Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kirsi Laitinen Kennebäck

3 Sjukvården i Stockholms Läns Landsting är en komplex verksamhet, där många olika aspekter behöver tas i beaktande för att säkerställa en säker vård för medborgarna. Patientsäkerhet är ett prioriterat område för alla landstingets verksamheter. Centrala Strålsäkerhetskommittén (CSK) arbetar på uppdrag av hälsooch sjukvårdsdirektören. CSK samlar tillståndshavarna i länet och verkar för att ständigt förbättra strålsäkerheten inom hälso- och sjukvården och tandvården. En del av arbetet är att ta fram Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting. Dessa riktlinjer gäller i alla de verksamheter inom landstingets hälso- och sjukvård och tandvård som använder joniserande strålning. Syftet med de nu omarbetade riktlinjerna är att vara ett stöd i utformningen av tillståndshavarnas lokala ledningssystem inom området. Min förhoppning är att de ska användas brett och bli till ett uppskattat kunskapsstöd i alla berörda verksamheter. Anna Nergårdh Chefläkare Stockholms Läns Landsting Sida 2

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syftet med riktlinjerna Omfattning och avgränsning Mål för strålsäkerhet i SLL Organisation och ansvar CSK Tillståndshavare och befattningshavare i lokala organisationer Samverkan och kommunikation CSK och tillståndshavare Tillståndshavarnas verksamheter Resurser och infrastruktur Medarbetare och kompetens Lokaler Utrustning Hantering av radioaktiva ämnen Dokumenthanteringssystem Avvikelsehanteringssystem Katastrofberedskap Systematiskt förbättringsarbete Forskning Bilaga 1 - Lagar och regler Svensk författningssamling (SFS) Strålsäkerhetsmyndigheten (SSMFS) Socialstyrelsen (SOSFS) Läkemedelsverket (LVFS) Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSBFS) EU författningar (förordningar och direktiv) Bilaga 2 Verksamheter Joniserande strålning inom vården Röntgen Nuklearmedicin Strålbehandling Icke joniserande strålning Joniserande strålning utanför hälso och sjukvård Bilaga 3 - Verkställighetsbeslut Bilaga 4 Termer och begrepp Bilaga 5 - Årlig uppdatering av Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i SLL Bilaga 6 Medlemmar CSK Sida 3

5 1. Inledning Verksamheter som innefattar arbete med joniserande och ickejoniserande strålning 1 regleras i lagar och föreskrifter. För innehav eller användning av radioaktivt ämne eller utrustning som producerar joniserande strålning krävs tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). För att få bedriva verksamhet med joniserande strålning är en förutsättning att kraven i strålskyddslagen (1988:220), strålskyddsförordningen (1988:293), föreskrifter från SSM, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket uppfylls och följs; bilaga 1. Inom Stockholms läns landsting (SLL) bedrivs tillståndskrävande strålningsverksamhet inom hälso- och sjukvård, tandvård samt forskning och undervisning. Verksamheterna omfattar röntgendiagnostik, nuklearmedicin och strålbehandling; bilaga 2. Samtliga verksamheter med joniserande strålning inom SLL ska ha ett giltigt tillstånd för detta. SSM utövar tillsyn över berörda verksamheter. Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting har tagits fram av Centrala Strålsäkerhetskommittén i SLL på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören (Verkställighetsbeslut HDR 14354; bilaga 3). Riktlinjerna gäller alla tillståndshavare med tillståndskrävande, landstingsfinansierad medicinsk och odontologisk strålningsverksamhet som utövas inom SLL och träder i kraft från och med Riktlinjerna granskas årligen och uppdateras vid behov. 2. Syftet med riktlinjerna Syftet med dessa riktlinjer är att vara ett stöd i tillståndshavarnas ledningssystem, genom att underlätta för tillståndshavarna att beakta författnings- och föreskriftskrav, allmänna råd och standarder, som reglerar strålsäkerheten i respektive verksamhet. Detta borgar för att säkerställa och förbättra strålsäkerheten inom den tillståndskrävande strålningsverksamheten i landstinget. 1 Skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning förklaras i bilagorna 2 och 4 Sida 4

6 3. Omfattning och avgränsning Dessa riktlinjer gäller i de verksamheter inom SLL:s hälso- och sjukvård och tandvård som för sitt uppdrag använder joniserande strålning. Detta inkluderar både sjukvård och tandvård som ägs, drivs eller drivs på uppdrag av SLL. Med uppdrag avses alla avtalsformer inklusive upphandlad verksamhet, vårdval och remisser från verksamhet som inkluderas i omfattningen 2. För verksamhet som ägs eller drivs av SLL omfattas även användning av joniserande strålning på uppdrag av annan vårdgivare 3. Privat verksamhet omfattas endast i den utsträckning den är landstingsfinansierad. Verksamhet med icke-joniserande strålning och veterinärmedicin ingår inte i dessa riktlinjer. 4. Mål för strålsäkerhet i SLL Målet för strålsäkerhetsarbetet i SLL är att skydda patienter, personal och miljö från skadliga effekter av joniserande strålning samt kontinuerligt arbeta för förbättring av strålsäkerheten. 2 T.ex. om SLL remitterar patienter för undersökning eller behandling till privata vårdgivare. 3 T.ex. om ett annat landsting remitterar patienter för undersökning eller behandling till SLL. Sida 5

7 5. Organisation och ansvar 5.1. CSK Inom SLL verkar Centrala Strålsäkerhetskommittén (CSK) för att samordna och utveckla det strålsäkerhetsrelaterade arbetet. CSK är en expertgrupp som består av representanter från verksamheter med joniserande strålning inom SLL. CSK adjungerar vid behov representanter från t.ex. andra förvaltningar eller berörda aktörer. CSK fungerar som rådgivande instans i ärenden som lyfts till kommittén av tillståndshavare inom SLL. En närmare beskrivning av CSK:s uppdrag finns i bilagorna 3, Tillståndshavare och befattningshavare i lokala organisationer Varje tillståndshavare ska ha ett ledningssystem som fastställer principerna för ledning av verksamheten (SOSFS 2011:9). Med stöd av ledningssystemet ska tillståndshavaren planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet ska vara beskrivet och varje tillståndshavare ska på begäran kunna redogöra för styrningen av strålningsverksamheten och hur strålsäkerheten säkerställs. Varje verksamhet ska ha en tydlig styrning och ledning av strålsäkerhetsarbetet. Styrningen ska säkerställa att verksamheten: följer gällande lagar och föreskrifter, har de resurser och den kompetens som behövs för att bedriva verksamheten strålsäkert, har dokumenterade rutiner och metoder som systematiskt följs upp och utvärderas, systematiskt utvecklas och förbättras så att en god strålsäkerhet upprätthålls. Det är respektive tillståndshavare som har det övergripande ansvaret för att alla medicinska bestrålningar av patienter är berättigade och Sida 6

8 optimerade med avseende på stråldos så att strålningsrelaterade risker minimeras. Varje tillståndshavare ska i sitt ledningssystem ange hur uppgifterna och ansvaret för strålsäkerhetsarbetet är fördelat för de olika funktionerna i den egna lokala strålskyddsorganisationen. Den lokala organisationen ska vara anpassad till verksamhetens art och omfattning och vara dokumenterad. Tillståndshavare med verksamheter som omfattar flera kliniker ska ha en lokal strålskyddskommitté som ingår i strålskyddsorganisationen (SSMFS 2008:35). Följande funktioner ska ingå i den lokala strålskyddsorganisationen: tillståndshavare, sjukhusfysiker, radiologisk ledningsfunktion samt kontaktperson mot SSM. Flera funktioner kan innehas av samma person. Även andra funktioner än ovan angivna kan vara definierade i den lokala strålskyddsorganisationen. 6. Samverkan och kommunikation 6.1. CSK och tillståndshavare CSK ska i egenskap av samordnande och rådgivande expertkommitté inom SLL skapa samsyn i strålsäkerhetsrelaterade frågor avseende kvalitet, säkerhet och strålningsmiljö. För samsyn krävs en etablerad samverkan och kommunikation mellan tillståndshavares representanter 4 i kommittén och med andra berörda aktörer som knyts till kommittéarbetet. Vid behov och utifrån aktuella frågeställningar kan icke-ordinarie ledamöter adjungeras i arbetet i kommittén. Tillståndshavarnas representanter bör säkerställa en tvåvägskommunikation mellan CSK och sina respektive strålsäkerhetsorganisationer. Tillståndshavare kan lyfta strålsäkerhetsrelaterade frågeställningar som är i behov av regional samsyn och av gemensamt intresse till CSK. Avvikelser och 4 Se bilaga 3. Sida 7

9 andra ärenden som tillståndshavare önskar ta upp i CSK anmäls inför sammanträdena. Dokumentation och kommunikation av kommittéarbetet finns beskrivet i verkställighetsbeslutet, bilaga 3. Arbetsgången av den årliga uppdateringen av Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting framgår av bilaga Tillståndshavarnas verksamheter Vårdgivaren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada (SOSFS 2011:9). Då verksamheter med joniserande strålning samverkar i många kliniska samt utbildnings- och forskningsprocesser är det av stor betydelse för kvalitet och säkerhet att det framgår av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten (internt) men även med andra vårdgivare eller aktörer (externt). Uppdrag kopplade till strålskyddsorganisationen exempelvis gällande katastrofmedicinska insatser ska tydligt framgå i ledningssystemet. 7. Resurser och infrastruktur Tillståndshavaren ska tillse att det finns resurser för att säkerställa att nedanstående krav uppfylls Medarbetare och kompetens Tillståndshavare ska tillse att det finns personal i tillräcklig omfattning och med erforderlig kompetens för att på ett strålsäkert sätt kunna uppfylla sitt uppdrag. Det ska finnas skriftliga riktlinjer för vilken kompetens som behövs för att arbetsuppgifterna ska kunna utföras på ett strålsäkert sätt. I dessa riktlinjer ska även framgå hur och med vilken frekvens fortbildning, repetition och utbildning i strålsäkerhet och handhavande av utrustning som alstrar eller detekterar joniserande strålning ska genomföras. Tillståndshavarna inom SLL bör sträva efter att likrikta sina krav för likvärdiga arbetsuppgifter. Sida 8

10 7.2. Lokaler Tillståndshavare ska tillse att det finns lokaler i tillräcklig omfattning och med erforderlig funktion för att på strålsäkert sätt kunna uppfylla sitt uppdrag. Lokaler ska vara utformade på ett sätt som minimerar risken för onödig exponering av joniserande strålning. Tillståndshavare ska samverka med av SLL anlitade fastighetsförvaltare för att tillgodose kraven på lokalernas utformning. Fastighetsförvaltare ska låta upprätta och bevara byggnadsteknisk dokumentation där lokalernas aktuella strålskärmning framgår Utrustning Tillståndshavare ska tillse att det finns utrustning i tillräcklig omfattning och med erforderlig funktion för att på ett strålsäkert sätt kunna uppfylla sitt uppdrag. Utrustningen ska uppfylla de krav som myndigheter ställer samt genomgå erforderlig service, kontroller och kalibreringar Hantering av radioaktiva ämnen 5 I verksamheter där radioaktiva ämnen används ska det finnas skriftliga rutiner hur dessa ska hanteras på ett strålsäkert sätt under preparatets hela livslängd. Hantering och fysiskt skydd av mycket högaktiva strålkällor 6 kräver särskilt beaktande Dokumenthanteringssystem Tillståndshavare ska tillse att dokument avseende strålsäkerhet versionshanteras och gällande version är lättillgänglig för berörda. Dokument ska vara spårbara och skyddade för oavsiktliga eller obehöriga ändringar. Av dokumentet ska det framgå vem som fastställt dokumentet samt mellan vilka datum dokumentet gäller. 5 Detta inkluderar öppna och slutna strålkällor samt radiofarmaka och radioaktivt avfall. 6 T.ex. HASS, se bilaga 4. Sida 9

11 Vid införande och utveckling av elektroniskt dokumenthanteringssystem ska strålsäkerhetsaspekten beaktas Avvikelsehanteringssystem Tillståndshavare ska tillse att det finns ett system där avvikelser rapporteras, hanteras, analyseras, åtgärdas och följs upp. Avvikelser ska kunna klassificeras så att oplanerade händelser där joniserande strålning varit inblandad kan särskiljas för sammanställning och analys på aggregerad nivå. Systemet ska stödja fullföljandet av anmälningsskyldigheter till myndigheter. Vid införande och utveckling av elektroniskt avvikelsehanteringssystem ska strålsäkerhetsaspekten beaktas Katastrofberedskap Tillståndshavare med uppdrag i SLL:s organisation för katastrofberedskap ska ge råd och praktiskt tillhandahålla de tjänster som ingår i uppdraget. 8. Systematiskt förbättringsarbete Strålskyddet för patienter, personal, allmänhet och miljö ska kontinuerligt förbättras genom respektive tillståndshavares systematiska förbättringsarbete enligt verksamhetens ledningssystem. Det systematiska förbättringsarbetet ska omfatta riskhantering (SOSFS 2011:9), avvikelsehantering (SOSFS 2011:9), egenkontroll (SOSFS 2011:9), kvalitetskontroller (SOSFS 2008:1, SSMFS 2008:35), revision (SSMFS 2008:35) samt optimering av undersökningar och behandlingar med joniserande strålning (SSMFS 2008:35). Det ska finnas system för analys och förbättringar där tillståndshavaren på ett systematiskt sätt följer upp verksamheten och åtgärdar brister och förebygger risker i syfte att öka strålsäkerheten. Sida 10

12 9. Forskning All forskning som sker på människor ska prövas av regional etikprövningsnämnd enligt etikprövningslagen. I de fall forskningen medför att försökspersonerna bestrålas ska även lokal strålskyddskommitté bedöma forskningsprojektet samt biträda etikprövningsnämnd i sådan bedömning. Tillståndshavare med mindre omfattande verksamhet, utan strålskyddskommitté, ska för bedömning av forskningsprojekt vända sig till närmaste lokala strålskyddskommitté eller till Strålsäkerhetsmyndigheten. Den som utför ett medicinskt, odontologiskt eller biomedicinskt forskningsprojekt i vilket försökspersoner bestrålas ska se till att projektet är tillstyrkt av både strålskyddskommitté och etikprövningsnämnd. Multicenterstudier kräver en särskild handläggningsordning. Sida 11

13 Bilaga 1 - Lagar och regler Svensk författningssamling (SFS) SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 1985:125 Tandvårdslag SFS 1988:220 Strålskyddslag SFS 1998:808 Miljöbalk SFS 2006:263 Lag om transport av farligt gods SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag Strålsäkerhetsmyndigheten (SSMFS) SSMFS 2008:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd av diagnostiska referensnivåer inom nukleärmedicin SSMFS 2008:5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tillstånd att inneha och använda viss röntgenutrustning för odontologisk diagnostik SSMFS 2008:9 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet SSMFS 2008:10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen SSMFS 2008:11 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning SSMFS 2008:20 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom medicinsk röntgendiagnostik SSMFS 2008:27 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor Sida 12

14 SSMFS 2008:28 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor SSMFS 2008:29 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om kompetens hos strålskyddsexperter SSMFS 2008:31 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik SSMFS 2000:33 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling SSMFS 2008:34 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin SSMFS 2008:35 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2008:42 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om prestandaspecifikationer vid upphandling av utrustning för röntgendiagnostik SSMFS 2008:51 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2008:52 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2009:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av gränsöverskridande transporter av radioaktivt avfall samt använt kärnbränsle SSMFS 2010:1 Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:52) om externa personer i verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2010:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor SSMFS 2011:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Sida 13

15 Socialstyrelsen (SOSFS) SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Läkemedelsverket (LVFS) LVFS 2014:4 Läkemedelsverkets föreskrifter om beredning av radioaktiva läkemedel Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSBFS) MSBFS 2012:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) MSBFS 2012:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) MSBFS 2013:5 Föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2012:6) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) MSBFS 2013:6 Föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2012:7) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) EU författningar (förordningar och direktiv) 92/3/Euratom Direktiv om förflyttning av radioaktivt avfall 1493/93 Förordning om förflyttning av radioaktiva ämnen 96/29/Euratom Strålskyddets grunddirektiv 97/43/Euratom Direktiv om användning av strålning i medicin Sida 14

16 Bilaga 2 Verksamheter Joniserande strålning inom vården I Sverige bedriver ca 250 sjukvårdsinrättningar verksamhet med någon form av joniserande strålning. Inom hälso- och sjukvården uppskattar Strålsäkerhetsmyndigheten att personer är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning som årligen används på patienter i form av över röntgenundersökningar, behandlingar och nuklearmedicinska undersökningar. Verksamheter med joniserande strålning inom hälso- och sjukvården kan delas in i röntgendiagnostik, nuklearmedicin och strålbehandling. I Strålsäkerhetsmyndighetens tillståndsregister finns i dag 725 tillstånd för medicinsk verksamhet med joniserande strålning varav 247 av dessa verksamheter ligger i Stockholms län där 207 är odontologisk verksamhet, 27 röntgenverksamhet, 8 strålbehandlingsverksamhet och 5 nuklearmedicinsk verksamhet. Inom SLL bedrivs strålbehandling på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och i lokaler på Södersjukhuset. Nuklearmedicinsk verksamhet bedrivs på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Röntgendiagnostik bedrivs vid samtliga landstingsägda sjukhus, ett stort antal privatdrivna enheter samt de flesta tandläkarmottagningar. Hög strålbelastning till personal erhålls dels vid tillverkning av isotoper med en cyklotron (en slags partikelaccelerator), finns i dagsläget inom SLL på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och dels vid laboratorieverksamheter inom radiokemi. Röntgen Vid röntgenkliniker utförs konventionella röntgenundersökningar, genomlysningsundersökningar, datortomografiundersökningar (DT) och interventioner (behandlingar med vägledning av röntgenbestrålning). Röntgenstrålning används även på andra kliniker som strålbehandlingsavdelningar, akutmottagningar, operationsavdelningar, odontologiska kliniker m.fl. Inom tandvården utförs röntgenundersökningar (odontologisk röntgen) i form av intraoral röntgen, panoramaröntgen, kefalografi och volymtomografi (CBCT). Sida 15

17 Nuklearmedicin Inom nuklearmedicin utförs både undersökningar och behandlingar. Vid nuklearmedicinsk undersökning och behandling används radioaktiva isotoper kemiskt kopplade till läkemedel. Diagnostik med positronemissionstomografi (PET) har ökat de senaste åren och här används särskilda mycket kortlivade radioaktiva isotoper. Strålbehandling Strålbehandling (även kallat radioterapi) omfattar både extern och intern (intrakavitär eller brachyterapi) behandling. Utrustningen som används vid extern strålbehandling är acceleratorer som kan generera olika energier och strålslag men även röntgenapparater för både behandling och simulering finns. Vid brachyterapi används s.k. efterladdningsapparater med mycket starka strålkällor som förs in i patienten. Icke joniserande strålning Strålskyddslagen omfattar även icke-joniserande strålning, men användningen inom sjukvården är för denna strålning inte lika hårt reglerad som för joniserande strålning. UV-lampor för hudbehandling, lasrar för olika ändamål är exempel på icke-joniserande strålning i vården. Magnetisk resonansteknik (MR) är en värdefull diagnostisk metod liksom ultraljud som inte baseras på joniserande strålning. MR kan användas för bilddiagnostik (MRI, MRT) men också för spektroskopi. Icke-joniserande strålning omfattas endast av denna handbok i den mån det finns lagkrav eller rekommendationer som reglerar användning. I övrigt framhålls teknikerna bara som alternativ till motsvarande undersökningar/behandlingar med joniserande strålning. Joniserande strålning utanför hälso och sjukvård Utöver hälso- och sjukvård förekommer verksamhet med joniserande strålning inom en rad olika områden, t ex laboratorieverksamhet för forskning, veterinärmedicin och industriell radiografering. Om sådana verksamheter bedrivs i SLL:s regi eller på uppdrag av SLL så ska även dessa omfattas av denna handbok. Sida 16

18 Bilaga 3 - Verkställighetsbeslut Medicinsk stab VERKSTÄLLIGHETSBESLUT Beslutande Föredragande Samråd Ärende Catarina Andersson Forsman Anna Nergårdh Kirsi Laitinen Kennebäck Organisation för Stockholms läns landstings Centrala Strålsäkerhetskommitté Ärendet berör formella delar kring uppdrag och instruktion för Stockholms läns landstings (SLL) Centrala Strålsäkerhetskommitté (CSK). Ärendets beredning Chefläkargruppen och HSLG har getts möjlighet att lämna synpunkter. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar att fastställa organisation och budget för SLL:s Centrala Strålsäkerhetskommitté enligt förslaget, att att godkänna förslag till ordförande och ordinarie ledamöter i SLL:s Centrala Strålsäkerhetskommitté. Uppdrag och uppgifter Centrala Strålsäkerhetskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören. CSK ska verka för utveckling och samordning av god strålningsmiljö och säkerhet i verksamheter med joniserande strålning samt utfärda riktlinjer och rekommendationer för strålsäkerhetsarbetet hos tillståndshavarna i den landstingsfinansierade vården. Syftet med arbetet är att säkerställa och förbättra strålsäkerheten inom hälso- och sjukvården och tandvården inom SLL. CSK ska Sida 17

19 verka för att tillståndshavare följer gällande lagar och föreskrifter genom att bl.a. utfärda och fastställa SLL-övergripande riktlinjer för strålsäkerhetsarbetet och uppdatera dessa årligen följa och vid behov genom rådgivning stödja arbetet med strålsäkerhet vid de lokala strålsäkerhetsorganisationerna gällande patient- och personalsäkerhet samt miljö vara landstingets referens- och remissinstans för och samordnare av strålsäkerhetsfrågor vara remissinstans för SLL upphandling och beställaravdelningarna när strålsäkerhetskompetens behövs vid kravställande, tecknande av avtal och avtalsuppföljning samt vid frågeställningar gällande miljö och FoUI fånga upp risker och avvikelser hos tillståndshavarna och sprida information om sådana erfarenheter till de andra lokala strålskyddsorganisationerna och landstingsledningen årligen ta del av tillståndshavarnas strålskyddsbokslut. Arbetsformer CSK verkar genom återkommande möten. Sammanträden i kommittén sker i den omfattning som fordras upp till fyra gånger om året. Sammanträdena protokollförs och protokollen sänds till de lokala representanterna och ledamöterna i CSK. Protokoll tillställs även för kännedom till förvaltningschefer, sjukhusdirektörer eller motsvarande chefläkare i organisationer med vårdavtal med SLL. Ovanstående mottagare ansvarar för att sprida informationen vidare i sina respektive organisationer. Ledamöter Följande organisationer/representanter ingår i CSK: Ordförande - Medicinsk stab, HSF Sekreterare - utsedd av avdelningschefen för Medicinsk stab, HSF Respektive tillståndshavares representant från lokala strålsäkerhetsorganisationer - chefsfysiker i ledningsfunktion Följande specialistkompetens ska finnas representerad i CSK: Specialistläkare i bild- och funktionsdiagnostik Specialistläkare inom onkologi Specialisttandläkare inom odontologisk röntgendiagnostik Läkemedelssakkunnig, HSF Landstingets anläggningsägare, Locum SLL upphandling, LSF, SLL Vid behov adjungeras ytterligare representanter från: Karolinska institutet, KI Sida 18

20 Beställaravdelningarna, HSF SLL säkerhet och beredskap, LSF, SLL Enheten för katastrofmedicin, HSF, SLL Miljöavdelningen, LSF, SLL SLL juridik Region Gotland. Resurser Ordförande motsvarande 8o timmar/år Sekreterare motsvarande 40 timmar/år Löpande driftmedel för 4 möten/år 6ooo SEK Ekonomiska konsekvenser Ryms i befintlig landstingsbudget. Arbetet bidrar på sikt till sänkta kostnader för brister i strålsäkerhet. Konsekvenser för patientsäkerhet Stödjer arbetet för en säker vård Miljökonsekvenser Beslutet får positiva konsekvenser för miljön. Beslutas Catarina Andersson Forsman Sida 19

21 Bilaga 4 Termer och begrepp Berättigande (enligt SSMFS 2008:35) a) Bedömning enligt vilken en medicinsk bestrålning ger en nytta för patienten, med hänsyn tagen till den diagnostiska informationen eller det terapeutiska resultatet, som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka och därvid också med hänsyn tagen till effektiviteten, fördelarna och riskerna med befintliga alternativa metoder som innebär mindre stråldos eller inte alls utnyttjar joniserande strålning eller b) Bedömning enligt vilken medicinsk bestrålning av frivilliga försökspersoner ger en nytta för medicinsk eller biomedicinsk forskning som är större än de skador som bestrålningen beräknas förorsaka eller c) Bedömning enligt vilken bestrålning av en levande person i en rättslig undersökning eller i ett försäkringstekniskt sammanhang ger en nytta för personen eller samhället som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka eller d) Bedömning enligt vilken bestrålning av en anhörig eller annan person som hjälper och stödjer en patient under bestrålningen ger en sammanlagd nytta för patienten och den anhöriga personen som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka. Chefsfysiker Person i ledande befattning för sjukhusfysiker. HASS High activity sealed radioactive source Sluten strålkälla med hög aktivitet. Icke-joniserande strålning Strålning som inte har tillräckligt hög energi för att frigöra elektroner från atomer och molekyler (jonisera), exempelvis synligt ljus, ultraljud och radiofrekvent strålning från magnetkameror. Joniserande strålning Strålning som har tillräckligt hög energi hög att frigöra elektroner från atomer och molekyler (jonisera), exempelvis röntgenstrålning, strålning som används inom strålbehandling och strålning från radioaktiva ämnen för nuklearmedicin. Optimering (enligt SSMFS 2008:35) Processen att utifrån givna ekonomiska och samhälleliga förutsättningar a) anpassa omfattningen av undersökningen och stråldosen till den som undergår en medicinsk bestrålning i diagnostiskt syfte så att stråldosen blir så liten som är rimligt möjlig, men som samtidigt säkerställer att den önskade diagnostiska informationen erhålls eller Sida 20

22 b) anpassa stråldosen till den som undergår en medicinsk bestrålning i terapeutiskt syfte så att stråldosen är sådan att den avsedda terapeutiska effekten uppnås medan stråldosen till frisk vävnad blir så liten som är rimligt möjlig eller c) ta sådana hänsyn att stråldosen till ett foster vägs in i planering och genomförande av undersökning eller behandling av den blivande modern så att fosterdosen blir så liten som är rimligt möjlig samt d) samtidigt iaktta sådana procedurer som medför att stråldoser till personalen och allmänheten blir så små som är rimligt möjliga. Radiologisk ledningsfunktion, RALF (enligt SSMFS 2008:35) Funktion som upprätthålls av en person med föreskriven kompetens och som inom sitt område har ett övergripande inflytande på bedömning av berättigande, optimering, arbetsmetoder, personalens kompetens, samarbete med företrädare för andra specialiteter, och klinisk utvärdering av resultaten. Sjukhusfysiker Sjukvårdens strålsäkerhetsexperter. SSM Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålskydd, strålsäkerhet Samlingsbegrepp som handlar om skydd av människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigad och optimerad användning av strålning. Strålskyddskommitté Tillståndshavarens rådgivande organ som ska ingå i strålskyddsorganisationen om verksamheten omfattar flera kliniker. Strålskyddskommitténs uppgifter är att ge råd om nya metoder och utrustning, bedöma forskningsprojekt där försökspersoner exponeras för strålning samt verka för att verksamheten bedrivs enligt gällande föreskrifter och goda strålskyddsförhållanden. Strålskyddsorganisation En organisationsplan upprättad av tillståndshavaren där det framgår hur arbetsuppgifterna i fråga om strålskyddet är organiserade, former för samarbete mellan befattningshavare, hur strålskydds- och handhavandeutbildning är upplagd samt namn på tillståndshavarens kontaktperson med Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålskärmning Fysiskt skydd mot strålning. Sida 21

23 Bilaga 5 - Årlig uppdatering av Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i SLL Centrala strålsäkerhetskommittén (CSK) granskar och uppdaterar Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting (SLL) årligen. De utfärdade och aktuella riktlinjerna finns att ta del av på Vårdgivarguiden. Information om uppdatering av riktlinjer sker även genom HSN-nytt. För att genomföra detta arbete genomförs en årlig process 1. CSK utser vid sammanträde en arbetsgrupp som ska granska och bereda förslag på uppdatering av riktlinjerna. 2. Arbetsgruppen bereder förslag till eventuella ändringar och uppdateringar. 3. CSK diskuterar vid sammanträde arbetsgruppen förslag till uppdateringar och justeringar görs inför remissrundan. 4. Förslaget till uppdaterade riktlinjer sänds ut på remiss till berörda tillståndshavare och ev. andra berörda 7. Remissmottagare ansvarar för att sprida dokumentet vidare och inhämta synpunkter på riktlinjerna i sina respektive organisationer. 5. Arbetsgruppen tar in synpunkter på remissen och arbetar in dessa i ett slutgiltigt förslag, som sänds till CSK-ledamöterna inför nästkommande kommittésammanträde. 6. CSK fastställer de uppdaterade Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting. Om en ordinarie ledamot är förhindrad att närvara vid det aktuella sammanträdet krävs ett skriftligt remissvar. 7. De fastställda riktlinjerna kommuniceras ut. Kommunikationen sker enligt följande. Riktlinjerna sänds till CSK för vidare förankring i respektive verksamhet, presenteras på Branchrådet, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp och vid chefläkarmötet, diarieförs i EDIT för säker versionshantering och finns sedan att tillgå på Vårdgivarguiden. 7 T.ex. fastighetsförvaltare, etikprövningsnämnd, KI, EKMB etc. för frågor som dessa är berörda av. Sida 22

24 Figur: Illustration av den årliga processen för granskning och uppdatering av de Centrala riktlinjerna för strålsäkerhet i SLL Sida 23

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Henrik Andersson, Projektledare Tillståndsprövning NKS, SFL Röntgenverksamheten

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2012

Årsrapport strålskydd 2012 Medicinskt servicecentrum 2013-01-14 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2012 1 Inledning Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Tillsynsrapport efter inspektion av Folktandvården Stockholms län AB

Tillsynsrapport efter inspektion av Folktandvården Stockholms län AB Folktandvården Stockholms län AB Box 6420 113 82 Stockholm Tillsynsrapport Datum: 2013-08-20 Er referens: Katarina Lundell Diarienr: SSM2013-280 Förrättningsdatum: 2013-04-16 Process: Inspektera Objekt:

Läs mer

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Hur påverkades strålsäkerhetsarbetet? Inställning

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas.

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas. Medicinskt servicecentrum 2015-01-26 Medicinsk fysik och teknik ÅRSRAPPORT STRÅLSKYDD 2014 INLEDNING Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Inspektionsrapport Region Gotland

Inspektionsrapport Region Gotland Region Gotland 621 81 Visby Tillsynsrapport Datum: 2013-11-04 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-2306 Förrättningsdatum: 3 till 5 juni 2013 Inspektion Region Gotland, Visby lasarett Ansvarig handläggare:

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS 2011:16 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Version 1.1. Patientsäkerhetsberättelse 2014

Version 1.1. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Version 1.1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier för patientsäkerheten under 2014...4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radiografering; 1 SSMFS 2008:25

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson, Radiofysikavdelningen, Universitetssjukhuset MAS

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson, Radiofysikavdelningen, Universitetssjukhuset MAS Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson, Radiofysikavdelningen, Universitetssjukhuset MAS Vad är sjukhusfysik? Avdelningarna för sjukhusfysik/radiofysik är sjukvårdens expertorgan

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Sjukhusfysikalisk verksamhet i SLL Nuläge - Framtid. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Sjukhusfysikalisk verksamhet i SLL Nuläge - Framtid. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Sjukhusfysikalisk verksamhet i SLL Nuläge - Framtid Stockholms läns landsting 2005 Fokusrapport Sjukhusfysikalisk verksamhet i SLL Nuläge - Framtid l Rapporten är

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Tillsynsrapport för strålbehandlingsverksamheten i Landstinget i Jönköpings län

Tillsynsrapport för strålbehandlingsverksamheten i Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län Box 1024 551 11 Jönköping Tillsynsrapport Datum: 2013-11-29 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-3820 Förrättningsdatum: 10 till 12 september 2013 Inspektion Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater HSN 2008-09-02 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- och sjukvårdsdirektören 2008-07-25 HSN 0807-0913 LS 0804-0372 Handläggare: Bengt Haglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M I S T O C K H O L M 2015-04-23 Allmänna avdelningen Meddelad i Enhet 12 Stockholm Mål nr 15899-14 Sida 1 (3) SÖKANDE Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm M O T P A R T Praktikertjänst

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg SID 1(7) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2014, 195, att gälla från och med den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige har beslutat om en

Läs mer

Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning om vårdjättar som misstänks för olagligt samarbete

Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning om vårdjättar som misstänks för olagligt samarbete HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-08-28 P 13 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Thomas Österberg p [XX] Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer