Kristina Alexanderson. Källkritik på Internet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kristina Alexanderson. Källkritik på Internet"

Transkript

1 Kristina Alexanderson Källkritik på Internet

2 Kristina Alexanderson Källkritik på Internet

3 Källkritik på Internet.SE:s Internetguide, nr 25 Version Kristina Alexanderson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på org/, för närvarande på sidan licenses/by/2.5/se/legalcode. Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på för närvarande på sidan by-nc-nd/2.5/se/legalcode. Vid bearbetning av verket ska.se:s logotyper och.se:s grafiska element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commonslicensen enligt ovan..se klimatkompenserar för sina koldioxidutsläpp och stödjer klimatinitiativet ZeroMission. Se för mer information om ZeroMission. Författare: Kristina Alexanderson Redaktör: Hans Erik Nilsson Projektledare: Jessica Bäck Formgivning: Bedow Omslagsillustration: Camilla Atterby Första upplagan, första tryckningen. Tryck: DanagårdsLiTHO, Ödeshög, 2012 Tack till: Thord Eriksson ISBN: SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) ansvarar för Internets svenska toppdomän..se är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. Alla.SE:s Internetguider Du hittar alla.se:s utgivna Internetguider på Du kan beställa en prenumeration på nyutgivna guider genom att skicka namn och adress till Organisationsnummer: Besöksadress: Ringvägen 100 A, 9 tr, Stockholm Brevledes på.se Box 7399, Stockholm Telefon: Fax: E-post:

4 Innehåll förord 05 Vad är källkritik? 07 Bakgrund och historia 07 Vad är en källa? 09 Den källkritiska metoden 10 varför källkritik på nätet? 13 Skaffa dig en egen uppfattning 13 Konsekvenser av brist på källkritik 15 källkritik på nätet 17 Skillnader mot traditionella medier 17 Internets storlek 17 Nackdelar med källkritik på nätet 19 Fördelar med källkritik på nätet 20 källkritik på nätet i praktiken 25 källsortering på internet 27 Domäner och adresser 27 Söktjänster 29 Webbplatser 31 Uppslagsverkssajter och referenswebbplatser 34 Sociala medietjänster 34 Nätsamhällen och diskussionsforum 36 Bloggar 36 E-post 37 källgranska medieformat 39 Text 39 Bild 39 Ljud 40 Video 40 Blandmedia 40 teknisk granskning 43 Domäninnehav 43 Din och andras IP-adresser 43 Positioneringstjänster 44 Internettrafikens väg över nätet 44 Anonymiseringstjänster 45 mer om källkritik på Internet 47

5

6 förord Förord I den här Internetguiden vill jag ge dig en sammanfattande handledning i hur du kan använda källkritik för att värdera källor på Internet. Guidens syfte är att beskriva de grundläggande verktygen och metoderna för att du medvetet ska kunna hantera och bedöma de källor som du tar del av på nätet. Eftersom alla som vill kan publicera information via Internet behöver vi ställa oss frågor som: är källan det som den utger sig för att vara? Vad vill avsändaren? Vad är syftet med den här webbplatsen? Du behöver med andra ord förhålla dig till hur rimligheten i informationen står i förhållande till den som har skapat den. Fakta kan med lätthet förvrängas och misstolkas, både på Internet och i den verkliga världen. En av Internets många styrkor är att det finns enorma mängder med information och fakta. Du som har tillgång till en dator och uppkoppling till nätet har fler resurser för att skaffa fram fakta och dra egna slutsatser än någon någonsin haft tidigare. I den digitala kompetensen ingår att du bör kunna hantera Internet och förstå hur källor på Internet skapas och kan användas. Om inte annat för att du själv ska slippa bli lurad och sprida falsk information vidare. Min ambition är att du ska göra källkritik på Internet till en naturlig del av din digitala vardag. Eftersom jag är ansvarig för Webbstjärnan på.se, en spännande och utvecklande tävling för grundskole- och gymnasieelever i Sverige, är Internetanvändning i skolan ett mycket viktigt ämne för mig. Därför åtföljs innehållet i guiden av kompletterande övningsuppgifter och exempel som riktar sig särskilt till lärare, elever, studenter, pedagoger och bibliotekarier. Dessa finner du på Webbstjärnans webbplats Kristina Alexanderson Stockholm, februari

7

8 kapitel 1: vad är källkritik 01 Vad är källkritik? Innan vi ger oss ut på Internet och praktiserar källkritik kan du ha nytta av en kort orientering i vad källkritik är, hur metoden utvecklats och varför den är viktig. Den traditionella källkritiken fungerar i stora delar fortfarande utmärkt som utgångspunkt vid granskning av information på Internet. Men perspektivet behöver breddas och nya verktyg och handgrepp introduceras. När du kombinerar beprövade källkritiska metoder med nätets möjligheter blir källkritik på Internet riktigt intressant och resultatrikt. Bakgrund och historia Källkritik är en metod för att värdera om information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det är även ett tillvägagångssätt för att i möjligaste mån skilja sant från falskt samt hitta ursprunget till informationen när den väl är spridd. Källkritiken har utvecklats ur historieforskningen och vanligen anses den tyske historikern Leopold von Ranke ( ) vara den som formaliserade den analytiska kritiken av källor. Syftet med tillämpningen av källkritik inom historieforskningen var, och är, att återskapa en så verklighetstrogen redogörelse som möjligt vad gäller historiska händelser. Eftersom information och fysiska bevis om skeenden långt tillbaka i tiden till sin natur är indirekta behövdes ett system för att sortera källor och bedöma deras trovärdighet. Som metod betraktad är källkritiken besläktad med discipliner som epistemologi (kunskapslära), vetenskapsteori och journalistik. Även uppgifter som framkommer i vår egen tid, och därför kan vara enklare att granska, behöver värderas med ett kritiskt förhållningssätt för att du ska kunna avgöra om informationen är förfalskad eller manipulerad och i sådana fall, i vilket syfte. Den källkritiska metoden är ett verktyg för att skaffa sig den bästa kunskapen om verkligheten, både då och nu. 7

9 kapitel 1: vad är källkritik? Överkurs! Konstantin den stores donation Ett bra exempel på god källkritik inom den tidiga historieforskningen rör den så kallade Konstantinska donationen, ett dokument som ansågs vara författat på 300-talet av den romerska kejsaren Konstantin. I dokumentet framgår att kejsar Konstantin överlämnade romarriket till den katolska kyrkan och inte till kommande kejsare, vilket hade varit brukligt. Dokumentet användes sedan av påvedömet under medeltiden som ett bevis för deras rätt att styra Europa. Den italienska historikern Lorenzo Valla bevisade på 1400-talet att den Konstantinska donationen var upprättad på 700-talet och därmed ett falsifikat eftersom kejsaren hade varit avliden i över 400 år när dokumentet skrevs. Dialekten som innehållet i dokumentet var skrivet på avslöjade när det var författat. Källa: Encyclopædia Britannica 8

10 kapitel 1: vad är källkritik Vad är en källa? En källa är platsen eller stället som du hämtar uppgifter ifrån. Det är genom en källa som vi hämtar information om något. Med en källa för information menas ett material (text, bild eller liknande) eller en berättad framställning. Inom den traditionella källkritiken delar man in källor i tre typer: Skriftliga. Text i alla dess former. Muntliga. Intervjuer och vittnesmål. Materiella. Fysiska ting som bär vittnesbörd om skeenden. En källa kan alltså vara allt från ett kassakvitto till en inspelad intervju, ett uppslagsverk eller ett arkeologiskt fynd. Notera gärna att de digitala informationsformat som vi använder idag inte var uppfunna när huvuddragen för källkritisk granskning grundlades. På nätet kan ju en bild innehålla text som samtidigt länkar till en film där någon återger en ögonvittnesskildring. Vi återkommer senare till hur sammanblandningen av medieformaten på Internet påverkar källkritiken. Den klassiska källkritiken värderar källor enligt följande ordning: Primärkälla. Med primärkälla menas informationens ursprung, det kan vara en intervjuad person likaväl som en författad redogörelse eller ett publicerat forskningsrön..se är till exempel en primärkälla för information om Internetutvecklingen i Sverige. En primärkälla är den bästa formen av källa och den du förmodas använda om du exempelvis skriver en uppsats eller arbetar med informationsinhämtning eller omvärldsanalys. Det är viktigt att vara medveten om att även primärkällor behöver granskas och att du bör förhålla dig kritisk till dem. Sekundärkälla. Med sekundärkälla avses den informationsbärare som återger något som den ursprungliga källan förmedlat. En tidningsartikel om Internetutvecklingen i Sverige som är baserad på fakta från.se är således en sekundärkälla. En sekundärkälla kan i vissa fall accepteras som källhänvisning och värdet på en sekundärkällas information ökar om den sammanställer information från olika källor i syfte att redovisa olika vinklar på samma fakta. Tredjepartskälla. En tredjepartskälla återger det som en sekundärkälla har meddelat. Inom den akademiska världen kallas tredjepartskällor ofta för tertiärkällor. En blogg som citerar ur 9

11 kapitel 1: vad är källkritik? en tidningsartikel om Internetutveckling baserad på fakta från.se är med andra ord en tredjepartskälla. En tredjepartskälla, hur intressant den än är, godkänns sällan eller aldrig som en fullvärdig källa i formella sammanhang inom utbildning och yrkesliv. Det kan dock vara en bra källa för att finna primärkällan och informationens ursprung. Naturligtvis går det att ta sig ännu längre ned i källornas egen hierarki och tala om fjärdepartskällor, och så vidare, men det centrala här är att det inte är ovanligt att du först tar del av information från en sekundärkälla eller en tredjepartskälla, värderar informationen, för att därefter börja leta efter informationens ursprung, om den går att uppbringa. Av samma skäl skiljer vi digitala källor från verkliga eftersom de skapas under olika villkor och har skilda förutsättningar. I vardagen använder du redan, medvetet eller omedvetet, källor för att skapa dig uppfattningar om olika händelser och företeelser. Många av de källor som du använder dagligen är digitala och för att kunna utnyttja dem så effektivt som möjligt behövs källkritiska processer. Den källkritiska metoden I korthet kan det källkritiska tillvägagångssättet beskrivas som en serie frågor som du besvarar för att bilda dig en egen uppfattning om en källas trovärdighet. Det är viktigt att vara medveten om att även primärkällor behöver granskas och att du bör förhålla dig kritisk till dem. Med en källkritisk metod kan du även försöka fastställa källornas syfte och ursprung. I den traditionella källkritiken tillämpas fyra kriteriebegrepp när en källa granskas: Äkthet. Är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk? Tid. Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? 10

12 kapitel 1: vad är källkritik Checklista! Undersök källan När du hämtar information från en källa bör du besvara följande frågor för att värdera den. Vem står bakom källan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som behärskar ämnet? Är det någon du litar på? Varför är källan skapad? Är det för att informera? Är det för att presentera fakta? Är det för övertyga dig om något? Är det för att påverka en opinion? Är det för att sälja dig en produkt eller tjänst? Är det för att underhålla dig? Hur påverkar svaren på frågorna ovan ditt sätt att värdera källan? Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga. Beroende. Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt? Tendens. Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen? Om du arbetar med informationsinhämtning eller är verksam inom utbildnings- och forskningsvärlden är den klassiska källkritikens metoder inga nyheter. För alla oss andra är de bra att kunna ta till, men det mest väsentliga med att praktisera källkritik är att etablera en skeptisk inställning till all information som du tar del av i allmänhet och på Internet i synnerhet. Skillnaden är att du på nätet har möjligheter att göra egna efterforskningar och dra slutsatser kring källors trovärdighet och sanningshalt. Utan Internet hade det varit mycket besvärligt att ta reda på mer om nyheterna som du ser på tv, läser i tidningen eller ett rykte som du snappar upp, för att ta ett par tydliga exempel. 11

13 kapitel 1: vad är källkritik? Tips! Oberoende källor Inom journalistiken brukar man understryka vikten av att få en uppgift bekräftad från flera av varandra oberoende källor. Det är ett utmärkt förhållningssätt även när det gäller källkritik på Internet. På så sätt kan du relativt säkert avgöra om information är sannolik eller bör betraktas som icke trovärdig. Ofta utgör detta en utmanande bedömningsfråga eftersom en primärkälla som en ögonvittnesuppgift i ett visst skede kan vara den enda källan som finns tillgänglig. 12

14 kapitel 2: varför källkritik på nätet? 02 Varför källkritik på nätet? Källkritik borde vara en naturlig del av en digital vardag. Anledningarna till detta är många. Nätet ger alla stora möjligheter att publicera och sprida information. Det är en av Internets styrkor, men det innebär också att du på Internet möter många olika slags källor som ger sin bild av verkligheten. I takt med att informationsmängden och antalet kommunikationskanaler på nätet vuxit och blivit oöverblickbart för den enskilde individen har även mängden falsk information och oseriösa affärsmetoder ökat. Många olika källor ger sin bild av verkligheten och det är viktigt att kunna avgöra om den bild som ges är sann, sannolik, eller rent påhitt, maskerat som fakta. Skaffa dig en egen uppfattning Det är viktigt att klargöra att källkritik på nätet inte bara handlar om att hitta den rätta och mest legitima källan. Det handlar även om att medvetet välja en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. I andra sammanhang kan det gälla att du vill veta mer om ett ämne eller en händelse och då möts av en stor informationsmängd som du snabbt behöver sortera för att kunna avgöra vilka uppgifter som är mest verklighetstrogna. Källkritik i vardagen är att jämföra, titta på vem som står bakom informationen, vem som är avsändare, skribent, fotograf, etcetera. Är informationen rimlig eller inte? Vilka källor används och varför används dessa? Vilken är deras relation och vilka värderingar förmedlar de? Varför vill du tro på informationen? Är det för att den stämmer överens med din världsbild, med dina värderingar? En god tumregel är att om något verkar vara för bra för att vara sant så är det ofta inte sant. Om vi för en stund fokuserar på innehållet på Internet så framträder en stor variation när det gäller källor vars information och budskap kan ha en negativ inverkan på deras trovärdighet. Här är några exempel: Vinklad information. Utan att bli för filosofisk går det att hävda att närapå all kommunikation i någon mån är vinklad. Även råa data kan fås att förmedla 13

15 kapitel 2: varför källkritik på nätet? ett visst budskap beroende på hur de presenteras. Du behöver alltid ställa dig frågan om vem som står bakom informationen och vad den som sänder meddelandet verkligen vill. Hur är informationen vinklad? I vilket syfte? Rykten och förtal. Nätet är en formidabel kommunikationskanal för den eller de som vill sprida nedsättande rykten om privatpersoner, organisationer och företag. Ofta startar ryktesspridningen med ett uns av sanning för att sedan ta fart och spridas mycket fort. När något hävdats tillräckligt många gånger kan lögn förväxlas med sanning. Precis som i verkliga livet är det bra att förhålla sig neutral till utsagor som inte kan ledas i bevis samt även undersöka eventuella fakta som redovisas för att kontrollera om de är sanna eller inte. Politisk propaganda. Att nätet används för politiska kampanjer är naturligtvis inte negativt i sig, tvärtom, men via sociala medier, diskussionsforum och tillfälliga kampanjwebbar är det inte ovanligt att gränserna för vad som är sant och bevisligen falskt tänjs. Eftersom oberoende källor ofta saknas gäller det till exempel att hitta de olika politiska motståndarsidornas budskap för Överkurs! Källkritik i skolan I utbildningsvärlden är källkritik en av de färdigheter som lyfts fram som centrala i läroplanen för både grundskolan och gymnasieskolan. I grundskolans läroplan står det: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Källa: Läroplanen, Lgr 11 14

16 kapitel 2: varför källkritik på nätet? att få en samlad och rättvis bild. En av många fördelar med ett öppet Internet är att du enkelt kan ställa frågor till de som hävdar en åsikt och sedan kontrollera svaren. Vilseledande innehåll. Det som ser ut som en autentisk amatörfilm på en webbvideotjänst kan vara en del av en reklamkampanj. Falska nyheter planteras via självpublicering och sprids sedan av etablerade medier. En webbplats som presenterar sig som ett alternativt webb-uppslagsverk sprider i själva verket främlingsfientliga åsikter. Äkthetsbegreppet ställs på sin yttersta spets på nätet och det är även en av de roliga och utmanade aspekterna av att göra egen källgranskning: att oriktiga uppgifter kan avslöjas. Bedrägliga affärer. De flesta som använder Internet regelbundet har stött på oseriösa kommersiella aktörer. Att en affärsjurist i ett fjärran land vill låna ditt bankkonto för en transaktion som kommer göra dig rik är synnerligen osannolikt. Du blir heller inte vinnare i ett lotteri som du aldrig medvetet deltagit i. Listan på bedrägerivarianter kan göras väldigt lång. Ett kritiskt tänkande innebär inte att du är vaccinerad mot bedrägerier, men efterforskningar på nätet kan betyda att du blir mer medveten om vad det rör sig om och hur bedragarna agerar. Yttrandefrihet och censur. Det är viktigt att komma ihåg att i många delar av världen existerar inte press- och yttrandefrihet och medborgarna är förbjudna enligt lag (eller hot om repressalier) att publicera vilken information de vill. Att granska förekomsten av censur kan vara komplicerat eftersom det är omöjligt att värdera information som inte förmedlats. Här gäller det att vara extra källkritisk och vara uppmärksam på språkbruk. Exempelvis är en nyhetsförmedling som oemotsagd hyllar en sittande regim förmodligen inte en trovärdig källa. Konsekvenser av brist på källkritik Om vi summerar de olika versioner av vilseledande källor du finner på nätet blir det tydligt att det utan källkritik finns uppenbara risker att du blir lurad. Men det är inte allt. Eftersom Internet inte är ett envägsmedia som traditionella massmedier kan du själv sprida vidare falsk information genom att publicera din egen tolkning på webben, skicka vidare som e-post, vidareposta något på Facebook och så vidare. 15

17

18 kapitel 3: källkritik på nätet 03 Källkritik på nätet Förenklat uttryckt kan man beskriva Internet som ett nätverk av datorer som kopplats samman och bildat ett internationellt nätverk med datorer som kommunicerar med varandra. Internet som nätverk betraktat består av otaliga mindre nätverk. Nätet har en decentraliserad teknisk infrastruktur. Vi använder Internet för att skicka information från en dator till en annan och för att kommunicera med varandra. Innehållet på Internet utgörs av en mängd olika informationsformat: text, ljud, bild, rörlig bild samt datorprogram och funktioner. Att värdera källor på Internet kan vara en omständlig process eftersom mängden informationskanaler är så enorm. Omvänt har du via din dator (eller mobila enhet) och nätuppkoppling ett mycket kraftfullt verktyg för informationsinhämtning bokstavligen i dina händer. Skillnader mot traditionella medier Böcker är tidsmässigt linjära, det vill säga att det som står i en faktabok från 1910 kommer att stå där för alltid utan att ändras. Tryckta medier är statiska. Referenser i form av fysiska bevis är också konstanta, även om tolkningen och betydelsen av dem kan komma att ändras över tid. En positiv aspekt av traditionella medier och fysiska bevis är att de ger oss en möjlighet att följa en utveckling från då till nu. På Internet råder ett motsatt förhållande. Allt innehåll är potentiellt föränderligt, källor dyker upp, etableras och försvinner. Information ändras för att ersättas av nya fakta. Källor på nätet, och informationen de förmedlar, är dynamiska. Den digitala förändligheten tilltalar dig som är vetgirig eftersom du snabbt har tillgång till den senaste informationen när nya fakta presenteras eller befintliga sakförhållanden ändras. Internets storlek Nätet är stort. Riktigt stort. Du kanske tycker samlingarna i ett bibliotek är omfattande, men det är bara småpotatis jämfört med informationsmängden på Internet. På grund av Internets decentraliserade tekniska uppbyggnad är det extremt svårt, för att inte säga omöjligt, att med exakthet beräkna hur mycket information nätverkens nätverk innehåller. Världens största innehållsindex, Google, har inte uttalat 17

19 kapitel 3: källkritik på nätet sig sedan i juli 2008 om hur stor del av Internet som söktjänsten gjort sökbart. Då uppskattade Google att det fanns över en biljon ( eller en miljon miljoner) länkar på nätet, en siffra som många analytiker anser kan ha fördubblats sedan dess. Enligt ett forskningsprojekt på universitetet i Tilburg i Nederländerna indexerade söktjänsterna Yahoo, Bing och Google sammantaget 7,2 miljarder webbsidor den 28 februari 2012, en bråkdel av den informationsmängd som beräknas finnas på nätet. Med andra ord finns det gigantiska mängder med information och data tillgängligt via Internet som inte dyker upp via söktjänsterna. Det är även viktigt att notera att när det gäller indexering av innehåll på Internet så talar vi om det som benämns som den ytliga webben, de medieformat som söktjänsternas teknik stöder. Till det kan du addera den så kalllade djupa webben, till exempel webbdatabaser vilkas innehåll söktjänsterna inte kommer åt samt webbplatser som Facebook och kommunikationstjänster som Twitter vars innehåll medvetet dolts från indexering. Slutsatsen är att det finns många källor på nätet som besvarar de frågor du har men som det kan ta tid att hitta, i synnerhet om få webbsidor länkar till källorna. Källor: Google, Verisign, Web Foundation, Tilburg University. Tips! Webbens tidsmaskin Även om nätets innehåll är i ständig förändring finns det möjligheter för dig att gå tillbaka i tiden och kika på innehåll på webben som det var från 1996 och framåt. På sajten finns cirka 150 miljarder sidor sparade och sökbara. Sajten är inte bara en guldgruva vid efterforskningar av källor på nätet, det är även en mycket intressant tillbakablick på webbens jämförelsevis korta historia. 18

20 kapitel 3: källkritik på nätet Överkurs! Antalet svenska webbplatser När det gäller omfattningen av Internet i Sverige så är även det en fråga som är vansklig att besvara. Webbsidor och annat innehåll kan ha svenskt upphovsmannaskap, men finnas på webbtjänster fysiskt belägna utomlands och sajter som administreras i Sverige kan ha text på andra språk än svenska. Det finns i skrivande stund ingen kvalificerad uppfattning om hur stor den svenskspråkiga delen av innehållet på nätet är. I februari 2012 fanns det cirka 1,2 miljoner registrerade domännamn under den svenska toppdomänen.se, vilket kan ge en viss fingervisning om att det rör sig om flera hundra miljoner sidor. Källa: Stiftelsen för Internetinfrastruktur,.SE Nackdelar med källkritik på nätet Svårigheterna med kritisk värdering av källor på Internet ligger på många plan. Vi har redan berört den ofantliga mängden information som finns tillgänglig på nätet. Andra exempel på problem att ta i beaktande är: Hypermedia. En webbplats kan bestå av många olika medieformat samtidigt och referera till många olika källor vilket gör det till en utmaning att enkelt bedöma dess trovärdighet. Förvanskning. Digitalt innehåll kan lätt ändras utan att bearbetningen går att upptäcka. Sedan kan medieformat på nätet kopieras och spridas hur många gånger som helst utan att kopiorna skiljer sig från originalet. Vidare kan material från traditionella medier överföras till ett digitalt innehåll för att sedan manipuleras. Föränderlighet. Även stora etablerade sajter med användbar information kan försvinna från nätet över en natt. Dessutom kan publicerat material när som helst ändras och i och med det öka eller minska i trovärdighet. Anonymitet. Att alla som använder Internet kan utge sig för att vara någon annan än de själva verket är försvårar 19

21 kapitel 3: källkritik på nätet för källkritikern. Det gäller givetvis även nättjänster eller webbplatser som kan vara helt anonymiserade vid en första anblick. Uppgifter och påståendens ursprung blir svåra att härleda. Självpublicering. I och med att vem som helst kan publicera vilken information som helst utan att den förhandsgranskas skapas många oskyldiga källor vars information och budskap inte är förankrade i verkligheten eller helt enkelt bygger på missförstånd och dåligt underbyggda fakta. Okunskap. När det gäller de nya mediekanalerna saknas ofta kunskaper om hur innehållet skapas och därför kan det vara problematiskt att bedöma om informationen från en källa är trovärdig eller inte. Det är dessutom problematiskt om föränderliga källor på nätet värderas på samma sätt. Ett fysiskt bevis är naturligtvis mer trovärdigt än en länk till information om ett fysiskt bevis. Fördelar med källkritik på nätet Det är lätt att bli överväldigad när det gäller svårigheterna med källkritik på Internet. Men sanningen är att möjligheterna för positiva resultat med nätbaserad källgranskning är mycket stora. Det är lätt att bli överväldigad när det gäller svårigheterna med källkritik på Internet. Men sanningen är att möjligheterna för positiva resultat med nätbaserad källgranskning är mycket stora. Resurser. Internet innehåller ofantliga mängder med informationsmässigt brus men samtidigt är det den största ansamlingen av information som mänskligheten hittills producerat. Effektivitet. Med en uppkopplad dator eller handhållen enhet kan du mycket snabbt ta del av stora mängder information från många olika källor. Det gör qtt källgranskning via nätet ofta är mer tidsmässigt effektivt än att leta efter information i den fysiska världen. Interaktivitet. På nätet kan du fråga experter och sakkunniga i ämnen du själv inte behärskar. I förekommande fall kan du även kommunicera med människor 20

22 kapitel 3: källkritik på nätet Överkurs! Fejkade naturfoton Den prisbelönade naturfotografen Terje Hellesø avslöjades ha bearbetat bilder på ett sådant sätt att de kunde bedömas som falska. Det var en bloggande jaktvårdskonsulent som först uppmärksammade fusket varefter medlemmar på diskussionsforumet Flashback kunde bevisa tekniskt att bilderna var manipulerade. Hellesø erkände sedan på webbplatsen Fotosidan efter ett så kallat mediedrev. Flashback fick i november 2011 kollektivt ta emot Sveriges Radios nyinstiftade journalistpris, Årets Medieorm, för avslöjandet. Källor: Fotosidan, Sveriges Radio 21

23 kapitel 3: källkritik på nätet som befinner sig i händelsernas centrum eller kan tipsa dig om trovärdiga källor. Spårbarhet. Ofta är inte nätet så anonymt eller kaotiskt som det först kan förefalla. Många webbplatser har ansvariga utgivare och ibland finns det tekniska möjligheter att ta reda vem som står bakom en källa på Internet. Jämförbarhet. Eftersom du snabbt och smidigt kan kopiera och katalogisera information från källor för eget bruk är det möjligt att överblicka och sammanställa uppgifter för att bilda dig en åsikt om i princip vad som helst. Kreativitet. Internet är en teknikdriven innovation som inte på långa vägar är färdigställd och sannolikt aldrig kommer att bli det. Det innebär att du kan testa och utöka dina källkritiska verktyg och metoder när nya kommunikationskanaler och funktioner introduceras. Tips! Bli en bra källa Om du publicerar dig på nätet, på egen hand eller tillsammans med andra, bör du inte glömma bort att följa de elementära källkritiska principerna när du startar en blogg, bygger en webbplats etcetera. Var tydlig med avsändarinformation och sajtens eller webbsidans syfte. Ange källhänvisning till fakta som redovisas och underbygg eventuell argumentation med bevis och information om sammanhang. Försök helt enkelt att skapa det webbinnehåll du själv skulle vilja ta del av om du granskar det med en källkritisk blick. 22

24 kapitel 3: källkritik på nätet Överkurs! Internets starka tillväxt I december 2011 fanns det 2,26 miljarder Internetanvändare totalt. Det motsvarar cirka 33 procent av jordens totala beräknade befolkningsmängd. Den procentuella ökningen av nätanvändare från början av år 2000 till slutet av 2011 var hela 528 procent. I vissa delar av världen är Internetpenetrationen fortfarande förhållandevis låg. På den afrikanska kontinenten använder idag bara 13,2 procent Internet regelbundet. Det är ingen orimlig gissning att antalet informationskällor på nätet kommer att fortsätta öka de kommande åren i takt med att allt fler människor får tillgång till utrustning och uppkoppling. Källor: United States Census Bureau, Nielsen Measurements, International Telecoms Union (ITU). 528% Procentökningen av nätanvändare från början av år 2000 till slutet av 2011 var hela 528 procent. 23

25

26 kapitel 4: källkritik på nätet i praktiken 04 Källkritik på nätet i praktiken Det är dags att summera vad vi gått igenom så här långt och beskriva ett förslag på tillvägagångssätt som du kan använda när du står i begrepp att omsätta källkritisk teori till praktik. 1. Syfte och sammanhang Vid användning av källor, eller då du bara vill värdera källor, är det klokt att först reflektera över i vilket syfte och sammanhang källorna ska användas. Det gäller även de sammanhang källorna redan förekommer och används. Vilken källa du kommer att använda beror på vilken uppgift du har att lösa och sammanhanget kommer att hjälpa dig att bedöma källans trovärdighet. I valet av källa är frågan om vad du söker svar på viktig. 2. Avgränsning och mål Med tanke på att Internet är riktigt stort och information är sammanlänkad med annan information i stora komplicerade strukturer, är det förnuftigt att sätta upp avgränsade mål för din källgranskning. Avgör i förväg vad du vill åstadkomma med dina efterforskningar och bestäm en tidpunkt då du behöver vara färdig. Det är annars lätt hänt att du samlar på dig för mycket överskottsinformation och lägger ned för lång tid på något som kunde varit klart för länge sedan. 3. Kritisk inställning Som tidigare nämnts är en skeptisk och objektiv hållning källgranskarens främsta egenskaper. Ofta förenklas källkritik till att söka svar på om källan är vad den utger sig för att vara. I ett gediget källkritiskt arbete ingår även analys och efterföljande slutsatser kring hur du värderat källan i förhållande till på vilket sätt du använt den. 25

27 kapitel 4: källkritik på nätet i praktiken 4. Kriterier och checklistor Använd de kriteriebegrepp och checklistor som finns i den här guiden. Efter ett tag kommer du att kunna dem utantill. Då går det snabbt och enkelt för dig att dra slutsatser om vem eller vilka som står bakom källan, vad den eller de vill och om informationen är av bra eller dålig kvalitet. Om uppgiften är att ta reda på hur ungdomar i Sverige klädde sig i slutet av 2011 är modebloggar sannolikt den bästa källan, men om du vill ta reda på vem som var statsminister i Grekland 1975 är inte bloggar korrekta källor Välj rätt sorts källa Om uppgiften är att ta reda på hur ungdomar i Sverige klädde sig i slutet av 2011 är modebloggar sannolikt den bästa källan, men om du vill ta reda på vem som var statsminister i Grekland 1975 är inte bloggar korrekta källor, utan snarare en uppslagsverkstjänst på nätet. I arbetet med att lära sig värdera källor handlar det mycket om att kunna hitta och använda den mest relevanta källan oavsett vad du vill veta. Det finns bara ett sätt att lära sig den färdigheten genom övning. 26

28 kapitel 5: källsortering på internet 05 Källsortering på Internet För att hitta den källa på nätet som ger dig korrekt information behöver du kunna avgöra vilka tjänster som är bäst lämpade att hjälpa dig lösa en uppgift och ge svar på dina frågor. Här följer introduktioner till olika sorters tjänster på nätet och de egenskaper och funktioner som du kan dra nytta av alternativt bör se upp med. Domäner och adresser En grundläggande kunskap när det gäller att granska källor på nätet är att känna till lite om hur Internets adresseringssystem, det så kallade domännamnsystemet (DNS) fungerar. En webbadress kan inte sällan hjälpa dig att göra slutledningar om vem som står bakom källan och informationen du tar del av på webben. Här har vi brutit ned en länk till den plats på webben där du finner information om.se:s Internetguider i sina olika beståndsdelar. /internet-for-alla/guider Här har vi brutit ned en länk till den plats på webben där du finner information om.se:s Internetguider i sina olika beståndsdelar. 27

29 kapitel 5: källsortering på internet Adressdel Vad betyder tecknen? och vad betyder det? Hypertext Transfer Protocol Den första delen av en webbadress (kallas även länk eller URL) talar om för ditt webbläsarprogram vilken sorts teknik för dataöverföring som avses. http är den i särklass vanligaste varianten. Även https, som indikerar en server vars kommunikation är krypterad och relativt säker för avlyssning, förekommer också. www World wide web Anger att det är en serverdator med webbinnehåll..iis Domännamn /serveradress Domännamnet talar vanligen om vem som äger och/eller står som avsändare för innehållet som finns på adressen. I det här fallet är det Stiftelsen för Internetinfrastruktur,.SE.se Toppdomän Via en toppdomän kan du bedöma från vilket land innehållet på adressen kan ha sitt ursprung. Det finns emellertid toppdomäner som.com,.net och.org som inte avslöjar innehavarens geografiska hemvist. En fullständig lista över länder och deras toppdomäner finner du på /internet-foralla Katalog eller avdelning Nästa steg i just den här URL:en är en övergripande avdelning som heter Internet för alla på.se:s webbplats. Efter toppdomänen, åt höger räknat, kan en webbadress se ut nästan hursomhelst. Exempelvis ser adressen till filmer om.se:s tävlingen för elever, Webbstjärnan, ut så här: youtube.com/playlist?list=pl52d188a6756f40cd&feature=plcp /guider Underavdelning /webbsida Det som ligger sist i webbadressen är i de allra flesta fall det innehåll som du ser i din webbläsare, i det här exemplet avdelningen där alla Internetguider presenteras och kan läsas eller laddas ned från.se:s sajt. Om du studerar en webbadress enligt ovan har du en teoretisk möjlighet att bilda dig en uppfattning om var i världen avsändaren befinner sig samt dra slutsatser om vem eller vilka som skapat innehållet på webbplatsen. Det finns tekniska hjälpmedel för att kolla vem som står bakom exempelvis ett domännamn. Vi går in på det i mer detalj i kapitel sju. 28

30 kapitel 5: källsortering på internet Överkurs! Mer om DNS Vill du förkovra dig i ämnet domännamn finns det två Internetguider i samma serie som den här skriften som du kan ladda ned, läsa direkt på webben eller beställa på.se:s sajt De kostnadsfria guiderna heter DNS Internets vägvisare och Domännamn allt du vill veta om din adress på nätet. Tips! Vem länkar till vad? Med hjälp av kommandot link:www.iis.se följt av en webbadress (i det här exemplet,.se:s webbplats) i sökfältet kan du med hjälp av Google ta reda på vilka sajter som länkar till adressen och hur många de är. Motsvarande kommando i söktjänsten Yahoo är site: Söktjänster Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2011 från.se använder 96 procent av de svenska Internetanvändarna Google som söktjänst. Andra söktjänster är Yahoo och Microsofts Bing. En söktjänst är en databas, ett index av webbsidor, bilder, filmer och så vidare. Du bör förhålla dig kritisk även till verktygen som du använder för att hitta källor på nätet. Företag som Google och de andra söktjänsterna agerar enligt en affärsidé som påverkar sökresultaten. Googles affärside är att sälja riktade annonser som är kopplade till ditt sökresultat. Resultatet av en sökning beror på hur väl sajtens innehåll svarar mot det som sökalgoritmen söker på. På Google finns ingen redaktion som värderar träffarna och tar ställning till om källorna är relevanta, bra eller inte. Det kan vara bra att söka på samma sökord i flera olika söktjänster för att kunna jämföra sökresultaten. Många gånger ger söktjänster som Google dig svaret på enkla faktafrågor och fungerar därmed som källan för svaret, men Google är inte en källa i sig, det är ett verktyg för att hitta rätt källa och korrekt information. Söktjänsternas extra-tjänster som översättningsfunktioner, kart-, bildoch videosök är utmärkta verktyg när du granskar innehåll som är skapat i specifika medieformat. Mer om det i nästa kaptitel. 29

31 kapitel 5: källsortering på internet Tips! Avancerat sökande Lär dig skriva söksträngar som med större träffsäkerhet ger dig länkar till de webbsidor där informationen du söker finns. Exempelvis kan du sätta ord eller hela fraser inom citationstecken ( ) för att söksvaret ska innehålla just det ordet eller en särskild fras. Plus- eller minustecken framför ett ord bestämmer om ordet visas i söksvaret eller inte. Du kan även genomsöka en hel sajt, i det här exemplet.se:s webbplats, genom att skriva ett sökord följt av site:iis.se En sökning i en specifik sajt förutsätter att webbplatsen är byggd med webbteknik som låter sig indexeras. 30

32 kapitel 5: källsortering på internet Överkurs! Lokala söktjänster Som vi tidigare avhandlat indexerar Google långt ifrån hela nätet. Det finns dessutom andra stora söktjänster på marknader där Google av olika anledningar inte dominerar. Bland dessa är ryska Yandex och kinesiska Baidu de största lokala söktjänsterna i sina respektive geografiska områden. Webbplatser I arbetet med att kritiskt granska en webbplats behöver du titta på flera saker. Webbplatser kan vara skapade för olika syften och det måste du vara medveten om när du ska granska dem kritiskt. Det är inledningsvis nödvändigt att avgöra vilken sorts webbplats och vilken sorts innehåll som du bedömer. Är det ett material som är statiskt eller är det dynamiskt? Det är vanligt att dela upp webbplatser utifrån genom vilken typ av material som dominerar. Dynamiska webbplatser ändras dagligen medan statiska sajter uppdateras mer sällan. I diskussionen kring att bedöma olika webbplatser skiljer vi även på olika webbplatser utifrån vad som är webbplatsens huvudsakliga syfte. Till exempel har ett företags webbplats det primära syftet att kommunicera företagets verksamhet och erbjudanden till potentiella kunder, men även att ge dig en bild av vilken sorts företag det är. 31

33 kapitel 5: källsortering på internet Tips! Korta ned åt vänster Om du har angett en länk i ditt webbläsarprograms adressfält, men inte kan hitta någon information om vem som står bakom sajten kortar du ned länken från höger till vänster: internet-for-alla/guider se/internet-for-alla/ I sista steget hamnar du på den huvudsakliga webbadressen där det kan finnas information om vem som skapat innehållet på den längre adressen (länken, URL:en). Om sidan du först hamnar på finns på ett webbhotell eller liknande är metoden i stort sett verkningslös, men ofta räcker det med att flytta upp ett steg i innehållsstrukturen för att du ska hitta mer ledtrådar eller till och med användbar information. Detta fungerar endast om webbplatsen är producerad på ett sådant sätt att informationsstrukturen avspeglar sig i adresser och länkar

34 Checklista! Utvärdera webbplatsen Innan du använder information från en webbplats bör du besvara följande frågor för att värdera den. Vad är det för sorts webbplats? Är det en statisk eller dynamisk sajt? En webbshop? Är det en blogg? Ett diskussionsforum? Är sajten reklamfinansierad eller inte? Hur påverkar vilken sorts webbplats det är innehållet? Värdera och ta ställning. Vem är avsändaren? Finns det en informations- eller kontaktsida som berättar vem eller vilka som står bakom sajten? Finns det andra indikatorer om vem som är informationens avsändare? Hur värderar du kunskaperna som du får om avsändaren? Hur påverkar det innehållet? Värdera och ta ställning. Vem har skapat sajten? Är det en myndighet? En privatperson? Ett lärosäte? Är det en organisation? Är det ett företag? Vilken betydelse har det för hur du värderar innehållet? Värdera och ta ställning. Vilket är syftet med webbplatsen? För att informera om något? För att presentera fakta? För att propagera för en åsikt? För att sälja något? För att underhålla? Kan det finnas flera samtidiga syften? Till vem vänder sig sajten eller den enskilda webbsidan? Vilken är målgruppen? Fungerar innehållet för dina syften? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Riktar sig webbplatsen till en särskild yrkeskategori eller en bred allmänhet? Är sajten seriös? Är texterna välskrivna eller dåligt formulerade? Är innehållet objektivt eller vinklat? Stämmer angivna fakta? Hänvisas det till källor? Finns det något datum som visar när den uppdaterades senast? Är innehållet omfattande eller kortfattat? Fungerar länkarna? Kan du få informationen från andra ställen? Har du letat på andra ställen? Kan det finnas fler källor? Har du jämfört med andra webbsidor? Vilka andra webbplatser eller webbsidor länkar till den sajt du undersöker? Vilken är den bästa källan? 33

35 kapitel 5: källsortering på internet Uppslagsverkssajter och referenswebbplatser Historiskt sett har uppslagsverk varit auktoriteter och utmärkta källor inom sina respektive kunskapsområden. Nationalencyklopedin, exempelvis, skapas av experter inom en lång rad områden och kvalitetsgranskas av redaktörer innan innehållet publiceras. Syftet med det traditionella uppslagsverket är att presentera information som är objektiv, relevant och tillförlitlig. Men på Internet finns det många uppslagsverk som inte fungerar så. Uppslagsverk på nätet behöver inte baseras på samma förutsättningar som de traditionella uppslagsverken. Det är bland andra Wikipedia ett tydligt exempel på. Wikipedia har ambitionen, liksom ett traditionellt uppslagsverk, att sammanställa vår gemensamma kunskap, men till skillnad från Nationalencyklopedin skapas inte Wikipedias innehåll av de som formellt anses vara experter, forskare, professorer utan genom att alla som vill får vara med och bidra med innehåll, oavsett om man är expert eller inte. Wikipedia kallar sig den fria encyklopedin och har målsättningen att samla all världens kunskap på ett ställe på Internet. Det finns flera användardrivna uppslagsverk på nätet som samlar kunskaper kring olika specialområden och de byggs ofta, i likhet med Wikipedia, upp genom att vem som helst, även du, kan redigera vilken artikel som helst. Användardrivna uppslagsverk är en bra utgångspunkt, men du behöver ofta söka mer information från andra källor om du inte bara behöver basala fakta. Att använda uppslagsverk på nätet kräver att du tar reda på hur uppslagsverket skapats och vem eller vilka som ligger bakom det. Wikipedia och de andra referenswebbplatserna är bra på att hänvisa till källor, varför du snabbt kan hitta primärkällor via en uppslagsverkssajt som då är en sekundärkälla. Sociala medietjänster Nättjänster som Facebook och Twitter är väldigt olika sinsemellan, men grupperas ändå under samlingsnamnet sociala medier. Social medier är webbtjänster som domineras av användargenererat innehåll. Du möter i de sociala medierna mycket information som du behöver kunna värdera och fundera kring vilka källor som du tar del av och varför. Twitter, som är en kommunikationskanal på nätet där meddelandena endast kan vara 140 tecken långa, är från ett källkritiskt perspektiv bra för snabba nyheter och spridning av intressanta länkar. Och du kan själv ställa frågor och be om hjälp av andra när det gäller specifika ämnen, vilket kan ge nog så intressanta uppslag. Face- 34

36 kapitel 5: källsortering på internet Tips! Leta källor med hashtaggar På Twitter (www.twitter.com) kan du ibland se tecknet #, följt av ett ord eller en fras. En så kallad hashtag är en metod för att skapa ett slags kanaler på Twitter som avhandlar ett ämne, en företeelse eller i princip vad som helst. Detta gör att det blir enklare att söka efter meddelanden och följa diskussioner i Twitterflöden. En hashtag får inte innehålla skandinaviska vokaltecken, samt att fraser skrivs utan mellanslag. Det finns även en särskild söktjänst för hashtaggar på 35

37 kapitel 5: källsortering på internet book är, som vi påtalat tidigare, inte sökbart när det gäller det användarpublicerade innehållet, men intresse- och expertgrupper kan dock ha en sida på Facebook där du kan hitta utförlig information och diskussioner om ett ämne. Eftersom Facebooks främsta syfte är att tillhandahålla en elektronisk plattform för umgänge mellan vänner och likasinnade är dess betydelse som resurs för att hitta objektiva källor ganska begränsad. Det vanliga är att externa källor, låt säga tidningsartiklar på webben, citeras och länkas på Facebook och Twitter och då räknas de sociala medietjänsterna som tredjepartskällor. En stor risk för oss som använder sociala medier i vardagen är att vi glömmer att förhålla oss kritiska, eftersom många av de sociala medierna bygger på att vi har relationer till dem vi delar information med och dem litar vi på. En påtaglig risk är att vi stänger av vårt kritiska tänkande eftersom den information som vi tar del av kommer från en av våra vänner, bekanta, eller har delats av många före oss. Även i sociala medier behöver vi förhålla oss kritiska mot den information som vi möter, även om den kommer från våra vänner. Vi behöver också fundera kring hur den tekniska plattformen styr vilken information som vi får tar del av. Liksom med sökmotorer, fungerar sociala medietjänster olika och det bör vi tänka på när vi värderar information från sådana källor. Nätsamhällen och diskussionsforum Webbaserade samtal har den fördelen att de finns bevarade efter att resonemangen avslutats och att diskussionerna ofta är sorterade efter ämne samt sökbara. Diskussionsforum som specialiserats på ett specifikt ämne är många gånger till stor hjälp när du efterforskar källor eller vill fördjupa dig i ett ämnesområde. Förutom att någon eller några redan kan ha avhandlat svaret på frågan du har, så kan du även själv ställa frågor till dem som är uppenbart mer insatta i ämnet än du själv. Vi påminner dock om att du givetvis ska tillämpa den källkritiska metoden på vad som än skrivs i ett diskussionsforum på webben. Anonymiteten som är legio i de stora så kallade nätsamhällena, exempelvis svenska Flashback, innebär också att grundlösa påstående fyller diskussionstrådarna i lika hög grad som verifierbara fakta avhandlas. Det korta men kärnfriska uttrycket Källa på det? har etablerats i diskussionsforum på svenska för att be någon redovisa fakta kring ett påstående. Bloggar Mycket av innehållet på de webbplatser som du normalt sett förknippar med be- 36

38 kapitel 5: källsortering på internet Tips! Blogginlägg på svenska Bloggsöktjänsten Twingly (www.twingly.com) låter dig söka på inlägg och publicerade artiklar skrivna på ett specifikt språk. Därför använder många tjänsten som ett sätt att söka information i den svenska så kallade bloggosfären. Även större mediesajter som Aftonbladet och DN är anslutna till Twingly. greppet blogg är i form av privata digitala dagböcker. Men bloggar kommer i många olika former och bör hanteras därefter. Det finns bloggar som fokuserar på ett ämne, eller ett fåtal ämnen, och gör det mycket hängivet. Dessa bloggar kan vara användbara källor och kan med tiden sammanställa omfattande resurser i form av länkar till källor och information. I en granskning av en blogg som källa är det viktigt att du går tillbaka till checklistan för webbplatser, och använder den för att värdera bloggen som webbplats. Vilket är syftet, vem är avsändaren och hur speglas det i bloggens innehåll? Det finns många olika sorters bloggar med olika syften och det bör du ta hänsyn till när du värderar källan. Utöver det finns företags- och organisationsbloggar som mycket väl kan tjäna som primärkällor inom sitt särskilda expertområde. Exempel på det är.se:s blogg som du hittar på Bloggar har för det mesta kommentarsfält där du kan ställa frågor eller ge synpunkter på innehållet på bloggen, vilket kan ge utdelning i form av fördjupad information och hänvisning till andra källor. E-post Glöm inte bort Internets mest grundläggande kommunikationsform, e-posten, när du källgranskar. Om du inte har bråttom, ställ en fråga eller be om hjälp via e- post från de som driver en webbplats eller nättjänst som du uppfattar borde kunna ge dig information som du inte funnit hur mycket du än har sökt. 37

39

40 kapitel 6: källgranska medieformat 06 Källgranska medieformat När du vill bedöma källor och information med hjälp av de källkritiska kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens (se kapitel 1) på Internet kan du ta till olika knep beroende på vilket medieformat som informationen är skapad i. Här har vi samlat några av våra favoriter. Text Klipp ur en rubrik eller hela fraser ur ett källmaterial på webben och sätt dem inom citat-tecken och gör en sökning i en söktjänst. På så sätt kan du kontrollera vilka sorters webbplatser som citerar texten du hittat och i bästa fall även avgöra dess ursprung. Sök i diskussionsforum efter en ämnesrubrik eller en exakt fras. Diskuteras det ämne du är intresserad av? Vad säger debattörerna? Om du misstänker att någon plagierat en hel webbsida och använt den utan källhänvisning kan du använda tjänsten Copyscape (www.copyscape.com) som ger dig möjlighet att söka rätt på kopior av den sida du anger som original. Omvänt kan du hitta originalet om du har webbadressen till en kopia. Bild Använd en söktjänstfunktion för att söka endast på bilder. Googles bildsökningsfunktion (images.google.com) är en utmärkt resurs om du vill ta reda på om det finns en bild på nätet som hjälper dig att lösa en uppgift. Att avgöra om en digital bild är äkta eller har blivit manipulerad är många gånger ytterligt svårt. Ett smart trick är att använda det engelska ordet för bluff, hoax, i ditt sök-kommando. Då kan du finna information om tvivel angående en bilds äkthet. Nätets användardrivna bildforum, som Flickr och Picasa, innehåller miljarder sökbara bilder och kan i vissa sammanhang ge dig bilder på händelser via foton tagna av ögonvittnen och andra sorters primärkällor. Det är dock viktigt att du ber upphovsmannen om tillstånd för att få använda bilden som källa. Om du inte kan komma i kontakt med den som tagit bilden, kan du alltid länka. 39

41 kapitel 6: källgranska medieformat Med hjälp av webbtjänsten TinEye (www.tineye.com) kan du ladda upp en digital bild, eller ange en exakt webbadress till en bild, för att därefter få reda på var på den indexerade webben som bilden använts. Detta är mycket användbart när du till exempel misstänker att en bild som visas ett sammanhang i själva verket har ett helt annat ursprung än vad som påstås. Ljud Att avgöra om en digital ljudupptagning på nätet är autentisk är så gott som omöjligt. Däremot kan sökningar på rubrik eller filnamn ge dig ledtrådar om någon publicerat tvivel om ljudupptagningens äkthet eller bevis på att innehållet är förfalskat. Om du vill undersöka om det finns en ljudupptagning på Internet som innehåller information du behöver så är ljudsöktjänsten Findsounds (www.findsounds.com) en bra webbplats att börja leta på. Video De fundamentala kriterierna för källkritisk granskning gäller i allra högsta grad filmsekvenser via webben. Via videotjänster på nätet som Youtube och Vimeo sprids medvetet filmsekvenser som ofta inte håller för en ingående granskning. Vid en granskning av videomaterial på en tjänst som Youtube är det viktigt att du tittar på saker som teknisk kvalitet, ljudkvalitet, vem som står bakom uppladdningen och så vidare. Missa inte att läsa kommentarerna från användare på webbvideotjänster. Där kan det avslöjas om en film är manipulerad eller om innehållet i sin helhet är en bluff. Så kallade play-kanaler (strömmande webbfilm eller webb-tv) kan vara bra primärkällor i form av nyheter, presentationer, faktainslag eller dokumentärer. Vissa utgivare av play-kanaler raderar material efter en viss tid, så var uppmärksam på innehållets flyktighet. Blandmedia Presentationsmaterial skapade i program som Microsofts Powerpoint och Apples Keynote kan, precis som själva webben, bestå av ljud, bild, video och text. Presentationer från konferenser och mässor är exempel på källmaterial som kan hålla hög kvalitet. Men på grund av behovet att i talstödsmaterial hålla informationen kortfattad slarvas det ofta med källhänvisning, ett förhållande att vara uppmärksam på. 40

42 kapitel 6: källgranska medieformat Tips! Inte fritt att använda material Tänk på att du inte fritt får använda bilder (eller annat material) som du hittar på nätet, utan att du måste be om tillstånd av den som har upphovsrätten om inte bilden är licenserad under Creative Commons. Läs mer om upphovsrätt och Creative Commons i Internetguiden Copyright-Copyleft. Du kan ladda ned eller beställa skriften på 41

43 kapitel 6: källgranska medieformat Tips! Sortera på storlek Flera söktjänster, däribland Google, låter dig sortera svaren från en bildsökning efter bildernas storlek (egentligen bildernas upplösning). Det finns en särskild flik där du kan successivt kan öka hur stor upplösning bilderna i söksvaret kan ha. På så sätt kan du leta dig fram till den bild eller de bilder som har den högsta upplösningen. Eftersom många som publicerar sig på nätet krymper bilder digitalt för att de ska laddas snabbare i webbläsarprogrammen är ett högupplöst foto teoretiskt sett närmare originalet än en lågupplöst bild. Aaa 42

44 kapitel 7: teknisk granskning 07 Teknisk granskning Här följer en summarisk genomgång av de funktioner som finns på Internet som hjälper dig att spåra vem, vilka eller vad som står bakom en adress på nätet samt var en serverdator kan befinna sig geografiskt. Du kan använda verktygen i de fall du behöver veta vem som äger ett domännamn som i sin tur ingår i en webbadress vars innehåll du vill källgranska, för att ta ett bland flera användningsområden. Domäninnehav Om du vill veta vem som står som innehavare och/eller teknisk administratör för ett domännamn använder du tjänsten Whois. Det är en globalt distribuerad databas över domänregistreringar som görs tillgängliga via webben. Vid slagningar i Whois under utländska toppdomäner finns det ett flertal att webbtjänster att välja mellan. Ett exempel finner du på Vid slagningar i Whois under.se (alltså ett domännamn registrerat under den svenska toppdomänen) använd Stiftelsen för Internetinfrastrukturs Whois-tjänst som du hittar på Din och andras IP-adresser En IP-adress är den tekniska adress som datorer (och enheter som skrivare, routrar, etcetera) använder för att kommunicera via nätverk. IP är en förkortning av Internet Protocol och i det här sammanhanget kommer vi endast beröra IP-adresser som är åtkomliga över det publika Internet, inte ett lokalt kontorsnätverk. Vanligen översätts en IP-adress på teknisk väg till ett mer hanterligt domännamn via adresseringssystemet Domain Name System (DNS). Exempelvis är Stiftelsen för Internetinfrastrukturs domännamn egentligen en IP-adress som skriv ut som Vill du ta reda på din egen dators IP-adress så är den bland privatanvändare ofta dynamisk, vilket betyder att du får en ny IP-adress varje gång du kopplar upp dig på nätet. Din temporära IP-adress talar dock om vilken Internetleverantör du använder, varifrån du kopplat upp dig och en del annan teknisk information. Det finns en uppsjö med webbtjänster som till- 43

45 kapitel 7: teknisk granskning Tips! Hemliga webbplatser Att kolla upp en IP-adress till en webbserver eller nättjänst på teknisk väg behöver inte ge någon korrekt information att dra slutsatser av. En skicklig datoranvändare eller system-administratör kan maskera sin egen dators adress, eller adressen till en server han eller hon kontrollerar. Följaktligen kan den som är tillräckligt kunnig, och som av olika anledningar är i behov av det, dölja en webbservers geografiska hemvist och även vem som står bakom den. Det är dock snarare ett undantag än en regel. handahåller möjligheten att översätta ett domännamn till en IP-adress, eller tvärtom, och som även talar om vilken som är din IP-adress samt kan ge utökad information som när du översatt ett domännamn till en IP-adress. Ett exempel på en sådan tjänst finns på där du även kan läsa mer om IP-adresser på svenska. Positioneringstjänster Genom att kombinera den tekniska information som kan fås fram via en IP-adress med en kartsöktjänst som Google Maps går det med viss träffsäkerhet att visa var den serverdator som visar innehåll från en viss webbadress är geografiskt belägen. Observera att du först måste översätta ett domännamn till en IP-adress innan du kan kolla upp var webbplatsen har sitt ursprung på kartan. Ett exempel på en tjänst som positionerar IP-adresser på kartan är whatismyipaddress.com Internettrafikens väg över nätet Traceroute är egentligen en teknisk metod för att diagnostisera och hitta fel i datornätverk. Men tekniken går även att 44

46 kapitel 7: teknisk granskning Överkurs! Datorprogram Samtliga webbtjänster och funktioner på nätet som nämns i det här kapitlet finns även som fristående program som du använder på din dator eller mobila enhet. Många tycker att det är smidigare att använda fristående applikationer framför webbtjänster för att de förstnämnda oftare har fler finesser. Sök på ditt operativsystems namn följt av funktionen (exempelvis Mac Traceroute) och du kommer få nedladdningslänkar till mängder av program att testa. använda för att spåra vägen som datortrafiken tar på Internet till en slutdestination som du själv väljer. Detta kan hjälpa dig att avgöra om en webbserver och dess innehåll verkligen är beläget på den plats som du förväntat dig eller inte. På sajten får du tillgång till stort antal Traceroute-tjänster runt om i världen. När du får svaret på vilken väg datapaketen tagit kan du översätta IP-adresser nära slutdestinationen för att med verktygen ovan kolla vem som äger domännamnet och var servern finns rent geografiskt. Anonymiseringstjänster I den händelse du vill att din IP-adress inte ska gå att spåra när du granskar en källa på Internet kan du ta till så kallade anonymiseringstjänster. Anledningarna till att du inte vill kunna bli identifierad kan vara många, men låt säga att du vill ställa frågor i ett diskussionsforum utan att din identitet ska röjas via den IP-adress du använder. Vissa användare föredrar betaltjänster som dold.se för att anonymisera sitt nätanvändande medan andra nyttjar kostnadsfria hjälpprogram (plugins) till webbläsare som Tor-button till Firefox, Anonym för Safari eller CPG i Chrome. 45

47 Vi vill påminna dig som är lärare, elev, student, pedagog eller bibliotekarie att det finns övningsuppgifter och exempel om källkritik på Internet som kompletterar innehållet i den här guiden. Dessa finner du på Webbstjärnans webbplats

48 Mer om källkritik på Internet Skolverket har en utmärkt sajt, Kolla Källan, som är särskilt inriktad på källkritik på nätet och som du finner på Vidare har Göran Leth och Thorsten Thurén författat en omfattande rapport, Källkritik för Internet, utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar. Den kan du ladda ned från

49 Prenumerera på.se:s Internetguider utan kostnad! Internetguiderna trycks i en begränsad upplaga. Vill du vara säker på att få ditt tryckta exemplar rekommenderar vi dig att bli prenumerant. Det blir du på Internetguidernas webbplats Läs på nätet redan idag På Internetguidernas webbplats hittar du presentationer av alla publikationerna. Du kan läsa dem direkt på webben eller ladda ner pdf-versioner. Det finns guider för dig som vill läsa mer om webbpublicering, nätets infrastruktur, upphovsrätt, integritet, yttrandefrihet, e-handel, omvärldsbevakning, barn och unga på Internet, statistik och mycket mer. Skriva för webben Enkla handgrepp kan göra stor skillnad för dina texters läsbarhet. Den här Internetguiden ger dig de rätta verktygen för att få din målgrupp att fastna för just det du skriver. När du skriver för webben gäller det att använda bra rubriker, se till att texterna går att skumläsa och inte minst skriva kort och koncist. Guiden går också igenom hur du skriver för nätvideo och sociala medier. Skaffa ett domännamn Säkra din plats på nätet! Alla kan ha en egen.se-adress. Det gäller privatpersoner likaväl som företag och organisationer. Det finns många fördelar med att skapa en egen adress på nätet, både av privata och yrkesmässiga skäl. Det personliga domännamnet blir ditt fönster mot omvärlden där du exempelvis kan visa upp ditt CV för presumtiva arbetsgivare, skriva en blogg eller marknadsföra ditt företag. Jag vill veta mer För dig som är intresserad av att registrera ditt eget domännamn och vill veta mer rekommenderar vi guiden Domännamn allt du vill veta om din adress på nätet. Skriften ger dig användbara tips om hur du kan använda.se-domäner i din verksamhet och vardag. Vi har även intervjuat sex domäninnehavare om hur de använder sin identitet på nätet och vad adresserna under.se betyder för dem idag och i framtiden. Flöden, kvitter och statusuppdateringar en guide om omvärldsbevakning på nätet Guiden förklarar på ett enkelt sätt nättjänster som RSS, Google Reader och Twingly. Med hjälp av de tips och gratisverktyg som presenteras i den här Internetguiden lär du dig att sammanställa och ta del av informationen på nätet som intresserar just dig. Sökes: En teknisk lösning på ondskans problem Ska Internetoperatörerna censurera nätet för användarna? Filtrering är en form av bekämpande en möjlighet att censurera Internet som redan har börjat användas. Den är dock inte demokratiskt beslutad och behöver granskas, diskuteras närmare och placeras i ett större sammanhang. Målet med guiden är att bidra till att så sker. Jag vill ha ett domännamn! Besök Där kan du söka efter lediga domännamn och hitta handfasta råd för hur du namnger din domän. Vi listar även alla ackrediterad återförsäljare av.sedomäner. När du vill registrera ett domännamn under.se-domänen gör det direkt via dem. Lycka till! Varje ny.se-adress bidrar till utvecklingen av Internet.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) ansvarar för Internets svenska toppdomän och administrerar registreringen av domännamn under.se. Överskottet från registreringsavgifterna för domännamn investeras i Internetutveckling som gagnar alla Internetanvändare, bland annat den här Internetguiden!

50 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) vill på olika sätt främja en positiv utveckling av Internet i Sverige. En av våra viktigaste målsättningar är att alla ska kunna ta tillvara på nätets möjligheter. Därför publicerar vi lärorika Internetguider inom olika spännande ämnen. Det finns praktiska guider för dig som vill börja blogga, teknikguider för dig som undrar hur mejlen du skickar når fram till rätt mottagare och guider som förklarar vem som egentligen bestämmer på nätet..se:s Internetguider är gratis. Beställ eller läs dem online: (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Box 7399, Stockholm Tel , Fax Org. nr ,

Erik Geijer. Skriva för webben

Erik Geijer. Skriva för webben Erik Geijer Skriva för webben Erik Geijer Skriva för webben Skriva för webben.se:s Internetguide, nr 8 Version 2.0 2012 Erik Geijer Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Häng med i informationsflödet

Häng med i informationsflödet Anders Thoresson Häng med i informationsflödet gratisverktygen som ger dig koll Anders Thoresson Häng med i informationsflödet gratisverktygen som ger dig koll Häng med i informationsflödet.se:s Internetguide,

Läs mer

Skydda ditt företag mot bedragare

Skydda ditt företag mot bedragare Anders Nyman Skydda ditt företag mot bedragare nätfiffel, bluffakturor och vilseledande försäljning Anders Nyman Skydda ditt företag mot bedragare nätfiffel, bluffakturor och vilseledande försäljning

Läs mer

Internet 15 år Visionerna möter vardagsverkligheten om hur svenskarna blev Internetanvändare Olle Findahl

Internet 15 år Visionerna möter vardagsverkligheten om hur svenskarna blev Internetanvändare Olle Findahl Internet 15 år Visionerna möter vardagsverkligheten om hur svenskarna blev Internetanvändare Olle Findahl Internet 15 år Visionerna möter vardagsverkligheten om hur svenskarna blev Internetanvändare Olle

Läs mer

Olle Findahl Svenskarna och internet

Olle Findahl Svenskarna och internet Olle Findahl Svenskarna och internet Svenskarna och internet 2014 Version 1.0 2014 Olle Findahl Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5

Läs mer

Styrningen av Internet

Styrningen av Internet Staffan Jonson Styrningen av Internet Från infrastruktur till politik i informationssamhället Styrningen av Internet.SE:s Internetguide, nr 20 Version 1.0 2010 Staffan Jonson 2010 Texten skyddas enligt

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN IKT-FUNKTIONEN UTREDNING Projekt: Författare: Version: Elever i behov av särskilt IT-stöd v3.3.017 Förvaltning/avdelning: Godkänd av beställare: Senast ändrad: Utbildningsförvaltningen,

Läs mer

handbok Internet som ett verktyg i det sociala arbetet

handbok Internet som ett verktyg i det sociala arbetet handbok Internet som ett verktyg i det sociala arbetet formgivning: helena storm omslagsfoto: bildarkivet.se tryck: eo grafiska (2012) Handbok internet som ett verktyg i det sociala arbetet www.stockholm.se/sof

Läs mer

Lärdomäner. om utbildning vid behov

Lärdomäner. om utbildning vid behov TRITA-NA-D9908 CID-50, KTH, Stockholm, Sweden 1999 Lärdomäner om utbildning vid behov Mats B. Andersson Mats B. Andersson Lärdomäner om utbildning vid behov Report number: TRITA-NA-D9908, CID-50 ISSN number:

Läs mer

Vad säger Internetstatistiken?

Vad säger Internetstatistiken? Vad säger Internetstatistiken? En vägledning för analys och tolkning av nationell och internationell statistik En publikation i serien.se:s Internetguider av Olle Findahl Vad säger Internetstatistiken?.SE:s

Läs mer

SAY IT! - en handbok i kommunikation

SAY IT! - en handbok i kommunikation SAY IT! - en handbok i kommunikation SAY IT! - en handbok i kommunikation TEXT, ILLUSTRATIONER, LAYOUT och METODUTVECKLING: Jonas Nilsson / Organisationsutvecklare / jonas.nilsson@viunga.se MED FEEDBACK,

Läs mer

SOCIALA MEDIER EN HANDBOK FÖR JOURNALISTER

SOCIALA MEDIER EN HANDBOK FÖR JOURNALISTER SOCIALA MEDIER EN HANDBOK FÖR JOURNALISTER 2 Det handlar om att börja bygga upp ett nätverk som på sikt kommer bidra till att fler nås av ditt arbete, att du får fler infallsvinkar, större inflöde av idéer

Läs mer

fritt Den digitala bokens framtid Rapport från Svenska Förläggareföreningen

fritt Den digitala bokens framtid Rapport från Svenska Förläggareföreningen fritt ELLER GRATIS? Den digitala bokens framtid Rapport från Svenska Förläggareföreningen Fritt eller gratis? Den digitala bokens framtid Rapport från Svenska Förläggareföreningen Rapporten kan beställas

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Svenskarna och Internet

Svenskarna och Internet Olle Findahl Svenskarna och Internet 2012 Olle Findahl Olle Findahl Svenskarna och Internet 2012 Svenskarna och Internet 2012 Version 1.0 2012 Olle Findahl Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Vad är god forskningssed?

Vad är god forskningssed? VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel Bengt Gustafsson, Göran Hermerén, Bo Petersson RAPPORT 2005 1 Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer

Läs mer

Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan

Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan Vad är Internet och vem bryr sig? Katarina Lycken Rüter på uppdrag av Webbstjärnan Om.SE och Webbstjärnan Om.SE (www.iis.se).se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation

Läs mer

Hjälp studenterna att undvika plagiering Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling

Hjälp studenterna att undvika plagiering Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling Hjälp studenterna att undvika plagiering Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling Hjälp studenterna att undvika plagiering Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling Guiding students away from plagiarism /

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet

107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet 107 frågor & svar Att leda studiecirklar på nätet Leif Andmarken Att leda studiecirklar på nätet 107 frågor & svar 5 Förord 7 Inledning 9 Pedagogiska utgångspunkter 11 107 frågor & svar 11 Avvägningen

Läs mer

de två kulturerna på internet

de två kulturerna på internet vinnova rapport vr 2009:11 de två kulturerna på internet En utmaning för företag, myndigheter och organisationer Huvudrapport Håkan selg Titel : De två kulturerna på Internet - En utmaning för företag,

Läs mer

Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson

Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson Internet så funkar det det!.se:s Internetguide, nr 32 Version 1.0 2014 Hasse Nilsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Biblioteken vill bara vara hippa - En studie om ungdomars attityder till bibliotekens marknadsföring på sociala medier.

Biblioteken vill bara vara hippa - En studie om ungdomars attityder till bibliotekens marknadsföring på sociala medier. KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2013:22 Biblioteken vill bara vara hippa - En studie om ungdomars attityder

Läs mer

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter!

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter! Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6 Nya Språket lyfter! Enligt Lgr 11 BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS

Läs mer

Att berätta om sin sorg

Att berätta om sin sorg Att berätta om sin sorg Äldres hantering av förlust Annika Jonsson, Karlstad universitet Innehållsförteckning: Inledning... 3 Syfte och forskningsfrågor... 3 Sorg och berättande... 4 Det empiriska materialet...

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

En digital agenda i människans tjänst

En digital agenda i människans tjänst En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen Stockholm 2014 SOU 2014:13 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer