Kvalitetsredovisning 2014/2015
|
|
- Karl Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vetlanda kommun Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsredovisning 2014/2015 Bäckseda skola Vetlanda Bernt Friberg
2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta sid 3 2. Kunskaper, elevernas utveckling mot målen 2.1 Kvalitet sid Mål 2.3 Måluppfyllelse 3. Arbetslagens arbete och bedömning av hur eleverna når kunskapskraven 3.1 Fritidshemmet 3.2 F-klass sid År 1-2 sid År 3-4 sid År 5-6 sid 8 4. Sammanställning av resultat på Nationella prov 4.1 Årskurs Analys NP år Årskurs 6 sid Analys NP år 6 5. Betyg år 6 sid Analys av betyg år 6 sid Enhetens framtida utvecklingsarbete sid Särskilt stöd 6.2 Likabehandlingsplan 6.3 Mål i och av verksamheten läsåret Fritidshemmet F Språkutvecklingsgruppen sid IKT gruppen Utvecklingsgruppen 7. Strategier
3 1. Grundfakta Bäckseda är en F-6 skola med tillhörande fritidshemsverksamhet. Det finns ca 325 elever på skolan och ca 150 elever är inskrivna på fritidshemmet. Skolan ligger i villakvarter med en naturskön miljö runt omkring. Tillgång till skolskog och stora grönområden gör det möjligt att använda utemiljön som en naturlig del av undervisningen. Rektorn har drygt 32 tjänster att fördela, varav 30,5 tjänster är pedagogisk personal och 1,5 tjänster för förstärkning till barn med behov av särskilt stöd. Personalen är fördelad på 4 arbetslag, Fritidshem, FSK 2, år 3 4 och år Varje lag har en utvecklingsledare som leder arbetet i laget. Varje lag sätter upp sina egna mål för arbetslagets arbete och svarar för att utvärdera dessa. De mål som sätts under dessa premisser ska självklart också harmoniera med målen i FBU planen samt de nationella målen i våra styrdokument. Rektor på Bäckseda Skola har under läsåret gjort strukturerade besök hos samtliga lärare. Lärarna har fått minst två besök. Det som rektor speciellt haft i fokus är: Hur fungerar det kommunikativa klassrummet Hur använder vi digitala hjälpmedel. Formativ bedömning formativ undervisning och därmed ett formativt förhållningssätt Hur fungerar variationsteorin i skolpraktiken På skolan finns det en datasal och ett bibliotek, våra elever har också tillgång till kommunens bokbuss. Från och med januari 2015 har vi haft biblioteket bemannat under i stort sett hela skoldagen. En av skolbyggnaderna innefattar en idrottshall. Bäckseda skola är en mångkulturellskola där ca 25 % av våra elever har annat modersmål än svenska. Det finns olika modersmål och modersmåls undervisning finns i arabiska, bosniska, thailändska, persiska, albanska, polska. Våra elever har under läsåret haft tillgång till studiehandledning i arabiska i motsavarande ca 25 % av en heltidstjänst. Kommunens plan för systematisk kvalitetsuppföljning har följts under läsåret, men tyvärr har tekniken inte fungerat tillfredsställande. 2. Kunskaper Elevernas utveckling mot målen Vad innebär bristande måluppfyllelse? Enligt våra styrdokument definieras måluppfyllelse i vilken grad skolorna i sin undervisning arbetar mot Lgr 11:s långsiktiga mål som de beskrivs i syftestexten i kap.3, samt att alla undervisning genomsyras av läroplansmålen i kap 2. Om man inte gör detta, menar vi, att det inte ges möjlighet för vare sig elever eller lärare som personer, eller skolan som organisation att uppnå måluppfyllelse. Exempelvis kan man inte utvärdera kvalitativa mål med kvantitativa metoder enligt den psykometriska traditionen. Naturligtvis är också resultat som Betyg en del av hur vi kan se på måluppfyllelse. Däremot är inte Nationella prov ett mått som ska bedömas på liknande sätt som betyg, eftersom nationella prov är ett sätt för lärare att få reda på vad som missats i undervisningen. Kan man se något generellt som eleverna missuppfattat så undervisar lärarna om detta så att eleverna ges möjlighet att även på detta/dessa avsnitt nå kunskapskraven. Vi menar att det är oerhört viktigt att ha en vetenskaplig teori som styr arbetet. Bäckseda Skola har under läsåret fortssatt arbetet med Learning study som bygger på Variationsteorin och detta är vår pedagogiska utgångspunkt som all undervisning ska vila på. Under året har även Systemteori som organisationsteori implementerats och denna kommer vi att ha som grund när vi organiserar oss på olika sätt. 3
4 2.1 Kvalitet Skolverket definierar kvalitet inom utbildningsväsendet som en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella samt kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar 2.2 Mål Skolans undervisning ska genomsyras av kommunikation i klassrummet och den formativa bedömningen ska medföra formativ undervisning och ett formativt förhållningssätt. Variationsteorin ska få genomslag i klassrumspraktiken. Utveckla digitala verktyg på hela skolan som stöd för elevernas kunskapsutveckling. Bäckseda Skola har en vision: Smålands Bästa skola 2016 både gällande mjuka och hårda värden. 2.3 Måluppfyllelse I mycket hög grad används den formativa bedömningen i syfte att förändra undervisningen för eleverna och därmed har vi en formativ undervisning. Detta är en mycket positiv utvecklingsfaktor för elevers lärande. Det kommunikativa klassrummets idé har utvecklats under året i alla klassrum med något undantag. Variationsteorins genomslag i klassrummet syns tydligt på den förändrade undervisningen där tydliga mål för varje arbetspass styr och finns levande i varje klassrum som utgångspunkt för undervisningen. Dessutom hanteras det som är kritiskt för elevers lärande med omedelbarhet. Alla svar tas till vara, även felsvaren hanteras som viktiga. Detta innebär ett tillåtande klassrumsklimat, där alla har möjlighet att delta utan oro för att svara fel. De digitala verktygens användning har utvecklats och tillhösten kommer hela skolan att ha möjlighet att använda sig av detta fullt ut. 3. Arbetslagens arbete och bedömning av hur eleverna når kunskapskraven: 3.1 Fritidshem Skola Hem I de lägre åldrarna har vi daglig kontakt med föräldrarna i tamburen, vid lämning och hämtning. En del av de äldre barnen från år 2 och uppåt går hem själva. Övriga har vi daglig kontakt med vid lämning och hämtning. Vid behov närvarar personal från fritidshemmet vid utvecklingssamtalen. Information ges via våra Facebook-sidor, veckoplanering som finns på Facebook och hemsidan samt i tamburen. En del information ges ut via fritidsbrev några gånger per termin. Under höstterminen var år 1 samt förskoleklass en avdelning. De barn som går i år 1 upplevde att de inte hade så många av sina klasskamrater att umgås med under eftermiddagarna. Vi valde då att dela så att år 1 fick en egen fritidsavdelning samt förskoleklass fick sin egen avdelning. Ytterligare ett skäl var att få ihop förskoleklassen till en grupp inför år 1. Vid utvärdering med barnen upplever de att det är mycket bra med en fritidsavdelning enbart för förskoleklassen samt en för år 1. Det barnen lyfter fram är att de har fler kompisar i samma ålder att umgås med under eftermiddagarna. Vi har under terminen haft ett samarbete med skolans bibliotek. Barnen har tyckt att det varit roligt och mysigt att få koppla av i biblioteket efter en hel dag i skolan. Vid olika tillfällen har vi tillsammans med biblioteksassistenten haft högläsning samt vissa barnen gjorde en gemensam bokrecension. Vi vill ta tillvara på möjligheten att använda skolans bibliotek i ännu högre grad samt använda det stöd man kan få av biblioteksassistenten. Personalen vill använda skolans bibliotek för rekreation och för ett språkutvecklande arbete på fritids. 4
5 Under läsåret har avd. Gropen haft samarbete med musikansvarige på skolan. Det har varit en frivillig verksamhet där höstens inriktning var temat film som avslutades med en föräldra/barn kväll där resultatet/filmen visades. Vårens tema var sång och ensemblespel som visades upp under skolans gemensamma allsångskväll. De barn som går på avd. Gropen har under terminen haft aktiviteter i närmiljön. Detta för att visa samt göra barnen medvetna över vilka möjligheter som finns för dem då de slutar på fritids. Förslag på åtgärder Fritidshemmets gemensamma mål, konflikthantering, ska vara tydligt och väl förankrat hos all personal som arbetar på fritids. Det ska vara nedskrivet och utvärderingsbart. Vi kommer att skapa en Introduktionspärm för fritids där all viktig information finns kring hur arbetet på fritids sker. Beslut har tagits på att all fritidshemspersonal har planering måndagar mellan Under vår gemensamma planering kommer vi följa en dagordning med stående punkter. Fritidshemmets mål under läsåret 15/16 är konflikthantering. Fritidspedagogen som är knuten till respektive klass/avd. Ansvarar för att den framtagna planeringen genomförs och utvärderas. Detta arbete sker löpande under läsåret samt stäms av vid terminsslut genom samtal med barnen samt genom en enkät till barnen. Löpande sker observationer i barngrupperna. Enkäten sker vid terminsslut. Gemensamt Skola Hem Vi planerar drop - in fika i början av varje termin. Pedagogerna ansvarar för att detta sker. Vid dessa tillfällen deltar också vår modersmålslärare i arabiska. 3.2 F-klass I Bäckseda skola går 57 elever i F-klass, 37 (65 %) pojkar och 20 (35 %) flickor. 19 (33 %) elever är andraspråksinlärare varav 3 elever har kommit under läsåret. 55 elever har gjort Bornholmstestet. 52 (95 %) elever har nått önskvärd nivå och 3 elever har inte nått önskvärd nivå 20 poäng. En svensk elev och två andraspråksinlärare. Alla tre har utretts av HAB och har bland annat språkstörning. Utav andraspråksinlärarna så når alla övriga 16 SVAeleverna målen, en del av dem har bara varit i Sverige drygt ett år. Vårt arbete med ASL (Att skriva sig till läsning) har påverkat resultatet positivt. Vi har arbetat medvetet med individuellt arbete i smågrupper, där vi har gett eleverna utmaningar där de befinner sig. Vi har fått förutsättningar för det nya arbetssättet, som kompetensutveckling och utrustning som Ipads. Ledningen är positiv och driver utveckling som kommer att påverka elevernas resultat i positiv utsträckning ytterligare när all kompetensutveckling är en naturlig del av vardagsarbetet. Förslag på åtgärder Att jobba med ASL varje dag skulle gynna elevernas läs- och skrivutveckling mer. Att jobba med parkompisar och i basgrupperna gynnar samarbete och sammanhållningen i klassen. Att jobba språkutvecklande gynnar alla elevers språk och lärande, särskilt andraspråksinlärande. 5
6 3.3 År 1-2 Läsdiagnoserna mäter ordavkodningsförmågan och läsflyt. Stavning mäter fonologisk förmåga. Gränsen för att nått målet är 20 poäng på Ord & Bild och 18 poäng på Bild & Ord av totalt 60 ord på varje delprov. Gränsen för att nått målet i stavning var att stava rätt på 10 ord av totalt 20 vanliga ljudenligt stavade ord. Gruppen har förbättrat sig så att 10 % fler elever nådde målen på kunskapsuppföljningens alla delprov efter Läs- och skrivprojektet i klass 1 efter endast åtta lektioner! Man kan se att det är större andel elever som nått målen på stavningen (82 %) än på läsningen (67 % respektive 55 %). Detta kan man tolka så att skrivandet på ipad har gynnat denna positiva utveckling framför läsningen. På individnivå ser man att de flesta elever har förbättrat sitt resultat på minst ett delprov, några har gjort stora förbättringar upp till Endast 2 andraspråkselever nådde målet i läsdiagnoserna. Det tror vi delvis beror på att de inte har dessa orden i sitt lexikon. I stavning nådde 4 andraspråkselever målet. Skola hem Det samlade resultatet av samverkan hem skola är bra för år 1. Vi har haft inskolningssamtal där vi träffade varje familj och de delgav oss information om eleven. Därefter hade vi föräldramöte. Vi tog upp vikten av att föräldrar läser högt för sina barn, att barnet tränar sin läsning regelbundet, vårt arbete med ASL, Fonomix och En läsande klass. Varje vecka delar vi ut ett veckoblad till hemmet med information om vad vi har gjort under veckan samt vad som händer nästa vecka i skolan. Skolan och omvärlden Vi har gjort "rättviselyktor" för att fira Barnkonventionens 25- årsjubileum. Vår praoelev berättade om hur det är att bo och leva i Turkiet. Vi var på en uppskattad konsert med musikskolans lärare Vi har haft ett skapande skola- projekt i form av dans. En mycket uppskattad danspedagog av både elever och pedagoger på skolan. Positiv aktivitet för elevgruppen där de svetsas samman lite mer. Bra att ta sig utanför skolan och få lära sig uppföra sig i en annan miljö. Vårt arbete med ASL (Att skriva sig till läsning) kan ha påverkat resultatet positivt. Vi har arbetat medvetet med individuellt arbete i smågrupper, där vi har gett eleverna utmaningar där de befinner sig. Vi har fått förutsättningar för det nya arbetssättet, som kompetensutveckling och utrustning som Ipads. Förslag på åtgärder Att jobba med ASL varje dag kommer att gynna elevernas läs- och skrivutveckling än mer. Att jobba med parkompisar och i basgrupperna gynnar samarbete och sammanhållningen i klassen. Här har vi ett utvecklingsområde att utveckla basgruppsarbetet, till samarbetsgrupper, där samlärandet får en utökad roll. Att jobba språkutvecklande gynnar alla elevers språk och lärande, särskilt andraspråksinlärande. Att man tillräckligt tydligt tränar ord och begrepp i klassen, i basgrupperna och med parkompisen. Att man tränar eleverna på att rätta sina texter själva eller med parkompis genom att lyssna med talsyntesen på det ord som rödmarkerats och diskutera vad som ska ändras och pröva sig fram. Att man tillräckligt många gånger tränar läsning på varje elevs nivå. Vi följde upp kunskapsdiagnoserna i juni. Resultatet blev att gruppen hade förbättrat sina resultat med 10 % i alla delproven; Ord & Bild, Bild& Ord samt Lpc rättstavning,. 6
7 3.4 år 3-4 Vi använder oss av framtidsplanen för att få in föräldrar, föreningsliv, yrkesliv och möten med kultur på olika sätt. Skolan har dessutom en hembygdsplan som vi följer. Vi har uppmuntrat föräldrar till att komma och berätta för oss om yrken och intressen. Vi har dessutom försökt att åka iväg på olika evenemang som har erbjudits eller frågat själva om vi kan komma på besök, t.ex. på stadshuset och museet. Vi har också, i samband med olika arbetsområden, tagit kontakt med olika människor som kommit och berättat för oss (t.ex. en CPskadad kille, en polis m.fl.). Vi känner oss nöjda eftersom eleverna har fått ta del av många olika yrken, intressen och kulturevenemang som finns dokumenterade i framtidsplanen. Skola Hem Det har varit en otroligt stor hjälp att ha vår arabisktalande resurs på skolan vid alla kontakter med arabisktalande föräldrar. Vi är noga med att det är EN klass. Vi pedagoger är väl samarbetade, har samsyn och ALLA elever är ALLAS elever. Det har framkommit vid utvecklingssamtal, men även vid spontana kontakter, och vid föräldrabesök i skolan att föräldrarna tycker att det är en lugn och strukturerad arbetsmiljö för barnen. Kunskaper Genom vårt arbete med "Learning study", cirkelmodellen och genrepedagogik har vi utvecklat vår undervisning och vi har även sett positiva resultat av detta. Vi kan bli bättre på att synliggöra för eleverna hur arbeten på olika nivåer ser ut. Vi kan utveckla vårt arbete med tekniska hjälpmedel, t.ex. Ipads. Eleverna har utvecklat sin textskrivning inom olika genrer samt är medvetna om sin egen nivå inom detta. Det har varit positivt med vårt "learning study"- tänk. Vi har ett väldigt positivt och tillåtande klimat. Vi har jobbat mycket i olika samarbetsgrupper. Vi pedagoger har samsyn, planering och sambedömning kring ALLA elever. Vi har flexibla grupper utifrån olika inlärningsområden. Det är positivt och viktigt att vi kunnat dela i lite mindre grupper. Elevinflytande Det är positivt att så många elever inser att skolarbetet är viktigt. Detta beror till stor på att vi har tydliga mål med vår undervisning. Det är även positivt att så många tycker att lärarna lyssnar på dem. Det är konstigt att vi har en del som inte är medvetna om att vi har klassråd och elevråd. Kan det bero på att en del med annat modersmål inte förstår innebörden av orden? Detta måste vi göra tydligare för dem. Eleverna diskuterade när de kan vara med och bestämma hur vi jobbar, när det passar och när det är bättre att lärarna bestämmer. Det är positivt att så många vet vad de är bra på i skolan och vad de behöver bli bättre på. Detta resultat kan vi även se då det gäller IUP-målen och utvecklingssamtalen. Vi har bättre resultat gällande datoranvändningen. Detta beror på att vi nu använder Ipads i större utsträckning. Det är inte så konstigt att det är lite lägre resultat på ifall man tycker om att skriva då detta kräver mera av eleverna. Eleverna diskuterade vad arbetsro är. Ibland ska de diskutera något eller hjälpa varandra och då kan det inte vara knäpp tyst. Det är viktigt att tänka på hur man pratar och hur man hjälper varandra. Eleverna diskuterade att allt inte är lika roligt, i vårt fall tycker en del inte att skriva är lika kul, men att man ändå får göra sitt bästa. Det är skönt att läsa att så stor del av eleverna känner sig trygga, tycker att vi lärare bryr oss om dem och har någon att vara med på rasten. Eleverna diskuterade OM någon känner sig ensam och går ensam på rasten, vad man kan göra och att det är allas ansvar att hålla koll om man ser någon som är ensam. Då kan man fråga om den ensamme vill vara med. Man kan också berätta för en vuxen Förslag på åtgärder Under vårens utvecklingssamtal 2016 kommer eleverna att leda sitt eget utvecklingssamtal. De ska då vara väl medvetna om sin egen utveckling genom arbete på våra mentorsdagar, IUP-tider och mentorstider. Att detta sker ansvarar vi pedagoger för. Vi kan bli bättre på att plocka fram exempel på elevarbeten, både för vår och elevernas skull. Vi önskar att vi själva får bestämma när mentorsdagarna ska ligga och efter genomförande lämna en rapport till rektor vad som gjorts. 7
8 Målet är nått när eleven själv kan hålla i stora delar av sitt utvecklingssamtal. Vi kommer använda mentorstid för att förbereda eleverna. Vi kommer tillsammans med eleverna att ha mer kontinuerlig uppföljning av elevernas arbeten och bedömning. 3.5 År 5 6 Skolan och omvärlden Eleverna i år 6 har deltagit i skapande skola och eleverna har fått göra val inför högstadiet. Eleverna i år 5 har gjort studiebesök i pannrummet på skolan. Vi planerar besök både med kultur-, arbets- och föreningslivet. Skola Hem Vi tycker att resultatet när det gäller samverkan hem och skola fungerar övervägande bra. Vi tycker att vi har ett gott och tillåtande klimat mellan elever och pedagoger. Samarbetsgrupper och basgrupperna är också en mycket positiv faktor för elevernas kunskaps- och personlighetsutveckling. 4. Sammanställning av resultat på Nationella prov 4.1 årskurs 3 Här görs en jämförelse med Vi visar också på procent elever som nått samtliga mål, procent elever som nått målen när ett missat delprov redovisas, procent elever som nått målen när två missade delprov redovisas och elever som har missat 3 eller flera delprov 2014 (45 1, ej Samtliga Missat 1 Missat 2 3 eller flera deltagit) Matematik 32 % 64 % 84 % 16 % Svenska 63 % 84 % 95 % 5 % 2015 (47 6 ej deltagit) Matematik 44 % 78 % 95 % 5 % Svenska 83 % 88 % 93 % 7 % 4.2 Analys NP år 3 De som ej deltagit är elever som har varit i Sverige mycket kort tid. Samtliga elever som missat ett delprov har missat på samma delprov. Lärarnas omedelbara reaktion var att detta är något de missat i undervisningen som naturligtvis skulle rättas till. Enligt vårt sätt att se det är delprov D något som kan diskuteras och till och med ifrågasättas. Dock är det viktigaste att lärarna har den uppfattningen att genom undervisningen kan man hjälpa eleverna att erövra det som missats. Nationella prov används formativt för att förbättra elevernas resultat, eftersom vi kan få tydliga indikationer på vad som missats i undervisningen. Vi menar att det är ett bra sätt att hantera nationella prov. Vi ser ingen skillnad på resultaten mellan pojkar och flickor. 8
9 4.3 årskurs 6 Här gör vi en jämförelse Vi jämför också pojkar och flickor samt redovisar meritvärde och jämför NP med betygen i samma ämne. Nationella Prov 13 (FY-HI) 14 (KE - GE) 15 (BI - RE) Betyg Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV ENG , , ,95 13,75 MA , , ,94 14,89 SV , , ,77 14,7 NO , , ,76 14,43 SO , , ,98 14, , , ,40 72,03 12,69 13,62 14,68 14,41 Betyg 13,25 Betyg 14,31 Nationella Prov Flickor 13 (FY-HI) 14 (KE - GE) 15 (BI - RE) Betyg Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV ENG , , ,67 15,16 MA , , ,75 14,06 SV , , ,94 15,16 NO , , ,53 SO , , ,31 15, , , ,67 74,38 13,60 13,92 15,13 14,88 Betyg 14,26 Betyg 14,69 Nationella Prov Pojkar 13 (FY-HI) 14 (KE - GE) 15 (BI - RE) Betyg Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV ENG , , ,04 12,95 MA , , ,46 15,36 SV , , ,11 13,85 NO , , ,72 14,38 SO , , ,21 13, , , ,54 70,11 Betyg 11,54 Betyg 13, Analys Nationella prov 11,41 13,15 14,11 14,02 Vi kan se att när vårt kompetensutvecklingsarbete börjar sätta sig stabiliseras resultaten. Vi kommer att utveckla olika arbetssätt för elevers lärandeutveckling och därmed kommer elevernas resultat att förbättras. Vi har tre elever som inte nått målen i engelska. Här har Bäckseda skola tagit ett beslut att starta med engelska redan i förskoleklass. Detta kommer att ge våra elever helt andra förutsättningar när de kommer till år 6. Vi behöver även intensifiera arbetet så fler elever når de högre bedömningsnivåerna, även om det har blivit bättre de senaste åren. Trenden att både flickor och pojkar ökar sina resultat menar vi är ett resultat av att undervisningen alltmer inriktas mot kunskapskraven i Lgr 11. Dock kvarstår en alltför stor skillnad mellan bedömningsresultaten till förmån för flickorna. Det är viktigt att fortsätta undervisningen i samarbetsgrupper eftersom vi menar att ju tidigare samarbetslärande blir en naturlig del av vardagsarbetet, desto större möjligheter får eleverna att nå målen i år 6. 9
10 5. Betyg År 6 Totalt Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV BL , , ,00 EN , , ,75 HKK , ,00 IDH , , ,89 MA , , ,89 MU , , ,78 BI , , ,43 FY , , ,07 KE , , ,69 GE , , ,81 HI , , ,09 RE , , ,26 SH , , ,64 SL , , ,30 SV , , ,70 TK , , , , , ,8 12,7 14,2 14,1 Flickor Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV BL , , ,34 EN , , ,16 HKK , , ,91 IDH , , ,91 MA , , ,06 MU , , ,25 BI , , ,53 FY , ,75 KE , ,28 GE , , ,22 HI , , ,6 RE , ,47 SH , ,75 SL , , ,13 SV , , ,16 TK , , , , , ,4 10
11 Pojkar Ämne F E D C B A MV F E D C B A MV F E D C B A MV BL , , ,48 EN , , ,95 HKK , ,5 IDH , , ,88 MA , , ,36 MU , , ,52 BI , , ,38 FY , , ,75 KE , , ,95 GE , , ,57 HI , , ,36 RE , , ,57 SH , , ,57 SL , , ,39 SV , , ,85 TK , , , , , ,2 5.1 Analys av betyg år 6 11,55 13,37 13,89 3 av eleverna som i år har tillhört årskurs 6 har vi inte med i ovanstående statistik i samtliga ämnen detta pga. att vi inte har tillräckliga underlag för att göra en bedömning av deras kunskaper pga. deras korta tid i Sverige. Vi redovisar inte heller ämnen där elevantalet inte uppgår till minst tio elever. Exempelvis vissa modersmål, ibland SVA etc. Det som är något problematiskt är när vi jämför NP och betygen, så är betygen något lägre än de nationella proven. Vår inställning att NP ska användas formativt borde innebära det motsatta. Kan det bero på att Nationella Prov under vårterminen i år 6 tar så gott som all tid i anspråk och därför blir undervisningen lidande? 6. Enhetens framtida utvecklingsarbete Lgr 11:s genomslag i all undervisning genomförs. Detta ska synas i våra planeringar, IUP: er och andra stödinsatser. Bäckseda Skola kommer med början på HT 2015 intensifiera arbetet med att presentera en plan för hur vi kan planera i progression från 6 12 år med utgångspunkt i de långsiktiga målen för undervisningen samt kunskapskraven och hur vi kan använda det centrala innehållet i respektive planeringar. Dessa planeringar blir utgångspunkten för lärares elevplaneringar. Målsättningen är att det ska finnas lärarplaneringar för olika kunskapsområden och längre arbetsavsnitt, som har stöd i styrdokumenten och dessa behöver i elevplaneringarn fortsättningsvis endast förändras i mycket liten grad. Vi kommer, med extern hjälp att konstruera diagnoser i framför allt SO och NO, som utgår från kunskapskraven i Lgr 11. En slags modifiering av befintliga diagnoser (NP) i år 6. Detta för att få indikationer på hur det ser ut i år fyra och fem. Naturligtvis ska dessa användas formativt för att rätta till det undervisningen inte lyckats med. Vårt arbete med stöd av Variationsteorin kommer att utvecklas ytterligare, Speciellt med tanke på vår organisationsform med lärare som permanentas i sina arbetslag och blir experter på sin åldersgrupp. I allt högre grad kommer lärarna att använda sig av de generella kritiska aspekter som brukar infinna sig i åldersgruppen. Naturligtvis är man uppmärksam på alla kritiska aspekter och man blir allt bättre på att se dem i situationen i klassrummet. 11
12 Det språkutvecklande arbetet i samtliga ämnen kommer att fortsätta samtidigt som vi går in i Mattelyftet. Den kunskap våra medarbetare har om Variationsteorin kommer att innebära ett försprång i detsamma. ASL tillsammans med genrepedagogikens utveckling med hjälp av cirkelmodellen kommer ytterligare att utvecklas under nästa läsår. Vi behöver också utveckla användandet av primärgrupper eller samarbetsgrupper där elever tillsammans arbetar med olika uppgifter, frågeställningar samt redovisningssätt. Analysarbetet måste utvecklas i allt högre grad. Inte bara analyser av betyg och NP, utan analyser av det dagliga arbetet. Vad är det som händer och varför händer det? Varför lär sig inte eleverna det vi trodde de skulle lära sig? Vad är de kritiska aspekterna i vår undervisning? Dessa frågor måste besvaras. 6.1 Särskilt stöd Från och med HT 15 kommer vi att ha två speciallärare/sva resurser i år F 2. Detta för att ingen ska behöva sakna stöd och hjälp när den som mest behövs. Vi kommer också att använda oss av modern teknik i ännu högre grad, eftersom vi ser att det är motivationshöjande för eleverna. Arbetet med Att skriva sig till läsning, genrepedagogiken och språkutveckling i samtliga ämnen kommer även att intensifieras. Ju tidigare eleverna har ett fullständigt skolspråk desto större möjligheter har de att nå skolframgång. 6.2 Likabehandlingsplan Överlag upplever vi att det är goda relationer och god stämning mellan elever och mellan elever och personal. Vi inleder varje termin i samtliga grupper, med basgruppsarbete. Detta innebär att alla elever tillhör någon grupp och under den första veckan arbetar vi så gott som uteslutande med samarbetsövningar och värdegrundsfrågor. Något som både elever och personal upplever som mycket positivt. Planen kommer, som sig bör, att uppdateras varje läsår, och även vara föremål för uppföljning innan jul eller första veckan i januari för eventuella riktningsförändringar. 6.3 Mål i och för verksamheten läsåret Förutom de mål som bestämts centralt och som beskrivs i Lgr 11 så har vi mål som finns i arbetslagen och övergripande mål som formulerats av olika grupper och är mål för hela verksamheten. Dessa kommer sedan att utvärders genom utvärderingar i och av verksamheten. Bäckseda Skolas övergripande mål är: Smålands Bästa Skola Mål i verksamheten 6.3.1Fritidshemmet 1. Vi inför lärande samtal under en del av våra planeringsmöten. 2. Barnen ska medvetet kunna använda de redskap och strategier som de lärt sig vid konflikthantering F 2 1. Vi börjar och slutar varje arbetspass på samma/liknande sätt. 2. Samtliga elever i år 2 ska klara gamla nationella prov för år 3 i SV och MA Samarbetet över gränserna i arbetslaget, både för vuxna och elever ökar. 2. Samtliga elever i år 3 klarar NP och samtliga elever i år 4 klarar testerna i Vetlandas kunskapsuppföljning Vi har samma/liknande uppstart och avslut på lektionerna. 2. lektionens mål visas för eleverna och vi har en tydlig exit ticket, som visar hur eleverna klarat målet/målen för lektionen. 12
13 Mål för verksamheten Språkutvecklingsgruppen 1. Cirkelmodellen används som ett naturligt arbetssätt i samtliga ämnen 2. Pedagoger och elever kan urskilja texter såsom återgivande, instruerande och ytterligare vald genre. De känner igen deras syfte, struktur och språkliga drag IKT gruppen 1.Ipads eller Chromebooks används dagligen i f-6 i samtliga grupper, så att: motivationen hos eleverna ökar variationen på undervisningen ökar medvetenheten om elevernas eget lärande ökar lärarna får ökade möjligheter till individuella samtal med eleverna om exempelvis analys, kreativitet etc. (övergripande lärolansmål) det blir lättare att individanpassa 2. En Ipad på två elever finns upp till och med åk 4 och samtliga elever i åk 5-6 har var sin Chromebook Utvecklingsgruppen 1. Systemteorin som organisationsteori genomsyrar arbetslagens arbete 2. Variationsteorin som pedagogisk grundidé genomsyrar lärarnas lektioner Utvärderas genom observationer av lektioner och arbetslagspass. Lärarnas uppfattningar i dessa frågor undersöks genom intervjuer av rektor och/eller externa utvärderare. 7 Strategier Vi kommer att fortsätta använda oss av studiedagar för att i ett 6 12 årsperspektiv planera undervisningen. När detta är färdigt kommer vår personal att spara tid. Ett väl genomfört arbete innebär en välutvecklad IUP med skriftligt omdöme som hjälper eleverna till en allt bättre måluppfyllelse. På hela skolan kommer vi att fortsätta med schemabrutna dagar då mentorer kommer att ges möjlighet att träffa och diskutera med sina elever. Vi kommer även att ha schemalagda tillfällen 2 3 gånger i veckan som blir mentorstid med eleverna. Eleverna kommer även vid dessa tillfällen ha möjlighet att träffa sina lärare för att diskutera bland annat måluppfyllelse och strategier för detta. Fokus här ligger på att utveckla elevers metakognitiva förmåga och detta är en mycket fruktbar framgångsfaktor för elever kunskaps- och personlighetsutveckling. Arbetet med självvärdering och kamratvärdering är också ett inslag vid dessa tillfällen. Arbetslag som premierar Samarbetsinlärning/primärgrupper, där förbättrade resultat blir effekten, kommer att premieras på olika sätt. Vi kommer att ha elevsamlingar där rektor tydliggör vad eleverna har för rättigheter och skyldigheter. Ett arbete där eleverna i allt högre grad förstår vad de ska och kan förvänta sig, speciellt när det gäller bedömningsunderlag för betygssättning, bör genomföras genom elevsamlingar och klassrumsbesök av rektor. Vid dessa tillfällen kommer eleveras behov av ansträngning för ett nå framgång att betonas. Vi får således aldrig glömma bort att det är elevernas ansträngningar som ger effekt vid olika bedömningstillfällen, tillsammans med lärarnas bedömarkompetens och undervisningsflexibilitet. Glöm inte: Det är bättre att lära sig med stöd, än att inte lära sig alls! 13
Kvalitetsrapport Hagabackens skola
2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet Kvalitetsredovisning 2016/2017 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merKvalitetsrapport Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merÅtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Läs merKvalitetsredovisning Ektorpsringen 2013/14
Kvalitetsredovisning Ektorpsringen 2013/14 Norrköping 2014-06-23 1 Verksamhetens förutsättningar Ektorpsringen har verksamhet i fyra hus bestående av i ca 62 barn i förskoleklass 190 elever inskrivna på
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merKvalitetsrapport Ramshyttans skola
2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Ramshyttans skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/
Läs merSvar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.
Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merParkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs merResultatprofil. Läsåret Thunmanskolan
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...
Läs merResultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merArbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merResultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Ängbyskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Läs merResultatprofil. Segerstaskolan. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Segerstaskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Läs merBrattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Läs merResultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Läs merKvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Läs merArbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merKvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning
Läs merVERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merKvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13
Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merKvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merÅsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret
ÅSENSKOLAN Jan Setterberg Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016-17 1 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.2.1 Läsutveckling
Läs merKVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015
KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens
Läs merKvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Läs merVerksamhetsrapport Valla skola
Verksamhetsrapport V skola Rektor: Ann-Britt Eriksson : 2017-09-07 www.katrineholm.se 2 (9) Vår handläggare Verksamhetsrapport för V skola september 2017 V skola är en kommunal grundskola i Katrineholms
Läs merKvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merStrandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan
Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2012 2013 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Läs merArbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Läs merUtvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna
Läs merStrandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan
Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013-2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -
1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Läs merNordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson
Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2017-2018 Rektor Leif Hansson Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse...
Läs merSystematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen
Läs merHandlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Läs merAstrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN
AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.
Läs merKvalitetsanalys läsåret 2014/15
Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne
Läs merResultat grundskola årskurs 6-9 HT16
Resultat grundskola årskurs 6-9 HT16 Kommentarer och analys 1 Tabeller och kommentarer som underlag för analys Behörighet till gymnasiet åk 9 HT 2016 Behörighet till högskoleförberedande program Yrkes
Läs mer2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter
Läs merArbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merSörgårdens arbetsplan 14-15
Sörgårdens arbetsplan 14-15! Svenska Vi kan använda oss utav 4 olika diagnos- undervisningsmaterial. Skolverkets Nya språket lyfter, Stärk språket stärk lärandet (Cirkelmodellen), God läsutveckling, God
Läs merKvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Åsenskolan Rektor Jan Setterberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs merARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem
Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans
Läs merVerksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011
Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt
Läs merRapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun
Rapport HT-2017 Jarlabergs skola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Emma Åkerberg, Danderyds kommun Marie Lindström, Sollentuna kommun Sara Kicklighter, Sollentuna kommun Vecka 46, 2017 Innehållsförteckning
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merBarn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret
Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2015-2016 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 Mål... 3... 3 3A... 3 3B... 3 Nationella prov åk.3... 3 Åk.6...
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs merArbetsplan Åtorpsskolan åk /2019
Arbetsplan Åtorpsskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs merStrategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun
Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.
Läs merResultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 214-21 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Läs merÅsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13
Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 217/218 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR RÖDA BERGASKOLAN
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR RÖDA BERGASKOLAN LÄSÅRET 13/14 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Resultatet av elev- och föräldraenkäterna visade ett mycket bra resultat.
Läs merLokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola
Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola Lokalt åtagande Flickors stress Vårterminen -13 svarade flickorna i åk 5 på Ärla skola att 10% av dem upplevde stress pga skolarbetet dagligen. Kommunens medelvärde
Läs merArbetsplan förskoleklass
Arbetsplan förskoleklass Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Handledning av skolans specialpedagog
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merVERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4
Läs merStjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Läs merBrattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2016-2017 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.3
Läs merKvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017
Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET 13-1 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Vi har arbetat med att upprätta ett elevkontrakt under läsåret. Detta är
Läs merKvalitetsrapport Frövi F-6
2015-06-18 Kvalitetsrapport Frövi F-6 Läsåret 2014-2015 2015-06-18 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2014-2015 1. GRUNDFAKTA 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s prioriterade
Läs merBarn- och utbildning Rektor Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret
Barn- och utbildning Rektor Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2016 2017 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 Mål... 3 Måluppfyllelse... 3 Åk. 3... 3 Nationella prov
Läs merKvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merArbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,
Arbetsplan Vågen Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Kompetensutveckling till pedagoger med
Läs mer, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6
Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till
Läs merFuturaskolan Rådan. Sollentuna kommun
Futuraskolan Rådan Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Pia Claesson, Upplands Väsby kommun Ansa Messner, Nacka kommun Veckorna 11 och 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om skolan Observatörernas
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Läs merBarn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6
Lokal arbetsplan 2017 2018 Nordmarks skola, Nordmarkshyttan Fsk - åk6 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs
Läs mer2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merKvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret
0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1
Läs merVerksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016
Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av
Läs merKvalitetsanalys. Länghemskolan
Kvalitetsanalys Länghemskolan Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs mer