Kapitel 5 Aktiviteter för en meningsfull vardag

Transkript

1 Kapitel5 Aktiviteterförenmeningsfullvardag Detdoftarnybaktfrångruppboendetskök.Närdoftenletarsigingenomdenhalvöppnadörrentill denlillalägenhetendärannabor,väckshenneslustattvaramedochbaka.honkommerutiköket ochdetvåipersonalensombakarberhenneomhjälpattknådadegenochformalimporna. * EvaochMonicafrånhemtjänstenkommerhemtillNils,somharsvårtattklaravardagenpåegen handpågrundavendemenssjukdom.hanharsettframemotderasbesök,lyckatshållaredapå tiden,dukatframkaffekopparochharkaffetklartnärdekommer.evaochmonicatarsigtidattsitta nedmedhonomvidkaffebordetenstundochprataometttvprogramsomdegillarallatre. * Englödlampaärtrasigienavläslampornaiboendetsallrum.UndersköterskanMatstänkerförstgå ochhämtaennylampaochbytautdengamlasjälv.mensåfårhansynpåeriksomjustkommitut frånsittrumochserlitevilsenut.hanbererikomhjälpattbytalampan.dehämtardennya tillsammansurförrådetocherikskruvariden. * Detärallsångisamlingsrummetpåäldreboendet.Enurpersonalenackompanjerarpågitarrochen avdeboendehartagitframsittdragspel.mångaavdeäldresjungermedellerrörpåkroppenitakt medmusiken.ansiktenasergladaochengageradeut. Somvårdareidemensvårdenhardumångamöjligheterattbidratillettaktivtlivförpersonernamed demenssjukdom. Vardagen bjuder hela tiden på tillfällen att engagera personerna, göra dem delaktigaochgedemtillfredsställelsenattvaratillnytta.detärenkonstatttavarapådedär tillfällena,istortsomismått.självklartgårdetoftafortareattgöradetsommåstegörassjälv,istället förattbenågonavdedemenssjukapersonernaomenhjälpandehand.menomdutardigtidenatt beomdendärhjälpen,harduplötsligtgjortminstdubbelnytta.sysslanblirgjordochpersonenmed demenssjukdomfårvaraaktiv. Andragångerkandethandlaomattvaralyhördförettinitiativfråndendemenssjukapersonens sida.ochattvaraflexibel.iblandkanskeenkortpromenadellerenpratstundärviktigareänden vårdrutinsomegentligenstårpåprogrammet?sjukdomengördetoftasvårareatttalaomvadman villsådetgällerföromgivningenattförsökatolkadesignalersomges.allasignalerärintelikatydliga somdetdukadekaffebordetiexempletovan. Attordnagruppaktiviteterärocksåettbrasättattgöralivetrikareochroligareförpersonermed demenssjukdom. Att göra något tillsammans med andra ger en extra krydda genom att skapa gemenskap. 26

2 Vadsägerriktlinjerna? Socialstyrelsensnationellariktlinjerfördemensvårdensägerattnärpersonermeddemenssjukdom börjarfåsvårtattklaradagligaaktiviteter,börsocialtjänstenerbjudadem möjlighetattdeltai individuelltanpassadeaktiviteterinklusivefysiskaktivitet.rekommendationenansesmycketviktig. Socialstyrelsenharocksågåttigenomendelolikaaktivitetersomkanerbjudasochgerlitebakgrund omdemiriktlinjerna(meromdessaaktiviteterunderrespektiverubriklängreframidettakapitel). Meningenannanavrekommendationernaomaktivitetärlikastarksomdenomattdagligaktivitet börerbjudasochattdenbörengagerabådekroppenochsjälen.detärviktigtattdendemenssjuka personenbådefårmentalaktiveringochfårrörapåsig,utifrånsinaegnaförutsättningar. Riktlinjernageralltsåstorfrihetfördemensvårdenspersonalattutformadeaktivitetersompassar bästjustdärdearbetar.detmanmåstetänkapåidettaarbeteärattverkligensetillattaktiviteterna ärindividuelltanpassadesåattdedemenssjukapersonernafårhållapåmedsådantsompassaroch intresserardem.detviktigasteärnogoftainteexaktvilkaaktiviteterdemensvårdenerbjuderutan attdeerbjuds.attallsidigaaktiviteterfinnsmedsomensjälvklarochnaturligdelavplaneringenoch avvardagen. Riktlinjernasägerattnärdemenssjukapersonerfårsvårtattklaradetdagligalivets aktivitetersåbörsocialtjänstenerbjudademindividuelltanpassadeaktiviteter,inklusive fysiskaktivitet,prioritet1.(starkrekommendation) Särskiltviktigtförpersonermeddemens Allademenssjukdomarledersåsmåningomtillattmanfårsvårareochsvårareatttainitiativavolika slag.manfårmindreförmågaattavegenkraftsättaigångmedsakerochting.detfinnsenstorrisk attpersonenmeddemenssjukdombliralltmerpassiv.detkangöralivettråkigare,merensamt, händelsefattigtochstillasittande.dettalederisinturtillattmanintetränardeförmågormanhar kvaratttexrörasigochkommunicera.utanträningförsvinnerförmågornamycketfortareände annarsskullegöra.personenblirännumerpassivochdenondacirkelnärettfaktum. Mendemensvårdenkanförsökasetillattdenondacirkelnaldriguppstårellerattdenbryts genomattsetillattdetfinnslättillgängligaaktiviteterochinspireradedemenssjukapersonernaatt tadelidem.hushållssysslor,promenader,dans,sång,underhållningochsnickeriärexempelfrånen listasomkangörasnästanhurlångsomhelst. Aktiviteternakanhöjalivskvalitetenfördedemenssjukapersonerna.Detkanskeblandannatgenom attmanvetattmanärtillnyttaförandra,kännersigdelaktigiengemenskap,fårstrukturpådagen, knyternyavänskapsband,fåravkopplingochfårbekräftelsepåvemmanär. Meromolikaaktivitetsformer Socialstyrelsensexperterhartittatnärmarepåenradolikaaktivitetersomförekommerinomomsorg ochvårdförpersonermeddemenssjukdom.denendaaktivitetsomsocialstyrelsenisinariktlinjer avråder från är ljusbehandling, som enligt tillgänglig forskning inte har effekt och därför inte rekommenderasidemensvårdenochomsorgen. 27

3 Deaktivitetersomharbästbevisadeffektärfysiskträningochfysiskaktivitet. HärföljerkortabeskrivningaravdeaktivitetsformersomSocialstyrelsenhargranskat. Fysiskaktivitetochutevistelse Närdetgällerfysiskaktivitetochattfåvarauteifriskaluftenharpersonermeddemenssjukdom sammabehovsomfriskapersoner.attlevaettorörligtlivökarkraftigtriskernaförblandannathjärt kärlsjukdomochdiabetes,menävenförpsykiskasjukdomarsomdepression.förattmåbraoch förebyggasjukdomarbehöverviallarörapåoss.detärocksåviktigtattvarauteidagsljus,inteminst förhumöretochdygnsrytmen.detsomskiljerdemenssjukapersonerfrånandraärintebehovetav fysiskaktivitetochutevistelseutanattdekanhasvårareatttillgodosedetpåegenhand.aktiviteten skagivetvisanpassaseftervadpersonenklararav. Intensivarefysiskträning Det förekommer att demensvården utöver daglig fysisk aktivitet ordnar mer målinriktad fysisk träning.regelbundenkombineradstyrke,balans,rörlighetsochuthållighetsträningförpersoner meddemensisärskiltboendefårenmedelstarkrekommendationavsocialstyrelsen.sådanträning kanexempelvisarrangerassomgruppträningleddavensjukgymnastellernågonannantränare.det finnsforskningsomtyderpåattsådanträningtvåtregångeriveckanpåettsärskiltboendekanha flerapositivaeffekterhospersonermedalzheimerssjukdom.effektentycksdelvisvaraberoendeav hurintensivträningenär.medelhögintensitetkanförbättradeltagarnasgångförmågaochförmågan attklarapåklädning,hygienochandradagligasysslor.omintensitetenärmedelhöghögkanäven balansochbenstyrkaförbättras. Enannanträningstypärregelbundnapromenaderdärenvårdaregårtillsammansmedenellerett fåtalpersonermeddemenssjukdom.dethandlaroftaom30minuterspromenadersomanpassas efter personens förmåga. Det finns visst vetenskapligt underlag som tyder på att sådan återkommandepromenadträningförbättrargångförmåganhospersonermedalzheimerssjukdom som bor i särskilt boende. Socialstyrelsen ger även denna träningstyp en medelstark rekommendation. Stimulerasinnen När demenssjukdomen kommer in i senare skeden kan det bli svårt att engagera personen i vardagligaaktiviteterhushållssysslorochpromenaderellerandraaktivitetersomdans,hantverkoch underhållning.personensförmågorkansentisjukdomenblisåförsämradeatthan/honheltenkelt inteklararavsådanaaktiviteterlängre.ellersåvillhan/honintelängredelta. Inomdemensvårdenförsökermaniblandmedhjälpavolikametodersetillattändågeävensåsvårt demenssjukapersonernågontypavstimulans.dethandlarommetoderförattstimulerasinnena hospersonen.detgemensammasyftetmedallsådansinnesstimuleringärattfåpersonenattmå bra. Snoezelen:Betyder snusa eller slumra ochärenmetodförattstimuleramångasinnensamtidigt. Oftast inreds ett särskilt rum med utrustning som kan åstadkomma ljud och ljuseffekter, ge doftupplevelser och känselupplevelser. Lugn musik, välluktande oljor, mjuka ytor att ta på, 28

4 genomskinliga rör med upplyst bubblande vatten och konstgjorda brasor är inslag som kan förekomma.snoezelenkanvaraengruppaktivitetellergenomförasförenpersonitaget.tankenär attdenspeciellamiljönskakunnageensvårtdemenssjukpersonskönaupplevelserutanattställa kravpåpersonensintellektuellaförmåga.forskningsresultatenomsnoezelenärmotstridiga.utifrån forskningenkanmanännuintevarasäkerpåomsnoezelenharnågoneffekthossvårtdemenssjuka personerochisåfallvilken.socialstyrelsenrekommenderarsnoezelenendastispeciellafall. Massageocharomaterapi:Kroppsligberöringkanvaraenvägtillkontaktmedendemenssjuk person.oftaärdetenkontaktvägsomfungerarävennärpersonenbörjarblisåallvarligtsjukattdet ärmycketsvårtattsamtalamedhenne/honom.vidmassageanvändsenspeciellteknikföratt genom mjuk beröring stimulera personens känselsinne. Man masserar ofta personens fingrar, händer,skuldror,nacke,ryggochföttereftersomdetärställepåkroppensomärkänsligaför beröringochdärdetbrukarkännassköntattblimasserad.massagenbörskeienlugnmiljö.mankan hållapåibaranågraminuterelleriupptillenhalvtimme.skulledendemenssjukapersonenpånågot sättvisaobehaginförkroppskontakten,skamangivetvisslutapåengång. Vidaromaterapistimulerarmanpersonensluktsinnemedhjälpavväldoftandeoljor.Vanligengör mandettaisambandmedmassage,seovan. Socialstyrelsenrekommenderarmassageocharomaterapiendastispeciellafall. Reminiscence Det engelska ordet reminiscence kan översättas med hågkomst, minne eller eriniring. Reminiscencemetodenbyggerpåpersonershågkomsterfrångamlatider.Metodengårutpåatt aktivt väcka sådana minnen i en vänlig och öppen atmosfär. Det handlar också om att hjälpa människorattdelasinaminnenmedandrapåolikasätt.äldrepersonerharoftabehovavattse tillbaka,summerasittlivochknytaihopdåtidmednutid.reminiscencemetodenanvändsbland annatblandfriskaäldreförattsomvillgörasådanamentalaresortilldetförflutna.förattväcka gamla minnen används exempelvis bilder, gamla föremål och musik från förr. Via olika sinnen stimulerasminnetochhågkomsternaväxerfram. Reminiscencemetoden används även bland äldre personer med demenssjukdom. Även om korttidsminnetärförsämratavsjukdomen,finnsoftagamlaminnenkvar.attväckademochfå personenattminnasochtalaomsittförflutnaantasfåpersonenattkännasigtryggare.tankenäratt dendemenssjukapersonensidentitetpådettasättblirbekräftad. Detfinnsforskningsomtyderpåattreminiscencemetodenkanfåpersonermeddemenssjukdomatt måbättre,blilugnareochkommunicerabättremedandra.annanforskningharintekunnathitta någrasådanaeffekterochdetvetenskapligaunderlagetärsammantagetförsvagtförattbedömaom metodenharnågraeffekterfördemenssjukapersoner. Menforskningentyderändåpåattreminiscencemetodenkanhaenpositivinverkanmerindirekt. Detharnämligenvisatsigattvårdarnamedhjälpavmetodenlärkännadedemenssjukabättreoch får större förståelse för hur de har det. Detta kan förbättra relationerna mellan vårdare och demenssjukaochdärmedsjälvaomvårdnaden.reminscencemetodenbyggerocksåpåenpositiv grundsynpådendemenssjukapersonen. 29

5 Ommanarbetarmedreminiscenceimedpersonermeddemenssjukdommåstemankommaihågatt allaminneninteärgodaminnen.vårdarenmåstevarabereddatthanteraävennegativaminnenhos personernameddemenssjukdom. Socialstyrelsenrekommenderarreminiscenceendastispeciellafall. Validation Validationkanbeskrivassomettsättattvaramotpersonermeddemenssjukdom.Detärettsättatt varasomhartillsyfteattbekräftadekänslorpersonenuttrycker.bekräftelsengesmedord,beröring ochkroppsspråk.vårdarenhjälperdendemenssjukapersonenattuttryckasinakänslor.målenärbla attökapersonenssjälvkänsla,minskaoroochförbättrakommunikationenmedomgivningen. Liksomnärdetgällerreminiscence(seovan)ärdetvetenskapligaunderlagetfördåligtförattman skakunnabedömahurteknikenpåverkarpersonermeddemenssjukdom.ochliksombeträffande reminiscence så har validation ändå visat sig ha en positiv inverkan på vårdarnas relation till personernameddemenssjukdom. Socialstyrelsenrekommenderarvalidationendastispeciellafall. Realitetsorientering Realitetsorienteringärenmetodförattförsökahjälpapersonermeddemenssjukdomattblimer medvetnaomvemmanärochomtidochrum.genomattsamtalaomårstid,årtal,månad,aktuella händelser,veckodagochklockslagförsökervårdarenstärkatidsuppfattningenhospersonenmed demenssjukdom. Man kan använda hjälpmedel som klocka, dagstidning, årstidstecken och almanacka.påliknandesättförsökermanökamedvetandetomvarmanbefinnersig.metodenkan användasigruppellerindividuellt. Realitetsorienteringkräverstorlyhördhetochförsiktighethosvårdaren.Detgällerattaldrigkränka personenmeddemenssjukdomgenomattpåminnaomhans/hennesminnesproblem.setillatttala omdetsompersonenkommerihåg,intedetsomglömskantagit. Forskningvisarattrealitetsorienteringkangörademenssjukapersonermermedvetnaomsinegen identitetochsinomvärldsålängesomsjukdomenärmildmåttlig.långtidseffektenkanännuinte bedömas.beprövaderfarenhetvisarattrealitetsorienteringintefungerarnärdemenssjukdomenblir svårare. Socialstyrelsengerrealitetsorienteringenmedelstarkrekommendation. Ljusbehandlingrekommenderasej Enmetodsomgranskatsochinterekommenderasärljusbehandlingsomettmedelmotförändrad dygnsrytm.detsaknasvetenskapligtstödförattljusbehandlinghareffektpåsömn,beteendeoch humörhospersonermeddemenssjukdom.dessutomfinnsenriskattbehandlingsmetodenkan upplevassomkonstigochobehagligavpersonenmeddemenssjukdom. 30

6 Reflektera och diskutera Hur gör ni på din arbetsplats för att erbjuda personerna med demenssjukdom vardagligaaktiviteter,inklusiveattfårörapåsig? Skullenikunnabli(ännu)bättrepådetta?Isåfallhur? Vilkahinderfinns?Gårdetattkommaförbidem? Hardu/niprövatnågraavdeaktivitetstyperochmetodersomnämnsiriktlinjerna? Vilkavareraerfarenheter? 31