Patientsäkerhetsberättelse för Carema Sjukvård AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse för Carema Sjukvård AB"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Carema Sjukvård AB För år Jörgen Månsson Chefsläkare Carema Sjukvård/Capio 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 9 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 11 Hantering av klagomål och synpunkter 12 Samverkan med patienter och närstående 13 Sammanställning och analys 13 Resultat 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 14 2

3 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten - Vi arbetar aktivt och kontinuerligt med säkerhetsfrågor i enlighet med kvalitetsledningssystem som är ISO-certifierat 9001 och miljöcertifierat ISO En för företaget gemensam målstyrning med mätbara mål i ett kund-, medarbetar-, process- och ekonomiperspektiv används för att kunna ge en god vård - Ett verktyg för intern kvalitets- och patientsäkerhetsrond (Kvalitetsronden) med ett standardiserat uppföljningsformulär enligt SOFS: 2011:9, har genomförts på alla våra enheter. Fokus är begreppet God vård - Avvikelser registrerade lokalt i avvikelsesystem Synergi, via patientnämnd och från Socialstyrelsen har ökat under 2012 med 20%, vilket indikerar en ökande patientsäkerhetsmedvetenhet - Ett nytt dokumenthanteringssystem som förenklar avvikelsehanteringen och gör denna säkrare har prövats ut - Systematisk genomgång på nationell nivå har möjliggjorts genom vår ledning och styrning i ett fungerande nätverk med medicinska rådgivare på vårdcentralerna, medicinska regionala chefer, regionala kvalitetschefer, central kvalitetschef och chefsläkare (KOMMgrupp) - Värderingarna Kundfokuserad Omtänksam Engagerad och Professionell har implementerats på samtliga enheter. Värderingarna diskuteras regelbundet på APT, ledningsgrupper och i samband med chefsdagar. Inom Psykiatrin har i varje kommun hållits regelbundet så kallade lokala brukarråd, där patienter, närstående, representanter från olika brukarorganisatorer, kommunens socialpsykiatriska verksamheter och vi deltar Enheternas uppföljning genom egenkontroll - Avvikelsehantering i avvikelsesystemet Synergi - Miljörevisioner - Loggkontroller - Journalrevisioner/strukturerad journalgranskning - Patientnämndsärenden - Ärenden från Socialstyrelsen - Nationella patientenkäten - Medarbetarenkäten Risk för vårdskador Risk för vårdskador identifieras av samtliga medarbetare och registreras i Synergi. Uppföljning lokalt vid APT, regionalt vid regionmöten, centralt vid KOMM-möten, och ledningsgruppsmöten på Carema Sjukvård och koncernnivå (Ambea). Betydelse av vårdpersonal och patienter för patientsäkerhet Synpunkter från patienter och att detta uppmärksammas av vårdpersonalen är basen i patientsäkerhetsarbetet och uppmärksammas i våra värderingar och rapporteras sedan enligt ovan. Dessutom förekommer regelbundna kontakter både formella och informella med verksamhetschef, medicinskt ansvarig, medicinsk regional chef och chefsläkare. Patienterna 3

4 engageras genom brukarråd, kontakter via beställare och andra vårdaktörer, patientföreningar, etc. De viktigaste resultaten - Ökad kännedom och användning av kvalitetsledningssystemet - Ökat antal avvikelser - Strukturerat arbetet med uppföljning av anmälan om vård och behandling från SoS - Ökat antal risk- och händelseanalyser - Effektivare läkemedelsförskrivning och ökat antal läkemedelsgenomgångar - Strukturerade suicidriskbedömningar - Riskbedömningar på alla patienter över 65 år inom slutenvård Skåne - Strukturerad journalgranskning som rutin - Minskat antal komplikationer med infektioner och tryckskador hos inneliggande patienter - Kvalitetsronder som ett instrument för intern revision och lokalt förbättringsarbete 4

5 Övergripande mål och strategier Övergripande mål Carema Sjukvård AB är sedan 2010 ISO-certifierade både för kvalité och miljö enligt ISO 9001 och ISO I kvalitetsledningssystemet hanteras patientsäkerhetsarbetet med avvikelser, händelse- och riskanalyser. I Carema Sjukvård är patientsäkerheten en grundsten i hälso- och sjukvård för god kvalitet. Patientsäkerhetsarbetet har baserats på SOSFS 2005:12 God vård och har sedan kompletterats med regler för basala hygienrutiner och arbetskläder SOSFS 2007:19 och SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1. Målet har varit att samtliga medarbetare ska ha kännedom om och kunna ta del av kvalitets- och miljöledningssystemet. Vården i Carema Sjukvård skall kännetecknas av att den är patientfokuserad, jämlik, säker samt genomförs i samråd och med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Stort arbete har lagts på att öka avvikelsehanteringsarbetet på lokal nivå, som ett naturligt förbättringsarbete i det normala sjukvårdsarbetet. Fokusområden inom vårdarbetet har varit: Synergi /avvikelsesystem/, Lex Maria, Risk- och händelseanalyser, Läkemedelsgenomgångar, Rutiner för Röntgen, Patientdatalagen (2008:355), Patientsäkerhetslagen, Suicidbedömningar, Hygien/infektion, Kommunikation /SBAR,MEWS/, Nutrition, BMI och Fall/Tryckskador. Mätbara mål - Öka antalet dokumenterade riskanalyser med 100 % - Öka antalet dokumenterade avvikelser med ytterligare minst 10 % - Öka andelen strukturerade läkemedelsgenomgångar till minst 80 % Strategier/aktiviteter - Fortsätta implementeringen av kvalitets- och miljöledningssystemet på enhetsnivå och synkronisera regionalt/centralt - Fortsätta att upprätta och publicera nationella rutiner och riktlinjer på intranätet genom det fortlöpande arbetet i KOMM-gruppen - Publicera protokoll, inkl åtgärder, från miljörevisionerna på intranätet för att underlätta kompetensöverföring mellan enheterna - Deltagande av flera representanter vid Patientsäkerhetsdagen - Uppmuntra och påminna om att utföra riskanalyser samt utbilda vid behov - Fortsätta att mäta, rapportera och diskutera avvikelseregistreringar i Synergi både på enhets-, regional och nationell nivå - Fortsätta med utbildningsinsatser och uppföljning av kvalitetskravet på strukturerad läkemedelsgenomgång - Genomgångar avseende följsamhet till STRAMAs riktlinjer - Uppföljning processer Suicidriskbedömning, Vårdplan, Funktionsbedömning och Symtomskattning 5

6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet VD har det övergripande ansvaret för företagets patientsäkerhet och kvalitet. På central nivå finns även Chefsläkare och Utvecklings-/kvalitetschef med övergripande strategiskt ansvar för patientsäkerhet och kvalitet. Varje linjechef i de fem regionerna/sektor har ett delegerat patientsäkerhets- och kvalitetsansvar för sin verksamhet. Till deras stöd finns medicinskt ansvarig på varje vårdcentral om ej verksamhetschefen är läkare och lokala kvalitets- / miljökoordinatorer. Medicinsk chef och kvalitetschef finns på regional nivå. På varje arbetsplatsträff finns en stående punkt där avvikelser och risker som iakttagits diskuteras. Medarbetare i varje region är utbildade i risk- och händelseanalys och ytterligare utbildningar är planerade. För avvikelser använder vi avvikelsehanteringssystemet Synergi. Vi har intensifierat arbetet under 2012 med ett mer proaktivt arbete för att förebygga patientskador. Ärenden som berör ledning och stab tas upp till ansvarig för verksamheten med berörd funktion och rapporter sammanställs månatligen av chefsläkare till ledningsrapport för regiondirektörer/sektorchefer och VD. I vissa landsting och regioner är vi tvingade att använda landstingets/regionens eget avvikelsehanteringssystem (ibland också Synergi som dock är modifierat i olika landsting/regioner och därför inte kan synkroniseras med Carema Sjukvårds Synergi), vilket avsevärt försvårar nationella bedömningar av avvikelser och riskanalys. Anmälningsansvarig för Socialstyrelsen i Lex Maria-ärenden är chefsläkaren, som delegerar och samarbetar med de regionala medicinska cheferna och lokala företrädarna. Struktur för uppföljning/utvärdering Verksamhetschefen ansvarar för att samtliga avvikelser som registrerats i Synergi åtgärdas, rapporteras, diskuteras och följs upp; interna avvikelser på arbetsplatsträff; externa avvikelser enligt önskemål från rapportör. Patienter som drabbas av vårdskada kontaktas av verksamhetschefen för att delges möjlighet att delta i utredningen av vårdskadan. Det ska ske i ett så tidigt skede som möjligt och hänsyn ska tas till patientens förmåga och önskemål att involveras i utredningen. Verksamhetschefen har det fortlöpande ansvaret att ge kontinuerlig information om utredningen samt om vidtagna åtgärder. Vid behov involveras även medicinsk chef eller chefsläkare i processen och kan få i uppdrag av verksamhetschefen att ansvara för händelseanalysen. Antalet avvikelserapporteringar sammanställs av IT-ansvarig och rapporteras till ledningsgruppen på regional nivå och till utvecklingschef och chefsläkare på central nivå för ytterligare utvärdering, uppföljning och eventuell åtgärd vid systemfel. 6

7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Organisation och utbildning Regionalisering och implementering av regionala och lokala kvalitetssystem, tillgängligt genom webbapplikation på intranätet. De lokala rutinerna samt de centrala riktlinjerna är därmed lättillängliga för alla och den senaste versionen finns alltid tillgänglig i det kliniska vardagsarbetet. Pilotstudie om nytt dokumenthanterings- /avvikelsesystem utfört Regional utbildning av verksamhetschefer och medarbetare i patientsäkerhetskunskap (riskhantering och avvikelsehantering) Intensifierade utbildningsinsatser för att öka avvikelserapporteringen Regional planering för utbildning av medarbetare i Händelseanalys finns, och ett team för att hantera händelseanalyser vid tillbud och allvarliga avvikelser har bildats i varje region Chefsjurist har under året deltagit i personal- och läkarmöten med information och utbildning i patientsäkerhetslagen samt juridik i vården Etikombudsman och kundsombudsman har inrättats där patienter och personal kan anmäla missförhållanden i vården Vård Rutiner och utbildningar utifrån våra grundläggande värderingar i bemötande för att erhålla en säker patientkommunikation Regionala system för att befrämja en säker och effektiv vårdkedjeplanering genom t.ex. system som Medix (elektronisk överföringssystem), samt del i landstingsgemensamma patientjournalsystem för både öppen- och slutenvården i flera regioner. Lokala samverkansgrupper och en väl utvecklad samverkan med äldrevård. Samordnade vårdplaneringar inom öppenvårdspsykiatrin Suicidbedömning vid varje kontakt med öppenvårdspsykiatrin och vid vissa patientgrupper i primärvård. Särskilt suicidpreventionsprogram har utarbetats av öppenvårdspsykiatrin Barnombud, patientombud och närstående-/anhörig ombud i öppenvårdspsykiatrin Regelbundna träffar med andra vårdaktörer samt samverkans- och gränssnittsdokument som tydligt beskriver olika aktörers uppdrag för att föregripa att patienten faller mellan två stolar Regelbundna patient- och anhörigutbildningar, bl.a. för Bipolär sjukdom, Psykossjukdom och angående metabola syndrom Regelbunden undersökning och information kring beroende och missbruk (AUDIT/DUDIT) både inom öppenvårdspsykiatrin och på vårdcentraler Journalrevisioner för att garantera suicidriskbedömning som är tvingande vid varje besök inom psykiatrin och facilitera strukturerad bedömning av suicid på vårdcentraler för den grupp av patienter där detta är indicerat. Granskningsteam gällande strukturerad journalgranskning har också utförts för att identifiera förekomst av vårdskador Framtagning av egna lokala vårdprogram/checklistor för de större diagnosgrupperna inom Allmänmedicin och Psykiatri för att säkerställa en säker, jämlik, kostnadseffektiv och evidensbaserad vård och behandling 7

8 Utveckling och uppföljning av kvalitetsindikatorer för att följa God Vård inom våra sjukvårdsenheter Kvalitetsronder (intern revision) på samtliga av våra enheter Uppföljning av patienternas upplevelse av vården och förbättringsåtgärder genom regelbundna, 4 gånger per år, patientenkäter inom öppenvårdspsykiatrin och årligen genom nationell patientenkät inom allmänmedicin och inom specialistvården Ett underlag för riskanalys har tagits fram och är tillgängligt på intranätet för att stimulera användningen av riskanalyser Pilotprojekt har startats på 4 enheter i 2 regioner för att ta fram gemensamma medicinska kvalitetsindikatorer Bedömningsinstrument för trycksår/fall/nutrition har utvecklats och samtliga medarbetare inom slutenvården har utbildats MEW utförs på alla patienter en gång per dag inom slutenvården Regelbundna läkemedelsgenomgångar som intensifierats i regionerna på mottagningarna och inom särskilda boenden. Läkemedelsgenomgång för äldre inneliggande med flera läkemedel har också initierats Arbetet med Strama har intensifierats, där vi strävat efter en mer strikt förskrivning av antibiotika för att minimera resistensutveckling 8

9 Uppföljning genom egenkontroll Jämförelser och ledningens genomgång Jämförelse av egna kvalitetsresultat över tid samt med Öppna Jämförelser och Nationella Patientenkäten görs regelbundet liksom analys av utfall av kvalitetsindikatorer. Ledningens genomgång av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet genomförs två gånger per år i bolagets ledningsgrupp. Jämförelse med nationella kvalitetsregister Carema Sjukvård rapporterar till följande kvalitetsregister: - BipoläR - Boa - BUSA (nationella kvalitetsregistret för ADHD) - Celiakiregistret - Diabkidz - Mödrahälsovårdsregistret - NDR - Palliativa registret - Prostatacancerregistret - Psoriasisregistret - PsykosR - Reumaregistret - RiksKOL - Rikssvikt - Senior Alert - SveDem - Svevac - Svenska Höftprotesregistret - Svenska Knäprotesregistret - Svenska Korsbandsregistret Carema Sjukvårds primärvårdsenheter deltar i nationella diabetesregistret och KOL-registret, samt i några fall i demensregistret, sårregistret, vaccinationsregistret och i Senior alert. Carema sjukvård deltar aktivt i ett nationellt uppdrag att utveckla ett nationellt kvalitetsregister för allmänmedicin. I VGR-regionen deltar vi i regionens kvalitetsregister för primärvård och följer kvalitetsindikatorer i jämförelse med övriga vårdcentraler i regionen. Samtliga vårdcentraler jämförs också avseende kvalitetsindikatorer mellan och inom regionerna. Öppenvårdspsykiatri registrerar i bilpolära registret och psykosregistret och jämförs också mellan de olika regionerna vi själva verkar inom, samt mot nationella mått. Ortopediska huset registrerar kontinuerligt i höft- och knäregistret. Journalgranskning Journalgranskningar har utförts inom öppenvårdspsykiatrin i huvudsyfte att kontrollera kvaliteten på suicidriskbedömningar. Inom region Skåne har man tillsatt granskningsteam i 9

10 första hand för att identifiera vårdskador. Inom primärvården har detta utförts i riktade fall, samt i syfte att kontrollera kvalitetsparametrar. Det har också skett granskningar av telefonrådgivningens dokumentation. Logg-kontroller utförs månadsvis på samtliga enheter. Ansvarig är verksamhetschef. Patientnämnden Patientnämndsärenden hanteras lokalt, men sammanställs årligen på nationell nivå inom Carema Sjukvård. Kvalitetsronden Föra att säkerställa kvalitén inom Carema Sjukvårds organisation, samt utgöra en hjälp till kontinuerligt förbättringsarbete på våra vårdenheter har vi under senare halvan av 2011 startat en kvalitetsrond, som vi sedan implementerat i övriga regioner under Ett femtiotal frågor används för att säkra att vi ständigt och på alla enheter bedriver Säker, Patientfokuserad, Tillgänglig, Ändamålsenlig, Jämlik och Kunskapsbaserad vård. Ronden leds av utvecklingschef, verksamhetsutvecklare och chefsläkare. Linjecheferna ansvarar för att korrigera eventuella brister inom tre månader. Miljörevisioner Utförs på de flesta primärvårdsenheter i enlighet med respektive regions bestämmelser. Kundombudsman och Etikombudsman En funktion för Kundombudsman har inrättats. Hit kan patienter och anhöriga anmäla synpunkter och klagomål rörande vården och även få svar på frågor. Kundombudsmannen finns organisatoriskt nära bolagets ledning helt oberoende av den enhet där vården bedrivits. Funktionen är ett internt komplement till kontakt med verksamhetschefen eller Patientnämnden. Carema sjukvårds moderorganisation, Ambea har inrättat en etikombudsman för kontakt vid etiska frågeställningar. Möjligheten att vara anonym underlättar när det gäller att rapportera missförhållanden eller svåra etiska förhållanden. 10

11 Samverkan för att förebygga vårdskador De processer som identifierats och reglerar samverkan med andra vårdgivare och olika vårdnivåer inom sjukvården regleras lokalt/regionalt i samarbete med de enskilda Landstingen/Kommunerna. Flera regioner har samarbetsavtal med landsting och kommuner som reglerar samverkan. Samverkan sker med patienter, närstående, slutenvården, Försäkringskassan, Socialtjänsten, kommunen, kommunernas socialpsykiatri, äldreomsorg, polismyndigheten, medicinska kunskapscentra och universitet. Vanligen finns också lokal samrådsmöten inom respektive områden. Avtal med medicinteknik finns inom respektive landsting för att säkerställa kvalitén och säkerheten i vår apparatur och utrustning. För de landsting som inte tillhandahåller detta har Carema Sjukvård ett nationellt avtal med leverantör. Riskanalys Under 2012 har riskanalysarbetet uppmärksammats. Enkelt formulär har framtagits som finns tillgängligt på intranätet för primärvården. De avvikelser som uppmärksammas genom Synergi och som tas upp på APT (arbetsplatsträffar) leder till ett proaktivt patientsäkerhetsarbete. Riskanalys ska alltid göras vid större förändringar och införandet av nya metoder för att bedöma den medicinska säkerheten. Utbildningar har genomförts i risk- och händelseanalysarbete i regionerna. Händelseanalyser genomförs kontinuerligt och vid LEX -Maria görs detta alltid. 11

12 Hantering av klagomål och synpunkter Enligt Patientsäkerhetslagen 2010:659 har vårdgivaren fått ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. En tydlig processbeskrivning har utarbetats och hantering sker i vårt avvikelsehanteringssystem Synergi. Vi har under året lagt stort arbete på att öka användning av egenrapporterade avvikelser i Synergi. Klagomål som kommer till Patientnämnden hanteras lokalt av verksamhetschef och sprids och delges vården genom APT och andra personalinformationssystem. En nationell sammanställning görs årligen för analys och underlag för handlingsprogram regionalt och lokalt. Vid allvarliga händelser görs alltid en händelseanalys där patienter och närstående alltid är delaktiga i processen. Lex Maria-anmälan skrivs i förekommande fall. Alla Lex Mariaärenden hanteras i samarbete med medicinsk chef regionalt och chefsläkare centralt. Anmälan om vård och behandling från Socialstyrelsen sammanställs månadsvis till ledning och styrelse av chefsläkaren, som har en stående punkt på styrelse- och ledningsgruppsmöten. - 12

13 Samverkan med patienter och närstående Från patienter når oss klagomål och förbättringsförslag bl. a via patientenkäterna. Dessa gås igenom och diskuteras på ledningsnivå samt på enheterna. Handlingsplaner för att rätta till ev missförhållanden tas fram. Klagomål från patienter och närstående når oss också via mail och telefon. Patienterna kan få kontakt med oss genom vår hemsida eller genom Mina Vårdkontakter. Vi erbjuder individuella lösningar, möten med berörda etc. Direktnummer till verksamhetschefen lämnas av medarbetarna och på hemsidan står verksamhetschefens mailadress. Ärenden från Patientnämnden och Socialstyrelsen besvaras och åtgärder vidtas med snabbast möjliga handläggningstid. I anslutning till händelseanalyser bjuds alltid patient/anhöriga in till samtal med verksamhetschef och medicinsk chef. Information om vart man vänder sig när man vill framföra klagomål finns på alla enheter. På individuell nivå är vår ambition att patienten ska vara och känna sig delaktig i val av vård och behandling. Vi försöker också motivera patienten att även göra närstående delaktiga i vårdplaneringen. Ibland görs en krisplan upp tillsammans med närstående. Inom psykiatrin har varje mottagning utsedda anhörigombud, tydlig information om hur man kommer i kontakt med dessa finns i väntrummen och på hemsidan. Mottagningarna har även barnombud i syfte att informera våra patienter som är föräldrar om hur psykisk ohälsa hos dem kan påverka deras barn. Lokala brukarråd där patienter, närstående, representanter från olika brukarorganisatorer och kommunens socialpsykiatriska verksamheter deltar ger möjlighet att påverka utformningen av vården. Sammanställning och analys Klagomål från patienter, personal och patientnämnd rapporteras i Synergi och sammanställs på lokal, regional och central nivå. Riskanalyser görs lokalt utifrån behov, men kan också initieras centralt utifrån införande av nya rutiner eller om systemfel uppmärksammas. Lex Maria initieras i regel lokalt och rapporteras uppåt till regional medicinsk chef och chefsläkare. Detta sammanställs både på regional och central nivå månadsvis. Anmälningar om vård och behandling till Socialstyrelsen kommer till chefsläkare som anmälningsansvarig och delegeras sedan ut till regionala medicinska chefer för att sedan återrapporteras. Sammanställning av anmälningar och Lex Maria, liksom svar erhållna från Socialstyrelsen rapporteras månadsvis och diskuteras som stående punkt på ledningsagendan. 13

14 Resultat Resultat med redovisning av strukturmått, processmått, resultatmått och måluppfyllelse redovisas regionalt/lokalt i separata Patientsäkerhetsberättelser. Nationell sammanställning visar: - En ökad medvetenhet och användande av vårt ledningssystem - Kvalitetsronden har gett oss en god uppfattning om kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, samt utgör ett arbetsmaterial för förbättringar - Antalet avvikelser registrerade i Synergi har ökat med 20% sedan föregående år - Förbättrad rapportering och kontroll över anmälningar från socialstyrelsen med vidtagna strukturella åtgärder initierade från ledning eller KOMM-grupp - Journalrevisioner har införts och logg-kontroller fungerar nu på alla våra enheter - Årlig analys för förbättringsarbete av nationell patientenkät och medarbetarenkät - Effektivare läkemedelsförskrivning, bättre antibiotikaförskrivning och läkemedelsgenomgångar i större frekvens - Minskat antal suicid efter införande av strukturerad suicidbedömning - Ökat antal riskanalyser - Andelen vårdrelaterade infektioner på sjukhus sjunker - Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler ökar Totala antalet avvikelser rapporterade i Synergi under 2012 är 1465 fördelade enligt nedan: Avvikelserna fördelas enligt följande grupper: 14

15 Totalt antal registrerade Lex Maria under 2012 är 27 st, varav 11 st är suicid. Anmälningar om vård och behandling till Socialstyrelsen är 86 st. där några finns registrerade under 2011 i Socialstyrelsens register som har 59 st. noterade under Av dessa rör 16 st. öppenvårdspsykiatri. Av de 66 beslut vi fått från Socialstyrelsen under året har utfallet blivit följande: 38 Ingen kritik från SoS 15 Åtgärder vidtagna och ingen kritik från SoS 7 Kritik mot enskild läkare 6 Kritik mot befintliga rutiner, riktlinjer och organisation Övergripande mål och strategier för kommande år Carema Sjukvård förvärvades december 2012 av Capio och mål och strategier sammanfaller därför med Capio från Stockholm Jörgen Månsson Medicinsk Direktör Carema Sjukvård Doc. och Spec. Allmänmedicin 15

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten Patientsäkerhetsberättelse för Agaten År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ann-Charlotte Adamsson Verksamhetschef Agaten Omsorg Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för division Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 21 jan 2013 Tor Svensson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården År 2013 Mia Matthed 2014-01-31 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2013-11-28 Innehållsförteckning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet 2014 01 10 Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Liss-Marie Nyström Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-16 Eija Sjödin Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2014 Stockholm den 27 februari 2015 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 2 ORGANISATORISKT

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2013. Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2013. Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Nymilen År 2013 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Landstinget Kronoberg

Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg Hur bidrar landstingets avvikelsehanteringssystem till förbättringar i vården? En granskning av landstingets system för avvikelsehantering. Revisionsrapport 2004-02-17 Genomförd på

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning

Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Revisionsrapport Efterlevnad av patientsäkerhetslagen - uppföljning Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Emil Ring Efterlevnad av patiensäkerhetslagen - uppföljning Sammanfattning Hösten 2011 genomförde

Läs mer

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2013 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Socialförvaltningen Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 29 mars

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun 2012 2013 02 25 Eva Björk Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehåll: Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Diarienummer ALN-2013-0246 NHO-2013-0201 Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande ÄLN och NHO

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-07 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun 2012 Datum Ansvarig för innehållet Angela Olausson MAS/Verksamhetschef HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun. År 2012 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun. År 2012 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg Trygghetens vård- och omsorgsboende Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 2.1 Stöd, vård, behandling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 LINDEGÅRD PROFILBOENDE Suzanne Habra Verksamhetschef 2014-01-31 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer