Kvalitetsbokslut Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK

Transkript

1 Kvalitetsbokslut 2014 Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat... 7 Medicinska resultat... 9 Egenkontroll Rätt nyttjade resurser Forskning och utbildning Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

3 Inledning Kvalitetsbokslutet har som syfte att vara en stimulerande och lärande uppföljning av föregående års arbete för alla medarbetare inom verksamheten. Bokslutet innehåller en fördjupad presentation av aktiviteter, resultat och analyser kopplade till det kvalitetsarbete som verksamheten gjort under året. Det ska samtidigt vara ett stöd i det fortsatta arbetet kring dessa frågor, och även vara ett underlag vid genomgångar med ledningen samt vid patientsäkerhetsronder. Rubrikerna i bokslutet är grupperade efter Hälso- och sjukvårdens tre fokusområden (se bild). Alla förbättringar som genomförs i verksamheterna utifrån fokusområdena bidrar till en bättre hälso- och sjukvård i Sörmland har präglats av vårt arbete med utvecklandet av tvärprofessionellt samarbete inom sektionerna med hjälp av utvecklingsenheten. Vi har arbetat med tydligare struktur, gemensamma mål och satt ramar för tvärprofessionella möten. Vi har utvecklat vår klinik till en arbetsplats med förutsättningar för en god arbetsmiljö, vilja och engagemang till att arbeta med ständiga förbättringar, i syfte att skapa en trygg, säker och smidig vårdprocess för våra patienter. Vår verksamhet Vi har åstadkommit en förbättrad information till våra cancerpatienter. I colorektal cancerprocess har man i regional samverkan tagit fram "min vårdplan". Det är ett arbetsredskap som följer patienten genom utrednings- och behandlingsprocessen och som är patientens eget dokument. Bröstcancerprocessen har tagit fram ett liknande dokument enligt samma principer. Övre GI - sektionen har arbetat med att säkra dokumentationen och informationsöverföringen, och en checklista finns framtagen som följer patienten genom vård- och utredningsprocessen. Vi är stolta över att ha kortat ledtiden för det primära omhändertagandet vid misstanke om malignt melanom (MM), från i genomsnitt 35 dagar till 12 dagar. Nya arbetsuppgifter för sjuksköterskan har lett till ett förändrat arbetssätt på mottagningen, och vi har kunna schemalägga mottagning för primär kirurgi efter behovet. Men vi är inte nöjda, målet är att korta ledtiden till 7 dagar, eller kanske ännu mindre och vi har också som mål att hitta Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

4 samverkansformer med hudkliniken, och samköra prickmottagning med kirurgi. Andra aktiviteter i MM-processens arbete har varit att ta fram en struktur för MDT konferens. En kontaktsjuksköterskeroll har inrättats samt en medicinsk sekreterare med utökat ansvarsområde och som tillsammans aktivt bevakar ledtider för patientgruppen. Inom övre GI sektionen har ett arbetssätt införts enligt samma principer. Kirurgkliniken MSE har dessutom deltagit i ett pilotprojekt om personcentrerad vård, där man har arbetat med just omhändertagandet av patienter med maligna melanom. Vi är särskilt nöjda med att inom samtliga sektioner på vår klinik så har vi hittat samverkansformer mellan professioner, och att målet alltid har varit att se personens behov av vård. Men vi är inte fullt så nöjda med att våra vårdtider på vårdavdelningen för vissa ingrepp har ökat väsentligt. Vi har ett arbete kvar att göra avseende att införa ett mer standardiserat arbetssätt som också inkluderar patienten och patientens egna resurser, när det gäller inskrivningsrutiner, vårdtid på avdelningen samt utskrivningsrutiner. Ett projekt som sker i samarbete med paramedicin och vårdplatsenheten har börjat att ta form under början av 2015, som har som syfte och mål att arbeta med rutiner, flöden och vårdprocesser. Trygga patienter Patienterfarenheter Figur 1. Resultat från nationella patientenkäten om bemötande och delaktighet. Kirurgmottagningen deltog i ett pilotprojekt om personcentrerad vård. I det arbetet genomfördes en enkel enkätundersökning med två frågor från nationella patientenkäten. Frågorna som ställdes handlade om upplevd delaktighet och upplevt bemötande. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

5 Patienterna bedömde bemötandet och delaktigheten som mycket god. Några av utsagorna från enkäten och uppföljande telefonintervjuer var; - Jag ville veta; Hur gör ni? Vad gör ni? Och kommer jag att bli bra? - Hon tog sig verkligen tid och lyssnade och förklarade det jag ville veta. - Man ska inte bara vara en siffra eller ett nummer! Intervjuerna med patienter gav att det är viktigt med en fast vårdkontakt, att det finns någon att få tag på vid frågor och funderingar kring sin diagnos, utredning och behandling. Men också att utredningen går snabbt, att ingen onödig väntan uppstår. I projektet har fokus varit att korta ledtider så mycket som det är möjligt inom vår verksamhet, samtidigt med att införa en säker dokumentation och säker process för patienterna. Nästa steg i processen är att fortsätta arbetet med att hitta samverkansformer med exempelvis hudkliniken, men också onkolog, patolog och öron-näsa halskliniken. När patienten är i centrum i ett processarbete, är det enkelt att se, att organisationen ibland står i vägen för ett personcentrerat arbetssätt. Det är den viktigaste lärdomen som projektgruppen kunde dra, efter sin medverkan i projektet om personcentrerad vård. Kolorektal teamet har under året arbetat med att strukturera upp det administrativa flödet och fann sätt att spara mottagningsbesök och onödig väntan för patienten, genom att tillse att patienten genomgår nödvändiga undersökningar redan före det första besöket hos specialist på kirurgmottagningen. På kirurgkliniken finns en lång tradition av kontakter med patientföreningar. "Min vårdplan" som colorektalteamet har tagit fram i regional samverkan, har arbetats fram i samarbete med patienter. Andra exemplet på aktiviteter där patientmedverkan har varit central under 2014 är; Sektionschefen vid Bröstcentrum deltog vid Aurorakvällen och berättade om cancerkirurgin inom bröstcancer. Aurorakvällen är ett årligt återkommande arrangemang av onkologkliniken och bröstcancerföreningen Aurora. Bröstcancerföreningen har även medverkat vid framtagandet av vårdplaner och har representant med vid nätverksträffar för bröstcancerprocessen. I prostatacancerprocessen finns sedan flera år patientföreningen Sörmland representerad. Prostatacancerförbundet i Sörmland har träffar 2 gånger per år och som är öppna för allmänheten. I höstas pratade vår kontaktsjuksköterska om rollen som kontaktsjuksköterska, och vad man kan erbjuda för hjälp och stöd. Smidig resa genom vården Tillgänglighet Genom att följa tillgänglighet för varje sektion, inom medicinskt måldatum, får vi signaler när den planerade kapaciteten inte räcker till. Den första åtgärden är ofta extramottagningar, och vi har genomfört nästan 900 mottagningsbesök som extramottagningar kvällar och helger. Men att inte hinna med patienter inom medicinskt måldatum har också legat till grund för en rad förbättringsarbeten inom respektive sektion. Den medicinska sekreteraren vid varje sektion har fått en tydligare roll att aktivt bevaka patienters väntetider, och kan i större utsträckning än tidigare, genom ett förändrat arbetssätt, förutse och planera mottagningspass efter behov, inom den egna sektionen. I figuren nedan går det att se hur kärlteamet har en god tillgänglighet under senare delen av året. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

6 Figuren ovan visar att K-sektionen har lyckats ta emot patienter för nybesök inom medicinskt måldatum från oktober. Vi har också under året haft fokus på den administrativa bördan, och där remisshantering spelar en central roll. Också här har den medicinska sekreteraren vid varje sektion fått ett utökat ansvarsområde. Inom flera sektioner prövas att tillsammans med ansvarig läkare gå igenom remisser. Detta arbetssätt bidrar till en likriktad remissbedömning inom sektionen samt att logistiken för prioriteringar i väntelistan förbättras. Genom ett standardiserat remissbedömningsdokument har vi också prövat att utdela ansvar om remissbedömning hos den medicinska sekreteraren, för selekterad grupp patienter. Kommentar Vi arbetar ständigt med våra väntelistor och har under året tagit emot nästan 900 patienter på våra extramottagningar. Trots detta räcker våra ansträngningar inte till och under 2015 intensifieras detta arbete ytterligare genom att pröva olika arbetssätt för att kunna planera verksamheten efter behovet. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

7 Kommentar Vi arbetar ständigt med våra väntelistor och har under året tagit emot nästan 900 patienter på våra extramottagningar. Trots detta räcker våra ansträngningar inte till och under 2015 intensifieras detta arbete ytterligare genom att pröva olika arbetssätt för att kunna planera verksamheten efter behovet. Patientsäkerhetsresultat Patientsäkerhetskulturenkäten redovisades utifrån resultatet från kirurgmottagningen, läkare kirurgi, läkare urologi samt administrativ enhet. Här redovisas de högst prioriterade områdena att förbättra i en sammanvägd analys. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

8 1. Självskattad säkerhetsnivå 2. Överlämningar och överföringar av patienter och information 3. Samarbete mellan vårdenheterna Vi har deltagit i flera risk - och händelseanalyser under året. Förbättringsområden är att förbättra kommunikation, information samt dokumentation. En journalgranskning genomfördes för att se hur föreslagna förbättringar i några händelseanalyser hade efterlevts. Områden som belystes var om medicinsk vårdplan fanns, om läkemedelslistan respektive lablistan var vidimerad, om syrgas fanns ordinerat samt om en noggrann inskrivningsanteckning fanns. Vi fann att det saknades, i de flesta fall, en medicinsk vårdplan för patienten, och att syrgas inte fanns ordinerat men att en noggrann inskrivningsstatus fanns och att läkemedelslistan samt lablistan i de flesta fall var vidimerad. En sammanfattande analys ger att vi behöver förbättra vårt arbetssätt som handlar om att patienten är väl förberedd och informerad inför operationen. Vi behöver införa ett mera standardiserat och förutsägbart arbetssätt under vårdtiden, som inkluderar en välinformerad patient samt ta fram nya arbetssätt och rutiner i tvärprofessionell samverkan. Vi behöver säkra utskrivningsprocessen och förbättra informationen till patienten inför hemgång. Därför har vi startat upp ett projekt tillsammans med apotekare. Syftet med det projektet är att införa ett arbetssätt som säkrar patienters läkemedelslista inför inskrivning. Ytterligare ett projekt har under början av 2015 startats upp som handlar om patienters vårdprocess från inskrivning, vårdtid och utskrivning och det projektet är ett tvärprofessionellt samarbete med vårdplatsenheten och paramedicin. I figuren nedan syns resultatet från deltagandet i de nationella punktprevalensmätningar (PPM) som genomförts under året. Vi har ett åtagande gentemot våra patienter att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Våra patienter vårdas på avdelningar som tillhör vårdplatsenheten. Utbildningsinsatser har under året genomförts och avdelningen har gått med i kvalitetsregistret senior alert. Detta torde bidra till att resultatet för andel patienter med trycksår avsevärt förbättras under Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

9 I figuren ovan redovisas resultat från PPM mätningar avseende vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner samt trycksår. Medicinska resultat Kirurgkliniken deltar i 15 nationella kvalitetsregister. Inom varje register finns dessutom en omfattande uppföljande kontroll och registrering av eventuella komplikationer etc. Rutiner för rapporteringen i registren har under 2014 genomgått en förvandling och idag är inrapporteringen fördelad inom respektive sektion hos särskild utsedd person, sjuksköterska eller medicinsk sekreterare. On-line rapportering under operation är etablerad för bråck - och galloperation på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Inrapporteringen i dessa register har dock under 2014 försämrats avsevärt, troligen beroende av "svajiga" datasystem och andra teknikaliteter. Under 2015 införs därför, förutom fortsatt on-line rapportering, ett kontrollsystem för efterhandsregistrering och vi hoppas att det ska bidra till en högre täckningsgrad i de bägge registren Svenskt Bråckregister och Gallriks. De medicinska resultat som nedan redovisas är ett urval av de resultat som redovisas i Öppna Jämförelser. Data är sammanställt från tidigare år. Resultat från 2014 redovisas först under 2015 och 2016 års Öppna Jämförelser. Det betyder att flera förbättringar som genomförts för att förbättra de medicinska resultaten och de utfall som data från 2014 representerar, inte redovisas här. Täckningsgraden för Sörmland finns vid framtagande av denna rapport ännu inte redovisade. Här följer en redovisning av de kvalitetsregister som finns med i den sammanställda rapporten Öppna Jämförelser 2014, med data från Bröstcancer Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

10 I ovanstående diagram (diagram 8) redovisas 5-års överlevnad vid bröstcancer jmf med andra landsting och i figuren bredvid ser vi utvecklingen av 5- års överlevnad över tid. Täckningsgraden i bröstcancer registret i landet, 2013, var hög, 99 %. I diagrammet nedan (diagram 9) redovisas resultatet av andelen kvinnor där MDT konferens görs inför beslut om behandling. I Sörmland har kirurgkliniken MSE/KSK ett länsuppdrag för bröstcancerkirurgin och på enheten Bröstcentrum sammanträder multidisciplinära team bestående av kirurg, onkolog, patolog, kontaktsjuksköterska samt bröstsjuksköterska. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

11 I de nationella riktlinjerna för bröstcancer rekommenderas en multidisciplinär konferens både inför beslut om behandling och efter operationen av tumören. Ett fördjupat arbete med postoperativ rond har införts och etablerats i nov 2013, på Bröstcentrum. För resultat andel MDT konferens efter op 2013, se diagram här nedan (diagram 10). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

12 I diagrammen ovan redovisas andel kvinnor där MDT konferens (eller post-operativ rond) görs efter operationen. Nedan visas andel kvinnor med fastställd diagnos före operation. Om diagnosen är fastställd före operation minskar risken för omoperation. Vi klarar målnivån om 90 % eller mer, men vi ligger något sämre till jämfört med riket (se diagram 11). Mindre än 15 % bör genomgå en omoperation pga tumördata, enligt expertis. Diagrammet nedan visar att vi ligger bra till i förhållande till målvärdet och att en avsevärd förbättring har skett sedan föregående år (diagram 12). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

13 Andel bröstbevarande kirurgi är relaterat till tidig upptäckt, tillgång till bilddiagnostik samt noggrannhet i utredningen. Även tillgång till strålbehandling har betydelse. Vi ligger bra till i förhållande till riksgenomsnittet, resultatet för 2013 redovisas i diagrammen här nedan (diagram 13, 14). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

14 Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

15 I diagrammen ovan redovisas andelen kvinnor med bröstbevarande kirurgi. För bröstcancerkirurgin och andelen kvinnor som opereras med sentinel node teknik (portvaktskörtelteknik) står vi oss väl. Både i förhållande till riket såväl som till målvärdet. Resultatet redovisas i diagrammet nedan (diagram 15). Omoperation inom 30 dagar beror framförallt på blödning. Antalet fall har ökat sedan föregående redovisning och det är något som vi behöver titta närmare på under 2015 (se diagram nedan, diagram 16). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

16 I diagrammet ovan ser vi att andelen omoperationer pga komplikation efter bröstcancerkirurgi har ökat sedan föregående redovisning. Njurcancer Njurcancer drabbar årligen ca 1000 personer i landet och 5 års överlevnaden är 90 % vid små tumörer. Totalt är 5-årsöverlevnaden 65 %. Täckningsgraden för vårt landsting finns inte publicerad ännu men i landet i stort är täckningsgraden 98 % med en variation mellan landstingen på mellan %. I diagrammet nedan redovisas resultatet för Sörmland och i förhållande till landet (diagram 26). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

17 För utredning av fjärrmetastaser rekommenderar vårdprogrammet utredning med datortomografi av bröstkorgen. Målnivån är minst 85 % av patienterna utreds med DT thorax. Här når vi inte de nationella riktlinjernas måluppfyllelse, och ett förbättringsarbete är initierat om att införa en checklista som kan säkerställa en likriktad utredningsprocess. Resultatet för 2013 redovisas i diagrammet här nedan (diagram 27). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

18 Urinblåsecancer De första symtomen från cancer i urinblåsan är vanligen blod i urinen. Cancer i urinblåsa och urinvägarna ingår i RCC:s nationella satsning för 2015; "Varje dag räknas", vilket innebär att införa standardiserade vårdförlopp som tar utgångspunkt i värdeskapande tid för patienten. Nedan visar ett diagram över 5 -års överlevnad vid urinblåsecancer (diagram 30). Överlevnaden sjunker ju äldre patienten är vid diagnosen. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

19 I enlighet med nationella riktlinjer genomförs MDT konferenser inför primär behandling av urinblåsecancer (se diagram 31). Nationella vårdprogrammet rekommenderar intravesikal behandling (kemo- eller immunoterapi) för att förebygga återfall. I diagrammet nedan ses andelen patienter som genomgått behandlingen. I diagrammet nedan (diagram 32) redovisas att vi ligger bra till i förhållande till riksgenomsnittet och vi har ökat andelen patienter med intravesikal behandling avsevärt. Undantag för behandlingen görs om patienten har annan allvarlig sjukdom eller har nått en mycket hög ålder. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

20 Diagrammet nedan (diagram 35) redovisar mediantiden från remissbeslut till start av behandling för urinblåsecancer. Vid besök hos urolog görs en cystoskopi och i de flesta fall räcker det för att upptäcka en tumör och man kan då fatta beslut om behandling. Mediantiden i Sörmland är 61 dagar. Här finns utrymme för förbättringar i processen. Prostatacancer Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Oftast är det en allmänläkare som påbörjar en utredning och vid misstanke om prostatacancer remitteras patienten till urolog. I diagrammet nedan (diagram 40) redovisas väntetiden från remiss till misstanke om prostatacancer till start av behandling. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

21 I diagrammet nedan (diagram 41) redovisas mediantiden från det att vi vet om metastaserad sjukdom och tills dess att patienten är under behandling. Ett tillstånd där väntetiden bör vara kortast möjliga. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

22 Aktiv monitorering för prostatacancer är väl utbyggd inom verksamheten och resultaten står sig väl i öppna jämförelser. Aktiv monitorering är aktuellt vid lågrisk tumör och innebär regelbundna kontroller med PSA (prostata-specifikt antigen), palpation och vävnadsprover av prostata. Resultat andel män med prostatacancer som får aktiv monitorering i Sörmland redovisas här nedan (se diagram 37). Prognosen vid hög risk är betydligt sämre och behov av botande behandling större. Diagrammet nedan visar andel patienter med högrisk som får kurativ (botande behandling) i form av operation eller strålbehandling. Resultatet 2013 redovisas i diagrammet nedan. Målnivån är minst 60 % och Sörmland ligger på 75,9 %, vi ligger strax under riksgenomsnittet (se diagram 38). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

23 Tarmkirurgiska sektionen vid MSE/KSK Vid tarmkirurgiska sektionen MSE/KSK arbetar 5 överläkare, 3 specialistläkare och oftast 2 kirurger under specialistutbildning. Vi har sinsemellan ett gott och nära samarbete. George Dafnis, sektionschef tarmkirurgiska sektionen, överläkare Anne Hveisel Ditlevsen, sektionschef endoskopienheten, överläkare Wassim Al-Hajali, överläkare Tone Holmås, överläkare Hayder Chilab, överläkare David Södergren, specialistläkare Elin Ericsson, specialistläkare Stavros Jamalakis, specialistläkare Cancer i tjocktarm och ändtarm är den största patientgruppen. Övriga patientgrupper är inflammatorisk tarmsjukdom, tarmfunktionsstörningar och sjukdomar i ändtarmsöppningen. Vi erbjuder komplett utredning och behandling inom alla dessa patientgrupper. Cancer i tjocktarm och ändtarm Tjocktarms- och ändtarmscancer är den 3:e vanligaste cancerformen i Sverige. Täckningsgraden i nationella colorektalcancerregistret varierar mellan %. För MSE/KSK var täckningsgraden 100% för Vi har under året förändrat rutinerna för inrapportering och ligger i fas med inrapporteringen avseende utredning, vård och behandling. Under 2013 opererades vid MSE 62 tjocktarmscancrar och 42 ändtarmscancrar. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

24 Tjocktarmscancer Registerdata för 2014 blir inte klara förrän i maj Relativ 3-års överlevnad för patienter utan fjärrspridning var för MSE 91,2% och för Sverige var genomsnittliga 3-års överlevnaden 91,4%. Tarmsektionen har sedan 2005 infört standardiserade preoperativa processer. När det gäller multidisciplinär konferens (MDT, dvs. möte när tarmkirurg, onkolog, röntgenläkare, patolog och kontaktsjuksköterska lägger upp individuell planering för patienten) genomförs den enligt plan i 95,5% vid MSE, för Sverige var genomsnittet 77,9%. Beroende på att en del av operationerna utför akut kan siffran 100 % aldrig nås. Även efter operation ska en MDT konferens hållas, strävan är att 100 % av patienterna ska ingå. För MSE var siffran 92,8% för Se diagrammet nedan. Genomsnittet för Sverige var 84,2%. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

25 Diagrammet nedan visar resultatet av införandet av standardiserade preoperativa rutiner inför operationen. För MSE var siffran 94,5% för Se diagrammet nedan. Genomsnittet för Sverige var 76,1%. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

26 Diagrammet nedan visar andel omoperationer pga komplikationer. För MSE var siffran 5,6% för Se diagrammet nedan. Genomsnittet för Sverige var 8,3%. Detta avspeglar att tarmkirurgin håller en god kvalitet. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

27 En viktig kvalitetsparameter är antalet lymfkörtlar i tarmkäxet till den bortopererade tarmen. Detta är viktigt för att kunna stadieindela cancer så att cytostatika ges till de patienter som har nytta av detta för att minska återfallsrisken. Andelen patienter där patologen hittar 12 eller fler lymfkörtlar var för MSE 98,2% Genomsnittet för Sverige var 90,3%. Vi har en av landets längsta vårdtider vid operation av tjocktarmscancer. Detta är något som vi arbetar intensivt för att komma tillrätta med. För närvarande orsakas detta framförallt av två faktorer. En är att det saknas korttidsplatser i tillräcklig omfattning i kommunen vilket innebär att kirurgiskt färdigbehandlade patienter ligger kvar på vårdavdelningen onödigt länge. Den andra faktorn är att det är stor sjuksköterskebrist på MSE, framförallt på den kirurgiska vårdavdelningen. Detta gör att kontinuiteten för patienterna blir lidande och att rehabiliteringen efter operationen inte blir så effektiv som vore önskvärt. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

28 Ändtarmscancer Relativ 3-års överlevnad för patienter utan fjärrspridning var för MSE 88,2% och för Sverige var genomsnittliga 3-års överlevnaden 89,7%. När det gäller multidisciplinär konferens (MDT, dvs. möte när tarmkirurg, onkolog, röntgenläkare, patolog och kontaktsjuksköterska lägger upp individuell planering för patienten) genomförs den enligt plan i 97,0% vid MSE, för Sverige var genomsnittet 93,6%. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

29 Även efter operation ska en MDT konferens hållas, strävan är att 100 % av patienterna ska ingå. För MSE var siffran 97,1% för Se diagrammet nedan. Genomsnittet för Sverige var 92,3%. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

30 Diagrammet nedan visar andel patienter där komplett utredning med röntgen undersökning utförts inför operation vid nydiagnostiserad ändtarmscancer För MSE var siffran 97,1%. Genomsnittet för Sverige var 93,5%. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

31 Diagrammet nedan visar andel omoperationer pga komplikationer. För MSE var siffran 5,8% för Se diagrammet nedan. Genomsnittet för Sverige var 10,0%. Även här avspeglar detta att tarmkirurgin håller en god kvalitet. Återfall lokalt inom 5 år för patienter utan fjärrspridning och som har fått strålbehandling var för MSE 2,2% och genomsnittet för Sverige var 4,4%. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

32 Vi har en av landets längsta vårdtider vid operation av ändtarmscancer. Detta är något som vi arbetar intensivt för att komma tillrätta med. För närvarande orsakas detta framförallt av två faktorer. En är att det saknas korttidsplatser i tillräcklig omfattning i kommunen vilket innebär att kirurgiskt färdigbehandlade patienter ligger kvar på vårdavdelningen onödigt länge. Den andra faktorn är att det är stor sjuksköterskebrist på MSE, framförallt på den kirurgiska vårdavdelningen. Detta gör att kontinuiteten för patienterna blir lidande och att rehabiliteringen efter operationen inte blir så effektiv som vore önskvärt. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

33 Ljumskbråck Återfallsbråck drabbade tidigare uppemot 20 procent av alla opererade patienter. Dagens operationsmetoder och material har medfört en stark minskning av frekvensen återfallsbråck. För Sörmlands del följer vi den positiva trenden, resultatet redovisas i diagrammet nedan (diagram 151). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

34 I diagrammen ovan andelen återfallsbråck inom 5 år samt utvecklingen över tid. Andelen dagkirurgi är förhållandevis hög, och är en indikator som visar på en resurseffektiv verksamhet. Resultatet för Sörmland redovisas i diagrammet här nedan, och vi ligger bra till i förhållande till övriga landsting (se diagram 152). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

35 I diagrammet här nedan redovisas andelen patienter som opererats med miniinvasiv teknik vid borttagande av gallblåsa. Det är bra om operation av gallblåsa görs med ett så litet ingrepp som möjligt (se diagram 157). Ungefär 5 % av alla patienter som opererar gallblåsan drabbas av komplikationer. Målnivån måste vara 0, och väl genomarbetade rutiner, checklistor, god utbildning och ett välfungerande team kring patienten ökar chansen till en komplikationsfri operation. I diagrammet nedan (diagram 158) redovisas Sörmlands resultat, vi står oss mycket väl i förhållande till riksgenomsnittet, med 3,5 % andel komplikationer efter borttagande av Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

36 gallblåsa. Kärl Operation av kroppspulsådern minskar risken för stroke, och tidsaspekten är väldigt viktig. Socialstyrelsens rekommendationer är operation inom 14 dagar. I diagrammet nedan redovisas resultatet för Sörmlands del och i förhållande till andra landsting. Vi ligger strax över riksgenomsnittet i positiv riktning och vi har förbättrat våra resultat jämfört med föregående år (se diagram 161). Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

37 Ovanstående redovisningar från Öppna jämförelser ska uppfattas som ett "axplock". För ytterligare indikatorer, resultat, kommentarer och diagram hänvisas till Öppna Jämförelser. Prostatacancerprocessen följer de nationella riktlinjerna noggrant, och man tittar på bland annat andel patienter som erbjuds kontaktsjuksköterska, väntetider för 1:a besök, MDTkonferenser, väntetider för cancerbesked och medicinska handläggningar. I figuren nedan (figur 1) finns en sammanställning för åren , och också resultaten för Väntetider för första besök har stadigt förbättrats genom åren och idag får 87 % komma till specialistläkare inom målvärdet. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

38 Figur 1. Resultat av kvalitetsindikatorer i prostatacancerprocessen under åren Malign Melanom cancerprocess har i huvudsak arbetat med att införa rutiner som syftar till att korta ledtider för det kirurgiska omhändertagandet. Idag finns tekniker och samordningsvinster som tydligt talar för att genom innovativa lösningar och samarbete som spänner över klinikgränser, går det att förbättra det primära omhändertagandet avsevärt. Personcentrerad vård (PCV) har under talet brutit mark och PCV kan tolkas som ett demokrati projekt där patienters inflytande över vården och vårdens processer blir allt starkare. Personer som drabbats av malignt melanom (MM) är i stort behov av en snabb utredningsprocess. Med detta som utgångspunkt har MM-processen som uppdrag att arbeta Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

39 för ett snabbt, smidigt och säkert omhändertagande med korta ledtider och tydliga beslutsvägar. Genom att utdela ansvar i processen och genom att skapa förändrade arbetssätt på kirurgmottagningen har det gått att korta ledtiden för den primära operationen på kirurgmottagningen, från i genomsnitt 35 (2013) dagar till 12 dagar. Andra sätt har varit att införa multidisciplinära ronder för patientgruppen. Under arbetet med MM-processen under 2014 har vi visat; att det går att effektivisera vårt arbetssätt, att det går att väsentligt korta ledtider, logistik och rutiner, att det går att ändra på perspektiven och kanske framförallt, att det går att arbeta personcentrerat. När vi blickar framåt vill vi intensifiera arbetet med att hitta samverkansformer med hudkliniken och vårdcentraler. Vi vill utveckla MDT-konferenser genom deltagande av fler viktiga aktörer under utredningsprocessen och vi vill utveckla MM-processen genom de innovativa tekniker som redan finns idag för att säkra diagnostiken och optimera det primära omhändertagandet. Under 2014 har vi opererat 126 patienter för MM på kirurgmottagningen, varav 20 patienter har opererats sekundärt på operationsavdelningen för vidare utredning med körtelutrymning, Sentinel Node teknik (SN). I stapeldiagrammet nedan (figur 2) går det att se att det sker en ökning av antalet operationer totalt under åren Det ger en indikation om att sjukvårdskonsumtionen ökar, vi är måna om att operera så många tunna melanom som möjligt helt i linje med de nationella målen för patientgruppen. Figur 2. Antal patienter som opererats för hudtumörer och maligna melanom, utvecklingen över tid. I stapeldiagrammet nedan (figur 3) redovisas ledtiden för det primära omhändertagande på kirurgmottagningen MSE. Vi har lyckats att mer än halvera den genomsnittliga väntetiden för operationen, men vi har en bit kvar till måluppfyllelsen. Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

40 Figur 3. Medeltid för det primära omhändertagandet på kirurgmottagningen för personer som drabbats av maligna melanom. Egenkontroll Vi har genomfört 2 riskanalyser under året som båda rör organisationsförändringar på olika sätt; KDA (kirurgisk dagbehandlingsavdelning) samt endoskoperande sjuksköterskor- nya yrkesroller. En journalgranskning avseende följsamhet till rutiner och praxis för inskrivning, vårdtid, dokumentation och uppföljning har genomförts. 20 journaler granskades. Resultatet gav att det finns områden som går att förbättra. Framförallt rondrutiner och utskrivningsrutiner är områden som kräver ett mer stringent arbetssätt. Under 2015 har tvärprofessionella arbetsgrupper tillsatts, i samarbete med VPE och paramedicin, för att tillsammans ta fram nya arbetssätt. Apotekare kommer under 2015 att i projektform hitta former för ett arbetssätt som kan förbättra dokumentation och information om inneliggande patienters läkemedel. Vi har deltagit i de nationella mätningarna för vårdrelaterade infektioner samt följsamhet till basala hygienrutiner och vi har nått ett varierande resultat för följsamhet till basala hygienrutiner. Framförallt har vi dålig följsamhet till att sprita händer före och efter patientkontakt. Vid en mätning uppmärksammades också att flera medarbetare bar klocka under arbetet med patienterna. Under 2015 kommer att intensifiera det förebyggande arbetet. Bland annat genom att genomföra fler mätningar under året och också genom att samarbeta med hygiensjuksköterskan. Egenkontroller beträffande uppföljning av indikatorer i kvalitetsregister redovisas för under avsnittet Medicinska resultat. Rätt nyttjade resurser Forskning och utbildning Ninos Oussi, ST-läkare och doktorand, genomför ett projekt som handlar om patientsäkerhet. Det är en randomiserad studie, där man bland annat jämför kirurgers praktiska färdigheter och dess förbättring vid träning i olika simulatorer. Studien Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

41 undersöker också olika belastningsbesvär såsom nackbesvär, ryggbesvär samt mäter olika stresshormoner under övningarna. Forskningen bedrivs vid simulatorcentrum på KI, Huddinge. Nils-P Gilgen, överläkare, driver TicAAA-studien som studerar om preparatet Ticagrelor (Brilique) kan ha en hämmande effekt på tillväxten av aortaaneurysm. Studien är ett samarbete mellan Akademiska i Uppsala (huvudman), Gävle, Malmö, Göteborg, Västerås och Eskilstuna. Hedvig Nordin, ST- läkare, ST-projekt om Resultat av nätinläggning vid permanent stomi (planeringsfas). Robert Saxelin, ST-läkare och doktorand, förbättringsarbete om Fast track dublex för patienter med kritisk benischemi; vetenskapligt arbete, Hur kärlbiologin efter PTA eller i vengraft skiljer sig mellan diabetiker och normoglykema patienter. Doktorand vid kärlkirurgen KI, Solna. Umit Demirci, ST-läkare, ST-projekt; 5-years single center experience of pancreatobiliary cancer- an analysis of predictors of survival. Ylva Morawski, ST-läkare, ST-projekt; Socioekonomiska faktorer och colorectalcancer; Förbättringsarbete om MAVA-platser på akutkliniken, MSE. Malin Sootalu, verksamhetsutvecklare, genomför en studie om förbättringsarbete. Critical Incident Technique (CIT) används för att samla in erfarenheter och praxis rörande "vändpunkter" och en ökad medvetenhet om betydelsen av personcentrerad vård. Studien bedrivs i samarbete med Linköpings universitet. Tuula Schneider och George Dafnis, Funktionella resultat och livskvalitet vid ändtarmscancerkirurgi (pågående studie). Tuula Schneider och George Dafnis, Kvinnors upplevelser av smärta vid samlag och flytningar efter operation av ändtarmscancer (pågående studie). George Dafnis, Funktionella resultat och kirurgiska resultat vid bäckenreservoarkirurgi (pågående studie). George Dafnis, Slutning via slutmusklerna av fistlar mellan ändtarmen och urinröret efter operation för prostatacancer (pågående studie). George Dafnis i samarbete paramedicin/sjukgymnastiken, Fysisk förmåga efter abdominoperineal rektumamputation och musculus gluteus maximus lambå (pågående studie). George Dafnis, Föreläsare vid SK-kurs i colorektal cancer för blivande onkologer, Mälarsjukhuset, 2014 George Dafnis, Föreläsare vid nationellt radiologmöte, Sundbyholm, 2014 Malin Sootalu har deltagit som föreläsare på Utvecklingskraft maj 2014, Jönköping, med projektet PICOMM- patienten i centrum i malignt melanomprocessen. Petra Norbäck, kontaktsjuksköterska, deltog som föreläsare tillsammans med Malin Sootalu på konferensen Utvecklingskraft i maj 2014, Jönköping, med projektet PICOMMpatienten i centrum i malignt melanomprocessen. Sandra Stenroth, vårdenhetschef, bitr verksamhetschef och Pernilla Westerberg, Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)

42 verksamhetschef, deltog som föreläsare på Kirurgveckan i Karlstad, augusti 2014, med föreläsningen om förändrade yrkesroller på kirurgi- urologi- och endoskopimottagningen, Mälarsjukhuset Eskilstuna. Övriga publikationer; Sköter kniven själv, väntetiderna till hudoperationer i Eskilstuna var för långa, då tog sjuksköterskan Sandra Stenroth vid, Vårdfokus, nr 8, 2014 Kortare kötider när sjuksköterskor tar över, Dagens medicin, publ Kirurg- o urologkliniken MSE, KSK, Kvalitetsbokslut (42)