Ett yrke på liv och död 8

Transkript

1 2/11 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Ett yrke på liv och död 8 3 Gemensam väg nödvändig Ilskan 18 pyser ut Pratglad fågel Här lyckas besparingarna

2 3 aktuellt: Gemensam väg nödvändig Peter Lilja om förtroendekrisen i landstinget. aktuellt: Här lyckas besparingarna Servicedirektören förklarar varför. aktuellt: 1177.se Ett stöd för medarbetare i vården. aktuellt: Specialistläkaryrkets svårigheter Nästa ögonblick kan innebära skillnad mellan liv och död. en dag på...: IT-enheten Avdelningen som bootar din dator. profilen: Bird Lingborn En pratglad fågel som gärna prövar sina vingar. klubbat och klart: Investeringar skjuts på framtiden mingel: Restaurang firade renovering Nyinvigning av Blekingesjukhusets restaurang och cafeteria i Karlshamn. aktuellt: Brandskyddet i landstinget förstärks Brandingenjören Simon Espenrud vill främja samarbete. aktuellt: Se möjligheterna 2011 vad hände sedan sedan? Två nya projekt ska spara pengar. aktuellt: Kola-projektet Samverkan mellan primärvård och Ronneby kommun. Må bra: Hot och våld på jobbet Kan vi känna oss trygga på arbetsplatsen? forum: Ilska pyser ut på intranätet Beteendevetaren Fredrik Björklund om behovet av att få pysa av sig. Anslagstavlan: Ny samlarbild krönikan: Frisktandvård nu går vi vidare At your service Ibland råkar jag träffa på någon vilsen medmänniska i korridorerna i Wämö center. Många invånare hittar ju in i sjukhusområdet i Karlskrona just den vägen, fast de egentligen skulle till byggnad 13 eller borde gått in via huvudentrén eller ännu längre bort. Nu hamnade de i stället här, och då kan det ibland bli jag som får visa dem vägen till hissen och förklara åt vilket håll man ska gå i kulverten. Alla medarbetare i landstinget arbetar med service till invånarna i Blekinge, oavsett yrkeskategori. Det menar växeltelefonisten Bird Lingborn på sidan 10 i detta nummer av Puls och det skriver jag gärna under på. För min egen del består oftast servicen i att, mestadels i form av nyheter och reportage, berätta om sådant i landstingets verksamhet som man kan ha nytta av när man behöver komma i kontakt med oss. Ibland riktar sig informationen i stället till medarbetare, för att hjälpa dem i sitt arbete med att i sin tur serva invånare och patienter. Och så ibland ger jag service till journaliser, som ju också förser invånarna med information, eller tja, åtminstone en och annan story. I andra änden av tråden finns alltid en patient eller invånare. Tråden kan vara lång ibland. Men när jag står öga mot öga mot patienten och själv, med det lilla jag kan, får hjälpa henne eller honom att hitta rätt, då känner jag mig extra stolt över att arbeta i landstinget. Det var inte avsiktligt, men just i detta nummer fick vi påfallande mycket att berätta om det som ryms i serviceorganisationen. Förutom besöken i växeln och på IT-enheten inviger vi den nyrenoverade restaurangen i Karlshamn, träffar mannen som ska se till att våra fastigheter har bra brandskydd och berättar hur Landstingsservice lyckats att spara 50 miljoner kronor - och nu tar sig an nya besparingar. På tal om det berör vi givetvis även det ekonomiska läget i landstinget som helhet och hur förtroendet mellan olika delar av organsiationen måste byggas upp efter den senaste tidens turbulens. Peter Lilja har också en egen spalt där han skriver om behovet av dialog. En hel del vård blir det så klart också. Tre av Blekingesjukhusets specialistläkare berättar till exempel om att ha ett yrke där man bland annat måste berätta för en patient att hon eller han har dödlig cancer. Att genomföra ett sådant samtal på rätt sätt och att göra insatser för någon som bara har en kort tid kvar att leva, jo det är service också. Av den allra viktigaste sorten. Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls är producerad av Landstinget Blekinge och distribueras till samtliga anställda inom Landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Produktion: Informationsavdelningen, Landstinget Blekinge Tryck: Printfabriken, Karlskrona E-post: nyhetsredaktionen@ltblekinge.se Adress och telefon: Landstinget Blekinge, Karlskrona, Internet: 2 Puls 2/11

3 Vi måste hitta en gemensam väg Dialog för att skapa en enad verklighetsbild och en gemensam väg framåt. Det är landstingsdirektören Peter Liljas recept för att komma ur det som många beskriver som en allvarlig förtroendekris inom Landstinget Blekinge. Vi måste ta itu med de klyftor som finns i organisationen. Det är nödvändigt för att kunna arbeta konstruktivt med att lösa våra ekonomiska problem, säger Peter Lilja. Det har varit turbulent i landstinget sedan han tillträdde som landstingsdirektör den 21 februari, en situation som dock byggts upp under en längre tid. På grund av landstingets ekonomiska resultat för 2010, ett minus på 71,3 miljoner kronor, valde landstingsfullmäktige att inte ge landstingsstyrelsen ansvarsfrihet. Det har fått medarbetare och invånare i länet att kräva att styrelseledamöterna ska avgå. Samtidigt som krisen pågått inom landstingets politiska nivå har offentliga brev och uttalanden i medierna visat att chefer på olika håll i organisationen inte har haft en enad bild av situationen och hur de ekonomiska problemen ska lösas. Det är oerhört viktigt att vi alla har en gemensam bild kring hur våra ekonomiska problem ser ut och vad som krävs för att komma tillrätta med dem. Det är det vi måste fokusera på nu, inte att bygga ytterligare barriärer mellan varandra. För att skapa en korrekt bild av nuläget och varför våra kostnader har ökat under fjolåret har Peter Lilja gett några landstingsanalytiker i uppdrag att tillsammans med berörda verksamhetsansvariga analysera den statistik som finns och som visar på ett mycket högt kostnadsläge. Men den mest prioriterade uppgiften för Peter Lilja just nu är att tillsammans med sina medarbetare i ledningsgruppen ta fram åtgärder som i år gör att ekonomin snabbt förbättras. Samtidigt behöver landstinget en långsiktig strategi kring hur verksamheten ska utformas för att bli så bra och kostnadseffektiv som möjligt. I det arbetet är dialogen ett nödvändigt redskap, menar Peter Lilja. Att träffa så många chefer som möjligt är min mest prioriterade uppgift för närvarande. Jag möter Peter Lilja även många andra medarbetare men just cheferna är viktiga för att bygga en organisation som fungerar och där vi jobbar tillsammans mot samma mål, säger han. Peter Lilja har många tankar kring hur han vill stärka dialogen i chefsleden. Han överväger olika modeller för hur alla chefer ska få möjlighet att träffa varandra, landstingsdirektören och ledningsgruppen. En möjlighet är att ha öppna möten en gång i månaden dit alla chefer kan komma. Inget är ännu bestämt, men vi måste få möjlighet att träffas oftare. Ny avdelning för äldre med många sjukdomar Landstinget har fått en ny avdelning för äldre patienter. I april öppnades den geriatriska avdelningen vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Visst har avdelningen vissa barnsjukdomar men starten har gått över förväntan. Alla är positiva och de problem vi stöter på löser vi, summerar avdelningschefen Lotta Nyström. Den geriatriska avdelningen är ett led i att effektivisera omhändertagandet av äldre patienter med många sjukdomar. I stället för att låta patienterna flytta runt i vården ska de få behandling för flera olika diagnoser på ett och samma ställe. De kan skrivas in vid avdelningen av läkare vid vårdcentralerna och slipper då vägen via akutmottagningen. Det är en stor vinst för patienten som slipper bollas runt i systemet. Men på sikt är det också en samhällsekonomisk vinst eftersom den sammanlagda vårdtiden blir mindre, säger Lotta Nyström. Runt bordet på den öppna ytan mellan avdelning 36 och 37 träffas medarbetarna vid den geriatriska avdelningen, bland annat när det är dags för kaffe. Från vänster: Johanna Panzar, Sandra Ottosson, Linda Franson, Lotta Nyström, Pernilla Stenkilsson och Diana Erlandsson. Tre läkare som är specialister på äldres sjukdomar arbetar på avdelningen, liksom sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Medarbetarna är handplockade från andra avdelningar och vårdplatserna har skapats genom omfördelningar inom Blekingesjukhuset, i ett första skede från ortopedin. Redan till hösten är det tänkt att avdelningen ska få ytterligare 20 vårdplatser. På sikt är det meningen att en avdelning ska öppnas även vid Blekingesjukhuset i Karlshamn. Puls 2/11 3

4 En postrunda per dag i stället för två är en av de sparåtgärder Landstingsservice nyligen infört. Vad är hemligheten, Landstingsservice? Landstinget har fått ekonomiskt minus två år i rad, samtidigt som Landstingsservice höll budget och sparade 50 miljoner kronor. Nu tar man sats för att även klara 2011 års besparingar på 30 miljoner. Hur kommer det sig att Landstingsservice når sina ekonomiska mål? Jag tror vi har lyckats involvera medarbetarna långt ut på arbetsplatserna. Det är där man vet bäst vad som går att spara, säger Per Johansson. Kostnadskort hjälper oss Att ta medarbetarnas förslag på allvar och ge respons på alla förslag är honnörsord för den ställföreträdande servicedirektören. Vägen ut till medarbetarna går via det som i Landstingsservice kallas för kostnadskort, en process som följer förslag och beslut genom arbetsplatsträffar, Landstingssservices ledningsgrupp och, Per Johansson. vid behov, vidare till landstingets ledningsgrupp eller den politiska nivån. Det är inga kort i egentlig bemärkelse utan excel-mallar, som hjälper oss att arbeta strukturerat och processinriktat, berättar Per Johansson. Ändrat serviceutbud Att Landstingsservice redan har sparat in 13,2 av de 30 miljoner kronor som ska sparas i år har inte gått landstingets medarbetare obemärkt förbi. Serviceutbudet har ändrats och Landstingsservice har generellt svårare att göra det där lilla extra som normalt inte ingår i utbudet. Vissa priser har också justerats, exempelvis parkeringsavgifterna och lunchpriserna, som höjts för första gången sedan Det är naturligt att det blir reaktioner på prishöjningarna men faktum är att parkeringsavgifterna fortfarande är lägre än i våra grannlandsting. Lunchpriserna har vi anpassat till grannlandstingen och höjda råvarupriser. Vi får inte ta av vår egen budget för att subventionera priserna, påpekar Per Johansson. Andra åtgärder som vården varit med om att besluta är minskade investeringar inom fastigheter, IT och medicinsk teknik. Man tar heller inte in vikarier utan särkilt beslut om undantag. Läget är så klart pressat för medarbetarna i Landstingsservice. Trots det minskar sjukskrivningarna. Det kan vara ett bra betyg på att vi lyckats med förankringen i verksamheterna, säger Per Johansson. Så ska ITkostnaderna minska Jämförelser med andra landsting är ett sätt att mäta sina kostnader. Siffrorna för exempelvis fastigheter visar att Landstinget Blekinge ligger bra till, medan kostnaderna för IT är högre än landstingen i genomsnitt. Så här arbetar landstinget för att minska IT-kostnaderna. Antalet IT-system ska minska. Systemen ägs centralt i landstinget och styrs genom en ny modell, PM3, där verksamheterna som ska använda systemen äger besluten. IT-verksamheten ska så långt som möjligt drivas i egen regi, med så lite inblandning av konsulter som möjligt. Skatteintäkterna ökar Mitt i Landstinget Blekinges ekonomiska kris kommer ett positivt besked. Landstinget förväntas få 69 miljoner kronor mer i skatteintäkter än beräknat. Skatteintäkterna är tillsammans med statsbidragen landstingets främsta inkomstkälla. Under den kraftiga lågkonjunktur som Sverige gått igenom har färre invånare haft arbete och därför har skatteintäkterna minskat. Men nu ökar de igen, enligt den senaste prognosen. Det är på tiden, menar ekonomidirektören Agneta Kalnins. Vårt lilla landsting har inte återhämtat sig från lågkonjunkturen lika snabbt som andra landsting, men nu är det vår tur. Det positiva beskedet betyder inte att landstinget kan avblåsa kraftfulla sparåtgärder. För att få ett ekonomiskt plus vid årets slut krävs att många av åtgärderna genomförs och får önskad effekt. Eftersom landstingets kassa håller på att sina har landstinget ansökt om att höja checkräkningskrediten från 25 till 200 miljoner kronor och landstinget har också lånat av pengar avsedda för framtida pensioner för att betala räkningarna. Att låna av pensionspengarna är det billigaste sättet att låna men det är viktigt att betona att det inte betyder att medarbetare får mindre i pension. Landstinget är skyldigt att betala ut de intjänade pensionerna enligt de avtal som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare. Samtidigt ska vi återställa de pengar vi lånat, säger Agneta Kalnins. 4 Puls 2/11

5 Hon ser digitala möjligheter Sedan 1177.se lanserades i en ny version i december förra året har Ronneby vårdcentral accelererat sitt arbete med webbinformation. Distriktssköterskan Pia Carlström arbetar med livsstilsfrågor på vårdcentralen och menar att bra information på internet hjälper patienterna att ta ett eget ansvar för sin hälsa. Pia Carlström arbetar mycket med livsstilsfrågor. I takt med att hälsoinformationen på internet blir bättre ser hon nya möjligheter för att patienterna själva kan ta ett större ansvar för sin hälsa. Vi tar emot väldigt många samtal till vårdcentralen, särskilt under måndagar. Många av dem som ringer har faktiskt redan tillräcklig kunskap och vet vad som är fel, de behöver bara få en bekräftelse. I det fallet kan 1177.se vara till hjälp och kanske minska antalet telefonsamtal till vårdcentralen, säger Pia Carlström entusiastiskt. När hon såg den nya versionen av 1177.se som lanserades i december tyckte hon det var dags att visa Pia Carlström visar sitt specialområde liv och hälsa på 1177.se. möjligheterna för sina kollegor och utbilda dem. Nu har alla börjat använda webbplatsen. Den fungerar som ett stöd så att alla på vårdcentralen använder samma begrepp och termer när de pratar med patienterna. De tipsar även dem som vill ha mer information om 1177.se. Pia Carlström är tillsammans med två kollegor även administratör för de nya e-tjänsterna Mina vårdkontakter. Viljan att lära ut och i slutändan underlätta för Ronnebys patienter lyser starkt. Även rehabiliteringen har stor användning av 1177.se, speciellt den anatomiska atlas som illustrativt förklarar kroppens olika delar och funktioner. Detsamma gäller läkare som har användning av sidan när de förklarar en diagnos för en patient. För att inte tala om alla texter på andra språk som går att skriva ut och ge till patienter! Ring först så får du rätt vård direkt! Det är budskapet i en kampanj som landstinget ska dra i gång. Många söker sig i dag till akutmottagningarna trots att de inte är akutpatienter. De skulle få bättre och snabbare hjälp om de i stället först ringde till vården. Då blir de hänvisade till rätt vårdnivå och kan också få hjälp att boka en tid, till exempel på sin vårdcentral. Tanken är att ingen på eget bevåg ska söka sig till akutmottagningen, utan bara komma dit efter hänvisning eller med ambulans. Med dessa budskap ska vi få blekingarna att ändra beteende när de söker vård: 1. Ring din vårdcentral under dagtid på vardagar. 2. Ring 1177 på övriga tider. 3. Ring 112 dygnet runt, när det gäller livshotande tillstånd. Jannice Jonasson, projektledare Säker kommunikation över nätet Vad är egentligen Mina vårdkontakter och varför ska vi använda det? Puls har frågat Jannice Jonasson, projektledare för införandet av de nya e-tjänsterna. Vad är Mina vårdkontakter? Mina vårdkontakter är en samling e-tjänster där våra patienter har möjlighet att kommunicera med sin mottagning över internet på ett säkert sätt. Tjänsten låter patienterna kommunicera med vården när det passar dem bäst och är för vården ett avlastande komplement till telefon, fax och brev. Varför byter vi från Kom fram? För att Mina vårdkontakter är både ett bättre och säkrare system som dessutom ständigt förbättras. När vi skapade Kom fram var vi väldigt tidigt ute och det fanns inga andra system att välja på, så vi fick utveckla ett eget. Nu när vi byter sparar vi både tid och pengar eftersom vi själva inte behöver lägga tid på att utveckla tjänsterna. Vår strategi är dessutom att vi så långt som möjligt ska använda oss av standardsystem och samarbeta med andra landsting, vilket är ännu en anledning att byta. Vad kan Mina vårdkontakter användas till? Patienter kan till exempel kontakta sin mottagning, förnya recept, få påminnelser via sms och av- och omboka besökstider. Allt enligt de lagar och krav som finns kring säkerhet och sekretess. Mina vårdkontakter Du kan till exempel: avboka och omboka tid förnya recept se dina uttagna och outtagna läkemedel lägga in tider och påminnelser i din kalender beställa hem klamydiatest kontakta oss. Puls 2/11 5

6 Specialistläkare ett yrke på liv och död För en specialistläkare kan det som händer i nästa ögonblick betyda skillnaden mellan liv och död. Puls har träffat tre unga specialister och samtalat om yrkets svåraste frågor. De första minuterna efter en olycka är jag mer robot än människa. Under en begränsad tid, kanske den första halvtimmen, är jag inte emotionellt delaktig i det jag håller på med. Jag tränger undan känslorna, som naturligtvis i stället kommer i efterhand. Det säger Mattias Hoffner. I sommar blir han färdig specialistläkare i kirurgi och han har arbetat i Landstinget Blekinge sedan Han tycker att den robotliknande reaktionen i samband med en olycka på ett sätt är motsägelsefull. På läkarutbildningen tränar vi ju mycket på empati och respekt. Men jag tror att det är lika för alla människor. Många andra än läkare hamnar i olyckor och de flesta hjälper till med mer än de kanske normalt borde orka med. Mattias Hoffner säger att döden är en stor del av hans arbete och när han får frågan om det värsta han varit med om tänker han länge men Mattias Hoffner byter om för ett pass på centraloperationsavdelningen. Vi är många som hjälps åt vid en stor olycka, både läkare och annan personal, säger han. kan inte komma fram till något specifikt fall. Det har varit så många. Men generellt är det jobbigast när barn och unga råkar illa ut. Och det har blivit värre sedan jag själv blev pappa. Pernilla Engström är specialistläkare i gynekologi och har arbetat vid Blekingesjukhuset i Karlskrona sedan Liv och död ställs sällan så mycket på sin spets som på avdelningen där nya människor ska komma till världen, nämligen förlossningsavdelningen. Det är en av de mest akuta avdelningarna som finns. När ett barn eller en mamma mår dåligt eller dör under förlossningen, då är mitt arbete som jobbigast, säger Pernilla Engström. Svåra samtal Enbart vid ett tillfälle har hon varit med om att ett barn dött i samband med förlossning. Det var å andra sidan hennes yrkeslivs svåraste ögonblick. Att komma ut från operationssalen och berätta för pappan är det svåraste samtal jag haft. Helena Gladh är specialistläkare i ortopedi och har arbetat på Blekingesjukhuset i Karlskrona sedan Eftersom hon arbetar med ben och leder har hon inte samma dramatiska vardag som Pernilla Engström eller Mattias Hoffner. Men hon delar deras uppfattning om att det är när döden kommer för tidigt eller när unga mår dåligt som yrket är som svårast. När man till exempel misstänker att barnen till en patient som kommer in och är jätteberusad mår dåligt. Sådant känner jag mig dåligt rustad att hantera professionellt och då blir jag ledsen och funderar. Vi har anmälningsplikt när vi misstänker att barn far illa, men vad räknas som en misstanke? Vi föreställer oss hela tiden alla möjliga saker om människor vi möter. Det värsta Helena Gladh varit med om är en ung flicka som var inlagd för smärta i knät. Det visade sig vara mycket farlig cancer. Jag visste inte hur mycket jag skulle säga till henne om hur illa det var. Jag tror jag sade något om en förändring eller möjligen använde jag ordet tumör. Hon dog av sin cancer och henne tänkte jag på länge. Vilka tankar far genom huvudet precis innan man ska lämna ett dåligt besked om cancer? Tankarna är helt fokuserade på att vara förberedd och påläst så att man kan svara på frågor och ge patienten tryggheten av att man har full koll på honom eller henne, säger Helena Gladh och får medhåll av Mattias Hoffner. Jag är inte alls rädd för sådana samtal. Jag tänker så här: Det är oerhört viktigt att beskedet ges på bästa möjliga sätt och jag är den som kan göra det. Trots allt är ju mötet med patienten något av det som intresserar mig mest med läkaryrket, menar Mattias Hoffner. Måste vara ärlig Enligt Pernilla Engström har patienten ofta själv aningar om beskedet som väntar. Man ringer hit dem efter att ha tagit prover och de flesta har på känn att det skulle man inte göra om allt var bra. Det gäller att vara ärlig och samtidigt inge någon form av hopp. Det finns alltid något man kan göra för patienten, även om det inte finns någon möjlighet att bota, säger Pernilla Engström. Hur mår man efteråt, när man varit med om något traumatiskt eller jobbigt? Tankarna cirklar oftast kring om jag gjorde rätt eller om jag borde gjort på något annat sätt. Jag 6 Puls 2/11

7 Jag läser alltid på om patienten före ett samtal. Det är viktigt att kunna svara på frågor och att patienten kan känna trygghet i att läkaren har full koll, säger Helena Gladh. jobbar så mycket att jag verkligen försöker att inte ta de tankarna med mig hem, men ibland följer de med ändå. Då är det bra att min man också är läkare. Han vet hur det är och kan stötta mig, säger Helena Gladh. Bejaka jobbiga känslor Alla tre läkarna lyfter fram sin partner som en viktig person i bearbetningen av svåra händelser, men också det kollegiala stödet. För mig hjälper det oftast att prata med någon. På jobbet finns det alltid någon att prata av sig hos och har det inträffat någon större händelse har vi alltid ett möte där vi berättar för varandra om våra upplevelser, säger Mattias Hoffner. Han menar att det är viktigt att bejaka de jobbiga känslorna, inte förtränga dem. Den dag han inte påverkas av det han är med om är det dags att sluta. Då kan man rentav vara farlig som läkare, menar han. Alla människor tål inte att se blod. Ni får se både blod och illa tilltygade patienter. Hur klarar man det? Att vara rädd för blod är evolu- tionsmässigt förnuft. När det kommer mycket blod är det en signal om att något farligt har hänt. Klart vi måste bli likbleka och kallsvettiga då, resonerar Helena Gladh. Under sin första operation på läkarutbildningen fick hon gå ut tre gånger. Men man tränas att stänga av den reflexen systematiskt genom hela utbildningen. Exakt, säger Mattias Hoffner. Jag skulle kunna kliva ner i ett badkar med blod, hellre än att träffa en kvinna som blivit misshandlad eller ett barn som har föräldrar som inte bryr sig. Det är mötet med patienten som berör, inte hur otäck själva skadan ser ut. I nästa nummer av Puls berättar Pernilla Engström, Helena Gladh och Mattias Hoffner mer om svåra beslut och hur det känns att bli anmäld till Socialstyrelsen. Pernilla Engström håller full koll på barnet i magen. Via datorskärmen följer hon bebisens hjärtslag. Peter Lilja om... Behovet av bättre dialog Dialog och löpande information är en förutsättning för att vi tillsammans ska bygga ett väl fungerande landsting. Jag kommer därför att i varje nummer av Puls ha en spalt där jag berättar om vad som är på gång och ger min syn i viktiga frågor. En av mina viktigaste uppgifter just nu är att få till stånd konstruktiva samtal som bidrar till att finna lösningar på de problem vi har. Det är uppenbart för alla att förtroendet mellan ledning och verksamhet måste återupprättas. Samtidigt har vi en mycket svår ekonomisk situation. Det är ytterst mitt ansvar att presentera förslag på åtgärder för att nå en budget i balans, men självklart är jag beroende av stöd från övriga chefer och medarbetare. Åtgärderna kommer oundvikligen att innebära förändringar som påverkar vårdverksamheten. Likväl kan vi inte fortsätta leva över våra tillgångar. Kortsiktigt måste vi trygga ett nollresultat i år. Samtidigt måste vi börja skapa en långsiktigt hållbar lösning på landstingets ekonomiska problem. Jag vill att vi tillsammans tar fram en tydlig arbetsplan för hur vi tillsammans ska bygga ett landsting som erbjuder en god och säker vård, har välskött ekonomi och en arbetsmiljö där alla trivs och känner glädje. Jag vill vädja till alla att hjälpa till med att skapa ett bra diskussionsklimat. Vi behöver en samtalston som bygger på respekt för varandra i stället för anklagelser. Det är endast så vi kan vända den negativa trend landstinget befinner sig i. Hälsningar Peter Lilja Puls 2/11 7

8 Avdelningen som bootar din dator Funkar inte PXE-bootningen som den ska? Lugn. Det finns folk i landstinget som har koll. Följ med Puls en vanlig dag på IT-enheten. Det finns inga vanliga dagar här, menar teknikern Jeanna Lindblom. Arbetsuppgifterna är väldigt varierande och det kan växla fort. Just nu har Jeanna Lindblom bytt en datormus på barnavdelningen och hela office-paketet på en annan dator, hon har delat ut rättigheter till en gemensam e-postlåda och samtidigt tagit hand om IT-enhetens prao-elev. I Karlshamn finns serviceteknikerna på bottenvåningen i Blekingesjukhuset. Här finns två arbetsrum, en datorhall och ett rum där den som arbetar i servicedesken sitter. Många ärenden kan lösas direkt i desken på telefon. Andra måste en tekniker titta närmare på och i vissa, svårlösta fall måste en specialist kopplas in. Teknikern Ann Samuelsson på väg mot nya uppdrag. Som tekniker måste man ha bred kunskap inom många områden, säger Ronnie Svensson, som har arbetat i landstinget i 32 år och varit med hela vägen när IT och internet kom till Landstinget Blekinge. Först fanns det bara en enda dator med internetuppkoppling via telefonmodem för hela Blekingesjukhuset i Karlshamn, minns Ronnie Svensson. Testar system och datorer Nu är det andra tider. Chatt eller videokonferens gäller främst när teknikerna i Karlshamn behöver ett möte med någon av de 26 avdelningskollegorna i Karlskrona. Där, i en av de rödteglade byggnaderna i Wämö center, längst ner mot järnvägen, ligger lokalerna som IT-enheten flyttade in i sommaren Här finns till exempel IT-labbet där man testar datormodeller och system innan de tas i bruk i verksamheten. Produktansvariga för IT-utrustningen utformar också vad som ska finnas i datorn och tar hand om alla de uppgifter som finns om varje medarbetare för att man ska kunna använda sin dator på rätt sätt: vilken arbetsplats man tillhör, vilka system man har rättigheter till och så vidare, allt det som på IT-språk kallas för klientplattform och katalogtjänst. Målet är att du enkelt ska kunna sätta dig ner och använda din dator, byggd för dina verksamhetsbehov, säger Roger Månsson. Vi är en del av den dolda sidan på IT-enheten. Det är IT-service som syns utåt och så ska det naturligtvis vara, menar Ylva Nilsson. På den del av avdelningen där man utvecklar och underhåller landstingets IT-utrustning finns Serviceledare Kinga Haglund och Ola Persson har full fokus på de cirka 500 ärenden som IT-enheten behandlar varje vecka. också medarbetare som sysslar med datakommunikation, alltså digitala förbindelser mellan olika delar av organisationen, eller med serveroch lagringshantering, det vill säga hur vi lagrar all digital information i landstinget. Utbildade i kundbemötande Centralt placerad på IT-enheten sitter Kinga Haglund, som arbetar som serviceledare. Hon har stenkoll på ärendelistan, hon prioriterar och delar ut jobb. Serviceledaren är också den som agerar vid ett ITavbrott och reder ut olika typer av missförstånd som kan uppstå. Kinga Haglund är van att hantera denna typ av problem. Då är det viktigt att försöka förstå orsaken till varför kunden är missnöjd eller arg och gå igenom vad som hänt. Alla vi som arbetar på IT-enheten har fått utbildning i kundbemötande. Men ibland klarar vi inte av att reda ut situationen och då går ärendet vidare till avdelningschefen, berättar Kinga Haglund. Vi tar all kritik på fullaste allvar. Om någon är missnöjd är det säkert något vi behöver agera på. Men det är samtidigt mycket viktigt att alla förstår att vi hanterar alla ärenden så effektivt och smidigt vi kan. Alla medarbetare i landstinget har full rätt att alltid bli bemötta med respekt, påpekar avdelningschefen Jan Andersson. Fördomarna om just IT-enheten är många. Till exempel att det skulle finnas över hundra medarbetare när det bara är 30. Det beror nog på att avdelningen heter IT-enheten, det namnet hade förut hela affärsområdet, alltså nuvarande IT-enheten plus en rad andra avdelningar, säger Jan Andersson. Planerat behov styr En annan fördom är att IT-enheten gödslar med datorer medan övrig verksamhet inte får köpa in något. Vi gör inte några datorinköp på eget bevåg. Allt styrs av ett planerat behov. Om verksamheten har ett behov av exempelvis en ny datorarbetsplats, kontaktar de sin IT-samordnare som i sin tur avgör om en beställning ska läggas till oss. Det är först där vi kommer in i bilden, förklarar Ola Persson, som liksom Kinga Haglund arbetar som serviceledare. Innan det är dags att avrunda 8 Puls 2/11

9 Produktansvariga Ylva Nilsson, Roger Månsson och Martin Sundqvist testar och diskuterar tillsammans. besöket på IT-enheten väntar det riktiga elddopet: att svischa fram på sparkcykel genom kulvertar och korridorer så som många som arbetar på sjukhusområdet sett IT-folket göra. Serviceteknikern Ann Samuelsson har en arbetsorder i handen, sticker till mig en cykel och så bär det av till thoraxcentrum. Det går snabbt när vi fått upp farten och ovan som jag är mejar jag nästan ner en lokalvårdare när vi passerar kulverten vid byggnad 13. Väl framme navigerar sig Ann Samuelsson vant mellan rumsnumren och hittar snart fram till den medicintekniska datorn som behöver installeras om. Efter en snabb undersökning ringer hon systemansvarige Martin Sundqvist för konsultation. Lösningen på problemet är en ominstallation av datorn men den gick inte att köra med PXE så Martin behövde MAC-adressen på datorn för att kicka igång ominstallationen i systemet, säger Ann Samuelsson. Jag förstår inte allt, men det behöver jag ju heller inte. På vägen ut faller blicken genom glaset till vad som ser ut som en operationssal men visar sig vara ett röntgenrum. Ann Samuelsson berättar då att hon en gång fått arbeta med en dator mitt under pågående hjärtoperation. Det speglar de olika miljöer vi jobbar inom där IT spelar en stor roll. Just denna kontakt med olika miljöer och människor gör jobbet väldigt intressant. Fakta om IT-enheten IT-enheten finns på Wämö center, Karlskrona och vid Blekingesjukhuset i Karlshamn. IT-enheten betjänar alla verksamheter i Landstinget Blekinge. Avdelningen består av 30 medarbetare (20 män och 10 kvinnor) Verksamhetsområden: IT-service (13 medarbetare), server och lagring (6 medarbetare), datakommunikation (4 medarbetare), klientplattform och katalogtjänst (5 medarbetare), administrativt stöd kring ID-kort (1 medarbetare) Organisatoriskt tillhör IT-enheten affärsområdet Informatik och kommunikation inom Landstingsservice. IT-utrustningen i Landstinget Blekinge består bland annat av 410 servrar och cirka enheter, det vill säga datorer, projektorer, diktafoner, skärmar, skrivare med mera. Mängden information som lagras och säkerhetskopieras är gigabyte. I snitt löser IT-enheten 430 serviceärenden per vecka. Affärsområdet Informatik och kommunikation har schemalagd beredskap årets alla dagar, dygnet runt, som helt bemannas av resurser från IT-enhetens verksamhetsområde server och lagring. Ann Samuelsson har systemansvarige Martin Sundqvist på tråden när hon arbetar med en medicinteknisk dator som inte startar. Puls 2/11 9

10 En pratglad fågel som gärna prövar vingarna Växeln, det här är Bird. Va? När Bird Lingborn svarar i telefon händer det ibland att hon får just det svaret. Ja, om det är någon som är ny i landstinget eller inte har pratat med mig förut, säger hon med ett snett leende. Själv tycker hon inte alls att hon har ett konstigt förnamn. Det är som vilken Sara eller Anna som helst när man vant sig. Frågan om namnet, som föräldrarna gav henne eftersom en god vän till farföräldrarna hette så, var inte den första jag tänkt ställa när vi träffas i det lilla fikarummet hos växeln vid sjukhusentrén i Karlskrona. Men det kom på tal direkt ändå. Stortrivs i växeln Bakom fågelnamnet finns en 35-åring som brinner för att läsa, resa och hålla på med textilier. Och som stortrivs i växeln, där hon arbetat i sex år. För att hon tycker att det är kul att prata med många människor, javisst. Inte minst att hjälpa vilsna tanter och farbröder. Eller leka detektiv för att hjälpa någon att komma rätt. Men också, kanske något mer överraskande, för arbetstiderna. Jag tycker om varierande arbetstider och mycket omväxling. Det är skönt att vara ledig mitt i veckan ibland och jobba natt ibland. Att arbeta på natten är ingen större skillnad mot att arbeta på dagen, menar Bird. Men på natten är det mer interna samtal och så har personalen i uppgift att se till att larmkedjan funkar om det kommer ett larm. När det blir lite action och samtalen matas på ordentligt, då tycker hon att arbetet är extra roligt. Samtidigt kan det vara som svårast om något allvarligt hänt. Viktigt med bra bemötande När folk ringer och man hör att de är jätteledsna och man förstår att det hänt en olycka eller något annat hemskt, då känner man sig otillräcklig och blir berörd. Men då får vi hjälpa dem så gott det går med det vi har möjlighet till. Bird kramar sin kaffekopp och pratar med samma lugna och trygga stämma som sin yrkesröst. Och hon återkommer ofta till vikten av att ge ett bra bemötande. Alla som jobbar i landstinget jobbar med service till invånarna i Blekinge på ett eller annat sätt. Alla är en bit av pusslet. Hur mycket märker du av den ekonomiska krisen i landstinget? När man läser på intranätet förstår man att det är en allvarlig situation. Men det påverkar inte mitt dagliga arbete. Oavsett hur ekonomin ser ut måste jag göra det jag är här för att göra. Kanske försöker jag vara lite extra glad mot medarbetarna. Ett bra bemötande är minst lika viktigt om medarbetarna mår dåligt. Det är svårt att föreställa sig att någon som ger ett så rakt igenom harmoniskt intryck som Bird Lingborn kan bli arg eller ledsen. Men det kan hon visst. När hon hör talas om människor som utnyttjar andra människor för vinnings skull. Eller när barn lider. På sina många resor, som hon gör tillsammans med sin sambo, till ställen som Kina, Indien och Thailand, slås hon ofta av hur tacksamma vi i Sverige borde vara för att vi har det så bra som vi har det. Och så tänker jag ofta på hur lite folk det bor i vårt land. Många intressen Reser gör hon också i sinnet, i skönlitteraturens värld. Bird slukar böcker, ibland flera i taget. Jag läser på lunchrasterna också. Vi är så få här att vi inte kan ta rast samtidigt så jag har ändå ingen att prata med. Ett av de nyaste fritidsintressena är att sticka, något hennes granne lärt henne. Mycket umgänge och många järn i elden. Även Birds tid före landstinget var brokig. Hon gick beklädnadsteknisk linje på gymnasiet och sedan Nordisk designskola. Hon har arbetat som servitris och bartender, men pratar ännu hellre om sina arbeten med textilier. Jag har jobbat i projekt på Marinmuseum. När de skulle flytta till nya lokaler var jag med och gick igenom alla textilier, flaggor, uniformer och så vidare. Allt skulle namnges och katalogiseras. Senare, när en kopia av postslupen Hjorten byggdes, fick jag vara med och sy seglet. Tyget var gjort av bland annat lin och hampa, förklarar Bird, inte utan stolthet i rösten. Började som sommarvikarie Hennes kompetens på området textilier har även lett till arbeten i klädbutik och på UFF:s sorteringscentral. Men efter ett sommarvikariat i växeln år 2006 är det Landstinget Blekinge som gäller. Åtminstone tills vidare. Bird förklarar med sitt vanliga lugn hur hon resonerar kring framtiden. Så länge jag tycker det är roligt stannar jag här. Annars gör jag något annat. Svårare än så är det inte. Alla som jobbar i landstinget jobbar med service till invånarna i Blekinge på ett eller annat sätt. Alla är en bit av pusslet. 10 Puls 2/11

11 Kort om Bird Lingborn: Ålder: 35. Yrke: Växeltelefonist. Familj: Sambo. Bor: I lägenhet i centrala Karlskrona. Favoritmat: Allt utom fisk eller skaldjur. Skrattar åt: Torr humor, till exempel Monty Python. Beundrar: Människor som vågar. Senast sedda film: The King s Speech. I mp3-spelaren just nu: Breaking Benjamin, ett amerikanskt rockband. Puls 2/11 11

12 Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 4 april. Investeringar skjuts på framtiden Landstinget drar ner på investeringarna på grund av det dåliga ekonomiska läget. Exempel på investeringar som skjuts på framtiden är byggandet av en ny vårdcentral på området Tullgården i Karlskrona och ombyggnad av operationsavdelningarna och intensivvårdsavdelningen på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Att byta ut datorer är exempel på en annan åtgärd som flyttas framåt. Totalt under året kommer landstinget att göra investeringar inom fastigheter, medicinteknik och IT med 167,5 miljoner kronor. Större vårdavdelningar Mindre mottagningar ska slås samman och vårdavdelningar ska bli något större. Många vårdavdelningar i Blekinge har förhållandevis få vårdplatser jämfört med avdelningar på andra sjukhus i landet. Den genomsnittliga siffran i Blekinge ligger på cirka 20 vårdplatser. Vårdavdelningarna ska i stället ha mellan 28 och 32 vårdplatser. Det gäller dock inte psykiatrin som bör ha ungefär 20 vårdplatser per avdelning. En annan åtgärd innebär att slå samman mindre mottagningar inom olika medicinska områden. På så sätt kan kostnaderna för mottagningsverksamheten minska. Årsredovisningen för 2010 klar Årsredovisningen för 2010 är klar och visar det som tidigare var känt, nämligen att landstinget som helhet fick ett ekonomiskt underskott på 71,3 miljoner kronor, samtidigt som underskottet för hälso- och sjukvårdsförvaltningen blev hela 260 miljoner kronor. Att resultatet ändå inte blev sämre för landstinget som helhet beror på ett tillfälligt statligt stöd till följd av lågkonjunkturen och att det går bra för landstingets aktier, fonder och ränteobligationer. Årsredovisningen innehåller också en förvaltningsberättelse, som informerar om viktiga händelser i landstinget under Åtgärdspaketet kompletteras Den 7 februari, en kort tid efter att landstingets ekonomiska underskott för år 2010 blev känt, fattade landstingsstyrelsen beslut om ett omfattande åtgärdspaket för att komma tillrätta med den ekonomiska situationen. Åtgärdspaketet har sedan dess kompletterats på en rad punkter, bland annat följande: Det ska finnas mätbara mål för samtliga åtgärder. När beslut om förändringar fattas ska effekterna av förändringen beskrivas utifrån ett verksamhetsperspektiv, ett ekonomiskt perspektiv och ett personalperspektiv. Samtliga förslag om besparingar inom patientnära verksamheter ska prövas av chefläkarna i samråd med divisionscheferna, detta för att se till att patientsäkerheten inte äventyras. Vård av patienter från andra landsting ska alltid kartläggas i förrväg för att ta reda på vilka kostnader det kan medföra, inte bara för den egna divisionen utan även för landstinget som helhet. Ändrad akut- och ambulansverksamhet Blekinge ska ha två akutmottagningar som är öppna dygnet runt men med olika inriktning. Som en konsekvens av detta kommer blandjouren i Karlshamn att avvecklas. Dessutom ska antalet patienter på akutmottagningarna minska genom att invånarna alltid ska kontakta vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen för en medicinsk bedömning och inte själva åka till akuten på eget bevåg, såvida inte behovet av vård är uppenbart akut. Förändringen innebär också att akutmottagningen i Karlshamn åter ska dela lokaler med jourcentralen. Ambulanserna kommer i större utsträckning än tidigare att finnas tillgängliga i respektive kommun, eftersom personalen ska inställa sig på den ort man ska tjänstgöra. Som det ser ut i dag inställer man sig först vid sjukhusenheterna och transporteras därefter till där man ska tjänstgöra. Målet för hur snabbt ambulansen ska komma ändras. I dag är målet att ambulansen ska nå 90 procent av blekingarna inom 15 minuter vid de mest akuta larmen, ett mål som visat sig vara mycket svårt att nå, trots att Blekinge har bättre tillgång till ambulans än de flesta landsting. Det nya målet är 20 minuter, men självklart kommer ambulansen inte att vänta utan rycka ut så snabbt som det är möjligt. Division för övrig specialistvård upplöst Divisionen för övrig specialistvård har lösts upp och fördelats inom övriga divisioner. De kliniker som finns i divisionen har delats upp mellan divisionerna för opererande verksamheter respektive medicin- och thoraxverksamheter. Infektions- och hudkliniken och rehabiliteringskliniken tillhör numera divisionen för medicin- och thoraxverksamheter. Barn- och ungdomskliniken, ögonkliniken och öron-, näs-, och halskliniken kommer att tillhöra divisionen för opererande verksamheter. Landstinget ska dessutom göra en fördjupad analys av divisionen för medicinsk service för att se om verksamheterna kan lämnas över till andra divisioner. 12 Puls 2/11

13 Restaurang firade renovering Ballonger, kolor, gratis nougatpannacotta till efterrätt och specialpris på kaffe med kaka i cafeterian. Den 9 maj firade sjukhusrestaurangen i Karlshamn sina nyrenoverade lokaler. Puls fångade det hela på bild. Avdelningschefen Catrin Karlsson och affärsområdeschefen Ann Petersson är naturligtvis stolta över de nya lokalerna. Disken har flyttats bakåt och vi har infört självservering, och så har vi skapat en tydligare avgränsning till cafeterian, som fått nya lokaler, förklarar de. Den som väntar på något gott kan gott vänta. Sten Jensen, thoraxcentrum, förser sig av grönsaksbuffén. Lokalerna har blivit fräscha och så är vi glada över att man kan välja sallad som tredje rätt, säger Ulla Henriksson, ortopedkliniken och Cajsa Wahlgren, röntgenavdelningen. Ortopeder invaderar Karlskrona Om du befinner dig i Karlskrona veckan mellan den 29 augusti och 2 september får du vara beredd på att trängas med upp till ortopeder från hela Sverige. Hade du tänkt bo på hotell? Det kan du glömma. Vi har reserverat samtliga hotellrum i Karlskrona och Ronneby och en hel del vandrarhem, berättar Ronny Lövdahl, som är ortopediöverläkare och general för det som kommer att bli en av de största konferenserna någonsin i Karlskrona, alla kategorier. Svensk ortopedisk förening har som tradition att anordna en ortopedivecka varje år i syfte att höja kvaliteten i verksamheten. Därför träffas inte bara läkare utan alla yrkesgrupper som arbetar med ortopedi för att delta i föreläsningar och examinera nya ortopediläkare. Konferensen turnerar runt i Sverige och var i Blekinge senast Nu är det dags igen. Arena Rosenholm blir basen för konferensaktiviteterna. Arenan är stor nog, men vi bygger ändå om den för att passa våra behov säger Ronny Lövdahl. Ett visst mått av nöjes- och rekreationsaktiviteter ingår också i veckan och Ronny Lövdahl tänker visa upp det bästa som Karlskrona har att erbjuda: segling, guidning på Marinmuseum och krogrunda står på kvällsprogrammet. Deltagarna och föreningen står för alla kostnader. Totalt räknar vi med att dra in 12 miljoner kronor till olika företag i Karlskrona som engagerats i allt från fritidsaktiviteter till att bygga om på Arena Rosenholm. Ronny Lövdahl har bett både landstinget och Karlskrona kommun om ett litet bidrag men om det blir något med den saken är ännu inte klart. Arbetsgruppen på 18 medarbetare förbereder konferensen helt på sin fritid. Vi vill locka unga i ortopedyrket att flytta hit. Vi har ju redan brist på ortopedisjuksköterskor och det kommer att bli brist även på ortopediläkare. Sol, vatten, ben och leder i skön förening står på programmet när ortopediveckan arrangeras i Karlskrona. Ronny Lövdahl är general för evenemanget. Puls 2/11 13

14 Brandskyddet i landstinget förstärks Rök och flammor slår upp från planen mellan sjukhusrestaurangen och Wämö center i Karlskrona. Ingen fara. Det är bara landstingsmedarbetare som övar i vanlig ordning. Och nu förstärks brandskyddet. Landstinget har nämligen för första gången fått en egen brandingenjör. Jag arbetar med det byggnadstekniska, hur man ska bygga enligt gällande brandskyddsregler och vad som behövs göras för att brandskyddet ska vara okej i redan befintliga byggnader, förklarar Simon Espenrud. Han har arbetat i landstinget sedan januari och tjänstgör 75 procent i landstinget och 25 procent hos Räddningstjänsten, den myndighet som sköter brandtillsynen enligt lagen om skydd mot olyckor. Jag hoppas att jag genom att tjänstgöra på båda ställena ska kunna främja samarbetet, så att landstinget bättre kan förstå och leva upp till de krav som Räddningstjänsten ställer, samtidigt som jag kan Simon Espenrud ge Räddnings- tjänsten ökad insyn i landstinget så att de kan ge ännu bättre insatser om det börjar brinna i våra lokaler, menar Simon Espenrud. Bygger upp kunskap Fastighetschefen Magnus Fransson menar också att samverkan nu kommer att bli bättre, inte bara med Räddningstjänsten utan också med det organisatoriska brandskyddet inom landstinget, alltså hur människorna som finns i byggnaderna ska agera vid en brand och för att förebygga bränder. Tidigare har konsulter anlitats för att klara det fastighetstekniska brandskyddet. De minskade konsultkostnaderna räcker gott och väl för att finansiera brandingenjörens lön. Dessutom bygger vi upp kunskap som vi kan behålla inom organisationen, säger Magnus Fransson. Utbildningar och övningar Det organisatoriska brandskyddet leds av Anna-Karin Hjelm, brandskyddssamordnare inom hälso- och sjukvården i länet. Här är utbildningar och övningar i fokus. Genom att träna på att släcka och evakuera är målsättningen att det ska sitta i ryggraden på medarbetarna var brandskyddsutrustningen finns och hur den används. Medarbetare vid kirurgavdelning 49 tränar på att hantera en kolsyresläckare. Utbildaren Kenth Petersson övervakar. Att se till att lokalerna verkligen töms på människor vid en brand är något som tränas vid en evakueringsövning. Medarbetarna inom vården får exempelvis lära sig att evakuera en patient med hjälp av madrassen. Driftteknikerna och jag själv ser också varje gång sådant som kan förbättras, både inom det fastighetstekniska brandskyddet och inom det organisatoriska. Under en evakueringsövning lär sig alla något, säger Anna-Karin Hjelm. Barnombudsmannen vill lära sig av Blekinge Barnhälsovården i Blekinge var först i landet med att introducera Barnkonventionen i föräldragrupperna på barnavårdscentralerna. Modellen har nu väckt stort intresse hos Barnombudsmannen, BO. För en tid sedan kom Hanne Simonsson, projektledare hos BO, till Karlskrona för att träffa barnhälsovårdspersonal och lära sig mer om deras arbete. I Blekinge har ni kommit långt i arbetet med att informera om barns rättigheter, konstaterar hon efter att ha träffat några av länets distriktssköterskor. Barnombudsmannen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett informationsmaterial till föräldrar om barns rättigheter. När Johanna Tell, barnhälsovårdssamordnare i Blekinge, fick höra talas om det, kontaktade hon BO och berättade om Blekinges arbete med att föra in FN:s barnkonvention i föräldragrupperna på barnavårdscentralerna. Hanne Simonsson (i mitten) besökte Blekinge där hon träffade Bodil Warme, Johanna Tell, Maj Rosenquist och Linda Håkansson från barnhälsovården för att lära sig om deras arbete med barns rättigheter. Hanne Simonsson vill dra lärdom av Blekinges erfarenheter när hon tar fram ett eget informationsmaterial som ska användas över hela landet. Tanken är att materialet, precis som i Blekinge, ska ha en tydlig koppling till Barnkonventionen. Det är roligt att vi kan få vara med och bidra med vår erfarenhet, säger Johanna Tell. 14 Puls 2/11

15 Se möjligheterna 2011: Två nya projekt ska spara pengar Projektet Miljövinster finansieras med hjälp av pengar från såväl EU som Energimyndigheten och Transportstyrelsen. Projektledaren Annika Christensson driver projektet i nära samarbete med Magnus Fransson och Håkan Frej från Landstingsservice. Vad hände egentligen med Se möjligheterna 2011, arbetet för kostnadseffektivitet som inleddes år 2009? Jo, ett par nya projekt tar nu fart: Miljövinster och Vårdnära servicetjänster. Miljövinster omfattar de fyra delområdena läkemedel, avfall, transporter och så det område där man kommit längst: energi. Målsättningen är att minska onödig användning av el och annan energi i landstinget. Miljöchef Annika Christensson har engagerat en grupp av miljöombud från alla typer av verksamheter. Alla vill vara med och spara men behöver hjälp med hur det ska gå till. Samtidigt lär jag mig mycket om vad som går att göra och inte går att göra inom olika verksamheter. Mycket att tjäna Annika Christensson vågar inte spekulera i hur mycket pengar av landstingets totala energinota på 55 miljoner kronor som kan sparas men ett parallellt nationellt räkneexempel visar att om man i Sverige helt slutade med onödig elförbrukning skulle ett kärnraftverk kunna stängas. Ett annat projekt, som nyligen har fått godkänt att starta, heter Vårdnära servicetjänster och syftar till att Landstingsservice ska kunna utföra vissa arbetsuppgifter som i dag utförs av vårdpersonal. Tanken är att vårdpersonal ska få mer tid till att ta hand om patienter. Kan vi inom serviceorganisationen göra arbetsuppgifter som till exempel sängtransporter och bäddningar åt vården till en lägre kostnad är det en vinst för vården och för landstinget, säger projektledaren Ulrika Wahlgren. Frigörande av tid Tidigare mätningar visar att en överföring av arbetsuppgifter skulle kunna frigöra en halv till en och en halv tjänst per avdelning. Ett projekt med bland annat mathantering kommer att genomföras på medicinklinikens avdelning 57 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, med start före sommaren. Under 2009 och 2010 genomfördes ett stort antal projekt under vinjetten Se möjligheterna Målet var att minska landstingets kostnader till en nivå som motsvarar grannlandstingen, till stora delar genom vardagsnära förbättringar. Sedan dess har landstinget fått ett stort ekonomiskt underskott, men det betyder inte att Se möjligheterna 2011 varit förgäves. Landstingets ekonomi hade sannolikt varit ännu sämre utan det som bedrevs och fortfarande bedrivs, då många projekt övergått till löpande verksamhet. Se möjligheterna 2011 kastas inte på soptippen bara för att vi nu också måste vidta kraftfullare sparåtgärder, säger landstingsdirektören Peter Lilja. Sårbehandlingar görs i särskilt rum På kirurgavdelning 49 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona har man börjat göra sårbehandlingar i ett särskilt anpassat rum. Det har inneburit bättre arbetsmiljö och hygien och mer integritet för patienten. Här har vi ett sterilt skåp, och här ett icke sterilt skåp, säger undersköterskan Viola Johansson, som varit drivande i att skapa rummet, och öppnar skåpsluckorna. Rummets främsta möbel är en höj- och sänkbar stol som blivit över från dialysavdel- ningen och som patienten nu sitter bekvämt i under behandlingen. Personalen har också bekväm arbetsställning, bra belysning och kan arbeta ostört. Tidigare sköttes behandlingarna i salar med fyra patienter. Sår sprider obehaglig lukt så det var inte trevligt för de andra patienterna och såklart inte för den med såret heller. För integriteten är det också bra att det viktiga samtalet med patienten kan hållas enskilt, förklarar Viola Johansson. En annan fördel med rummet är att personalen slipper springa fram och tillbaka mellan förbandsförråd och sal, något som ofta blev fallet tidigare och som heller inte var bra ur hygiensynpunkt. Här inne kan vi enkelt duka upp inför varje ny patient, säger Viola Johansson som nu hoppas att fler avdelningar vid Blekingesjukhuset ska inrätta sårbehandlingsrum. Viola Johansson har inrett rummet med den bekväma såromläggningsstolen i samarbete med bland annat Britt-Marie Strömqvist, utbildningsvarig i sårgruppen i Blekinge (till höger på bilden). Verksamhetschefen Bengt Jernby, överläkaren Rolf Fröjse och hygiensjuksköterskan Lasse Hellström är andra viktiga personer för att rummet kunnat bli verklighet, säger Viola Johansson. Puls 2/11 15

16 Här finns inga sega kolor Kola-projektet har ett namn som kan leda associationerna till något svårtuggat och segt. Men tvärtom handlar det om att kunna göra jobbet snabbare och mer lättarbetat till fördel för patienterna inom hemsjukvård, hemtjänst och i särskilda boenden. Det började som ett rehabiliteringsprojekt som pågick mellan 2007 och 2009 och omfattade arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom landstinget och kommunen. Vi såg att vi behövde jobba närmare varandra och involvera fler yrkeskategorier, berättar Anne Olofsson, arbetsterapeut och projektledare. Så föddes Kola-projektet, där ko står för kommun, det vill säga Ronneby kommun och la står för Landstinget Blekinge, eller närmare bestämt hemsjukvården i Ronneby. Projektet finansieras delvis med stimulansmedel för äldres hälsa från Socialstyrelsen. Våren 2010 bildades team med följande yrkeskategorier: distriktssköterskor, arbetsterapeuter sjukgymnaster, undersköterskor, vårdbiträden och kommunens enhetschef. Totalt tre team inom hemtjänsten och tre team inom kommunens särskilda boende Vidablick valdes ut att delta. När projektet startade fanns diskussioner om ett eventuellt kommunalt övertagande av hemsjukvården. Nu blev det inte så, men de förbättringar vi gjort genom projektet har vi haft full nytta av ändå, menar Anna Nilsson, enhetschef i Ronneby kommun. Respekten har ökat Det viktigaste som projektet lett fram till är lika enkelt som effektivt: veckomöten. Tidigare har vi skyfflat gemensamma problem fram och tillbaka över organisationsgränserna. Nu träffas vi och lägger upp problemen på bordet. De blir allas ansvar och ingen kan gå därifrån förrän de är lösta. Jag ser också hur förståelsen och respekten mellan olika yrkeska- Ett rehabiliterande förhållningssätt har varit viktigt genom hela projektet. Det innebär att vårdtagarna ska göra det de själva klarar av och få hjälp med det de inte klarar av, säger Anne Olofsson och Anna Nilsson. tegorier och de båda organisationerna har ökat säger Anna Nilsson. Färre akuta insatser Tydligare kontaktvägar är en annan effekt av projektet, liksom färre akuta insatser, eftersom man kan förebygga problemen i högre grad. Tiden för att ringa och söka varandra minskar och mötestiden betalar så att säga sig själv. Stor effekt har det nya arbetssättet haft för undersköterskorna, alltså den hemtjänstpersonal som besöker de äldre i vardagen. De andra i teamen ser hur viktiga de är och själva känner de att de har många som backar upp, att de inte är ensamma därute, säger Anna Nilsson. Ett av teamen inom Kola-projektet, Havsgruppen, har deltagit i ett förbättringsprogram i samverkan med Blekinge kompetenscentrum och planerings- och utvecklingsavdelningen, där de lärt sig vikten av att göra mätningar för att veta om förändringar leder till förbättringar. Verksamhetsutvecklaren Annelie Runesson Ottosson menar att Kola-projektet är ett utmärkt exempel på vardagsnära förbättringsarbete som drivs av medarbetarna. Det är avgörande för hela landstingets utveckling att vi tillvaratar den kompetens, erfarenhet och kreativa förmåga som vår samlade personal har. Det förhållningssättet får vi inte tappa bort nu när vi också måste genomföra kraftfullare sparåtgärder, säger hon. Spänd väntan Tanken är såklart att Kola-projektet ska gynna även patienterna eller vårdtagarna, beroende på vilken organisations terminologi man använder. Nu följer mätningar och spänd väntan på resultat. Jag är helt övertygad om att vår teamsamverkan redan inneburit att vårdtagarna snabbare blivit mer självständiga, säger Anna Nilsson. Kola-projektet fortsätter under hela 2011 och arbete pågår med att införa arbetsmetoden i hela hemsjukvården och äldreomsorgen i Ronneby. Undersköterskan Gun Engström och distriktssköterskan Katarina Andersson pinnar upp för trapporna till en vårdtagare i kvarteret Påfågeln i Ronneby. Kola-projektet har varit ett lyft i jobbet, tycker Katarina och får medhåll av Gun: Man sparar mycket arbete om man gör rätt från början. 16 Puls 2/11

17 Kan vi känna oss trygga på vår arbetsplats? Hot och våld ökar i vården och i övriga samhället. I landstingets senaste medarbetsundersökning uppgav 22 procent att de har blivit utsatta för hot eller våld det senaste året. Det är viktigt att vi tar detta på allvar, säger Sten Eklund, säkerhetssamordnare på patientsäkerhetsavdelningen. Siffror från medarbetarundersökningen visar tydligt att hot och våld är ett vanligt inslag på arbetsplatserna inom hälso- och sjukvården. På akutmottagningen i Karlskrona blir man dagligen utsatt för hot om våld och nya hotbilder dyker upp. Här blev en sjuksköterska filmad med en mobiltelefon när hon gipsade en patient. Filmen finns nu på Youtube. Andra hot- och våldsincidenter i landstinget är bland annat medarbetare som blir dödshotade, sparkade och jagade av patienter och sprutor och narkotika som ligger kvarglömda i sjukhuslokalerna. Det är viktigt att vi vet hur vi ska handla i lägen där farliga situationer kan uppstå. Att arbeta med förebyggande insatser inom hot och våld är nytt inom hälso- och sjukvården men i psykiatrin har vi jobbat med detta länge, säger Jimmy Ridell, psykiatrisjuksköterska och samordnare på psykiatriska akutoch intensivvårdsavdelningarna. Ta fram handlingsplan Sten Eklund har fått uppdraget att förankra kunskapen från psykiatrin och ta fram en handlingsplan mot hot och våld för övriga vårdverksamheter. Vi ska dra lärdom från psykiatrin och utgå från deras handlingsplan vad det gäller förebyggande insatser, påpekar Sten Eklund. Att jämföra arbetet med hot och våld inom psykiatrin med övrig hälso- och sjukvård är inte enkelt. Sten Eklund Psykiatrin lyder oftast under andra lagar än övriga verksamheter. En lag har hela hälso- och sjukvården gemensam och det är hälso- och sjukvårdslagen, säger Jimmy Ridell. Nödvärn gäller Enligt hälso- och sjukvårdslagen får man inte tvinga patienten till något. Nödvärn gäller, det vill säga du har rätt att skydda dig. Du får inte använda mer våld än vad som krävs. Uppstår en våldsam incident ska polisen larmas via 112. Blir du hotad eller utsatt för våld ska du alltid vända dig till din närmaste chef, som ansvarar för att stödjande insatser och hjälp snarast sätts in. Vid en incident spelar den närmaste arbetsgruppen en stor roll. Den kan stötta och uppmuntra den som drabbats. Det är viktigt att du alltid anmäler hot och våld och att göra en uppföljning av det inträffade. Anmälan görs i avvikelsesystemet. Sten Eklund har i uppdrag att utföra riskanalyser inom säkerhetsområdet. Om din arbetsplats önskar en riskanalys, skicka ansökan till Bengt Wittesjö, chef på patientsäkerhetsavdelningen. Sten Eklund håller även på att starta säkerhetsgrupper inom landstingets verksamheter. Hot och våld är ett vanligt inslag på arbetsplatser i Landstinget Blekinge, visar den senaste medabetarundersökningen. Säkerhetstips i ditt dagliga arbete Försök behålla lugnet. Lyssna aktivt på patienten. Spä inte på irritationen. Respektera revir. Den som hotar behöver ett större revir. Skapa andrum, till exempel genom att hitta en plats där ni kan prata ostört. Ta den andra på allvar. Visa respekt för känsloyttringar. Använd dina yrkeskunskaper. Lita på din egen kompetens. Avstå från att hota. Då undviker du att trappa upp konflikten. Håll dig till sakfrågan. Avstå från personliga anmärkningar. Undvik en vinnare-förlorare situation. Om möjligt, försök att uppmärksamma andra på situationen. Källa: Handlingsplan mot hot och våld, psykiatrin. Puls 2/11 17

18 Hur vill du bli bemött av medarbetare i landstinget? Marianne Håkansson, personalbutiken i Karlshamn Trevligt. Att man är vänlig och säger tack. Maria Arvidsson Karlsson, kliniskt fysiologiskt laboratorium, Karlskrona Som jag själv vill bemöta andra, med vänlighet. Bengt Wittesjö, patientsäkerhetsavdelningen Med respekt och utgångspunkten att man menar väl även om man kan ha olika åsikter. Ewa Spiropoulos, medicinkliniken i Karlshamn Med respekt. Gör mot andra så som du vill att de ska göra mot dig. Anders Bohlin, landstingsdirektörens ledningsstab Med respekt, att man håller en hyfsad ton och en dialog som leder till något konstruktivt. Ilska pyser ut på intranätet Chefer, direktörer och politiker dumförklaras och hela Landstinget Blekinge kastas på soptippen i vissa av de kommentarer som medarbetare skriver till intranätets nyheter. Och så finns kommentarer som spyr galla över dem som spyr galla. Tonen kan uppfattas som uppskruvad. Utan att ge mig in på enskilda kommentarer på intranätet tycker jag att det ibland kan finnas ett värde i att pysa av sig. Vidare tror jag att det är viktigt att det inte bara sker på intranätet utan att man ger medarbetarna mer eller mindre organiserade möjligheter att göra det på arbetsplatsen också, säger beteendevetaren Fredrik Björklund som också är chef för Landstingshälsan, landstingets företagshälsovård. Hur gör man då? Jag vet chefer som till exempel avsatt en viss tid på arbetsplatsträffarna för att ge medarbetarna möjlighet att prata om vad de bär på. Ibland kan det hjälpa med att få ur sig exempelvis ilska och frustration för att sedan rikta om energin till något konstruktivt och åter fokusera på verksamheten man är en del av. Kan man göra något mer som chef? Ja, se till att medarbetarna känner sig lyssnade på. Det är en viktig del av chefskapet särskilt i förändringstider. Och så ska man vara noga med information om vad som händer. Vet vi inte vad som händer har människan en tendens av att fantisera och rykten börjar spridas. Har det inte hänt något, informera om att det inte hänt något. Varför är medarbetarna arga? Det är inte ens säkert att de är arga, det kan också vara ledsenhet som tar sig uttryck i ilska. Många känner sannolikt att det är övermäktigt att klara uppgifterna med mindre resurser eller att man inte tycker att man får förutsättningar att göra ett så bra arbete som man skulle önska. Reaktionerna vi ser på intranätet kan tolkas som en form av motstånd som i sig är en naturlig del av en förändringsprocess. Ovisshet upplevs av vissa som hotfullt och då är det naturligt att reagera. För att komma vidare är landstingsledningens största utmaning att förmedla tron på att det går att lösa de ekonomiska problemen och samtidigt behålla en bra vård och en god arbetsmiljö. Höjd ersättning Om ni så gav mig en årslön, så skulle jag inte ställa upp för detta landsting. Jag tycker att de som satt oss i denna situation själva kan jobba på avdelning, eller det är ni väl inte kapabla till. Sen har vi ju chefer med i månadslön, ni kan väl gå in och jobba ideellt. Postad av svante [ ] Kommentar till nyheten Höjd ersättning för de som avstår sommarsemester. Gäller det alla?? Otroligt att man kan ha mage att behandla sina anställda på detta sätt!!! Nu får det väl ändå snart vara nog på utsugningen, vi kvinnor som jobbar inom vården har genom alla år subventionerat verksamheten med våra låga löner och dåliga villkor. Det är så man vill kräkas. Postad av Trött på rövandet [ ] Kommentar till nyheten Förändrat serviceutbud på Landstingsservice. Jag skäms också! Om det nu är så fruktansvärt att vara anställd i Landstinget Blekinge, varför slutar ni inte då? Allt verkar ju på er vara bättre utanför. Själv skäms jag för mina medarbetare som så oreserverat kastar skit på allt från politiker till administratörer. Ni är ta mig den helt otroliga. Jag skäms över att vara en del av detta gnällande kollektiv. SKÄRP ER! Postad av Anonym [ ] Kommentar till nyheten Förändrat serviceutbud på Landstingsservice. 18 Puls 2/11

19 anslagstavlan Samlarserien, ett populärt inslag I förra numret av Puls startade vi en samlarserie med bilder att klippa ut och spara. Glada tillrop och andra reaktioner lät inte vänta på sig och det dröjde inte länge förrän vi fick följande e-postmeddelande från en medarbetare som är född på 40-talet men vill vara anonym: Jag är mycket intresserad av att vara aktiv i en samlarförening av vårdcentralsbilder! Jag tänkte byta ut mina gamla filmisar mot vårdisar. Jag byter Jonny Weissmuller mot Kallinge vårdcentral eller Elvis när han låg vid flottan i Karlskrona mot Rödeby vårdcentral. Elisabeth Taylor, högt i kurs nu, byter jag mot en riktig högoddsare: Dr Enkrantz mottagning i Lyckeby Då medföljer som bonus en filmis med Gina Lolobrigida med baby! Visst ska du ha smörj i sommar! Tre råd för att din hud ska få en glad sommar: Sola långsamt! Smörj in dig med kräm med hög solskyddsfaktor! Undvik direkt solljus mitt på dagen! Fler solskyddsråd hittar du på intranätet under fliken Vård. Klicka dig vidare till PM och Hud. Kari Dunér, överläkare vid hudmottagningen Samla bilder med Puls. Har du de efterfrågade bilderna och vill byta? Kontakta Puls-redaktionen! Ronneby vårdcentral på facebook Visste du att Ronneby vårdcentral finns på Facebook? Logga in och klicka på gilla för att få tips om temakvällar och annat. Sjukhusmat i Blekinge klipp ut och spara! Beställ trycksaker direkt via intranätet Visste du att du kan beställa trycksaker direkt på intranätet, under fliken Beställning och service? Klicka dig fram till beställningsformuläret via Informationstjänster i vänsterspalten. Här kan du också läsa om sådant som är viktigt att tänka på när du planerar att göra en trycksak, till exempel i hur god tid du behöver vara ute och hur informationsavdelningen arbetar med formgivning och textbearbetning. Stekt kyckling med sås, potatis och gelé. Tyvärr måste vi tillfälligt göra alla som väntar på fler vårdcentralsbilder besvikna eftersom vi i detta nummer startar en ny klipp ut och spara-serie. Puls 2/11 19

20 Frisktandvård nu går vi vidare Våren har nu äntligen kommit med sol, grönska och fågelsång. Plötsligt känns allt lite lättare och man känner att livsandarna börjar återvända efter den långa vintern. Jag har blivit ombedd att skriva några rader om frisktandvård då folktandvården i Blekinge den 2 maj införde en gemensam nationell modell. För sex år sedan startade folktandvården i Blekinge abonnemangstandvård, så kallad frisktandvård. Detta innebär att patienter kan få regelbunden tandvård till ett fast pris. Detta pris är beroende på hur patientens munhälsa ser ut och vilken risk som föreligger att utveckla sjukdom. Tiden rusar fram och det känns som i går då jag fick frågan om jag ville bli så kallad ambassadör för frisktandvården. Detta innebar att jag, samt ett flertal kolleger med mig, åkte ut till samtliga folktandvårdskliniker i Blekinge. Vi informerade, inspirerade och stöttade personalen inför starten, i den mån vi kunde. Som alla vet är det ju alltid lite motigt när något nytt ska införas, men jag tycker att det gick ganska bra. Vi stötte på en del problem i början, men under resans gång löste sig det mesta på ett eller annat sätt. Men varför frisktandvård - hur tänkte vi? Folktandvårdens syfte är att skapa förutsättningar för en god munhälsa i Blekinge. Vi och flera landsting med oss, märkte att många patienter slutade uppsöka tandvården den dag de lämnat den Ta väl hand om dina tänder tänk annars vad som händer kostnadsfria barn- och ungdomstandvården. Många unga prioriterar bort tandvården på grund av kostnaden. Vi vill att den tandhälsa som byggts upp under 19 år ska bevaras. Därför bestämde vi oss för att börja med att erbjuda frisktandvård till de patienter som var födda 1966 och senare. Vi har haft riskgrupperna 0 3 där 0 var den billigaste avgiftsklassen. Många unga har i dag tecknat frisktandvårdsavtal, men det har saknats möjligheter till nationella uppföljningar och jämförelser. Därför har nu en gemensam modell för frisktandvård utarbetats av Sveriges Folktandvårdsförening och den omfattar alla folktandvårdskliniker i Sverige. Den 2 maj 2011 anslöt vi oss till den nationella modellen. Detta medför en kvalitetssäkring och kalibrering i en gemensam riskbedömningsmodell som i sin tur underlättar för både patient och medarbetare vid flytt mellan landsting. Nytt är också att vi kan erbjuda alla åldersgrupper, från 20 år och uppåt, tandvård till ett fast pris. Så här går det till: Innan avtal tecknas görs en noggrann undersökning av tandläkare eller tandhygienist. Visar undersökningen att behandling måste göras, så genomförs den. För detta betalar patienten vanligt pris enligt gällande prislista. Efter denna behandling blir patienten riskbedömd och placerad i en premiegrupp. Premiegruppen motsvarar patientens risk att utveckla sjukdom i munnen och bestämmer priset på avtalet. Ju högre risk att utveckla sjukdomar, desto högre blir premiepriset. Man kan välja att betala per månad via autogiro eller per år. Avtalsperioden är tre år. Därefter går det att förlänga avtalet. Vilken premiegrupp det då blir är beroende av hur väl patienten skött sin munhälsa, efter de råd och tips de fått av sin tandläkare och tandhygienist. Det som ingår i frisktandvårdsavtalet är: undersökning och förebyggande vård tandstensskrapning lagning rotfyllning tandutdragning bettskena krona akuttandvård inom folktandvården i hela Sverige byte till annan folktandvårdsklinik i hela Sverige om patienten flyttar specialisttandvård efter remiss från patientens tandläkare. I frisktandvården ingår däremot inte kostnader för tandreglering, förskönande tandvård eller kostnader för tandvård på grund av olycksfall eller arbetsskada. Inte heller broar, implantat och proteser ingår. För den vård som inte ingår i avtalet gäller istället den vanliga tandvårdsförsäkringen. Tandvård till ett fast pris skapar trygghet och leder inte till några obehagliga överraskningar. Genom att behålla och förbättra munhälsan blir det tydligt att det lönar sig att ta ansvar för den egna tandhälsan. Vår frisktandvård ska vara en regelbunden, hälsofrämjande och behovsbaserad tandvård till ett riskrelaterat fast pris. Marie Gustafsson Tandhygienist, folktandvården Karlshamn 20 Puls 2/11