Òcê~åë=_äçã= ê=çéí= Ä ëí~=ëçã=ü~ê=ü åí=çëë>ò=

Transkript

1 päìíê~ééçêí= = = = = Òcê~åë=_äçã= ê=çéí= Ä ëí~=ëçã=ü~ê=ü åí=çëë>ò= = = kéìêçéëóâá~íêáëâí=âçãééíéåëåéåíéê= kçêêâ éáåöë=âçããìå= = = g~åì~êá=omnm= j~ìç=aéåâã~ê = = = = = = = = = = = = =

2 Förord Fyra delrapporter gällande verksamheten vid Neuropsykiatriskt Kompetenscenter är tidigare skrivna och inlämnade till beställaren, Programverksamheten, Norrköpings kommun. I samband med att denna slutrapport överlämnas är hela uppdraget vid genomfört. Uppdraget har inneburit många möten och som utförare har jag mött såväl nytänkande som mod, eftertanke och självrannsakan på alla nivåer i organisationen. Östersund januari 2010 Maud Deckmar 2

3 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 5 2 Inledning Uppdraget Syfte Metod Slutrapporten 8 3 Bakgrund Neuropsykiatriskt Kompetenscenter Övergripande planering Omfattning Syftet med ett samlat kompetenscenter Krav på resursernas användning Målgrupp Arbetsmetodik Övergripande målsättning Stödformer och beslut Riktlinjer för samverkan Riktlinjer för personal Framgångsfaktorer Kort beskrivning av verksamhetens organisation Kort beskrivning av verksamhetens fysiska miljö Start och introduktion Öppet hus 16 4 Resultat Verksamheten vid kompetenscenter Riktlinjer Ledarskap Den fysiska miljön Mål för verksamheten Individuella mål Avlösning och träningsboende Aktiviteter Samverkan med fritidskonsulenten Samverkan med handikappkonsulenterna Personal och resurser Riktlinjer Personaltäthet Utbildning Arbetsinnehåll, arbetssätt och metodik Personalens förväntningar gällande egen utveckling Löner och schema Att behålla sin personal 36 3

4 4.3 Ett samlat kompetenscenter samverkan och utveckling Riktlinjer Samverkan inom kompetenscenter Samverkan i nätverket Stöd till familjerna Riktlinjer Personalens arbete med familjestöd Insatser som medverkar till att familjers gemenskap upprätthålls och utvecklas Anhörigmöten och information Familjers behov av stödformer Respekt i bemötande Önskemål och behov gällande insatser till ungdomar Synen på personalen Familjernas nöjdhet 49 5 Kommentarer och slutsatser Högutbildad personal Aktiviteter Samverkan med fritidskonsulenten Föräldrastöd Arbetsmetodik och arbetssätt Ledsagning Korttidsvistelse eller aktiviteter Föräldrastöd Samverkan med externt nätverk Målgruppens ålder Utvecklingsarbete Ett samverkande kompetenscenter Rehabiliteringsstöd vid flyttning till eget boende Samverkan med externa verksamheter 57 6 Möjliga åtgärder i kommande 59 utvecklingsarbete Sida 4

5 1 Sammanfattning Våren 2007 startade Neuropsykiatriskt Kompetenscenter i Norrköping. Uppdraget att utvärdera detsamma varje halvår från och med hösten 2007 till och med våren 2009, har genomförts. Syftet har främst varit att utvärdera effekten av anställningar av högskoleutbildad personal vid, det utökade föräldrastödet samt satsningen på flera olika aktiviteter utanför och vid den egna verksamheten. Dessutom förutsattes utformningen av interna samverkansformer mellan verksamheterna vid och Drottninggatan belysas, liksom externa samverkansformer, arbetsmetodik och arbetssätt. Utgångspunkt har utgjorts av Programförklaring beslutad av Vård- och Omsorgsnämnden den 13 februari Intervjuer med personal, föräldrar och samverkande nätverk har genomförts. Den satsning på högutbildad personal som genomförts vid, bedöms ha utfallit mycket väl. Personal känner stort ansvar och ställer höga krav på sig själva i många olika situationer i vardagens arbete och man har skaffat sig en god förståelse för helhetsperspektivet och vad det innebär för den enskilde. Man har god förmåga att tänka steget längre och exempelvis urskilja var ett problem ligger. Personalen har även god förmåga att urskilja och på eget initiativ bedöma när och hur det egna arbetet bör utvecklas. Det finns en uttalad medvetenhet i resonemangen i arbetsgruppen då man talar om vikten av att kontinuerligt rannsaka sig själv och sin egen roll som personal i olika situationer. Personalen har ett professionellt förhållningssätt såväl gentemot varandra i arbetsgruppen som gentemot ungdomar och familjer. De har god kompetens att samarbeta med andra i nätverken. Den handledning de har erhållit, har varit mycket betydelsefull. Genom arbete med grupputveckling och teambuilding har man med tiden utvecklats till en harmonisk arbetsgrupp. Personalen har väl levt upp till de visioner som fanns gällande deras insatser. Det finns anledning att bedöma att deras höga utbildning och därmed kompetens, i hög utsträckning har medverkat till att utvecklingen av verksamheten vid har kunnat ske inom den tid, med det innehåll och med den omfattning som genomförts. Personalen har lyckats väl med att skapa kontakt med ungdomarna och arbetet med aktiviteter har utvecklats framför allt då det gäller innehållet, då man allt eftersom tiden gått har lärt känna varje ungdom och dennes/dennas individuella behov allt mer. Personalen är kompetent och man har haft höga ambitioner då man arbetat för att leva upp till de visioner som fanns gällande aktiviteter. Flera aktiviteter är aktuella för ungdomarna, såsom Utflyktsgrupp, Mötesplats, Killgrupp, Tjejgrupp, Lägerverksamhet (sommartid) och Aktiviteter för kortsiktig planering. Aktiviteterna motsvarar ungdomarnas egna behov i stor utsträckning. Ungdomarnas Mötesplats har hittills ej samlat så många, det tycks finnas en tröskel att överkomma innan den blir den naturliga träffpunkt för många, som eftersträvats. Personalgruppen har ansvaret för såväl planering som genomförande av fritids- och aktivitetsdelen vid verksamheten. Den avlastning som förväntades av fritidskonsulenten har i stort sett inte motsvarats. En övergripande lösning då det gäller ansvaret för utveckling och genomförande av aktiviteter bör skapas, om fritidskonsulenten inte återgår i tjänst. Träningslägenheten som är belägen i fastigheten mitt emot används nu som den från början avsågs användas, d v s för ungdomars träning av vardagssysslor och att bo själv och därmed även utgöra en slusslägenhet inför flytt till eget boende. Vid tiden för den sista delutvärderingen var det tydligt att man genomfört ett mycket gott utvecklingsarbete, men att man ännu inte helt har hittat rätt nivå då det gäller omfattningen av vad man har möjlighet att erbjuda. Man står nu inför ett mera långsiktigt förändringsarbete inom hela verksamheten utifrån tydliga värderingar och helhetssyn på ungdomarna/de unga vuxna. 5

6 En satsning på arbetet med att utveckla ett fördjupat föräldrastöd har genomförts. En personal har erhållit utökat ansvar för området Föräldrastöd och 30 % av vederbörandes tjänst är avsatt till arbete med, och utveckling av, detsamma. En strategi har utarbetats för individuellt stöd och man har även initierat och startat en mötesplats för föräldrar, vilken benämns Föräldraträffar. Dessa anordnas en gång per månad och syftet med träffarna är att erbjuda föräldrarna möjlighet att möta andra i liknande situationer, ta del av varandras erfarenheter samt att kunna utgöra stöd för andra. Föräldrarnas behov och önskemål skall styra föräldraträffarnas innehåll. Personal ger stöd till enskilda familjer såväl genom stödjande samtal som via telefon. Två föräldramöten (särskiljs från föräldraträffarna) genomförs per år (ett varje termin), där information ges om verksamheten i stort. Föräldrarnas intresse har ökat för att deltaga i såväl föräldraträffar som föräldramöten, och man uppskattar de olika formerna. Familjerna är nöjda med omfattningen av den avlösning de nu erhåller. Det finns dock vissa önskemål om ytterligare ledsagning, vilket framför allt innebär hämtning och/eller lämning av ungdom i föräldrahemmet. I stort sett har personalen utarbetat en fungerande struktur för att erbjuda föräldrar insatser enligt intentionerna. Man har även erbjudit stödfamiljer stöttning, helt enligt riktlinjerna. En brist har under försökstiden varit att man saknat avsatt tid för uppföljning och metodutveckling. Trots detta har personalen i stort lyckats väl med att motsvara kraven i riktlinjerna. Personalen har genomfört ett omfattande arbete för att skapa tillit och goda relationer till de ungdomar som erhåller insatser vid och arbetet med att, utifrån en helhetssyn på ungdomarnas behov, ge stöd och insatser i den vardagsnära miljön, har utvecklats väl genom åren. I allt väsentligt har personalen lyckats motsvara den i Programförklaringen (13 februari 2007) angivna huvudinriktningen för verksamheten. Förutom de befintliga verksamheterna vid starten av utvärderingarna, har personalen även lyckats väl med att utforma de tillkommande verksamheterna enligt vård- och omsorgsnämndens beslut (13 juni 2007). Då det gäller rehabliliteringsstöd vid flyttning till eget boende, blev dock sådan verksamhet mer begränsad än vad som avsetts i planeringen, då verksamheten vid Drottninggatan avvecklades. Ett utvecklingsarbete bör nu genomföras för att följa upp genomförda insatser och utveckla metoder. Vid ett sådant utvecklingsarbete kommer det att vara lika viktigt att arbeta med avgränsning av arbetsområden som att utveckla möjliga sådana. Även i övrigt bör en långtgående utvecklingsplanering för verksamheten genomföras. Personalen känner verksamhetens olika delar, och om de erhåller avdelad planeringstid, och rätt stöd, för detta utvecklingsarbete finns all anledning att se fram emot fortsatt god och väl fungerande verksamhet. 6

7 2 Inledning 2.1 Uppdraget Våren 2007 startade Neuropsykiatriskt Kompetenscenter i Norrköping som en försöksverksamhet under två år. Uppdraget att utvärdera centret under försökstiden har inneburit följande: Fyra utvärderingar har genomförts sedan starten; hösten 2007, våren och hösten 2008 samt en avslutande utvärdering våren Utvärderingarna har resulterat i fyra delrapporter, vilka har tillställts beställaren. Utvärderingarna har omfattat hela kompetenscentret, men har vad gäller innehållet, av beställaren begränsats till att omfatta tre specifika områden; se nedan under 2:2 Syfte. Samtliga utvärderingar har genomförts på uppdrag av Handikappomsorgsprogrammet, Vårdoch omsorgskontoret i Norrköpings kommun. Utvärderare har varit Maud Deckmar, Ord och Tanke. 2.2 Syfte Syftet med delutvärderingarna har varit att utvärdera effekterna av - anställningar av högskoleutbildad personal vid - ett aktivt föräldrastöd samt - satsningen på flera olika aktiviteter utanför och i huset/verksamheten Dessutom avsågs relationerna mellan verksamheterna på Drottninggatan och Frans Bloms gata belysas, liksom utvecklingen mot ett gemensamt kompetenscenter, utformningen av interna och externa samverkansformer samt arbetsmetodik och arbetssätt. Syftet med föreliggande slutrapport har varit att sammanställa delrapporterna, att beskriva möjliga slutsatser samt att synliggöra utvecklingsområden. Slutrapporten har en övergripande utformning, och i de fall mer konkreta beskrivningar av områden önskas, hänvisas till delrapporterna. 2.3 Metod Delutvärderingarna är genomförda enligt en kvalitativ och subjektiv metod, i vilken utredaren har genomfört intervjuer förutom att mail- och telefonkontakter har tagits. Dokumentation har erhållits från programverksamheten samt från enhetschef och personal. Samtliga intervjuer och den genomlästa dokumentationen har bidragit till den samlade beskrivningen i delrapporterna. De områden som belysts i rapporterna är följande: - Bakgrund - Verksamheten vid kompetenscenter - Personal och resurser - Ett samlat kompetenscenter samverkan och utveckling - Stöd till familjerna - Kommentarer Inga namn har nämnts i rapporterna, varför identiteter endast har kunnat igenkännas av personer som varit väl förtrogna med förhållandena vid verksamheterna. 7

8 I samband med varje delutvärdering har möten genomförts med fyra familjer/ föräldrarepresentanter, vilka genomgående utgjorts av samma familjer/föräldrar. Gruppintervjuer har genomförts med såväl personalen vid, som vid Drottninggatan så länge den verksamheten var i drift. Dessutom erbjöds möjligheter att boka enskild tid med utvärderaren, vilket både personal och föräldrar återkommande har gjort. Även intervjuer i mindre grupper har genomförts med personal. Vid varje utvärderingstillfälle har gruppintervjuer genomförts med handikappkonsulenterna/lss-handläggarna, samt enskilda intervjuer och samtal med enhetschefen. Dessutom har intervjuer genomförts med fritidskonsulenten vid de tre första utvärderingstillfällena. Information har även erhållits från programverksamheten. Efter färdigställande har rapporterna tillställts beställaren; programansvarig vid programverksamheten Slutrapporten De fyra delrapporterna har jämförts, sammanställts och åskådliggjorts i en sammanställd slutrapport. De områden som avsetts belysas i slutrapporten har följt delrapporternas struktur. Slutrapporten avslutas dessutom med kaptlen - Slutsatser och - Möjliga åtgärder i utvecklingsarbete 8

9 3 Bakgrund 3.1 Neuropsykiatriskt Kompetenscenter Övergripande planering Vård- och omsorgsnämnden gav 2006 handikappomsorgens programgrupp uppdraget att tillsammans med verksamhetsområdet barn och ungdom, utveckla formerna för stöd och insatser till ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och till deras familjer. Bakomliggande skäl till detta var att antalet ungdomar, som erhöll en neuropsykiatrisk diagnos visade en oroväckande ökning och förebyggande insatser behövde utvecklas, för att förhindra att ungdomar och unga vuxna skulle komma att misslyckas på vägen in i vuxenlivet. Utformningen av ett kompetenscenter med en tydlig målformulering och med beskrivning av de kvalitetskriterier som skulle känneteckna verksamhetens inriktning diskuterades fram i samverkan mellan handikappomsorgens programgrupp, myndighetsutövningen (handikappkonsulenter) för barn och ungdomar samt företrädare för verksamhetsområdet barn och ungdomar. I dessa diskussioner upptogs även interna och externa samverkansformer, samt arbetsmetodik och arbetssätt. Utöver detta fördes samtal med företrädare för landstingets barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomsnämnden i Norrköpings kommun. Vård och omsorgsnämnden beslutade vid sitt sammanträde att med start i januari 2007 påbörja uppbyggnaden av ett kompetenscenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. I en tjänsteskrivelse föreslogs att uppbyggnaden av ett Kompetenscenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder skulle påbörjas under första kvartalet 2007 och att verksamheten därefter skulle bedrivas i enlighet med programförklaring från samma datum. Kompetenscentrum avsågs vara en försöksverksamhet under två år. I PROGRAMFÖRKLARING beslutad av vård- och omsorgsnämnden den 13 februari 2007 angavs huvudinriktningen för verksamheten för hela kompetenscenter vara: - arbeta uppsökande på uppdrag av handikappkonsulent - svara för förebyggande stöd och insatser till ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer - finna skräddarsydda lösningar för varje enskild ungdoms/ung vuxens och dennes familjs behov, önskemål och intressen Omfattning Uppbyggnaden av ett kompetenscenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder bestod från början av tre ben som skulle sammanfogas till ett (se Programförklaring ). De tre benen utgjordes dels av befintliga verksamheter för denna målgrupp, i säbo-plan för år 2007 beslutad och planerad verksamhet för målgruppen dels förslag till nya verksamheter för densamma. Befintliga verksamheter vid starten av utvärderingarna: Ungdomsboendet Drottninggatan 4 Ungdomsboendet startade den 1 mars 2005 och omfattade 5 platser. Det var ett träningsboende, där ungdomar bodde under en begränsad tidsperiod från ett till maximalt fyra år. I ungdomsboendets ansvar ingick även stöd till ungdomarna vid utslussning till eget boende i 9

10 form av rehabiliteringsstöd. Målgruppen var ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, med tilläggshandikapp som ADHD eller Damp i kombination med svår social problematik. Ungdomarnas ålder skulle omfatta 17 till maximalt 25/30 år. Fritidsverksamhet och korttidsvistelse i form av läger och utflykter för ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder Kontaktpersonsverksamhet, vilket innebar rekrytering av och stöd till kontaktpersoner för ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. För planering och anordnande av fritidsverksamhet, korttidsvistelse i form av läger och utflykter samt rekrytering och stöd till kontaktpersoner fanns 1.0 tjänst som fritidskonsulent. Planerad verksamhet enligt antagen säbo-plan korttidshem Frans Bloms gata Korttidshemmet planerades omfatta 5 helårsplatser där en av platserna skulle bestå av en lägenhet om 1 rum och kök i en angränsande fastighet. Tillkommande verksamheter enligt vård- och omsorgsnämndens beslut den 13 juni 2006: mötesplats för ungdomarna/de unga vuxna rehabiliteringsstöd vid flyttning till eget boende föräldrastöd både i form av samtalsstöd och praktisk avlastning t ex avlösarservice Syftet med ett samlat kompetenscenter Syftet med ett samlat kompetenscenter var att utifrån en helhetssyn på ungdomens/den unga vuxnas och familjens behov alltid kunna ge ett individuellt anpassat stöd i den vardagsnära miljön, så att ungdomen/den unga vuxna och dennes familj skulle kunna känna trygghet och stöd i sitt eget arbete med att få en struktur på sin livssituation. Kompetenscentrats samtliga resurser förväntades tillsammans utgöra en helhet, som skulle kunna nyttjas i olika konstellationer utifrån ungdomens/den unga vuxnas och dennes familjs behov Krav på resursernas användning Kompetenscentrets sammantagna resurser och kompetens avsågs användas på ett optimalt och flexibelt sätt. Detta innebar att ungdomsboendet vid Drottninggatan skulle bli en integrerad del av kompetenscentrats totala resurser inklusive. Verksamhetsinnehåll och arbetssätt skulle behöva anpassas utifrån kompetenscentrets hela syfte och målsättning. Medarbetarna inom ungdomsboendet ingick i centrets gemensamma personalresurser. Deras kompetens och kunskap planerades användas även utanför själva boendeenheten. Då ungdomsboendet från och med 2007 blev en integrerad del av kompetenscentret och det arbetssätt och den arbetsmetodik som skulle karakterisera detta, ändrades boendets beteckning till träningsboende för ungdomar och unga vuxna. Styrande för hur tillgängliga personalresurser inom centret skulle användas, har under hela försökstiden varit ungdomens, den unga vuxnas och familjens behov. 10

11 3.1.5 Målgrupp Kompetenscentrets målgrupp har varit ungdomar och unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning med tilläggshandikapp som ADHD i kombination med social problematik neuropsykiatriska funktionshinder, såsom Aspergers syndrom, högfungerande autism eller ADHD. Målgruppen har i första hand varit ungdomar/unga vuxna i åldern år. Ungdomar aktuella för stadigvarande dygnet-runt-boende inom ungdomsboendet/ träningsboendet skulle ha fyllt 16/17 år och ha fullgjort grundskolan. Efter individuell prövning kunde en ungdom/ung vuxen där erhålla stöd upp till och med 25 år. Kontakt med kompetenscentret för stöd och insatser har aktualiserats via vård- och omsorgskontorets handikappkonsulenter (från och med 2009 har tjänstebenämningen ändrats till LSS-handläggare) med undantag av öppna fritids- och gruppaktiviteter. Deltagande i dessa aktiviteter har skett via direktkontakt mellan ungdomen/den unga vuxna och hans/hennes familj. Personkretsbedömning enligt LSS har dock varit genomförd. Det har varit endast ungdomen själv och dennes föräldrar som vid akuta behov har kunnat vända sig direkt till kompetenscentrat, förutsatt att ungdomen har haft en pågående etablerad kontakt med centrat Arbetsmetodik I Programförklaringen fastställdes att vägledande för kompetenscentrats arbete skulle vara att utifrån en helhetssyn på ungdomarnas/de unga vuxnas behov, ge stöd och insatser i den vardagsnära miljön, där samverkan, gemensamt ansvar och optimalt användande av centrets resurser och kompetenser skulle utgöra kärnan. Grundläggande för personalen avsågs vara att leta fram och fokusera på ungdomens egna styrkor och förstärka positiva beteenden, och att alltid ge positiv uppmärksamhet på önskvärda beteenden. Genom ett familjeorienterat arbetssätt avsågs möjligheter skapas för föräldrar att bli delaktiga i ungdomens/den unga vuxnas framgångar. Ett aktivt stöd till, och en samverkan med, föräldrar avsågs ske med utgångspunkten att föräldrarna och ungdomen/den unga vuxna skulle kunna finna ett positivt och utvecklande förhållningssätt till varandra. Dessutom avsågs ett nätverksorienterat arbetssätt vara en länk i den kedja som behövde bildas för att förståelsen skulle öka för den enskildes problematik. Arbetsmetodiken avsågs bygga på stor kontinuitet i enskildas personalkontakter med centret, oavsett vilken aktivitet som han eller hon deltager i Övergripande målsättning Den övergripande målsättningen för kompetenscentrat var ända sedan starten att via ett flexibelt och individuellt anpassat stöd till ungdomen/den unga vuxna och dennes familj genom nyttjande av centrets olika verksamheter skapa möjligheter till utveckling av ett förtroendefullt samarbete mellan personal, ungdom, den unga vuxna och familjen. Ett sådant samarbete avsågs leda till att ungdomen/den unga vuxna skulle få den trygga plattform som han eller hon behövde för att kunna klara sin tillvaro utan att hamna i en riskzon. I programförklaringen angavs även målsättningen för det direkta arbetet med ungdomar/unga vuxna. Sammantaget nämndes att den långsiktiga målsättningen med stödet från kompetenscentret skulle vara att varje ungdom/ung vuxen skulle kunna klara samspelet med sin normala omgivning och erhålla en fungerande daglig livssituation med skolgång, sysselsättning och fritid. 11

12 3.1.8 Stödformer och beslut Kompetenscentret avsågs erbjuda - stöd och insatser efter utredning och beslut enligt LSS 9 eller SoL kap serviceinsatser och aktiviteter utifrån överenskommelse mellan ungdomen/den unga vuxna, dennes familj, handläggande handikappkonsulent och centrats enhetschef - fritidsaktiviteter. Detta innebar att centrets samverkan med handikappomsorgens myndighetsutövning handikappkonsulenterna (sedan 2009 LSS-handläggarna) utöver samverkan i samband med beslutade insatser har kunnat bestå av: - presentation av centrats olika verksamheten för en ungdom, som därefter kunnat få prova på någon eller några av centrats verksamheter utan beslut av handikappkonsulent. Under provapå-tiden har en kontinuerlig avstämning skett med ungdom, familj och handikappkonsulent - kontakt och stöd till en ungdom under handikappkonsulentens utredningstid, då osäkerhet rått om vilket stöd eller vilka insatser, som är det rätta för ungdomen. I programförklaringen angavs även att stödformer och aktiviteter skulle kännetecknas av stor flexibilitet utifrån enskildas behov, erbjudande av såväl små som större insatser, kontinuitet i personalkontakter, helhetssyn på den enskildes situation samt flexibel personal Riktlinjer för samverkan Viktiga samverkanspartners har varit landstingets barn- och ungdomshabilitering. Vägen för samverkan kring enskilda ungdomar/unga vuxna har dock alltid gått via handikappkonsulenterna. För planering och genomförande av t ex föräldrautbildningar och liknande gruppaktiviteter har dock en direkt samverkan skett mellan kompetenscentrat och barn- och ungdoms habiliteringen. Samverkan med grundskolan har skett via handikappkonsulent och de stödsamordnare som funnits inom skolans rektorsområden. För ungdomar/unga vuxna som gått i gymnasiet har samverkan skett med utsedd kontaktman inom skolan. Under 2007 beslöts att ett länsdelsteam skulle bildas. Landstinget, Närsjukvården i östra Östergötland (BUP och BUH) beslöt tillsammans med kommunerna i östra Östergötland att starta ett länsdelsteam för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Länsdelsteamet avsågs erbjuda kvalificerade utredningar, individuella och gruppbaserade insatser (kopplade till funktionsnedsättningen) samt barnpsykiatrisk behandling gällande tilläggsproblematik. För tillträde till länsdelsteamet avsågs remiss krävas, med en neoropsykiatrisk frågeställning och en multiprofessionell basutredning. Teamet avsågs starta under november månad 2008 och det fanns planer på att kompetenscentret skulle kunna erhålla stöd därifrån såväl vid planering som genomförande av insatser och stöd till ungdomar med mycket svår problematik. Vid tiden för den fjärde och sista utvärderingsrapporten i april 2009, hade någon samverkan med avsett länsdelsteam inte påbörjats Riktlinjer för personal Utvecklingen av kompetenscentrat medförde att ungdomsboendets/träningsboendets personalgrupp vid Drottninggatan, skulle bli en del av de totala personalresurser som hela centrat inklusive hade att tillgå. Utan denna helhetssyn på befintliga 12

13 personalresurser och personalens samlade kompetens menade man att syftet och målsättningen med centrat ej skulle kunna uppnås. En viktig utgångspunkt var den individ och situationsanpassade arbetsmetodiken som även hade att utgå från den gemensamma värdegrunden. Viktigt för centrats uppbyggnad och utveckling för att kunna möta målgruppens behov har varit att samtlig personal ställe sig bakom idén med kompetenscentrat, dess syfte, målsättning, verksamhetsinnehåll och arbetsmetodik Framgångsfaktorer Ambitionsnivån för centrat, så som det beskrevs i programförklaringen, angavs vara att centrat skulle stå för: - nytänkande - okonventionella lösningar - förebyggande stöd och insatser - uppsökande verksamhet - stimulerande och utmanande miljöer för ungdomar och unga vuxna - förmedlande av en positiv grundsyn och tro på varje ungdoms egen förmåga till utveckling Kort beskrivning av verksamhetens organisation En och samma enhetschef har under försökstiden lett arbetet vid kompetenscenters båda huvuddelar; och Drottninggatan (fram till avvecklingen). För enhetschefen har genom åren tilliten från den egna områdeschefen känts viktig, och han har upplevt sig ha såväl stort stöd, som stort utrymme i det egna arbetet. Han har haft tillgång till såväl en informell som en formell mentor, vilket han genomgående beskrivit som viktigt. Han har haft sitt kontor i omsorgsförvaltningens lokaler, utanför verksamheterna. Han har därmed haft en geografisk närhet till handikappkonsulenterna/lss-handläggarna. Det fanns också en geografisk närhet till verksamheten vid Drottninggatan där han vid tiden för såväl den första utvärderingen (september 2007) som den andra (april 2008) tillbringade stor del av sin tid. Kort bakgrund om verksamheten vid Drottninggatan Då ungdomsboendet först öppnade erhöll unga flickor bostäder och verksamheten flöt lugnt. År 2004 flyttade unga pojkar in, och flickorna flyttade ut. I samband med detta slutade flera i den dåvarande personalgruppen, eftersom de befarade att arbetet skulle komma att innebära stökighet, med inslag av hot och våld från brukarna. Under intervjun med personal berättade man att detta satt ett slags stämpel för den inställning till arbetet man förväntades ha. Personalen erhöll bland annat trygghetslarm, vilket av personal upplevdes bra att ha men vilket även kunde vara provocerande för brukarna. Man fick lära sig att trycka på larmet vid obehag, men inget om hur man skulle bemöta personerna i svåra situationer. Från början upplevde personal att de olika chefer som avlöste varandra hade olika ledarstil, olika kunskaper och olika inställningar till arbetssättet. En chef införde till exempel hårda regler för brukarna. En brukare kunde straffa ut sig och inte få bo kvar om han inte skötte sig. Svårigheter att hålla tider eller att använda ett ovårdat språk gentemot personal kunde leda till bestraffning. Personal beskrev att det inte kändes bra att jobba då, eftersom Drottninggatan inte var brukarnas hem utan mera som en militärförläggning. Av den personal som arbetade vid tiden för den första utvärderingen (september 2007), hade flera arbetat redan under de tidiga åren men valt att stanna kvar då verksamheten förändrades. De menade att ingen tillit byggdes upp mellan personal och brukare under tiden bestraffningssystemet var i bruk. Då reglerna sedermera avskaffades av en enhetschef med annan syn på lämpligt arbetssätt, 13

14 skapades ändå en osäkerhet inom personalgruppen. Det fanns osäkerhet inför vad som förväntades i det nya arbetssättet gällande samverkan i ett gemensamt kompetenscenter, och en viss osäkerhet gällande gemensamma grundvärderingar och arbetssätt levde kvar fram till verksamhetens avveckling, våren Kort beskrivning av verksamhetens fysiska miljö utgörs av ett nyrenoverat hus med fyra separata bostäder med egna ingångar. Dessa består av rum, egen toalett och hall. Gemensamt finns kök, tvättstuga och vardagsrum, samt personal-, konferens- och samtalsrum. En trädgård med uteplats fanns i anslutning till verksamheten, väl avgränsad från andra fastigheter och med möjligheter till utevistelse, grillning och lekar/aktiviteter. I en egen lägenhet (träningsboende) i fastigheten mittöver gatan, avsågs ungdomar/unga vuxna träna på självständigt boende inför en planerad flytt till bostad utanför verksamheten. Drottninggatan Vid Drottninggatan genomfördes verksamheten på två våningsplan i ett hyreshus i centrala staden med bostäder avsedda för fem personer. Dessutom gavs stöd till två personer i egna lägenheter utanför Drottninggatan. Samtliga bostäder bestod av rum och badrum, medan egna kök saknades. Gemensamt kök med matplats, vardagsrum och tvättstuga fanns på våning ett och även på våning två fanns gemensamma utrymmen avsedda för gemensamma aktiviteter. Personalkontoret var beläget på nedre våningen, och på övre våningen ett konferensrum. 14

15 3.2 Start och introduktion Introduktionen för åtta nyanställda vid genomfördes våren 2007 och pågick under 5-6 veckor. Enhetschefen var ansvarig för introduktionen. Inget skrivet program följdes. Vissa moment var dock bokade i förväg, medan andra avsågs växa fram under introduktionstiden. Under introduktionen gavs god kunskap om organisationen då personalen fick möjlighet att träffa representanter från kommunens samverkande avdelningar, samt olika samarbetsorganisationer. Man genomförde studiebesök och träffade olika resurspersoner från andra samverkansverksamheter. Säkerhetsutbildning och Självförsvarsutbildning genomfördes, liksom utbildning i Första hjälpen. En planerad utbildning om Autismspektrat blev inställd. En planerad 2-dagarskurs gällande kommunens IT-verksamhet, för hanterande av dokumentation, kom ej att genomföras. Det fanns en samstämmighet bland personalen då man berättade om introduktionstiden. Omfattningen i tid ansågs ha varit tillräcklig, medan innehållet upplevdes ha varit ineffektivt. Avsaknaden av ledarskap under introduktionstiden och frågor om vad man egentligen skulle använda tiden till, skapade en osäkerhet. Den osäkerheten kvarstod under lång tid, och man talade återkommande under de tre första utvärderingarna om introduktionstiden och hur den borde ha använts på ett bättre sätt. Personalen var ense om vikten av att tydligt strukturera ett arbete från början, för att sedan kunna arbeta friare då strukturerna blivit ett naturligt arbetssätt. Praktiska rutiner, såsom beslut gällande inköp och städning dokumenterades dock under introduktionstiden. Enhetschefen sade sig ha varit medveten om att personalen från början önskade mera arbetsledning och stöd gällande utformande av struktur, men att tid ej fanns att tillgodose dessa önskemål. Hans inställning till, och planering för, introduktionen var att varva ren informationsinhämtning med aktiviteter av social och grupputvecklande karaktär, vilket han ur chefsperspektivet ansåg hade fungerat bra. Samtliga nyanställda vid genomförde introduktion vid Drottninggatan under slutet av introduktionstiden, för att därmed skapa en grund för samarbete mellan verksamheterna; med personalgruppen och för att lära känna brukare och arbetssätt där. Drottninggatan Det var viktigt för personalen vid Drottninggatan att under utvärderingar få möjlighet att berätta om sina upplevelser. Deras olika chefer hade återkommande genom åren talat om nystart som en avsparksaktivitet. Någon sådan genomfördes dock ej, vilket upplevdes som en besvikelse. Inte heller vid tiden för att det nya Neuropsykiatriska Kompetenscentret bildades, i vilket Drottninggatan avsågs vara en del, genomfördes någon särskild introduktion eller kick-off. Detta, påpekade personalen vid Drottninggatan, utgjorde en stor del i det faktum att man inte kände sig delaktiga i Kompetenscenter och även i den uttalade känslan att man kände sig lägre värderade. Medan personalen vid (enligt personalen vid Drottninggatan) fick ett gynnsammare utgångsläge med en uttalad nystart, hade personalen vid Drottninggatan kämpat länge med olika chefer, olika arbetssätt och olika politiska beslut vilket gjorde att de redan i utgångsläget kände sig trötta. Vid den första utvärderingen (september 2007) var enhetschefen medveten om att konfliktlösnings- och förändringsarbetet skiljde sig väsentligt från nystarten vid Frans Bloms gata. Därför planerade han att genomföra motivationshöjande planeringsdagar hösten 2007 och att fortsätta med sådana under Dessa avsågs utgöra såväl introduktion som nystart. 15

16 Tanken var att planeringsdagarna/introduktionen skulle innehålla inslag av grupputveckling, genomgång av värdegrunder och ny kunskap om processer. Vid det andra utvärderingstillfället (april 2008) fastslogs att de motivationshöjande planeringsdagarna ej genomförts. Personalen hade dock genomfört en planeringsdag tillsammans med personalen vid. Man beskrev sin besvikelse över att man ej fått möjlighet till ytterligare utveckling genom att i arbete med gruppövningar finna samverkan och förståelse. Man tog åter upp det faktum att det troligen skulle ha varit värdefullt för verksamheten vid Drottninggatan om man erhållit möjlighet att arbeta mera strukturerat under en avsatt introduktion, med arbetssätt och metoder, samverkansplanering med och andra i nätverket. Det skulle också ha varit viktigt, menade man, att på ett djupare sätt ha fått möjligheter att fastställa den egna personalrollens innehåll, att utröna personalens kompetenser samt att i ett strukturarbete fastställa ansvarsområden. Inget dokumenterat arbete genomfördes avseende ovanstående Öppet hus Inför starten av skapades ett informationsblad med inbjudan till föräldrar och professionella gällande en Öppet Hus-aktivitet. Öppet Hus genomfördes för ungdomar och deras anhöriga den 3 april 2007 och för yrkesverksamma intresserade den 4 april 2007, vilket även kom att utgöra invigningsdagen. Såväl personal som föräldrar berättade vid det första utvärderingstillfället (september 2007) om att Öppet Hus var en riktig succé med riktigt många besökare. Personalen övernattade vid i anslutning till en av dagarna. Intresset, som man före starten befarade skulle bli långsamt stigande, blev redan från början mycket stort. 16

17 4 Resultat 4.1 Verksamheten vid kompetenscenter Riktlinjer Verksamheten vid Kompetenscenter består av flera delar och skiljer sig mellan Drottninggatan och. Vid erbjuds korttidsavlösning till ett flertal ungdomar/unga vuxna och deras familjer medan Drottninggatan erbjuder träningsboende för unga vuxna. Förutom boende/korttidsavlösning erbjuder verksamheterna på olika sätt aktiviteter samt stöd till enskilda och deras familjer. Verksamheten vid Kompetenscenter bedrivs i nära samverkan med handikappkonsulenterna inom området barn/ungdom. I programförklaringen fastställs att vägledande för kompetenscentrats arbete är att utifrån en helhetssyn på ungdomarnas/de unga vuxnas behov, ge stöd och insatser i den vardagsnära miljön, där samverkan, gemensamt ansvar och optimalt användande av centrats resurser och kompetenser utgör kärnan. Grundläggande för personalen är att leta fram och fokusera på ungdomens egna styrkor och förstärka positiva beteenden, och att alltid ge positiv uppmärksamhet på beteenden som är önskvärda. Arbetsmetodiken bygger på stor kontinuitet i de personalkontakter som den enskilde har med centrat, oavsett vilken aktivitet som han eller hon deltager i. (Efter den andra utvärderingen (april 2008) avvecklades träningsboendet för unga vuxna vid Drottninggatan. Förf anmärkning.) Ledarskap Vid det första utvärderingstillfället (september 2007) beskrev enhetschefen arbetet med att starta den nya verksamheten vid med engagemang, men pekade samtidigt på komplexiteten i de egna arbetsuppgifterna då ett omfattande förändringsarbete samtidigt genomfördes vid Drottninggatan. Detta förändringsarbete syftade till att aktivt stötta personalen och verksamheten i samgåendet med, så att båda verksamheterna skulle kunna utgöra ett gemensamt kompetenscenter med gemensam värdegrund. Gentemot de personalgrupper han ledde intog enhetschefen olika roller. Han var i hög grad närvarande och ledde Drottninggatans personal, medan personalen vid Frans Bloms gata ända från början erhöll stor självständighet i arbetet. Enligt enhetschefen berodde skillnaderna i sättet att leda på de olika personalgruppernas olika behov av ledarskap och möjligheter till självständigt arbete, där personalen vid på grund av sin högre utbildning/kompetens ansågs ha större förutsättningar att arbeta självständigt. Vid tillfället för den andra utvärderingen (april 2008) tillbringade enhetschefen i ännu högre grad än tidigare, tid i verksamheten vid Drottninggatan, för att leda och coacha personalen. Vid årsskiftet 2007/2008 stod det klart att Drottninggatans träningsboende, trots satsningen på förändringsarbete, skulle komma att läggas ner. Under de sista åren före nedläggningen av verksamheten hade återkommande åsikter framförts angående träningsboendets geografiska läge, som ej ansågs vara bra. Dessutom hade brukarna ej tillgång till fullvärdiga lägenheter. Den slutliga orsaken till nedläggningen av Drottninggatans träningsboende, var dock att inga nya boende stod i kö till de tomma lägenheterna. Ett formellt beslut togs i samband med 17

18 budgetarbetet inför år 2009 av Vård- och Omsorgsnämnden att erbjuda andra bostäder till de brukare som fortfarande nyttjade träningsboendet. När nedläggningen av Drottninggatan blev känd infann sig bland personal känslor av chock och förlamning, varefter ledningsarbetet till stor del kom att handla om stödjande samtal om känslor och otrygghet för personalen i den nya situationen, men även om vikten av ett fortsatt metodiskt och stödjande arbetssätt gentemot brukarna under de sista månaderna fram till nedläggningen. Samtidigt som enhetschefen arbetade med nedläggningen, såg han fram emot att få möjlighet att mera aktivt stötta personalen och därmed verksamheten vid. Framför allt beräknades detta ske genom att enhetschefen avsåg att tillsammans med personalen arbeta fram fler strukturer för metoder och arbetssätt. Vid det tredje utvärderingstillfället (oktober 2008) framkom att enhetschefen ej haft möjlighet att utöka tiden för ledarskap av personalen vid som planerat. I stället tillträdde han i maj månad 2008, i samband med avvecklingen av Drottninggatan, ett vikariat som chef för Personlig Assistans. Från och med augusti samma år tillträdde han chefskapet för Daglig Verksamhet vid fyra enheter inom området socialpsykiatri. Arbetsuppgifterna innebar en ny utmaning inom ett tidigare okänt område för enhetschefen, vilket medförde att han såg sig behöva använda största delen av sin tid för att sätta sig in i de nya arbetsuppgifterna. Vid det fjärde utvärderingstillfället (april 2009) utgjorde de huvudsakliga arbetsuppgifterna, fortsatt chefskap för Daglig Verksamhet, samtidigt som chefskapet för fortsatt upplevdes få stå tillbaka då enhetschefen hade ej haft möjlighet att utöka tiden för ledarskap av personalen vid. Vid detta tillfälle framkom att enhetschefen skulle komma att avsluta sitt arbete som enhetschef vid vid halvårsskiftet Efterträdaren var vid utvärderingstillfället ej utsedd Den fysiska miljön De fyra separata bostäderna avsedda för korttidsvistelser fungerade väl, liksom de gemensamma ytorna. I träningslägenheten i fastigheten mitt emot bodde vid den första utvärderingen (september 2007) en person, vilken erhöll stöd från personalen. Enligt planeringen skulle denne person så småningom kunna komma att bo utan stöd i egen lägenhet. Vid den andra utvärderingen (april 2008) hade behovet av en gästtoalett blivit tydligt. I varje ungdoms lägenhet finns toalett, och i personalutrymmet en för personalens bruk. Då ungdomar, som ej hade insatsen korttidsavlösning, kom till verksamheten för att utöva aktiviteter, fanns dock ej tillgång till toalett för dem. Problemet hade tills vidare lösts på så sätt att personal vidtalat ungdomarna som vistas i lägenheterna, så att de tillfälligt hade lånat ut sina toaletter. Vid den tredje utvärderingen (oktober 2008) hade vissa av de gemensamma rummen omfördelats för olika aktiviteter. Från början användes vardagsrummet för såväl umgänge, som tv-tittande och tv-spelande. Ett separat rum hade nu avdelats för tv-spel, vilket innebar att vardagsrummet användes enbart för socialt umgänge och tv-tittande. Förändringen upplevdes ge ett mycket större lugn i miljön. Ett samtalsrum fanns avdelat, vilket personalen dock upplevde som lyhört, varför man framförde önskemål om att det skulle ljudisoleras, då det ofta användes för känsliga samtal. I träningslägenheten i närliggande fastighet bodde vid tillfället en person med så omfattande svårigheter, att man ej kunnat genomföra planerad avflyttning. Planerna att använda lägenheten som slusslägenhet, där ungdomarna/de unga 18

19 vuxna under en tid skulle kunna träna för att så småningom kunna bo på egen hand, hade därmed ej kunnat förverkligas. Vid den fjärde utvärderingen (april 2009) hade personen flyttat ut, varför träningslägenhetens ursprungligt planerade funktion som bör kunna realiseras. Det fanns vid tillfället ingen planering för att bygga någon gästtoalett, eller att ljudisolera samtalsrummet. Förutom dessa önskemål har lokalerna fungerat mycket väl och varit väl anpassade till verksamheten. Byggbesiktning har genomförts i februari 2009, vilken godkändes. Såväl hus som lokaler bedömdes efter de två försöksåren, vara mycket välskötta. Drottninggatan Vid Drottninggatan genomfördes verksamheten på två våningsplan i ett hyreshus i centrala staden. På varje våning bodde vid första utvärderingstillfället (september 2007) två personer i träningslägenheter, förutom de två personer som bodde i egna lägenheter utanför Drottninggatan. Samtliga ungdomar/unga vuxna hade eget rum med badrum. Gemensamt kök med matplats, vardagsrum och tvättstuga fanns på våning ett och även på våning två fanns gemensamma utrymmen. Lägenheterna kunde ej ses som fullvärdiga då kök saknades. Personalkontoret var beläget på nedre våningen, och på övre våningen ett konferensrum där personalmötena genomfördes. Drottninggatan benämndes träningsboende. Inga förändringar genomfördes vad gäller den fysiska miljön innan nedläggningen var ett faktum Mål för verksamheten Nedbrutna måldokument för verksamheten fanns vid den första utvärderingen (september 2007) ej formulerade. I intervjuer framkom att det inte funnits tid till det, då verksamheten vid kom igång i snabbare takt än man trott. Enhetschefen menade även att det kunde ha varit bra att vänta med att formulera den egna verksamhetens mål, för att inte riskera att ha formulerat överdrivet höga mål. Vid det andra utvärderingstillfället (april 2008) hade målsättning för verksamheten formulerats. De mål som personal och enhetschef tillsammans dokumenterat var följande: - Gällande korttidsvistelsen: Bland annat skall ungdomarna kunna uppleva vistelsen på Frans Bloms gata förutsägbar, de skall kunna få stöd med det de för stunden behöver, exempelvis läxor eller samtalsstöd. Ytterligare målsättning med korttidsvistelsen är att ungdomarna och deras föräldrar skall kunna påverka tidpunkten för vistelsen vid korttidshemmet. - Gällande ledsagning/rehabstöd: För stödet till de ungdomar som endast erhåller individuella aktiviteter skall stödet kontinuerligt utföras av kontaktmännen. Ytterligare en målsättning är att ebjuda ungdomarna aktiviteter i det allmänna samhällsutbudet. - Gällande föräldrastöd: Målsättningen med det stöd som riktar sig direkt till föräldrar skall ha en individuell inriktning, genom att personalen skall skapa utrymme för stödjande samtal. Tillfälligt stöd skall även kunna erbjudas via telefon eller e-post. Ett större föräldramöte med informativ karaktär skall genomföras varje termin. - Gällande fritid: Målsättningen är att ungdomar på sikt skall närma sig det befintliga samhällsutbudet av fritidsaktiviteter och att individuella mål skall kunna skapas utifrån varje persons behov, oavsett om behoven gäller aktiviteter i grupp eller individuellt. Målsättningen motsvarar väl de övergripande målen i Programförklaringen och i Riktlinjerna. Vid tiden för de tredje respektive fjärde utvärderingarna (april och oktober 2008) hade måldokumentet inte reviderats, utan kvarstod i sin ursprungliga formulering. 19

20 4.1.5 Individuella mål Arbetet med ungdomarna byggdes ända från början upp utifrån ett individuellt tänkande. Vid tiden för den andra utvärderingen (april 2008) hade arbetet med Personlig UtvecklingsPlan (PUP), påbörjats vid. Flera i personalen pekade på vikten av tät kontakt med föräldrar medan planerna upprättades, för att dokumentationen på ett fullgott sätt skulle spegla den enskilde ungdomens/unga vuxnes enskilda behov och intressen. Man såg arbetet som viktigt och räknade med att detta skulle komma att tydliggöra hur väl verksamheten prioriterar enskildas behov och därmed även ge en fingervisning om behov av eventuella förändringar. Vikten av kontinuerlig uppföljning ansågs vara grundläggande för ett gott resultat. Vid tiden för den tredje utvärderingen (oktober 2008) hade planeringar genomförts med flera ungdomar och deras familjer, men fortfarande återstod en del arbete kvar innan varje ungdom erhållit en egen planering. Vid tiden för den fjärde utvärderingen (april 2009) hade PUParbetet i stort sett genomförts. I något fall där planeringen inte var genomförd tillfullo, berodde detta på att någon ungdom hade påbörjat sin vistelse vid verksamheten på senare tid. Personalen deltog dessutom regelbundet vid planerings- och uppföljande möten kring ungdomar som var knutna till. Dessa möten kunde vara planerade av socialtjänst, skola, Barn- och ungdomshabiliteringen (BuH) eller Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Personalen inbjöds ibland av andra parter i nätverket, t ex av föräldrar. I sådana fall verkade man i samtalen som en stödjande part för föräldrarna och/eller ungdomen Avlösning och träningsboende För många ungdomar/unga vuxna som bodde i föräldrahemmet, fungerade vid den första utvärderingen (september 2007) vardagen mycket dåligt. Korttidsvistelsen utanför hemmet kunde för vissa innebära att man erhållit beslut om vistelse på några dygn per månad. Vid ett första studiebesök fick ungdomarna och föräldrarna möjlighet att se lokalerna, träffa personal samt höra lite om verksamheten. Om familjen därefter önskade och även erhöll beslut om önskad insats, träffades parterna tillsammans för att boka in tider. Vissa ungdomar hade svårt att ta sig till skolan, varvid personal vid kunde fungera som ledsagare. Det innebar till exempel att personalen började arbeta i ungdomens/den unge vuxnes hem genom att bistå vid väckning, ledsagning till skolan och man kunde även stanna kvar i skolan någon timme för att underlätta övergången från den ena verkligheten till den andra. Personalen arbetade uppsökande vilket innebar att de kunde ringa hem till en ungdom/ung vuxen för att erbjuda deltagande i någon aktivitet, även när denne/denna inte var inbokad. 34 ungdomar/unga vuxna var vid tillfället på olika sätt utifrån olika behov, knutna till Frans Bloms gata. 23 av dessa hade beslut gällande insatsen korttidsavlösning, och vistades viss tid vid. En person bodde i träningslägenheten och övriga erhöll andra insatser enligt följande: Läger-/utflyktsverksamhet, rehabstöd, fritidsaktiviteter, kontaktpersonstöd och ledsagning. Samma person kunde förekomma under fler än en rubrik. Vid det andra utvärderingstillfället (april 2008) fungerade de första kontakterna med ungdomar/unga vuxna och deras familjer som tidigare. Möjligheterna till ledsagning hade under det gångna halvåret minskat, eftersom dessa uppdrag visat sig vara mycket tidskrävande. 39 ungdomar/unga vuxna var utifrån olika behov knutna till. 22 av dessa hade beslut gällande insatsen korttidsavlösning, en person bodde i träningslägenheten och övriga erhöll insatser som tidigare. 20