BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS SAMLADE REDOVISNING AV KVALITET OCH RESULTAT

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDENS SAMLADE REDOVISNING AV KVALITET OCH RESULTAT Förskola, skola och fritidshem BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll 1. Inledning Förändrat kvalitetssystem Förutsättningar... 4 Antal inskrivna barn/elever, hösten Kommunal verksamhet... 4 Enskild/fristående verksamhet Särskilt utvalda områden Förskola Gruppstorlek och personaltäthet i förskolan Tredje vågens resultat av SOFIA-studien Kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare Pedagogernas information till vårdnadshavare om oro Barn i behov av särskilt stöd Fortsatt bra betyg för förskolorna Fortsatt mycket bra resultat för familjedaghemmen Grundskola Årskurs Årskurs Skillnader mellan ämnen Betygsutfall jämfört med resultat på nationella prov Årskurs Behörighet till gymnasiet Betyg i olika ämnen Slutbetyg jämfört med resultat på nationella prov Konklusion Trivsel och arbetsro Fritidshem

3 Under året har förändringar genomförts i syfte att förbättra förutsättningarna för barns och elevers lärande i kommunens förskolor och skolor. Intentionen med vidtagna åtgärder har varit att skapa en organisation som stödjer och främjar förskollärare och lärare i deras professionella uppdrag. Detta med tanke på att det är den undervisning som sker på förskoleavdelningen eller i klassrummet, som är avgörande för barns och elevers utveckling och lärande. Åtgärder såsom att stärka förskolechefers och rektorers pedagogiska ledarskap, införa förstelärare, sprida erfarenheter och lärdomar via Pedagog Värmland samt införa resultatdialoger är några exempel på aktiviteter, enligt barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan för 2014, som syftar till att Karlstads förskolor och skolor fortsatt ska skapa bästa möjliga villkor för varje barns och elevs unika lärande och utveckling. 1. Inledning Kvalitetsarbete ska bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Det är huvudmannens ansvar att organisera utbildningen samt ansvara för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen, för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att kvalitet och likvärdighet säkerställs. Varje huvudman ska utforma sina rutiner för kvalitetsarbetet och utgångspunkten är alltid densamma, nämligen att i förhållande till de nationella målen identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetets delar och deras inbördes förhållande synliggörs ofta med stöd av Skolverkets modell här nedan. 1.1Förändrat kvalitetssystem Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2013 att införa ett nytt kvalitetssystem som tydliggör dels huvudmannens styrning och ledning, dels beskriver kvalitetsarbetets utformning. Alla delar i nämndens kvalitetssystem beskrivs i dokumentet Planering-Uppföljning-Budget. Som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet ska kommunen ha enheternas dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet, betygs- och provresultat, brukarundersökningar, ledar- och medarbetarundersökningar, elevhälsorapporter samt tillsyns- och revisionsrapporter. Årliga resultatdialoger ska genomföras som en del i kvalitetsarbetet, där medarbetare tillsammans med förskolechef och rektor har en dialog med skolområdeschef. Likaså ska metodstöd och utbildning till förskollärare, lärare, förskolechefer och rektorer erbjudas. Då introducering av ett oprövat kvalitetssystem är en process över tid har alla delar i kvalitetssystemet ännu inte implementerats. 3

4 Huvudmannens planerade utvecklingsinsatser beskrivs i barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan, medan förskolornas respektive skolornas planerade åtgärder redovisas i enheternas arbetsplaner. Årets redovisning ska även ses i ljuset av barn- och ungdomsförvaltningens förändrade organisation med tillhörande omställningar. Redogörelsen avser läsåret 2012/2013 och baseras huvudsakligen på betygs- och provresultat. Kommunens egna kund- och brukarundersökning, SOFIA-studien och redovisningar från verksamheterna är andra underlag. Kund- och brukarundersökningens resultat omfattar även 2014 års resultat. Inledningsvis presenteras uppgifter som rör förutsättningar för förskolornas och skolornas arbete, därefter redovisas måluppfyllelse inklusive analyser för förskolan och skolan. Avslutningsvis presenteras data rörande fritidshemmen. 1.2 Förutsättningar Förskole- och skolverksamheten i Karlstads kommun är från och med 1 augusti 2013 organiserad i tre geografiska områden vilka tillhandahåller förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Varje område leds av en skolområdeschef. Organisationen bestod hösten 2013 av 37 kommunala skolenheter, varav 22 enheter också tillhandahöll fritidshem, 3 fristående skolenheter, 56 kommunala förskolor, 19 fristående förskolor och två enskilda pedagogiska omsorger. Antal inskrivna barn/elever, hösten 2013 Kommunal verksamhet Förskola Pedagogisk omsorg 45 Fritidshem Förskoleklass 882 Grundskola Grundsärskola 84 Enskild/fristående verksamhet Förskola 434 Pedagogisk omsorg 51 Fritidshem 155 Förskoleklass 43 Grundskola Särskilt utvalda områden Som grund för det systematiska kvalitetsarbetet har huvudmannen begärt underlag från enheterna inom områdena: Utvecklingsarbete inom ramen för OMTANKE KARLSTAD, Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA), SOFIA-studien och Betyg och bedömning. Områdena har valts med på tanke deras strategiska karaktär och att de prioriterats av huvudmannen. Sammanfattningsvis kan sägas att insatserna inom områdena har varit frekventa och alla utifrån ambitionen att öka måluppfyllelsen. Vad gäller de insatser som genomförts inom ramen för OMTANKE finns en variation i bedömningen hur långt man har kommit för såväl förskolan som skolan. Även om många uttrycker att man har en bit kvar för att uppnå de nationella målen finns generellt en positiv inställning till att arbeta vidare. Samtidigt uttrycks att tillgången till digital utrustning inte är tillräcklig. Vad gäller NTA-programmet uttrycker flera förskolor att det är ett välkommet alternativ i undervisningen då området numera har ett eget mål i förskolan. Majoriteten av de svarande anser sig se ett ökat intresse hos barnen kring natur och teknik. Detta kan ses bland annat genom att barnen dels ställer fler frågor och har utökat sitt ordförråd inom området, dels utvecklat förmågan att bygga och konstruera och visar större tillit till sin egen förmåga inom natur- och teknikområdet. Eleverna, tycks av flera, har utvecklat sina förmågor med att undersöka, jämföra, 4

5 analysera och dokumentera. Behovet av att komplettera NTA-utbildningen med digital teknik har lyfts av några. För förskolans del har enheterna vidtagit flera varierande åtgärder med anledning av SOFIA-studiens resultat och då främst med syfte att förbättra kommunikationen mellan förskola och hem. Däremot går inte att utläsa att några gemensamma åtgärder har gjorts, frånsett det reviderade underlaget som ska utgöra stöd vid utvecklingssamtal. För skolornas del har området betygssättning och bedömning varit ett naturligt utvecklingsområde med tanke på den förändrade betygsskalan och införande av betyg från och med årskurs 6. Verksamhetsutvecklare knutna till förvaltningens utvecklingsstöd nämns här som viktiga stödfunktioner. Flera anser att kunskapen hos såväl lärare som rektorer har ökat och att likvärdigheten samtidigt har stärkts. Det finns dock fortsatta behov av insatser för att förankra systemet, menar flera. Förskolornas och skolornas redovisningar visar på betydelsen av att inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kunna synliggöra kvalitetsprocessens alla delar och dess påverkan. Det handlar inte minst om att beskriva och kommunicera dels kvalitetsutvecklingen inom den egna praktiken, dels visa den egna insatsen i relation till förutsättningar och resultat, som grund för verksamhetsutveckling. 3. Förskola 3.1 Gruppstorlek och personaltäthet i förskolan Tabellen här nedan visar antal barn per avdelning och antalet barn per årsarbetare jämfört med större städer och riket för åren 2011, 2012 och Karlstad Större städer Riket totalt Barngrupp, antal barn per avdelning 16,6 16,8 16,8 16,9 16,9 16,8 16,8 16,9 16,8 Barngrupp, antal barn per avdelning, fristående regi 17,4 17,8 18,9 16,2 16,1 15,7 16,1 16,2 16,2 Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi 16,5 16,7 16, , Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,4 5,4 5,4 5,4 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, fristående regi 4,7 4,7 5,1 5,1 5 5,1 5,2 5,2 5,2 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 5,5 5,6 5,5 5,4 5,3 5,3 5,4 5,4 5,3 Den genomsnittliga gruppstorleken i kommunens förskolor är lägre jämfört med större städer och riket, så även över tid. Antal barn per avdelning varierar dock i kommunens förskolor. Hösten 2013 skiftade antalet barn per avdelning mellan 12 och 29 barn. Personaltätheten, det vill säga antal barn per årsarbetare, är däremot något högre än för större städer och riket. Enligt Skolverkets Allmänna råd för förskolan är gruppstorlek mer avgörande för pedagogisk kvalitet än personaltäthet. Vad som är en lämplig storlek samt sammansättning av barngrupper måsta emellertid ses i relation till förskolans uppdrag. Det är därför angeläget att bedömningar görs utifrån lokala förutsättningar och att utvecklingen följs på såväl enhets- som huvudmannanivå, inte minst med tanke på kravet att erbjuda en likvärdig utbildning. Barn- och ungdomsförvaltningens förändrade kvalitetssystem ger här ökade förutsättningar för huvudmannen att följa upp och utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek. Här är även värt att reflektera över att det inte finns några gemensamma definitioner på begreppen grupp eller avdelning. 5

6 3.2 Tredje vågens resultat av SOFIA-studien Sedan 2010 har cirka 2000 barn i Karlstad i åldrarna 3-5 år följts i SOFIA-studien (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning), vilken är en vetenskaplig studie av barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling. Studien genomförs i samverkan med Örebro och Karlstads universitet samt Karlstads kommun. Målet med kommunens medverkan i SOFIA-studien är att studien ger kunskap om barns utveckling som kan bidra till att förbättra insatser och det praktiska arbetet med barn och elever. Bland annat har områden såsom hur kontakten mellan personal och vårdnadshavare upplevs, hur personalens information vid oro uppfattas samt andel barn i behov särskilt stöd följts under åren Kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare Majoriteten av pedagoger och vårdnadshavare upplever att kontakten dem emellan är tillräckligt bra eller mycket bra. Resultaten från 2010 till 2012 ger totalt sett en samstämmig bild, vilket framgår av Figur 1. Andelen som tycker att kontakten är mycket bra har minskat under de tre åren. Pedagoger rapporterar signifikant bättre kontakt med vårdnadshavare till flickor än till pojkar, och vårdnadshavarna rapporterar något bättre kontakt. Figur 1. Pedagogers respektive vårdnadshavares (Vh) upplevelse av kontakten dem emellan, i kommunala och enskilda förskolor år 2010, 2011 och 2012 (i procent) P r o c e n t Pedagog 2010 Pedagog 2011 Pedagog 2012 Vh 2010 Vh 2011 Vh Mycket bra Tillräckligt bra Önskar bättre Pedagogernas information till vårdnadshavare om oro Pedagogerna har i enkäten fått svara på frågan om de informerat vårdnadshavaren i de fall de oroar sig för barnets hälsa och utveckling. Samtidigt har vårdnadshavarna fått svara på frågan om de uppfattat att förskolepersonalen informerat om oro för barnets hälsa och utveckling. Resultaten från samtliga tre datainsamlingar visar att vårdnadshavare i majoriteten av fallen inte har uppfattat att pedagogerna har informerat dem om oro för barnets hälsa och utveckling, trots att pedagogerna upplever att de har gjort detta. Andelen vårdnadshavare som uppfattat att pedagoger informerat om oro var 25 procent år 2010, 24 procent år 2011 och 27 procent Resultatet från 2012 (våg 3) visar samtidigt att pedagoger oftare informerar vårdnadshavare när oron rör pojkar än flickor. Denna skillnad är signifikant (85 procent jämfört med 79 procent). Betydligt mer sällan informerar pedagogerna vårdnadshavarna om oro för barnets hemförhållanden. Detta har enbart 6

7 gjorts i 37 procent av fallen under Även här är det mer vanligt att pedagogerna informerar vårdnadshavarna när oron för hemförhållanden rör pojkar än flickor (39 procent jämfört med 33 procent) Barn i behov av särskilt stöd Antalet barn som enligt pedagogernas rapportering har särskilt stöd ökade från 68 barn (3 procent) 2010 till 120 barn (6 procent) År 2012 hade 133 barn (7 procent) särskilt stöd. Här märks ökningen främst bland flickor. Ytterligare 6 procent bedöms år 2012 vara i behov av särskilt stöd men har det inte. Här märks ökningen främst bland pojkar. Det är, totalt sett, en betydligt större andel pojkar än flickor som både har särskilt stöd och som skulle behöva särskilt stöd, se figur 2. Figur 2. Andel av pojkar respektive av flickor som har särskilt stöd respektive skulle behöva men saknar särskilt stöd år 2010, 2011 och p r o c e n t Har stöd Skulle behöva men saknar stöd Pojkar 2010 Pojkar 2011 Pojkar 2012 Flickor 2010 Flickor 2011 Flickor 2012 Resultaten från år 2010, 2011 och 2012 ger en likvärdig bild av hur pedagogerna upplever det särskilda stöd som ges. Pedagogerna anser att det särskilda stödet i de flesta fall motsvarar barnets behov, men anser i mindre utsträckning att barnet gör de framsteg som förväntas eller att det särskilda stödet ges i tillräcklig omfattning. Pedagogerna är mer nöjda med det särskilda stödet till pojkarna under år 2012 jämfört med 2011 och något mindre nöjda med det särskilda stödet till flickorna. Se figur 3. (En liknande jämförelse för år 2010 kunde inte göras på grund av för få barn). 7

8 Figur 3. Andelen pojkar respektive flickor som enligt pedagogerna får fungerande särskilt stöd år 2011 och p r o c e n t Stödet motsvarar barnets behov Barnet gör förväntade framsteg Stödet ges i tillräcklig omfattning Personalen får tillräckligt stöd Pojkar 2011 Pojkar 2012 Flickor 2011 Flickor 2012 Förskolans uppgift är att komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Att förskolan ska vara tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Såväl förskollärare som arbetslag ansvarar för att skapa tillitsfulla relationer med barnens föräldrar. Förskolan har ett särskilt ansvar för barn som behöver särskilt stöd. Vanligtvis ges det särskilda stödet i barnens ordinarie grupper. Formerna varierar då det särskilda stödet ska vara anpassat efter varje barns behov. Särskilt stöd kan vara i form av individuell undervisning, individuellt stöd i alla eller i vissa vardagliga situationer, anpassningar i miljön eller utbildning/handledning till pedagogerna. En viktig resurs i förskolornas såväl förebyggande som åtgärdande stöd till barn och föräldrar är skolområdenas barnhälsoteam. De består av formaliserad samverkan mellan förskolorna, landstingets BVC:er och kommunens socialtjänst. Tre specialpedagoger med inriktning förskola tillsätts under Att majoriteten av pedagoger och vårdnadshavare upplever att kontakten dem emellan är tillräckligt bra eller mycket bra är positivt och behöver säkras. Flera förskolechefer tar upp i sina redovisningar av utvalda områden till huvudmannen, att åtskilliga åtgärder med syfte att stärka kontakten mellan förskola och föräldrar har vidtagits. Exempel på förändringar som gjorts är införande av månads- eller veckobrev med aktuell information. Ett annat exempel är lansering av mer föräldraaktiva inskolningar. Generellt redovisar förskolecheferna att kommunikationen mellan förskola och hem har förbättrats. Däremot kvarstår behovet av att förbättra kommunikationen rörande oro för barns hälsa och utveckling. Totalt sett har här inte skett någon nämnvärd förändring mellan 2010 till I redovisningen av utvalda områden till huvudmannen beskrivs att det nya underlaget för utvecklingssamtal är ett gott och genomarbetat stöd men att behovet av stöd till pedagogerna i att kunna hantera svåra samtal kvarstår. Likaså återstår att analysera och utvärdera hur behovet av särskilt stöd bedöms och tillgodoses då barn oavsett kön ska få såväl rätt som tidigt stöd. Att 8

9 pedagoger sällan informerar vårdnadshavare om oro för barnens hemförhållande är ytterligare ett område som är angeläget att studera. 3.3 Fortsatt bra betyg för förskolorna I kommunens årliga kund- och brukarundersökning, som riktas till vårdnadshavare för samtliga förskolebarn och som nu genomförts sedan 2012, ger föräldrarna fortsatt goda betyg till förskolan. Här nedan ses en jämförelse över tid, inklusive år Kommunens undersökning omfattar även merparten av kommunens fristående förskolor. I undersökningen får vårdnadshavare värdera påståenden på en skala mellan 1-5, där 1 är det lägsta och 5 det högsta värdet. Figur 4. Jämförelse per indexområde för förskolan 2012, 2013 och Här kan ses att resultaten fortsatt är höga och stabila över tid. En intressant iakttagelse som kan göras är att indexområdet Information är det område som har lägst värde. Detta med tanke på att information, även i SOFIA-studien, konstateras som ett område att utveckla. Generellt sett är kvinnliga vårdnadshavare mer positiva i sina svar än manliga. Däremot är det få skillnader mellan pojkar och flickor beträffande svaren. I allmänhet instämmer vårdnadshavare till barn i fristående förskolor i högre grad helt i påståenden, jämfört med vårdnadshavare till barn i kommunal förskola. 3.4 Fortsatt mycket bra resultat för familjedaghemmen Med ett helhetsindex på 4,7, på en 5-gradig skala, visar vårdnadshavarna i undersökningen för 2014 med barn i familjedaghem att de är mycket nöjda med verksamheten, jämfört med värdet 4,4 för förskolan. Även här har området Information lägst indexvärde. Merparten av vårdnadshavarna i undersökningen har barn i familjedaghem som drivs i enskild regi. 9

10 Figur 5. Jämförelse per indexområde för familjedaghem 2012, 2013 och Grundskola Huvudmannen har en skyldighet att följa upp betygssättningen och arbeta för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i bedömningen. Kommunens resultat analyseras utifrån hur Karlstads resultat skiljer sig i förhållande till riket som helhet men även skillnader inom kommunen uppmärksammas, till exempel mellan skolor eller mellan flickor och pojkar. I några fall görs också jämförelser med tidigare års resultat. Notera dock att läsåret är första gången den nya betygsskalan A-F används i samtliga årskurser som omfattas av betygssättning, vilket gör att jämförelser med tidigare år kan vara svåra och dessutom delvis vanskliga att göra. I detta kapitel redovisas först skolornas måluppfyllelse i form av betyg och/eller resultat på nationella prov. Därefter redovisas skillnader i betygsutfall för olika ämnen. Avslutningsvis redovisas skillnader i betygsutfall i förhållande till resultat på nationella prov. Redovisningen görs årskursvis men större vikt läggs vid resultaten för årskurs 9 än för årskurs 6 och för årskurs Årskurs 3 I årskurs 3 sätts inte betyg och kommunen har därför inget meritvärde som enkelt summerar elevernas kunskapsprestationer. Här kan istället en redogörelse för hur stor andel av eleverna som klarat samtliga delprov på de nationella proven i respektive ämne vara relevant att redovisa. I matematik klarar cirka 64 procent av eleverna samtliga delprov, i svenska 74 procent och i svenska som andraspråk 44 procent. 1 I samtliga tre fall är siffrorna några procentenheter lägre än för riket som helhet. Resultaten i svenska som andraspråk är över 10 procentenheter lägre än för riket som helhet, vilket kan ses som bekymmersamt och behöver följas upp. 1 I årskurs 3 genomförs nationella prov enbart i ämnena matematik och svenska/svenska som andra språk. 10

11 Figur 6. Andel elever som nått kravnivån för samtliga delprov på nationella proven i årskurs Matematik Svenska Svenska som andra språk I svenska är det de tre delprov som är kopplade till skrivande som har lägsta andel elever som klarar proven och för svenska som andraspråk är mönstret ungefär det samma. 2 I matematik är delproven Skriftliga räknemetoder och statistik samt Problemlösning, de delprov som lägst andel elever klarar. Detsamma gäller för riket som helhet. Resultaten i matematik uppvisar sammantaget en tydlig nedgång jämfört med tidigare år och anledningen till det är något huvudmannen kommer att undersöka närmare. 4.2 Årskurs 6 För årskurs 6 är det genomsnittliga meritvärdet cirka 207 poäng. 3 Skolan med högst meritvärde har nära 266 poäng och skolan med lägst meritvärde har 168 poäng. Här skall påpekas att skolan med det högsta meritvärdet har ett klart högre värde, hela 33 poäng högre än skolan med det näst högsta meritvärdet. Notera att förstnämnda skolas värde baseras på en liten grupp elever - endast elva stycken - vilket gör att varje enskild elevs resultat får ett stort utslag i statistiken. Spridningen i meritvärdespoäng är dock betydligt större mellan årskurs 6-skolorna än mellan årskurs 9-skolorna. Standardavvikelsen för meritvärdet för årskurs 6-skolorna uppgår till omkring 25 poäng. En del av förklaringen till den större differensen kan förmodligen kopplas till att årskurs 6-skolorna har färre antal elever vilket gör att enstaka klassers betygsutfall oftast får mycket stor betydelse för skolans meritvärde. I genomsnitt har flickor cirka 10 poäng högre meritvärde än pojkar. På den skola som uppvisar den största skillnaden mellan pojkar och flickor har flickorna 40 poäng högre meritvärde än pojkarna. Det finns dock ett par skolor där pojkarna har högre meritvärde än flickorna. 2 Två av de tre skriftliga proven klaras av endast cirka 60 procent av eleverna. 3 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C= 15, B=17,5, A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras.med.antal elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne. 11

12 Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem och Historia Idrott Kemi Matematik Musik Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik Skillnader mellan ämnen Skillnader i betygsutfall mellan olika ämnen kan mätas på olika sätt. Ett vedertaget sätt att mäta är att jämföra den så kallade betygspoängen för respektive ämne. 4 Betygspoängen ligger för samtliga ämnen, utom två, mellan 12,8 och 14,1 poäng. De två ämnen som har lägre betygspoäng är hem- och konsumentkunskap (12,2 poäng) samt svenska som andraspråk (7,7 poäng). Det är i båda fallen 0,7 till 0,8 poäng lägre än för riket som helhet. Totalt sett ligger betygspoängen för respektive ämnen relativt nära rikets genomsnitt. Vi vet dock att betygsutfallet mellan olika ämnen kan skilja mer på enskilda skolor. En anledning till det är att det på flera skolor satts relativt få höga betyg (A eller B) i de ämnen som saknar nationella prov. Ungefär hälften av de A och B som satts i årskurs 6, har satts i ett av de fem ämnen där eleven utfört ett nationellt prov. Huvudmannen behöver fundera över hur det kommer sig att den övre delen av betygsskalan används i lägre utsträckning i ämnen som saknar nationella prov. Ett annat mått på kunskapsresultaten i de olika ämnena fås om en sammanställning görs av antalet elever som trots att de deltar i undervisningen inte når upp till kunskapskraven för det lägsta betyget E, det vill säga antalet elever med betyget F. Här kan konstateras att ämnena engelska och matematik uppvisar det högsta antalet elever med betyget F. I övriga ämnen uppgår antalet elever med betyget F till ungefär hälften jämfört med i ämnena engelska och matematik. De ämnen som har lägst antal elever som inte når upp till kunskapskraven för betyget E, är de praktiskt orienterade ämnena musik, slöjd samt hem- och konsumentkunskap. Noteras kan att det inte finns ett tydligt samband mellan ämnenas betygspoäng och antalet elever som inte nått upp till det lägsta kunskapskravet. Figur 7. Antal elever i årskurs 6 med betyget F i respektive ämne Antal elever i årskurs 6 med betyget F Betygsutfall jämfört med resultat på nationella prov Sammantaget är betygen som sätts i årskurs 6 något lägre än vad som är motiverat sett utifrån resultaten på nationella prov. Skillnaden märks framförallt avseende betyget A där 10,7 procent av 4 Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som betyg A-F i respektive ämne 12

13 nationella provbetygen utgörs av ett A medan endast 4,4 procent av betygen i årskurs 6 utgörs av ett A. För betyget B är samma siffror 16,5 procent på nationella prov jämfört med 12,9 procent i betyg. Andelen elever som erhåller betyg F i årskurs 6 (2,9 procent) är däremot lägre än andelen som presterar ett F på nationella proven (5,9 procent). Skillnaden förefaller dock inte vara anmärkningsvärt stor med tanke på de extra resurser som vanligtvis sätts in för dessa elever. Skillnaden i betygsutfallet mellan olika skolor i årskurs 6 kan delvis, men inte helt, förklaras utifrån resultaten på de fem nationella prov som gjorts på respektive skola. Figur 8. Skillnad mellan betyg årskurs 6 och resultat på NP (5). 25% 29% 22% 27% 23% 11% 16% 13% 17% Total NP5 Total Betyg 04% 06% 03% A B C D E F Om elevers slutbetyg jämförs med samma elevers betyg på nationella prov, för de tre ämnen där nationella prov gjorts på samtliga skolor (NP3), 5 kan konstateras att nettoavvikelsen 6 skiljer för de tre ämnena engelska, matematik och svenska. I ämnena matematik och engelska har kommunen ett negativt nettoavvikelsevärde vilket innebär att andelen elever som erhåller ett lägre betyg än de presterat på nationella proven är större än andelen som erhåller ett högre betyg. För ämnet svenska har däremot en högre andel elever erhållit ett högre betyg än de presterat på nationella prov. För samtliga tre ämnen ligger nettoavvikelsen i årskurs 6 närmare noll än vad samma ämnens värden gör för årskurs Årskurs års genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 för Karlstads kommuns kommunala skolor är 212,0 poäng, vilket är cirka en poäng lägre än det genomsnittliga meritvärdet för rikets samtliga skolor. Meritvärdet för 2013 ligger i linje med föregående tre års resultat men observera att 2013 års värde är baserat på betyg satta efter den nya läroplanens kunskapskrav medan tidigare värden är baserade på förevarande läroplans kunskapskriterier. 5 Svenska som andra språk görs av ett färre antal elever och har här lämnats utanför beräkningen. 6 Nettoavvikelsen är andelen elever som fått ett högre betyg i ämnet än vad de presterade på nationella provet minus andelen elever som fått ett lägre betyg i ämnet än vad de presterade på nationella provet (Se t ex Skolverkets Diskussions-PM Relationen provbetyg och lärarbetyg av Kristian Ramstedt). 7 Rikets nettoavvikelsevärden för årskurs 6 finns ej att tillgå i Skolverkets databas vilket innebär att kommunens värden ej kan ställas mot ett riksgenomsnitt. 13

14 Meritvärde i poäng Figur 9. Genomsnittligt meritvärde i årskurs År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Årtal År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Karlstads kommunala skolor Rikets samtliga skolor Skolan med högst meritvärde i Karlstad kommun har 226,1 poäng och skolan med lägst meritvärde har 200,7 poäng. Spridningen i meritvärde mellan skolorna är inte anmärkningsvärt hög då standardavvikelsen stannar vid cirka 9 poäng. Skillnaden mellan skolorna med högst respektive lägst meritvärde är också betydligt lägre än föregående år. År 2011 och 2012 skilde ungefär 35 poäng mellan skolan med högst respektive lägst meritvärde jämfört med 25 poäng för Figur 10. Meritvärde i årskurs 9 per skolenhet Meritvärde Flickor har i genomsnitt ungefär 16 poäng högre meritvärde än pojkar. För riket som helhet är skillnaden 22 poäng till flickornas favör. På den skola där skillnaden mellan könen är störst, är skillnaden strax under 30 poäng och på den skolan med lägst skillnad mellan könen, uppgår skillnaden till cirka 7 poäng. Den skola med störst skillnad mellan pojkars och flickors meritvärde är också den skola som har det högsta meritvärdet i kommunen. På samtliga skolor har flickorna högre meritvärde än pojkarna. Skillnaden i meritvärde mellan flickor och pojkar har dock minskat i kommunen under de senaste åren medan skillnaden i riket som helhet legat relativt konstant. Hur pojkars måluppfyllelse ska förbättras är dock ett fortsatt angeläget utvecklingsområde för kommunen. 14

15 Skillnader i meritvärde beroende på om eleven har svensk eller utländsk bakgrund, är mindre än samma skillnad baserad på föräldrars högsta utbildningsnivå. Elever med utländsk bakgrund men som är födda i Sverige, har i genomsnitt cirka 17 poäng lägre meritvärde än elever med svensk bakgrund. För utlandsfödda elever är skillnaden gentemot elever med svensk bakgrund nästan 30 poäng. Den första siffran är högre än för riket som helhet medan den andra siffran är lägre än för riket som helhet. Vad detta kan bero på behöver analyseras närmare. Skillnaden mellan elevers meritvärde kopplat till föräldrars utbildningsnivå ligger på cirka 35 poäng om man jämför eftergymnasial utbildning med gymnasialutbildning och på cirka 50 poäng om först nämnda grupp jämförs med elever vars högst utbildade förälder har förgymnasial utbildning. Skillnaden i meritpoäng för först nämnda grupp är ungefär lika stor för riket som helhet medan skillnaden för näst nämnda grupp är klart mindre för kommunen än för riket som helhet Behörighet till gymnasiet Andel elever som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram är totalt sett 92,5 procent vilket är fem procent högre än för riket som helhet. Värdet i kommunen är även något högre än tidigare år. Skolan med lägst andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram har 78,2 procent behöriga medan ett par skolor har nära 100 procent behöriga. Det är samma skola som uppvisar högst meritvärde, högst andel som når alla kunskapskraven och högst andel behöriga för gymnasiets yrkesprogram. Likaledes är det även en och samma skola som står för de lägsta värdena i kommunen avseende ovan nämnda områden. Avseende andel som uppnått målen i alla ämnen och andel som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram finns inga signifikanta skillnader mellan könen. Behörigheten till gymnasiet naturteoretiska program, som har högst krav, uppgår till 87,5 procent i Karlstads kommunala skolor jämfört med 83,2 procent för riket som helhet. Kommunens värden avseende andelen elever som uppfyller behörighetskraven till de olika gymnasieprogrammen, kan därför konstateras vara mycket goda sett i relation till rikets siffror. Figur 11. Andel behöriga till gymnasieprogram Karlstad jämfört med riket som helhet Andel behöriga gy (prakt.) Andel behöriga gy (Na-teo) Karlstad 2011 Karlstad 2012 Karlstad 2013 Riket 2011 Riket 2012 Riket

16 Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem och Historia Idrott Kemi Matematik Moderna språk Musik Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andra språk Teknik Andel elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen är totalt sett 81,2 procent, vilket är omkring fyra procent högre än samma siffra för riket som helhet. För skolan med lägst andel, är samma siffra 69,1 procent och för skolan med högst andel har 94,7 procent klarat kunskapskraven i alla ämnen. Konstateras kan således att kommunen uppvisar goda siffror på ovan genomgångna områdena men att det finns vissa skillnader mellan kommunens olika skolenheter Betyg i olika ämnen Det finns nämnvärda skillnader i betygsutfall mellan olika ämnen. Betygspoängen är högst i modersmål 15,7 poäng, idrott och hälsa 14,5 poäng och engelska 14,3 poäng. Även ämnen med stora praktiska inslag - som slöjd, musik och hem- och konsumentkunskap - har alla en betygspoäng nära 14. Matematik 12,9 poäng, No-ämnen 11,9-12,4 poäng och teknik 12,7 poäng ligger alla något lägre och det gäller även för So-ämnena 12,8-13,3 poäng. För svenska och svenska som andraspråk är betygspoängen 13,8 respektive 10,2 och för moderna språk (språkval) är betygspoängen 13,4. Värdena ligger i de allra flesta fall mycket nära den betygspoäng respektive ämne har på riksnivå. Även om kommunen ligger i linje med rikets utfall är det intressant för kommunen att fundera över hur det kommer sig att utfallet skiljer så som det gör mellan olika ämnen. En genomgång av vilka ämnen flest elever får betyget F, det vill säga där elevens kunskaper inte bedömts uppfylla kraven för lägsta betyget E, visar att utfallet skiljer från ett ämne till ett annat. Kemi är det ämne som flest elever erhåller betyget F och slöjd är det ämne där lägst antal elever får betyget F. Figur 12. Antal elever i årskurs 9 med betyget F i respektive ämne Antal elever med betyget F Slutbetyg jämfört med resultat på nationella prov När skolornas meritvärde jämförs med resultat på de fem nationella prov (NP5) som gjorts ser vi att betygsutfallet för eleverna i årskurs 9 är något högre än vad resultaten på proven indikerar. Vid en närmare jämförelse av andelen betyg på respektive betygssteg ser vi till exempel att andelen A uppgår till 8 procent av slutbetygen jämfört med 7,5 procent av betygen på nationella proven. Andelen B utgör cirka 13 procent av slutbetygen och cirka 12 procent av resultat på nationella prov. Ett betygssteg där det finns en tydlig skillnad i utfallet mellan slutbetyg och betyg på nationella prov, är betyget F. Omkring 8 procent av betygen på nationella prov utgörs av ett F jämfört med 3 procent av kommunens slutbetyg. En möjlig förklaring till skillnaden är att särskilda resurser sätts in för att hjälpa 16

17 de elever som inte lyckats nå kraven på de nationella proven, men frågan kommer att vara föremål för ytterligare analys. Figur 13. Skillnad betyg och resultat på NP (5) årskurs 9. Om elevers slutbetyg jämförs med samma elevers betyg på nationella prov, för de tre ämnen där nationella prov gjorts på samtliga skolor (NP3), 8 kan konstateras att nettoavvikelsen 9 ser olika ut för de tre ämnena. I ämnena matematik och svenska är det en större andel elever som fått ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven än andelen som fått ett lägre betyg. Nettoavvikelsen för ämnena är 19,0 procent respektive 17,2 procent. I ämnet engelska är förhållandet det motsatta, det vill säga fler har fått ett lägre betyg än de presterat på nationella provet jämfört med andelen som fått ett högre betyg. Nettoavvikelsen är här minus 24,6 procent. Karlstads kommuns siffror följer samma mönster som för riket som helhet men nettoavvikelsevärdet är något högre i matematik och svenska än för riket som helhet medan värdet är klart lägre i engelska. Här finns vissa skillnader mellan skolors nettoavvikelser för respektive ämne men den slående skillnaden är att nettoavvikelsen i engelska är så låg, till och med negativ. Vad detta kan bero på har lyfts på såväl rektorsmöten som analysseminarier. Förklaringar som nämnts är bland annat att nationella proven i engelska var ovanligt enkla i år men här behöver vi gå vidare i vår analys av hur resultaten används av lärare för att värdera hur den egna betygssättningen förhåller sig till utfallet på nationella prov. Engelska är, trots att lärarna oftare sätter ett lägre betyg än vad eleven presterat på nationella prov, ändå ett av de ämnen där eleverna generellt sett får högst betyg. Den genomsnittliga nettoavvikelsen för de tre ämnena är i Karlstad plus 11,6 och för riket som helhet plus 17,4. I No-ämnena är det lite mer komplicerat att ta fram ett gemensamt värde för nettoavvikelsen, då olika skolor gjort prov i olika ämnen. Dock kan konstateras att de flesta skolor har en lägre nettoavvikelse än riket som helhet men det finns enstaka skolenheter som har ett något högre nettoavvikelsevärde. För So-ämnenas del gäller samma problematik och dessutom är 2013 års nationella prov i So de första i ämnena och skolorna behöver först nästa år förhålla sin betygssättning till utfallet på dessa prov. 8 Svenska som andra språk görs av ett färre antal elever och har här lämnats utanför beräkningen. 9 Nettoavvikelsen är andelen elever som fått ett högre betyg i ämnet än vad de presterade på nationella provet minus andelen elever som fått ett lägre betyg i ämnet än vad de presterade på nationella provet (Se t ex Skolverkets Diskussions-PM Relationen provbetyg och lärarbetyg av Kristian Ramstedt). 17

18 4.4 Konklusion Huvudmannen har en skyldighet att följa upp betygsättningen och arbeta för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Kommunens skolor uppvisar mycket goda resultat avseende behörigheten till gymnasieskolornas olika program. Vidare är skillnaderna mellan olika skolenheters resultat också relativt små sett i ett nationellt perspektiv. Detsamma gäller skillnaden mellan flickor och pojkars resultat. Totalt sett uppvisar kommunen även en god samstämmighet mellan resultat på nationella prov och betyg. De tydliga skillnader som resultatanalysen pekar på handlar i större utsträckning om skillnader i resultat och bedömning mellan ämnen än mellan skolenheter eller elevgrupper. Nettoavvikelsevärdet för ämnet engelska är till exempel en sak som huvudmannen behöver undersöka ytterligare. Avseende meritvärdet årskurs 9 har kommunens resultat varit relativt oförändrat de senaste åren. Det finns därför anledning att inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet också prioritera insatser för att underlätta elevers strävan att nå även läroplanens högre kunskapskrav. 5. Trivsel och arbetsro Trivsel och arbetsro är viktiga faktorer för lärande och en god undervisningsmiljö. Under ett flertal år har elevhälsan genomfört skolövergripande enkätundersökningar i förskoleklassen, årskurs 4 och årskurs 7 som lagrats i den länsgemensamma elevhälsodatabasen ELSA (Elevhälsodata Sammanställd och Analyserad). I figuren här nedan framgår att merparten av eleverna i såväl förskoleklass, som årkurs 4 samt årskurs 7 trivs i sin skola. Resultaten överensstämmer med den årliga kund- och brukarundersökning (KBU) som varje år riktas till elever i årskurs 2, 5 och 8 i kommunen. Även här är det små variationer över tid. Figur 14. Andel elever som trivs i skolan läsåren 2010/2011, 2011/2012/ och 2012/2013. Vad gäller elevernas upplevelse av att ha arbetsro och tycka att det är roligt att lära på lektionerna, varierar detta mellan årskurserna. De yngre eleverna upplever i större utsträckning att de har arbetsro och att det är roligt att lära på lektionerna jämfört med eleverna i årskurs 7. Samma mönster ses i den årliga kund- och brukarundersökningen. 18

19 Figur 15. Andel elever som har arbetsro/tycker det är roligt att lära på lektionerna läsåren 2010/2011, 2011/2012/ och 2012/ Fritidshem Eleverna i årskurs 2 är mycket nöjda med sitt fritidshem I kommunens årliga kund- och brukarundersökning tillfrågas samtliga elever i årskurs 2 om deras syn på fritidshemsverksamheten. Totalt sett är eleverna mycket nöjda med sitt fritidshem. Lägsta totala medelvärdet för ett påstående är 4,3 vilket tyder på mycket höga omdömen totalt sett. Bland annat får Bemötande och Helhetsintrycket höga värden. En skillnad som kan ses i svaren är inom området Aktiviteter. Flickor instämmer i högre utsträckning i påståendet Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids. Pojkar sätter i större utsträckning betyg 3 på påståendet Fritidspersonalen tror att jag kan lära mig olika saker. Olikheterna här ovan är angelägna att analysera på enhetsnivå, inte minst med tanke på pojkars underprestation vad gäller kunskapsresultat, jämfört med flickor. Frågor såsom Vilka förväntningar signalerar pedagoger på pojkars respektive flickors lärande? Vilka lärmiljöer erbjuds pojkar respektive flickor på fritidshemmen? behöver ställas. Andelen fristående fritidshem utgör här en liten del i undersökningen. Förändringarna över tid är liksom för förskolan marginella, vilket kan ses i figuren nedan. Figur 16. Jämförelse per indexområde för fritidshem 2012, 2013 och

20 Kund- och brukarundersökningens goda resultat för fritidshemmen överensstämmer med Skolinspektionens beslut rörande fritidshemmen i samband med den regelbundna tillsynen våren Skolinspektionen konstaterar att kommunens fritidshemsverksamhet i allmänhet erbjuder eleverna en meningsfull fritid som överensstämmer med författningarnas krav och bestämmelser. Enligt Skolinspektionen behöver dock målen för fritidshemsverksamheten synliggöras och kommuniceras till såväl elever som vårdnadshavare. Likaså behöver planerna för likabehandling och arbetet mot diskriminering förbättras. Kund- och brukarundersökningens positiva resultat och Skolinspektionens beslut förutsätter dock att analyser och åtgärder görs så att de goda resultaten säkras över tid. 20

21 21