RÄDDNINGSTJÄNSTEN SKÅNE

Transkript

1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN I SKÅNE Sakområdenas verksamhetsplaner

2 Verksamhetsplanering för Sakområde Skydd och Säkerhet Sakområde skydd och säkerhet kommer under att arbeta med två inriktningar, den regionala strategin för stärkt brandskydd samt myndighetsutövning. Den regionala strategin för stärkt brandskydd Den regionala strategin ska följa den nationella strategin och även ha ett nära samarbete med Brandskyddsföreningen Skåne. Strategin ska vara en länk mellan den nationella och lokala nivån och ska stötta den lokala nivån i dess dagliga arbete med strategin. Detta sker genom att komma med riktlinjer och rekommendationer samt hjälpa till att sprida gemensamma budskap. Ett gemensamt budskap och ett genomgående tema får större genomslagskraft och sparar både tid och resurser för den enskilda räddningstjänsten. Vi ska fortsätta fokusera på fastighetsägare och socialförvaltningen (eller motsvarande) samt i kampanjerna följa MSB:s inriktning för deras tre prioriterade målgrupper (vuxna med begränsade kunskaper i svenska språket, seniorer och unga som nyligen har flyttat hemifrån). Långsiktiga mål: Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020, referensperiod genomsnittet Antalet bostadsbränder där räddningstjänsten är involverad ska halveras till 2020, referensperiod genomsnitt Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka i enlighet med rekommendationen. Aktiviteter: 1. Genomföra 3 gemensamma kampanjer per år; sommarkampanj, brandskyddsvecka och brandvarnaredag/julkampanj. De gemensamma kampanjerna ska följa de nationella kampanjerna och fokus ska finnas på MSB:s tre målgrupper. Fokus ska också ligga på att få ut våra gemensamma rekommendationer. Den regionala strategin ska hjälpa till med att annonsera regionalt, vid behov ta fram broschyrer och artiklar samt ge tips och råd till lokala räddningstjänster. 2. Omvärldsbevaka andra kommuners, myndigheters och föreningars arbete med fastighetsägare och socialförvaltning. Fortsätta stötta med tips och idéer för hur arbetet med fastighetsägare och socialförvaltningen (eller motsvarande) kan ske. Anordna nätverksträffar för fastighetsägare och socialförvaltning för att de ska ha möjlighet att inspirera och lära av varandra.

3 3. Följa upp och utvärdera arbetet med den regionala strategin genom att följa statistik och undersökningar om förekomsten av brandskyddsutrustning i hemmet. 4. Fortsätta sprida tips och idéer från olika kommuner och hålla aktivitetskatalogen uppdaterad. 5. Anordna en workshop per år. Myndighetsutövning Samtidigt som räddningstjänsternas verksamhet inom det olycksförebyggande området hela tiden utökas och förbättras, där aktivitetskatalogen är ett mycket bra exempel, kvarstår vissa arbetsuppgifter som än så länge utgör en mycket stor del av det totala olycksförebyggande arbetet. Det gäller framför allt tillsyn enligt både LSO och LBE och tillståndshandläggning enligt LBE. Till detta kan läggas ärendehantering inom exempelvis bygg- och detaljplaneprocessen. De områden som ska diskuteras närmare under nämns nedan. Diskussionerna ska sedan mynna ut i rekommendationer och exempel som räddningstjänsterna kan ha nytta av. 1. MSB:s nya tillsynshandbok och vilka delar i den som hela länet bör rätta sig efter. Ska vi till exempel se över på vilket sätt vi skriver våra tjänsteanteckningar (mjukisprotokoll)? 2. Hur selektionen av tillsynsobjekt sker och om detta urval är det mest effektiva och samtidigt säkerhetshöjande för den enskilde. Ska till exempel flerbostadshus bli regelbundna tillsynsobjekt i hela Skåne på bekostnad av mindre industrier och restauranger? 3. Den kommande tillståndsföreskriften som ska ersätta SÄIFS 1995:3. Kan vi säkerställa att vi tolkar föreskriften på samma sätt? 4. Plan och byggprocessen. Vilken roll bör räddningstjänsten ha och hur arbetar olika räddningstjänster? Exempel på hur olika räddningstjänster och stadsbyggnadsförvaltning samarbetar med varandra i frågan. Budget För att samordna arbetet på den lokala nivån samt vara en länk mellan den nationella och lokala nivån krävs en projektledare som arbetar på 10 procent. För att kampanjerna ska lyckas krävs det också en kommunikatör som arbetar med detta på 20 procent. Syns man inte så finns man inte och därför är det viktigt med att sprida vårt budskap brett i hela Skåne genom olika annonseringar. För att hålla motivationen uppe och fortsätta sprida tips och idéer är workshopen ett viktigt inslag hos den förebyggande sidan. Utgifter: Lön + kostnader för projektledare och kommunikatör /år Annonsering /år Work shop /år Totalt /år

4 Verksamhetsmål för AG-Kem och miljö Skåne Att i samverkan för hela Skåne och efter nationella riktlinjer skapa högsta möjliga kvalitet i det skadeavhjälpande arbetet vad gäller olyckor med farliga ämnen som kräver speciella kunskaper och resurser. Verksamhetsplan för AG-Kem och miljö Skåne Fortsatta att utbilda och utveckla regionala och centrala resurser samt. Detta innefattar även kvalitetssäkring av materiel samt medverkande kembefäl. 2. Fortsatt utveckling med avseende på kunskap, metoder och teknik för de regionala resurserna samt MSB:s nationella förstärkningsresurser placerad i Skåne. Arbetet sker löpande under innevarande verksamhetsår. 3. Medverka i planeringen, genomförandet och utbildningen med samverkande myndigheter inom CBRN området. Arbetet sker löpande under innevarande verksamhetsår. 4. Utbildning och utveckling av kembefälsorganisationen enligt fastlagd utbildningsplan. Tre endagsutbildningar och två tvådags utbildningar per år. En av tvådagarsutbildningarna förläggs till konferensen Kem-20XX. 5. Implementering av skadeplatsorganisation, sanering och indikering i händelse av olycka med farliga ämnen. Arbetet sker löpande under innevarande verksamhetsår. 6. Följa upp status beträffande utbildning/övning samt grundprinciper för ledning och organisation vid olyckor med farliga ämnen enligt punkt Uppdatering av PIK-lista för Skåne med kontaktuppgift till aktuella företag som hanterar farliga ämnen överstigande 1000 årston. Arbetet utförs under verksamhetsåret. 8. Uppdatering enligt MSB:s riktlinjer för radioaktiva strålkällor i Skåne. Underlaget används i utbildningssyfte samt för insatsplanering på respektive objekt. 9. Temautbildning enligt riktlinjer från MSB. Miljöpåverkan 2014 gentemot kommunerna i Skåne.

5 Budget :- kr för verksamhetsåret. Fördelat enl. nedan. Medverkan på Kem-2014: :- Utbildningar med kembefälen enl. utbildningsplan :- Medlemmar i AG-Kem och miljö Skåne Leif Hylander, område Nordost (sammankallande) Jonas Nylèn, område Nordväst Rickard Lindskog, område Syd Andreas Bengtsson, område Nordost Swen Krook kemkoordinator MSB

6 Verksamhetsplan för Sakområde Ledning Medlemmar (2013) Mattias Johansson Område Nordväst (Sammankallande) Måns Krok Område Syd Dan Svensson Område Nordost Gustaf Sandell Område R-Syd Mikael Jönsson Svedala Lars Nilsson Höör/Hörby (Adjungerad) Sakområde ledning kommer under 2014 och 2015 att arbeta med nedanstående tre delprojekt. 1. Gemensamt ledningsfordon/ledningsplats Förslag för ersättning av den äldre gemensamma ledningsbussen har presenterats för Räddningsfullmäktige. Sakområde ledning kommer under arbeta vidare med denna fråga utifrån det beslut som fattas i Räddningsfullmäktige. 2. Ökat samarbete mellan räddningstjänstens ledningscentraler Det finns tre större ledningscentraler för räddningstjänsterna i Skåne. Dessa finns i Hyllie, Bårslöv och Kristianstad. Idag sker i stort sätt ingen samverkan mellan de olika ledningscentralerna. För att öka redundansen vid större händelser kommer Sakområde ledning att ta fram förslag på hur dessa ledningscentraler kan samverka. Arbetet kommer även att innefatta hur ledningscentralerna ska samverka med den ledningsplats som finns på skadeplatsen. 3. Stab Skåne Arbetsgruppen Stab Skåne kommer efter implementeringen av den nya organisationen ( ) att arbeta vidare med att kompetenssäkra den stabspersonal som ingår i beredskapsorganisationen för Stab Skåne. Man kommer även kontinuerligt att arbeta med att ta fram kompletterande instruktioner och insatsstöd för stabspersonalen.

7 Budget Kostnaderna för att genomföra punkt ett består främst av resekostnader utöver budgeten för eventuellt inköp av fordonet. Kostnaderna för de resor som kan vara aktuella bedöms uppgå till kr för åren Bedömningen av kostnaderna för att genomföra punkt två är att det inryms i ordinarie arbetstid. Förslaget som presenteras kan dock kräva vissa investeringar. Medel för sådana investeringar får behandlas som separata beslut av Räddningsfullmäktige. Kostnaderna för att genomföra punkt tre består av att köpa in relevanta stabschefsutbildningar till de nio stabscheferna. En realistisk summa, för att ge stabscheferna en bra grundutbildning, uppskattas till ca kr/ individ, alltså totalt kr under AG Stab Skåne anser att det finns behov av att komplettera stabsbussen med materiel för ca kr. AG Stab Skåne vill också ta höjd för att det eventuellt kan kosta pengar för ett system som ska användas för alarmering/inkallning av stabscheferna och anhåller därför om kr för detta. Aktivitet Resor och studiebesök vid projektering av stabsfordon Stabschefsutbildningar Inköp av materiel till stabsbuss System för alarmering av stabschefer Totalt: Kostnad kr kr kr kr kr