Vi bedömer att kommm1styrelsen och nämnderna inte bedriver ett tillräckligt ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges beslut.

Transkript

1 B Kristianstads ~ kommun KOMMUNREVISIONEN Komunstyrelsen Kommunfullmäktige Granslming av kommunens integrationsarbete På uppdrag av de fö1troendevalda revisorerna i har granskat kommunens integrationsarbete. Revisionsfrågan i granskningen har varit: Bedriver kommunstyrelsen och nämnderna ett ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges beslut? Vi bedömer att kommm1styrelsen och nämnderna inte bedriver ett tillräckligt ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges beslut. Vi grundar vår bedömning på att den plan för integration som fullmäktige har antagit inte har någon praktisk inverkan på nämndernas arbete och att kommunens arbete inte samord-nas tillräckligt. Samtidigt konstaterar vi att ett stort antal viktiga integrationsbefrämjande insatser görs och det finns en tydlig vilja och ambition från såväl den politiska ledningen som förvaltningsledningen. Det salmas dock en överblick över vem som gör vad, vilket medför en risk för dubbelarbete. Vi anser att styrningen behöver förbättras och att en ambitionsnivå tydliggörs. Vid en genomgång av styrk01ten för år 2015 framgår att kommunstyrelsen och nämnderna inte i någon större omfattning antagit mål för integrationsarbetet. Arbetet skulle effektiveras om de mest angelägna frågorna identifierades och prioriterades. Vi anser att kommunstyrelsen behöver ta ett tydligare ansvar för samordning och styrning. Vi grundar vår bedömning på att styrelsen inte följt upp och drivit på verkställigheten av det integrationspolitiska handlingsprogrammet. Vi ser positivt på att kommunstyrelsen har påbörjat arbetet för att komma tillrätta med bristerna. Vi tänker bland annat på arbetet med att ta fram en plan för värdigt mottagande och avsikten att inrätta en tjänst inom kommunledningskontoret med ansvar för integrationsfrågorna. Det finns goda förutsättningar för att den nya planen kommer att utgöra ett stöd för nämnderna i utformandet av mål. Vi bedömer att kommunen bedriver ett aktivt samarbete med berörda myndigheter och kommuner inom området. Svar över vidtagna åtgärder önskas före För revisorerna i ~~r {Jr==- / ~G oran.. S eve b rant Ordförande ~ G': Wagermark Vice ordförande C

2 Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor pwc

3 Innehållsförteckning i. Sammanfattning och revisionell bedömning Inleditlllg Revisionsfråga Kontrollfrågor Avgränsning Metod Bakgrund - integrationspolitik på nationell och kommunal nivå4 4. Styrning och uppföljning Kommunens styrmodell Integrationspolitiskt handlingsprogram för Integrationsperspektivets genomslag i styrning och uppföljning Bedömning Exe1npel på kommunens integrationsarbete Kommunstyrelsen Arbete- och välfårdsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ,4. Barn- och utbildningsnämnden Bedömning Samorditing av integrationsarbetet Bedömning

4 1. Sammanfathting och revisionell bedömning De förtroendevalda revisorerna i har gett i uppdrag att granska kommunens integrationsarbete. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Bedriver kommunstyrelsen och nämnderna ett ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges beslut? Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna inte bedriver ett tillräcldigt ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges beslut. Vi grundar vår bedömning på att den plan för integrationsarbetet som fullmäktige har antagit inte har någon praktisk inverkan på nämndernas arbete och att kommunens arbete inte samordnas tillräckligt. Samtidigt konstaterar vi att ett stort antal viktiga integrationsbefrämjande insatser görs och att det finns en tydlig vilja och ambition från såväl den politiska ledningen som förvaltningsledningen. Vi konstaterar att integrationsfrågorna är högt prioriterade. Men det saknas en överblick över vem som gör vad, vilket medför en risk för dubbelarbete. Vi anser att styrningen behöver förbättras och en ambitionsnivå tydliggöras. Vid en genomgång av styrkorten för år 2015 framgår att nämnderna och styrelsen inte i någon större omfattning antagit mål för integrationsarbetet. Arbetet skulle effektiveras om de mest angelägna frågorna identifierades och prioriterades. Vi anser att kommunstyrelsen behöver ta ett tydligare ansvar för samordning och styrning. Vi grundar vår bedömning på att styrelsen inte följt upp och drivit på verkställigheten av det integrationspolitiska handlingsprogrammet. Efterhand har planen fallit i glömska. Det är positivt att styrelsen nu vidtar åtgärder för att komma tillrätta med bristerna. Vi tänker bland annat på arbetet med att ta fram en plan för integration och värdigt mottagande och avsikten att inrätta en tjänst inom kommunledningskontoret med ansvar för integrationsfrågorna. Det finns goda förutsättningar för att den nya planen kommer att utgöra ett stöd för nämnderna i utformandet av mål. Vi bedömer att kommunen bedriver ett aktivt samarbete med berörda myndigheter och kommuner inom området. 1 av 12

5 2. Inledning Kristianstad tog 2014 emot 661 flyktingar, en ökning med nära 150 personer jämfört med året innan. De utrikesfödda invånarna i är drygt 13 ooo och utgör 16 procent av befolkningen, en siffra som ligger strax under riksgenomsnittet på 16,5 procent. Bland de utrikes födda är 63 procent i åldrarna år jämfört med 43 procent för de inrikes födda. Hur väl kommunen lyckas i sitt integrationsarbete är en avgörande framtidsfråga. Revisorerna har identifierat integrationsfrågan i sin riskbedömning. Begreppet integration kan fyllas med olika innebörder och tolkningar. Den definition som gäller nationellt framgår av regeringens mål för integrationspolitiken som syftar till att uppnå: "lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund" (prop. 2008/09:01) Revisionsfråga Bedriver kommunstyrelsen och nämnderna ett ändamålsenligt integrationsarbete i enlighet med fullmäktiges beslut? Kontroll.frågor Har fullmäktige fastställt mål och riktlinjer med avseende på integration? Har styrelsen och nämnderna antagit mål och riktlinjer för integrationsarbetet? Finns det en fungerande organisation, samordning och samarbete inom kommunen, samt med andra aktörer i det integrationsfrämjande arbetet? Hur arbetar man med integrationsfrågorna i stadsplaneringen? Hur sker återkoppling till styrelsen och nämnder rörande uppfyllelsen av de specifika målen? På vilket sätt utvärderas arbetet? Finns särskilda medel för integrationsarbetet? Avgränsning Granskningen är av övergripande art och avgränsas till kommunstyrelsen, barnoch utbildningsnämnden, arbete- och välfärdsnämnden och kultur- och fritidsnämnden Metod Granskningen har genomfö1ts genom dokumentstudier och intervjuer. Bland de dokument som varit föremål för granskning återfinns, budget och uppföljningsdokument, nämndernas styrkort, kommunens planer och program samt kommunens visionsdokument. Intervjuer har genomförts med: kommunstyrelsens ordförande, 2 av 12

6 kommundirektör, ordföranden för de granskade nämnderna och berörda förvaltningschefer enhetschef för Slussen och integrationssamordnare barn och utbildning skolchef skolområde Västra skolchef central förvaltning med fokus på gymnasieskolan integrationssamordnare arbete och välfärd SFI-rektor utvecklare/kultur koordinator Urban Utveckling 3 av 12

7 3. Bakgrund- integrationspolitik på nationell och kommunal nivå Begreppet integration kan fyllas med olika innebörder och tolkningar. Den definition som gäller nationellt framgår av regeringens mål för integrationspolitiken som syftar till att uppnå: "lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund" (prop. 2008/09:01). När det gäller genomförandet av politiken har regeringen prioriterat ett antal fokusområden. 1 Integrationspolitikens mål ska i huvudsak uppnås genom generella insatser som riktar sig till hela befollmingen. Eventuella riktade insatser ska baseras på särskilda individuella behov eller förutsättningar. Särskiljande åtgärder som riktas specifikt mot invandrare som grupp ska, enligt regeringen inte förekomma annat än för nyanlända. Vidare är integrationspolitiken sektorsövergripande d.v.s. att målen ska uppnås genom insatser inom flera politikområden och av många olika myndigheter. Det kommunala integrationsarbetet formas av en rad externa faktorer och beslut inom organisationen. Teoretiskt sett kan en avgränsning göras till olika integrationspolitiska huvudvägar: lagstiftning, organisationens eller det offentligas sociala ansvar och mångfaldsledning. 2 Kommunerna omfattas exempelvis av lagstiftningens förbud mot diskriminering och krav på aktiva åtgärder för likabehandling.3 Vissa uppgifter exempelvis inom flyktingmottagandet ärt.ex. decentraliserat från staten till den kommunala nivån. Kommunens förutsättningar påverkas av den förda nationella politiken inom olika områden, liksom EU-nivån t.ex. genom strukturfonderna. Utöver att bara leva upp till lagens minimikrav strävar många kommuner efter att ta ett större samhällansvar som också kan kallas det offentligas sociala ansvar. Det baseras på föreställningar om ett särskilt ansvar för samhället och befollmingen som är demokratiskt föranhat. Det innebär att kommuner på eget initiativ kan försöka vidta åtgärder för att förbättra integrationen i kommunen eller mångfalden i den egna organisationen. Det finns också starka ekonomiska incitament för att försöka bidra till ökad inkludering framför allt på arbetsmarknaden, vilket leder till minskade sociala kostnader och ökade skatteintäkter. 1 Effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända. 2. Fler i arbete och fler företagare. 3. Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan. 4. Bättre språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna. 5. Effektiv bekämpning av diskriminering. 6 Positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. 7. Gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald. (Skr. 2008/09:24) 2 Bromee Per, "lntegrationspolitik utan ände" i Vita fläckar - om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad. Malmö Högskola, Current Themes in IMER Research n:o 7, Diskrimineringsgrunderna består av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 4 av 12

8 4. Styrning och uppföljning Kommunens styrmodell har en styrmodell där fullmäktige genom visionsdokumentet, "Vision Vi lyfter tillsammans" pekar ut den långsiktiga riktningen. Visionen baseras på ledorden Tillväxt, Tanke och Trivsel. Utifrån dessa ledord kraftsamlas kring fyra strategiska målområden: Arbetsliv och attraktionskraft, Boendemiljöer och stadsutveckling, Friska ekosystem samt Hälsa och delaktighet. För att precisera visionen och prioritera bland utmaningarna antog fullmäktige i augusti 2015 dokumentet "Strategisk färdplan 2020". Av färdplanen framgår mål som ska uppnås år Dokumenten utgör grunden i kommunens styrmodell. s styrmodell,,, f ' I' " 1f~ l Utveckling, I visionen och färdplanen anger fullmäktige ett antal mål som har direkt bäring på kommunens integrationsarbetet. I dokumentens brödtext framgår även riktlinjer för arbetet. På nästa sida framgår de av fullmäktige fastställda målen. 5 av 12

9 Fullmäktiges mål med bäring på integrationsarbetet Vision 2030 Färdplan 2020 I Kristianstad upplever fler och fler att diskrimineringen minskar. Kristianstad används lokala utvecklingsavtal mellan flera parter för att utveckla boendeområden, integration och mångfald. D Hög andel unga och utlandsfödda i arbete D God fysisk och psykisk hälsa med fokus på barn och unga samt personer med utländsk härkomst I Kristianstad sker all planering och bygg nation av boendeområden med fokus på integration och tillgänglighet, som en grund för att öka den sociala sammanhållningen Därutöver finns inom kommunen en mängd andra styrdokument i form av policys och handlingsplaner antagna av fullmäktige, däribland "Integrationspolitiskt handlingsprogram". När det gäller den ekonomiska styrningen av integrationsarbetet kan det konstateras att det inte finns särskilt centralt avsatta medel för integrationsarbetet. Flera av de insatser som ges i projektform finansieras helt eller delvis av externa projektmedel. Särskilt riktade insatser till de nyanlända som tas emot i kommunen inom ramen för flyktingmottagningen finansieras genom statsbidrag. Integrationspolitislct handlingsprogram.för I(1 istianstads kommun Kommunfullmäktige antog i oktober 2006 ett integrationspolitiskt handlingsprogram för kommunen. Av handlingsprogrammet framgår nedanstående vision för integrationsarbetet. Alla medborgare i ska ha likvärdiga möjligheter att forma sina liv, att förverldiga sina livsprojekt och att kunna försörja sig själva. Alla medborgare i ska ha en möjlighet att aktivt ta del i samhällslivet och kunna påverka samhällsutvecldingen utan att behöva ge upp sin identitet. ska vara fri från fördomar och diskriminering och präglas av respekt för mänsldiga rättigheter och alla människors lika värde. Kommunstyrelsen gavs i ansvar att sprida kunskap om handlingsprogrammet, så att alla anställda i kommunen kände till programmets syfte och innehåll. Vidare 6 av 12

10 beslutades att styrelsen skulle följa upp och utvärdera programmet före den nästkommande mandatperioden, dvs. september Varken uppföljning eller utvärdering har genomförts. Av våra intervjuer får vi uppfattningen att handlingsprogrammet inte har någon styrande effekt. Planens innehåll är inte känt bland våra intervjupersoner. I oktober 2014, efter valet, upprättade socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet en politisk plattform. En av punkterna för det samverkande politiska styret var att upprätta en plan för integration och värdigt mottagande. I februari 2015 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt kommunledningskontoret i samverkan med samtliga förvaltningar och AB Kristianstadsbyggen att ta fram ett förslag till plan. Under hösten 2015 tillsattes de arbetsgrupper som ska utarbeta förslaget. En första politisk behandling av planen kommer att ske under november månad Integrationsperspektivets genomslag i styrning och uppföljning Utifrån visionen, färdplanen och policys sker styrningen genom modellen balanserad styrning. I styrmodellen samordnas följande fyra perspektiv: medborgare, utveckling, medarbetare och ekonomi. Vid en genomgång av det kommunövergripande styr kortet och nämndernas styrkort för år 2015 framgår inget särskilt mål eller indikator med bäring på integrationsfrågan. Arbete- och välfärdsnämnden lyfter fram integrationsperspektivet i sitt styrkort avseende insatser för att få kommuninvånarna självförsörjande. Detta innebär inte att övriga nämnder bortser från frågor som rör integration. Många allmänna åtaganden och mål inom kärnverksamheterna har i praktiken en integrationsfrämjande dimension, även om de inte har en explicit integrationsformulering. Det handlar om förbättrade studieresultat i skolan och ökat bostadsbyggande Bedömning Det konstateras att kommunfullmäktige har antagit mål och riktlinjer med avseende på integration, främst genom det integrationspolitiska programmet. Däremot konstaterar vi att planen inte har följts upp och vi bedömer att den idag inte har någon styrande effekt. Det är en brist att styrelsen inte följt upp och drivit på verkställigheten av planen, utan släppt frågan. Efterhand har den fallit i glömska. Det är positivt att ett arbete pågår att ta fram en ny plan. Få nämnder har antagit mål och riktlinjer för integrationsarbetet. Det finns goda förutsättningar för att den nya planen för värdigt mottagande kommer att utgöra ett stöd för nämnderna stöd i utformandet av mål. 7 av 12

11 5. Exempel på kommunens integrationsarbete I detta avsnitt redovisas ett urval av insatser med koppling till integration inom kommunstyrelsen, arbete- och välfärdsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Syftet är att ge en inblick i delar av kommunens samlade arbete, utan att göra anspråk på att förmedla en heltäckande bild. Som redan nämnts har många av kommunens generella insatser en integrationsfrämjande dimension då de syftar till att angripa strukturella utmaningar i kommunen såsom arbetslöshet, utbildningsnivå, social sammanhållning och delaktighet Konnnunstyrelsen I våra intervjuer med kommunledningen lyfts bristen på bostäder i kommunen fram som en orsak till boendesegregationen i kommunen. För att öka takten på byggandet av hyreslägenheter kommer kommunledningskontoret i samråd med ABK utreda lämpligt tillvägagångssätt, ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning och förtydliga ägardirektivet till det kommunala bostadsbolaget Arbete- och välfårdsnämnden Arbete- och välfärdsnämndens verksamheter arbetar för att öka andelen kommuninvånare i sysselsättning och egen försörjning. En av de viktigaste insatserna i etableringen på arbetsmarknaden är utbildning i svenska för invandrare (SFI). Antalet deltagare i utbildningen har ökat markant de senaste tre åren. Idag upplever verksamheten ett ansträngt läge med svårigheter att rekrytera personal och utöka lokalerna. För att få föräldralediga att läsa SFI, och undvika studieavbrott, har en särskild verksamhet drivits i anslutning till Familjehuset Näsby. Syftet var att komma ifrån situationen där framför allt kvinnor gång på gång avbryter sina SFI-studier på grund av föräldraledighet. Till skillnad mot övrig SFIundervisning kunde föräldrarna som gick till Familjehuset ta med sig sina barn tack vare den öppna förskolan. har en hög boendesegregation. Kommunen var en av femton kommuner som deltog i den nationella satsningen kring urban 15. Urban 15:s övergripande inriktningen var att uppnå en positiv socioekonomisk utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap, minska boendesegregationen, samt sträva efter socialt och ekonomiskt hållbara boendemiljöer och bättre skolresultat i dessa stadsdelar. För Kristianstads del handlade det om Gamlegården. Arbetet har inte letts utav en förvaltningsövergripande styrgrupp utan av en koordinator anställd på arbete -och välfärdsförvaltningen. Sedan början av satsningen har alla intresserade av utvecklingsarbetet bjudits in till frukostmöten. Numera samarbetar ett 60-tal föreningar i utvecklingsarbetet. Inom ramen för satsningen har ett antal projekt och satsningar genomförts. Bland annat har en urban hembygdsgård skapats som fungerar som en mötesplats för boende i området. På hembygdsgården anordnas olika aktiviteter, såsom läxläsning och språkcafe. Hembygdsgården bjuder in till olika evenemang, t.ex. informationsträffar och olika föreläsningar. För 8 av 12

12 entreprenörer och presumtiva företagare finns stöd.resurs tillgänglig. Fröknegårdsskolan har ingått i en särskild satsning för att få fler elever ska få behörighet till gymnasiet. Satsningen finansierades av Skolverket som anlitade särskilda kvalificerad handledare att stödja lärarna att utveckla undervisningen. I satsningen ingick också att utveckla arbetet med studiehandledning på elevernas modersmål och kontakterna med elevernas vårdnadshavare. Kultur- och.fritidsnämnden I nämndens ansvar ingår bl.a., bibliotek, mötesplatser, museer, fritidsgårdar, föreningsstöd samt arenor. Nämnden arbetar för att alla kommuninvånare ska kunna ta del av ett rikt kultur- och fritidsutbud, vilket inbegriper en tydlig integrationsdimension. Biblioteken är en mötesplats för alla kommunmedlemmar oavsett etnisk tillhörighet. Förutom huvudbiblioteket finns filialbibliotek, bland annat i Gamlegården och Charlottes borg. Projekt har genomförts för att öka bibliotekens mångspråkighet, dvs. förbättra tillgången till mångspråkig litteratur. Nämnden finansierar genom bidrag studieförbundens integrationsarbete. Studieförbundens studiecirkelverksamhet kan utgöra en mötesplats för nyanlända och etniska svenskar. Studiecirkeln har också visat sig vara en mer tillgänglig utbildningsform. Barn- och utbildningsnämnden Utbildning från förskole till vuxenutbildning hör till nämndens ansvar. Mångfalden bland barn och elever är påtaglig i. Inom förvaltningen finns den särskilda mottagningsenheten Slussen. Alla nyanlända barn och elever som inte tidigare gått i skola tas först emot i Slussen. På Slussen påbörjas undervisning i svenska som andraspråk och en pedagogisk och social kartläggning av barnet eller eleven görs. Av den sociala kartläggningen framgår barnets eller elevens bakgrund och livssituation samt eventuella behov av stödinsatser. Vidare ges information om det svenska samhället och skolväsendet. Mottagandet i Slussen varar fyra veckor, varefter barnet eller eleven går vidare till en ordinarie skola. Vanligast är att eleven sedan börjar i en förberedelseklass, inom gymnasiet kallad språkintroduktion. Det ökade mottagandet av nyanlända har inneburit påfrestningar på Slussen och förberedelseklasserna. Behovet av förberedelseklasser i vissa områden har varit stort. För att hantera situationen har nämnden placerat förberedelseklasser på andra skolor, ibland på sådana som har en relativt låg andel elever med utländsk bakgrund, något som kan bidra till en jämnare fördelning av elever med svensk och utländsk bakgrund i skolorna som helhet. Bedömning Genomgången visar att det pågår ett aktivt integrationsarbete inom kommunens verksamheter. Det finns en tydlig vilja och ambition från såväl den politiska som förvaltningsledningen. Bland de insatser som vi berört finns tydliga exempel där kommunen försöker ta ett bredare socialt ansvar samt utveckla både insatser och den egna organisationen utifrån integrationsperspektiv. Boendesegregation och 9 av 12

13 stadsplaneringens roll har identifierats som viktiga frågor. Deltagandet i det statliga projektet urban 15 har inneburit möjligheter att minska skillnaden mellan stadsdelen Gamlegården och kommunsnittet gällande olika socioekonomiska faktorer. 10 av 12

14 6. Samordning av integrationsarbetet Ansvaret för integrationsarbetet vilar på flera kommunala verksamheter. Arbete och välfärdsnämnden ansvarar för det praktiska mottagandet och introduktionsinsatserna som ges den första tiden till flyktingar. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens arbete med integration och mångfald. I detta ansvar ligger att leda och samordna kommunens insatser. Övriga nämnder ansvarar för styrning och uppföljning av sina insatser för integration utifrån fullmäktiges uppdrag. Arbete- och välfårdsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har var för sig inrättat tjänster som integrationssamordnare. Uppdraget är att samordna integrationsarbetet inom respektive förvaltning. Samordnaren på barn- och utbildningsförvaltningen är dessutom chef för mottagningsverksamheten Slussen. Samordnaren på arbete- och välfärdsförvaltningen har en projekttjänst på två år. Syftet är, förutom att samordna, att kartlägga och redovisa ett nuläge, en baseline för hur förvaltningen lyckas med sitt integrationsarbete. Däremot ingår inte i någon av ovanstående tjänster samordning över nämnds- och förvaltningsgränserna. Det finns ingen tjänsteman med en sådan uppgift och det finns inget särskilt upparbetat nätverk för all personal som arbetar med integrationsfrågor. I våra intervjuer lyfts behovet av ökad kommunövergripande samordning och styrning fram. I våra intervjuer med representanter från kommunstyrelsen framförs att en tjänst som integrationsstrateg kommer att inrättas på kommunledningskontoret. samverkar med en rad olika myndigheter gällande flyktingoch integrationsfrågorna. Kommunen ingår i den regionala överenskommelsen för Skåne län om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande, flyktingar och andra invandrare. Inom ramen för det regionala samarbetet finns projektet Partnerskap Skåne, vilket med hjälp av projektmedel från bland annat Europeiska socialfonden, drivit delprojekt med insatser kring utveckling av etablering av flyktingar. samarbetar med kommunerna i Skåne Nordost genom att gemensamt bedriva samhällsorientering för nyanlända. En lokal överenskommelse har träffats mellan kommunen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Överenskommelsen reglerar de olika myndigheternas skyldigheter och omarbetas en gång per år. Inom ramen för överenskommelsen har en styrgrupp och en arbetsgrupp inrättats. Sedan 1998 har kommunen ett integrationsråd, tidigare kallat invandrarråd. I detta råd ingår representanter för vissa av kommunens "invandrarföreningar", representanter från arbetsförmedlingen, kommunens förvaltningar och förtroendevalda. Rådets ordförande är ordförande i arbete och välfärdsnämnden. 11 av 12

15 6.1. Bedömning Vi bedömer att det inte finns en tillräckligt välfungerande organisation, samordning och samarbete inom kommunen. Vi grundar vår bedömning på att ett stort antal integrationsbefrämjande insatser görs men att det saknas en överblick över vem som gör vad. Detta medför risker för dubbelarbete. Arbetet skulle effektiveras om de mest angelägna frågorna identifierades och prioriterades. Vi anser att kommunstyrelsen behöver ta ett tydligare ansvar för samordningen. Det är positivt att styrelsen nu vidtar åtgärder för att komma tillrätta med bristerna. Vi tänker bland annat på arbetet med planen för integration och värdigt mottagande och avsikten att inrätta en tjänst inom kommunledningskontoret med ansvar för integrationsfrågorna. Vi bedömer vi att kommunen bedriver ett aktivt samarbete med berörda myndigheter och kommuner inom området Fredrik Ottosson Projektledare Lena Salomon Uppdrags ledare 12 av 12