Operatörsgränssnitt för manöversystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Operatörsgränssnitt för manöversystem"

Transkript

1 Operatörsgränssnitt för manöversystem Maria Karimian TRITA-NA-E04111

2 NADA Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Operatörsgränssnitt för manöversystem Maria Karimian TRITA-NA-E04111 Examensarbete om 10 poäng inom fristående kurs i datalogi Stockholms universitet år 2004 Handledare på Nada var Kerstin Severinson-Eklundh Examinator var Kerstin Severinson-Eklundh

3 Sammanfattning Denna rapport sammanfattar ett examensarbete utfört på uppdrag av SL-infrateknik. Examensarbetet har behandlat gränssnittet på manöversystemen Cactus och Siemens. Systemet Cactus används av trafikledare på ledningscentraler för Tvärbanan och Roslagsbanan och systemet Siemens på gröna linjen i Stockholm. Syftet har varit att undersöka hur väl trafikledaren tyckte att det gränssnitt som han/hon använder stödjer arbetet dvs. trafikmanövreringen. Utifrån detta har sedan förslag på utveckling och förändringar av Cactus och Siemens gjorts för att bättre kunna stödja trafikledarens arbete och skapa en grund för senare utveckling av manövreringssystemet på tunnelbanans röda och blå linje. Den teoretiska referensram som ligger till grund för studien innefattar områden som behovet av ledningscentraler, arbetsprocess och gränssnitt för operatören. För att uppfylla examensarbetets syfte krävdes också en förståelse för hur människor och grupper arbetar och kommunicerar i dynamiska miljöer. Med detta som bakgrund inspirerades mina studier av en etnografisk metod där observationer och intervjuer utgjorde metoderna för informationssamling. Undersökningen genomfördes på ledningscentralerna vid gröna linjen, Tvärbanan och Roslagsbanan som använder Siemens resp. Cactussystemens gränssnitt för manövreringen av banorna. Resultatet pekar på en del brister i de båda systemgränssnitten som kan förbättras. Båda systemen har den tekniska grunden som behövs för tillämpning av aspekter som nämns i avsnitt 6.1 och 6.2, dels i systemet dels i tillhörande databaser, men måste användas på ett bättre sätt vad gäller användargränssnittet. Alla förändringar är dock inte lika enkla att genomföra och det kan eventuellt bli frågan om ekonomiska aspekter som brukar finnas inom varje företag.

4 Abstract Graphical User Interface for Traffic Control Systems This report summarizes a thesis project assigned to me by SLinfrateknik. The aim of this thesis is to investigate the graphical user interface at the control systems Cactus and Siemens. The Cactus system is used by traffic controllers at traffic controller centrals for Tvärbanan and Roslagsbanan and the Siemens system is used at the green line in the Stockholm subway system. The purpose has been to investigate how the traffic controllers experience the graphical user interface of the traffic control system. Based on this investigation a set of suggestions has been produced that will make the traffic controllers work easier and more efficient but also create a base for further development of the traffic controller systems on the red and blue subway line. The underlying theoretical framework for this thesis consists of such areas as the need for traffic controller centrals, work processes and interface for operators. To meet the requirements for this thesis a deeper understanding in how people and groups of people communicate and work together in dynamic environments was needed. In the light of this knowledge my work was inspired by an ethnographic method where observations and interviews where the key method in the process of information gathering. Information was gathered at traffic control centrals on the green line, Tvärbanan and Roslagsbanan which uses the Siemens and the Cactus systems in traffic control. The result points out a number of possible improvements in the graphical user interfaces. Both control systems have a well developed technical base and meet the requirements for the application on the aspects mentioned in section 6.1 and 6.2. This apply to both the system itself but also on the databases. My conclusion is that improvements can be made on the graphical user interface. However, all improvements are not all equally easy to implement and therefore concern should be taken to the economical aspects involved.

5 Förord Denna rapport beskriver ett examensarbete, utgörande min avslutande del inom utbildningen på Stockholms universitet. Arbetet har utförts på uppdrag av SL-infrateknik AB med vägledning och stöd från personal på signalavdelningen i SL-infrateknik och personal på institutionen för numerisk analys och datalogi (KTH). Examensarbetet ingår i ett iterativt utvecklingsarbete av systemgränssnittet på manöversystem som ska användas av trafikledare på röda och blå linjerna i tunnelbanan i Stockholm. Med risk för att utelämna någon vill jag tacka all personal på signalavdelningen i SL-infrateknik som tog sig tid att dela med sina kunskaper, samt alla trafikledare som jag intervjuade och som så generöst delade med sig av sina åsikter till mig. I synnerhet vill jag tacka min handledare Anders Ulmstig för det stöd och den hjälp jag erhållit under arbetets gång. Jag vill tacka Anders för hans välvilliga inställning och dessutom vill jag speciellt tacka två systemadministratörer på avdelningen som har hjälpt mig extra mycket under arbetet; Bengt Nilsson och Thomas Wall. Slutligen vill jag tacka personal på KTH, framförallt min handledare och examinator Kerstin Severinson-Eklundh, för alla råd och nödvändiga kommentarer. Stockholm den 4 november 2003 Maria Karimian

6 Innehåll 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Syfte Problemspecifikation Avgränsningar av arbetet Disposition RELATERAD FORSKNING Analys av dynamiska system och behovet av ledningscentraler Forskning om ledning i ledningscentral Arbetsprocess Gränssnitt för operatör UTVÄRDERINGENS GENERELLA UTGÅNGSPUNKTER Systemets användare och deras relationer Egenskaper hos användargränssnitten Cactus och Siemens Definition av de specifika utvärderingspunkter METOD Vetenskapligt synsätt Metodiskt angreppssätt Datainsamling Analys av material Metod och källkritiken ANVÄNDARGRÄNSSNITT I CACTUS OCH SIEMENS Definition av vissa kommandon i systemet Siemens Definition av vissa kommandon i systemet Cactus Slutsatser om krav på systemen DISKUSSION OCH SLUTRESULTAT Resultat och genomgång Avslutande kommentarerna...30 REFERENSER...32

7 1 Inledning Bränder eller trafikolyckor är exempel på situationer där det handlar om att rädda människoliv och tiden har en avgörande betydelse i den typen av situationer. En sådan miljö kallas för dynamisk miljö. Med dynamiska miljöer avses situationer som snabbt förändrar sig dels autonomt och dels som en konsekvens av mänskliga styrmekanismer (Artman, 1999). Därför är det av största betydelse hur arbetsprocessen och samordningen bland olika enheter planeras och hur operatörer samarbetar och vilka verktyg som de använder för att kommunicera med varandra. Vid olyckor på olika tågbanor är det en grupp operatörer, som kallas trafikledare och sitter på trafikledningscentraler, som fattar olika beslut och samordnar arbetsprocessen mellan olika inblandade enheter. Mitt examensarbete handlar om undersökning av olika manöversystem som används på ledningscentraler för manövrering av tågtrafiken där en dynamisk miljö kan uppstå när som helst vid tågolyckor. 1.1 Bakgrund Ett mekaniskt ställverk är en apparat som fjärrmanövrerar växlar och signaler. Nackdelen med det mekaniska systemet är att det är dyrt och långsamt med begränsade funktioner. Det är därför som man började med det så kallade elektroniska systemet, reläställverk. Därefter datoriserades ledningscentralerna och sedan började man använda en s.k. manöversystemstavla. Datorställverk är ett mjukvarubaserat ställverk där relälogiken hanteras av mjukvaran. Datoriseringen av järnvägar parallellt med uppbyggnad av elektroniska ställverk började på 80-talet på SL i Stockholm. Det nya datorställverksystemet kom till Gröna linjen/tunnelbana1 i samband med utvecklingen av banan och sedan kom det nya systemet även till en del av Roslagsbanan. När SL i slutet av 1980-talet bestämde sig för att byta signalsystem på Gröna linjen/tunnelbana1 berodde detta på flera saker. För det första ansågs det befintliga systemet vara slitet. Med avseende på framtida kostnader och möjligheter till underhåll ansågs ett utbyte nödvändigt. Främst var det reservdelstillgången som verkade bli besvärlig. En annan faktor som styrde valet av det nya systemet var höjningen av säkerhetsnivåerna jämfört med det gamla systemet. 1.2 Syfte Syftet med det här examensarbetet är att utvärdera de system som idag förvaltas för att kunna ställa rätt krav på de nya systemen. De nuvarande systemen i drift är Cactus på Roslagsbanan och Tvärbanan och Siemens 1

8 som används på Gröna linjen/tunnelbana 1. Nya system ska ersätta de befintliga 1950-talssystem som är i drift på tunnelbanans röda och blå linje. SL står i startgroparna för att påbörja en upphandling av den röda linjens signalsäkerhetssystem med tillhörande manöversystem. De system som förvaltas idag är levererade av signalsäkerhetssystemstillverkare. 1.3 Problemspecifikation Meningen med arbetet är att undersöka hur de nuvarande manöversystemens gränssnitt upplevs av användare. Min uppgift var att utvärdera gränssnittet på de nuvarande datorsystem som används på SL:s ledningscentraler som manöversystem dvs. Cactus och Siemens. Vilka är bristerna hos de nuvarande manöversystemens gränssnitt? Vilka krav skall ställas på ett nytt manöversystem för Röda linjen/ Tunnelbana 2? Utvärderingsarbetet handlar huvudsakligen om användning av systemet och inte funktonaliteten. I arbetet ingick studier av tre olika representationer av manöversystem. Systemen skulle granskas med avseende på hur trafikledaren använder dem för att få svar på nedanstående frågor: Hur ges kommandon till ställverken av trafikledaren? Hur visas information från ställverken för trafikledaren? Vilken relevans har informationen på skärm för trafikledarens arbete? Hur detekteras trafikstörningar av systemet/trafikledaren? Hur detekteras systemstörning (fel i manöversystem) av trafikledaren? Vilka funktioner fungerar bra i systemen? Vilka funktioner fungerar mindre bra i systemen? Vilka funktioner saknar personalen i systemen? 1.4 Avgränsningar av arbetet Rapporten avgränsas till att se hur information presenteras för trafikledaren. Analysen sker via undersökningen av de två manöversystemens gränssnitt, Cactus och Siemens. Det handlar huvudsakligen om hur information presenteras för trafikledare och hur detta kan förbättras. Även om målet med examensarbetet är att komma med idéer och uppslag till hur systemen ska kunna utvecklas och förändras, ingår det inte i arbetet att implementera och realisera dessa idéer. 2

9 1.5 Disposition För att man lättare ska kunna skapa sig en bild av rapportens upplägg, struktur och innehåll presenterar jag här dess disposition kortfattat: Kapitel 2 Relaterad forskning. Innehåller en för undersökningen relevant teori inom datorstöd för samarbete, situationsmedvetenhet och koordination för arbetsprocessen inom ledningscentraler. Avsnittet inleds med en kort introduktion till forskningsområdet och fortsätter med en genomgång av utvärdering av gränssnitt. Kapitel 3 Utvärderingens generella utgångspunkter. Här undersöks tillämpningen av de generella och specifika krav på gränssnittet som nämndes i kapitel 1 och 2 för systemen Cactus och Siemens, genom observationer och intervjuer som jag har gjort på olika trafikledningscentraler. Kapitel 4 Metod. Syftar till att redovisa och beskriva de metoder och ansatser och den arbetsgång som jag använt mig av i min studie. Kapitel 5 Användargränssnitt i Cactus och Siemens. Här ges en beskrivning av det vardagliga arbetet i systemen. För undersökningen intressanta aspekter kring användningen tas upp och knyts till den i kapitel 4 omnämnda teorin. Kapitel 6 Diskussion och slutresultat. I det avslutande kapitlet presenteras en diskussion och sammanställning av de resultat som framkommit i undersökningen, med stöd i både teorin och målsättningen med användargränssnittet på system som används av trafikledare på SL. 3

10 2 Relaterad forskning Nedan följer en introduktion till de berörda forskningsområden som jag har läst om för att kunna skapa mig en överblick och bakgrundsförståelse för min rapport. 2.1 Analys av dynamiska system och behovet av ledningscentraler Att föra befäl och ta kontroll över en händelse görs genom att en eller flera personer fattar beslut och ger kommandon vanligtvis till en grupp. Brehmer (1992) gör en systematisk undersökning av olika strukturer för att få kontroll över en dynamisk miljö i hopp om att utveckla förfarandet vid beslutsfattande i nödsituationer. Brehmer använder sig av militären och brandkåren som exempel hos vilka arbetet är baserat på att fatta viktiga beslut i krissituationer. Brehmer (1992) berättar i sina studier om fyra egenskaper hos beslutsfattande i dynamiska miljöer: 1. Beslut måste fattas kontinuerligt efter varandra eftersom det ena beslutet oftast beror på hur det andra har fattats. 2. Läget i situationen i en dynamisk miljö kan förändras, beroende av händelseförloppet ute på fältet. 3. Varje beslut kan innebära konsekvenser som man måste räkna med och vara beredd att kunna lösa. 4. Tid är den avgörande faktorn för hur situationen utvecklar sig. En dynamisk miljö som tydligt visar de fyra punkterna uppstår exempelvis vid skogsbränder. Då arbetar brandkåren strategiskt, utifrån dessa ovanstående punkter, för att bekämpa branden och släcka elden så fort som möjligt. Beroende på storleken på branden och platsen fattar brandkårsledaren sina första beslut. Det kan vara beslut om hur många brandkårsenheter som ska skickas till brandplatsen, från vilket håll man ska börja släcka branden etc. Under tiden som branden släcks ska även beslut fattas om andra problem t.ex. räddning av eventuella brandskadade människor. Brandens läge kan även förändras. Exempel på lägesförändring kan vara då vinden ändrar riktning och som följd ska nya beslut fattas för att släcka branden. Alla beslut i en dynamisk miljö ska fattas inom en begränsad tid för att undvika uppväxten av nivån på skador. En annan dynamisk miljö med liknande egenskaper är olika händelser inom tågtrafiken som dagligen ska lösas inom olika ledningscentraler. 4

11 2.2 Forskning om ledning i ledningscentraler Ledningscentraler har vanligtvis specifika problem att lösa och olika sätt att fördela uppgifter mellan olika aktörer. De gemensamma uppgifterna för alla ledningscentraler är att kunna leda alla de olika operativa enheterna ute på fältet utifrån en överblick av den dynamiska miljön och sedan kunna redogöra för händelsen på den operativa nivån (Artman, 1999). Brist i information som ges emellan olika enheter och fördröjning i att framföra information kan skapa stora problem vid ledning av en dynamisk miljö. En ledningscentrals uppgift är att leda och samordna externt fördelade enheter på den operativa nivån och givet att aktörerna har olika uppgifter och informationsåtkomst, måste de samordna sin respektive information (Artman, 1999). Varje aktör måste tydligt veta vad som är det gemensamma målet och vad som är hans/hennes del av arbetet. Kunskapen om varandras uppgifter bland aktörer, hjälper till så att ingen motarbetar den andra eller gör samma som den andra aktören. Därmed kan alla aktörers arbetskapacitet utnyttjas på bästa möjliga sätt. En stor fördel för att maximalt kunna använda resurser är att ordna så att alla aktörer är medvetna om varandras uppgifter. I nödsituationer kan det bli en stor fördel att operatörer har tillräcklig kunskap om varandras arbete för att kunna hjälpa varandra på olika arbetsområden. Begreppet situationsmedvetenhet är viktigt för att kunna ha kontroll över en dynamisk miljö speciellt när man har med komplexa problem att göra. Det handlar om att ha tillräcklig kunskap för att tydligt kunna förstå den aktuella situationen, för att kunna lösa den. Man ska i förväg se de problem som kan dyka upp i samband med olika situationer och kunna hitta den mest sannolika och praktiska lösningen. Som jag har nämnt tidigare är tid en viktig aspekt när det gäller ledning av en dynamisk miljö. En annan viktig aspekt är att kunna ha rätt koordination på hur läget ser ut från olika håll för att kunna ge rätt kommando till personalen ute på fältet vid rätt tidpunkt. Vikten av tid och rätt koordinering har att göra med att i en dynamisk miljö kan situationen när som helst förändras. I sådana situationer kan varje beslut innebära allvarliga konsekvenser och att bestämma sig för ett visst beslut måste ske inom en begränsad tid. Man måste vara medveten om följderna av det beslut som man fattar och ha ordnat i förväg hur man ska reagera på olika konsekvenser. Grunden för en bra situationsmedvetenhet är information som utbyts mellan ledare i ledningscentraler, trafikledare och systemet, trafikledare och personalen ute på fältet. Därför har presentation och samordning av information en stor betydelse. 5

12 2.3 Arbetsprocess Det har forskats mycket omkring komplexa aspekter inom Computer Supported Cooperative Work (CSCW) för olika ändamål till exempel hur systemen fungerar för koordination. Till exempel har en systemdesigner tekniska kunskaper om ämnet design men för att designern ska kunna tillämpa sina kunskaper i praktiken behövs regler om hur arbetsprocessen ska gå till för att han/hon ska kunna uppnå ett bra resultat. En metod som ofta fokuserar på studier av arbetsprocesser är etnografi som grundar sig på sociologi och antropologi. Ordet kommer från ethno folkgrupp och graphy skrivning. Genom en undersökning av arbetsprocessen i en viss yrkesgrupp försöker etnologer att belysa interaktionen och samordningen i arbetet som kan ha en avgörande betydelse i processen att gemensamt kunna nå ett tillfredställande resultat för att lösa arbetsuppgiften. Metoden etnografi uppmärksammar de dagliga arbetsaktiviteterna som man oftast tar för givet. Samordning eller koordination får stor betydelse när man talar om arbete där man måste ha hög situationsmedvetenhet och kunna leda en grupp mot ett bestämt mål, t.ex. i det arbete som görs av trafikledarna på ledningscentraler. För sådana grupper är arbetsprocessen mest beroende av typen av verktyg och den teknik som de använder. Information visas via bildskärm, fax, skrivare osv. För att ett beslut ska fattas ska aktören först veta hur han/hon rent tekniskt ska kunna ta emot informationen, till exempel hur e-post ska öppnas och läsas. Därefter måste aktören kunna tolka informationen som till exempel syns på skärmen för att en tankebearbetning ska påbörjas. Aktören behöver veta hur olika typer av information ska kombineras för att man ska tolka situationen rätt. Varje aktör ska kunna sitt arbete och känna till andra aktörers arbete. Situationsmedvetenhet är en viktig punkt för korrekt samordning i en arbetsprocess. I en ledningscentral leder hög situationsmedvetenhet till att trafikledarna på rätt sätt kan ta emot olika typer av information om trafiken på banan under en begränsad tid. Trafikledarna ska även kunna dela informationen med varandra och koppla ihop informationen för att fatta ett slutgiltigt beslut. Det är helt naturligt att olika personer uppfattar en händelse på olika sätt även om de är likvärdiga i sin kunskap. Därför behövs det en eller fler standardregler i arbetsrutinen för att samtliga aktörer ska ledas åt samma typ av förståelse när de tar emot samma typ av information. Ett exempel på en sådan regel är att använda samma design på alla bildskärmar som finns på en ledningscentral. 6

13 2.4 Gränssnitt för operatör Mer eller mindre omedvetet bedömer vi verktyg med avseende på deras effektivitet. I ett datorsystem består användargränssnittet dels av de fysiska in- och ut enheterna t.ex. tangentbord och bildskärm, dels av programvarudialogen mellan användare och dator. Användaren kan inte se det som sker i det fördolda dvs. programs datastrukturer eller algoritmer syns inte utan det är gränssnittet som kan ses. Därför är det oftast kvaliteten på frontpanelen som kan utmärka hela systemet. Även vid jämförelse av funktionellt likvärdiga produkter blir man tvungen att lägga större vikt vid användargränssnitt på startsidan. Nästan dagligen förändras datorsystemen, men människans kapacitet förändras inte med samma hastighet. I ett bra användargränssnitt ska användaren inte behöva komma ihåg stora mängder information. Det bättre alternativet är att det presenteras olika valmöjligheter för helhetslösningen så att användaren kan välja den som passar honom/henne bäst. Schneiderman (1982), presenterar några principer (gyllene regler) som kan vara ett bra underlag för skapande av ett bra gränssnitt: 1. Strive for consistency. Med det vill Schneiderman poängtera vikten av likformighet över gränssnittet. Det gäller val av språk, färg och terminologin som man använder i menyer, ikoner osv. Ett vanligt exempel på att man har missat den regeln är icke-engelska versioner av Windows eller MacOS. I sådana versioner en knapp som exempelvis knappen Cancel kan vara skriven på engelska och ibland på tillverkarens språk. 2. Permit easy reversal of actions. Med det menas att gränssnittet ska ge användaren möjlighet att kunna ångra sig. Det kan ske med ett enda val, till exempel klickande på en enda knapp eller mer än en enda klickning. Oavsett hur man gör det är det viktigt att det ska finnas en ångerväg så att användaren känner sig tryggare i sina val. Programmet Netscape Mailer är ett exempel på gränssnitt som inte tillåter att ångra kommandon. Exempelvis skriver man en text och gör ändringar i texten och sedan ångrar sig då kan man inte använda knappen ångra utan att man måste ordna allt manuellt. Programmet Netscape HTML tillåter bara att man ångrar sig en gång och ändå är det minst sagt problematiskt. 3. Enable frequent users to use shortcuts. Samtidigt som behovet av att använda ett system stiger vill användaren kunna hoppa över några mindre viktiga steg för att kunna arbeta snabbare. Förkortningar, speciella tangentknappar osv. är alternativen till genvägar för att användaren ska kunna göra ett effektivt arbete snabbare. Användargränssnittet hos Macintosh tangentbord är designat på ett sådant sätt att användaren snabbare ska kunna utföra det mesta genom att klicka på knapparna C, X, V, S, Q tillsammans med äppelknappen. 7

14 4. Design dialogs to closure. Olika sekvenser av händelser ska delas in i grupper med en början, en mitt och ett slut. Den informativa feedbacken på avslutande av en händelse ger aktören tillfredsställelsen av att ha fullbordat en sak, en känsla av lättnad, tecken på avslutning och antydning om att den delen är klar och man kan börja med ett annat kommando. 5. Offer simple error handling. Så mycket som möjligt ska man bygga systemet så att användaren inte kan göra allvarliga fel. Om ett fel sker måste systemet vara kapabelt att kunna erbjuda användaren de bästa möjliga alternativen för att rätta till felen. Användaren ska inte behöva utföra alla kommandon från början för att rätta till felen, utan han/hon ska bara behöva göra om just den delen av kommandot som har gjorts fel. Fel i ett kommando ska inte kunna ändra på hela systemets tillstånd. Systemet ska dessutom innehålla en typ av ominställningsknapp som gör att systemet återgår till sitt ursprungliga tillstånd. 6. Support internal locus of control. Erfarna aktörer vill alltid känna att de har full kontroll över systemet och att systemet alltid bara reagerar på de kommandon som de ger. Oväntade händelser i systemet, oönskad indata, brist på tillgång till önskad information och misslyckande då man ger ett kommando till systemet, skapar irritation och missnöje hos användaren. 7. Reduce short-term memory load. Människans förmåga att bearbeta information är begränsad. Därför krävs det att bilder ska hållas enkla och mångsidiga och fönster ska vara lättbegripliga. Det sättet som information presenteras på ska inte förändras för ofta och det ska ges tillräcklig tid för att användaren ska lära sig de olika momenten i systemet. Sundblad (1996) säger att ett bra gränssnitt ska uppfylla dessa egenskaper: 1. Val av metaforer och interaktionsstil är av sekundärt intresse jämfört med kravet på absolut enhetlighet. 2. Analysera användarens uppgift och se till att nödvändig information finns tillgänglig vid alla interaktionstillfällen. 3. Använd diskreta färger och var återhållsam med färg för att undvika Gröna Lund- effekten. 4. Följ vedertagna standarder och riktlinjer. Häri ligger en svårighet när många riktlinjer tenderar att vara antingen för generella och vagt formulerade (t.ex. Ha inte för många alternativ i en meny ) eller också systemspecifika och exakt formulerade (t.ex. Ha maximalt 7 alternativ i en meny ). 8

15 5. Beroende på typ av system och användare kan det t.ex. vara fördelaktigt att anordna menyalternativen alfabetiskt, typografiskt, funktionellt, efter användningsfrekvens eller i sekvensordning. 6. Tillåt användaren att avbryta och ångra operationer. 9

16 3 Utvärderingens generella utgångspunkter I allmänhet består trafikledarens gränssnitt av ett antal olika bildskärmar som innehåller information om spårplanen, trafiken på banorna, tidtabellsgraferna m.m. 3.1 Systemets användare och deras relationer Relationernas betydelse och styrka mellan de olika användarna av systemen Cactus och Siemens har ökat över tiden genom ett bredare samarbete och mer intensiv kommunikation. I figur 1 visas en modell över olika användare av både systemen Cactus och Siemens. Systemrapporter av information Anordning/uppdatering av gränssnittet Tekniker på SL infrateknik Administratörer fö på ledningscentraler Systemets Användargränssnitt För Cactus/Siemens Trafikledare på trafikledningscentraler Ledning av tågtrafik Personal på driftledningscentraler Mottagning av trafikstörningar och larm Figur 1. Användargrupper av systemen Cactus och Siemens inom SL. 10

17 För att skapa en övergripande förståelse för de olika användarnas roller och relationer följer nedan en kortfattad beskrivning av de olika användarna av systemgränssnittet. Trafikledare på trafikledningscentraler Dessa trafikledare är ytterst ansvariga för ledning av trafiken vilket huvudsakligen sköts via användning av Cactus användargränssnitt och Siemens användargränssnitt. Trafikledning görs även med hjälp av radiokommunikation, kontrollpaneler och vid behov via telefon m.m. Tekniker på SL- infrateknik De tekniker som är användare av systemets gränssnitt på SL infrateknik är de som huvudsakligen tillsammans med systemutvecklaren på Cactus och Siemens tar hand om felhanteringen av systemen. Administratörer på ledningscentraler Uppdateringen av informationen till exempel turlistor m.m., är en av de användningar som administratörerna på ledningscentraler har av systemgränssnittet. Personal på driftledningscentraler De tar huvudsakligen emot olika typer av larm och händelser i trafiken. Ibland löses problemen i driftledningscentralen om det är möjligt annars skickas de vidare till tekniker på SL-infrateknik eller systemgruppen på Cactus eller Siemens. Alla fyra grupper har dagligen samarbete och kommunikation inom ramen för systemet och dess arbetsprocesser. Användarna av systemet Siemens och Cactus som studeras i mitt arbete är trafikledare på trafikledningscentraler. 3.2 Egenskaper hos användargränssnitten Cactus och Siemens Jag har redan nämnt de generella kraven på ett gränssnitt i avsnitt 2.4. De generella krav som jag valde hjälpte mig att kunna ta fram konkreta och praktiska designregler som passade bäst för ett bra användargränssnitt Definition av de specifika utvärderingspunkter Många olika faktorer påverkar designen av ett användargränssnitt. Grundläggande är naturligtvis att basera designarbetet på detaljerad kunskap om innehållet i det arbete som informationssystemet ska stödja samt de personer som ska använda det i sitt dagliga arbete. 11

18 Som jag har nämnt tidigare började jag med utgångspunkterna i avsnitt 2.4 som grund för att undersöka tillämpning av de generella kraven på systemen Cactus och Siemens. Därefter med hjälp av mina intervjuer undersökte jag de specifika kraven på systemet som företaget hade vilka beskrevs som nämndes i avsnitt 1.3. Resultatet av detta arbete kommer att presenteras i kapitel 5. Nedan förklarar jag kortfattat de specifika kraven som SL-infrateknik ville få värderade. Hur kommandon till ställverken ges av trafikledare Allmänt finns tre typer av ställverk. De är mekaniskt ställverk, reläställverk och datorställverk. Det mekaniska ställverket är inte i drift längre. På Gröna linjen/tunnelbana1, Roslagsbanan och Tvärbanan används olika typer av ställverk. Gröna linjen/tunnelbana1 har datorställverk, Roslagsbanan har både dator- och reläställverk och Tvärbanan har datorställverk. Vid automatisk manövrering är det systemet som ger tågvägar osv. och trafikledaren behöver inte manövrera. Med musen kan man ge kommandon genom att höger- eller vänsterklicka med musen bredvid en signal på banan i gränssnittet eller kan man direkt klicka på signaler eller ikoner på skärmen på båda systemen Cactus och Siemens. Hur man manövrerar via textkod skiljer sig från bana till bana beroende på vilken typ av ställverk som används. I Roslagsbanan kan man använda textkod på två sätt; 1. Fyrställiga sifferkoder där de två första siffrorna anger station och de två sista vilket kommando som avses. 2. Manöver mot det lokala datorställverket för Roslagsbanan. Dessa består av manöverkod och eventuella objekt som skall avskiljas med minst ett mellanslag. Objekt anges med enbart sifferdelen av namnet t.ex. (VXV 403, ej VXV VX403). På Tvärbanan kan man med kodmanövrering utföra textkommandon direkt mot resp. ställverk. De kommandon som är tillgängliga kan konfigureras med en textfil. Kommandon består av manöverkod och eventuella objekt skall avskiljas med minst ett mellanslag. Kommandon kan ej ges över ställverksgränser utan måste i så fall ges som två kommandon. Manövrering kan ske när stationsautomaten är i drift. Med tillslagen stationsautomat skall i princip ingen fjärrmanöver för tågvägsläggningen behöva göras. 12

19 Hur information från ställverken visas för trafikledaren För information från ställverk till manöversystem, meddelar först ställverket manöversystemet om aktuell status på samtliga objekt i banan, spårledningar är antingen belagda eller fria. Växlar är antingen i högerläge till/från eller vänsterläge till/från, både höger från och vänster från indikerar växel under rörelse eller växel ur kontroll. Signaler är antingen röda eller gröna eller rödgul osv. Tågvägarna ligger mellan signalerna fria, magasinerad osv. Dessa tågindikeringar meddelas trafikledaren i bilder som visas på bildskärmen. Till exempel blir signalen grön, då man klickar för magasinering. Det är systemets sätt att säga till trafikledaren att ställverken har tagit emot informationen och tågvägen är reserverad. Det innebär att ställverket informerar trafikledare om vad som händer på banan med informationen som visas på gränssnittet. Vilken relevans informationen på skärm har för trafikledarens arbete Informationens relevans presenterad på skärmen har direkt samband med de generella krav som ställs på systemen och har diskuterats tidigare i avsnitt 2.4. Hur trafikstörningar detekteras av systemet/trafikledaren Beroende på hur trafikstörningen syns och av vem, kan trafikledaren åtgärda det på olika sätt. Exempel på problem som om de inte åtgärdas i rätt tid kan leda till trafikstörningar är t.ex. att en hund har ramlat ner på spåren, en rullstol som har fastnat i tågdörrar, växelfel, skyltningsfel, strömavbrott osv. Vanligtvis uppmärksammas fel i trafiken av trafikledaren via larmsignaler, telefon, radiokommunikation osv. Sedan dokumenteras alla händelser i loggfiler som i gränssnittet exempelvis kallas för larm- och händelselistor. Hur systemstörning (fel i manöversystem) detekteras av trafikledaren Problem i systemet dokumenteras så fort ett fel uppstår i manöversystemet i en lista under menyn Händelser. Det finns typ av fel i fellistan som kan underrättas även av trafikledaren. Exempel på denna typ av fel i systemet Cactus är SPEGEL_DISK1 och BACK_A. Det finns speglat skivminne insatt i datorn som vanligtvis är placerad en våning under ledningscentralerna. När något fel uppstår med disken definieras det i händelselistan som objektet SPEGEL_DISK. Systemet 13

20 informerar trafikledaren som vanligt om felet genom ett ljudsignalerande larm. Trafikledaren stänger av larmet genom att klicka på meddelandet som kommer upp i gränssnittet eller genom att klicka på en knapp i gränssnittet som heter Kvittera. För att trafikledaren ska kunna kvittera larmet måste han först informera systemadministratören om larmet. Sedan kan trafikledaren kvittera larmet och återgå till sitt arbete och det blir administratören eller systemsupportern som ska komma in och sätta in ett nytt exemplar av disken i datorn. Fel i SPEGLAT_DISK är i allmänhet diskhaveri och det löser man genom att man tar ut den trasiga disken ur maskinen och sätter in en ny. Även backuppband brukar uppdateras av administratören. Detta är ett annat exempel på felhantering som trafikledaren kunde hantera själva. Funktioner som fungerar bra, mindre bra eller saknas i systemet Med funktioner menas de möjligheter som gränssnittet ger till trafikledare att utföra manövrering av systemet på bästa möjliga sätt. Exempel på funktioner i ett gränssnitt är zoomning, möjlighet att kunna ångra, etc. 14

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa.

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Antal: Enskilt Material: En dator med Windows 7 (Vista, Windows 8 eller

Läs mer

Vop handledning. Användarhandledning till Vop applikationen. UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08

Vop handledning. Användarhandledning till Vop applikationen. UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08 UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08 Vop handledning Användarhandledning till Vop applikationen Bring Technologies AB Innehållsförteckning 1 Introduktion...1

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Logga in... 3. Översikt/Dashboard... 4. Avvikande produkter... 4. Arbeten misslyckades... 4. Senaste gjorda... 4. Systemmeddelanden...

Logga in... 3. Översikt/Dashboard... 4. Avvikande produkter... 4. Arbeten misslyckades... 4. Senaste gjorda... 4. Systemmeddelanden... Innehållsförteckning Logga in... 3 Översikt/Dashboard... 4 Avvikande produkter... 4 Arbeten misslyckades... 4 Senaste gjorda... 4 Systemmeddelanden... 4 Användare... 6 Lägg till ny användare... 6 Redigera/radera

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Inst. för IT / MDI, Stefan Blomkvist 2003-11-21 Användarcentrerad systemdesign, ht03 Inlämningsuppgift 2

Inst. för IT / MDI, Stefan Blomkvist 2003-11-21 Användarcentrerad systemdesign, ht03 Inlämningsuppgift 2 Inst. för IT / MDI, Stefan Blomkvist 2003-11-21 Användarcentrerad systemdesign, ht03 Inlämningsuppgift 2 Kommentarer på inlupp 2 Användningsfall Här kommer några allmänna kommentarer på inlupp 2. /Stefan

Läs mer

Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare)

Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Per-Olof Gatter ing01@kth.se 1 ...Abstract This document is made as an assignment in the course Speech and Gramming checker tools. It is an continuation

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Hiltunen Timo, UHass TDOK 2013:0601 Fastställt av Dokumentdatum Chef VO Samhälle 2014-05-01 1.0 Dokumenttitel Växlar-manövrering

Läs mer

Vaka Användarmanual. Användarmanual. VAKA Passersystem

Vaka Användarmanual. Användarmanual. VAKA Passersystem Användarmanual VAKA Passersystem axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2012. 200xx-sv Vaka användarmanual Axema Access Control AB är ett svenskt säkerhetsföretag som sedan 1992 utvecklar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Konfigurering av eduroam

Konfigurering av eduroam Konfigurering av eduroam Detta dokument beskriver hur en användare med konto från Chalmers konfigurerar nätverksanslutning till ett trådlöst nätverk på en eduroam-ansluten organisation, t.ex. Chalmers.

Läs mer

Lathund för CombiLab 7

Lathund för CombiLab 7 Lathund för CombiLab 7 Divisionsgatan 12, 721 31 Västerås Tel: 021-10 56 40 Fax: 021-10 56 49 www.enviloop.se INNEHÅLL 1 Starta CombiLab samt behörigheter... 3 2 CombiLabs olika delar och funktioner...

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Vaka Användarmanual. Användarmanual. VAKA Passersystem. axema Sida 1. 20008-03 Vaka Användarmanual

Vaka Användarmanual. Användarmanual. VAKA Passersystem. axema Sida 1. 20008-03 Vaka Användarmanual Användarmanual VAKA Passersystem axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2012. 200xx-sv Vaka användarmanual Axema Access Control AB är ett svenskt säkerhetsföretag som sedan 1992 utvecklar

Läs mer

KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE

KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE 1 KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE Söka kursplan i KIWAS Sök efter skapade kursplaner genom att klicka på Lista kursplaner i menyn under fliken Kurser. Listan som visas är begränsad till de kursplaner som

Läs mer

Problemlösare RDS5000

Problemlösare RDS5000 Introduktion I RDS5000 kan det förekomma ett antal larm. Dessa larm är inte alltid enkla att förstå vad de betyder eller varför de uppstår. Därför har vi försökt sammanfatta alla larm i den här felsökningsguiden.

Läs mer

Konfigurationsdokument M1

Konfigurationsdokument M1 Filename: Konfigurationsdokument M1 Page: 1(15) Konfigurationsdokument M1 Revision history Date Version Changes Changed by 2014-10-24 0.1 First draft AB 2015-01-21 0.2 Uppdaterad AB 2015-01-29 0.3 Uppdaterad

Läs mer

Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret

Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret Med ett kommandobaserat gränssnitt menas ett helt textbaserat gränssnitt. Istället för att klicka

Läs mer

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Exempel från lok Direkt

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

BFT3000. Användarmanual

BFT3000. Användarmanual BFT3000 Användarmanual Introduktion Innehåll 1 Introduktion 4 1.1 Tillhörande dokument 4 1.2 Rengöring 4 2 Panelens knappar och indikeringar 5 2.1 Brandförsvarstablå 5 2.2.1 Tryckknappar 5 2.2.2 Grafisk

Läs mer

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok * Vissa innehåll i denna handbok kan skilja sig från din telefon beroende på mjukvaran som installerats eller din operatör. SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok ELECTRONICS Behöver du hjälp eller har frågor,

Läs mer

Tidtagning med Eresults Lite programmet

Tidtagning med Eresults Lite programmet Tidtagning med Eresults Lite programmet Till en början: Börja med att anlsuta i EMIT läsaren till datorn genom att plugga in den gråa USB kabeln till USBporten där det står EMIT -> Starta sedan EResults

Läs mer

Manual C3 BMS v. 1.1 för Windows Mobile telefoner

Manual C3 BMS v. 1.1 för Windows Mobile telefoner Manual C3 BMS v. 1.1 för Windows Mobile telefoner Hur funkar det? Larmsystemet består av en server och databas i Stockholm samt applikationen C3 BMS i telefonen. Trafiken mellan server och telefon sker

Läs mer

Användarhandledning för RSV:s Elektroniska brevlåda

Användarhandledning för RSV:s Elektroniska brevlåda Användarhandledning för RSV:s Elektroniska brevlåda Dokumentversion: 1.9 RSV IT 2001-02-01 RSV:s Elektroniska brevlåda Innehållsförteckning 1 Allmänt om den elektroniska brevlådan... 3 2 Lite mer tekniskt...

Läs mer

Lathund Attestant. Agresso Self Service

Lathund Attestant. Agresso Self Service Lathund Attestant Agresso Self Service Sidan 2/15 Innehållsförteckning 1. Inloggning 3 2. Startsida 5 Mina uppgifter 5 Rapporter 5 Inköp 5 Alternativ 6 3. Attestering av fakturor 6 Åtgärdsknappar 9 Attestera

Läs mer

Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt

Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt Instruktion BT och Programmerings-app v. 0. Sida 1 av 5 Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt Observera, instruktionen bearbetas och uppdateras fortfarande. Kolla då och då www.mollehem.se/doc/instuktion/instruktion_programmering.pdf

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer.

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer. Interaktion 1 Boken Typer av interaktion (Kap 2.5) Typer av användargränssnitt (Kap 6.1-6.2) Översikt, navigering och orientering (ej i boken) Felhantering (kort på sid 138) OBS! Konkret interaktion är

Läs mer

Användarmenyn. S k r i v d i n k o d...

Användarmenyn. S k r i v d i n k o d... Användarmanual Användarmenyn När larmsystemet är i frånkopplat läge kan användarmenyn nås genom att en användare skriver in sin PIN-kod. Från användarmenyn kan larmsystemet sedan larmas på, sättas i skalskyddsläge,

Läs mer

Internet. En enkel introduktion. Innehåll:

Internet. En enkel introduktion. Innehåll: Internet En enkel introduktion Innehåll: Datorns olika delar Starta datorn Så gör du om du kan webbadressen Så gör du om du inte kan webbadressen Kortfattad repetition Alingsås bibliotek, 2012 2 3 4 6

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Instruktioner för Ethiris Trial

Instruktioner för Ethiris Trial Instruktioner för Ethiris Trial Nedan följer instruktioner för hur man snabbt kommer igång med utvärdering av Ethiris. 1. Sätt i CD:n med Ethiris Trial alternativt kör Setup.exe från installationsmediat.

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Nyheter i IA-systemet

Nyheter i IA-systemet Nyheter i IA-systemet från 2015-09-27 Sida 2 av 11 INNEHÅLL 1. ALLMÄNT OM VERSIONEN... 3 2. NYTT GRÄNSSNITT... 4 2.1. Logga ut-knappen... 4 2.2. Hjälp och information om systemet... 4 2.3. Vallistor...

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Kapitel 1 Komma igång... 3

Kapitel 1 Komma igång... 3 2014.02.21 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 1 Komma igång... 3 Välkommen... 3 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljön Windows... 5 Begrepp... 5 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett nytt

Läs mer

REV 3. Användarmanual

REV 3. Användarmanual REV 3 Användarmanual Allmänt Metic räknar pulser från ett hjul som snurrar i fas med det material som man drar igenom. Hjulet är kalibrerat för att visa mm i displayen. Hjulet räknar i båda riktningarna

Läs mer

TIS-Web startguide 3.6. TIS-Web Startguide

TIS-Web startguide 3.6. TIS-Web Startguide TIS-Web Startguide Den här guiden hjälper dig komma igång med de vanligaste funktionerna i TIS-Web, ladda upp data och utvärdering av färdskrivardata. För mer detaljerad information se manualerna som finns

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision 2 1.1 Starta SiteVision 2 1.2 Redigeringsläget i SiteVision 3 1.2.1 Verktygsfält 3 1.2.2 Modulväljare 4 1.2.3 Navigator

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Installation av M7005 och till M7005 hörande serverprogram

Installation av M7005 och till M7005 hörande serverprogram 150607/150716/151005/SJn Installation av M7005 och till M7005 hörande serverprogram samt Anpassning av M7005:s utseende Installation och anpassning av M7005 sida 1 (18) Innehåll 1 M7005:s hemsida är M7005.Metem.se...

Läs mer

Att använda ELSA. Vad behövs för att använda ELSA?. Felrapportering och support

Att använda ELSA. Vad behövs för att använda ELSA?. Felrapportering och support KI Biobank Instruktion Användarmanual för ELSA Innehållsförteckning Allmänt... 1 Vad är ELSA?... 1 Vad behövs för att använda ELSA?... 2 Felrapportering och support... 2 Att använda ELSA... 2 Viktig information...

Läs mer

Innehåll INNEHÅLL. Teckenförklaring... 2. Komma igång

Innehåll INNEHÅLL. Teckenförklaring... 2. Komma igång 2015 INNEHÅLL Teckenförklaring.... 2 Innehåll Komma igång Starta programmet.... 4 Ställ in skärm/projektor... 5 Slå på fönsterläge.... 5 Laddningsskärm.... 6 Ämnesmodul.... 7 Ämnesområde... 8 Ämnesdel....

Läs mer

Migrera till PowerPoint 2010

Migrera till PowerPoint 2010 I den här guiden Microsoft Microsoft PowerPoint 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Unit testing methodology

Unit testing methodology Department of Computer Science Per Hurtig Stefan Lindberg & Fredrik Strandberg Unit testing methodology Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Övergripande utvärdering Helhetsintrycket av uppsatsen är

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Copyright 2014 Pausit AB medföljer programvaran Pausit. Pausit version 1.9 Användarmanual

Copyright 2014 Pausit AB medföljer programvaran Pausit. Pausit version 1.9 Användarmanual Copyright 2014 Pausit AB medföljer programvaran Pausit Pausit version 1.9 Användarmanual Välkommen! Med en liten insats kan du nå en stor effekt! Dagens samhälle och arbetsliv kännetecknas av krav på ett

Läs mer

Vanliga frågor för VoiceXpress

Vanliga frågor för VoiceXpress Vanliga frågor för VoiceXpress 1) Hur stort ordförråd (vokabulär) innehåller VoiceXpress? VoiceXpress innehåller ett mycket omfattande ordförråd, och svaret på frågan varierar en aning beroende på hur

Läs mer

ASSA RX WEB. Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1

ASSA RX WEB. Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1 ASSA RX WEB Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1 En tryggare arbetsplats för alla En person som känner sig trygg på sin arbetsplats

Läs mer

Kapitel 1 Komma i gång... 5

Kapitel 1 Komma i gång... 5 DDS-CAD Arkitekt 10 Komma i gång Kapitel 1 1 Kapitel Sida Kapitel 1 Komma i gång... 5 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljö Windows... 6 Begrepp... 6 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett

Läs mer

Cactus Tågledningssystem

Cactus Tågledningssystem Cactus Tågledningssystem i Stockholm SYSTEM FÖR HÖG TILLGÄNGLIGHET OCH RATIONELLARE DRIFT. På Cactus erbjuder vi expertkunskap för att effektivisera rälsbunden trafik.vi har levererat Tågledningsystem

Läs mer

Inloggning (om du är inloggad eller utloggad) Aktuell kontext (till vilket styrsystem du är uppkopplad, dess projektnamn och anläggningsnamn)

Inloggning (om du är inloggad eller utloggad) Aktuell kontext (till vilket styrsystem du är uppkopplad, dess projektnamn och anläggningsnamn) ANVÄNDA EXCEL WEB Beskrivning av startsidan och dess grundläggande funktioner Beskrivning av startsidan Startsidan erbjuder följande funktioner: Statusinformation Inloggning (om du är inloggad eller utloggad)

Läs mer

Kortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer

Kortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer Kortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer 2 1. Installation 2.2 1.1 Förberedelser För att installera applikationen scanner.s32 i streckodsläsaren Opticon OPL9728,

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Säljarens sida Användarhandledning

Säljarens sida Användarhandledning December 2009 Capitex AB Kalmar (huvudkontor): Box 751 Svensknabbevägen 30 391 27 Kalmar Tel vxl 0480-44 74 00 Fax 0480-44 74 01 Stockholm: Gustavslundsvägen 30 167 51 Bromma Tel 08-720 36 50 Fax 08-720

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Manual för PC-program Larm

Manual för PC-program Larm Manual för PC-program Larm Rev. 04-06-02 Manual för PC-program...1 Allmänt...3 Programmet...3 Grundinställningar...4 Larmlistor...5 Larmlista - Funktion...5 Larmlista Typ...6 Larmlista - exempel...6 Ingångar

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Konfigurera Xenta från Babs

Konfigurera Xenta från Babs Konfigurera Xenta från Babs Nedan följer en instruktion hur du konfigurerar din nya Xenta terminal från Babs PayLink med JobOffice Kassa. Om du känner dig osäker på det här, kontakta någon lokal data-

Läs mer

Logga in på din hemsideadministration genom dina inloggningsuppgifter du fått.

Logga in på din hemsideadministration genom dina inloggningsuppgifter du fått. Joomla Guide 2.5.11 MENYER Sida 1 av 41 MENYER En meny är centerpunkten på en hemsida. Det är ifrån denna man utgår om man vill navigera på hemsidan. Menyer kan vara vertikala eller horisontella och är

Läs mer

Bruksanvisning. BLISSKARTA för Rolltalk Designer Artikelnr: 105 815

Bruksanvisning. BLISSKARTA för Rolltalk Designer Artikelnr: 105 815 Bruksanvisning BLISSKARTA för Rolltalk Designer Artikelnr: 105 815 Innehåll Installation av Blisskarta... 3 Blisskartan - startsida... 3 Testa programmet... 4 Skapa en genväg till programmet från skrivbordet...

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Internet En enkel introduktion

Internet En enkel introduktion Internet En enkel introduktion Innehåll: Inledning 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 4 Hur du gör om du kan webbadressen 6 Hur du gör om du inte kan webbadressen 9 Kortfattad repetition 11 Jan Andrée

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Snabbguide till GlobalTwitcher (Juni 2012)

Snabbguide till GlobalTwitcher (Juni 2012) Snabbguide till GlobalTwitcher (Juni 2012) Denna snabbguide är avsedd att hjälpa nya medlemmer att komma igång med huvudfunktionerna på GlobalTwitcher (GT). Siten innehåller dock ett stort antal funktioner

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

MANUAL mobil OMSORG App (MOA) version 1.2.5

MANUAL mobil OMSORG App (MOA) version 1.2.5 MANUAL mobil OMSORG App (MOA) version 1.2.5 Besökslista Vid inloggning i appen kommer den inloggade användarens besökslista visas Knappen längst upp till vänster är utloggningsknapp och knappen uppe till

Läs mer

ESGRAF. Datablad SDS00009SE Version 1.0 02/02/2015 Integration. Presentationsmjukvara

ESGRAF. Datablad SDS00009SE Version 1.0 02/02/2015 Integration. Presentationsmjukvara ESGRAF Presentationsmjukvara ESGRAF är ett program med gemensamt grafiskt användargränssnitt för styrning och övervakning av passerkontrollsystem, inbrottslarm, brandlarm och digital video från Pelco.

Läs mer

Användarutbildning i SiteVision

Användarutbildning i SiteVision Användarutbildning i SiteVision Senselogic AB Version 2.4 Innehållsförteckning 1 Komma igång med SiteVision...1 1.1 Starta SiteVision... 1 1.2 Redigeringsläget i SiteVision... 2 1.2.1 Verktygsfält...2

Läs mer

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm

DynaPahlm är användbart på många olika typer av webbplatser. Denna handbok ger dig tips och vägledning till hur du bäst använder DynaPahlm Användarhandbok (testsite http://www.pahlm.com/dynapahlm/ Förord DynaPahlm är levererat tillsammans med din webbplats från KM-Företagsutveckling. DynaPahlm är ett Content Management System (CMS), fritt

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Grundläggande datorkunskap. Kom igång med dator

Grundläggande datorkunskap. Kom igång med dator Grundläggande datorkunskap Kom igång med dator Korta fakta om datorn: DATORNS OLIKA DELAR BILDSKÄRM SYSTEMENHET TANGENTBORD MUS Använd bara musens vänsterknapp till att börja med. I många fall klarar du

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16 Creo Customization Lars Björs 2014-10-16 Norra Europas största partner och återförsäljare av PTC relaterad programvara (Windchill, Creo, Arbortext, MathCad, Relex) 70 anställda Egen utvecklingsavdelning

Läs mer

Handbok Katom. Dirk Doerflinger Eugene Trounev Granskare: Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Katom. Dirk Doerflinger Eugene Trounev Granskare: Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll Dirk Doerflinger Eugene Trounev Granskare: Mike McBride Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Hur man spelar 7 3 Spelets regler, strategi och tips 8 3.1 Spelregler..........................................

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Handbok Othello. Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Othello. Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Clay Pradarits Utvecklare: Mario Weilguni Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Hur man spelar 6 3 Spelets regler, strategi och tips 7 3.1 Spelets grunder.......................................

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Tips och idéer för Windows 8

Tips och idéer för Windows 8 Tips och idéer för Windows 8 Läs mer om it i lärandet på webben: www.spsm.se/itochlarande Tips och idéer för Windows 8 Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Skriften kan hämtas

Läs mer

Kommandobaserad interaktion

Kommandobaserad interaktion Interaktion 1 Innehåll Kommandobaserad interaktion (Kap 7) Direktmanipulation (Kap 5) Natural-language interaction (Kap 7) Metaforer i användargränssnitt (ej med i boken) Kommandobaserad interaktion Kommandobaserad

Läs mer