EU-strategi för Strängnäs kommun

Transkript

1 Strategi 1/10 Beslutad: KF Gäller fr o m: Diarienummer: Myndighet: Ersätter: KS/2011: Kommunstyrelsen Strategi för Strängnäs kommuns internationella kontakter, beslutad av KF (KS/2006: ) EU-strategi för Strängnäs kommun Bakgrund Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påverkar EU 60 procent av punkterna på dagordningen i kommunfullmäktige 1. I hälften av dessa fall är EU:s påverkan tvingande och i resten av fallen är den mer indirekt 2. Genom tioåriga tillväxtstrategier kan EU till exempel sätta upp övergripande mål för samarbetet mellan medlemsländerna och uppmuntra utveckling i en viss riktning. Den regionala och lokala nivån har idag också stora möjligheter att vara med och påverka EU:s beslut. Genom att följa EU:s utveckling och bevaka sina intresseområden kan kommunen öka sitt inflytande över den gemensamma agendan. Med aktuell kunskap om EU:s fonder och program kan kommunens verksamheter öka sina möjligheter att utvecklas. Ett större engagemang i EUprojekt och europeiska nätverk kan också göra kommunen mer synlig och attraktiv utåt. Utvecklingen tyder på att den lokala och regionala nivån kommer att få allt mer inflytande i ett framtida EU. Ibland kan det nästan vara lättare för kommuner att påverka EU:s politik än att påverka på nationell nivå. Flera vägar finns för att fånga upp lokala och regionala intressen. Allt fler kommuner antar internationella strategier och EU-strategier för att möta denna utveckling. I Strängnäs har det sedan 2007 funnits en Strategi för internationella kontakter. EU-strategin ska ersätta denna. Syfte EU-strategin för Strängnäs kommun drar riktlinjer för hur kommunen kan arbeta mer aktivt för att ta vara på de möjligheter som Sveriges EU-medlemskap för med sig. Strategin är kommunövergripande och ligger till grund för samtliga nämnders EU-arbete. EU-arbetet ska vara integrerat i kommunens ordinarie verksamhet och bidra till att uppfylla kommunens mål. 1 Nyberg Nyberg 2010, sid 5.

2 2/10 Mål och inriktning Strängnäs kommuns EU-strategi ska visa kommunens verksamheter hur ett mer integrerat EU-perspektiv kan bidra till att uppnå de kommunövergripande målen. Den ska vara ett redskap för att närma sig Vision 2020 för Strängnäs kommun och för att uppfylla målen i den strategiska planen Den ska bidra till att uppnå mål i kommunens årsplaner och årliga verksamhetsplaner 3. Strategin ska även vara ett hjälpmedel för kommunen när det gäller att uppnå målen i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Vision 2020 för Strängnäs kommun Vision 2020 för Strängnäs kommun beskriver ett framtida tillstånd som vi vill uppnå: Att leva i Strängnäs kommun är enkelt, tryggt och ger stora möjligheter. Samverkan, förnyelse och utveckling står i centrum. Vi har tillgång till det lilla och närhet till det stora och är måna om att växa på ett hållbart sätt. För att uppnå visionen finns sju målområden: - Hållbar utveckling och tillväxt - Utbildning - Trygghet - Företagsklimat - Kommunikationer - Ekonomisk hushållning - Insyn och inflytande Genom att EU-perspektivet integreras i den dagliga verksamheten kan kommunen öka sina möjligheter att uppnå dessa mål. Samarbetsprojekt kan förbättra miljöarbetet, kompetensutveckling och europeiska utbyten kan förbättra kvalitén i utbildningen och en starkare europeisk profil kan förbättra företagsklimatet. Idag varierar engagemanget i EU-projekt mycket mellan olika verksamhetsområden. I vissa verksamheter arbetar man redan strategiskt, i andra är EU:s möjligheter ganska okända. Strategin uppmuntrar personal inom alla områden att se över vilka av deras utvecklingsbehov som skulle kunna mötas med deltagande i EU-projekt och nätverk. 3 Se respektive års verksamhetsplan för specifika områden där EU-arbetet kan bidra till att uppnå målen.

3 3/10 Europa 2020 Ledorden för EU:s strategi Europa 2020 är: - Smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. - Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. - Tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Europa 2020 har fem överordnade EU-mål 4 : - 75 % av befolkningen i åldrarna ska ha ett arbete % av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling. - Energi- och klimatmålen 20/20/20 ska nås 6. - Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning. - Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner. Utifrån de gemensamma målen tar medlemsländerna fram nationella mål. I Sverige sker det genom Sveriges nationella reformprogram 7. Den lokala och regionala nivån betonas i strategin och så kallade partnerskap uppmuntras, som innebär att aktörer på olika nivåer i samhället ska samarbeta för att uppnå målen. Strängnäs kommun avser att göra detta genom projektet EU2020 going local, ett samarbetsprojekt mellan 15 europeiska regioner som drivs av Regionförbundet Sörmland 8. SKL samordnar kommunernas inflytande i Europa EU-samordnaren i Strängnäs kommun kommer att föra vidare relevant information via kommunens hemsida och intranät så att alla som arbetar i kommunen kan ta del av aktuella aktiviteter. EU-samordnaren kommer också att hålla utbildningar om Europa 2020 för kommunens förtroendevalda. 4 En sammanfattning av målen. Målen i sin helhet finns i Europa 2020, Europeiska kommissionen 2010, sid Sveriges regering har utökat detta mål till att omfatta både kvinnor och män. 6 Minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % jämfört med 1990-års nivåer och med 30 % på vissa villkor, öka andelen förnybara energikällor i vår slutliga energiförbrukning till 20 % och öka energieffektiviteten med 20 %. 7 Sveriges nationella mål utifrån Europa 2020 skickas till EU-kommissionen i april 2011 och ska ha utarbetats i samråd med lokal och regional nivå. 8 Se för mer information.

4 4/10 Strategiska prioriteringar Strängnäs kommun behöver engagera sig mer i EU-arbetet. Bara genom att aktivt delta i den politiska utvecklingen på EU-nivå och integrera EU-perspektivet i kommunens verksamhetsområden kommer Strängnäs att kunna nå sin fulla utvecklingspotential. Detta kräver engagemang från såväl förtroendevalda som anställda. Strängnäs kommuns internationella arbete ska fokusera på EU och Sveriges närområde. Inom EU finns just nu de största möjligheterna till effektivt samarbete och även vägar för påverkan. Strängnäs kommun ska också prioritera samarbeten med länderna kring Östersjön. I detta perspektiv ska Strängnäs kommuns EU-strategi inrikta sig på verksamhetsutveckling samt bevakning och påverkan. Verksamhetsutveckling Genom att delta i transnationella projekt och ansöka om medel från EU:s fonder och program finns stor potential till utveckling för kommunens olika verksamheter. Projekt och program med EU-stöd ska inte vara separata från den ordinarie verksamheten inom kommunen, utan bli en naturlig och integrerad del av den. För utvecklingsarbete inom kommunens verksamheter ska möjligheten till europeiska samarbetsprojekt och delfinansiering via EU:s fonder och program alltid prövas. Dels bidrar detta till en ekonomisk hushållning, eftersom projektmedel kan bekosta sådant som kommunen annars skulle stå för. Dels kan det tillåta större chansningar och mer entreprenörskap än vad som annars skulle vara möjligt, då projektmedel till exempel kan bekosta extra resurser inom ett projekt och ge utrymme för nya idéer. Deltagande i projekt och finansiering via EU-program medför också en ovärderlig kompetensutveckling, både för enskilda individer och för grupper och verksamheter. Detta är självklart i rena kompetensutvecklingsprojekt, där pengar finns för utbildning och kompetenshöjande åtgärder. Men även andra samarbeten, som europeiska partnerskap och projekt, höjer deltagarnas kompetens. Det kan handla om allt från förbättrad ämneskunskap och nya perspektiv till språkkunskaper och ökad kulturell förståelse. Strängnäs kommun prioriterar projektansökningar inom EU-program, samarbeten med länderna kring Östersjön och EU:s närområde. Projektpartners ska dock väljas utifrån nyttan av samarbetet, dvs. den kompetens de har, och inte endast av geografiska skäl. De vänorter som Strängnäs kommun ingått avtal med 9 kan med fördel prövas som projektpartners. Där har kommunen redan kontakter med nyckelpersoner och det finns goda möjligheter att hitta vidare samarbeten. Projekten ska dock även här utgå från nyttan av samarbetet och den kompetens 9 Se bilaga.

5 5/10 hos eventuella partners som kan vara av värde för Strängnäs kommun. Andra sätt att hitta projektpartners är att delta i kontaktseminarier eller att bevaka Stockholmsregionens Europaförenings (SEU) webbplats 10 där aktuella partnersök annonseras. Man kan också kontakta skolor, företag, organisationer och myndigheter i andra länder direkt och undersöka om de är intresserade av ett samarbete. Kommunen prioriterar inte några enskilda verksamhetsområden när det gäller deltagande i EU-projekt, utan uppmuntrar till att möjligheten prövas inom alla områden. Omfattningen på projekten kan givetvis variera mycket. En skolklass kan göra ett utbyte med en klass i ett annat land, och ett kontor kan delta i ett stort europeiskt samarbetsprojekt. Inte heller här gör kommunen någon skillnad, utan uppmuntrar alla initiativ som kan medföra ett mervärde för de inblandade. Ofta ger projektdeltagande ringar på vattnet, både genom att det involverar fler än de som aktivt arbetar med projektet, och i det att engagemang smittar av sig och inspirerar till nya idéer. Ett mindre partnerskap kan leda till en större projektansökan med samma partners några år senare. Bevakning och påverkan Strängnäs kommun påverkas i allra högsta grad av vad EU beslutar. Därför ska vi också vara med och påverka i den mån det går. Det finns många vägar för strategisk påverkan i EU för lokal och regional nivå: Regionkommittén för regionernas talan, olika europeiska nätverk och organisationer lämnar yttranden och remisser när det gäller nya lagförslag och den regionala och lokala nivån uppmuntras av den svenska regeringen att delta i dialogen kring exempelvis de nationella målen i EU:s tillväxtstrategi. I vissa fall finns möjligheter för förtroendevalda på kommunal nivå att själva delta i debatter och dialogforum kring hur EU:s politik och framtida program ska utformas. I andra fall representeras kommunen av Regionförbundet Sörmland och Stockholmsregionens Europaförening 11. Genom Regionförbundet är Strängnäs kommun medlem i de europeiska nätverken Assembly of European Regions (AER), Edge Counties Network och Lisbon Regions Network. Genom SEU ingår kommunen i European Local Inclusion & Social Action Network (ELISAN). Kommunen bör undersöka möjligheterna som de olika nätverken erbjuder och välja ut något eller några där man utser personer som deltar i möten och aktiviteter. Alternativt kan kommunen undersöka om det finns andra nätverk som skulle passa bättre att ingå i. Exempel på andra nätverk som Strängnäs kommun skulle kunna vara aktiv inom är Eurotowns, United Cities and Local Governments (UCLG), The Union of Baltic Cities (UBC) och European Network Stockholmsregionens Europaförening verkar på plats i Bryssel genom Stockholmsregionens Europakontor, på engelska Stockholm Region. Strängnäs kommun är medlemmar i föreningen genom Regionförbundet Sörmland.

6 6/10 of Social Authorities (ENSA). Genom att samarbeta med andra regioner i Europa kan kommunen avsevärt öka sina chanser att påverka EU:s utveckling. Nätverken används också för att utbyta erfarenheter och kunskap. Den viktigaste ingången för påverkan och inflytande är Sveriges Kommuner och Landsting. Organisationen är mycket aktiv när det gäller att samla åsikter från lokal nivå och föra dem vidare till EU-nivå. SKL har till exempel tagit på sig uppgiften att föra kommuners och regioners talan när det gäller utformandet av de nationella prioriteringarna utifrån Europa SKL har listat fyra prioriterade punkter som man anser är av stor strategisk vikt för kommuner de närmaste åren 12 : 1. Bevaka utvecklingen av tjänster av allmänt intresse/tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. 2. Bevaka subsidiaritetsprincipen Bevaka sammanhållningspolitikens utveckling. 4. Bevaka det lokala och regionala intresset i genomförandet av EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi och den öppna samordningsmetoden. Dessa områden bör Strängnäs kommun vara extra uppmärksam på. Kommunen ska ha ett bättre och närmare samarbete med SKL och utse representanter som deltar i strategiskt viktiga möten och dialogforum. Genom ett aktivt samarbete med SKL kan förtroendevalda och tjänstemän i kommunen både öka kommunens inflytande i EU och hålla sig uppdaterade om vad som är på gång inom unionen. Andra möjligheter att påverka EU är genom intresseorganisationer på plats i Bryssel, politiska partier på europeisk nivå, Sveriges ledamöter i Europaparlamentet och ansvariga departement. Lika viktigt som påverkan är bevakning av EU:s program och politikområden. Genom att följa utvecklingen av politik och program kan ansvariga personer inom kommunens verksamhetsområden lättare ta del av de möjligheter som passar dem. Om man inte själv kan delta på plats i olika forum kan man vända sig till EU-samordnaren, SKL eller SEU för att få hjälp med bevakning av ett visst område. 12 Nyberg 2010, sid Subsidiaritetsprincipen är en av EU:s grundprinciper och innebär att beslut alltid ska fattas på lägsta möjliga nivå, så nära medborgarna som möjligt. Det betyder att EU endast ska agera i en fråga om det är mer effektivt än en åtgärd på nationell nivå. Medlemsstaterna ska själva bevaka att denna princip upprätthålls och protestera vid övertramp. Principen gäller även lokala och regionala nivåer.

7 7/10 Genom ett mer aktivt deltagande i EU:s program och nätverk kommer Strängnäs kommun även att stärka sin europeiska profil. Det kommer att öka intresset för omvärlden att samarbeta med kommunen, och det kommer också att öka kommunens attraktionskraft på hemmaplan. När det gäller profilering är det viktigt att börja i den egna regionen. Genom ett bra samarbete med Regionförbundet Sörmland och närliggande kommuner kan Strängnäs även stärka sin position på den europeiska arenan. Arbetssätt och ansvarsfördelning - Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för kommunens EU-arbete. - Respektive nämnd har ansvar för att föra in EU-perspektivet i kommunens olika verksamhetsområden och för att följa bevakningen av EU-politik som kan påverka de kommunala frågorna. - Kommunledningskontoret sköter samordningen av EU-arbetet, främst genom EU-samordnaren (se arbetsbeskrivning nedan). - Ett EU-nätverk med representanter från olika verksamheter ska bidra till att utveckla och följa upp EU-samordnarens arbete (se arbetsbeskrivning nedan). - De kontinuerliga kontakterna med kommunens vänorter sker via respektive vänortsförening 14. EU-samordnarens roll EU-samordnaren ska ta emot och föra vidare aktuell information om EU, bevaka EU-program som är relevanta för kommunen och stimulera och hjälpa fram projektidéer. EU-samordnaren är även ansvarig för det regionala samarbetet när det gäller EU och deltar i samarbetsprojekt och möten som gäller koordinering av regionens EU-arbete. EU-samordnaren ska också arrangera EU-utbildningar för politiker och tjänstemän, ordna informationsaktiviteter av intresse för kommunen, genom att t.ex. bjuda in företrädare för olika EU-program samt se till att Europadagen uppmärksammas. Sammanfattningsvis ska EU-samordnaren ge stöd åt kommunens verksamheter i att starta EU-projekt, bevaka EU:s politik och program, sprida information och samverka med EU-samordnare i andra kommuner. 14 Se bilaga.

8 8/10 EU-nätverket Ett EU-nätverk upprättas inom kommunen, där en eller flera representanter för varje kontor ingår. EU-samordnaren och representanterna för kommunens kontor träffas regelbundet för att planera konkreta åtgärder för EUsamordningen. Vilka aktiviteter som arrangeras bestäms utifrån verksamheternas behov och representanterna i nätverket ska uppdatera EU-samordnaren om dessa. EU-samordnaren ska föra relevant information vidare till representanterna och utifrån aktuell lägesanalys göra verksamhetsplanering och handlingsplan för ett år i taget. Vänortsverksamhet Den vänortsverksamhet som bedrivs idag kretsar kring utbyten inom bland annat idrott, utbildning och kultur 15. Dessa utbyten kommer att fortsätta. Strategin uppmanar dock till att vänorterna i största möjliga mån även prövas som partners i samarbetsprojekt. Vänorterna kommer då att få en tyngre och mer strategisk roll än tidigare. Ekonomi Varje nämnd har inom sin budgetram eget ekonomiskt ansvar för sitt EU-arbete. Inga centrala anslag finns att disponera. Respektive nämnd har att avgöra i vad mån ett särskilt konto ska läggas upp för det europeiska arbetet. Möjligheter att delta i samarbetsprojekt med koppling till EU:s fonder och program ska vägas in i samtliga nämnders ordinarie budget- och verksamhetsplanering i syfte att uppnå ett bättre resultat för kommunen och dess invånare och näringsliv. Uppföljning Strategin ses över av kommunledningskontoret en gång per mandatperiod. Uppföljning av verksamhetsplaner görs i halvårs- och delårsrapport. EUsamordnaren upprättar i samråd med EU-nätverket årliga handlingsplaner för EU-arbetet. 15 Se bilaga.

9 9/10 Referenser Nyberg, L. (2010). EU i lokalpolitiken. En undersökning av dagordningar från kommuner, landsting och regioner. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting. ISBN: Europeiska kommissionen (2010). Meddelande från kommissionen, Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (slutlig) februari februari 2011.

10 10/10 Bilaga Strängnäs kommuns vänorter Strängnäs kommun har elva vänorter. De första kontakterna ligger sextio år tillbaka i tiden. Vänortsarbetet organiseras och styrs från respektive vänortsförening men samordnas från Strängnäsbygdens Vänortsförening som fungerar som en paraplyorganisation och som också fördelar de kommunala anslagen. Land Vänort Ansvarig Norden Norge Leikanger (1950-talet) Föreningen Norden Danmark Ribe (1950-talet) Föreningen Norden Finland Salo(1940-talet) Föreningen Norden Sagu (1940-talet) Föreningen Norden Baltikum Estland Saku (1993) Vänortsföreningen Strängnäsbygden-Baltikum Lettland Kandava (1993) Vänortsföreningen Strängnäsbygden-Baltikum Ryssland Priozersk (1999) Vänortsföreningen Strängnäs-Priozersk Övriga Europa Tyskland Rheinsberg (1995) Vänortsföreningen Mariefred-Rheinsberg Tyskland Ratzeburg (1996) Vänortsföreningen Strängnäs-Ratzeburg Polen Olsztynek (1999) Vänortsföreningen Strängnäsbygden-Baltikum Afrika Tanzania Loiborsoit Simanjiro-Loiborsoit (1986) Vänortsföreningen Strängnäs-Simanjiro- Verksamhetsområden Föreningen Nordens vänorter har främst samarbetat kring olika utbyten mellan ungdomar och föreningar. Samarbets- och vänortsavtal finns. Vänortsföreningen Strängnäsbygden-Baltikum har hanterat kontakter mellan politiker och tjänstemän, olika former av ungdomsutbyten samt en hel del gemensamma projekt inom utbildnings- och näringslivsområdet. Vänortsavtal finns med de tre vänorterna. Vänortsföreningen Mariefred-Rheinsberg har tyngdpunkt på kulturellt utbyte, bland annat inom konst, musik och litteratur. Vänortsavtal finns. Vänortsföreningen Strängnäs-Ratzeburg har främst haft idrottsligt utbyte. Vänortsavtal finns. Vänortsföreningen Strängnäs-Simanjiro-Loiborsoit verkar inom kulturellt utbyte via ömsesidiga besöksgrupper samt inom bistånd avseende hälsa, vatten, sanitet och utbildning. Vänortsavtal finns. Vänortsföreningen Strängnäs-Priozersk har utbyten kring kommunala frågor som kultur, utbildning och socialtjänst. Vänortsavtal finns.