Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kirsi Laitinen Kennebäck

3 Sjukvården i Stockholms Läns Landsting är en komplex verksamhet, där många olika aspekter behöver tas i beaktande för att säkerställa en säker vård för medborgarna. Patientsäkerhet är ett prioriterat område för alla landstingets verksamheter. Centrala Strålsäkerhetskommittén (CSK) arbetar på uppdrag av hälsooch sjukvårdsdirektören. CSK samlar tillståndshavarna i länet och verkar för att ständigt förbättra strålsäkerheten inom hälso- och sjukvården och tandvården. En del av arbetet är att ta fram Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting. Dessa riktlinjer gäller i alla de verksamheter inom landstingets hälso- och sjukvård och tandvård som använder joniserande strålning. Syftet med de nu omarbetade riktlinjerna är att vara ett stöd i utformningen av tillståndshavarnas lokala ledningssystem inom området. Min förhoppning är att de ska användas brett och bli till ett uppskattat kunskapsstöd i alla berörda verksamheter. Anna Nergårdh Chefläkare Stockholms Läns Landsting Sida 2

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syftet med riktlinjerna Omfattning och avgränsning Mål för strålsäkerhet i SLL Organisation och ansvar CSK Tillståndshavare och befattningshavare i lokala organisationer Samverkan och kommunikation CSK och tillståndshavare Tillståndshavarnas verksamheter Resurser och infrastruktur Medarbetare och kompetens Lokaler Utrustning Hantering av radioaktiva ämnen Dokumenthanteringssystem Avvikelsehanteringssystem Katastrofberedskap Systematiskt förbättringsarbete Forskning Bilaga 1 - Lagar och regler Svensk författningssamling (SFS) Strålsäkerhetsmyndigheten (SSMFS) Socialstyrelsen (SOSFS) Läkemedelsverket (LVFS) Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSBFS) EU författningar (förordningar och direktiv) Bilaga 2 Verksamheter Joniserande strålning inom vården Röntgen Nuklearmedicin Strålbehandling Icke joniserande strålning Joniserande strålning utanför hälso och sjukvård Bilaga 3 - Verkställighetsbeslut Bilaga 4 Termer och begrepp Bilaga 5 - Årlig uppdatering av Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i SLL Bilaga 6 Medlemmar CSK Sida 3

5 1. Inledning Verksamheter som innefattar arbete med joniserande och ickejoniserande strålning 1 regleras i lagar och föreskrifter. För innehav eller användning av radioaktivt ämne eller utrustning som producerar joniserande strålning krävs tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). För att få bedriva verksamhet med joniserande strålning är en förutsättning att kraven i strålskyddslagen (1988:220), strålskyddsförordningen (1988:293), föreskrifter från SSM, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket uppfylls och följs; bilaga 1. Inom Stockholms läns landsting (SLL) bedrivs tillståndskrävande strålningsverksamhet inom hälso- och sjukvård, tandvård samt forskning och undervisning. Verksamheterna omfattar röntgendiagnostik, nuklearmedicin och strålbehandling; bilaga 2. Samtliga verksamheter med joniserande strålning inom SLL ska ha ett giltigt tillstånd för detta. SSM utövar tillsyn över berörda verksamheter. Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting har tagits fram av Centrala Strålsäkerhetskommittén i SLL på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören (Verkställighetsbeslut HDR 14354; bilaga 3). Riktlinjerna gäller alla tillståndshavare med tillståndskrävande, landstingsfinansierad medicinsk och odontologisk strålningsverksamhet som utövas inom SLL och träder i kraft från och med Riktlinjerna granskas årligen och uppdateras vid behov. 2. Syftet med riktlinjerna Syftet med dessa riktlinjer är att vara ett stöd i tillståndshavarnas ledningssystem, genom att underlätta för tillståndshavarna att beakta författnings- och föreskriftskrav, allmänna råd och standarder, som reglerar strålsäkerheten i respektive verksamhet. Detta borgar för att säkerställa och förbättra strålsäkerheten inom den tillståndskrävande strålningsverksamheten i landstinget. 1 Skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning förklaras i bilagorna 2 och 4 Sida 4

6 3. Omfattning och avgränsning Dessa riktlinjer gäller i de verksamheter inom SLL:s hälso- och sjukvård och tandvård som för sitt uppdrag använder joniserande strålning. Detta inkluderar både sjukvård och tandvård som ägs, drivs eller drivs på uppdrag av SLL. Med uppdrag avses alla avtalsformer inklusive upphandlad verksamhet, vårdval och remisser från verksamhet som inkluderas i omfattningen 2. För verksamhet som ägs eller drivs av SLL omfattas även användning av joniserande strålning på uppdrag av annan vårdgivare 3. Privat verksamhet omfattas endast i den utsträckning den är landstingsfinansierad. Verksamhet med icke-joniserande strålning och veterinärmedicin ingår inte i dessa riktlinjer. 4. Mål för strålsäkerhet i SLL Målet för strålsäkerhetsarbetet i SLL är att skydda patienter, personal och miljö från skadliga effekter av joniserande strålning samt kontinuerligt arbeta för förbättring av strålsäkerheten. 2 T.ex. om SLL remitterar patienter för undersökning eller behandling till privata vårdgivare. 3 T.ex. om ett annat landsting remitterar patienter för undersökning eller behandling till SLL. Sida 5

7 5. Organisation och ansvar 5.1. CSK Inom SLL verkar Centrala Strålsäkerhetskommittén (CSK) för att samordna och utveckla det strålsäkerhetsrelaterade arbetet. CSK är en expertgrupp som består av representanter från verksamheter med joniserande strålning inom SLL. CSK adjungerar vid behov representanter från t.ex. andra förvaltningar eller berörda aktörer. CSK fungerar som rådgivande instans i ärenden som lyfts till kommittén av tillståndshavare inom SLL. En närmare beskrivning av CSK:s uppdrag finns i bilagorna 3, Tillståndshavare och befattningshavare i lokala organisationer Varje tillståndshavare ska ha ett ledningssystem som fastställer principerna för ledning av verksamheten (SOSFS 2011:9). Med stöd av ledningssystemet ska tillståndshavaren planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet ska vara beskrivet och varje tillståndshavare ska på begäran kunna redogöra för styrningen av strålningsverksamheten och hur strålsäkerheten säkerställs. Varje verksamhet ska ha en tydlig styrning och ledning av strålsäkerhetsarbetet. Styrningen ska säkerställa att verksamheten: följer gällande lagar och föreskrifter, har de resurser och den kompetens som behövs för att bedriva verksamheten strålsäkert, har dokumenterade rutiner och metoder som systematiskt följs upp och utvärderas, systematiskt utvecklas och förbättras så att en god strålsäkerhet upprätthålls. Det är respektive tillståndshavare som har det övergripande ansvaret för att alla medicinska bestrålningar av patienter är berättigade och Sida 6

8 optimerade med avseende på stråldos så att strålningsrelaterade risker minimeras. Varje tillståndshavare ska i sitt ledningssystem ange hur uppgifterna och ansvaret för strålsäkerhetsarbetet är fördelat för de olika funktionerna i den egna lokala strålskyddsorganisationen. Den lokala organisationen ska vara anpassad till verksamhetens art och omfattning och vara dokumenterad. Tillståndshavare med verksamheter som omfattar flera kliniker ska ha en lokal strålskyddskommitté som ingår i strålskyddsorganisationen (SSMFS 2008:35). Följande funktioner ska ingå i den lokala strålskyddsorganisationen: tillståndshavare, sjukhusfysiker, radiologisk ledningsfunktion samt kontaktperson mot SSM. Flera funktioner kan innehas av samma person. Även andra funktioner än ovan angivna kan vara definierade i den lokala strålskyddsorganisationen. 6. Samverkan och kommunikation 6.1. CSK och tillståndshavare CSK ska i egenskap av samordnande och rådgivande expertkommitté inom SLL skapa samsyn i strålsäkerhetsrelaterade frågor avseende kvalitet, säkerhet och strålningsmiljö. För samsyn krävs en etablerad samverkan och kommunikation mellan tillståndshavares representanter 4 i kommittén och med andra berörda aktörer som knyts till kommittéarbetet. Vid behov och utifrån aktuella frågeställningar kan icke-ordinarie ledamöter adjungeras i arbetet i kommittén. Tillståndshavarnas representanter bör säkerställa en tvåvägskommunikation mellan CSK och sina respektive strålsäkerhetsorganisationer. Tillståndshavare kan lyfta strålsäkerhetsrelaterade frågeställningar som är i behov av regional samsyn och av gemensamt intresse till CSK. Avvikelser och 4 Se bilaga 3. Sida 7

9 andra ärenden som tillståndshavare önskar ta upp i CSK anmäls inför sammanträdena. Dokumentation och kommunikation av kommittéarbetet finns beskrivet i verkställighetsbeslutet, bilaga 3. Arbetsgången av den årliga uppdateringen av Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting framgår av bilaga Tillståndshavarnas verksamheter Vårdgivaren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada (SOSFS 2011:9). Då verksamheter med joniserande strålning samverkar i många kliniska samt utbildnings- och forskningsprocesser är det av stor betydelse för kvalitet och säkerhet att det framgår av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten (internt) men även med andra vårdgivare eller aktörer (externt). Uppdrag kopplade till strålskyddsorganisationen exempelvis gällande katastrofmedicinska insatser ska tydligt framgå i ledningssystemet. 7. Resurser och infrastruktur Tillståndshavaren ska tillse att det finns resurser för att säkerställa att nedanstående krav uppfylls Medarbetare och kompetens Tillståndshavare ska tillse att det finns personal i tillräcklig omfattning och med erforderlig kompetens för att på ett strålsäkert sätt kunna uppfylla sitt uppdrag. Det ska finnas skriftliga riktlinjer för vilken kompetens som behövs för att arbetsuppgifterna ska kunna utföras på ett strålsäkert sätt. I dessa riktlinjer ska även framgå hur och med vilken frekvens fortbildning, repetition och utbildning i strålsäkerhet och handhavande av utrustning som alstrar eller detekterar joniserande strålning ska genomföras. Tillståndshavarna inom SLL bör sträva efter att likrikta sina krav för likvärdiga arbetsuppgifter. Sida 8

10 7.2. Lokaler Tillståndshavare ska tillse att det finns lokaler i tillräcklig omfattning och med erforderlig funktion för att på strålsäkert sätt kunna uppfylla sitt uppdrag. Lokaler ska vara utformade på ett sätt som minimerar risken för onödig exponering av joniserande strålning. Tillståndshavare ska samverka med av SLL anlitade fastighetsförvaltare för att tillgodose kraven på lokalernas utformning. Fastighetsförvaltare ska låta upprätta och bevara byggnadsteknisk dokumentation där lokalernas aktuella strålskärmning framgår Utrustning Tillståndshavare ska tillse att det finns utrustning i tillräcklig omfattning och med erforderlig funktion för att på ett strålsäkert sätt kunna uppfylla sitt uppdrag. Utrustningen ska uppfylla de krav som myndigheter ställer samt genomgå erforderlig service, kontroller och kalibreringar Hantering av radioaktiva ämnen 5 I verksamheter där radioaktiva ämnen används ska det finnas skriftliga rutiner hur dessa ska hanteras på ett strålsäkert sätt under preparatets hela livslängd. Hantering och fysiskt skydd av mycket högaktiva strålkällor 6 kräver särskilt beaktande Dokumenthanteringssystem Tillståndshavare ska tillse att dokument avseende strålsäkerhet versionshanteras och gällande version är lättillgänglig för berörda. Dokument ska vara spårbara och skyddade för oavsiktliga eller obehöriga ändringar. Av dokumentet ska det framgå vem som fastställt dokumentet samt mellan vilka datum dokumentet gäller. 5 Detta inkluderar öppna och slutna strålkällor samt radiofarmaka och radioaktivt avfall. 6 T.ex. HASS, se bilaga 4. Sida 9

11 Vid införande och utveckling av elektroniskt dokumenthanteringssystem ska strålsäkerhetsaspekten beaktas Avvikelsehanteringssystem Tillståndshavare ska tillse att det finns ett system där avvikelser rapporteras, hanteras, analyseras, åtgärdas och följs upp. Avvikelser ska kunna klassificeras så att oplanerade händelser där joniserande strålning varit inblandad kan särskiljas för sammanställning och analys på aggregerad nivå. Systemet ska stödja fullföljandet av anmälningsskyldigheter till myndigheter. Vid införande och utveckling av elektroniskt avvikelsehanteringssystem ska strålsäkerhetsaspekten beaktas Katastrofberedskap Tillståndshavare med uppdrag i SLL:s organisation för katastrofberedskap ska ge råd och praktiskt tillhandahålla de tjänster som ingår i uppdraget. 8. Systematiskt förbättringsarbete Strålskyddet för patienter, personal, allmänhet och miljö ska kontinuerligt förbättras genom respektive tillståndshavares systematiska förbättringsarbete enligt verksamhetens ledningssystem. Det systematiska förbättringsarbetet ska omfatta riskhantering (SOSFS 2011:9), avvikelsehantering (SOSFS 2011:9), egenkontroll (SOSFS 2011:9), kvalitetskontroller (SOSFS 2008:1, SSMFS 2008:35), revision (SSMFS 2008:35) samt optimering av undersökningar och behandlingar med joniserande strålning (SSMFS 2008:35). Det ska finnas system för analys och förbättringar där tillståndshavaren på ett systematiskt sätt följer upp verksamheten och åtgärdar brister och förebygger risker i syfte att öka strålsäkerheten. Sida 10

12 9. Forskning All forskning som sker på människor ska prövas av regional etikprövningsnämnd enligt etikprövningslagen. I de fall forskningen medför att försökspersonerna bestrålas ska även lokal strålskyddskommitté bedöma forskningsprojektet samt biträda etikprövningsnämnd i sådan bedömning. Tillståndshavare med mindre omfattande verksamhet, utan strålskyddskommitté, ska för bedömning av forskningsprojekt vända sig till närmaste lokala strålskyddskommitté eller till Strålsäkerhetsmyndigheten. Den som utför ett medicinskt, odontologiskt eller biomedicinskt forskningsprojekt i vilket försökspersoner bestrålas ska se till att projektet är tillstyrkt av både strålskyddskommitté och etikprövningsnämnd. Multicenterstudier kräver en särskild handläggningsordning. Sida 11

13 Bilaga 1 - Lagar och regler Svensk författningssamling (SFS) SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 1985:125 Tandvårdslag SFS 1988:220 Strålskyddslag SFS 1998:808 Miljöbalk SFS 2006:263 Lag om transport av farligt gods SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag Strålsäkerhetsmyndigheten (SSMFS) SSMFS 2008:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd av diagnostiska referensnivåer inom nukleärmedicin SSMFS 2008:5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tillstånd att inneha och använda viss röntgenutrustning för odontologisk diagnostik SSMFS 2008:9 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet SSMFS 2008:10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen SSMFS 2008:11 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning SSMFS 2008:20 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom medicinsk röntgendiagnostik SSMFS 2008:27 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor Sida 12

14 SSMFS 2008:28 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor SSMFS 2008:29 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om kompetens hos strålskyddsexperter SSMFS 2008:31 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik SSMFS 2000:33 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling SSMFS 2008:34 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin SSMFS 2008:35 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2008:42 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om prestandaspecifikationer vid upphandling av utrustning för röntgendiagnostik SSMFS 2008:51 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2008:52 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2009:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av gränsöverskridande transporter av radioaktivt avfall samt använt kärnbränsle SSMFS 2010:1 Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:52) om externa personer i verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2010:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor SSMFS 2011:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2014:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus Sida 13

15 Socialstyrelsen (SOSFS) SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Läkemedelsverket (LVFS) LVFS 2014:4 Läkemedelsverkets föreskrifter om beredning av radioaktiva läkemedel Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSBFS) MSBFS 2012:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) MSBFS 2012:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) MSBFS 2013:5 Föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2012:6) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) MSBFS 2013:6 Föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2012:7) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) EU författningar (förordningar och direktiv) 92/3/Euratom Direktiv om förflyttning av radioaktivt avfall 1493/93 Förordning om förflyttning av radioaktiva ämnen 96/29/Euratom Strålskyddets grunddirektiv 97/43/Euratom Direktiv om användning av strålning i medicin Sida 14

16 Bilaga 2 Verksamheter Joniserande strålning inom vården I Sverige bedriver ca 250 sjukvårdsinrättningar verksamhet med någon form av joniserande strålning. Inom hälso- och sjukvården uppskattar Strålsäkerhetsmyndigheten att personer är sysselsatta i verksamhet med joniserande strålning som årligen används på patienter i form av över röntgenundersökningar, behandlingar och nuklearmedicinska undersökningar. Verksamheter med joniserande strålning inom hälso- och sjukvården kan delas in i röntgendiagnostik, nuklearmedicin och strålbehandling. I Strålsäkerhetsmyndighetens tillståndsregister finns i dag 725 tillstånd för medicinsk verksamhet med joniserande strålning varav 247 av dessa verksamheter ligger i Stockholms län där 207 är odontologisk verksamhet, 27 röntgenverksamhet, 8 strålbehandlingsverksamhet och 5 nuklearmedicinsk verksamhet. Inom SLL bedrivs strålbehandling på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och i lokaler på Södersjukhuset. Nuklearmedicinsk verksamhet bedrivs på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Röntgendiagnostik bedrivs vid samtliga landstingsägda sjukhus, ett stort antal privatdrivna enheter samt de flesta tandläkarmottagningar. Hög strålbelastning till personal erhålls dels vid tillverkning av isotoper med en cyklotron (en slags partikelaccelerator), finns i dagsläget inom SLL på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och dels vid laboratorieverksamheter inom radiokemi. Röntgen Vid röntgenkliniker utförs konventionella röntgenundersökningar, genomlysningsundersökningar, datortomografiundersökningar (DT) och interventioner (behandlingar med vägledning av röntgenbestrålning). Röntgenstrålning används även på andra kliniker som strålbehandlingsavdelningar, akutmottagningar, operationsavdelningar, odontologiska kliniker m.fl. Inom tandvården utförs röntgenundersökningar (odontologisk röntgen) i form av intraoral röntgen, panoramaröntgen, kefalografi och volymtomografi (CBCT). Sida 15

17 Nuklearmedicin Inom nuklearmedicin utförs både undersökningar och behandlingar. Vid nuklearmedicinsk undersökning och behandling används radioaktiva isotoper kemiskt kopplade till läkemedel. Diagnostik med positronemissionstomografi (PET) har ökat de senaste åren och här används särskilda mycket kortlivade radioaktiva isotoper. Strålbehandling Strålbehandling (även kallat radioterapi) omfattar både extern och intern (intrakavitär eller brachyterapi) behandling. Utrustningen som används vid extern strålbehandling är acceleratorer som kan generera olika energier och strålslag men även röntgenapparater för både behandling och simulering finns. Vid brachyterapi används s.k. efterladdningsapparater med mycket starka strålkällor som förs in i patienten. Icke joniserande strålning Strålskyddslagen omfattar även icke-joniserande strålning, men användningen inom sjukvården är för denna strålning inte lika hårt reglerad som för joniserande strålning. UV-lampor för hudbehandling, lasrar för olika ändamål är exempel på icke-joniserande strålning i vården. Magnetisk resonansteknik (MR) är en värdefull diagnostisk metod liksom ultraljud som inte baseras på joniserande strålning. MR kan användas för bilddiagnostik (MRI, MRT) men också för spektroskopi. Icke-joniserande strålning omfattas endast av denna handbok i den mån det finns lagkrav eller rekommendationer som reglerar användning. I övrigt framhålls teknikerna bara som alternativ till motsvarande undersökningar/behandlingar med joniserande strålning. Joniserande strålning utanför hälso och sjukvård Utöver hälso- och sjukvård förekommer verksamhet med joniserande strålning inom en rad olika områden, t ex laboratorieverksamhet för forskning, veterinärmedicin och industriell radiografering. Om sådana verksamheter bedrivs i SLL:s regi eller på uppdrag av SLL så ska även dessa omfattas av denna handbok. Sida 16

18 Bilaga 3 - Verkställighetsbeslut Medicinsk stab VERKSTÄLLIGHETSBESLUT Beslutande Föredragande Samråd Ärende Catarina Andersson Forsman Anna Nergårdh Kirsi Laitinen Kennebäck Organisation för Stockholms läns landstings Centrala Strålsäkerhetskommitté Ärendet berör formella delar kring uppdrag och instruktion för Stockholms läns landstings (SLL) Centrala Strålsäkerhetskommitté (CSK). Ärendets beredning Chefläkargruppen och HSLG har getts möjlighet att lämna synpunkter. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar att fastställa organisation och budget för SLL:s Centrala Strålsäkerhetskommitté enligt förslaget, att att godkänna förslag till ordförande och ordinarie ledamöter i SLL:s Centrala Strålsäkerhetskommitté. Uppdrag och uppgifter Centrala Strålsäkerhetskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören. CSK ska verka för utveckling och samordning av god strålningsmiljö och säkerhet i verksamheter med joniserande strålning samt utfärda riktlinjer och rekommendationer för strålsäkerhetsarbetet hos tillståndshavarna i den landstingsfinansierade vården. Syftet med arbetet är att säkerställa och förbättra strålsäkerheten inom hälso- och sjukvården och tandvården inom SLL. CSK ska Sida 17

19 verka för att tillståndshavare följer gällande lagar och föreskrifter genom att bl.a. utfärda och fastställa SLL-övergripande riktlinjer för strålsäkerhetsarbetet och uppdatera dessa årligen följa och vid behov genom rådgivning stödja arbetet med strålsäkerhet vid de lokala strålsäkerhetsorganisationerna gällande patient- och personalsäkerhet samt miljö vara landstingets referens- och remissinstans för och samordnare av strålsäkerhetsfrågor vara remissinstans för SLL upphandling och beställaravdelningarna när strålsäkerhetskompetens behövs vid kravställande, tecknande av avtal och avtalsuppföljning samt vid frågeställningar gällande miljö och FoUI fånga upp risker och avvikelser hos tillståndshavarna och sprida information om sådana erfarenheter till de andra lokala strålskyddsorganisationerna och landstingsledningen årligen ta del av tillståndshavarnas strålskyddsbokslut. Arbetsformer CSK verkar genom återkommande möten. Sammanträden i kommittén sker i den omfattning som fordras upp till fyra gånger om året. Sammanträdena protokollförs och protokollen sänds till de lokala representanterna och ledamöterna i CSK. Protokoll tillställs även för kännedom till förvaltningschefer, sjukhusdirektörer eller motsvarande chefläkare i organisationer med vårdavtal med SLL. Ovanstående mottagare ansvarar för att sprida informationen vidare i sina respektive organisationer. Ledamöter Följande organisationer/representanter ingår i CSK: Ordförande - Medicinsk stab, HSF Sekreterare - utsedd av avdelningschefen för Medicinsk stab, HSF Respektive tillståndshavares representant från lokala strålsäkerhetsorganisationer - chefsfysiker i ledningsfunktion Följande specialistkompetens ska finnas representerad i CSK: Specialistläkare i bild- och funktionsdiagnostik Specialistläkare inom onkologi Specialisttandläkare inom odontologisk röntgendiagnostik Läkemedelssakkunnig, HSF Landstingets anläggningsägare, Locum SLL upphandling, LSF, SLL Vid behov adjungeras ytterligare representanter från: Karolinska institutet, KI Sida 18

20 Beställaravdelningarna, HSF SLL säkerhet och beredskap, LSF, SLL Enheten för katastrofmedicin, HSF, SLL Miljöavdelningen, LSF, SLL SLL juridik Region Gotland. Resurser Ordförande motsvarande 8o timmar/år Sekreterare motsvarande 40 timmar/år Löpande driftmedel för 4 möten/år 6ooo SEK Ekonomiska konsekvenser Ryms i befintlig landstingsbudget. Arbetet bidrar på sikt till sänkta kostnader för brister i strålsäkerhet. Konsekvenser för patientsäkerhet Stödjer arbetet för en säker vård Miljökonsekvenser Beslutet får positiva konsekvenser för miljön. Beslutas Catarina Andersson Forsman Sida 19

21 Bilaga 4 Termer och begrepp Berättigande (enligt SSMFS 2008:35) a) Bedömning enligt vilken en medicinsk bestrålning ger en nytta för patienten, med hänsyn tagen till den diagnostiska informationen eller det terapeutiska resultatet, som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka och därvid också med hänsyn tagen till effektiviteten, fördelarna och riskerna med befintliga alternativa metoder som innebär mindre stråldos eller inte alls utnyttjar joniserande strålning eller b) Bedömning enligt vilken medicinsk bestrålning av frivilliga försökspersoner ger en nytta för medicinsk eller biomedicinsk forskning som är större än de skador som bestrålningen beräknas förorsaka eller c) Bedömning enligt vilken bestrålning av en levande person i en rättslig undersökning eller i ett försäkringstekniskt sammanhang ger en nytta för personen eller samhället som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka eller d) Bedömning enligt vilken bestrålning av en anhörig eller annan person som hjälper och stödjer en patient under bestrålningen ger en sammanlagd nytta för patienten och den anhöriga personen som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka. Chefsfysiker Person i ledande befattning för sjukhusfysiker. HASS High activity sealed radioactive source Sluten strålkälla med hög aktivitet. Icke-joniserande strålning Strålning som inte har tillräckligt hög energi för att frigöra elektroner från atomer och molekyler (jonisera), exempelvis synligt ljus, ultraljud och radiofrekvent strålning från magnetkameror. Joniserande strålning Strålning som har tillräckligt hög energi hög att frigöra elektroner från atomer och molekyler (jonisera), exempelvis röntgenstrålning, strålning som används inom strålbehandling och strålning från radioaktiva ämnen för nuklearmedicin. Optimering (enligt SSMFS 2008:35) Processen att utifrån givna ekonomiska och samhälleliga förutsättningar a) anpassa omfattningen av undersökningen och stråldosen till den som undergår en medicinsk bestrålning i diagnostiskt syfte så att stråldosen blir så liten som är rimligt möjlig, men som samtidigt säkerställer att den önskade diagnostiska informationen erhålls eller Sida 20

22 b) anpassa stråldosen till den som undergår en medicinsk bestrålning i terapeutiskt syfte så att stråldosen är sådan att den avsedda terapeutiska effekten uppnås medan stråldosen till frisk vävnad blir så liten som är rimligt möjlig eller c) ta sådana hänsyn att stråldosen till ett foster vägs in i planering och genomförande av undersökning eller behandling av den blivande modern så att fosterdosen blir så liten som är rimligt möjlig samt d) samtidigt iaktta sådana procedurer som medför att stråldoser till personalen och allmänheten blir så små som är rimligt möjliga. Radiologisk ledningsfunktion, RALF (enligt SSMFS 2008:35) Funktion som upprätthålls av en person med föreskriven kompetens och som inom sitt område har ett övergripande inflytande på bedömning av berättigande, optimering, arbetsmetoder, personalens kompetens, samarbete med företrädare för andra specialiteter, och klinisk utvärdering av resultaten. Sjukhusfysiker Sjukvårdens strålsäkerhetsexperter. SSM Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålskydd, strålsäkerhet Samlingsbegrepp som handlar om skydd av människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigad och optimerad användning av strålning. Strålskyddskommitté Tillståndshavarens rådgivande organ som ska ingå i strålskyddsorganisationen om verksamheten omfattar flera kliniker. Strålskyddskommitténs uppgifter är att ge råd om nya metoder och utrustning, bedöma forskningsprojekt där försökspersoner exponeras för strålning samt verka för att verksamheten bedrivs enligt gällande föreskrifter och goda strålskyddsförhållanden. Strålskyddsorganisation En organisationsplan upprättad av tillståndshavaren där det framgår hur arbetsuppgifterna i fråga om strålskyddet är organiserade, former för samarbete mellan befattningshavare, hur strålskydds- och handhavandeutbildning är upplagd samt namn på tillståndshavarens kontaktperson med Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålskärmning Fysiskt skydd mot strålning. Sida 21

23 Bilaga 5 - Årlig uppdatering av Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i SLL Centrala strålsäkerhetskommittén (CSK) granskar och uppdaterar Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting (SLL) årligen. De utfärdade och aktuella riktlinjerna finns att ta del av på Vårdgivarguiden. Information om uppdatering av riktlinjer sker även genom HSN-nytt. För att genomföra detta arbete genomförs en årlig process 1. CSK utser vid sammanträde en arbetsgrupp som ska granska och bereda förslag på uppdatering av riktlinjerna. 2. Arbetsgruppen bereder förslag till eventuella ändringar och uppdateringar. 3. CSK diskuterar vid sammanträde arbetsgruppen förslag till uppdateringar och justeringar görs inför remissrundan. 4. Förslaget till uppdaterade riktlinjer sänds ut på remiss till berörda tillståndshavare och ev. andra berörda 7. Remissmottagare ansvarar för att sprida dokumentet vidare och inhämta synpunkter på riktlinjerna i sina respektive organisationer. 5. Arbetsgruppen tar in synpunkter på remissen och arbetar in dessa i ett slutgiltigt förslag, som sänds till CSK-ledamöterna inför nästkommande kommittésammanträde. 6. CSK fastställer de uppdaterade Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting. Om en ordinarie ledamot är förhindrad att närvara vid det aktuella sammanträdet krävs ett skriftligt remissvar. 7. De fastställda riktlinjerna kommuniceras ut. Kommunikationen sker enligt följande. Riktlinjerna sänds till CSK för vidare förankring i respektive verksamhet, presenteras på Branchrådet, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp och vid chefläkarmötet, diarieförs i EDIT för säker versionshantering och finns sedan att tillgå på Vårdgivarguiden. 7 T.ex. fastighetsförvaltare, etikprövningsnämnd, KI, EKMB etc. för frågor som dessa är berörda av. Sida 22

24 Figur: Illustration av den årliga processen för granskning och uppdatering av de Centrala riktlinjerna för strålsäkerhet i SLL Sida 23

Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting

Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting Centrala riktlinjer för strålsäkerhet i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2016-02-24 Diarienummer: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kirsi Laitinen Kennebäck

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget i Uppsala län

Strålskyddsorganisation för Landstinget i Uppsala län Strålskyddsorganisation för Landstinget i Uppsala län Fastställd av Landstingsdirektören Gäller från och med 2013-01-01 och tillsvidare 1 Strålskyddsorganisation för Landstinget i Uppsala län 1. Inledning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 2000:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Varför ändrar man föreskrifter? Verkligheten har ändrats, föreskriften är omodern Många dispensansökningar Nya EU direktiv

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Strålskyddshandbok Giltig fr.o.m: 2015-12-20 Faktaägare: Sara Olsson, Cheffysiker Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr:

Läs mer

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN I REGION SKÅNE

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN I REGION SKÅNE ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN I REGION SKÅNE Revisionshistorik Version 1 2013-01-23 Revision Datum Anledning för revision Signatur Revision 1 2014-01-17 Ny förvaltningsorganisation i Region

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB BESLUT 2011-06-17 Handläggare: Sven Richter Telefon: 08 799 4320 Sjukhusdirektören Danderyds sjukhus AB Vår referens: SSM 2011-555 182 88 Stockholm Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-02-06 Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Telefon: +46 8 799 4269 Vår referens: SSM2011-3358 Objekt: Blekinge sjukhus Föreläggande efter inspektion

Läs mer

Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Vad tycker sjukvården om tillsynsverksamheten? Strålsäkerhet inom röntgenverksamhet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Henrik Andersson, Projektledare Tillståndsprövning NKS, SFL Röntgenverksamheten

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2012

Årsrapport strålskydd 2012 Medicinskt servicecentrum 2013-01-14 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2012 1 Inledning Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Region Gotland 621 81 Visby Beslut Vårt datum: 2013-11-04 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-2306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om åtgärder Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården Sida: 1/54 RAPPORT 2012-02-20 Process: Samlade strålsäkerhetsvärderingar Vår referens: SSM2011-4572 Arbetsgrupp: Torsten Cederlund, Anders Frank, Hanne Grinaker, Carl-Bladh-Johansson, Richard Odh Sven

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland RAPPORT 2015-03-05 Dokumentnummer: SSM2014-3072-3 Arbetsgrupp: Claes Metelius, Hanne Grinaker, Lena Thorsson, Mauricio Alvarez, Stefan Thunberg, Sven Richter och Carl Bladh-Johansson (inspektionsansvarig)

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Till ansökan bifogas: (För att saluföra brandvarnare enligt SSMFS2008:47 och rökdetektorer enligt SSMFS2008:44

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-06-15 Handläggare: Peter Björk Telefon: 08-799 42 94 Landstingsdirektören Landstinget Västernorrland 871 85 Härnösand Vår referens: SSM2012-688 Föreläggande efter inspektion Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Strålskyddsbokslut Norrbottens Läns Landsting

Strålskyddsbokslut Norrbottens Läns Landsting Norrbottens Läns Landsting Landstingsdirektör Strålskyddsbokslut Norrbottens Läns Landsting Denna redogörelse avser kalenderåret 2012 Sammanställd av landstingets strålskyddsexpert Bakgrund Enligt Svensk

Läs mer

Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal

Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 p 14 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Rydberg Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Sida 1 (15) Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Organisationsplan fördelning av arbetsuppgifter... 2 2.1 Tillståndshavaren... 4 2.2 Förvaltningschef... 4 2.3 Verksamhetschef... 4 2.4 Avdelningschef...

Läs mer

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset SSMs inspektion i Uppsala Erfarenheter och lärdomar Hur påverkades strålsäkerhetsarbetet? Inställning

Läs mer

Årsrapport strålskydd 2011

Årsrapport strålskydd 2011 Medicinskt servicecentrum 2012-01-30 Medicinsk fysik och teknik Årsrapport strålskydd 2011 Inledning Tillståndshavaren ansvarar enligt föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) för att det finns

Läs mer

Tillsynsrapport efter inspektion av Folktandvården Stockholms län AB

Tillsynsrapport efter inspektion av Folktandvården Stockholms län AB Folktandvården Stockholms län AB Box 6420 113 82 Stockholm Tillsynsrapport Datum: 2013-08-20 Er referens: Katarina Lundell Diarienr: SSM2013-280 Förrättningsdatum: 2013-04-16 Process: Inspektera Objekt:

Läs mer

De dokument som ingår in kvalitetshandboken ligger till grund för en säker och riktig hantering av klinikens röntgenutrustning.

De dokument som ingår in kvalitetshandboken ligger till grund för en säker och riktig hantering av klinikens röntgenutrustning. KVALITETSHANDBOK Enligt föreskriften SSMFS 2008:30 utgiven av Statens Strålsäkerhetsmyndighet (SSM) skall en veterinärklinik ha en KVALITETSHANDBOK som skall innehålla en viss information. Vid en kontroll

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Dock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens

Dock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens 1(2) 23 januari 2006 hs 2006/0010 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning, Hälso- och sjukvårdsnämnden har mottagit revisionsrapport; Granskning av kvalitetssäkring av

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7)

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-04-17 LS 1303-0325 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-04- 23 00025 Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 1 (5) HSN 1112-1505 Handläggare: Pernilla Andersson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas.

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas. Medicinskt servicecentrum 2015-01-26 Medicinsk fysik och teknik ÅRSRAPPORT STRÅLSKYDD 2014 INLEDNING Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Lunds universitets strålskyddsorganisation

Lunds universitets strålskyddsorganisation BESLUT 1 (6) Rektor Lunds universitets strålskyddsorganisation Bakgrund Som mottagare av Lunds universitets samlingstillstånd (Cu-7013) för verksamhet med joniserande strålning, är rektor tillika ytterst

Läs mer

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas.

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas. Medicinskt servicecentrum 2014-01-10 Medicinsk fysik och teknik ÅRSRAPPORT STRÅLSKYDD 2013 INLEDNING Tillståndshavaren (Landstingsdirektören) ansvarar för att verksamheten med strålning bedrivs i enlighet

Läs mer

Inspektionsrapport Region Gotland

Inspektionsrapport Region Gotland Region Gotland 621 81 Visby Tillsynsrapport Datum: 2013-11-04 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-2306 Förrättningsdatum: 3 till 5 juni 2013 Inspektion Region Gotland, Visby lasarett Ansvarig handläggare:

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson 1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens beslut

Strålsäkerhetsmyndighetens beslut Sida: 1/8 Landstinget Västmanland Landstingsdirektören Landstingshuset BESLUT Vårt datum: 2010-06-14 Vår referens: SSM 2009/4521 721 89 Västerås Föreläggande Strålsäkerhetsmyndighetens beslut Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al.

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al. Författare: Anders Frank et al. 2012:23 Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården Rapportnummer: 2012:23 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2013:1130 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; SSI FS 2000:9 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och 8, strålskyddsförordningen

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

I tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter.

I tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Stråletisk bedömning Stråletik i forskningen i dag och i morgon

Stråletisk bedömning Stråletik i forskningen i dag och i morgon Stråletik i forskningen i dag och i morgon Enn Maripuu Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Uppsala 2014-09-26 SFNM's Vårmöte 2014 1 Varför behövs en etisk bedömning? 2014-09-26 SFNM's Vårmöte 2014 2 Varför

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. SSI FS 2000:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293)

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

Fördelning av ansvar för informationssäkerhet. Version: 1. Beslutsinstans: Regiondirektören

Fördelning av ansvar för informationssäkerhet. Version: 1. Beslutsinstans: Regiondirektören Version: 1 Beslutsinstans: Regiondirektören 2(10) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2016-06-30 Nyutgåva Regiondirektören 3(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 ANSVAR FÖR INFORMATIONSSÄKERHET...4

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS 2011:16 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria SOSFS 2010:4 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

2014:02. Värdering av strålskydd och säkerhet vid universitetssjukhusens strålbehandling. Peter Björk Catarina Danestig Sjögren Hanne Grinaker

2014:02. Värdering av strålskydd och säkerhet vid universitetssjukhusens strålbehandling. Peter Björk Catarina Danestig Sjögren Hanne Grinaker Författare: Peter Björk Catarina Danestig Sjögren Hanne Grinaker 2014:02 Värdering av strålskydd och säkerhet vid universitetssjukhusens strålbehandling Rapportnummer: 2014:02 ISSN:2000-0456 Tillgänglig

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget,

1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget, Reglemente för landstingets patientnämnd Allmänna bestämmelser 1 Patientnämnden har i enlighet med lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom 1. den

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer