Informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3. Svenska / Svenska som andraspråk

Transkript

1 Informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 Svenska / Svenska som andraspråk Konferensupplaga oktober 2008

2 Form: Ordförrådet AB Omslagsbild: Hans Alm Tryck: Danagårds grafiska Upplaga: ex Stockholm 2008

3 Förord Våren 2009 genomförs för första gången nationella prov i årskurs 3 i ämnena Matematik, Svenska och Svenska som andraspråk. Ämnesproven ska användas för att bedöma elevers kunskapsutveckling och vara ett stöd för läraren vid bedömning av om eleven har uppnått respektive mål. För att ge kunskap om och skapa förtrogenhet med mål och prov i årskurs 3, genomför Skolverket en satsning på implementering riktad till skolhuvudmän, rektorer och lärare. Som en del i implementeringen har detta informationsmaterial om ämnesproven i årskurs 3 tagits fram. För att ge en bild av hur ämnesproven kan komma att se ut och hur de ska användas, finns i informationsmaterialet exempel på uppgifter, liknande dem som ska ingå i ämnesproven våren Även exempel på bedömningsanvisningar och kunskapsprofil finns med i materialet. Materialet är framtaget av de institutioner som på Skolverkets uppdrag utvecklar och konstruerar nationella prov för årskurs 3. För ämnesprovet i Svenska och Svenska som andraspråk ansvarar Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. För ämnesprovet i Matematik ansvarar PRIM-gruppen vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap, Stockholms universitet. Det är Skolverkets förhoppning att informationsmaterialet ska komma till användning och vara till hjälp inför arbetet med mål och prov i årskurs 3. Stockholm i september 2008 Tommy Lagergren Enhetschef Maj Götefelt Undervisningsråd KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 1

4 Innehåll Inledning...3 Syfte och målsättning med provet...3 Beskrivning av informationsmaterialet...3 Anvisningar för bedömning av delprov A och B: Läsning...4 Delprov A prövar följande mål...4 Delprov B prövar följande mål...4 Delprov A: Läsning, En ovanlig skoldag...5 Bedömningsmall...5 Instruktioner till delprov A...6 En ovanlig skoldag...6 Lärarens högläsning...7 Elevens läsning...8 Elevens svarshäfte...9 Anvisningar för bedömning av delprov C, D och E: Skrivning...13 Delprov C prövar följande mål...13 Delprov D prövar följande mål...14 Delprov E prövar följande mål...15 Delprov E prövar också följande mål...16 Instruktioner till delprov C...17 Delprov C: Skrivuppgift...18 Anvisningar för bedömning av delprov F och G: Tal och samtal...19 Delprov F prövar följande mål...19 Delprov G prövar följande mål...19 Instruktioner till delprov F...20 Den magiska saken Bedömningsunderlag: Tal och samtal...22 Bilaga 1: Kunskapsprofil...23 KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 2

5 Inledning Syfte och målsättning med provet Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk avser att pröva om eleverna nått målen för årskurs 3. Provet syftar också till att skapa en ökad måluppfyllelse, en ökad nationell likvärdighet, att visa på elevens kunskapsutveckling i ämnet samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning målen uppnås. Provet kommer att anknyta till diagnosmaterialet Nya Språket lyfter! (för åren före och efter årskurs 3) som är under utgivning av Skolverket. Vid sidan om detta har Skolverket utarbetat ett kommentarmaterial där varje mål tolkas och beskrivs utförligt. I dagens kursplaner finns två typer av mål: mål att sträva mot och mål att uppnå. I slutet av årskurs 3 prövas mål att uppnå. Dessa mål beskriver vad eleven minst ska kunna efter sina tre första år i grundskolan. Mål att uppnå är en lägsta kunskapsnivå som alla ska ges förutsättningar att nå dock kan och ska de flesta elever komma ännu längre i sin kunskapsutveckling. Mål att sträva mot beskriver däremot undervisningens inriktning och styr därmed planeringen av undervisningen. För elever med svenska som andraspråk är det betydelsefullt att i tal och skrift få möjlighet att uttrycka komplicerade tankar utan för tidiga krav på formell korrekthet. Syftet med undervisningen i svenska som andraspråk är att eleverna ska uppnå en funktionell behärskning av språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har. Ytterst är syftet att eleverna ska uppnå förstapråksnivå i svenska. Målen är dock desamma för elever med svenska som andraspråk och elever med svenska som modersmål. Ämnesprovet är därför gemensamt för båda ämnena. Beskrivning av informationsmaterialet Syftet med informationsmaterialet är att ge en bild av hur provet kan komma att se ut och hur det ska användas. Materialet innehåller därför exempel på delprov och uppgifter som liknar det kommande ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk. Det gemensamma för samtliga delprov i materialet är att de är utformade för att kunna infogas naturligt i den ordinarie undervisningen. Resultaten på delproven ska på ett allsidigt sätt ge kunskap om elevens utveckling mot målen och ge lärarna underlag för det fortsatta arbetet. Utifrån en kunskapsprofil, som sammanfattar både provresultat och måluppfyllelse, analyseras varje elevs språkutveckling (se bilaga 1). Uppgifterna i informationsmaterialet har tidigare utprövats på skolor runt om i Sverige. Materialet är indelat i tre områden: Läsning, Skrivning samt Tal och samtal. Varje område innehåller ett antal delprov som anknyter till målen i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Inom Läsning ges exempel från en skönlitterär text med tillhörande elevmaterial, lärarinstruktioner och bedömningsanvisningar. Skrivning består av en skrivuppgift, lärarinstruktioner samt bedömningsanvisningar med utdrag från autentiska elevtexter. Läs- och skrivuppgiften anknyter till samma tema. När det gäller Tal och samtal ges exempel och anvisningar på en uppgift som görs i anslutning till en matematikuppgift. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 3

6 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Anvisningar för bedömning av delprov A och B: Läsning Att kunna läsa innebär både förmågan att kunna läsa texter med flyt och att kunna förstå läst text. En automatiserad läsning underlättar i många fall elevens läsförståelse. En elev som kan avkoda, förstå orden och tolka det som står mellan raderna i en text har till exempel förutsättningar för att kunna återberätta en handling och använda innehållet i en egen faktatext. Delprov A anknyter till den skönlitterära texten och delprov B till en faktatext (ingår inte i detta informationsmaterial). Delprov A prövar följande mål: Kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt Kravnivå: Eleven ska kunna förstå vad berättelsen handlar om och svara rätt på minst X frågor. Delprov B prövar följande mål: Kunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt och skriftligt Kravnivå: Eleven ska kunna förstå vad faktatexten handlar om och svara rätt på minst X frågor. Observera! Målet kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt prövas inte vårterminen 2009, då utprövningar inte gjorts i tillräcklig omfattning. Målet ska dock ingå i lärarens totala bedömning om elevens måluppfyllelse i svenska och svenska som andraspråk (se elevens kunskapsprofil, bilaga 1). KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 4

7 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Delprov A: Läsning, En ovanlig skoldag Delprovet prövar elevernas läsförståelse ur två aspekter: Läsförståelse där svaret med viss omformulering kan hämtas direkt ur texten. Dessa frågor kallas Lokalisering av information (L-frågor) och motsvarar 50 procent av poängsumman. Läsförståelse där svaret finns inbyggt i textens sammanhang och där informationen måste tolkas och integreras. Dessa frågor kallas Tolkning och integrering av information (TI-frågor) och motsvarar 50 procent av poängsumman. Delprov A i detta informationsmaterial består av 6 frågor (det ordinarie provet blir mer omfattande både ifråga om textmängd och antal frågor). Bedömningsmallen nedan visar vilket svarsalternativ som ger poäng och om det är en L- eller TI-fråga. Varje fråga ger antingen 1 eller 0 poäng. Om eleven har markerat rätt svarsalternativ ges 1 poäng. Har eleven markerat flera kryss på en fråga ges 0 poäng. För att erhålla 1 poäng på fråga 6 gäller att eleven kortfattat kan återberätta handlingen muntligt eller skriftligt. Eleven avgör själv i samråd med läraren om hon/han vill lösa denna uppgift muntligt eller skriftligt. Bedömningsmall Fråga 1 (L) Fråga 2 (TI) Fråga 3 (L) Fråga 4 (TI) Fråga 5 (L) Fråga 6 (TI) Rätt svar: B Rätt svar: D Rätt svar: C Rätt svar: C Rätt svar: B Rätt svar: Återberätta KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 5

8 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Instruktioner till delprov A: Läsning En ovanlig skoldag 1 Berätta för eleverna att de ska läsa en text som handlar om en ovanlig skoldag. Tala om att de ska besvara några frågor som visar att de förstått berättelsen. Poängtera att alla svar på frågorna kan hittas i texten. Inled med att ge förförståelse till texten genom att samtala om innehållet, t.ex. om personerna, bilderna och rubriken dra paralleller till elevernas egna erfarenheter. Skriv nedanstående ord och uttryck på tavlan. Förklara och sätt in orden och uttrycken i ett sammanhang. Om det behövs, förklara även andra okända ord och uttryck ur texten. försova sig, stressad, stapplar, rusar, overall, kasse, ruskigt, vikarie Dela ut texthäftet och elevens svarshäfte. Kontrollera att eleverna skriver namn, skola, klass och sätter kryss i rätt ruta för flicka/pojke. Läs avsnittet Lärarens högläsning högt för elevgruppen. Gör uppgifterna A C i svarshäftet gemensamt. Uppmärksamma eleverna på att rätt svarsalternativ ska markeras med ett kryss (x) eller en numrering. Försäkra dig om att eleverna förstår begreppen sann och falsk. Tala om att eleverna bör tänka igenom uppgifterna noga innan de svarar. Om de har svårt att veta vilket svarsalternativ som är rätt, påpeka att de ska läsa om frågan och sedan kryssa för det alternativ de tycker passar bäst. Säg också att svaret på vissa frågor inte går att hitta direkt i texten. Ibland måste man lägga ihop vissa delar av texten för att hitta och förstå vilket svarsalternativ som är rätt. Uppmärksamma eleverna på att de har minuter på sig att läsa och besvara frågorna samt göra klart den sista återberättande uppgiften. Påpeka att de ska kontrollera att de har svarat på varje fråga innan de lämnar in svarshäftet. Låt eleverna läsa Elevens läsning individuellt. Här ska de lösa uppgifterna på egen hand och ta både text och bild till hjälp när det behövs. Om en elev behöver hjälp med ord eller uttryck som är svåra att förstå förklaras dessa enskilt under tiden som de löser uppgiften. Samla in texthäftet och elevens svarshäfte när eleven muntligt eller skriftligt återberättat texten (se fråga 6). 1 Ur Matte med bulldoft, Helena Bross. Illustrationer: Sonja Härdin. Förlag: Bonnier läromedel AB. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 6

9 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Lärarens högläsning (läraren läser högt för eleverna) En ovanlig skoldag När fröken vaknar upptäcker hon att hon har försovit sig. Väckarklockan måste hon ha slagit ner i sömnen, för den ligger på golvet och batterierna har trillat ur. Hennes man ligger och snarkar i sängen bredvid och lilla Johan sover han också. Klockan är redan halv åtta, hon hinner aldrig! Idag som de har så mycket att göra. Snart är det jullov. De måste öva på julsångerna och rätta alla böcker och göra klart en massa som de inte hunnit med. Och igår lovade hon klassen att de skulle få saft och bullar sista timmen. Men inte kom hon ihåg att köpa bullar! Fröken rusar upp ur sängen och blir så stressad att hon knappt hittar sina kläder. Hennes man stapplar upp och väcker Johan och klär på honom. Sedan rusar hela familjen ut i köket för att äta lite. Ur Matte med bulldoft av Helena Bross Illustratör: Sonja Härdin Informationsmaterial: Läsning KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 7

10 EXEMPEL PÅ ELEVMATERIAL Elevens läsning (individuell läsning) En ovanlig skoldag Fröken skyndar sig att breda en smörgås åt Johan. Men han vill inte alls ha en smörgås, han vill ha gröt som han brukar, det går inte annars. Sedan vill han ta på sig sin overall själv. Fröken suckar och svettas och tittar på klockan. När han äntligen är påklädd tar hon Johan och hans dagisväska i ena handen och sin kasse i den andra och skyndar ner till sin lilla bil som står på gatan. Åh, hela bilen är översnöad. Nu måste hon börja med att borsta. Johan borsta, säger Johan. Ja, det är klart att Johan måste få borsta lite. När skolklockan ringer är det fortfarande alldeles mörkt i klassrummet och fröken syns inte till. Alla andra barn försvinner in i sina ljusa varma klassrum, och det känns ruskigt att stå kvar ute i snön. Var är hon? skriker någon. Tänk om vi får vikarie, skriker någon annan. De trängs framför den låsta dörren. Efter en stund kommer ettans fröken och låser upp, men hon måste gå tillbaka till sin klass igen. Sätt er och läs eller rita, säger hon. Fröken kommer nog snart. Tänk på att vara lite tysta. Ur Matte med bulldoft av Helena Bross Illustratör: Sonja Härdin Informationsmaterial: Läsning KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 8

11 EXEMPEL PÅ ELEVMATERIAL Antal rätt svar: Namn: Flicka Skola: Klass: Pojke ELEVENS SVARSHÄFTE En ovanlig skoldag Illustration: Sonja Härdin KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 9

12 EXEMPEL PÅ ELEVMATERIAL En ovanlig skoldag: gemensamma uppgifter A C A) Hur börjar dagen? A Fröken vaknar och går ut med familjens hund. B Fröken vaknar och storstädar hela huset. C Fröken vaknar för sent för att hinna till skolan i tid. D Fröken vaknar och leker med sitt barn, Johan. B) Är meningen sann eller falsk? Sätt kryss (X) i den ruta som stämmer. sann falsk Det är snart sommarlov. C) Numrera meningarna i rätt ordning. A Familjen rusar ut i köket. B Pappa och Johan sover fortfarande. C Frökens väckarklocka ligger på golvet. (1) D Pappa klär på Johan. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 10

13 EXEMPEL PÅ ELEVMATERIAL En ovanlig skoldag: individuella uppgifter 1) Vad händer när familjen är i köket? A Fröken har bråttom och spiller kaffe på sina kläder. B Johan vill inte ha smörgåsen, utan gröt som han brukar äta. C Johan äter så många smörgåsar så han får ont i magen. D Fröken läser tidningen vid bordet och glömmer bort att äta. 2) Vad vill Johan göra? A Han vill bära kassen och dagisväskan själv. B Han vill klä på sig själv och springa till bilen. C Han vill bära dagisväskan själv och borsta bilen. D Han vill klä på sig själv och borsta bilen. 3) Hur vet barnen att fröken är borta? A Fröken har ringt och berättat att hon kommer senare. B När skolklockan ringer är fröken alltid borta. C Det är mörkt i klassrummet och fröken syns inte till. D Varje morgon brukar fröken vara i en annan skola. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 11

14 EXEMPEL PÅ ELEVMATERIAL 4) Varför vill barnen att deras fröken ska komma? A De vill leka med henne på skolgården. B De vill ha snöbollskrig med henne. C De vill komma in i sitt klassrum. D De vill komma in i ettans klassrum. 5) Vad gör ettans fröken? A Hon låser upp klassrumsdörren och läser en saga för barnen. B Hon låser upp klassrumsdörren och går tillbaka till sin klass. C Hon säger att barnen ska gå hem och komma tillbaka senare. D Hon säger att barnen ska leka ute och vänta på sin fröken. 6) Vad handlar berättelsen En ovanlig skoldag om? Skriv några meningar eller rita en bild som passar till berättelsen. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 12

15 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Anvisningar för bedömning av delprov C, D och E: Skrivning Skrivande handlar om kommunikation. En elev som i varierande sammanhang får uttrycka sig skriftligt så att andra kan ta del av det får många möjligheter att utveckla sitt eget lärande. För varje mål som prövas ges nedan utdrag ur autentiska elevtexter som anger vad eleverna minst ska kunna för att uppfylla kravnivån för målet. Viktigt att poängtera är att många elever har kommit längre i sin skrivutveckling än vad kravnivåerna och elevtexterna visar. Delprov C anknyter till den berättande texten, delprov D till en faktatext/ instruktion (ingår inte i detta informationsmaterial). Delprov E består av två mål och prövar både stavning och interpunktion samt anknyter till den berättande texten och till faktatexten/instruktionen. Delprov C prövar följande mål: Kunna skriva berättande texter med tydlig handling Kravnivå: Eleven ska skriftligt kunna återge ett kronologiskt händelseförlopp. Elevtext 1: Dagen började med att alla gäster kom. För jag skulle ha kalas. Vi skulle göra massa roliga saker. Vi börja med kramkul. Men det var bara 3 som vile vara med. Då var det inte roligt. Sen skulle vi fika men alla bara skrek. Men fikat var gott! Den här texten har en röd tråd och innehållet beskrivs i kronologisk ordning. Eleven visar alltså prov på att kunna skriva en text med tydlig handling. Texten har därmed uppfyllt kravnivån för målet. Elevtext 2: Jag vaknade som vanligt klockan ellva. Jag skulle rida idag. och det skulle dli kul. Jag skulle rida Busen. Nu skulle vi rida. Vi hoppade det känndes bra Även detta exempel visar att eleven har förstått hur ett kronologiskt händelseförlopp återges. Det gör att elevtexten har uppfyllt kravnivån för målet. Exemplet visar också vikten av att inte låta sig störas av felstavningar och osäker interpunktion när det är bedömningen av innehållet som är i fokus. Elevtext 3: Min besta dag är när de vanär jag och släkten vi åkte. Vi åkte 6 gå moron. Det va tråkit i bil en min Den här mycket korta elevtexten visar att eleven är på väg att kunna skriva en berättande text. För att kunna återge ett kronologiskt händelseförlopp behöver eleven dock få ytterligare träning i hur man inleder, utvecklar och avslutar en berättelse. Denna text uppfyller därmed inte kravnivån för målet. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 13

16 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Delprov D prövar följande mål: Kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår Kravnivå (faktatext): Eleven ska kunna beskriva ett innehåll ur minst två aspekter så att innehållet klart framgår. Kravnivå (instruktion): Eleven ska kunna skriva en enkel instruktion bestående av minst två moment så att innehållet klart framgår Elevtext 4: Rödmyran bits och sticks. Rödmyran kallas också för Pissmyran och Ettermyran. Drottningen lever i 15 år och en dygn lägger hon 120 ägg. Arbetsmyrorna lever i 5 år och de tar hand om äggen. På vintern gräver de ner sig i jorden så att kylan inte kommer till de. Eleven lyfter fram många aspekter av myrans liv. Exemplet visar att eleven utan problem klarar kravnivån för faktatexter, d.v.s. att beskriva ett innehåll ur minst två aspekter så att innehållet klart framgår. Elevtext 5: I en Myrstack bor arbetsmyror. En drottning bor också i en myrstack. En drottning kan lega ägg på ett år. En drottning kan också bli 15 år gamal. Bladlusdag är myronas favorit rät och det är sött och gått. Denna elev visar också prov på att kunna beskriva ett innehåll ur olika aspekter så att innehållet klart framgår. Texten uppfyller därmed kravnivån för enkla faktatexter. Elevtext 6: Drottningen kan bli 15 år. Arbetsmyror kan bli 5 år. Denna elev har skrivit en mycket kort text om myror. Eleven behöver dock vidare stöd och hjälp för att kunna utveckla faktainnehållet ur fler aspekter. Det gör att denna text inte uppfyller kravnivån för enkla faktatexter. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 14

17 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Delprov E prövar följande mål: Kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter Kravnivå: Eleven ska kunna stava ett antal vanliga ord som hon eller han själv använder både i och utanför skolan. Elevtext 7: En dag som jag trode var en vanlig dag. Så gick jag ut från dörren. Så såg jag en cykel som var en födelse dags prisent till mig. Då kom jag på att det var min födelse dag och så hör jag: på din stora höktids dag som vi firar dena dag.. Jag springer in i rumet och låsas såver. Utdraget från elevtexten visar att eleven kan stava ett antal vanliga ord som man kan anta används i vardagen. Det innebär att elevtexten har uppnått kravnivån för målet. Elevtext 8: Sen ringde jag mamma då kommon och hemta mig Sen kom Jag hem då spyde Jag På kolvet och på tovalet loket och i tovan. det var inte kull. Texten illustrerar en obehaglig händelse för eleven. Den innehåller ett antal ord (dock felstavade) som kan antas vara vanligt förekommande i elevens liv, t.ex. kommon, kolvet, hemta. Felstavningen av de för eleven vanligt förekommande orden gör att eleven inte har uppnått kravnivån för målet. Elevtext 9: jag vaknar sex som vanlit. går ner och bårsta. jag seter mig vid tven i 10 minuter. pappa kalar. jag går och tar på mig uteklädena. Här beskrivs en vardagsmorgon. Även denna text speglar en elevs svårigheter med stavning av vanliga, elevnära ord. I likhet med den förra texten uppfylls inte kravnivån för målet. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 15

18 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Delprov E prövar också följande mål: Kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter Kravnivå: Eleven ska på minst två ställen i en text kunna börja en mening med stor bokstav och avsluta med punkt. Elevtext 10: Dagen började när klockan var sju. Vi åt frukost. Det var ost, macka och mjölk. Mamma sa att vi skulle ta på sig fina kläder. Varför då? Frågade jag. Vi ska åka bort. Vi åt lunch klockan 12. Sen åkte vi. Jag tjatade på när vi var på väg. Vi åkte jätte lågnt. Sen frågade jag vart vi skulle. Mamma sa att vi ska till pappas jobbarkompis. Vad heter han? Denna elev har klart för sig när och på vilket sätt man ska använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken därmed uppfyller elevtexten kravet för målet utan problem. Elevtext 11: Det var en vanlig dag jag skule till ju-jutsun och de pira i magen. för jag skule gradera. till vit bälte med gul rand. de jorde ont i magen. fast de jick bra i skolan. Texten visar att eleven är osäker på hur man använder sig av stor bokstav och punkt i en text. Om detta är genomgående i texten har eleven fortfarande en bit kvar innan denna del av målet är uppnått. Elevtext 12: När vi sover hör vi ett ljud jag trode att det var en orm min suster sa att det var jag som jör ljudet hon skoja hon sa att det var kusinen som snarka högt Eleven kan skapa en känsla för innehållet, men använder sig inte av interpunktion någonstans i texten. Eleven tänker kanske i meningar men har inte insikt om hur detta markeras i en text. Texten har inte nått kravnivån för målet. Eleven behöver därför få stöd och handledning för att kunna tillämpa reglerna för interpunktion. Observera! Målet kunna skriva läsligt för hand prövas inte under vårterminen 2009, då utprövningar inte gjorts i tillräcklig omfattning. Målet ska dock ingå i lärarens totala bedömning om elevens måluppfyllelse i svenska och svenska som andraspråk (se elevens kunskapsprofil, bilaga 1). KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 16

19 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Instruktioner till delprov C: Skrivning Planera för att genomföra skrivuppgiften i nära anslutning (behöver inte göras samma dag) till läsuppgiften En ovanlig skoldag. Tala om för eleverna att de ska berätta om en ovanlig dag, eller kanske en alldeles vanlig dag, som de varit med om. Berätta också att de som vill kan läsa upp sina texter för varandra vid ett senare tillfälle. Inled med att återknyta till texten En ovanlig skoldag genom att samtala om texten, vad som hände etc. dra paralleller till elevernas egna upplevelser om vanliga/ovanliga dagar. Strukturera samtalet med hjälp av en tankekarta eller stödord tillsammans med eleverna. Ge inspiration till skrivuppgiften. Detta kan naturligtvis göras på olika sätt. Här ges några förslag: Ge förslag på olika inledningar. Återknyt till tankekartan/stödorden för att stödja och inspirera eleverna att komma i gång. Låt eleverna utföra skrivuppgiften utan tidspress. Handled vid behov under skrivuppgiftens gång genom att ställa stödfrågor och/eller hänvisa till tankekartan/stödorden för att utveckla textens innehåll och struktur. Uppmana eleverna att återläsa sin text högt eller tyst för sig själva. De kan ta en kort paus under skrivuppgiften om de vill. Samla in texterna obearbetade. Om någon vill fortsätta en annan dag med berättelsen bör elevens text kopieras innan den återlämnas för fortsatt skrivande. Själva bedömningen ska göras av ursprungstexten. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 17

20 EXEMPEL PÅ ELEVMATERIAL Delprov C: Skrivuppgift Nu är det din tur att berätta om en ovanlig eller en vanlig dag som du särskilt kommer ihåg. Hur började dagen, vad hände och hur slutade den? Min dag KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 18

21 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Anvisningar för bedömning av delprov F och G: Tal och samtal Tal och samtal är liksom läsning och skrivning situations- och kulturbundet. Det innebär att elevernas muntliga förmåga ter sig olika i olika situationer. Delprov F prövar elevernas muntliga förmåga i ett sammanhang i samband med en matematikuppgift. Delprov F består av två mål och prövar elevernas förmåga att kunna berätta, beskriva samt hantera instruktioner på olika sätt. Delprov G prövar elevens förmåga att hantera samtalets olika funktioner (ingår inte i detta informationsmaterial). Delprov F prövar följande mål: Kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår Kravnivå: Eleven ska muntligt kunna formulera ett innehåll och bygga upp en handling. Kunna ge och ta emot enkla muntliga instruktioner Kravnivå: Eleven ska kunna förklara och förstå ett enkelt förlopp. Delprov G prövar följande mål: Kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer Kravnivå: Eleven ska kunna samtala och ställa frågor om kända situationer och händelser samt kunna kommentera och framföra egna åsikter om ett givet ämne. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 19

22 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Instruktioner till delprov F: Tal och samtal Inled med att samtala om Nova och Troj. Uppgiften anknyter till matematikuppgiften Den magiska saken 2. Läs texten Den magiska saken 1 för eleverna. Stanna upp och be eleverna blunda och tänka efter vad det kan vara för magisk sak som sitter på dörren. Låt eleverna parvis fantisera om saken som sitter på dörren och hur den är konstruerad. Berätta därefter att de ska beskriva för Nova och Troj hur saken fungerar. Instruera eleverna om att de på egen hand ska rita/måla hur de tror att saken ser ut och hur lysanordningen fungerar. Låt eleverna i tur och ordning berätta och beskriva saken för varandra samt förklara hur den fungerar. Observera eleverna under uppgiftens gång och skriv ner iakttagelser i bedömningsunderlaget under punkt 1 och 2. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 20

23 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Den magiska saken 1 Nova och Troj går mycket nöjda ut ur affären med en nyckelring, en fick lampa och en stor godispåse. Medan de går för att hämta sina cyklar sätter Nova nyckeln på nyckelringen och stoppar den långt ner i fickan så den inte kan ramla ur. Troj spänner under tiden fast ficklampan på pakethållaren och tänker att den nog kan vara bra att använda om det är mörkt inne i trädet. Med munnarna fulla av godis cyklar de med full fart tillbaka, hoppar av cyklarna och rusar andfådda fram till dörren i trädet. Med darrande händer sticker Nova in nyckeln i nyckelhålet och vrider om nyckeln ett varv. Inget händer! Hon tar i allt vad hon orkar och vrider ett varv till. Ett klickande ljud hörs från låset och dörren glider sakta upp. Nova och Troj vågar först inte röra sig, men lutar sig sen framåt och kikar in i mörkret. Tänd ficklampan! viskar Nova och stöter till Troj. Troj riktar försiktigt ficklampan in mot mörkret. I skenet får de syn på en smal trappa som försvinner nedåt. Vågar vi gå ner? viskar Nova och kikar in genom dörren. Det är klart! viskar Troj tillbaka. Gå först du! Nova tvekar, men tar ficklampan och går några försiktiga steg ner i trappan. Troj följer tätt efter. Plötsligt ropar Nova: Titta! Det är något som lyser där nere. Nova och Troj rusar nerför de sista trappstegen och hamnar i en lång gång där ett svagt ljus lyser långt borta. Hand i hand går de med ljudlösa steg mot det mystiska ljuset. De stannar och ser sig omkring. Så många dörrar! utbrister de samtidigt, medan de låter blicken gå runt alla väggarna. Det är dörrar överallt! suckar Nova och sätter sig på golvet. Troj går med några snabba steg fram till en av dörrarna och känner på den. Han hinner inte mer än nudda dörren förrän han skriker till och hoppar bakåt: Vad är det? frågar Nova förskräckt och reser sig snabbt upp. Titta på dörren så ser du! När jag kom åt den där konstiga saken som sitter på dörren så började den plötsligt lysa! Det här är mystiskt! Tänk om den är magisk! utbrister Nova förväntansfullt och hoppar upp och ned på golvet. KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 21

24 EXEMPEL PÅ LÄRARINFORMATION Bedömningsunderlag: Tal och samtal Bedömningsgrunderna i tabellen nedan används som underlag för att visa om eleven nått kravnivåerna för delproven F och G. Bedömningsgrunderna 1 2 anknyter till de kunskaper som mäter elevernas förmåga att kunna berätta och beskriva samt att kunna ge och ta muntliga instruktioner. Bedömningsgrunderna 3a och 3b anknyter till kunskaper som mäter elevernas förmåga att kunna samtala, ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. Elevens namn: Elevens namn: Elevens namn: Elevens namn: Bedömningsgrunder Kommentar Kommentar Kommentar Kommentar 1. Eleven berättar och beskriver så innehåll och handling tydligt framgår 2. Eleven ger och tar emot enkla muntliga instruktioner 3a. Eleven samtalar och ställer frågor 3b. Eleven framför egna åsikter och ger kommentarer KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 22

25 Kunskapsprofil svenska och svenska som andraspråk Elevens namn:... Sammanfatta på den här sidan hur eleven lyckats i förhållande till mål att uppnå i svenska och svenska som andraspråk i slutet av årskurs 3. Mål att uppnå i årskurs 3 Delprovsresultat Eleven ska beträffande Läsning kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt (prövas ej i provet) kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntlig eller skriftligt (delprov A) Lärarens kommentarer: (bedömning av Äp3 + elevens övriga prestationer) kunna läsa elevnära faktatexter och instruktioner och kunna beskriva och använda sig av innehållet muntligt eller skriftligt (delprov B) Eleven ska beträffande Skrivning kunna skriva läsligt för hand (prövas ej i provet) kunna skriva berättande texter med tydlig handling (delprov C) kunna skriva enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår (delprov D) kunna stava ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter (delprov E) kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter Eleven ska beträffande Tal och samtal kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår kunna ge och ta emot muntliga instruktioner (delprov F) kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer (delprov G) Bilaga 1 Måluppfyllelse KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 23

26 Kunskapsprofil svenska och svenska som andraspråk Elevens namn:... Elevens kommentarer Lärarens kommentarer Attityd till ämnet (självbedömning, ansvar, tilltro till den egna förmågan osv) Det här går bra Det här är svårt Hur går vi vidare? KONFERENSUPPLAGA oktober 2008 informationsmaterial om nationellt prov i årskurs 3 24

27

28 Institutionen för nordiska språk Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS)