Operatörsgränssnitt för manöversystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Operatörsgränssnitt för manöversystem"

Transkript

1 Operatörsgränssnitt för manöversystem Maria Karimian TRITA-NA-E04111

2 NADA Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Operatörsgränssnitt för manöversystem Maria Karimian TRITA-NA-E04111 Examensarbete om 10 poäng inom fristående kurs i datalogi Stockholms universitet år 2004 Handledare på Nada var Kerstin Severinson-Eklundh Examinator var Kerstin Severinson-Eklundh

3 Sammanfattning Denna rapport sammanfattar ett examensarbete utfört på uppdrag av SL-infrateknik. Examensarbetet har behandlat gränssnittet på manöversystemen Cactus och Siemens. Systemet Cactus används av trafikledare på ledningscentraler för Tvärbanan och Roslagsbanan och systemet Siemens på gröna linjen i Stockholm. Syftet har varit att undersöka hur väl trafikledaren tyckte att det gränssnitt som han/hon använder stödjer arbetet dvs. trafikmanövreringen. Utifrån detta har sedan förslag på utveckling och förändringar av Cactus och Siemens gjorts för att bättre kunna stödja trafikledarens arbete och skapa en grund för senare utveckling av manövreringssystemet på tunnelbanans röda och blå linje. Den teoretiska referensram som ligger till grund för studien innefattar områden som behovet av ledningscentraler, arbetsprocess och gränssnitt för operatören. För att uppfylla examensarbetets syfte krävdes också en förståelse för hur människor och grupper arbetar och kommunicerar i dynamiska miljöer. Med detta som bakgrund inspirerades mina studier av en etnografisk metod där observationer och intervjuer utgjorde metoderna för informationssamling. Undersökningen genomfördes på ledningscentralerna vid gröna linjen, Tvärbanan och Roslagsbanan som använder Siemens resp. Cactussystemens gränssnitt för manövreringen av banorna. Resultatet pekar på en del brister i de båda systemgränssnitten som kan förbättras. Båda systemen har den tekniska grunden som behövs för tillämpning av aspekter som nämns i avsnitt 6.1 och 6.2, dels i systemet dels i tillhörande databaser, men måste användas på ett bättre sätt vad gäller användargränssnittet. Alla förändringar är dock inte lika enkla att genomföra och det kan eventuellt bli frågan om ekonomiska aspekter som brukar finnas inom varje företag.

4 Abstract Graphical User Interface for Traffic Control Systems This report summarizes a thesis project assigned to me by SLinfrateknik. The aim of this thesis is to investigate the graphical user interface at the control systems Cactus and Siemens. The Cactus system is used by traffic controllers at traffic controller centrals for Tvärbanan and Roslagsbanan and the Siemens system is used at the green line in the Stockholm subway system. The purpose has been to investigate how the traffic controllers experience the graphical user interface of the traffic control system. Based on this investigation a set of suggestions has been produced that will make the traffic controllers work easier and more efficient but also create a base for further development of the traffic controller systems on the red and blue subway line. The underlying theoretical framework for this thesis consists of such areas as the need for traffic controller centrals, work processes and interface for operators. To meet the requirements for this thesis a deeper understanding in how people and groups of people communicate and work together in dynamic environments was needed. In the light of this knowledge my work was inspired by an ethnographic method where observations and interviews where the key method in the process of information gathering. Information was gathered at traffic control centrals on the green line, Tvärbanan and Roslagsbanan which uses the Siemens and the Cactus systems in traffic control. The result points out a number of possible improvements in the graphical user interfaces. Both control systems have a well developed technical base and meet the requirements for the application on the aspects mentioned in section 6.1 and 6.2. This apply to both the system itself but also on the databases. My conclusion is that improvements can be made on the graphical user interface. However, all improvements are not all equally easy to implement and therefore concern should be taken to the economical aspects involved.

5 Förord Denna rapport beskriver ett examensarbete, utgörande min avslutande del inom utbildningen på Stockholms universitet. Arbetet har utförts på uppdrag av SL-infrateknik AB med vägledning och stöd från personal på signalavdelningen i SL-infrateknik och personal på institutionen för numerisk analys och datalogi (KTH). Examensarbetet ingår i ett iterativt utvecklingsarbete av systemgränssnittet på manöversystem som ska användas av trafikledare på röda och blå linjerna i tunnelbanan i Stockholm. Med risk för att utelämna någon vill jag tacka all personal på signalavdelningen i SL-infrateknik som tog sig tid att dela med sina kunskaper, samt alla trafikledare som jag intervjuade och som så generöst delade med sig av sina åsikter till mig. I synnerhet vill jag tacka min handledare Anders Ulmstig för det stöd och den hjälp jag erhållit under arbetets gång. Jag vill tacka Anders för hans välvilliga inställning och dessutom vill jag speciellt tacka två systemadministratörer på avdelningen som har hjälpt mig extra mycket under arbetet; Bengt Nilsson och Thomas Wall. Slutligen vill jag tacka personal på KTH, framförallt min handledare och examinator Kerstin Severinson-Eklundh, för alla råd och nödvändiga kommentarer. Stockholm den 4 november 2003 Maria Karimian

6 Innehåll 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Syfte Problemspecifikation Avgränsningar av arbetet Disposition RELATERAD FORSKNING Analys av dynamiska system och behovet av ledningscentraler Forskning om ledning i ledningscentral Arbetsprocess Gränssnitt för operatör UTVÄRDERINGENS GENERELLA UTGÅNGSPUNKTER Systemets användare och deras relationer Egenskaper hos användargränssnitten Cactus och Siemens Definition av de specifika utvärderingspunkter METOD Vetenskapligt synsätt Metodiskt angreppssätt Datainsamling Analys av material Metod och källkritiken ANVÄNDARGRÄNSSNITT I CACTUS OCH SIEMENS Definition av vissa kommandon i systemet Siemens Definition av vissa kommandon i systemet Cactus Slutsatser om krav på systemen DISKUSSION OCH SLUTRESULTAT Resultat och genomgång Avslutande kommentarerna...30 REFERENSER...32

7 1 Inledning Bränder eller trafikolyckor är exempel på situationer där det handlar om att rädda människoliv och tiden har en avgörande betydelse i den typen av situationer. En sådan miljö kallas för dynamisk miljö. Med dynamiska miljöer avses situationer som snabbt förändrar sig dels autonomt och dels som en konsekvens av mänskliga styrmekanismer (Artman, 1999). Därför är det av största betydelse hur arbetsprocessen och samordningen bland olika enheter planeras och hur operatörer samarbetar och vilka verktyg som de använder för att kommunicera med varandra. Vid olyckor på olika tågbanor är det en grupp operatörer, som kallas trafikledare och sitter på trafikledningscentraler, som fattar olika beslut och samordnar arbetsprocessen mellan olika inblandade enheter. Mitt examensarbete handlar om undersökning av olika manöversystem som används på ledningscentraler för manövrering av tågtrafiken där en dynamisk miljö kan uppstå när som helst vid tågolyckor. 1.1 Bakgrund Ett mekaniskt ställverk är en apparat som fjärrmanövrerar växlar och signaler. Nackdelen med det mekaniska systemet är att det är dyrt och långsamt med begränsade funktioner. Det är därför som man började med det så kallade elektroniska systemet, reläställverk. Därefter datoriserades ledningscentralerna och sedan började man använda en s.k. manöversystemstavla. Datorställverk är ett mjukvarubaserat ställverk där relälogiken hanteras av mjukvaran. Datoriseringen av järnvägar parallellt med uppbyggnad av elektroniska ställverk började på 80-talet på SL i Stockholm. Det nya datorställverksystemet kom till Gröna linjen/tunnelbana1 i samband med utvecklingen av banan och sedan kom det nya systemet även till en del av Roslagsbanan. När SL i slutet av 1980-talet bestämde sig för att byta signalsystem på Gröna linjen/tunnelbana1 berodde detta på flera saker. För det första ansågs det befintliga systemet vara slitet. Med avseende på framtida kostnader och möjligheter till underhåll ansågs ett utbyte nödvändigt. Främst var det reservdelstillgången som verkade bli besvärlig. En annan faktor som styrde valet av det nya systemet var höjningen av säkerhetsnivåerna jämfört med det gamla systemet. 1.2 Syfte Syftet med det här examensarbetet är att utvärdera de system som idag förvaltas för att kunna ställa rätt krav på de nya systemen. De nuvarande systemen i drift är Cactus på Roslagsbanan och Tvärbanan och Siemens 1

8 som används på Gröna linjen/tunnelbana 1. Nya system ska ersätta de befintliga 1950-talssystem som är i drift på tunnelbanans röda och blå linje. SL står i startgroparna för att påbörja en upphandling av den röda linjens signalsäkerhetssystem med tillhörande manöversystem. De system som förvaltas idag är levererade av signalsäkerhetssystemstillverkare. 1.3 Problemspecifikation Meningen med arbetet är att undersöka hur de nuvarande manöversystemens gränssnitt upplevs av användare. Min uppgift var att utvärdera gränssnittet på de nuvarande datorsystem som används på SL:s ledningscentraler som manöversystem dvs. Cactus och Siemens. Vilka är bristerna hos de nuvarande manöversystemens gränssnitt? Vilka krav skall ställas på ett nytt manöversystem för Röda linjen/ Tunnelbana 2? Utvärderingsarbetet handlar huvudsakligen om användning av systemet och inte funktonaliteten. I arbetet ingick studier av tre olika representationer av manöversystem. Systemen skulle granskas med avseende på hur trafikledaren använder dem för att få svar på nedanstående frågor: Hur ges kommandon till ställverken av trafikledaren? Hur visas information från ställverken för trafikledaren? Vilken relevans har informationen på skärm för trafikledarens arbete? Hur detekteras trafikstörningar av systemet/trafikledaren? Hur detekteras systemstörning (fel i manöversystem) av trafikledaren? Vilka funktioner fungerar bra i systemen? Vilka funktioner fungerar mindre bra i systemen? Vilka funktioner saknar personalen i systemen? 1.4 Avgränsningar av arbetet Rapporten avgränsas till att se hur information presenteras för trafikledaren. Analysen sker via undersökningen av de två manöversystemens gränssnitt, Cactus och Siemens. Det handlar huvudsakligen om hur information presenteras för trafikledare och hur detta kan förbättras. Även om målet med examensarbetet är att komma med idéer och uppslag till hur systemen ska kunna utvecklas och förändras, ingår det inte i arbetet att implementera och realisera dessa idéer. 2

9 1.5 Disposition För att man lättare ska kunna skapa sig en bild av rapportens upplägg, struktur och innehåll presenterar jag här dess disposition kortfattat: Kapitel 2 Relaterad forskning. Innehåller en för undersökningen relevant teori inom datorstöd för samarbete, situationsmedvetenhet och koordination för arbetsprocessen inom ledningscentraler. Avsnittet inleds med en kort introduktion till forskningsområdet och fortsätter med en genomgång av utvärdering av gränssnitt. Kapitel 3 Utvärderingens generella utgångspunkter. Här undersöks tillämpningen av de generella och specifika krav på gränssnittet som nämndes i kapitel 1 och 2 för systemen Cactus och Siemens, genom observationer och intervjuer som jag har gjort på olika trafikledningscentraler. Kapitel 4 Metod. Syftar till att redovisa och beskriva de metoder och ansatser och den arbetsgång som jag använt mig av i min studie. Kapitel 5 Användargränssnitt i Cactus och Siemens. Här ges en beskrivning av det vardagliga arbetet i systemen. För undersökningen intressanta aspekter kring användningen tas upp och knyts till den i kapitel 4 omnämnda teorin. Kapitel 6 Diskussion och slutresultat. I det avslutande kapitlet presenteras en diskussion och sammanställning av de resultat som framkommit i undersökningen, med stöd i både teorin och målsättningen med användargränssnittet på system som används av trafikledare på SL. 3

10 2 Relaterad forskning Nedan följer en introduktion till de berörda forskningsområden som jag har läst om för att kunna skapa mig en överblick och bakgrundsförståelse för min rapport. 2.1 Analys av dynamiska system och behovet av ledningscentraler Att föra befäl och ta kontroll över en händelse görs genom att en eller flera personer fattar beslut och ger kommandon vanligtvis till en grupp. Brehmer (1992) gör en systematisk undersökning av olika strukturer för att få kontroll över en dynamisk miljö i hopp om att utveckla förfarandet vid beslutsfattande i nödsituationer. Brehmer använder sig av militären och brandkåren som exempel hos vilka arbetet är baserat på att fatta viktiga beslut i krissituationer. Brehmer (1992) berättar i sina studier om fyra egenskaper hos beslutsfattande i dynamiska miljöer: 1. Beslut måste fattas kontinuerligt efter varandra eftersom det ena beslutet oftast beror på hur det andra har fattats. 2. Läget i situationen i en dynamisk miljö kan förändras, beroende av händelseförloppet ute på fältet. 3. Varje beslut kan innebära konsekvenser som man måste räkna med och vara beredd att kunna lösa. 4. Tid är den avgörande faktorn för hur situationen utvecklar sig. En dynamisk miljö som tydligt visar de fyra punkterna uppstår exempelvis vid skogsbränder. Då arbetar brandkåren strategiskt, utifrån dessa ovanstående punkter, för att bekämpa branden och släcka elden så fort som möjligt. Beroende på storleken på branden och platsen fattar brandkårsledaren sina första beslut. Det kan vara beslut om hur många brandkårsenheter som ska skickas till brandplatsen, från vilket håll man ska börja släcka branden etc. Under tiden som branden släcks ska även beslut fattas om andra problem t.ex. räddning av eventuella brandskadade människor. Brandens läge kan även förändras. Exempel på lägesförändring kan vara då vinden ändrar riktning och som följd ska nya beslut fattas för att släcka branden. Alla beslut i en dynamisk miljö ska fattas inom en begränsad tid för att undvika uppväxten av nivån på skador. En annan dynamisk miljö med liknande egenskaper är olika händelser inom tågtrafiken som dagligen ska lösas inom olika ledningscentraler. 4

11 2.2 Forskning om ledning i ledningscentraler Ledningscentraler har vanligtvis specifika problem att lösa och olika sätt att fördela uppgifter mellan olika aktörer. De gemensamma uppgifterna för alla ledningscentraler är att kunna leda alla de olika operativa enheterna ute på fältet utifrån en överblick av den dynamiska miljön och sedan kunna redogöra för händelsen på den operativa nivån (Artman, 1999). Brist i information som ges emellan olika enheter och fördröjning i att framföra information kan skapa stora problem vid ledning av en dynamisk miljö. En ledningscentrals uppgift är att leda och samordna externt fördelade enheter på den operativa nivån och givet att aktörerna har olika uppgifter och informationsåtkomst, måste de samordna sin respektive information (Artman, 1999). Varje aktör måste tydligt veta vad som är det gemensamma målet och vad som är hans/hennes del av arbetet. Kunskapen om varandras uppgifter bland aktörer, hjälper till så att ingen motarbetar den andra eller gör samma som den andra aktören. Därmed kan alla aktörers arbetskapacitet utnyttjas på bästa möjliga sätt. En stor fördel för att maximalt kunna använda resurser är att ordna så att alla aktörer är medvetna om varandras uppgifter. I nödsituationer kan det bli en stor fördel att operatörer har tillräcklig kunskap om varandras arbete för att kunna hjälpa varandra på olika arbetsområden. Begreppet situationsmedvetenhet är viktigt för att kunna ha kontroll över en dynamisk miljö speciellt när man har med komplexa problem att göra. Det handlar om att ha tillräcklig kunskap för att tydligt kunna förstå den aktuella situationen, för att kunna lösa den. Man ska i förväg se de problem som kan dyka upp i samband med olika situationer och kunna hitta den mest sannolika och praktiska lösningen. Som jag har nämnt tidigare är tid en viktig aspekt när det gäller ledning av en dynamisk miljö. En annan viktig aspekt är att kunna ha rätt koordination på hur läget ser ut från olika håll för att kunna ge rätt kommando till personalen ute på fältet vid rätt tidpunkt. Vikten av tid och rätt koordinering har att göra med att i en dynamisk miljö kan situationen när som helst förändras. I sådana situationer kan varje beslut innebära allvarliga konsekvenser och att bestämma sig för ett visst beslut måste ske inom en begränsad tid. Man måste vara medveten om följderna av det beslut som man fattar och ha ordnat i förväg hur man ska reagera på olika konsekvenser. Grunden för en bra situationsmedvetenhet är information som utbyts mellan ledare i ledningscentraler, trafikledare och systemet, trafikledare och personalen ute på fältet. Därför har presentation och samordning av information en stor betydelse. 5

12 2.3 Arbetsprocess Det har forskats mycket omkring komplexa aspekter inom Computer Supported Cooperative Work (CSCW) för olika ändamål till exempel hur systemen fungerar för koordination. Till exempel har en systemdesigner tekniska kunskaper om ämnet design men för att designern ska kunna tillämpa sina kunskaper i praktiken behövs regler om hur arbetsprocessen ska gå till för att han/hon ska kunna uppnå ett bra resultat. En metod som ofta fokuserar på studier av arbetsprocesser är etnografi som grundar sig på sociologi och antropologi. Ordet kommer från ethno folkgrupp och graphy skrivning. Genom en undersökning av arbetsprocessen i en viss yrkesgrupp försöker etnologer att belysa interaktionen och samordningen i arbetet som kan ha en avgörande betydelse i processen att gemensamt kunna nå ett tillfredställande resultat för att lösa arbetsuppgiften. Metoden etnografi uppmärksammar de dagliga arbetsaktiviteterna som man oftast tar för givet. Samordning eller koordination får stor betydelse när man talar om arbete där man måste ha hög situationsmedvetenhet och kunna leda en grupp mot ett bestämt mål, t.ex. i det arbete som görs av trafikledarna på ledningscentraler. För sådana grupper är arbetsprocessen mest beroende av typen av verktyg och den teknik som de använder. Information visas via bildskärm, fax, skrivare osv. För att ett beslut ska fattas ska aktören först veta hur han/hon rent tekniskt ska kunna ta emot informationen, till exempel hur e-post ska öppnas och läsas. Därefter måste aktören kunna tolka informationen som till exempel syns på skärmen för att en tankebearbetning ska påbörjas. Aktören behöver veta hur olika typer av information ska kombineras för att man ska tolka situationen rätt. Varje aktör ska kunna sitt arbete och känna till andra aktörers arbete. Situationsmedvetenhet är en viktig punkt för korrekt samordning i en arbetsprocess. I en ledningscentral leder hög situationsmedvetenhet till att trafikledarna på rätt sätt kan ta emot olika typer av information om trafiken på banan under en begränsad tid. Trafikledarna ska även kunna dela informationen med varandra och koppla ihop informationen för att fatta ett slutgiltigt beslut. Det är helt naturligt att olika personer uppfattar en händelse på olika sätt även om de är likvärdiga i sin kunskap. Därför behövs det en eller fler standardregler i arbetsrutinen för att samtliga aktörer ska ledas åt samma typ av förståelse när de tar emot samma typ av information. Ett exempel på en sådan regel är att använda samma design på alla bildskärmar som finns på en ledningscentral. 6

13 2.4 Gränssnitt för operatör Mer eller mindre omedvetet bedömer vi verktyg med avseende på deras effektivitet. I ett datorsystem består användargränssnittet dels av de fysiska in- och ut enheterna t.ex. tangentbord och bildskärm, dels av programvarudialogen mellan användare och dator. Användaren kan inte se det som sker i det fördolda dvs. programs datastrukturer eller algoritmer syns inte utan det är gränssnittet som kan ses. Därför är det oftast kvaliteten på frontpanelen som kan utmärka hela systemet. Även vid jämförelse av funktionellt likvärdiga produkter blir man tvungen att lägga större vikt vid användargränssnitt på startsidan. Nästan dagligen förändras datorsystemen, men människans kapacitet förändras inte med samma hastighet. I ett bra användargränssnitt ska användaren inte behöva komma ihåg stora mängder information. Det bättre alternativet är att det presenteras olika valmöjligheter för helhetslösningen så att användaren kan välja den som passar honom/henne bäst. Schneiderman (1982), presenterar några principer (gyllene regler) som kan vara ett bra underlag för skapande av ett bra gränssnitt: 1. Strive for consistency. Med det vill Schneiderman poängtera vikten av likformighet över gränssnittet. Det gäller val av språk, färg och terminologin som man använder i menyer, ikoner osv. Ett vanligt exempel på att man har missat den regeln är icke-engelska versioner av Windows eller MacOS. I sådana versioner en knapp som exempelvis knappen Cancel kan vara skriven på engelska och ibland på tillverkarens språk. 2. Permit easy reversal of actions. Med det menas att gränssnittet ska ge användaren möjlighet att kunna ångra sig. Det kan ske med ett enda val, till exempel klickande på en enda knapp eller mer än en enda klickning. Oavsett hur man gör det är det viktigt att det ska finnas en ångerväg så att användaren känner sig tryggare i sina val. Programmet Netscape Mailer är ett exempel på gränssnitt som inte tillåter att ångra kommandon. Exempelvis skriver man en text och gör ändringar i texten och sedan ångrar sig då kan man inte använda knappen ångra utan att man måste ordna allt manuellt. Programmet Netscape HTML tillåter bara att man ångrar sig en gång och ändå är det minst sagt problematiskt. 3. Enable frequent users to use shortcuts. Samtidigt som behovet av att använda ett system stiger vill användaren kunna hoppa över några mindre viktiga steg för att kunna arbeta snabbare. Förkortningar, speciella tangentknappar osv. är alternativen till genvägar för att användaren ska kunna göra ett effektivt arbete snabbare. Användargränssnittet hos Macintosh tangentbord är designat på ett sådant sätt att användaren snabbare ska kunna utföra det mesta genom att klicka på knapparna C, X, V, S, Q tillsammans med äppelknappen. 7

14 4. Design dialogs to closure. Olika sekvenser av händelser ska delas in i grupper med en början, en mitt och ett slut. Den informativa feedbacken på avslutande av en händelse ger aktören tillfredsställelsen av att ha fullbordat en sak, en känsla av lättnad, tecken på avslutning och antydning om att den delen är klar och man kan börja med ett annat kommando. 5. Offer simple error handling. Så mycket som möjligt ska man bygga systemet så att användaren inte kan göra allvarliga fel. Om ett fel sker måste systemet vara kapabelt att kunna erbjuda användaren de bästa möjliga alternativen för att rätta till felen. Användaren ska inte behöva utföra alla kommandon från början för att rätta till felen, utan han/hon ska bara behöva göra om just den delen av kommandot som har gjorts fel. Fel i ett kommando ska inte kunna ändra på hela systemets tillstånd. Systemet ska dessutom innehålla en typ av ominställningsknapp som gör att systemet återgår till sitt ursprungliga tillstånd. 6. Support internal locus of control. Erfarna aktörer vill alltid känna att de har full kontroll över systemet och att systemet alltid bara reagerar på de kommandon som de ger. Oväntade händelser i systemet, oönskad indata, brist på tillgång till önskad information och misslyckande då man ger ett kommando till systemet, skapar irritation och missnöje hos användaren. 7. Reduce short-term memory load. Människans förmåga att bearbeta information är begränsad. Därför krävs det att bilder ska hållas enkla och mångsidiga och fönster ska vara lättbegripliga. Det sättet som information presenteras på ska inte förändras för ofta och det ska ges tillräcklig tid för att användaren ska lära sig de olika momenten i systemet. Sundblad (1996) säger att ett bra gränssnitt ska uppfylla dessa egenskaper: 1. Val av metaforer och interaktionsstil är av sekundärt intresse jämfört med kravet på absolut enhetlighet. 2. Analysera användarens uppgift och se till att nödvändig information finns tillgänglig vid alla interaktionstillfällen. 3. Använd diskreta färger och var återhållsam med färg för att undvika Gröna Lund- effekten. 4. Följ vedertagna standarder och riktlinjer. Häri ligger en svårighet när många riktlinjer tenderar att vara antingen för generella och vagt formulerade (t.ex. Ha inte för många alternativ i en meny ) eller också systemspecifika och exakt formulerade (t.ex. Ha maximalt 7 alternativ i en meny ). 8

15 5. Beroende på typ av system och användare kan det t.ex. vara fördelaktigt att anordna menyalternativen alfabetiskt, typografiskt, funktionellt, efter användningsfrekvens eller i sekvensordning. 6. Tillåt användaren att avbryta och ångra operationer. 9

16 3 Utvärderingens generella utgångspunkter I allmänhet består trafikledarens gränssnitt av ett antal olika bildskärmar som innehåller information om spårplanen, trafiken på banorna, tidtabellsgraferna m.m. 3.1 Systemets användare och deras relationer Relationernas betydelse och styrka mellan de olika användarna av systemen Cactus och Siemens har ökat över tiden genom ett bredare samarbete och mer intensiv kommunikation. I figur 1 visas en modell över olika användare av både systemen Cactus och Siemens. Systemrapporter av information Anordning/uppdatering av gränssnittet Tekniker på SL infrateknik Administratörer fö på ledningscentraler Systemets Användargränssnitt För Cactus/Siemens Trafikledare på trafikledningscentraler Ledning av tågtrafik Personal på driftledningscentraler Mottagning av trafikstörningar och larm Figur 1. Användargrupper av systemen Cactus och Siemens inom SL. 10

17 För att skapa en övergripande förståelse för de olika användarnas roller och relationer följer nedan en kortfattad beskrivning av de olika användarna av systemgränssnittet. Trafikledare på trafikledningscentraler Dessa trafikledare är ytterst ansvariga för ledning av trafiken vilket huvudsakligen sköts via användning av Cactus användargränssnitt och Siemens användargränssnitt. Trafikledning görs även med hjälp av radiokommunikation, kontrollpaneler och vid behov via telefon m.m. Tekniker på SL- infrateknik De tekniker som är användare av systemets gränssnitt på SL infrateknik är de som huvudsakligen tillsammans med systemutvecklaren på Cactus och Siemens tar hand om felhanteringen av systemen. Administratörer på ledningscentraler Uppdateringen av informationen till exempel turlistor m.m., är en av de användningar som administratörerna på ledningscentraler har av systemgränssnittet. Personal på driftledningscentraler De tar huvudsakligen emot olika typer av larm och händelser i trafiken. Ibland löses problemen i driftledningscentralen om det är möjligt annars skickas de vidare till tekniker på SL-infrateknik eller systemgruppen på Cactus eller Siemens. Alla fyra grupper har dagligen samarbete och kommunikation inom ramen för systemet och dess arbetsprocesser. Användarna av systemet Siemens och Cactus som studeras i mitt arbete är trafikledare på trafikledningscentraler. 3.2 Egenskaper hos användargränssnitten Cactus och Siemens Jag har redan nämnt de generella kraven på ett gränssnitt i avsnitt 2.4. De generella krav som jag valde hjälpte mig att kunna ta fram konkreta och praktiska designregler som passade bäst för ett bra användargränssnitt Definition av de specifika utvärderingspunkter Många olika faktorer påverkar designen av ett användargränssnitt. Grundläggande är naturligtvis att basera designarbetet på detaljerad kunskap om innehållet i det arbete som informationssystemet ska stödja samt de personer som ska använda det i sitt dagliga arbete. 11

18 Som jag har nämnt tidigare började jag med utgångspunkterna i avsnitt 2.4 som grund för att undersöka tillämpning av de generella kraven på systemen Cactus och Siemens. Därefter med hjälp av mina intervjuer undersökte jag de specifika kraven på systemet som företaget hade vilka beskrevs som nämndes i avsnitt 1.3. Resultatet av detta arbete kommer att presenteras i kapitel 5. Nedan förklarar jag kortfattat de specifika kraven som SL-infrateknik ville få värderade. Hur kommandon till ställverken ges av trafikledare Allmänt finns tre typer av ställverk. De är mekaniskt ställverk, reläställverk och datorställverk. Det mekaniska ställverket är inte i drift längre. På Gröna linjen/tunnelbana1, Roslagsbanan och Tvärbanan används olika typer av ställverk. Gröna linjen/tunnelbana1 har datorställverk, Roslagsbanan har både dator- och reläställverk och Tvärbanan har datorställverk. Vid automatisk manövrering är det systemet som ger tågvägar osv. och trafikledaren behöver inte manövrera. Med musen kan man ge kommandon genom att höger- eller vänsterklicka med musen bredvid en signal på banan i gränssnittet eller kan man direkt klicka på signaler eller ikoner på skärmen på båda systemen Cactus och Siemens. Hur man manövrerar via textkod skiljer sig från bana till bana beroende på vilken typ av ställverk som används. I Roslagsbanan kan man använda textkod på två sätt; 1. Fyrställiga sifferkoder där de två första siffrorna anger station och de två sista vilket kommando som avses. 2. Manöver mot det lokala datorställverket för Roslagsbanan. Dessa består av manöverkod och eventuella objekt som skall avskiljas med minst ett mellanslag. Objekt anges med enbart sifferdelen av namnet t.ex. (VXV 403, ej VXV VX403). På Tvärbanan kan man med kodmanövrering utföra textkommandon direkt mot resp. ställverk. De kommandon som är tillgängliga kan konfigureras med en textfil. Kommandon består av manöverkod och eventuella objekt skall avskiljas med minst ett mellanslag. Kommandon kan ej ges över ställverksgränser utan måste i så fall ges som två kommandon. Manövrering kan ske när stationsautomaten är i drift. Med tillslagen stationsautomat skall i princip ingen fjärrmanöver för tågvägsläggningen behöva göras. 12

19 Hur information från ställverken visas för trafikledaren För information från ställverk till manöversystem, meddelar först ställverket manöversystemet om aktuell status på samtliga objekt i banan, spårledningar är antingen belagda eller fria. Växlar är antingen i högerläge till/från eller vänsterläge till/från, både höger från och vänster från indikerar växel under rörelse eller växel ur kontroll. Signaler är antingen röda eller gröna eller rödgul osv. Tågvägarna ligger mellan signalerna fria, magasinerad osv. Dessa tågindikeringar meddelas trafikledaren i bilder som visas på bildskärmen. Till exempel blir signalen grön, då man klickar för magasinering. Det är systemets sätt att säga till trafikledaren att ställverken har tagit emot informationen och tågvägen är reserverad. Det innebär att ställverket informerar trafikledare om vad som händer på banan med informationen som visas på gränssnittet. Vilken relevans informationen på skärm har för trafikledarens arbete Informationens relevans presenterad på skärmen har direkt samband med de generella krav som ställs på systemen och har diskuterats tidigare i avsnitt 2.4. Hur trafikstörningar detekteras av systemet/trafikledaren Beroende på hur trafikstörningen syns och av vem, kan trafikledaren åtgärda det på olika sätt. Exempel på problem som om de inte åtgärdas i rätt tid kan leda till trafikstörningar är t.ex. att en hund har ramlat ner på spåren, en rullstol som har fastnat i tågdörrar, växelfel, skyltningsfel, strömavbrott osv. Vanligtvis uppmärksammas fel i trafiken av trafikledaren via larmsignaler, telefon, radiokommunikation osv. Sedan dokumenteras alla händelser i loggfiler som i gränssnittet exempelvis kallas för larm- och händelselistor. Hur systemstörning (fel i manöversystem) detekteras av trafikledaren Problem i systemet dokumenteras så fort ett fel uppstår i manöversystemet i en lista under menyn Händelser. Det finns typ av fel i fellistan som kan underrättas även av trafikledaren. Exempel på denna typ av fel i systemet Cactus är SPEGEL_DISK1 och BACK_A. Det finns speglat skivminne insatt i datorn som vanligtvis är placerad en våning under ledningscentralerna. När något fel uppstår med disken definieras det i händelselistan som objektet SPEGEL_DISK. Systemet 13

20 informerar trafikledaren som vanligt om felet genom ett ljudsignalerande larm. Trafikledaren stänger av larmet genom att klicka på meddelandet som kommer upp i gränssnittet eller genom att klicka på en knapp i gränssnittet som heter Kvittera. För att trafikledaren ska kunna kvittera larmet måste han först informera systemadministratören om larmet. Sedan kan trafikledaren kvittera larmet och återgå till sitt arbete och det blir administratören eller systemsupportern som ska komma in och sätta in ett nytt exemplar av disken i datorn. Fel i SPEGLAT_DISK är i allmänhet diskhaveri och det löser man genom att man tar ut den trasiga disken ur maskinen och sätter in en ny. Även backuppband brukar uppdateras av administratören. Detta är ett annat exempel på felhantering som trafikledaren kunde hantera själva. Funktioner som fungerar bra, mindre bra eller saknas i systemet Med funktioner menas de möjligheter som gränssnittet ger till trafikledare att utföra manövrering av systemet på bästa möjliga sätt. Exempel på funktioner i ett gränssnitt är zoomning, möjlighet att kunna ångra, etc. 14

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Översikt Banstyrning v. 0.5 Sida 1 av 6

Översikt Banstyrning v. 0.5 Sida 1 av 6 Översikt Banstyrning v. 0.5 Sida 1 av 6 Innehåll 1 Tågens styrning... 1 2 Banans styrning... 1 2.1 Dekodrar och nätverk... 2 2.2 Meddelanden... 3 2.3 Inställningar svårt?... 4 3 Men att använda DCC till

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Instruktioner för Ethiris Trial

Instruktioner för Ethiris Trial Instruktioner för Ethiris Trial Nedan följer instruktioner för hur man snabbt kommer igång med utvärdering av Ethiris. 1. Sätt i CD:n med Ethiris Trial alternativt kör Setup.exe från installationsmediat.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa.

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Antal: Enskilt Material: En dator med Windows 7 (Vista, Windows 8 eller

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Kapitel 4 Arkivmenyn Innehåll

Kapitel 4 Arkivmenyn Innehåll Kapitel 4 Arkivmenyn Innehåll ARKIVMENYN...2 Byt aktuell användare...2 Utskrift till skärm eller skrivare...3 SQL verktyget...4 Ny SQL...4 Hämta SQL...5 Spara SQL...5 Kör SQL...5 Visa som...5 Avsluta...5

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Vop handledning. Användarhandledning till Vop applikationen. UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08

Vop handledning. Användarhandledning till Vop applikationen. UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08 UPPGJORD: Mattias Gyllsdorff GODKÄND:Mattias Gyllsdorff REV: A DATUM: 2010-12-08 Vop handledning Användarhandledning till Vop applikationen Bring Technologies AB Innehållsförteckning 1 Introduktion...1

Läs mer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Hiltunen Timo, UHass TDOK 2013:0601 Fastställt av Dokumentdatum Chef VO Samhälle 2014-05-01 1.0 Dokumenttitel Växlar-manövrering

Läs mer

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Del 3 Uppgiftsanalys Av Stefan Blomkvist Uppgiftsanalysen ska svara på frågor om vilka uppgifter användarna utför och hur dessa genomförs.

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Konfigurationsdokument M1

Konfigurationsdokument M1 Filename: Konfigurationsdokument M1 Page: 1(15) Konfigurationsdokument M1 Revision history Date Version Changes Changed by 2014-10-24 0.1 First draft AB 2015-01-21 0.2 Uppdaterad AB 2015-01-29 0.3 Uppdaterad

Läs mer

Chefens glasögon och två områden för framgång

Chefens glasögon och två områden för framgång Chefens glasögon och två områden för framgång Författare Anna Ahrenfelt Chefens uppgift är att leda och utveckla verksamheten för att nå önskade resultat. Det finns en uppsjö av teorier, modeller och verktyg

Läs mer

ENTRÉ DOKUMENTHANTERING...

ENTRÉ DOKUMENTHANTERING... Entré Innehåll ENTRÉ DOKUMENTHANTERING... - 2 - Starta Dokumenthantering... - 3 - Lägga till dokument via frågeguide... - 4 - Frågeguiden... - 5 - Lägga till dokument manuellt... - 7 - Lägg till fil...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet.

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet. E-post A. Windows Mail Öppna alternativ Klicka på startknappen Startmenyn öppnas Klicka på Alla Program Leta reda på Windows Mail Dubbelklicka Windows Mail öppnas. Om ikonen ligger i Start-menyn Klicka

Läs mer

Lathund för CombiLab 7

Lathund för CombiLab 7 Lathund för CombiLab 7 Divisionsgatan 12, 721 31 Västerås Tel: 021-10 56 40 Fax: 021-10 56 49 www.enviloop.se INNEHÅLL 1 Starta CombiLab samt behörigheter... 3 2 CombiLabs olika delar och funktioner...

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Vaka Användarmanual. Användarmanual. VAKA Passersystem

Vaka Användarmanual. Användarmanual. VAKA Passersystem Användarmanual VAKA Passersystem axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2012. 200xx-sv Vaka användarmanual Axema Access Control AB är ett svenskt säkerhetsföretag som sedan 1992 utvecklar

Läs mer

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning 1 (6) Mottagare: Åsa Cajander Mårten Cronander Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Ten usability heuristics 2 1.2 Severity ratings for usability

Läs mer

Vanliga frågor för VoiceXpress

Vanliga frågor för VoiceXpress Vanliga frågor för VoiceXpress 1) Hur stort ordförråd (vokabulär) innehåller VoiceXpress? VoiceXpress innehåller ett mycket omfattande ordförråd, och svaret på frågan varierar en aning beroende på hur

Läs mer

Konfigurering av eduroam

Konfigurering av eduroam Konfigurering av eduroam Detta dokument beskriver hur en användare med konto från Chalmers konfigurerar nätverksanslutning till ett trådlöst nätverk på en eduroam-ansluten organisation, t.ex. Chalmers.

Läs mer

Logga in... 3. Översikt/Dashboard... 4. Avvikande produkter... 4. Arbeten misslyckades... 4. Senaste gjorda... 4. Systemmeddelanden...

Logga in... 3. Översikt/Dashboard... 4. Avvikande produkter... 4. Arbeten misslyckades... 4. Senaste gjorda... 4. Systemmeddelanden... Innehållsförteckning Logga in... 3 Översikt/Dashboard... 4 Avvikande produkter... 4 Arbeten misslyckades... 4 Senaste gjorda... 4 Systemmeddelanden... 4 Användare... 6 Lägg till ny användare... 6 Redigera/radera

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1

Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1 Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

tjejit en studie av kvinnors låga deltagande vid Karlstads Universitets IT-utbildningar

tjejit en studie av kvinnors låga deltagande vid Karlstads Universitets IT-utbildningar Datavetenskap Opponenter: Malin Brand, Niklas Johansson Respondenter: Ewelina Helmersson, Mollin Widegren tjejit en studie av kvinnors låga deltagande vid Karlstads Universitets IT-utbildningar Oppositionsrapport,

Läs mer

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Exempel från lok Direkt

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

ASSA RX WEB. Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1

ASSA RX WEB. Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1 ASSA RX WEB Snabbt - Enkelt - Kostnadseffektivt passersystem ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1 En tryggare arbetsplats för alla En person som känner sig trygg på sin arbetsplats

Läs mer

Problemlösare RDS5000

Problemlösare RDS5000 Introduktion I RDS5000 kan det förekomma ett antal larm. Dessa larm är inte alltid enkla att förstå vad de betyder eller varför de uppstår. Därför har vi försökt sammanfatta alla larm i den här felsökningsguiden.

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Internet. En enkel introduktion. Innehåll:

Internet. En enkel introduktion. Innehåll: Internet En enkel introduktion Innehåll: Datorns olika delar Starta datorn Så gör du om du kan webbadressen Så gör du om du inte kan webbadressen Kortfattad repetition Alingsås bibliotek, 2012 2 3 4 6

Läs mer

Föreläsning 1, vecka 6: Abstraktion genom objektorientering

Föreläsning 1, vecka 6: Abstraktion genom objektorientering TDA 548: Grundläggande Programvaruutveckling Föreläsning 1, vecka 6: Abstraktion genom objektorientering Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2016-2017 Hur skulle ni implementera detta? (3D demo) Vi återkommer

Läs mer

INSTALLATION AV KLIENT

INSTALLATION AV KLIENT 2016-09-07 INSTALLATION AV KLIENT BOOK-IT version 9.0 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund. Besöksadress: Fältspatsvägen 4, 224 78 Lund tel 046-270 04 00, e-post: axiellsverige@axiell.com, www.axiell.se

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret

Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret Konsolfönster i Windows Momentet ingår i kursen PDA DTR1206 Lab 1 DOS http://www.cwdata.se Konsolfönstret Med ett kommandobaserat gränssnitt menas ett helt textbaserat gränssnitt. Istället för att klicka

Läs mer

Fältstudier och analys

Fältstudier och analys Fältstudier och analys Jan Gulliksen Människa-datorinteraktion IT-institutionen Uppsala universitet http://www.it.uu.se Övningsuppgift I grupper om tre personer Låna ut en mobiltelefon till den som sitter

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Användarhandledning för RSV:s Elektroniska brevlåda

Användarhandledning för RSV:s Elektroniska brevlåda Användarhandledning för RSV:s Elektroniska brevlåda Dokumentversion: 1.9 RSV IT 2001-02-01 RSV:s Elektroniska brevlåda Innehållsförteckning 1 Allmänt om den elektroniska brevlådan... 3 2 Lite mer tekniskt...

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

TIS-Web startguide 3.6. TIS-Web Startguide

TIS-Web startguide 3.6. TIS-Web Startguide TIS-Web Startguide Den här guiden hjälper dig komma igång med de vanligaste funktionerna i TIS-Web, ladda upp data och utvärdering av färdskrivardata. För mer detaljerad information se manualerna som finns

Läs mer

Ontech Control för Android Användarmanual Svenska

Ontech Control för Android Användarmanual Svenska Ontech Control för Android Användarmanual Svenska Inställningar Innan du använder denna app första gången så måste du ställa in den. Meny knapp Tryck på Meny knappen på startsidan och sedan Settings. Välj

Läs mer

Kravspecifikation Cykelgarage

Kravspecifikation Cykelgarage Kravspecifikation Cykelgarage Stefan Johansson D08 (dt08sj7@student.lth.se) Johan Anderholm D08 (dt08ja5@student.lth.se) Angelica Gabasio D08 (dt08ag8@student.lth.se) Marcus Carlberg D08 (dt08mc4@student.lth.se)

Läs mer

Data visualization on Android

Data visualization on Android Datavetenskap Opponenter: Tobias Eriksson, Agni Rizk Respondent: Victor Ulhagen Data visualization on Android Oppositionsrapport, C/D-nivå 2010:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Rapporten är bra

Läs mer

Om konsolporten. Beskrivning av portarna

Om konsolporten. Beskrivning av portarna Sida 1 / 7 Om konsolporten I detta dokument ges en kort sammanfattande beskrivning om vad och hur konsolportarna fungerar i nya Sun SPARC servrar. Exempel på servrar med den möjligheten är Sun Fire V240,

Läs mer

Användarmenyn. S k r i v d i n k o d...

Användarmenyn. S k r i v d i n k o d... Användarmanual Användarmenyn När larmsystemet är i frånkopplat läge kan användarmenyn nås genom att en användare skriver in sin PIN-kod. Från användarmenyn kan larmsystemet sedan larmas på, sättas i skalskyddsläge,

Läs mer

Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt

Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt Instruktion BT och Programmerings-app v. 0. Sida 1 av 5 Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt Observera, instruktionen bearbetas och uppdateras fortfarande. Kolla då och då www.mollehem.se/doc/instuktion/instruktion_programmering.pdf

Läs mer

Inloggning (om du är inloggad eller utloggad) Aktuell kontext (till vilket styrsystem du är uppkopplad, dess projektnamn och anläggningsnamn)

Inloggning (om du är inloggad eller utloggad) Aktuell kontext (till vilket styrsystem du är uppkopplad, dess projektnamn och anläggningsnamn) ANVÄNDA EXCEL WEB Beskrivning av startsidan och dess grundläggande funktioner Beskrivning av startsidan Startsidan erbjuder följande funktioner: Statusinformation Inloggning (om du är inloggad eller utloggad)

Läs mer

Nyheter i IA-systemet

Nyheter i IA-systemet Nyheter i IA-systemet från 2015-09-27 Sida 2 av 11 INNEHÅLL 1. ALLMÄNT OM VERSIONEN... 3 2. NYTT GRÄNSSNITT... 4 2.1. Logga ut-knappen... 4 2.2. Hjälp och information om systemet... 4 2.3. Vallistor...

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

ARX på Windows Vista, Windows 7 eller Windows 2008 server

ARX på Windows Vista, Windows 7 eller Windows 2008 server ARX på Windows Vista, Windows 7 eller Windows 2008 server 1. Inledning För att den i Arx interna Jetty Web servern skall kunna skapa temporära filer måste den ha tillgång till en användarkatalog (ett användarkonto)

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Användarmanual. Trio VoiceMail Admin. Trio Enterprise 5.0

Användarmanual. Trio VoiceMail Admin. Trio Enterprise 5.0 Användarmanual Trio VoiceMail Admin Trio Enterprise 5.0 Dokumentation: Mikke Holmberg, bost Ändringsdatum: 2013-10-17 Enghouse Interactive AB Box 6795 SE-113 85 Stockholm Sweden Telephone: +46 (8) 457

Läs mer

Datorsystem och programmering

Datorsystem och programmering Datorsystem och programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2010-08-23 Målsättning Kursens syfte är dels att studenterna ska skaffa sig erfarenheter

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

INSTALLATION AV KLIENT

INSTALLATION AV KLIENT INSTALLATION AV KLIENT BOOK-IT 8.0 2015-03-27 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatvägen 4, 224 78 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Förberedelse

Läs mer

Energieffektiv tågföring med CATO

Energieffektiv tågföring med CATO 1 Energieffektiv tågföring med CATO Överblick av CATO-systemet Syfte & grundläggande idéer Energikvitton Aktuella frågeställningar och pågående arbete (C)ATO på tunnelbanan Långa tåg med distribuerad dragkraft

Läs mer

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan Design av användargränssnitt Vad är ett bra användargränssnitt? Vad påverkar designen? Utvärdering viktig Praktiska råd och tips - Heuristik Exempel på bra och mindre bra design Några egenskaper hos människan

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Datavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design

Datavetenskap. Beteendevetenskap MDI. Design Designprocessen 1 Datavetenskap Beteendevetenskap MDI Design Två betydelser The final solution/plan (e.g. proposal, drawing, model, description) or the result of implementing that plan in the form of the

Läs mer

Instruktioner för uppdatering från Ethiris 4.10 till 5.x

Instruktioner för uppdatering från Ethiris 4.10 till 5.x Instruktioner för uppdatering från Ethiris 4.10 till 5.x Nedan följer instruktioner för hur man går till väga vid uppdatering av ett Ethirissystem version 4 till version 5. När man uppdaterar Ethiris från

Läs mer

Tidtagning med Eresults Lite programmet

Tidtagning med Eresults Lite programmet Tidtagning med Eresults Lite programmet Till en början: Börja med att anlsuta i EMIT läsaren till datorn genom att plugga in den gråa USB kabeln till USBporten där det står EMIT -> Starta sedan EResults

Läs mer

Manuell installation av SQL Server 2008 R2 Express för SSF Timing

Manuell installation av SQL Server 2008 R2 Express för SSF Timing Manuell installation av SQL Server 2008 R2 Express för SSF Timing Innehåll 1. Metoder att installera...1 2. Förutsättningar...2 DotNet Framework 3.5...2 MSI Installer 4.5...2 3. Hämta SQL Server 2008 R2

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

Pär Sundbäck 2002-2013. OrdKnuten. Programversion 3.5 2013-06-22 VAD ÄR ORDKNUTEN?... 2

Pär Sundbäck 2002-2013. OrdKnuten. Programversion 3.5 2013-06-22 VAD ÄR ORDKNUTEN?... 2 OrdKnuten Programversion 3.5 2013-06-22 Innehåll VAD ÄR ORDKNUTEN?... 2 ATT SPELA... 3 KORSORDS-RUTOR... 3 KONTROLL-RUTOR... 3 LJUD TILL BOKSTÄVERNA... 3 INSTALLATION OCH UPPDATERING... 4 ALLMÄNT... 4

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

Innehåll INNEHÅLL. Teckenförklaring... 2. Komma igång

Innehåll INNEHÅLL. Teckenförklaring... 2. Komma igång 2015 INNEHÅLL Teckenförklaring.... 2 Innehåll Komma igång Starta programmet.... 4 Ställ in skärm/projektor... 5 Slå på fönsterläge.... 5 Laddningsskärm.... 6 Ämnesmodul.... 7 Ämnesområde... 8 Ämnesdel....

Läs mer

Vad påverkar designen?

Vad påverkar designen? Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden

Läs mer

1284_omslag.qxd 2005-10-11 11:13 Sida 1 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003

1284_omslag.qxd 2005-10-11 11:13 Sida 1 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003 ECDL START OFFICE 2003 Allmän IT Windows XP Word 2003 Outlook 2003 5 Arbeta med mappar och filer I Windows finns det två sätt att arbeta med de olika enheterna i systemet. Vilket du väljer beror på personligt

Läs mer

Skötselråd för datoransvarig Windows XP, Vista, 7

Skötselråd för datoransvarig Windows XP, Vista, 7 Sidan 1 av 8 En gång per vecka:... 2 Uppdatera antivirusprogrammet... 2 Efter ett långt uppehåll... 2 Varannan vecka:... 2 Microsoft Windows Update... 2 En gång per månad:... 2 Defragmentera hårddisken...

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE

KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE 1 KIWAS LATHUND FÖR KURSGIVARE Söka kursplan i KIWAS Sök efter skapade kursplaner genom att klicka på Lista kursplaner i menyn under fliken Kurser. Listan som visas är begränsad till de kursplaner som

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på 6 Arbeta med ramar NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på hur du kan arbeta med dem i en design. De flesta designers

Läs mer

Visma Proceedo Version 8.15 2014-05-12. Visma Proceedo Användarhandbok Lokala administratör Administrera

Visma Proceedo Version 8.15 2014-05-12. Visma Proceedo Användarhandbok Lokala administratör Administrera Visma Proceedo Version 8.5 204-05-2 Visma Proceedo Användarhandbok Lokala administratör Administrera. Innehållsförteckning SNABBGUIDE... 3 2 INLOGGNING... 5 3 STARTSIDA... 8 4 INKÖP... 9 4. Allmänt Inköp...

Läs mer

SOC7-128 SOC7-M2 SOC7-R1

SOC7-128 SOC7-M2 SOC7-R1 B5996.7 sv Betjäningsinstruktion Övervakningssystem för övervakning och motionering av brandspjäll SOC7-128 SOC7-M2 SOC7-R1 1 Allmänt Denna instruktion innehåller de avsnitt som användaren av övervakningssystemet

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Roller. Student. Institutionen för informationsteknologi www.it.uu.se

Roller. Student. Institutionen för informationsteknologi www.it.uu.se Examensarbete på kandidatnivå Roller Handledare Exjobbssamordnare Student Ämnesgranskare Examinator Checklista (början) Ta reda på alla regler och krav kring exjobb Gå på någon annans slutpresentation!

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Att använda ELSA. Vad behövs för att använda ELSA?. Felrapportering och support

Att använda ELSA. Vad behövs för att använda ELSA?. Felrapportering och support KI Biobank Instruktion Användarmanual för ELSA Innehållsförteckning Allmänt... 1 Vad är ELSA?... 1 Vad behövs för att använda ELSA?... 2 Felrapportering och support... 2 Att använda ELSA... 2 Viktig information...

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Berth Arbman. Välkommen till bokningssystemet myweblog!

Berth Arbman. Välkommen till bokningssystemet myweblog! Västerviks Flygklubb Utfärdare Berth Arbman Dokumentnamn Sida Lathund, myweblog 1 (8) Datum Utgåva 1 Välkommen till bokningssystemet myweblog! 1 Vad är myweblog? 2 Logga in myweblog består av två delar:

Läs mer

Manual TorTalk version 1.3

Manual TorTalk version 1.3 Manual TorTalk version 1.3 Introduktion TorTalk är ett program vars funktion är att läsa upp text med talsyntes. Målet är att det ska var så enkelt som möjligt att använda. Därmed har antal funktioner

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer