Brokonstruktion i Tibet - Ett led i att förbättra infrastrukturen i området Sichuan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brokonstruktion i Tibet - Ett led i att förbättra infrastrukturen i området Sichuan"

Transkript

1 Brokonstruktion i Tibet - Ett led i att förbättra infrastrukturen i området Sichuan Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör RIM LAHDOU MARIA LINDSTRÖM ILKIM ÖZDINÇER Institutionen för bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola Göteborg 2009 Examensarbete 2009:12

2

3 Examensarbete 2009:12 Brokonstruktion i Tibet Ett led i att förbättra infrastrukturen i området Sichuan Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör RIM LAHDOU MARIA LINDSTRÖM ILKIM ÖZDINÇER Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2009

4 Bridge design in Tibet -One step in improving the infrastructure in the area of Sichuan. RIM LAHDOU, MARIA LINDSTRÖM, ILKIM ÖZDINÇER, RIM LAHDOU MARIA LINDSTRÖM ILKIM ÖZDINÇER Diploma thesis 2009:12 Department of Civil and Environmental Engineering Chalmers University of Technology SE Göteborg Sweden Telephone + 46 (0) Omslag: Invånare i byn Ranzi är på väg tillbaka från sina fält med dagens skörd. En svåröverkomlig flod skiljer byn från fälten. Bron som nu tar dem över riskerar att rasera vid varje regnperiod. Om detta inträffar skulle byn tappa kontakten med sina fält och en av tillgångarna till rent vatten. Chalmers, Göteborg Sweden 2009.

5 Sammandrag Den frivilliga opolitiska hjälporganisationen Swedish-Tibetan Village Organization (STVO) planerar att konstruera och bygga en bro i byn Ranzi i före detta Tibet, nuvarande Kina. Många byar i området är utan bro efter stora översvämningar år Byborna i Ranzi har lyckats skapa en egen bro men under varje regnperiod fruktar de att bron skall rasa. Om det skulle inträffa förlorar de sin enda tillgång till dricksvatten och kontakten till sina fält. En hållbar bro för byn skulle även vara till stor nytta för omkringliggande byar. Detta arbete har som syfte att designa och konstruera en bro som skulle passa i området och för de förutsättningar givna av STVO. Då telefonkontakt med byn varit omöjlig under arbetsperioden har förutsättningar främst fåtts genom munken Jampa Gelek som ursprungligen härstammar från Ranzi och Christina Lachmann som besökt byn sommaren år Genom bilderna från Christina Lachmanns resa har geotekniska antaganden gjorts. Diskussioner med erfarna brokonstruktörer har gett värdefull insikt i konstruktion och i hur brobyggande anpassas efter givna förutsättningar. På dessa antaganden har sedan brotyp valts, beräkningar grundats och ritningar uppförts. Detta resulterar i att brokonstruktionen är baserad på antaganden som måste verifieras för att använda sig av dessa beräkningar och resultat. Detta arbete ska ses som ett förslag som hjälporganisationen kan bygga vidare på och revidera i takt med att mer exakta förutsättningar kan tas fram. Förslaget som ges är att bron konstrueras som en balkbro. Stöden och överbyggnaden görs i platsgjuten betong, och balkarna i varmförzinkat stål. De starkaste önskemålen från SVTO var att bron skulle bli så underhållsfri och hållbar som möjligt. I enlighet med detta valdes denna brotyp. Nyckelord: Brokonstruktion, Tibet, Byggande i utvecklingsländer. II

6 Abstract Swedish-Tibetan Village Organization (SVTO), which is a politically and religiously neutral organization, is planning to design and construct a bridge in the village Ranzi. Ranzi is located in former eastern Tibet, now China. Because of large flooding in the area, especially during 2003, many villages are without bridges. The villagers in Ranzi have managed to create a bridge but during every rain period they fear to lose it. If that would happen they would lose their access to clean drinking water and their only connection to their fields. A sustainable bridge in this village would also benefit the villages in the surrounding area. The purpose of this work is to design and construct a bridge that would fit in the area and the conditions given by STVO. Because of contact with Ranzi has been impossible to make during the time of this project the background and conditions has been given to us by best knowledge by the monk Jampa Gelek, who is originally from Ranzi and Christina Lachmann, who visited the area in the summer of Pictures from Christina Lehmann s trip have been the base of which many geotechnical assumptions have been made. Discussions with experienced bridge engineers have given valuable insight in bridge design and on how to adopt the design after given conditions. From these assumptions has type of bridge been chosen, calculations been performed and drawings been made. This results in that the bridge design is based on assumptions that have to be verified in order to use the calculation and results. This is a proposal that the help organization can build on and revalue in time with that more exact facts and numbers can be stated. The proposal provided is that the bridge is constructed as a beam bridge. Support and superstructure are made of in-situ concrete, and beams are of galvanized steel. The most important requirements made by SVTO were that the bridge would be as maintenance free and sustainable as possible. In accordance with this the bridge type provided was chosen. Keywords: Bridge design, Tibet, Building in developing countries. III

7 Förord Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete utförd på uppdrag av Swedish-Tibetan Village Organization i Göteborg. Vi som utför arbetet studerar på byggingenjörlinjen och detta kandidatarbete avslutar våra högskoleutbildningar på Chalmers Tekniska Högskola. Vi vill rikta ett varmt tack till hjälporganisationen för att vi fick möjlighet att vara med i detta spännande projekt, och speciellt till Christina Lachmann för hennes engagemang och snabba svar. Vi vill även tacka brokonstruktör på ELU, Per-Olof Johansson, för frikostigt delgivande av kunskap och erfarenhet som var ovärderlig för brokonstruktionen. Ett stort tack till biträdande professorn i geologi och geoteknik, Claes Alén, för utvärdering av bilderna som gav oss en grund att stå på. Slutligen vill vi tacka vår handledare Sören Lindgren för att vi fick störa honom i tid och otid och för hans stöd genom arbetsprocessen. IIII

8 Innehållsförteckning Sammandrag... I Abstract... II Förord... III 1. Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Metod Förutsättningar Uppdragsgivarens önskemål Mått Området Laster Placering Val av brokonstruktion Brotyp Samverkansbro Material Stål Varmförzinkning Betong Tillvägagångssätt Underbyggnad Överbyggnaden Transportsvårigheter Hopfogning av stålbalkarna Lansering av balkbro Erosionskydd Beräkningar Längdsektion Alternativ Alternativ Frekvens Betongöverbyggnad Plattan mellan balkarna Plattmoment på konsol Armering Dimensionering av stålbalken Dimensionering av stöden Dimensionering av vingmuren Skruvförband Beräkning av skruvens spänningsarea Skruv utsatt för dragning Plåtens bärförmåga med avseende på genomstansning Skruv utsatt för skjuvning Skruvavstånd Hålkantstryck Val av plåtdimension Beräkning av moment vid skarvarna Beräkning av tvärkraft vid skarvarna Beräkning av antal skruvar Avslutning IV

9 9. Referenser Litteratur Elektroniska källor Muntliga källor Figurkällor Bilagor Bilaga 1: Overview Bilaga 2: General directions Bilaga 3: Bridge support Bilaga 4: Wing wall Bilaga 5: Back wall Bilaga 6: Wing wall and back wall Bilaga 7: Screw joint details Bilaga 8: Superstructure and parapets Bilaga 9: Parapet details 1 Bilaga 10: Parapet details 2 Bilaga 11: Cross bracings between main beams Bilaga 12: Connection between concrete slab, back wall and main beams Bilaga 13: Phased attachment steel plates 1 Bilaga 14: Phased attachment steel plates 2 Bilaga 15: Unbowed length of reinforcements. V

10 1. Inledning Projektet är gjort på uppdrag av STVO Swedish Tibetan Village Organization. Det är en opolitisk hjälporganisation som har som mål att bistå fattiga byar i Sichuan i före detta östra Tibet, nuvarande Kina, med hälsovård och utbildning samt förbättring av infrastrukturen. Som ett led i att förbättra infrastukturen i området har STVO beslutat att fokusera på att bygga en ny bro åt byn Ranzi. Ett första steg i detta projekt var att ta kontakt med Chalmers för att få hjälp med design och konstruktion Bakgrund Byn Ranzi med sina 74 invånare är beroende av en fungerande bro för att klara sitt uppehälle. Utan bro skulle byborna vara avskärmade från en färskvattenkälla och sina odlingsmarker och därmed sitt levebröd. Vattnet i floden är i nuvarande skick så förorenat av avloppsvatten från samhällen uppströms att det inte är drickbart eller går att använda inom andra områden. Den bro som existerar idag kan när som helst dras med i de återkommande översvämningarna som drabbar området. Efter speciellt omfattande översvämningar 2003 miste många byar sina broar, däribland Ranzi. Byn har efter detta byggt en ny bro för hand men den riskerar att raseras vid varje regnperiod vilket åsamkar byborna stor oro (se figur 1). Figur 1: Byborna har för tillfället en bro byggd för hand som riskerar att rasa vid varje regnperiod. Byn Ranzi ligger strax söder om Lithang i Sichuan före detta Kham i sydvästra Kina. Organisationen STVO grundades av Christina Lachmann och Jampa Gelek år Munken Jampa Gelek härstammar från byn Ranzi, och det är genom honom all kontakt med byn sker Syfte och avgränsningar Projektet syftar till att konstruera och designa en välfungerande och hållbar bro för byn Ranzi. Bron skall vara dimensionerad för att klara mindre fordon och de påfrestningar naturen och byn belastar den med. Uppdragsgivaren har betonat att fokus bör ligga på att skapa en så underhållsfri bro som möjligt. Detta då största ansvar för underhållet kommer ligga på byinvånarna efter konstruktion, vilka varken har kunskap eller ekonomi för detta. Bästa placeringen och mest lämpade materialval 1

11 utredds för att leverera en välanpassad bro. Detta resulterar i konstruktionsritningar och beräkningar. Hjälporganisationens förhoppning är att sommaren år 2010 påbörja brobygget under villkor att ekonomi och förutsättningar medger det. I det fall att projektet i något avseende avviker från planen förskjuts bygget till sommaren år Metod Genom kontakt med hjälporganisationen skapades en bild av förhållandena i byn och förutsättningarna för brobygget. Det är i huvudsak Christina Lachmann och Jampa Gelek som har bistått med information och grundvillkor. Sommaren år 2008 besökte Christina Lachmann byn Ranzi och fotografier från den resan har legat till grund för stor del av vårt arbete. Då Jampa Gelek ursprungligen är från Ranzi har han därmed viss lokalkännedom trots att det var en längre tid sedan. Då telefonkontakten med byn legat nere under den period arbetet pågått har tillgången till exakta förutsättningar försvårats, vilket har lett till stort mått av antaganden. Detta har inneburit att information och premisser för brokonstruktionen fått sökas på annat håll, till exempel genom experter på brokonstruktion, geoteknik samt genom litteratur. Det finns en risk att den data som är tillgänglig inte heller är exakt då lämpliga mätinstrument saknas. Det är inte känt vilka metoder som använts för att införskaffa de uppgifter som är givna från STVO. Genom fotografierna från Christina Lachmanns resa har biträdande professorn i geologi och geoteknik, Claes Alén, varit behjälplig med bedömningar av markkvalitén och problemställningar. Per-Olof Johansson gav betydelsefull vägledning i val av brotyp och konstruktionsled. Studier av material och liknande projekt görs genom litteraturstudier och internet. Konstruktionsritningar och beräkningar utförs med handledning, litteratur och råd från utomstående företag. Under beräkningarna har Bro 2004, Eurocode och BKR 04 följts. 2

12 2. Förutsättningar För att kunna välja bäst lämpade brokonstruktion för denna plats analyserades utgångspunkterna och önskemålen givna från uppdragsgivaren, de fakta som fotona från platsen bidrar med samt riktlinjer dragna för brobyggande Uppdragsgivarens önskemål Viktigaste önskemålet från uppdragsgivaren är att bron ska vara så hållbar och underhållsfri som möjligt. Bron ska ha en lång livslängd och skall kunna användas av byborna i många år. Vid projekteringen skall hänsyn tas till att underhållskostnaderna för bron skall vara så små som möjligt, då byborna själva kommer att stå för detta. All material går att få tag på och kommer att beställas från den kinesiska staden Chengdu. Det som styr i detta fall är priset, men uppdragsgivaren understryker att hållbarheten väger tyngre än materialkostnaderna. Det poängteras också att bron skall dimensioneras för att klara få och lätta fordon Mått Uppdragsgivaren begärde till en början en brobredd på 1,5 meter. Efter diskussion med uppdragsgivaren beslutades att utöka bredden till 2 meter. Detta beslut ökades ytterligare till 2,5 meter efter överläggning med Per-Olof Johansson 1 på grund av att denna brobredd förbereder bron för framtidens nya transportfordon. För att en skördetröska skall kunna passera bron måste brobredden vara 4,5 meter bred. Detta ansågs av uppdragsgivaren inte vara aktuellt då storleken på fälten inte gör det ekonomiskt försvarbart för byborna att skaffa detta fordon. Därför är bron inte dimensionerat för en skördetröska. Tre möjliga platser för bron diskuterades. Förslag 1 med bredden på flodfåran 60 meter, förslag 2 med bredden 32 meter och förslag 3 med bredden 28 meter. Efter överläggning beslutades att välja förslag 3 med flodbredden 28 meter (se kapitel 3: Placering). Vattendjupet är givet som 2 meter på denna plats och avståndet från vattenytan till strandkanten är när vattenståndet är som högst några centimeter på ena sidan och 0,5 meter på den andra (se figur 2). Brofarbanan blir 36 meter lång, och brostöden ligger en meter in från ytterkanterna. Enligt Jampa Gelek 2 förekommer perioder med så låg temperatur så att frost kan bildas. Därför krävs tjälsäkert djup för stöden på cirka 1 meter. Figur 2: Flodfårans mått. 1 Per-Olof Johansson (Brokonstruktör, ELU) möte den 31/ Jampa Gelek (medlem i STVO) genom via Christina Lachmann den 18/

13 2.3. Området Förutsättningarna för marken i byn har antagits i samråd med geologen Claes Alén 3. Genom fotografierna förmodades att marken i byn är stabil. Detta innebär att pålning inte behövs utan att stöden kan byggas på en bottenplatta som placeras direkt i marken. Marken i Ranzi antas inte ha så stor lerhalt och detta beror till stor del på att Tibet ligger högt upp i bergen. Geologen informerade också om att stor erosionsrisk kan förekomma i miljöer liknande byn Ranzis. Slutsatsen från mötet var att problemet inte var eventuella sättningar utan erosionriskerna. Ett annat problem som varit i området är att broar uppströms raserats och drivit nedströms och som en dominoeffekt förstört broar nedströms. Detta är dock inget problem i byn då de enda broar som finns uppströms är en stabil stenbro som kinesiska ingenjörer byggt och en väldigt liten handgjord bro. Något som också måste tas i beaktande är att under de kalla månaderna så fryser flodfåran ibland till och isblock kan föras ned med strömmen. Byn ligger inte långt ifrån ett stort jordbävningsområde, men då byn är omringad av höga bergstoppar verkar byn skyddas från jordbävningar. Därför tas ingen hänsyn till jordbävningar vid dimensioneringen av brokonstruktionen. De höga bergen fungerar även som skydd för vinden och därför tas heller ingen hänsyn till vindlaster Laster Bron ska hålla för lättare fordon som finns i byn vilket är smala traktorer på ca 1000 kg. Dessa beräknas som punktlaster. En del av byborna i Ranzi lever nomadliv med jakhjordar där de periodvis är uppe i bergen och nere i byn. Jakarna har en uppskattad vikt på 1200 kg, vilka också beräknas som punktlaster. Jakarna blir den dimensionerande punktlasten och det antas att jakar och traktorer ej kommer befinna sig på bron vid samma tillfälle. Marken på andra sidan bron är isolerad mellan floden och berg. Marken används enbart som odlingsmarker och leder inte vidare mot möjliga betesmarker. Detta ligger tillgrund för att anta att jakarna inte borde använda bron. Skulle detta ändå inträffa skall de föras över en och en. Bron dimensioneras för en punktlast på 1200kg. Den största utbredda lasten som bron skall vara dimensionerad för är vid invigningen då flera människor kommer att stå på bron samtidigt. Den utbredda lasten för folkmassan blir då 5 kn/m 2 enligt EN , sektion 5. 3 Claes Alén (Biträdande professor i geologi och geoteknik, Chalmers) möte den 18/

14 3. Placering Det fanns tre ställen som utmärkte sig som möjliga platser att placera bron på enligt Christina Lachmann 4 (se figur 3). Figur 3: Kartan över området är utformad efter Christina Lachmanns minnen efter besöket i byn. Det första förslaget är där den befintliga bron ligger idag (se figur 4). Fördelen med denna plats är att den ligger nära den stora vägen, vilket innebär att det är lätt att ta sig till och från bron. Inga extra kostnader behövs för att bygga nya vägar. Här är spännvidden som längst cirka 60 meter. Fördelen med att placera bron här hade varit att vattennivån inte höjs lika mycket som om bron hade varit placerad på första eller andra förslaget. Brokonstruktionen kan på detta sätt skyddas lättare. Eftersom spännvidden här är nästan dubbelt så stor som de två andra förslagen kommer brokonstruktionen att innebära mer materialåtgång och mer komplicerade byggsystem, vilket resulterar i större kostnader. Därför valde vi att inte utveckla idén med denna placering av bron. 4 ChristinaLachmann (Ordförande i STVO) möte den 20/

15 Figur 4: Det första alternativet för brons placering är där den befintliga bron är placerad idag. Förslag nummer två stöds av majoriteten av byns befolkning som anser att bron borde ligga närmare den mer befolkade delen av byn (se figur 5). De anser att det hade vart lättare att ta sig över till andra sidan för att hämta mat och vatten om bron hade legat närmare husen för att slippa gå långa sträckor. Genom denna placering får också andra byar närmare till sina fält. Till en början ansåg vi att byborna hade rätt och att den nya bron borde byggas där det är mest tätbefolkat. Men efter att ha studerat kartan och fotona lite närmare och efter Christina Lachmanns 5 berättelser om hur marken där såg ut omvärderades valet. Det finns inga vägar till platsen där byborna vill ha sin bro, vilket gör platsen svåråtkomlig. Att även bygga vägar till platsen skulle innebära en extra oförsvarlig kostnad. En bro på den här platsen hade vart en fördel på grund av närheten till husen men svåråtkomligheten till platsen är en nackdel som väger tyngre. Dessutom ligger några hus för nära marken där brofästet skulle placerats vilket gör platsen opassande ur byggsynpunkt. På denna plats befanns tidigare en bro men den spolades bort år Detta tyder på att strömmen är stark här och marken har förmodligen en förhöjd erosionsrisk. 5 ChristinaLachmann (Ordförande i STVO) möte den 20/

16 Figur 5: Det andra förslaget är en gammal broplats där bron spolades bort. Det tredje förslaget är att ha bron uppströms den befintliga bron och i utkanten av byn. Från denna plats finns flera foton som kan ge information och förutsättningar för att kunna ge ett broförslag (se figur 6). Detta då Christina Lachmann 6 såg denna som den mest passande positionen. Efter övervägning av för och nackdelar med de olika placeringarna beslutades att bron bör byggas enligt det tredje förslaget. Trots att byborna får gå en lite längre sträcka än vad de hade gjort om den var placerad enligt det andra förslaget, så kommer de ha en väl fungerande bro som är lättillgänglig, nära vägen och framförallt realistisk att genomföra. Eftersom bredden på flodfåran här är 28 meter är det möjligt att göra en konstruktion utan brostöd i floden. Detta är en fördel då det varit svårt att få fram förutsättningar för ett göra ett underlag för en tvärsektion av flodfåran. Om det längre spannet valts hade brostöd behövts utföras i mitten. Detta hade varit en svårighet då de olika parametrar som behövs för att kunna göra en rimlig bedömning av brostöd i vattnet saknas. Figur 6: Det tredje förslaget ligger nedströms den befintliga bron. 6 ChristinaLachmann (Ordförande i STVO) möte den 20/

17 4. Val av brokonstruktion En stor del av planeringsstadiet är att väga för och nackdelar för vilken brotyp som skall användas och hur den skall utföras Brotyp Med grund ur de förutsättningar och önskemål som är gjorda begränsas diskussionsurvalet till vilken brotyp som ska väljas. Eftersom det är oklart vilken kvalitet botten av floden håller undviks brotyper där ett stöd i flodfåran behöver byggas. Efter möten med Per-Olof Johansson 7 och Claes Alén 8 antas att marken vid flodkanten har god hållbarhet. Claes Aléns utlåtande efter att studerat bilderna från platsen är att marken förmodligen har god hållbarhet från tryck uppifrån men ej från sidan. Efter konstaterande att en bågbro byggd högre upp i floden hade väldigt stora stöd antagligen för att breda ut lasterna över ytan så stärktes den hypotesen. På grund utav detta valdes brotyp av kategorin bågbro bort då dessa sätter större horisontella tryck på marken. Detta resulterade i att en bro av typen balkbro tidigt diskuterades. I huvudsak var det versioner av denna typ som låg uppe till förslag såsom; rambalkbro, balkbro med langerbalk, balkbro med fackverk och enkel balkbro. Balkbro är en av de vanligaste brotyperna och en förhållandevis enkel konstruktion att uppföra. Den har bärande huvudbalkar i stål eller betong, men vid nybyggnad är det vanligare med stålbalkar, speciellt över vattendrag. Stålbalkar kan lanseras ut eller lyftas på plats vilket underlättar montaget då ställning vanligtvis ej erfordras. Brobaneplattan kan utföras både i stål och betong, men att utföra den i stål är betydligt dyrare och därför övervägs detta alternativ endast då låg egenvikt är eftersträvansvärt (Vägverket 1996, s ). Lasterna på marken kommer i huvudsak vertikalt över stöden vilket passar den antagande grundkvaliteten. Balkrambro var ett aktuellt förslag då den kan utföras i ett spann upp till meter. Då typen bågbro rationaliserades bort tidigt i diskussionen fanns ett alternativ med liknande välvd design och estetik; balkbro med langerbalk. Den brokonstruktionen klarar också långa spann, men då dess största fördel var estetisk fanns andra alternativ bättre. En balkbro med fackverk var ytterligare ett förslag då balkarnas dimension skulle bli mindre än i en utpräglad balkbro. Dock är fackverksbroar i stål förhållandevis dyra att underhålla (Vägverket 1996, s. 81). Resultatet av diskussionerna om brovarianterna blev en bro av typen balkbro. Främst för att det är en konstruktion som klarar den långa spännvidden, att de horisontala lasterna är minimala, att det är en enkel konstruktion och genomförbar. Då balkarna valdes till materialet stål så klaras den långa spännvidden utan stöd i mitten. Till överbyggnaden och stöden valdes materialet betong. På grund av de begränsade transportmöjligheterna med dåliga vägar och mindre lastbilar har stålbalkarna delats upp i 4 delar om vardera 9 meter. Tanken var att dessa sedan skulle svetsas ihop på byggarbetsplatsen men eftersom platsen inte har stabil tillgänglighet till ström uteslöts denna metod. Istället beslutades att använda skruvförband för att sammanfoga de olika delarna. Innan balkarna transporteras till arbetsplatsen skall montageenheterna förberedas i en närliggande verkstad genom håltagning och svetsning av anslutningsdetaljer. Detta underlättar arbetet på byggplatsen och kostnaderna för verkstadsarbetet överväger tiden som sparas på byggarbetsplatsen. 7 Per-Olof Johansson (Brokonstruktör, ELU) möte den 31/ Claes Alén (Biträdande professor i geologi och geoteknik, Chalmers) möte den 18/

18 4.2. Samverkansbro Svetsbultar svetsas på balkarna och brobaneplattan gjuts däröver. Brokonstruktionen får då benämningen samverkansbro då brofarbanan samverkar med stålbalkarna (se figur 7). Figur 7: Svetsbultar svetsas på balkarna för att uppnå samverkan mellan balkar och brobaneplatta. (Johansson,B 2009) Svetsbultarna sätter ihop konstruktionerna och får stålbalkarna och brobaneplattan att verka som en enhet vid bärandet av lasterna. Stålbalkar med brobaneplatta av betong skall utföras med full samverkan. ( BRO 2004). Bron konstrueras som en samverkansbro och ritningarna utförs därefter. Under beräkningarna ses den dock ej som samverkande då det farligaste fallet tas i beaktande. Om konstruktionen skulle utföras fel, svetsningen ej göras korrekt eller om möjlighet till svetsbultar ej finns så håller konstruktionen som enbart fritt upplagd balk. Med tiden har samverkanskonstruktioner som integrerar olika material i samma konstruktionselement blivit vanligare och vanligare. Det används för att pressa konstruktionernas dimensioner och därmed medverka till en slankare utformning och ett effektivare materialutnyttjande (Engström 2007, s. 1-33). 9

19 5. Material Då balkarna valdes att ha materialet stål så klaras den stora spännvidden utan stöd i mitten. Till överbyggnaden och stöden valdes materialet betong för att det klarar krafterna men är billigare än en överbyggnad i stål Stål Stål valdes till HEA-balkarna och räcket av U100 profiler Varmförzinkning För att rostning eller korrosion skall kunna ske krävs tillgång till syre och vatten. Korrosionen ökar med fukthalten och föroreningar. Eftersom att rostning är elektrokemiskprocess så minskar dess aggressivitet med temperaturen liksom kemiska processer gör. Hur korrosion sker när stålet är i kontakt med vatten varierar mycket beroende på föroreningar salthalt och ph-värde (Stålbyggnad 2008, s.183). Rent sötvatten är mycket mindre korrosivt än vad havsvatten är främst beroende av salthalten. För att skydda stålet mot korrosion så används främst två metoder: målning och förzinkning. Målning är den vanligaste metoden i Sverige. För Ranzi-bron valdes dock varmförzinkning av stålbalkarna då denna metod kräver minimalt underhåll. Varmförzinkning brukar väljas då konstruktionen har många små enheter som gör det svårt att utföra målning eller då framtida underhåll förutspås vara svårt, dyrt eller farligt att utföra (Stålbyggnad 2008, s.191). Då ett av uppdragsgivarens STVOs viktigaste önskemål var att konstruera en bro som är så underhållsfri som möjligt valdes varmförzinkning av stålbalkarna. Detta innebär att profilerna doppas i ett zinkbad som förser dem med en zinkhinna. Denna hinna fungerar som en barriär mellan stålet och de förutsättningar som skapar korrosion. Skulle materialet skadas så skyddar zinken stålet katodiskt då zinken är elektrokemiskt oädlare Betong Betong valdes då det är förhållandevis billigt och vanligt material som är lätt att få tag på (Engström 2007, s.1-9). Betongkvaliteten valdes till C30/37 då det är en av de vanligast förekommande betongtyperna och som inte borde vara svårtillgängligt. Betongen armeras också enligt bifogade ritningar. 10

20 6. Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet anpassas efter kinesiska förutsättningar men nedan ges instruktioner utefter svenska traditionella byggmetoder Underbyggnad Underbyggnaden består av landfästen, bottenplatta, och vingmurar. Landfästens huvudsakliga uppgift är att bära upp överbyggnaden och att bilda avslutning på vägbanken (Stålbyggnadsinstitutet 2008, s.105). Stöden placeras på tjälsäker nivå ungefär 1 meter under mark enligt Per-Olof Johansson 9. Bottenplattan till landfästet läggs också på tjälsäker nivå. Grundläggningsarbeten skall i den mån det går utföras i torrhet. Vingmurarna är placerade bredvid ländfästet och ska se till att vägbanken inte faller ut vid sidan av landfästet. Innan huvudbalkarna läggs på landfästet läggs ett brolager, vilket gör det möjligt för bron att längd och vinkeländra under inverkan av laster. Stöden, ändskärmarna och vingmurarna formsätts med stående bräder Överbyggnaden Överbyggnaden huvudsakliga uppgift är att ta upp trafiklasten i huvudbärverket som består av stålbalkarna. Överbyggnaden skall också ta upp trafiklasten mellan brobaneplattan och stålbalkarna (Vägverket 1996, s.35). Brobaneplattan består av armerad betong och läggs på HEA-balkarna. Betongfarbanan formsätts med liggande bräder Transportsvårigheter En tidig frågeställning var hur konstruktionsdelarna skall kunnas transporteras och sammanfogas på arbetsplatsen. Vägarna till byn är begränsade, vilket försvårar transporterna till arbetsplatsen. För att kunna komma till byn måste en enklare bro passeras och förutsättningarna för hur mycket last denna bro klarar av saknas. Enligt Christina Lachmann 10 klarar bron förmodligen av laster av en mindre lastbil då ett större byggprojekt genomförts högre upp utefter samma väg. Men om brons dimensioner klarar en kran är osäkert. Av den anledningen beskrivs hur man går till väga vid avsaknade av en kran. (Se kapitel 6.5 Lansering av balkbro) 6.4. Hopfogning av stålbalkarna Som tidigare nämnt i kapitel 4.1. Brotyp kommer stålbalkarna att delats upp i 4 delar för att kunna få plats i de små lastbilarna. Skruvförband används för att montera ihop stålbalkarna på land vid byggarbetsplatsen till 2 långa balkar på 36 meter Lansering av balkbro Om det är möjligt att transportera en kran till byggarbetesplatsen kan de tunga stålbalkarna lätt lyftas till sin rätta plats, men vid saknaden av en kran blir arbetet mer komplicerat. Då måste arbetet utföras genom metoden lansering av balkbro. Detta innebär att huvudbalkarna monteras ihop på land samtidigt som ett provisoriskt stöd byggs i mitten av landfästena. Sedan skjuts den hopfogade långa balken över stöden med hjälp av domkrafter. Det provisoriska stödet har ingen 9 Per-Olof Johansson (Brokonstruktör, ELU) möte den 31/ ChristinaLachmann (Ordförande i STVO) möte den 20/

21 betydelse för konstruktionen utan tas bort efter att stålbalkarna har lagt på sin rätta plats (se figur 8). För att underlätta arbetet monteras en lanseringsnos längst fram på stålbalken. Figur 8: Ett exempel på lansering av balkbro med lanseringsnos. (Banverket 2008) 6.6. Erosionskydd Erosionskyddet har till uppgift att skydda brokonstruktionen från naturens påfrestningar. I byn finns stora mängder av stenar som fungerar att använda som erosionsskydd. Stenarna skall läggas vid stöden och vid strandkanten. Då det kommer att dröja innan den nya bron står färdigt rekommenderas att denna metod utförs ytterligare på den befintliga bron för att skydda brokonstruktion så mycket som möjligt. 12

22 7. Beräkningar Bro av typen balkbro beräknas. Balkarna, betongöverbyggnaden, vingmuren och stöden dimensioneras. Skruvförbanden som används för att förbinda de tre delarna av balkarna för att skapa två 36 meter långa balkar beräknas. De dimensioneras så att det ej ska bildas försvagning i skarvarna Längdsektion Laster Lasterna delas upp i egentyngd, variabla laster samt punktlaster. Under längdsektionen räknas räcket, betongöverbyggnaden och balktyngden som egentyngd. Som variabel last räknas en folksamling utbredd i den position som skapar det farligaste fallet över längsektionen. Denna last blir dimensionerande och störst påfrestning på bron kommer förmodligen ske under invigningen av bron. Som punktlast beräknas jaken och trucken. Genom Christina Lachmann 11 är det förstått att det är mycket osannolikt att jakarna skulle gå på bron och ytterligare mer att en jak och truck skulle stå på bron vid samma tillfälle. Då överdimensionera ej är önskvärt antas att om jakarna skulle behöva transporteras över bron får så ske en åt gången, samt att en truck och en jak ej skall nyttja bron vid samma tillfälle. Då jaken har större tyngd än trucken räknas punktlasten för denna. Egentyngd Formel med partialkoefficienter: ξ*γ G *G k = 0,89*1,35*(balktyngd + betongtyngd + räcke) Armerad betong: 24kN/m³ Stål: 77kN/m³ Räcke Val av stålprofil: Varmförzinkad U100 c-c avstånd: 1600mm höjd: 1100mm Antal ståndare per sida: 36/1,6+1=23,5 tag: 24st Betongtyngd Höjd: 0,2m Bredd: 2,5m Längd: 36m Armerad betongtyngd: 24kN/m 3 0,2*2,5*24=12kN/m 12*36=432kN Balktyngd Val av balkprofil: HEA 1000 A (tvärsnittets area)= mm 2 = 0,03468m 2 Volym (36 m balk)= 1,248m 3 Tyngd/balk= 2,7 kn/m 11 ChristinaLachmann (Ordförande i STVO) möte den 20/

23 Figur 9: Balkprofil: HEA 1000 Variabla laster q (folksamling)= 5 kn/m Punktlaster Q (jak, truck)= 12 kn Alternativ 1 Figur 10: Längdsektion, alternativ 1 Laster på en långbalk Filfaktor för punktlasten: Figur 11: Tvärsektionen ligger till grund för beräkningen av filfaktor av punktlasten 14

24 B= R A *1,5-Q*2=0 R A /Q=2/1,5=4/3 Ger filfaktor= 4/3 Filfaktor för variabla lasten: Figur 12: Tvärsektionen ligger till grund för beräkningen av filfaktor av variabla lasten B= R A *1,5-q*2*1=0 R A /q=2/1,5=4/3 Ger filfaktor= 4/3 Q (jak, truck)= 12 kn Med partialkoefficient och filfaktor: 12*1,5*4/3= 24kN q (folksamling)= 5 kn/m med partialkoefficient och filfaktor: 1,5*5*4/3= 10kN/m g (egentyngd)= Armerad betong= 24kN/m 0,2*2,5*24/2= 6kN/m Räcken= 0,173 kn/m Balktyngd= 2,7 kn/m Stödkrafter Med partialkoefficienter= 0,89*1,35*(6+0,173+2,7)= 10,66 kn/m B= R A *30-10,66*33 2 /2-10*33 2 /2-24*33+10,66*3 2 /2=0 Ger att R A = 399,78kN = R A +R B -10,66*36-10*33-24=0 Ger att R B = 337,98kN Kontroll: A= -337,98*30+10,66*33 2 /2-10,66*3 2 /2+10*30 2 /2-10*3 2 /2-24*3=0 Snittkrafter Snitt Ι-Ι 15

25 Figur 13: Snitt I-I x: -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2= M x :-24-10*x-10,66*x= V x x V x M x , , Snitt ΙΙ-ΙΙ Figur 14: Snitt II-II x: -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)= M x :-24-10*x-10,66*x+399,78= V x x V x M x 3 313,8-165,0 18 3,9 2217, ,0-48,0 M max vid V=0: ger *x-10,66*x+399,78= 0 x=18,2m M(x=18,2)= -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)= 2218,1 knm Snitt ΙΙΙ-ΙΙΙ 16

26 Figur 15: Snitt III-III x: -24*x-10*33*(x-33/2)-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)+337,98*(x-33)= M x :-24-10*33-10,66*x+399,78+337,98= V x x V x M x 33 32,0-48,0 34, , Alternativ 2 Figur 16: Längdsektion, alternativ 2 Laster Q (jak, truck)= 12 kn Med partialkoefficient: 12*1,5*4/3= 24 kn q (folksamling)= 5 kn/m Med partialkoefficient: 1,5*5*4/3= 10 kn/m g (egentyngd)= Armerad betong= 24kN/m 0,2*2,5*24/2= 6kN/m Räcken= 0,173 kn/m Balktyngd= 2,7 kn/m Med partialkoefficienter= 0,89*1,35*(6+0,173+2,7)= 10,66 kn/m Stödkrafter B= R A *30-10,66*33 2 /2+10,66*3 2 /2-10*30 2 /2-24*15=0 Ger att R A = 353,88 kn Pga. symetrisk konstruktion R A =R B Kontroll: = 313,38+R B -10,66*36-10*30-24=0 Ger att R B = 353,88 kn 17

27 Kontroll: A= -353,88*30+10,66*33 2 /2-10,66*3 2 /2+10*30 2 /2+24*15= 0 Snittkrafter Snitt Ι-Ι Figur 17: Snitt I-I x: -10,66*x 2 /2= M x : -10,66*x= V x x V x M x ,5-16,0-12,0 3-32,0-48,0 Snitt ΙΙ-ΙΙ 18

28 Figur 18: Snitt II-II x: 353,88*(x-3)-10,66*x 2 /2-10*(x-3) 2 /2= M x : 353,88-10,66*x-10*(x-3)= V x M max =2456,3 knm vid x=18 x V x M x 3 321,9-48,0 10,5 167,0 1785, ,3 Snitt ΙΙΙ-ΙΙΙ Figur 19: Snitt III-III x: 353,88(x-3)-10,66*x 2 /2-10(x-3) 2 /2-24(x-18)= M x : 353,88-10,66*x-10(x-3)-24= V x X V x M x ,3 25,5-167,0 1785, ,9-48 Snitt ΙΙΙΙ-ΙΙΙΙ 19

29 Figur 20: Snitt IIII-IIII x: 353,88(x-3)-10,66*x 2 /2-10*30*(x-18)-24(x-18)+353,88*(x-33)= M x : 353,88*2-10,66*x-10*30-24= V x x V x M x 33 32,0-48,0 34, , Frekvens Egenfrekvens= ƒ= π/2* (E*I z /l 4 *m)= 2/π* ((210000*10 6 *5538*10-6 )/(30 4 *1066))= 1,82 Hz 7.3. Betongöverbyggnad Betongtyp: C30/37 Armering: B500B, Ø Plattan mellan balkarna Q (jak, truck)= 24 kn Fördelningslängd på Q= 2,5m q (variabel last= folkmassa)= 5*1,5=7,5 kn/m 2 g (egentyngd)= 0,2*24*1,35*0,89= 5,8 kn/m 2 Fältmoment, antag led: M fält = -q*l 2 /8- q*l 2 /8-Q*l/4 M fält = 5,8*1,5 2 /8+ 7,5*1,5 2 /8+24*1,5/(4*2,5)= 7,3 knm/m, Dimensionerande! 20

30 Plattmoment på konsol (drag i överkant) Q 1 (jak, truck)= 24 kn Fördelningslängd för Q 1 = 2m Q 2 (räcke)= 0,173*0,89*1,35= 0,21 kn/m q (variabel last= folkmassa)= 5*1,5=7,5 kn/m 2 g (egentyngd)= 0,2*24*1,35*0,89= 5,8 kn/m 2 M stöd = -q*l 2 /2- g*l 2 /2-Q*l-Q*l M= 7,5*0,5 2 /2+5,8*0,5 2 /2+7,48*0,5+24*0,5/2= 7,77 knm/m, Dimensionerande! V max = 24/2+0,21+(7,5+5,8)*0,5= 19 kn/m Armering Betongtyp: C30/37 Armering: B500B, Ø16 Exponeringsklass: XD1 ger täckskikt 35mm enligt Eurocode. d= =137mm f cd =20 f yd =435MPa Överkant (ök) Relativa momentet m=m/b*d 2 *f cc m=11,40*10-3 /1*20*0,137 2 =0,0304 m<m bal, enl. s.85 ger B500B m bal =0,367 Mekaniska armeringsinnehållet: ω =1- (1-2m)= 0,0309 s Ø 2 *π*f yd /4*w*d*f cd = 1033,0 mm S ök = 1033,0 mm välj 300mm. Underkant (uk) m=7,3*10-3 /20*1*0,137 2 = 0,0194 (<m bal ) w=1- (1-2*0,0194)= 0,0196 s Ø 2 *π*f yd /4*ω*d*f cd = 16 2 *π*435/4*0,0196*137*20 = 1628,6 mm s uk = 1628,6 välj 300mm. Tvärkraftskapacitet utan byglar C Rd,c = 0,18/1,5= 0,12 k= 1+ (200/137)=2,21 tag 2 ζ= (8 2 *π*1000/300)/(1000*137)=0,0049 v min = 0,035* (2 3 *30)= 0,54 MN/m ρ l =0,0049 f ck =30 b w =1 d=0,137 21

31 V Rdc C Rd,c *k(100*ρ l * f ck ) 1/3 *b w *d v min *b w *d V Rdc 0,12*2(100*0,0049*30) 1/3 *1*0,137= 0,081MN/m= 81kN/m 0,54*1*0,137= 0,074MN/m =74 kn/m > 19 kn/m OK! 7.4. Dimensionering av stålbalken Stålprofil: HEA 1000 Stål: S235 Tvärsnittsklass fläns: c/t=300-30*2-16,5/2*31=3,6<9ε ger TK1 Tvärsnittsklass liv: c/t= (990-2(30+31))/16,5= 52,6<72ε ger TK1 M Rd = z*f yd = 12800*235= 3008,0kNm 3008,0kNm>M max = 2218,1kNm Ger att vald stålprofil håller för momentet den utsätts för. h w = 990-2*31= 928mm h w /t u =928/16,5=56,2<72/1,2=60 f ud =1,2*235/ 3=163MPa V Rd =16,5*990*163= 2660kN 2660kN > V max = 399,89kN Ger att vald stålprofil håller för tvärkraften den utsätts för. Nedböjning E= *10 6 N/m 2 I= 5538*10-6 m 4 Brukslaster: Q bruk =12*4/3=16 kn q bruk =5*4/3= 6,67 kn g bruk = 10,66 kn M stöd =10,66*3 2 /2= 48 knm Figur 21: Dimensionering av stålbalken 22

32 Vinkeln, φ= (l/6*e*i)*( q*l 2 /4-3M) enl. Byggformler och tabeller s. 41 φ =30/(6*210000*5538)*((6,67+10,66)*10 3 *30 2 /4-3*48*10 3 )= 0,0150 Nedböjning, y mitt = (5*q*l 4 /384*E*I)-(2M*l 2 /16*E*I) enl. Byggformler och tabeller s. 41 y mitt = (5*(6,67+10,66)*30 4 /348*210000*5538*10-6 )-(2*0,048*30 2 /16*210000*5538*10-6 )= 0,157-0,0046= 0,1526m= 152,6mm 7.5. Dimensionering av stöden Stöden väljs till fyra stycken, två på varje sida. Bärförmågan N u = k c *A c *f cd /(1+k φ +φ e ) + k s *A s *f yd > Q d Betongtvärsnittet ges en kvadratisk form med längden 300mm, som stålbalkens flänslängd. Betongtvärsnittsarea: A c =300*300 = mm 2 = 0,09m 2 Prövar med en armeringsdiameter på 20 mm (20Ø), med 4 armeringsstänger, ett på varje hörn av tvärsnittet. Armeringsarea: A s =(20/2) 2 *π*4=1256, mm 2 Enligt Eulers knäckfall 1 fås knäcklängden. Knäcklängden: l c =2*L=2*1,2=2,4 m Tvärsnittshöjd i utböjningsriktningen: h=300 mm=0,3 m Excentricitet: e= h/30= 300/30= 10 mm 20 mm ger dimensionerande e=20 mm Effektiva kryptalet: φ e =φ*q I /Q d Kryptal=2 för torr miljö vilket innebär det farligaste fallet, då betongen kryper mest. Dimensionerande last: Q d =R a =399,78 kn Betongens hållfasthetsklass: C 30/37 f ck =30 MPa f cd = α cc *f ck /γ c =1*30/1,5=20 MPa Armeringens hållfasthetsklass B500B f yk =500 MPa f yd =f yk /γ s =500/1,15=435 MPa Förhållandet: l c /n=2,4/0,3=8 k c,k p och k s beror av betongens och armeringens hållfasthetsklasser och av förhållandet l c /h och fås från diagram på s. 102 i Byggformler och tabeller (BBK 04 paragraf ). k s för 420 f yk 620 ger k s =0,75 23

33 k c =0,80 k φ =0,03 (alt. k φ =k s *0,04=0,75*0,04=0,03) Egenvikten för halva bron: g=0,89*1,35(6+0,173+2,7)=10,66 kn/m Q I = 10,66-36/2=191,89637 kn Effektiva kryptalet: φ e =φ*q I /Q d =2*191,896/399,78=0,96001 N u =0,80*0,09*20/(1+0,03*0,96001)+ 0,75*0, *435=2,15959 MN > 0,39978 MN Väljer säkerhetsklass 3, enligt Eurocode, annars kan lasterna reduceras. Antar byglar med 10Ø. Täckskikt max (k 1 *Ø, d g +k 2, 20mm) d g = minsta ballast storleken max k 1 *Ø=1*20=20 mm d g +k 2 =30+5=35 mm dimensionerade 20mm Minsta avstånd till armeringen enligt Eurocode min 20*Ø=20*20=400mm b=300 mm dimensionerande 400 mm Figur 22: Tvärsnitt av stödet 24

34 7.6. Dimensionering av vingmuren Antagna mått på vingmuren: Figur 23: Mått på vingmuren Betongtyp: C30/37 Armeringstyp: B500B f ck =30 MPa f cd = α cc *f ck /γ c = 1*30/1,5=20 MPa f ctm =2,9 MPa f ctd =7* f ctm /15=7*2,9/15=1,35 MPa f yk =500 MPa f yd = f yk /γ s =500/1,15=435 MPa Tätskikt Figur 24: Tätskikt Spjälkning 16 mm Antar exponeringsklass mht karbonatisering/kloridkorrosion till XD1 (för vingmur), vilket ger minsta täckande betongskikt i L100 =30 Tätskiktet ökas med 10 mm på grund av måttavvikelser. Tätskikt=30+10=40 mm 25

35 Effektiv höjd: d= /2=252 mm Antar: Grustunghet: γ=20 kn/m 3 Vilotryckskoefficient: k 0 =0,36 Säkerhetslast 2 (lasten reduceras med 9 %) Överlast: öl=5 kpa Figur 25: Mått på vingmuren och armering Grusvilotryck mot vingarna: (z)=γ d *k 0 *(γ Q * öl +z*ξ*γ G *γ) Armeringen delas upp med ett spridningsmått (S 1 ) för rektangeln och ett spridningsmått (S 2 ) för triangeln. Rektangeln (0,45)=0,91*0,36*(1,5*5+0,45*0,89*1,35*20)=5,9995=6 kn/m 2 Plattmoment: m 1 =5,9995*3*3/2=26,998 knm/m m=m 1 /(f cd *b*d 2 )=26,998*10 6 /(20*1000*252 2 )=0,021 < m bal =0,372 ω =η*(1- (1-2*m/η))=1*(1- (1-2*26,998/1))=0,021 S 1 Ø 2 *π* f yd /(4* ω *d* f cd )=16 2 *π*435/(4*0,021*252*20)=807,608 mm Väljer S 1 =300 mm Triangeln (1,5)=0,91*0,36*(1,5*5+1,5*0,89*1,35*20)=14,26534 kn/m 2 a 2 /3=0,6/1,2 ger a 2 =1,5 Plattmoment: m 2 =14,265*1,5 2 /2=16,049 knm/m m=m 1 /(f cd *b*d 2 )= 16,049*10 6 /(20*1000*252 2 )=0,013 < m bal =0,372 26

36 ω =η*(1- (1-2*m/η))=1*(1- (1-2*0,013/1))=0,013 S 1 Ø 2 *π*f yd /(4*ω *d*f cd )=16 2 *π*435/(4*0,013*252*20)=1364,629 mm Väljer S 1 =300 mm Armering i överkant av vingmurens egenvikt M=(3*0,9*0,2*24*3/2+3*1,2/2*0,2*24*3/3)*1,35*0,89*0,91=30,702 knm Effektiv höjd: d= =2052 mm m=m 1 /(f cd *b*d 2 )= 30,702*10 6 /(20*200* )=0,00182 < m bal =0,372 ω =η*(1- (1-2*m/η))=1*(1- (1-2*0,00182/1))=0,00182 A s = ω *b*d*f cd /f yd =0,00182*200*2052*20/435=34,426 mm 2 Antal stänger i överkant: 34,426/(8 2 π)=0,171 Väljer 2 stycken stänger Förankringslängd i ändskärm L b 0,16*Ø*σ sd /f ctd =0,16*Ø*f yd /f ctd =0,16*16*435/1, mm dimensionerande 10*Ø=10*16=160 mm 0,1 m=100 mm 7.7. Skruvförband Väljer: gänga M20, stigning Beräkning av skruvens spänningsarea A s =π/4(d-0,9ρ) d = skruvens diameter ρ = gängstigningen A s = π/4(20-0,9*2,5)= 247,4 mm Skruv utsatt för dragning F t,rd = k 2 f ub A s /γ M2 k 2 = 0,9 f ub = skruvens brotthållfasthet, karakteristiskt värde = 800MPa γ M2 = partialkoefficient = 1,2 F t,rd = 0,9*800*247,4/1,2= N 27

37 Plåtens bärförmåga med avseende på genomstansning B p,rd = 0,6πd m t p f u /γ M2 d m = skruvhuvudets medeldiameter= 31mm t p = plåttjocklek under skruvhuvudet= 20 mm f u = 360MPa för plåt av stålsort S.235 B p,rd = 0,6π*31*20*360/1,2= 351 kn Skruv utsatt för skjuvning Med hänsyn till skjuvbrott i skruvstammen är bärförmågan F v,rd per snitt: F v,rd = α v f ub A s/ γ M2 α v = 0,6 för skruv i hållfasthetsklassen 8,8 f ub = dimensionerande värdet för skruvens brotthållfasthet F v,rd = 0,6*800*247,4/1,2= 98960N Skruvavstånd Figur 26: Skruvavstånd d= skruvdiameter = 20mm t = plåttjocklek = 20mm d 0 = skruvhålsdiameter, 2mm större än skruvdiameter = 22mm Kantavstånd i kraftriktningen 1,2d 0 < e 1 > 4t+40 mm 1,2*22< e 1 > 4*20+40 mm 24<e 1 >120 Kantavstånd vinkelrätt kraftriktningen 1,2d 0 < e 2 > 4t+40mm 1,2*22< e 2 > 4*20+40mm 24< e 2 >120 Spridningsmått i kraftriktningen 2,2d o <p 1 > 14t 2,2*22<p 1 > 14*20 48,4<p 1 >280 Spridningsmått vinkelrätt kraftriktningen 2,4 d 0 < p 2 > 14t 2,4 *22< p 2 > 14*20 52,8< p 2 >280 28

38 Väljer: e 1 = 30mm e 2 = 30 mm p 1 = 50 mm p 2 = 55mm Hålkantstryck F b,rd = k 1 α b f u dt/ γ M2 k 1 = min 2,8 *e 2 / d 0-1,7 = 2,8*30/22-1,7= 2,12 (kant) 1,4 p 2 /d 0-1,7 = 1,4 *55/22 1,7 = 1,8 (inre) e 1 /3d 0 = 30/(3*22)= 0,45 eller p 1 /3d 0-1/4= 50/(3*22)- 0,25= 0,51 α b = min f ub / f u= 800/360= 2,2 1 f u = 360 MPa d= 20 mm t =20 mm F b,rd = 2,12*0,45*360*20*20t/ 1,2 = 0,114MN Val av plåtdimension t w = 16,5 t f = 31 R= 30 Figur 27: Placering av plåtar på HEA-balken Vid flänsen: (300-16,5-60)/2= 112mT plåt = 20mmVid livet: 990-2(31+30)= 868 T plåt = 20mm 29

39 Beräkning av moment vid skarvarna Skarv 1 x= 9 Alt1: x: -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)= M x -24*9-10*9 2 /2-10,66*9 2 /2+399,78(9-3)= 1345,95 kn/m Alt 2: x: 313,38*(x-3)-10,66*x 2 /2-7,5*(x-3) 2 /2= M x 313,38*(9-3)-10,66*9 2 /2-7,5*(9-3) 2 /2= 1313,55 kn/m Skarv 2 x= 18 Alt 1: x: -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)= M x -24*18-10*18 2 /2-10,66*18 2 /2+399,78(18-3)= 2217,8 kn/m Alt 2: x: 313,38*(x-3)-10,66*x 2 /2-7,5*(x-3) 2 /2= M x x: 313,38*(18-3)-10,66*18 2 /2-7,5*(18-3) 2 /2= 2130, 0 kn/m Skarv 3 x= 27 Alt 1: x: -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)= M x -24*27-10*27 2 /2-10,66*27 2 /2+399,78(27-3)= 1416,15 kn/m Alt 2: x: 313,38(x-3)-10,66*x 2 /2-7,5(x-3) 2 /2-18(x-18)= M x x: 313,38(27-3)-10,66*27 2 /2-7,5(27-3) 2 /2-18(27-18)= 1313,43 kn/m Momentet är störst i det första alternativet vid skarv 2. M max skarv = 2130 kn/m. Detta moment är dimensionerande vid beräkning av antalet skruvar vid flänsförbanden vid alla skarvar då samma antal skruvar önskas vid varje skarv. Skarv 1 x= 9 Alt1: x: -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)= M x -24*9-10*9 2 /2-10,66*9 2 /2+399,78(9-3)= 1345,95 knm Alt 2: x: 353,88(x-3)-10,66*x 2 /2-10*(x-3) 2 /2= M x 353,88*(9-3)-10,66*9 2 /2-10*(9-3) 2 /2= 1511,55 kn/m Skarv 2 x= 18 Alt 1: x: -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)= M x -24*18-10*18 2 /2-10,66*18 2 /2+399,78(18-3)= 2217,8 kn/m Alt 2: x: 353,88(x-3)-10,66*x 2 /2-10*(x-3) 2 /2= M x x: 353,88(18-3)-10,66*x 2 /2-10*(18-3) 2 /2= 2456,28 knm Skarv 3 x= 27 Alt 1: x: -24*x-10*x 2 /2-10,66*x 2 /2+399,78(x-3)= M x -24*27-10*27 2 /2-10,66*27 2 /2+399,78(27-3)= 1416,15 kn/m Alt 2: x: 353,88(x-3)-10,66*x 2 /2-10(x-3) 2 /2-24(x-18)= M x x: 353,88(27-3)-10,66*27 2 /2-10 (27-3) 2 /2-24(27-18)= 1511,55 kn/m Momentet är störst i det första alternativet vid skarv 2. M max skarv = 2456,28 kn/m. Detta moment är dimensionerande vid beräkning av antalet skruvar vid flänsförbanden vid alla skarvar då samma antal skruvar önskas vid varje skarv. 30

40 Beräkning av tvärkraft vid skarvarna Skarv 1 x= 9 Alt 1: :-24-10*x-10,66*x+399,78= V x *9-10,66*9+399,78= 189,84 kn Alt 2: : 313,38-10,66*x-7,5*(x-3)= V x 313,38-10,66*9-7,5*(9-3)= 172,44 kn Skarv 2 x=18 Alt 1: :-24-10*x-10,66*x+399,78= V x *x-10,66*x+399,78= 3,9 kn Alt 2: : 313,38-10,66*x-7,5*(x-3)= V x : 313,38-10,66*18-7,5*(18-3)= 9 kn Skarv 3 x=27 Alt 1: :-24-10*x-10,66*x+399,78= -182,04 kn Alt 2: : 313,38-10,66*x-7,5(x-3)-18= V x 313,38-10,66*27-7,5(27-3)-18= -136,44 kn Tvärkraften är störst i det första alternativet vid skarv 1. N max skarv = 189,84kN. Detta tvärkraft är dimensionerande vid beräkning av antalet skruvar vid livförbanden vid alla skarvar då samma antal skruvar önskas vid varje skarv Beräkning av antal skruvar Förbanden vid fläns N fläns = M max skarv /ht= 2456,28 x 10 6 / (990-31)= 2561,29 x 10 3 F v,rd = 0,098MN < 0,114MN F v,rd är dimensionerande N fläns /F v,rd = 2561,29 x 10 3 / 98960= 25,88= 26 skruvar Förbanden vid liv N max skarv / F v,rd = /98960= 1,91835= 2 skruvar 31

41 8. Avslutning Utifrån diskussioner av förutsättningar och önskemål så valdes placering och typen av bro. Platsen valdes till det alternativet som låg nedströms byn då det ansågs vara den bäst lämpade platsen. Brotyp valdes till balkbro som behandlas som en samverkansbro i ritningarna och beskrivningarna. Dock är beräkningarna gjorda utifrån synsättet att elementen inte samverkar, detta för att beräkningarna skall göras på det farligaste fallet. Skulle svetsbultarna utföras felaktigt eller uteslutas ur konstruktionen av någon anledning så är brokonstruktionen beräknad till att klara lasterna ändå. Balkarna valdes till varmförzinkade stålbalkar medans brobaneplattan, stöden, vingmuren och ändskärmen valdes till armerad C30/37 betong. Beräkningarna visade något stora nedböjningar, men samverkan mellan brofarbanan och stålbalkarna som inte har tagits hänsyn i beräkningarna minskar nedböjningseffekten. Egenfrekvensen på 1,8 Hz är inte riktigt bra men effekten som samverkan bidrar med gör att den förbättras nämnvärt. Ritningarna uppfördes på engelska för att lättare förstås internationellt. De utformades över översiktsplanen, generella anvisningar, brostöden, vingmurarna, ändskärmarna, skruvförbanden, överbyggnaden, räckena och stålprofilerna. Att telefonkontakten med byn låg nere under arbetsperioden gjorde att förutsättningarna främst införskaffades genom munken Jampa Gelek som ursprungligen härstammar från Ranzi och Christina Lachmann som besökt byn sommaren år Genom bilderna från Christina Lachmanns resa har också geotekniska antaganden gjorts. På dessa antaganden har sedan brotyp valts, beräkningar grundats och ritningar uppförts. Detta resulterar i att brokonstruktionen är baserad på antaganden som måste verifieras för att använda sig av dessa beräkningar och resultat. Detta arbete ska ses som ett förslag som hjälporganisationen kan bygga vidare på och revidera i takt med att mer exakta förutsättningar kan tas fram. Det var ett mycket utvecklande och givande projekt både på ett ingenjörsmässigt och på ett personligt plan. 32

42 9. Referenser Referenserna har delats upp i källor tagna från litteratur, elektroniska källor, muntliga källor och källor för bilderna som ej är konstruerade av författarna Litteratur Stålbyggnadsinstitutet (2008), Stålbyggnad. Edita Västra Aros AB, Stockholm. Byggformler och tabeller (2006), Paul Johannesson, Bengt Vretblad, Elanders Berlings, Malmö. Broprojektering En handbok (1996), Vägverket. Vägverkets tryckeri, Borlänge. Beräkning av betongkonstruktioner (2007), Björn Engström. Chalmers tekniska högskola, Göteborg Elektroniska källor STVO, (2009), Om Swedish-tibetan village organization. (26 mars 2009) 9.3. Muntliga källor Nylander, O, tekn dr, Arkitektur, Chalmers. Litteraturseminarium på Arkitektur Chalmers (15 maj 2004) Christina Lachmann (Ordförande i STVO) möte den (20 feb.2009) Jampa Gelek (medlem i STVO) genom via Christina Lachmann (18 mars 2009) Claes Alén (Biträdande professor i geologi och geoteknik, Chalmers) möte (18 mars 2009) Per-Olof Johansson (Brokonstruktör, ELU) möte (31 Mars 2009) 9.4. Figurkällor Figur 1. Fotograf: Christina Lachmann Figur 4. Fotograf: Christina Lachmann Figur 5. Fotograf: Christina Lachmann Figur 6. Fotograf: Christina Lachmann Figur 7: Johansson,B. Samverkansbroar enligt Eurokod 4 del 2 df+svetsbultar+bro&cd=3&hl=sv&ct=clnk&gl=se (20 maj 2009) Figur 8: Banverket. (2008) Lansering av bron över Älandfjärden. (20 maj 2009) 33

GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER

GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER Tillverkning och försäljning: GLH Byggdetaljer AB Stenhuggaregatan 21, 913 35 HOLMSUND Telefon 090-402 48, Telefax 090-14 92 00 PROJEKTERINGSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

CAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual

CAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &

Läs mer

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad

Läs mer

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna

Läs mer

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 1 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 1 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg Böjning ÖVNING 1 Bestäm M Rd Betong C30/37 XC3 vct ekv = 0,50 L100 Stenmax = 12 mm 4ϕ16 A s = 4 201 = 804 mm 2 Täckskikt: ϕ16 C nom = c min +Δc dev, Δc dev = 10 mm C min = max (c min,b, c min,dur, 10 mm)

Läs mer

PM Produktion och rivning

PM Produktion och rivning Sida 1 av 11 Projekt Ny Bro 2020 Handläggare av (leverantör) J. Bjerstedt/ATKINS Godkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) C. Mundell/ATKINS

Läs mer

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,

Läs mer

RAPPORT 2(10) Göteborg, 2010-04-07 70209 Upprättat av, telefon Reviderat den Arbetsnamn Simon Håkansson

RAPPORT 2(10) Göteborg, 2010-04-07 70209 Upprättat av, telefon Reviderat den Arbetsnamn Simon Håkansson RAPPORT 1(10) Sverige AB Mats Larsson Dimensionering av borrade stålrörpålar för bro Referensobjekt Botorpström ELU Konsult AB Avdelning Anläggning/Göteborg Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Växel: 031-339

Läs mer

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070

Läs mer

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan

Läs mer

www.eurocodesoftware.se

www.eurocodesoftware.se www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev

Läs mer

Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet

Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet Spännbetongkonstruktioner Dimensionering i brottgränstillståndet Spännarmering Introducerar tryckspänningar i zoner utsatta för dragkrafter q P0 P0 Förespänning kablarna spänns före gjutning Efterspänning

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast .3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster

Läs mer

Översättning från limträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB)

Översättning från limträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB) Översättning från liträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB) Beräkningarna är gjorda enligt BKR (www.boverket.se). För en noral balk behöver an kolla böjande oent och nedböjning. Tvärkraft är högst osannolikt

Läs mer

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070

Läs mer

Brotyper. Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro

Brotyper. Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro Brotyper Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro Brotyper - balkbroar Balkbron är den äldsta brotypen som vi känner till. Trädstammen

Läs mer

Din vägledning i valet av träbro.

Din vägledning i valet av träbro. Träbroguiden. Din vägledning i valet av träbro. Träbroar har i dag samma prestanda och tekniska livslängd som broar av andra material, både inom gång- och cykelbroar och avancerade vägbroar för tung fordonstrafik.

Läs mer

Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen

Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Vägplan, 2016 Granskningshandling utformning av planförslag Tekniskt PM Byggnadsverk TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.3.0 Trafikverket

Läs mer

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar .. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

Dimensionering för moment Betong

Dimensionering för moment Betong Dimensionering för moment Betong Böjmomentbelastning x Mmax Böjmomentbelastning stål och trä σmax TP M σmax W x,max z I y M I z max z z y max x,max M W z z Bärförmåga: M R f y W Betong - Låg draghållfasthet

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec241 Pålfundament Program för dimensionering av pålfundament. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB caeec241 Pålfundament Sidan 2(14) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 3

Läs mer

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tentamen i Konstruktionsteknik Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

Din vägledning i valet av träbro. Val av brotyp/spännvidd.

Din vägledning i valet av träbro. Val av brotyp/spännvidd. Träbroguiden. Din vägledning i valet av träbro. Val av brotyp/spännvidd. Träbroar ar i dag samma prestanda oc tekniska livslängd som broar av andra material, både inom gång- oc cykelbroar oc avancerade

Läs mer

caeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C

caeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Rev C Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(13) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Beteckningar...3 2 Teknisk beskrivning...3

Läs mer

Moment och normalkraft

Moment och normalkraft Moment och normalkraft Betong Konstruktionsteknik LTH 1 Pelare Främsta uppgift är att bära normalkraft. Konstruktionsteknik LTH 2 Pelare Typer Korta stubbiga pelare: Bärförmågan beror av hållfasthet och

Läs mer

Brandskydd av stålkonstruktioner

Brandskydd av stålkonstruktioner PROMATECT -H Brandskydd av stålkonstruktioner Vers. 0-05 PROMATECT -H PROMATECT-H er en obrännbar skiva som används för brandskydd av stål och betong konstruktioner i miljöer där det förekommer fukt PROMATECT-H

Läs mer

caeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB

caeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software

Läs mer

Brandskydd av stålkonstruktioner

Brandskydd av stålkonstruktioner Brandskydd av stålkonstruktioner Vers. 0-05 PROMATECT-L är en obrännbar skiva som används för att brandskydda stål och betong konstruktioner. Skivan är tillverkad av oorganisk kalciumsilikat som har mycket

Läs mer

caeec230 Genomstansning Användarmanual Eurocode Software AB

caeec230 Genomstansning Användarmanual Eurocode Software AB caeec230 Genomstansning Beräkningsprogram för analys av genomstansning av pelare i armerad betong. Programmet utför beräkningar enligt EN 1992-1-1 Kap. 6.4. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB caeec230

Läs mer

1a) Vad betyder den engelska [ ] Krypning [ ] Tillsatsämne termen recess? [ ] Krympning [ ] Schaktning

1a) Vad betyder den engelska [ ] Krypning [ ] Tillsatsämne termen recess? [ ] Krympning [ ] Schaktning LBT502-0101 BROBYGGNAD Bro103-t.doc 2003-12-30 - SL TENTAMEN Tisdagen den 16 december 2003 kl. 13.30-17.30 Examinator: Sören Lindgren tel.: 031-7722660 eller 0707731981(mobil) Hjälpmedel.: Godkänd miniräknare,

Läs mer

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Lördag 28 november 2015 kl 9.00-14.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Kenny Pettersson, tel 0738 16 16 91 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Exempel 11: Sammansatt ram

Exempel 11: Sammansatt ram Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec230 Genomstansning Beräkningsprogram för analys av genomstansning av pelare i armerad betong. Programmet utför beräkningar enligt EN 1992-1-1 Kap. 6.4. Användarmanual Rev B

Läs mer

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +

Läs mer

Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel

Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel Vägverket 1(9) Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast Enheten för statlig väghållning 1998-12-17 Vägverket 1998-12-17 2(9) Förord Föreliggande förstudie till ramprojektet Utvärdering

Läs mer

1a) Vad betyder den engelska [ ] Krympning [ ] Tillsatsämne termen contractor? [ ] Stumsvets [ ] Brotvärbalk [ ] Transformator [x] Entreprenör

1a) Vad betyder den engelska [ ] Krympning [ ] Tillsatsämne termen contractor? [ ] Stumsvets [ ] Brotvärbalk [ ] Transformator [x] Entreprenör LBT502-0101 BROBYGGNAD Bro1-08svar.doc 2008-12-17 - SL TENTAMEN Onsdagen den 17 december 2008 kl. 8.30-12.30 Examinator: Sören Lindgren tel.: 031-7722660 eller 0707731981 Hjälpmedel.: Godkänd miniräknare,

Läs mer

Brandskydd av stålkonstruktioner

Brandskydd av stålkonstruktioner PROMATECT -00 Brandskydd av stålkonstruktioner Vers. 0-05 PROMATECT -00 PROMATECT-00 är en obrännbar skiva som används för att brandskydda stålkonstruktioner. Promatect 00 är en kalsiumsilikat skiva med

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec241 Pålfundament Program för dimensionering av pålfundament. Användarmanual Version B Eurocode Software AB caeec241 Pålfundament Sidan 2(8) Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

LBT BROBYGGNAD

LBT BROBYGGNAD LBT500-0193 BROBYGGNAD Bro1-01.doc 2001-12-17 kl. 17:55-SL TENTAMEN Måndagen den 17 december 2001 kl. 8.30-12.30 Examinator: Sören Lindgren tel.: 031-7722660 eller 0707731981(mobil) Hjälpmedel.: Godkänd

Läs mer

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark Möjligheter med samverkanskonstruktioner Stålbyggnadsdagen 2016 2016-10-26 Jan Stenmark Samverkanskonstruktioner Ofrivillig samverkan Uppstår utan avsikt eller till följd av sekundära effekter Samverkan

Läs mer

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd

Läs mer

caeec204 Sprickvidd Användarmanual Eurocode Software AB

caeec204 Sprickvidd Användarmanual Eurocode Software AB caeec204 Sprickvidd Program för beräkning av sprickvidd för betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är sprickvidd. Användarmanual Rev A Eurocode Software AB caeec204 Sprickvidd Sidan

Läs mer

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.

Läs mer

Bromallar Eurocode. Bromall: Omlottskarvning. Innehåll. Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd.

Bromallar Eurocode. Bromall: Omlottskarvning. Innehåll. Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd. Bromallar Eurocode Bromall: Omlottskarvning Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd. Rev: A EN 1992-1-1: 2004 Innehåll 1 Allmänt 2 2 Omlottskarvar 4 3 Skarvlängd

Läs mer

1b)Vad heter trissa på [x] Sheave [ ] Stirrup engelska? [ ] Pier [ ] Tendon [ ] Jack [ ] Pulley

1b)Vad heter trissa på [x] Sheave [ ] Stirrup engelska? [ ] Pier [ ] Tendon [ ] Jack [ ] Pulley LBT502-0101 BROBYGGNAD bro1-07.doc 2007-12-19 kl. 15:19:19-SL TENTAMEN Onsdagen den 19 december 2007 kl. 8.30-12.30 Examinator: Sören Lindgren tel.: 031-7722660 eller 0707731981 (mobil) Hjälpmedel.: Godkänd

Läs mer

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden Evenstad bro, Norge och Kristoffer Karlsson Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Målet omfattar utveckling av byggnadsteknik med avseende på:

Läs mer

Vreta Konsult 2013-05-24

Vreta Konsult 2013-05-24 Kämpersvik-Ejgde Vägsamfällighet Lars Karlsson Ejgde 1 457 93 Tanumshede Utredning broalternativ Uppdraget omfattar: Inspektion av befintlig konstruktion Kostnadsberäkning/faktauppgifter för reparation

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

Läs mer

LBT BROBYGGNAD

LBT BROBYGGNAD LBT500-0193 BROBYGGNAD Bro1-00.doc 2000-10-20 kl. 13:25-SL TENTAMEN Fredagen den 20 oktober 2000 kl. 8.30-12.30 Examinator: Sören Lindgren tel.: 031-7722660 eller 0707731981(mobil) Hjälpmedel.: Godkänd

Läs mer

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg Pelare ÖVNING 7 LÖSNING Dimensionerande materialegenskaper Betong C30/37 f cc f cc 30 0 MMM γ c 1,5 E cc E cc 33 γ cc 1, 7,5GGG Armering f yy f k 500 435 MMM γ s 1,15 ε yy f yy 435. 106,17. 10 3 E s 00.

Läs mer

Exempel 5: Treledstakstol

Exempel 5: Treledstakstol 5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual

Läs mer

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tentamen i Konstruktionsteknik Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 5 Juni 2015 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamling Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

Ytong U-skal Förutsättningar för beräkningar Spännvidd upp till 3,0 m Generellt: Armerad betong:v Stålprofiler:

Ytong U-skal Förutsättningar för beräkningar Spännvidd upp till 3,0 m Generellt: Armerad betong:v Stålprofiler: Förutsättningar för beräkningar Spännvidd upp till 3, m Generellt: Stödlängd: 2 mm U-skal Längdarmering Byglar per 12 mm Tabell Nedböjning: max 1 mm eller spännvidd/3 Dimensionering enligt gällande normer

Läs mer

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

BYGGNADSKONSTRUKTION IV 2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...

Läs mer

Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson

Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II Flervåningsbyggnad i stål Anders Andersson Malin Bengtsson SAMMANFATTNING Syftet med projektet har varit att dimensionera en flervåningsbyggnad i stål utifrån

Läs mer

b) Vad heter spröd [ ] Balustrade [ ] Bread på engelska? [ ] Crystal [ ] Crunch [ ] Crook [x] Brittle

b) Vad heter spröd [ ] Balustrade [ ] Bread på engelska? [ ] Crystal [ ] Crunch [ ] Crook [x] Brittle LBT5020-0101 BROBYGGNAD Bro106-t.doc 2006-12-21 --SL TENTAMEN Onsdagen den 20 december 2006 kl. 8.30 12.30 Examinator: Sören Lindgren tel.: 031-7722660 eller 0707731981(mobil) Hjälpmedel.: Godkänd miniräknare,

Läs mer

Byggdagbok augusti 2012

Byggdagbok augusti 2012 Trafikverket E4 Sundsvall Telefon: 060-13 90 50 e4sundsvall@trafikverket.se www.trafikverket.se/e4sundsvall Byggdagbok augusti 2012 31 augusti Länkplattan är gjuten och jämnas till. Den ska förhindra att

Läs mer

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049

Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande

Läs mer

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar

2016-04-01. SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar 2016-04-01 SS-Pålen Dimensioneringstabeller Slagna Stålrörspålar Dimensioneringstabeller slagna stålrörspålar 2016-05-10 1 (20) SCANDIA STEEL DIMENSIONERINGSTABELLER SLAGNA STÅLRÖRSPÅLAR, SS-PÅLEN RAPPORT

Läs mer

BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH

BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH BISTEEX 080213-SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH 1) En 9 m lång lina belastas av vikten 15 ton. Linan har diametern 22 mm och är av stål med spänning-töjningsegenskaper

Läs mer

(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )

(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel ) Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 13 januari 2015 kl 14.00-19.00 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Carina Rehnström (kommer inte till tentasalen

Läs mer

Reparera och förstärka utan att gå på en nit

Reparera och förstärka utan att gå på en nit 1 Gamla nitade stålkonstruktioner Vad säger regelverket? Vad säger forskningen? Vad göra med en gammal nitad konstruktion? Hur förstärka en gammal nitad konstruktion? Ove Lagerqvist, ove@prodevelopment.se

Läs mer

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista?

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista? Hållfasthet Kommer det bära eller brista? Kommer det bära eller brista? Vad är det som avgör om ett föremål håller eller går sönder? Vilket eller vilka material är föremålet gjort av? Vilken form har föremålet?

Läs mer

BESLUTS UNDERLAG BRO RENOVERING ALTERNATIVT NY BRO PER JULI 2014. Powerpoint Presentation för Bro Renovering alternativt Ny Bro per Juli 2014.

BESLUTS UNDERLAG BRO RENOVERING ALTERNATIVT NY BRO PER JULI 2014. Powerpoint Presentation för Bro Renovering alternativt Ny Bro per Juli 2014. BESLUTS UNDERLAG ALTERNATIVT PER JULI 2014. Powerpoint Presentation för Bro Renovering alternativt Ny Bro per Juli 2014. Utförande Östra stödmuren rivs varefter nya stödmurar uppförs med gemensam bottenplatta

Läs mer

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 14 juni 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Kenny Pettersson Carina Rehnström Miniräknare Johannesson

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04

Exempel. Inspecta Academy 2014-03-04 Inspecta Academy 1 på stålkonstruktioner I princip alla stålkonstruktioner som består av balkar eller liknande ska dimensioneras enligt Eurocode 3 Vanligaste exempel Byggnader Broar Andra vanliga exempel

Läs mer

Snittkrafter konsol. Plattjocklek i inspänningssnittet Plattjocklek insida kantbalk effektiv höjd vid inspänningssnittet

Snittkrafter konsol. Plattjocklek i inspänningssnittet Plattjocklek insida kantbalk effektiv höjd vid inspänningssnittet Snittkrafter konsol Detta dokument redovisar beräkning av dimensionerande snittkrafter av trafik för en konsol. Vid beräkning av moment används en modell med balk på fjädrande underlag. Vid beräkning av

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1

Innehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Beräkningsförutsättningar 1 2.1 Kantbalkelementets utseende 1 2.2 Materialparametrar 1 2.2.1 Betong 1 2.2.2 Armering 1 2.2.3 Cellplast 2 2.2.4 Mark 2 2.2.5 Friktionskoefficient

Läs mer

Exempel 7: Stagningssystem

Exempel 7: Stagningssystem 20,00 7.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera stagningssstemet enligt nedan. Sstemet stagar konstruktionen som beräknas i exempel 2. Väggens stagningssstem 5,00 Takets stagningssstem

Läs mer

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära

Läs mer

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 01-1-07 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Tentamen i Konstruktionsteknik

Tentamen i Konstruktionsteknik Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 3 Juni 2013 kl. 8.00 13.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

E22 Malmö-Kristianstad delen trafikplats Gastelyckan-trafikplats Lund N

E22 Malmö-Kristianstad delen trafikplats Gastelyckan-trafikplats Lund N PM byggnadsverk Hardebergaspåret E22 Malmö-Kristianstad delen trafikplats Gastelyckan-trafikplats Lund N Lunds kommun, Skåne län Underlag till vägplan 2017-05-12 Projektnummer: 108508 PM byggnadsverk Hardebergaspåret

Läs mer

Program S3.21 SOFTWARE ENGINEERING AB BYGGTEKNISKA PROGRAM GENOMSTANSNING

Program S3.21 SOFTWARE ENGINEERING AB BYGGTEKNISKA PROGRAM GENOMSTANSNING Program S3.21 SOFTWARE ENGINEERING AB BYGGTEKNISKA PROGRAM GENOMSTANSNING BYGGTEKNISKA PROGRAM Genomstansning Software Engineering AB Hisingsgatan 30 417 03 Göteborg Tel/Fax: 031-50 83 30/50 83 33 E-mail

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

Exempel 13: Treledsbåge

Exempel 13: Treledsbåge Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets

Läs mer

SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion

SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion SJÖSTADSHÖJDEN Konstruktion 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Konstruktion KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB

Läs mer

3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment.

3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Stålkonstruktion 1. Bestäm tvärsnittsklass för en svetsad balk med I-profil i stålkvalitet S275. Tvärsnittets totala höjd

Läs mer

www.eurocodesoftware.se

www.eurocodesoftware.se www.eurocodesoftware.se caeec209 Pelartopp Program för dimensionering av pelartopp. Användarmanual Rev B Eurocode Software AB caeec209 Pelartopp Sidan 2(12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beteckningar...

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1

Innehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Beräkningsförutsättningar 1 2.1 Kantbalkelementets utseende 1 2.2 Materialparametrar 1 2.2.1 Betong 1 2.2.2 Armering 1 2.2.3 Cellplast 2 2.2.4 Mark 2 2.2.5 Friktionskoefficient

Läs mer

VI STÖDJER DITT BYGGE

VI STÖDJER DITT BYGGE ALU-UP Stämp och stämptornssystem i aluminium Användningsriktlinjer Oktober 2018 VI STÖDJER DITT BYGGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 2 Allmänt 3 Produktbeskrivning 4 Stycklista 5-8 Belastningstabeller

Läs mer

Exempel 3: Bumerangbalk

Exempel 3: Bumerangbalk Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell

Läs mer

caeec205 Stadium I och II Användarmanual Eurocode Software AB

caeec205 Stadium I och II Användarmanual Eurocode Software AB caeec205 Stadium I och II Rutin för beräkning av spänningar och töjningar för olika typer av tvärsnitt, belastade med moment och normalkraft. Hänsyn tas till krympning och krypning. Rev C Eurocode Software

Läs mer

Eurokoder betong. Eurocode Software AB

Eurokoder betong. Eurocode Software AB Eurokoder betong Eurocode Software AB 1.1.2 Eurokod 2 Kapitel 1 Allmänt Kapitel 2 Grundläggande dimensioneringsregler Kapitel 3 Material Kapitel 4 Beständighet och täckande betongskikt Kapitel 5 Bärverksanalys

Läs mer

1a) Vad betyder den engelska [ ] Krypning [x] Konsol termen cantilever? [ ] Kabel [ ] Schaktning [ ] Utmattning [ ] Tät spont

1a) Vad betyder den engelska [ ] Krypning [x] Konsol termen cantilever? [ ] Kabel [ ] Schaktning [ ] Utmattning [ ] Tät spont LBT5020-0101 BROBYGGNAD Bro1-04kryss.doc 2004-12-16 --SL TENTAMEN Onsdagen den 15 december 2004 kl. 14.00 18.00 Examinator: Sören Lindgren tel.: 031-7722660 eller 0707731981(mobil) Hjälpmedel.: Godkänd

Läs mer

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

Samverkanspålar Stål-Betong

Samverkanspålar Stål-Betong Samverkanspålar Stål-Betong Pålkommissionens anvisningar för användandet av Eurocode 1994 med i rör innesluten betong som kompositpåle Pålkommissionen Rapport 108 Håkan Karlsson Skanska Teknik Anläggning

Läs mer

caeec220 Pelare betong Användarmanual Eurocode Software AB

caeec220 Pelare betong Användarmanual Eurocode Software AB caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB

Läs mer

Bromall: Minimiarmering

Bromall: Minimiarmering Bestämning av minimiarmering för bro enligt EN 199211 och TK Bro. Rev: A EN 199211: 2004 TK Bro: 20097 Innehåll 1 EN 199211 avsnitt 7.3.2 3 2 TK Bro avsnitt D.1.3.1 5 Sida 2 av 7 Förutsättningar/Begränsningar

Läs mer

Balkar och hålprofiler

Balkar och hålprofiler BRANDSKYDD AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Balkar och hålprofiler allmänt Inklädning av pelare och balkar av stål med Norgips Normal 13 eller Norgips Brand 15 är ett enkelt och säkert sätt att uppnå önskat

Läs mer

Projekt bå gbro. Inledande ingenjörskurs Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Projekt bå gbro. Inledande ingenjörskurs Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Projekt bå gbro Inledande ingenjörskurs Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Projekt bågbro Sid 2 (8) 1. Kedjebåge En kedja eller lina är ett strukturelement som endast kan ta dragkrafter. Vid belastning

Läs mer

Huvudbron SN72 Slussen Stockholm Stad

Huvudbron SN72 Slussen Stockholm Stad Huvudbron SN72 Slussen Stockholm Stad Markus Glaas Skanska Bitr. projektchef/teknisk chef stål Tore Lundmark Ramböll 2017-10-26 Stålbyggnadsdagen Skanska-Ramböll 1 Entreprenad SN72 Projekt Slussen är indelad

Läs mer

SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)

SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) SEMKO OY -PELARSKOR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 27.8.2013 2 2 Sisällysluettelo: 1 -PELARSKORNAS FUNKTION...3 2 MATERIAL OCH MÅTT...3 2.1 PELARSKORNAS

Läs mer