KalmarSunds. Slutrapport för projekt inom. Slutrapport. Kalmarsunds kustmiljö. Jnr Kalmarsunds kustmiljö

Transkript

1 Slutrapport för projekt inom Jnr KalmarSunds KalmarSundsKustmiljö Kustmiljö Kalmar kommun 1(14)

2 Foto: Sonja Palm, Barometern I kölvattnet på projektledaren Anna Thore följer från vänster Ulf Olderius, Skäggenäs, Olle Rosenquist, Fågelsudd, Ulf Sampson, Skäggenäs, Eva och Johan Hultenheim, Dunö, Harald Stenhag, Skäggenäs, Lars Berg, Kalmar norra miljösektion, Mattias Adolfsson, Boholmarna, Lennart Wennmo, Skäggenäs och kommunalrådet Jonas Löhnn. Kontaktperson. Susanna Minnhagen Kalmar kommun Box Kalmar susanna.minnhagen@kalmar.se Kalmar kommun 2(14)

3 Den sju mil långa kusten med små vikar höll på att växa igen. Därför gick 16 föreningar samman för att röja vassruggar och badstränder, förbättra genomströmningen i vikarna och bekämpa övergödning. På landsbygden utanför Kalmar har innevånarna sakta fått se sitt kustlandskap försvinna av övergödningen. En sammanslutning av lokala föreningar kallad Kalmar Norra Miljösektion ville starta ett miljöprojekt, och projektledare Anna Thore sålde snabbt in tankarna bland andra samfällighetsföreningar, friluftsföreningar och båtklubbar. Man enades under namnet, fick pengar från landsbygdsprogrammet och det stora arbetet påbörjades. I dag 4 år senare är listan lång på vad kustmiljöprojektet har uppnått. - Vi har anlagt åtta våtmarker och fosforfällor och haft två musselodlingar ute för att minska på övergödningen. Vi har förbättrat våra badvikar och röjt bort vass och alger med hjälp av alltifrån krattor och liar till specialbyggda vassklippnings- och algsugningsmaskiner. Vi har också byggt en bro och en vandringsled för att öka tillgängligheten till kusten, säger ordföranden för förening, Göran Fahlberg. På frågan hur projektet kunde samla så många olika föreningar kring ett och samma mål svarar han: - Det var ett omfattande informationsarbete till en början. Vi kallade till många möten där alla verksamma i kustbandet fick tycka till, föreslå åtgärder och bidra med sina kunskaper. Lantbrukarna i området bidrog med mark så att våtmarker kunde anläggas och hade djur ute på bete för att hindra vassen från att växa tillbaks. Utöver naturens förbättringar längs med kusten blev det också andra effekter av projektet. - Jag tycker att vi har skapat en medvetenhet om miljön. Många av våra medlemmar har engagerat sig i de vattenråd som har bildats och försöker nu åtgärda utsläppen uppströms i vattendragen, säger Göran Fahlberg. Han tycker också att ett framgångsrikt samarbete mellan kommunen och ideella föreningar på miljöfronten har vaknat tack vare projektet. Att arbetet varit så framgångsrikt är enligt honom tack vare pengar som möjliggjorts för investeringar, men också naturligtvis de tack vare de nästan arbetstimmar som lagts ned helt ideellt av projektets medlemmar. Agneta Borgström, frilandsjournalist på uppdrag av jordbruksverket Kalmar kommun 3(14)

4 Slutrapport Så började det Bakgrunden till projektidén var att det fanns aktiva föreningar längs kusten som hörde av sig till Kalmar kommun och ville göra något åt igenväxningen av vikar och badstränder. Det sneglades på grannkommunerna Torsås och Mönsterås: Torsås hade sedan länge en etablerad Kustmiljögrupp som har organiserat en massa ideellt arbete, och Mönsterås hade det pågående Leaderprojektet "Mönsterås kustmiljö" där kommunen hjälpte föreningarna med utrustning för vassklippning och gjorde genomströmningar för att förbättra vattnet i vikarna. Kalmar kommun nappade på idén. Man ville få pengar till konkreta åtgärder mot övergödningen, och även till utrustning som skulle underlätta och uppmuntra föreningarnas arbete. En underliggande tanke var att visa att det inte är hopplöst. Genom samarbete och egna initiativ kan vi göra åtgärder som ger oss en bättre kustmiljö lokalt. Föreningarna I projektet samlades samfällighetsföreningar, stugföreningar och båtklubbar längs kusten. Det blev ett forum med regelbundna möten där kunskap, information, resurser och ny teknik blomstrade. Föreningarna skrev kustvårdsplaner för sina egna områden. Utifrån dessa enades 2009 om en gemensam åtgärdslista med våtmarker, fosforfällor och annat som skulle genomföras inom projektet. Kalmar kommun 4(14)

5 Fågelsudd kustmiljögrupp Slakmöre bygdegårdsförening Nyttorps stugförening KNM * Ljungnäs båtklubb Skäggenäs vattenmiljögrupp, Boda vassgrupp Rafshagens camping Hjälmö by samfällighetsförening Boholmarnas vägförening Dunö väg- och samfällighetsförening Hagbyhamns stugförening Boende i Vita sand Sandviks samfällighetsförening Gamla Sandviks samfällighetsförening Kolboda samfällighet förenin Ekenäs samfällighetsförening * KNM = Kalmar Norra Miljösektion Föreningar engagerade i projektet Kalmar kommun 5(14)

6 Slutrapport Maskinpoolen I början fokuserades mycket på att bygga upp en gemensam maskinpool, som skulle underlätta för föreningarna att återställa kusten som den en gång hade sett ut. Nära arbetstimmar lade föreningarna ned i projektet. Det var all den tid som föreningarna arbetade ideellt med att snygga till kusten som sen kunde växlas upp till EU-stöd. Slåtterbalkar och röjsågar, vassklippningsaggregat för båtar, egenutvecklade algflottar med pumpar som kan suga upp lösdrivande alger, en lastare för att ta upptång från stränderna, vassräfsor och vadarbyxor finns nu utspritt hos föreningarna för att underlätta arbetet, Som kronan på verket köptes en amfibiegående vassklippare, så kallad Truxor, in. Truxorn har den stora fördelen att vassen som klipps fångas upp i en skopa och enkelt kan forslas bort. Därmed tas näringen från vassen upp ur havet. Kalmar kommun 6(14)

7 Slutrapport Våtmarker Under 1900-talet skedde en omfattande utdikning av våtmarker, som är en av de största anledningarna till de problem vi ser idag. Stora områden torrlades, och slingrande åar rätades ut för att få mera jordbruksmark. I de grävda diken som nu går kors och tvärs genom jordbrukslandskapet spolas gödsel och näringsämnen rätt ut i havet. I de gamla våtmarkerna fick vattnet istället stanna upp, så att partiklar kunde sedimentera, och det sker dessutom bakteriella processer en våtmark som gör att kväve återförs till luften. Genom projektet blev många markägare medvetna om våtmarkernas fördelar, och intresset väcktes att anlägga nya våtmarker. Med projektets och inhyrda entreprenörers hjälp kunde så småningom åtta nya våtmarker bli verklighet. Våtmarkerna gör nu sitt till för att stoppa övergödningen innan den når havet. Dämme vid Hossmo Våtmark i Rydkulla, Rockneby Bild från våtmarkskurs Kalmar kommun 7(14)

8 Slutrapport Musselodlingar Ett annat av symptomen på övergödning är de algblomningar som varje sommar drabbar Östersjön. Ett sätt att fånga upp algerna är att anlägga odlingar med blåmusslor, som filtrerar stora mängder vatten från olika plankton. När sedan musslorna vuxit klart och skördas kan näringen de samlat på sig föras bort från vattnet och användas som till exempel jordförbättringsmedel eller hönsfoder. Projektet anlade pilotmusselodlingar vid Ljungnäs och Drag, som sköttes av ideella föreningar. Genom samarbete med Högskolan i Kalmar provades olika odlingstekniker, och miljögifter i musslorna mättes. Resultaten härifrån ansågs så intressanta att de ledde till ett långtgående samarbete med stiftelsen Baltic 2020, som resulterade i att Östersjöns första fullskaliga musselodling kunde anläggas vid Hagby norra fiskeläge Skörd av musselodlingen i Ljungnäs. Musselodlingen i Ljungnäs (uppe, nere) Kalmar kommun 8(14)

9 Slutrapport Samarbete med Högskolan i Kalmar Det framgångsrika samarbetet med dåvarande Högskolan i Kalmar (numera Linnéuniversitetet) är en av förklaringarna till att Kalmarsunds kustmiljö kunnat dra igång så många sidoprojekt. Förutom musselodlingar testades till exempel fosforfällor, en teknik att rena vatten med kalksten. Det har sedan anlagts likadana fällor inom flera andra projekt och, och resultaten håller nu på att utvärderas vetenskapligt. Ett annat försök med högskolan var att spärra av en vik i Ljungnäs med finmaskigt nät för att utesluta spigg. Eftersom spigg äter yngel av andra fiskar, och även konkurrerar om födan, ville man se om uteslutningen av spigg ledde till en bättre uppväxt av abborr- och gäddyngel. Resultaten visade bland annat att antalet djurplankton som fiskynglen lever av var mycket högre i den vik som var skyddad från spigg, än i jämförbara vikar. Ett annat mål med projektet var att stärka fiskbestånden av abborre och gädda, som minskat kraftigt i Kalmarsund. Ett sätt att göra det är att skapa miljöer, till exempel översvämfosforfälla överst, spiggavspärrning underst ningsvåtmarker, där ynglen får skydd från rovdjur och det finns mycket mat. Men för att fisken ska kunna ta sig upp till våtmarkerna måste det finnas fria vägar till havet, och man måste förstås ta bort alla av människan skapade vandringshinder. Till flera av de nya våtmarker och dämmen som anlades inom, byggde eller röjde man därför fiskvägar. Man mätte också antalet vandrade fiskar och yngel i ett forskningsprojekt som visade att den här typen av åtgärder verkligen kan fungera för att få ett kraftigt ökande antal gäddyngel. Kalmar kommun 9(14)

10 Märkning av lek-vandrande gädda Konkreta åtgärder Inte bara vassklippning har förbättrat badvikar och gjort kusten mer tillgänglig. Genomströmningar, som ger en bättre vattenomsättning, har grävts vid Trälsö och Långö för att öppna upp sund som människan tidigare fyllt ut och satt igen. Kor går på bete vid Bodaviken för att förhindra återväxt av vass. Kolboda samfällighetsförening har byggt en vandringsled, och Boholmarnas vägförening har byggt en bro. I Sandvik har samfällighetsföreningen köpt in en lastare, med vilken man nu regelbundet kör bort tång från stränderna. Man har även åtgärdat avloppet till badplatsens pissoar och flyttat en pir för att undvika att stora mängder tång ansamlas i ett dike vid stranden. Dessa åtgärder gjorde snabbt en synlig skillnad på den lokala kustmiljön. Vassklippning vid Rafshagen med truxorn Anna T Genomströmning vid Drag Kalmar kommun 10(14)

11 Slutrapport Hög med bortskyfflad tång vid Sandviks badstrand Fortsättning följer! Föreningarna klipper nu vass på 11 platser utmed kusten, en yta på 10 ha per år. Genom detta slit har de själva tagit tillbaks sin havsutsikt och sina strandängar, och tidigare igenväxta vikar och båtleder har öppnats upp. Vassklippningen blev mycket effektivare när projektet köpte in den populära vassklippar-truxorn Anna T, som är en amfibiemaskin som klipper både på land och i vatten, och den lite mindre slåtterbalken Rapid för klippning på land. Klipparna finns till utlåning, om man har gått en särskild förarutbildning. förening har nu ett långtgående samarbete med Kalmar Kalmar sportfiskeklubb har gjort en risvase, kommun, där kommunen servar och en fiskevårdsåtgärd inom fortsättningsanvänder maskinerna i veckorna medan projektet Ostkustens vattensamling. föreningarna klipper på helgerna. Många av föreningarnas medlemmar har också engagerat sig i de vattenråd som har bildats under projekttiden. Vattenråden har egna Leader-projekt som bedriver informationsverksamhet, försöker åtgärda utsläpps-källor och göra fiskevårdsplaner uppströms i vattendragen. Kalmar kommun 11(14)

12 Bilaga 1. Miljöåtgärder av och med föreningarna 1* Våtmarker Musselodlingar 13 Föreningarna klipper vass Förbättrad genomströmning Fosforfällor 16 Annan åtgärd 17 * Förteckning över åtgärder, se sida 13 Kalmar kommun 12(14)

13 1. Våtmark vid Nävraån, Fågelsudd 2. Musselodling utanför Fågelsudd 1 3. Utvidgning av befintlig våtmark vid Snäckö 2 4. Tre våtmarker i Nyttorp vid Danesjökanalen 3 5. Pilotanläggning för musselodling utanför Ljungnäs 4 6. Våtmark i Rydkulla vid Snärjebäcken 5 7. Genomströmning och bro vid Trälsö 6 8. Genomströmning vid Långö, nedläggande av vägtrummor 7 9. Vasslåtter, stängsling och betning vid Bodaviken Rensning och muddring i Drags kanal Bro vid Boholmarna för ökad tillgänglighet Fosforfälla vid Dunö Dämme med kanal vid Hossmo Säteri Serpentindike vid Ljungbylund/Mellanmon Fosforfälla i Bottorp Musselodlingar utanför Norra Hagby Flyttning av stenpir, kopplat på gammal pissoar på befintligt avloppsnät, satt galler vid dikesuttapp och borttagning av alger från stranden i Sandvik 16 1 Fågelsudd 1:123 2 Slakmöre 4:2, 3:3 3 Danerum 1:5, 2:4 och Nyttorp 4:1 4 Ljungnäs 8:1 5 Rockneby 3:4 6 Rockneby 7:1 7 Rockneby 3:4 8 Vadstena 1:3 9 Söregärde S:3 10 Bo 1:16 11 Hossmo 6:1, Dunö 1:1 12 Hossmo 1:53 13 Ljungby 2:13 14 Bottorp 2:29, Hagby 2:2 15 Hagby 11:3 16 Hagby 25:4 Kalmar kommun 13(14)

14 1. Utrustningslista från maskinpoolen Maskinerna har köpts in och flyttas runt mellan de olika föreningarna för att kunna användas maximalt. 1 hjullastare (för tång) 1 traktor 4 slåtterbalkar 3 båtmotorer 3 röjsågar 1 frontklipp 1 släpvagn 11 algflottar + en kraftig algsug 26 vass-räfsor 10 par vadarstövlar 1 vass-kärra Alg-lastaren i Sandvik Kalmar kommun 14(14)