Yngve spelar i hela länet. Din röst är viktig. Vården lär om HBT FORSKARE VILL INSPIRERA. Bättre vård för sjuka äldre VAL 2014:

Transkript

1 En tidning från Landstinget i Jönköpings län VAL 2014: Din röst är viktig Yngve spelar i hela länet Vården lär om HBT FORSKARE VILL INSPIRERA Bättre vård för sjuka äldre

2 Antalet sjuka äldre över 65 år som läggs in på sjukhus igen efter att ha fått vård minskar i Jönköpings län. Det visar att Landstingets och kommunernas förbättrade samarbete ger resultat. Nytt fokus ger färre återinskrivningar Camilla Strid Vi identifierar sköra patienter som lever med många sjukdomar eller som inte har en social stabilitet Tidigare har omkring 20 procent av de sjuka äldre, patienter med hjärtsvikt, KOL, diabetes eller stroke, hamnat på sjukhus igen inom 30 dagar efter att de fått vård. Ofta har de inte haft kontakt med vårdcentralen efter att de lämnat sjukhuset. Sedan 2013 arbetar vården i länet med gemensamma rutiner för att följa upp och hålla samman vården för dessa patienter. Genom att stödja äldre personer i hemmet kan man undvika återinskrivning och de risker det innebär, att de kan bli förvirrade eller drabbas av vårdrelaterade infektioner. Ett uppföljande samtal till patienten inom 72 timmar efter utskrivning samt remiss till vårdcentralen inom 24 timmar är viktiga delar i arbetet. Vi börjar nu se resultat Alla kliniker på sjukhuset har kommit igång och vi börjar se resultat, säger Camilla Strid, vårdutvecklare på medicinkliniken, Höglandssjukhuset i Eksjö. Det blir en drivkraft, eftersom vi förstår att vi kan göra skillnad. Vi identifierar sköra patienter som lever med många sjukdomar eller som inte har en social stabilitet. Det handlar om att tidigt fånga patientens behov och göra en bra medicinsk och social planering. Vi ska göra rätt saker vid rätt tidpunkt innan patienten lämnar oss, för att slippa göra om. Det uppföljande telefonsamtalet har stor betydelse. Ibland kan det finnas problem som vi kan ta tag i innan de växer. Remissen till vårdcentralen gör att personalen där snabbt blir medveten om att en patient skrivits ut och kan göra uppföljningar. Tydligare ansvar för patienten Vi får tydligare ansvar att följa upp patienten och kan förebygga problem, istället för att patienterna väntar så länge att det blir akut. Camilla Strid är mycket nöjd med samarbetet med vårdcentralerna och kommunernas hemsjukvård. De har bland annat tillsatt sjuksköterskor som är koordinatorer för de här patienterna. På geriatriska rehabiliteringskliniken på Höglandssjukhuset bedöms de flesta patienter behöva vård även efter sjukhusvistelsen. Därför använder man en så kallad fokusremiss. Vi har även tidigare skickat remisser till vårdcentralerna, säger ST-läkaren Karl-Martin Hjälmdahl. Med fokusremissen går det snabbare och sätter mer tryck på primärvården. I remissen kan läkare uppmärksamma vårdcentralen på att en fördjupad läkemedelsgenomgång eller andra uppföljningar behövs, som att justera vätskedrivande behandling om patienten har hjärtsvikt. Om en distriktssköterska snabbt får kontakt med patienterna när de kommit hem kan det förhindra återinskrivning. Trenden visar att återinskrivningarna blir färre. Trygghetskvitto införs På Höglandssjukhuset sammanställs all information om patientens vård på ett så kallat trygghetskvitto, som vårdpersonalen och patienten tillsammans går igenom innan patienten lämnar sjukhuset. Systemet ska även införas på Värnamo sjukhus och Länssjukhuset Ryhov. Det handlar om personcentrerad vård, att skapa delaktighet, säger Camilla Strid. Ulrika Stefansson, som arbetar med landstingsövergripande frågor inom geriatrik och äldrevård, konstaterar att kommunerna också förstärker sina insatser för att ta hand om personer som kommer hem från sjukhus och att utvecklingen är mycket positiv. Vårdcentralerna och kommunerna vill förstås ta hand om patienterna på ett bra sätt och möta deras behov i tidigt skede. Det viktiga är att vi tillsammans i länet skapar bra och flexibla arbetssätt som möter sjuka äldres behov. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, mikael.bergstrom@lj.se, Mats Fäldt, mats.faldt@lj.se, Helen Ulvegard, helen.ulvegard@lj.se GRAFISK FORM Katarina Sennevik, katarina.sennevik@lj.se FOTO Johan W Avby, johan.werner.avby@lj.se TRYCK EKTAB Eskilstuna, augusti 2014 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. LandstingsNYTT på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Anmäl dig som prenumerant på För att avbeställa skivan: mejla informations- 2 avdelningen@lj.se eller ring dagtid vardagar. Ange namn och bostadsort. LandstingsNYTT Nr

3 Elsy Sjöström i Eksjö halkade och slog sig i trappan hemma och blev inlagd på geriatriska rehabiliteringskliniken i Eksjö, där ST-läkaren Karl-Martin Hjälmdahl tog emot. Jag har blivit mottagen som en prinsessa, säger Elsy. Mer om återinskrivningar Återinskrivningar inom 30 dagar är ett vanligt problem för vården i hela landet. Nationellt återkommer procent av utskrivna patienter över 65 år inom 30 dagar för oplanerade återinskrivningar. Landstingets satsning Bättre liv för sjuka äldre börjar visa goda resultat. Satsningen innebär bland annat att förebygga onödiga sjukhusvistelser. Antalet oplanerade återinskrivningar har minskat något under april juni 2014 jämfört med samma period Antalet så kallade fokusremisser ökar stadigt. Under april december 2013 skrevs totalt 770 sådana remisser. Under årets fyra månader 2014 skrevs 945 remisser. Under 2014 fördelar staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, 250 miljoner till de landsting och regioner som minskar undvikbar slutenvård och återinskrivningar under minst fyra av mätperiodens sex månader. Landstinget har redan klarat kraven när det gäller undvikbar slutenvård. För återinskrivningar har man hittills klarat kraven under tre månader. Karl-Martin Hjälmdahl Fokusremiss ger mer tryck på primärvården 3

4 REGION JÖNKÖPINGS LÄN

5 Stärkt demokrati och större muskler Om drygt tre månader sker en omfattande förändring i Jönköpings län. Vi blir en region. På kort sikt blir det mest påtagliga att Landstinget i Jönköpings län byter organisationsform och namn till Region Jönköpings län. I förlängningen ska Jönköpings län utvecklas och bli starkare, så att vi som bor, arbetar och studerar här ska ha ett bra liv och fler ska välja att bosätta sig eller turista i vår region. Den 1 januari 2015 blir Jönköpings län en egen region. Då ombildas Landstinget till en så kallad regionkommun och byter namn till Region Jönköpings län. Den nya organisationen får ett brett uppdrag med ansvar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur, och även för att samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Det är Regionförbundet som idag har regeringens uppdrag att driva och samordna det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Regionförbundet avvecklas vid årsskiftet och personal och arbetsuppgifter förs över till den nya organisationen Region Jönköpings län. Det är en omfattande förändring som sker, men mycket kommer att fungera precis som tidigare, till exempel inom hälso- och sjukvården. Fördelar med region Fördelarna med att bilda region är många. Det handlar om att kraftsamla och samordna det vi säger och gör för att stärka och utveckla hela regionen, det vill säga Jönköpings län. Besluten som rör regionens utveckling ska i första hand fattas av folkvalda politiker, inte av staten. Det innebär att ditt inflytande som medborgare över regionens tillväxt och utveckling stärks, och besluten blir synligare. Genom att arbeta mer samordnat och effektivt kan vi använda skattepengarna på ett ansvarsfullt sätt. Kommunerna, näringslivet och regionen kan lättare driva viktiga frågor tillsammans, som till exempel att få regeringen och staten att göra viktiga satsningar på infrastrukturen i Jönköpings län. Som region blir vi en starkare aktör som kan göra vår röst hörd, både i Sverige och i EU. Regionbildningen handlar helt enkelt om att göra bra saker tillsammans för att människorna som lever, arbetar och studerar här ska ha ett bra liv och ska välja att bosätta sig eller turista i vår region. Regionval den 14 september När vi går till val den 14 september väljer vi för första gången ledamöter till ett regionfullmäktige. Regionfullmäktige ersätter nuvarande landstingsfullmäktige, men det kommer fortfarande att stå landstingsfullmäktige på valsedlarna. Det beror på att vallagen inte är ändrad. Den juridiska termen för den församling som fattar beslut på regional nivå är fortfarande landstingsfullmäktige. TEXT: HELEN ULVEGARD FOTO: SMÅLANDSBILDER LandstingsNYTT Nr

6 REGION JÖNKÖPINGS LÄN "Jag tycker att en av de viktigaste framtidsfrågorna för vår region är planerna på höghastighetståg från Stockholm till Göteborg och mellan Stockholm och Malmö med Jönköping som knutpunkt. Miljoner människor kommer närmare varandra och helt nya arbetsmarknader skapas." Emil Hesse, strateg på Regionförbundet inom området kommunikationer och transportinfrastruktur "Jag tror att världen blir bättre om människor får och vill vara sig själva. Region Jönköpings län behöver fler perspektiv och mer mångfald. Min drivkraft är ilska över orättvisor och mitt sätt att hantera det är att göra något konkret." Frida Ohlsson Sandahl, föreläsare, utbildare och ordförande för Jönköping Qom Ut Röster om regionen "Jag vill att också våra äldre ska ha ett prima och aktivt liv. Jag hoppas att vi kan skapa fler mötesplatser i regionen där de kan träffa oss från vårdcentralen, känna gemenskap och framför allt få uppleva glädjen i att röra sig." "Jag är glad över att få studera i en stad och region som hela tiden utvecklas. Jag trivs här och får en utbildning som gör att jag kan bli det jag vill. Det är viktigt för mig." Sammi Ghanbarzadeh, student, Högskolan i Jönköping "Som aktiv musiker reser jag runt mycket i regionen och träffar både barn och vuxna i alla möjliga sammanhang. Människor och musik skapar en levande region, och jag är stolt över att få leva och arbeta här." Yngve Nordström, musiker, Smålands Musik och Teater Lotta Larsdotter, läkare och direktör för Vårdcentralerna Bra Liv "Jag ser fram emot att få vara med och fortsätta utveckla tandvården i regionen. Folktandvården finns till för alla oavsett hur gammal du är eller var du bor har du rätt till friska tänder." Jennie Danås, klinikchef, Badhuset Folktandvård i Huskvarna "Jag vill att EU ska komma närmare oss som lever och arbetar i Jönköpings län. Vi kan bli ännu bättre på att lyfta blicken, se möjligheterna och arbeta för att regionen ska få en tydlig internationell identitet." "Det ska bli spännande att få vara med och utveckla regionen. I framtiden vill jag jobba ännu mer tillsammans med patienterna för att öka säkerheten och förbättra hälso- och sjukvården." Britt-Mari Banck, sjuksköterska, självdialysen, Länssjukhuset Ryhov Sophia El Masry, EU-samordnare, Europa Direkt Jönköpings län "Regionens tåg och bussar kör över mil en vanlig vardag. För mig är varje minut och varje resenär viktig. När restiderna fungerar får de som reser med mig till skola, arbete eller fritidsaktiviteter en lättare vardag." Beatrice Froom, busschaufför, Länstrafiken 6

7 Vi blir Region Jönköpings län Foto: Johan W Avby

8 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Ett historiskt val Den 14 september 2014 blir en historisk dag. Då röstar vi för första gången till regionfullmäktige i Region Jönköpings län. Du som röstar är med och bestämmer vilka partier och politiker som ska ansvara för länets utveckling under de kommande fyra åren. Den 1 januari 2015 blir Jönköpings län en egen region. Landstinget och Regionförbundet går samman till Region Jönköpings län. Den nya organisationen får ett brett uppdrag med ansvar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt kultur, men också för att samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Ersätter landstingsfullmäktige Regionen ska styras av ett regionfullmäktige med 81 ledamöter, som ersätter det nuvarande landstingsfullmäktige. Sedan valet 2010 har Landstinget styrts av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. De har tillsammans 56 av de 81 platserna i landstingsfullmäktige. Genom att rösta i valet påverkar du inriktningen på arbetet med att utveckla Region Jönköpings län. De politiska partierna har olika program för vad de vill satsa på. LandstingsNYTT har frågat partierna i dagens landstingsfullmäktige om hur de ser på framtiden för hälso- och sjukvård, infrastruktur, arbetsmarknad och de övriga frågor som Region Jönköpings län ska driva och utveckla. Ytterligare tre politiska partier ställer upp i valet till regionfullmäktige i Region Jönköpings län. Dessa partier är inte representerade i nuvarande landstingsfullmäktige. På sidan 11 finns en kort sammanfattning av den politik som dessa partier vill driva om de kommer in i regionfullmäktige. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM Fotnot: Valsedlarna som används till regionvalet den 14 september är märkta Val till landstingsfullmäktige". Det beror på att landstingsfullmäktige än så länge är den juridiska termen för den församling som fattar beslut på regional nivå. Förtidsröstningen startade 27 augusti. FRÅGOR 1. Vilka är de största utmaningarna för hälsooch sjukvården och hur vill ni möta dem? 2. Vilka är de största utmaningarna inom regional utveckling och hur vill ni möta dem? 3. Ge exempel på hur bildandet av Region Jönköpings län kan göra skillnad för invånarna. 8

9 Moderaterna HÅKAN JANSSON 1. En specialisering av sjukhusvården som garanterar tre akutsjukhus, i Eksjö, Jönköping och Värnamo. Detta för att trygga en god och säker sjukvård för länets invånare. Vi vill även erbjuda sjukvård till personer som bor utanför regionen, vilket blir än viktigare i samband med den nya patientlagen som stärker patienters inflytande och integritet. Alla tre sjukhus behöver ha balans i ekonomin, därför måste vi jobba vidare med åtgärdsplanen för att förbättra vården och minska kostnader. 2. Infrastruktur och sysselsättning. Vi ska bli den region som utvecklas starkast utanför storstadsområdena. Det gör vi genom att hela länet agerar gemensamt. Götalandsbanan och Europabanan är viktiga för att få tillväxt. I det korta perspektivet är det Jönköpingsbanan samt väg 26 och 47 som är de viktigaste objekten. Även elektronisk infrastruktur är en viktig del av regionens utveckling och ska prioriteras. 3. Genom en samsyn i regionen som gör att vi utvecklar alla delar av Region Jönköpings län och genom att våra ambitioner leder till en högre sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Även genom bra hälso- och sjukvård samt goda kommunikationer med bil, tåg och flyg. Miljöpartiet Kajsa Carlsson 1. Ett ökat behov av vård och omsorg hos en åldrande befolkning. Fler sjukdomstillstånd kan lindras eller botas genom bättre diagnostik och behandlingsmöjligheter men till en mycket hög kostnad. Vi vill se en politik som bygger på en helhetssyn på människan och på det som främjar hälsa. Varje insats som minskar ohälsan ökar välbefinnandet hos den enskilde och sparar pengar som vi kan använda för att bygga ut en bra vård som är tillgänglig för alla. Miljöpartiet vill att förebyggande hälsoarbete ska genomsyra politiken mer än i dag. Det handlar om att öka kunskapen om vad som främjar och stödjer hälsa. Politiska beslut ska styra mot likvärdig och bättre hälsa för alla. 2. Barnbarnens framtid avgörs av hur vi hanterar klimatförändringarna vår tids största utmaning. Region Jönköpings län måste i politiska beslut ta ansvar för en grön omställning som är nödvändig för en hållbar utveckling. Ett mer klimatsmart samhälle kan skapas genom energieffektiviseringar, klimatsmarta transporter, förnybara drivmedel och rätt upphandling av varor och tjänster. Miljöpartiet vill arbeta för en hållbar omställning och utveckling i hela regionen och ser Landstingets program för hållbar miljöutveckling som ett viktigt instrument i detta arbete. 3. Bildandet av Region Jönköpings län ökar samarbetet mellan regionen och länets kommuner, vilket har betydelse för exempelvis folkhälsoarbete, kulturutbud, kollektivtrafik och omställning till ett mer klimatsmart samhälle. Bättre samordnade resurser kan stärka utvecklingen för bättre livskvalitet och ge länet en ökad attraktivitet. Sverigedemokraterna Samuel Godrén 1. Bristen på resurser, ekonomiska och personella, är den stora utmaningen. Det behövs andra prioriteringar av staten. På regional nivå måste kärnverksamheten vara det som är viktigast. Sjukvården, både den akuta och den primära vården, måste gå före kultur och andra verksamheter. 2. En låg arbetslöshet är något av det viktigaste för utvecklingen, det minskar sociala problem och ger en bättre folkhälsa. Idag är arbetslösheten bland invandrare stor i länet, 42 procent. Politikerna talar sällan om problemet trots att det belastar offentliga verksamheter hårt genom höga försörjningsstöd med mera. Man bör minska invandringen till hanterbar nivå, ställa krav och ta bättre hand om de invandrare som kommer hit. Äldre bör kunna åka gratis mitt på dagen i kollektivtrafiken. Att vi får Götalandsbanan på plats är också viktigt. 3. Landsting, länsstyrelse, regionförbund och kommunerna kommer att jobba tätare tillsammans än tidigare. Vår förhoppning är att olika regler i olika kommuner blir mer enhetliga. Bättre samverkan mellan olika instanser kan också underlätta för medborgare som hamnar "mellan stolarna". 9

10 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Socialdemokraterna Carina ödebrink 1. Vi prioriterar mer resurser till hälso- och sjukvården istället för fortsatta skattesänkningar, därför satsar vi 2 miljarder mer på hälso- och sjukvården i hela landet, vilket innebär drygt 70 miljoner för vårt län. En jämlik sjukvård som finansieras solidariskt och fördelas efter behov kräver en annan färdriktning. Vi tycker att investeringar i sjukvården är viktigare än privatiseringar. All vård ska vara den bästa, som patient ska man inte känna oro för om man valt rätt. Vi vill ha valfrihet för patienter men inte för företag att fritt etablera sig och göra stora vinster på våra gemensamma tillgångar. 2. Kompetensförsörjningen är avgörande för sjukvård av hög kvalitet. Vi vill införa traineeplatser för unga, satsa på vidare- och specialistutbildning, fler utbildningsplatser för sjuksköterskor. Samarbetet kring framtida läkarutbildning kommer att ställa krav på kompetensförsörjning. Heltid ska vara norm. 3. Region Jönköpings län, mitt emellan våra tre storstadsområden, har goda förutsättningar att växa och utvecklas. Fortsatta satsningar på infrastruktur, samverkan med näringsliv, högskola och civilsamhälle är några viktiga utmaningar för regionens fortsatta utveckling. Kultur, miljö och besöksnäring är viktiga för jobben, men också för en långsiktigt hållbar region som människor vill leva, bo och verka i. Med en direktvald region skapar vi en tydlig, demokratisk arena som utgår från invånarnas och regionens behov. Genom att använda våra gemensamma resurser mer effektivt skapar vi bästa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Kristdemokraterna Mia frisk 1. För att klara en jämlik vård av hög kvalitet och god tillgänglighet vid våra tre akutsjukhus krävs att vi har tillgång till rätt personalkompetenser. Rekrytering och utbildning är nyckeln samt att regionen är en attraktiv arbetsgivare. En utmaning är att ta till vara den utveckling som sker inom e-hälsa och medicinskteknisk utveckling, liksom nya läkemedel som kan bidra till hälsa. Det kräver nytänkande och nya arbetsätt. Andra områden vi vill utveckla är cancervården, psykisk hälsa, ambulans- och akutsjukvård samt vården av de mest sjuka äldre. 2. En god välfärd kräver ett blomstrande näringsliv. Därför måste vi säkra att infrastrukturen fungerar, att kollektivtrafiken är smidig att använda och att det finns rätt yrkeskompetens att tillgå i regionen. Bygg höghastighetståg, rusta upp det regionala järnvägsnätet och bygg ut riksväg 27 och 40. Det krävs regional samverkan kring utbildning och forskning. Inom regionen vill vi se bättre samverkan mellan det offentliga, högskola, kulturaktörer, näringsliv och investerare för att göra nya innovativa idéer till verklighet och stötta nya företag att växa. 3. Bildandet av Region Jönköpings län innebär att regionala frågor hanteras av en direktvald församling i nära samverkan med kommunerna och att regionen kan tala med en stark tydlig röst gentemot stat och myndigheter. Det ger regionen bättre möjligheter att utvecklas. Folkpartiet Lena skaring Thorsén 1. Att kunna rekrytera duktiga medarbetare, som specialistsjuksköterskor och patologer för att upprätthålla säker och jämlik vård för alla, oavsett ålder, kön eller bostadsort. Vi vill skapa förutsättningar att rekrytera och behålla duktiga medarbetare. Den stora befolkningsgruppen över 65 år måste garanteras trygg vård och omsorg. Sjukhusen måste ha en god samverkan med vårdcentralerna och den kommunala äldreomsorgen när patienter skrivs ut så att patienterna känner sig trygga när de kommer hem. Årliga läkemedelsgenomgångar leder till att ingen får olämpliga eller för många läkemedel. Vi vill möta folkhälsoutmaningar med satsningar på vårdcentralernas folkhälsoarbete tillsammans med patienterna utifrån deras behov och satsa på utveckling av öppenvårdspsykiatri. 2. Vi vill skapa större arbetsmarknadsregioner genom att bygga ut kollektivtrafik och bredband i hela regionen. Vi vill också samverka med näringslivet för utveckling av företagande och entreprenörskap. Kulturhuset Spiras verksamhet ska vara mer tillgänglig för hela länet och vi vill ge stöd till konst- och designcentrum på Vandalorum. 3. Region Jönköpings län bildas för god samverkan mellan Landstinget/regionen och de 13 kommunerna. Redan idag ser vi samordningsvinster för patienter med den regionala sjukvårdsregionen, Kalmar, Östergötland och Jönköpings län. På sikt tror vi att en ytterligare utvidgning av regionen medför ännu fler fördelar för invånarna, bland annat genom ett större befolkningsunderlag. 10

11 CenterPARTIET Rune BACKLUND 1. Vård- och omsorgsbehoven växer i takt med att andelen äldre i befolkningen ökar. Förebyggande insatser för vår hälsa och särskilt äldres hälsa ska prioriteras. Vårdcentralerna och de tre akutsjukhusen i Eksjö, Värnamo och Jönköping kommer tillsammans med hemsjukvården i kommunerna vara stommen i länets sjukvård. Vi vill stärka samverkan mellan delarna så det inte uppstår onödig väntan på vård eller brister i kvaliteten. Detta är särskilt viktigt när det gäller mest sjuka äldre och vid svåra sjukdomstillstånd som exempelvis cancer och stroke. Vi vill ge människor ett större inflytande över sin egen vård och möjlighet att välja vård. 2. Att göra vår region attraktiv så att människor vill bo och arbeta här, samt att få företag att etablera sig och växa i hela länet, så att det finns jobb att gå till. Vi vill stärka länets konkurrenskraft genom satsningar på järnvägar och vägar, kollektivtrafik, snabbt bredband, Högskolan i Jönköping, nyföretagande, gröna näringar och turism, landsbygdsutveckling, energi- och miljöåtgärder, ökat kulturutbud och en bra sjukvård. 3. Det blir tydligare för invånarna vem som ansvarar för den regionala utvecklingen, med ett direktvalt regionfullmäktige som får ett bredare och större uppdrag. Angelägna och viktiga frågor som rör vardagen och framtiden, exempelvis miljöfrågor, kan samordnas bättre och avgöras på rätt nivå i nära samverkan med länets 13 kommuner. Vänsterpartiet INGA jonasson 1. God vård på lika villkor för hela befolkningen, god tillgänglighet i hela länet och goda medicinska resultat. Vi vill ta bort alla vinstintressen från vården och återinvestera allt överskott. Fokus ska inte ligga på kontroller och prestationsersättningar, som är en stor administrativ börda, utan på utveckling och förbättring av vården. Vi vill satsa på en sammanhållen geriatrisk vård. Bättre kompetensförsörjning behövs för att undvika kortsiktiga bemanningslösningar. Vi vill se specialisttjänster för sjukgymnaster och arbetsterapeuter, fler dietister och kuratorer och kompetensutveckling för undersköterskor. Vi satsar på psykiatrin och på förebyggande och rehabiliterande insatser. Ingen ska behöva avstå från vård av ekonomiska skäl och vi föreslår ett samordnat högkostnadsskydd på rimlig nivå. 2. Hela länet ska vara attraktivt, med god service och goda kommunikationer. Den bristande jämställdheten mellan kvinnor och män måste åtgärdas. Vi är ett feministiskt parti som vill öka jämställdheten med utbyggd och fri kollektivtrafik och satsa mer på kvinnligt företagande i länet. Kvinnodominerade yrken måste uppvärderas och män behöver uppmuntras att ta ut mer föräldraledighet. Vi värnar om länets unika natur och biologiska mångfald. Kulturen är länets hjärta, vi vill ha ett stärkt kulturliv med mångfald och stöd till fria kulturutövare och amatörer. 3. Organisationen blir tydligare och mer genomskinlig. Direktval till regionfullmäktige stärker demokratin. Förhoppningsvis blir det en tydligare organisation med mindre dubbelarbete och tydligare beslutsvägar. De kandiderar också KRISTNA VÄRDEPARTIET (Karin Hansson Gren) Kristna värdepartiet brinner för en mycket restriktiv abortlag, med undantag endast då mammans hälsa och liv är i fara. Det krävs mycket stöd och hjälp i situationer där den gravida kvinnan är tveksam till att behålla barnet. Det vill Kristna värdepartiet prioritera. Det ska inte ges information om abortmöjlighet till gravida kvinnor vid första besöket på mödravårdscentral. Bättre är att ge stöd i hur föräldrarollen kan stärkas. Vi vill också ge samvetsfrihet för barnmorskor och läkare. Detta är i enlighet med deras kall, att värna om livet, inte att aktivt avsluta det. Kristna Värdepartiet värnar om ett okränkbart liv från konceptionen till döden. FRAMSTEGSPARTIET (Gunnar Ek) Landstingen ska upphöra för att de misslyckats med att ge samma vård skall beroende var man bor i landet. En central organisation för vården behöver skapas för att förse medborgarna den vård de efterfrågar och likvärdigt erbjuds. Tandhälsovården ska snarast möjligt implementeras i den reguljära sjukvården. Bruket av så kallade stafettläkare ska försvåras och fasta anställningar ska premieras. Staten ska primärt ansvara för finansiering av hälso- och sjukvården. Vi ser inga problem med privata alternativ. SVENSKARNAS PARTI (Alexander Helgesson) Svenskar ska inte diskrimineras i vården. Ingen gratis vård till illegala flyktingar ska godkännas på bekostnad av svenska skattebetalare. En säker och trygg vård kräver att patienterna förstår vårdpersonalen. Därför ska all personal som är anställd av Landstinget tala flytande svenska. Inom Landstinget ska alla tjänster och varor handlas in från i första hand lokala leverantörer, i andra hand övriga svenska leverantörer. Både för att stödja de lokala företagen och för att minska på transporterna. Heltidsanställda landstingspolitiker ska ha en lön som är på nivå med en undersköterska. Beslutsfattarna måste komma ner på jorden och försöka förstå situationen för några av de hårdaste arbetande människorna inom vården. 11

12 Bakom kulisserna hos Smålands Musik och Teater Den 21 augusti börjar säsongen på riktigt för Smålands Musik och Teater i Kulturhuset Spira. Det är full fart för att få allt färdig när ridån går upp, men hur ser egentligen tiden före premiärer och säsongsstarter ut? Musiken i Spira hörs i hela länet Musikerna Yngve Nordström och Kerstin Jansson tycker att barnen är en särskilt viktig målgrupp för Smålands Musik och Teater. Bakom kulisserna tar vi en pratstund med konsertpianisten Kerstin Jansson och tubaisten Yngve Nordström från Jönköpings Sinfonietta. För Yngve har sommaren inneburit många välbesökta konserter runt om i länet med ensemblen John Bauer Brass. Det har blivit en hel del musik för Kerstin också. Hon har besökt London, Berlin och Japan och passat på att se föreställningar, men inte spelat själv. Det är bra för professionella musiker att vara borta från verksamheten, säger Yngve. Nu har jag laddat batterierna, fortsätter Kerstin. Snart får musikerna i Sinfoniettan en trave noter att repetera under några dagar. Sedan sys allt ihop med dirigent och solosångare, inför Thank You fothe Music, en hyllning till ABBA med solisterna Anna Sahlene och Magnus Bäcklund, som framfördes i augusti. Barnen en viktig målgrupp Yngve och Kerstin har arbetat länge i länet och brinner för att spela musik för alla i alla åldrar. Särskilt för barn och unga, ett arbete som tar hälften av deras tid. Barnen är en viktig målgrupp kulturens framtid! I höst åker jag ut med en föreställning som vänder sig till barn. Det är en stor del av vår verksamhet som inte syns för alla, säger Kerstin. Det känns helt naturligt för dem att spela ute i länet och landet med professionella musiker och amatörer. Det ger energi att ha hela länet som arbetsplats. Huset råkar ligga i Jönköping men det är inte en kommunal angelägenhet, det är hela länets kulturhus, påpekar Yngve. TEXT: MAGDALENA KOVAC FOTO: LARS KROON 12

13 Komedi om vänskapens villkor I ett rum i Kulturhuset Spira möts vi av fågelkvitter, sorlet av samtal och en stor ring av stolar. Mitt i ringen ligger en sovsäck, och bredvid den brinner en elektrisk brasa. Det är dags för repetitionsstart av pjäsen Blåvingar. I stolsringen sitter personal från alla avdelningar i huset som nyfiket väntar på vad som komma skall. Det är otroligt roligt att se så många här, inleder teaterchef Lars Melin som också regisserar Blåvingar. En känsla av skog och camping ligger tät i rummet när Lars hälsar välkommen och berättar om tankarna bakom pjäsen och varför den sätts upp. Scenografen Linda Wallgren tar över och beskriver arbetet med den klart skogsinspirerade scenografin som för tillfället står på tork i en container utanför Spira. Man tar en bit natur och lyfter in den på teatern. Det är min konstnärliga vision, berättar Linda. En humorfylld historia De tre skådespelarna Vera Veljovic, Åsa Arhammar och Gunilla Larsson tar vid och börjar läsa ur pjäsens manus. En humorfylld historia om tre pensionerade barndomsvänner ute på sin årliga utflykt målas upp. Det pratas om scoutlagen och vänskap, men lika mycket om svek och det magnifika i uppfinningen bag-in-box. Det är en ganska enkel pjäs, men det lätta kan ibland vara det svåraste. Det gäller att balansera trygghet med kreativ osäkerhet. Vi var faktiskt iväg på en hajk tillsammans, med övernattning i tält, samtidigt som vi läste pjäsen, förklarar Lars. Vid flera tillfällen får skådespelarna pausa i läsningen för att inte bli överröstade av skratt från publiken som både nickar och hummar igenkännande. Det verkar som att denna absurda och rörande komedi om vänskapens villkor letar sig in under huden hos de flesta, och stannar där. Nu börjar vi repa och utveckla pjäsen på riktigt. Den har levt i mitt huvud sedan förra hösten när jag bestämde mig för att regissera den, men nu får den verkligen liv med skådespelarna och det konstnärliga teamet. Vi hoppas nå en stor publik, för på premiären 24 september kommer det att vara riktigt bra, berättar Lars innan han skyndar iväg till nästa repetition. TEXT: VIKTOR JACOBS FOTO: LARS KROON Se hela höstens program på Repetition pågår! Lars Melin (i vit skjorta) berättar om tankarna bakom pjäsen Blåvingar och varför den sätts upp. Kerstin Jansson tipsar Lunchkonsert på Caféscenen i Spira med Brahms Klarinettrio 30 september kl 12. Klarinett, cello och piano. Yngve Nordström tipsar Sinfoniettans nya Serenadensemble drar igång lunchkonserterna i Spira med Blåsfrossa 9 september. Lars Melin tipsar Våra tre egenproducerade teaterpjäser Min Arm (premiär 28 augusti), Blåvingar (24 september) och Chaplin (22 november). The Music Within en konsert med inbyggda videokameror i instrumenten. Besökaren får höra och se musiken skapas direkt på en jätteskärm. I Spira oktober/november. För den ovane besökaren ger Sinfoniettan konserten Symfoniska Godbitar, med stycken som alla kan känna igen, i Spira 18 september. Bland gästspelen är humorgruppen Klungans "På rätt sida om okej" en personlig favorit. Dessutom har vi mängder med bra after work! 13

14 Sjukgymnasten Ann-Sofi Kammerlind hoppas att hennes forskning om yrsel ska vara till nytta för patienterna och ge inspiration till andra att ägna sig åt forskning. Här undersöker hon en patient tillsammans med sjukgymnasten Hanna Sjöholm på geriatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Möt en forskare! Fredagen den 26 september är alla välkomna att träffa forskare, prova på experiment och inspireras av forskning. Då arrangeras vetenskapsfesten Forskarfredag på ett 20-tal orter runtom i Sverige. I Jönköpings län kan man bland annat besöka Kaffe med vetenskap på Högskolan eller lyssna på forskare på något av länets sjukhus. Aktiviteterna är gratis och barn och unga är en särskilt viktig målgrupp. Jönköpings län deltar i Forskarfredag för tredje gången. För oss är forskningen en viktig investering för att vården ska bli bättre. Ju närmare verksamheten forskningen bedrivs desto större möjligheter att resultaten snabbt omsätts i praktiken, säger professor Boel Andersson Gäre, Landstinget i Jönköpings län. Vanliga människor I år är temat att visa att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Vid sidan av arbetet som till exempel sjuksköterska, läkare, sjukgymnast eller biomedicinsk analytiker, ägnar de mycket tid åt forskning. Forskarfredag ger också forskarna tillfälle att träna på att beskriva sina arbeten på ett sätt som är lätt att förstå. Ett annat viktigt syfte är att intressera gymnasie- och folkhögskoleelever för de utvecklingsmöjligheter som finns inom Landstinget. 30-tal arrangemang Under Forskarfredag deltar forskare i ett 30- tal arrangemang runt om i länet och berättar populärvetenskapligt om sina arbeten för vårdstudenter, gymnasister, patienter, medarbetare, politiker och övriga länsinvånare. Ann-Sofi Kammerlind, sjukgymnast som har skrivit en avhandling om yrsel, är en av forskarna: Det är väldigt roligt att som forskare få vara med på Forskarfredag. Jag får presentera hur det kan gå till när man forskar och se hur intresset väcks hos en gymnasieelev som frågar hur man ska gå tillväga om man vill forska i framtiden. Kanske kan mina forskningsresultat bli till nytta för någon som till exempel haft symtom som de inte förstått sig på eller vetat vad de ska göra åt. Jag tror att Forskarfredag är ett av många viktiga verktyg för att placera forskningen i ett större sammanhang, för det är ju precis så vi vill ha det. Låna en forskare Forskarfredag bjuder på ett digert program med bland annat forskarstationer, Science Café och seminarier på Högskolan i Jönköping, samt forskarlunch och korta föreläsningar på länets tre sjukhus. I Jönköping blir det bland annat Science After work i Kulturhuset Spira. På Högskolan hålls en akademisk högtid med installation av professorer, doktorer och hedersdoktorer. Dessutom erbjuds länets folkhögskolor att låna en forskare för föreläsning på hemmaplan. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Forskarfredag i Jönköpings län genomförs i samarbete mellan Landstinget, Högskolan och Regionförbundet. Läs mer om programmet: forskarfredag.se/jonkoping 14

15 Nätkoll på hjälpmedel På Landstingets webbplats 1177 Vårdguiden finns nu en tjänst för dig som använder eller kan vara i behov av hjälpmedel. Där kan man bland annat se vilka hjälpmedel som finns, vad de kostar och vilka villkor som gäller, både nationellt och i den kommun eller det län man bor. På webbplatsen finns också en sökbar produktkatalog med information om över hjälpmedel. Ännu fler läggs till under hösten Produkterna presenteras neutralt, utan säljande information från leverantörerna. Många använder hjälpmedel Många barn och vuxna behöver hjälpmedel av olika slag för att underlätta sin vardag. Det finns mängder av hjälpmedel för personer med fysiska funktionshinder, som rullstolar, rollatorer, hörapparater och träningsredskap. Men det finns också mängder av kognitiva hjälpmedel som underlättar exempelvis planering av vardagen och kommunikation. Syftet med webbplatsen är att de som använder hjälpmedel ska få bättre överblick och information, bli mer delaktiga och lättare kunna välja och jämföra hjälpmedel. Det finns också flera bloggar där personer med funktionshinder berättar om sin vardag. Webbplatsen är utformad för att så många som möjligt ska kunna använda den. Till exempel kan användare med nedsatt syn få informationen uppläst genom en funktion som kallas talande webb. Hjälpmedel i Jönköpings län I Jönköpings län är det både Landstinget och kommunerna som skriver ut hjälpmedel. Det är det behov man har som avgör om man kan få ett hjälpmedel. Den som skriver ut hjälpmedlet bedömer behovet. I Jönköpings län följer alla som skriver ut hjälpmedel samma regler. Man kan få ett hjälpmedel förskrivet om: Många barn och vuxna behöver hjälpmedel för att underlätta vardagen. På webbplatsen 1177 Vårdguiden finns nu samlad information om vilka hjälpmedel som finns samt regler och villkor för att få hjälpmedel, både nationellt och på kommunnivå. Många barn och vuxna behöver hjälpmedel av olika slag för att underlätta sin vardag det är en del av rehabilitering, habilitering, vård eller behandling och är medicinskt motiverat det kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning, utprovning och anpassning. Övriga produkter räknas som egenansvarsprodukter och dessa ansvarar man själva för att köpa. Hög kostnad ger frikort I Jönköpings län tillämpas inte fritt val av hjälpmedel. Det är alltid behovet som avgör vilket hjälpmedel man får förskrivet. Genom att vara aktiv och delaktig i rehabiliteringsprocessen och berätta om sina behov så försäkrar man sig om att man får det hörhjälpmedel som passar bäst. Kostnader för hjälpmedel som skrivs ut av Landstinget. Vid vårdbesöket, då behovet bedöms, betalar man ordinarie patientavgift. Högkostnadsskyddet för sjukvård innebär att man inte behöver betala mer än kronor i patientavgifter inom en period på tolv månader. När man uppnått beloppet får man ett frikort för sjukvård. En del hjälpmedel får man låna kostnadsfritt från Landstinget. För andra får man betala en egenavgift. På 1177 Vårdguiden finns mer information om var man vänder sig för att få ett visst hjälpmedel samt kring villkor och regler. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: ÅSA GRINDAL Mer information: 1177.se, under Fakta och råd/hjälpmedel Hjälpmedelscentralen Hjälpmedelscentralen i Jönköping har ett länsövergripande ansvar för Landstingets hjälpmedelsförsörjning och är en resurs både för länsbor och för de som skriver ut hjälpmedel. Läs mer på Landstingets webbplats, under Verksamhet/Ledning och stödverksamheter/verksamhetsstöd och service/hjälpmedelscentralen 15

16 Ombud för barn via webben Nu lanserar 1177 Vårdguiden en ny tjänst, så att du som vårdnadshavare kan vara ombud för ditt barn i kontakten med vården via webben. På 1177.se kan du nu bland annat: Boka, omboka eller avboka ditt barns besök i vården. Förnya ditt barns recept. Kontakta ditt barns vårdmottagning, och läsa och hantera ärenden i ditt barns inkorg. Välja vårdcentral åt ditt barn. Du kan också ange till vilken e-postadress och mobilnummer du vill få aviseringar, när det kommer nya ärenden. Du utför ditt barns ärenden via din egen inloggning i e-tjänsten Mina vårdkontakter på 1177.se. När du loggat in hittar du ombudsfunktionen på startsidan. Klicka på Lägg till barn att vara ombud för och ange barnets personnummer. När det är gjort kan du börja utföra ärenden. Du kan vara ombud för ditt barn fram till dess att barnet fyller 13 år. Satsar stort på urologi Under 2014 har Landstinget i Jönköpings län gjort stora satsningar inom urologin. 1 januari startade länskliniken och i augusti öppnade en avdelning för 18 patienter som vårdas vid planerade och akuta urologiska operationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Det har varit en lång resa under flera år och nu ser vi resultatet! säger Bruno Larsson, överläkare och verksamhetschef för länskliniken. Avdelningen är ett viktigt steg i etableringen av den länsurologiska kliniken. Länskliniken inom urologi bedriver mottagnings- och operationsverksamhet på länets tre sjukhus och patienterna vårdades tidigare på respektive kirurgkliniks avdelning. På den nya avdelningen på Länssjukhuset Ryhov vårdas man vid större urologiska ingrepp, till exempel på grund av cancer, vid robotkirurgi eller akuta operationer. Vi ökar inte antalet vårdplatser, men det stora är att vi kan samla våra patienter på en egen avdelning med urologpersonal som är specialiserad på urologpatienter. Det innebär att vi får möjlighet att driva specifik urologisk vård med ännu bättre kvalitet. Även de operativa ingrepp som görs i Eksjö och Värnamo kommer att specialinriktas mot delar av urologin, vilket gynnar patienterna. Landstinget bygger för framtidens sjukvård Landstinget genomför de närmaste fem åren flera stora byggprojekt för att skapa bra lokaler för framtidens sjukvård. Det handlar bland annat om utbyggd strålbehandling vid onkologiska kliniken i Jönköping, nytt vårdcentrum i Smålandsstenar och nya operations- och intensivvårdslokaler vid sjukhusen i Värnamo och Eksjö. Foto: Åsa Grindahl Det är dags för flera större projekt nu i de planer som finns för länets tre akutsjukhus, säger Ulrika Ståhlkrantz Malmberg, byggnadschef på Landstingsfastigheter. Det är viktigt att vi utvecklar sjukhusen för att skapa goda vårdmiljöer och god arbetsmiljö. Sinikka är Landstingets första sonograf Efter en specialistutbildning är röntgensjuksköterskan Sinikka Evaldsson på Länssjukhuset Ryhov Landstingets första sonograf. Det innebär att hon gör ultraljudsundersökningar av organ i buken, främst galla, lever, bukspottkörtel, njurar och bukaorta. Hon gör undersökningen utifrån en bestämd struktur och tar ett antal bilder, såväl stillbilder som rörliga. Efter granskning av bilderna skriver hon ett svar med undersökningsresultatet. Det känns jättebra och spännande att genomföra undersökningar. Jag uppskattar kontakten med patienterna, säger Sinikka Evaldsson. Detta gör att läkarresurser frigörs och att tillgängligheten ökar.

17 Skydda dig mot influensa! Tisdag 21 oktober 2014 startar vaccinationerna mot årets influensa. "Vi hoppas att minst 75 procent av dem som fyllt 65 år tackar ja till vaccination och att alla i övriga riskgrupper vaccinerar sig. Vaccinationen är ett enkelt sätt att skydda sig mot både influensa och dess följdsjukdomar, säger smittskyddsläkare Peter Iveroth. Vården erbjuder många vaccinationstillfällen på vårdcentraler och sjukhus. I nästa nummer av LandstingsNYTT presenterar vi vårdcentralernas alla tider. Välkommen att vaccinera dig! Kuratorer fyller 100 år Kuratorsyrket fyller 100 år i år. Det firar kuratorerna i Jönköpings sjukvårdsområde med en heldag i aulan på Länssjukhuset Ryhov den 2 oktober 2014 för sjukvårdens medarbetare och allmänheten. Sex kuratorer föreläser om ämnen som bland annat cancerrehabilitering, KBT online och våld i nära relationer. Köper utbildning för tandsköterskor De närmaste åren kommer många tandsköterskor i Jönköpings län att gå i pension. För att möta den kraftiga pensionsavgången har Folktandvården i länet köpt 15 av höstens platser på tandsköterskeutbildningen på Tranås Yrkeshögskola. Eleverna som valts ut har stått på reservlistan på utbildningscentrets tandsköterskeutbildning. Tanken är att de blivande tandsköterskorna ska få en geografisk närhet till Folktandvårdens kliniker. Studenterna får möjlighet till betald sommarpraktik i Folktandvården i Jönköpings län redan sommaren Utbildningen startar den 27 augusti 2014 och i december 2015 erbjuds de färdiga tandsköterskorna en tillsvidaretjänst på någon av Folktandvårdens kliniker i länet. Öppet hus vid Stora Segerstad 27 september 2014 kl bjuder Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium in till Öppet hus med aktiviteter för alla åldrar. Passa på att träffa lantbruksdjur, titta på maskiner och bekanta dig med olika hundsporter. Personal och elever är på plats för att visa och berätta om verksamheten. Du kan bland annat prova att köra skogsmaskin i simulatorer, prova på olika hundsporter och besöka veteran traktormuseet. På marknadstorget kan du bland annat köpa lokalt producerade varor från Stora Segerstad och lokala företagare. Tänk på att många av dessa utställare inte har möjlighet att ta betalt med kort. Bankomat finns i Reftele. Du kan äta en god lunch och njuta av hembakat i lantcaféet. I en informationsmonter vid matsalen berättar vi om skolan och om våra utbildningar. Mer information: Jag är medveten om att vi behöver fler tandsköterskor än dessa 15, men det här är ändå en bra början, säger Agnetha Bartoll, tandvårdsdirektör Folktandvården i Jönköpings län. Slöjdare ställer ut Under hösten 2014 arrangeras flera utställningar med lokala slöjdare i Hemslöjdens Hus på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. 25 augusti 16 september 2014 Vad vi gör: Jönköpings läns hemslöjdsförbunds styrelse Verk av Birgitta Holm, Bruzaholm, Anna Kjellander, Habo, Catrine Köpsén, Gränna, Karin Falk Dreier, Huskvarna, Inga-Maj Eleholt, Smålandsstenar, Boël Östlund, Jönköping och Niklas Mattsson, Jönköping. 24 september 14 oktober 2014 Ullen är härlig med Britt Svensson Ullen har blivit en naturlig del av Britts slöjdande. I stort sätt alla textila tekniker kan utföras i ull. Britt är en sann ullentusiast från Värekulla utanför Mariannelund. 20 oktober 18 november 2014 Tre generationer slöjd med Maj-Britt Karlssons familj I familjen Karlsson från Eksjö ärvs skaparglädjen och kunskapen förvaltas väl. I utställningen finns skedar, virknålar och skohorn av horn och ben, eneknappar, stickade vantar, vävda mattor och trummor. 24 november 17 december 2014 Knivar med Thomas och Claes Löfgren Två småländska och världsberömda knivmakare visar upp sina knivar, samlarobjekt och högt uppskattade för sina unika stilar och uttryck. De arbetar i väldigt speciella material som exempelvis fossila valrossbetar. Mer information om öppettider med mera på eller på telefon , , Foto: Niclas Flink 17

18 LANDSTINGS-TIPSET I tidningen hittar du svaren på frågorna. Mejla rätt tipsrad till informationsavdelningen@lj.se eller skicka brev till Landstings-Tipset, Landstingets informationsavdelning, Box 1024, Jönköping. Första pris är ett presentkort på 600 kronor, 2 3 är presentkort på 300 kronor och 4 10 pris är presentkort. Vinnare och rätt rad publiceras i nästa LandstingsNYTT som kommer i oktober Vad heter ST-läkaren som tog emot Elsy Sjöström på Höglandssjukhuset i Eksjö? 1) Ulrika Stefansson X) Karl-Martin Hjälmdahl 2) Camilla Strid 2. Vilket instrument spelar musikern Yngve Nordström? 1) Tuba X) Trombon 2) Trumpet 3. Vem regisserar pjäsen Blåvingar som spelas i Kulturhuset Spira under hösten? 1) Vera Veljovic X) Åsa Arhammar 2) Lars Melin 4. Hur många partier finns representerade i nuvarande landstingsfullmäktige? 1) Fyra X) Tolv) 2) Åtta 5. Vilket datum arrangeras Forskarfredag i Jönköpings län? 1) 26 september X) 26 oktober 2) 26 december 6. Vad kallas den högsta beslutande instans som ska styra Region Jönköpings län från och med 1 januari 2015? 1) Regionfullmäktige X) Länsfullmäktige 2) Länsstyrelsen 7. På vilken av följande orter i länet ska ett nytt vårdcentrum byggas? 1) Gislaved X) Smålandsstenar 2) Eksjö 8. Röntgensjuksköteran Sinikka Evaldsson har gått en specialistutbildning till 1) Audionom X) Biomedicinsk analytiker 2) Sonograf Namn Gatuadress Postnummer och ort Telefon eller mejladress Rätt rad i förra LandstingsTipset, nummer 2/2014 X1X Vinnare i förra Landstings-Tipset Första pris, presentkort på Spira värt 600 kronor: Marianne Trygg Havsjö, Medeltorp, Bodafors. Andra-tredje pris, presentkort på Spira värt 300: Anita Lindberg, Grymängsgatan 15, Jönköping, Ann-Sofie Ehblom, Brahegatan 3, Jönköping. Fjärde tionde pris, blomstercheck, Interflora: Inger Almfors Birkagatan 10, Jönköping, Birgitta Sollenby, Bäckalyckevägen 40, Jönköping, Lennart Johansson, Rosenvägen, Frinnaryd, Marianne o Charlie Björkman, Persikovägen 25, Smålandsstenar, Marianne Carselid, Granstigen 6, Anderstorp, Marianne Carselid, Granstigen 6, Anderstorp, Ebba Nilsson, Norra Strandgatan 72, Jönköping, Presentkort Interflora 100 kr, Rosmarie Gustafsson, Täringstorp 5, Aneby 18 Skicka in din lösning senast 5 oktober. Folkhälsoplanerarna Therese Rostedt och Veronica Ottosson arbetar för att landstingets verksamheter ska bli hbt-diplomerade Sjukvården blir HBT-diplomerad Ingen som besöker eller arbetar i vården ska känna sig kränkt på grund av sin sexuella läggning. Därför får vårdpersonal på länets vårdcentraler och sjukhus utbildning i hbtq-frågor. Sedan tidigare är alla ungdomsmottagningar i Jönköpings län hbt-diplomerade och under hösten 2014 erbjuds vårdcentraler och kliniker samma möjlighet. Utbildningarna ger kunskap om bland annat normer, hbtq, hiv och sexuellt överförbara infektioner, samt vikten av ett bra bemötande. Under hösten har vi ett särskilt fokus på verksamheter som möter många unga vuxna, säger Therese Rostedt, folkhälsoplanerare på Landstingets folkhälsosektion. Utbildningarna arrangeras i samarbete med sex andra landsting och regioner inom nätverket Adlon. Arbete för jämlik vård Hbt-frågor ingår i Landstingets arbete för jämlik vård, som bland annat syftar till att ingen ska uppleva sig kränkt eller missförstådd på grund av sin sexuella läggning i mötet med vården förebygga och minska ohälsa bland hbt-personer alla ska känna sig välkomna att arbeta inom Landstinget. Homosexuella, bisexuella och transpersoner har ofta en betydligt sämre hälsa än övriga befolkningen och särskilt unga hbt-personer ofta är särskilt utsatta. Vanliga orsaker är kränkande bemötande, trakasserier, diskriminering och våld, som kan bero på homofobi och på att heterosexualitet fortfarande fungerar som norm i samhället. Som patient kan det kännas tryggt att veta att den vårdcentral man besöker är hbt-diplomerad. Personalens kunskap kan också öppna upp för helt andra samtal, säger Veronica Ottosson, folkhälsoplanerare på Landstingets folkhälsosektion. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Fotnot: Hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. Queer är ett begrepp som beskriver ett kritiskt förhållningssätt till normer och kan handla om både kön och sexuell läggning och ingår inte i diplomeringen.