Innehållsförteckning. Bilaga 1: Patientens väg till motionär; patientfall Bilaga 2: Rekommendationer FaR för barn och ungdomar, SLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Bilaga 1: Patientens väg till motionär; patientfall Bilaga 2: Rekommendationer FaR för barn och ungdomar, SLL"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Verksamhetsåret 2014 FaR för vuxna 5 Utbildnings och informationsinsatser 5 Förskrivning av FaR 8 Motiverande/rådgivande samtal om fysisk aktivitet 12 Diagnoser; ordinerade aktiviteter 12 FaR stödjande verksamhet 13 FaR samordnare 14 Nätverk och samarbetspartners 15 Kompetensutveckling 16 Forskning i FaR teamet 16 Verksamhetsåret 2014 FaR för unga 20 Metodutveckling 20 Utbildnings och informationsinsatser 21 Förskrivning av FaR 23 FaR stödjande verksamhet 22 FaR dietist 26 FaR samordnare 26 Vårdgivarstöd 27 Informationsmaterial och vårdgivarstöd 27 Nätverk och samarbetspartners 28 Generella nivån 29 Forskning i FaR teamet 29 Utmaningar i arbetet 30 Bilaga 1: Patientens väg till motionär; patientfall Bilaga 2: Rekommendationer FaR för barn och ungdomar, SLL 2

3 Sammanfattning Implementeringen av FaR som behandlingsmetod på uppdrag av HSN 5 startade hösten Denna satsning från HSN 5 har möjliggjort ett långsiktigt FaR utvecklingsarbete där kvalitetssäkring varit möjlig. Det unika med HSN 5 modellen är FaR teamets omfattande utbildningsprogram, FaRsamordnarfunktion på alla enheter, vårdgivarstöd i form av tryckt material och hemsidor, omfattande Aktivitetskataloger för vuxna respektive unga samt en FaR stödjande verksamhet på flera motionsanläggningar. Genom FaR studien Göteborg kvalitetssäkras det FaR arbete som bedrivs på vårdcentraler och rehab infördes VGPV, vilket medförde att FaR teamets uppdrag utökades till att även omfatta de privata vårdgivarna inom nämndområdet som ingår i VGPV utökades uppdraget med en överenskommelse för FaR barn och ungdom. All legitimerad personal förskriver FaR. Denna verksamhetsberättelse omfattar två delar FaR för vuxna och FaR för Unga. FaR för vuxna FaR förskrevs 2014 på vårdcentraler, rehab mottagningar och Frölunda specialistsjukhus där läkarna stod för 27 % och distrikts sjuksköterskor för 59 %. FaR centerverksamheten med FaRsjukgymnast på motionsanläggning har under året utvecklats och kvalitetssäkrats för att på bästa sätt ge förstärkt stöd till de patienter som så behöver. FaR center har under året tagit emot 209 nya patienter/motionärer från 49 vårdenheter och genomfört 507 uppföljningar. Statistik från de tre motionsanläggningarna visar att FaR motionärerna tränat gånger under FaR för unga Under 2014 har arbetsmodellen för FaR för unga börjat sätta sig och det har genomförts omfattande informationsinsatser gentemot vårdgivare och elevhälsa. FaR center har erbjudit kostnadsfria/subventionerade gruppaktiviteter för barn och ungdomar och genom Aktivitetskatalogen för unga har nu också många föreningar i området rabatter för barn och ungdomar som fått FaR. Under året har också 33 barn och ungdomar fått individuellt stöd av FaR sjukgymnast på FaR center. Framåtblick och framtidsvisioner 2015 arbetar FaR teamet vidare utifrån befintliga uppdrag. Den stora framtida frågan är hur FaR processen skall utvecklas och bedrivas utifrån ett Göteborgsperspektiv med fokus på kvalitet och jämlik hälsa. Vi upplever att det finns ett stort behov av fördjupad kunskap och vårdgivarstöd i andra nämndområden. Som ett första steg erbjuder FaR teamet under 2015 möjlighet för alla förskrivare i Göteborgsområdet att delta i de grundutbildningar som arrangeras av teamet. Då det saknas regional samordning av FaR utöver den roll som Terapigruppen för fysisk aktivitet inom Läkemedelskommittén har, så har FaR teamet idag en central roll i regionens FaR arbete och anlitas för utbildningar och konsulteras gällande frågor kring FaR och fysisk aktivitet som behandling. Genom pågående forskning, deltagande i terapigruppen för fysisk aktivitet, arbetsgruppen för FYSS så har FaR teamet också en vetenskaplig anknytning och god kunskap om aktuell forskning inom området fysisk aktivitet och metoder för att främja fysisk aktivitet. FaR teamet lägger stor vikt vid omvärldskunskap och att ha kunskap om parallella processer och projekt inom hälso och sjukvården och regionen, som t ex arbetet med nya FYSS, införandet 3

4 av Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder och implementeringen av hälsolyftet inom Närhälsan. FaR teamet arbetar aktivt med att lyfta FaR frågor och förtydliga FaR arbetets roll i dessa sammanhang. FaR teamet har under alla år sökt bred samverkan med t ex äldreomsorg, arbetsförmedling, försäkringskassa och föreningsliv. Man har också varit en aktiv part i de nationella nätverken för FaR och under 2014 också initierat återinförandet av nätverksträffar med FaR utvecklarna inom Göteborg för att tillsammans kunna arbeta för att utveckla och förbättra FaR processen i Göteborg. FaR för unga har också en givande samverkan med Stockholms läns landsting. Genom att arbeta på ett likvärdigt sätt är förhoppningen att tillsammans kunna verka för en bättre kunskapsgrund för metoden. Vår förhoppning inför 2016 är att man tar tillvara det omfattande utvecklingsarbete som bedrivits i FaR teamet HSN 5 i drygt 10 år och man utnyttjar den kunskap, kompetens och det vårdgivarstöd som nu finns. Varför inte låta detta utgöra grunden för en gemensam samordningsfunktion med utvecklings och utbildningsuppdrag för FaR i Göteborg, med Hälsooch sjukvården som huvudman. FaR teamet HSN 5 Göteborg Gunilla Sigurdsdotter Stefan Lundqvist Åse Blomqvist verksamhetsutvecklare legitimerad sjukgymnast processledare FaR för unga 4

5 Verksamhetsåret år 2014 FaR för vuxna Bakgrund Implementeringen av FaR (Fysisk aktivitet på Recept) som behandlingsmetod på uppdrag av HSN 5 startade hösten infördes VGPV, vilket medförde att FaR teamets uppdrag utökades till att även omfatta alla privata vårdgivare inom nämndområdet som ingår i VGPV utökades uppdraget med en överenskommelse för FaR barn och ungdom. All legitimerad personal får förskriva FaR. FaR skall fungera som ett alternativ eller komplement till läkemedel. Målet är att uppnå hälsovinster för patienten, att minska läkemedelskonsumtion samt att minska läkemedels och sjukvårdskostnader. Nyttan av FaR som behandlingsmetod finns väl dokumenterad i kliniska studier. En FaR förskrivning med hög kvalitet kräver kunskap om hälsoeffekter utifrån diagnos, optimal dosering, möjliga träningsalternativ, uppföljning m.m. FaR teamet erbjuder ett brett utbildnings och fortbildningsutbud utifrån behov och önskemål. I HSN 5 modellen är det motiverande/vägledande samtalet samt en ordnad uppföljning en viktig del för att nå följsamhet till ordinationen. FaR teamet har liksom tidigare år erbjudit utbildning inom MI. I teamet ingår verksamhetsutvecklare och legitimerade sjukgymnaster med varierande tjänstgöringsgrad. Uppföljning Tilläggsuppdrag/överenskommelse FaR för vuxna De regionala riktlinjerna och handlingsplanen följs. Uppföljningen bygger på statistik från HSNK och rapporter från FaR samordnare, FaR sjukgymnaster, FaR teamet och samarbetspartners. FaR teamet fungerar som ett oberoende stöd för samtliga vårdgivare inom HSN 5:s område. Under året har vi gett detta stöd till 31 vårdcentraler, 3 rehab mottagningar, 8 Barnmorskemottagningar, Frölunda Specialistsjukhus med flera vårdgivare (se utbildningsinsatser). Utbildningsinsatser En FaR förskrivning med hög kvalitet kräver kunskap om FaR processen och effekterna av fysisk aktivitet utifrån diagnos, lämplig dosering, träningsmöjligheter, uppföljning m.m. Vidare krävs kunskap om vilket material som finns till stöd för FaR arbetet och hur den FaRstödjande verksamheten ser ut i närområdet. FaR teamet erbjuder ett brett utbildnings och fortbildningsutbud utifrån behov och önskemål. Utbildningsprogrammet som läggs upp terminsvis för att ge vårdenheterna översikt och möjlighet att planera långsiktigt har reviderats och uppdateras kontinuerligt. Trots detta har vi märkt av en trend med minskade anmälningar till utbildningstillfällena. Som huvudsaklig orsak anger FaRsamordnarna ökad stress och minskade tidsramar för att medverka på utbildningar generellt. FaRteamet har haft fortsatta diskussioner med ledningsgrupperna för att hitta möjliga vägar att öka FaR kompetensen bland sina medarbetare, bland annat med skräddarsydda utbildningsinsatser Medarbetare inom HSN 5 med ersättning från Nationella taxan har i år inbjudits till tre specifika utbildningshalvdagar samt erbjudits att delta i övriga utbildningsinsatser. Under perioden har FaR teamet anordnat 272 utbildningstillfällen för vårdgivare inom nämndområdet. Till detta kommer utbildningar utanför nämndområdet samt på flertalet vårdutbildningar, utbildningar som fakturerats beställande verksamhet. 5

6 Utbildningstillfällen inom HSN Basprogram: Motiverande samtal basutbildning 3 st FaR som behandling Grundkurs 4 st FaR som behandling Fördjupning 4 st FaR grund Psykisk ohälsa 1 st FaR grund Nationella Taxan 3 st Skräddarsydda utbildningsinsatser på enheterna: Capio VC Gårda verksamhetschef, FaR samordnare o medarbetare Johannesvården VC verksamhetschef, FaR samordnare o medarbetare Närhälsan Kungssten VC läkare Närhälsan Opaltorget VC verksamhetschef, FaR samordnare o medarbetare Närhälsan Rehab mottagning Gibraltar verksamhetschef, FaR samordnare o medarbetare Frölunda Specialistsjukhus 3 tillfällen Ledningsgrupp, Ortopedklinikens medarbetare Mödrahälsovården, Viktiga mammor barnmorskor DL, ST läkarnätverk område V4 verksamhetschef, medarbetare SSK, DSK nätverk område V5 verksamhetschef, medarbetare We Mind verksamhetschef, medarbetare ST läkarnätverk läkare Övriga av FaR teamet genomförda insatser riktade till hälso och sjukvården Föreläsning Närhälsan Rehabmottagningar område R9 2 tillfällen verksamhetschef, medarbetare Regionala diabetesrådet VG region ledamöter Regional FaR dag verksamhetschefer, medarbetare Regional utbildningsdag levnadsvanor 2 dagar verksamhetschefer, medarbetare MHV Södra Bohuslän 2 heldagar verksamhetschefer, medarbetare Ungdomsmottagning centrum verksamhetschef, medarbetare FeelGood Volvo verksamhetschef, medarbetare Undervisning vid Göteborgs Universitet morgondagens medarbetare Sjukgymnastprogrammet 2 heldagar Sjuksköterskeprogrammet 2 heldagar Distriktssköterskeprogrammet 1 heldag Läkarprogrammet ½ dagar Dietistprogrammet ½ dag Insatser riktade till samarbetspartners och allmänhet Föreläsning/information Hälsa o Sjukvård Gbg stad Majorna/Linne, SSK, SG, AT verksamhetschef, medarbetare FK, AF, Samordningsförbundet och IFO verksamhetschefer 6

7 The International 22 nd Puijo Symposium, Finland internationell konferens HoS FoU Gbg/ S:a Bohuslän konferens Balansen Mölndals stad medarbetare, allmänhet Livskraften Mölnlycke medarbetare, allmänhet SPF Majorna allmänhet SKPF Göteborg allmänhet Styrgruppsmöten FaR 2 tillfällen IOFF (Idrotts och föreningsförvaltningen) chefer Nätverksträffar Nätverksträffar FaR samordnare FaR Vuxna, FaR Unga Hälsofrämjande sjukvård Nationella nätverket för FaR Läkemedelskommittén Regionala terapigruppen Fysisk aktivitet Styrgruppsmöten Hälsoteket och Hälsolots FriskaRe samverkan med SU, IOFF FaR sjukgymnaster IOFF/FaR center planeringsdag LSR Expertgrupp Hälsofrämjande arbete Handledare FaR studie, Aktiv 65 studie Handledning FaR studie Unga Nätverk FaR utvecklare Göteborg 7

8 Förskrivning av FaR Antal förskrivna FaR HSN FaR 2014 FaR förskrivs av all legitimerad personal. Antalet ordinerade FaR och antalet rådgivande samtal om fysisk aktivitet är kvalitetsindikatorer som finns med i Krav och kvalitetsboken för VG Primärvård. FaR teamet får ut statistik via HSNK:s kansli en gång per halvår samt hämtar statistik i Spear/Munin och Cognos. Under 2014 förskrevs FaR inom VGPV i VG regionen varav FaR inom VGPV/HSN 5. På vårdcentralerna svarade läkarna för FaR och sjuksköterskorna för FaR. Rehabmottagningarna Frölunda, Gibraltar och Majorna ingår sedan september i Vårdval rehab. 245 FaR förskrevs på Rehab HSN 5. Under året gjordes också FaR uppföljningar varav flertalet troligtvis resulterade i förskrivning av nytt FaR. Frölunda Specialistsjukhus ingår i vårt uppdrag och får fortbildning, stöd och material från FaRteamet. 168 FaR förskrevs på FSS. 8

9 Den totala statistiken som finns att tillgå visar på förskrivna FaR i HSN 5. Vi vet dock att dessutom förskrivs det FaR på Barnmorskemottagningarna, en process som tog fart genom projektet Viktiga mammor; på ungdomsmottagningarna till unga vuxna; på vårdenheter anslutna till Nationella taxan; sjukgymnastmottagningar utanför Vårdval rehab samt flera andra vårdgivare. För dessa går det inte att få ut statistik. Genom kontakter och/eller utbildningstillfällen vet vi att FaRarbete påbörjats/pågår. Genom FaR teamet i HSN 5 får vårdgivarna mer utbildning och stöd än i övriga regionen, vilket bör ge en ökad kvalitet i varje FaR förskrivning med en bättre följsamhet som följd. Genom de utbildningar som FaR teamet säljer till övriga regionen höjs även kompetensen i områden utanför HSN 5 Jämfört med 2013 minskade FaR förskrivningen på vårdcentralerna med 857 recept. Orsaken till denna minskning bedömer vi beror på flera faktorer: Vårdvalet Stor nyetablering i området, ökad personalomsättning, ökad konkurrens och stress, ekonomiska svårigheter, mindre tid att arbeta med levnadsvanor FaR samordnaren har en viktig och drivande roll på vårdcentralen. När en erfaren samordnare slutar syns det genast i statistiken. Vi har också noterat att så fort man gör större förändringar på enheten t ex gällande personal, lokaler eller arbetssätt prioriteras FaR arbetet ner. FaR modellen HSN 5 ställer höga krav Kräver aktiva medarbetare i FaR processen, betonat ansvar för uppföljning, utbildning/kunskap. Receptet får inte bli en pappersprodukt utan skall vara en del i det patientcentrerade arbetet. Om tid inte finns blir kravet på kvalitet ibland ett hinder och inga FaR förskrivs. Åtgärdsregistreringen kring FaR enligt Krav och kvalitetsboken VGPV är inte ändamålsenlig. Tonvikten läggs på antalet förskrivna FaR som är ersättningsbaserad, vilket inte säger något om kvaliteten i processen. Den viktiga uppföljningsparametern saknas där man kan följa levnadsvaneförändring under längre tid och hur detta påverkar patientens hälsa. För att höja/mäta kvaliteten i FaR processen skulle en uppföljningskod med målrelaterad ersättning behövas. Dessutom saknas FaR åtgärden i ett flertal av kvalitetsindikatorerna i KoK boken för specifika diagnoser. 9

10 Antal förskrivna FaR per vårdcentral 2014 Tolv av trettioen vårdcentraler har ökat antalet förskrivna FaR. Västerledens vårdcentral har gjort den största ökningen (+ 330). Närhälsan VC Frölunda som i alla år varit en av de enheter som förskrivit flest FaR har under året genomgått ett stort förändringsarbete med personalförändringar, planering av nya lokaler och nya FaR samordnare vilket vi bedömer gett avtryck i statistiken ( 352). På de tre övriga vårdcentraler som minskar mest i FaR förskrivning (Närhälsan Majorna VC 235, Kungsportsläkarna 164, Järnhälsan 133) och som i stort förklarar årets minskning, anges personalomsättningar som största bidragande orsak. 10

11 Procent av andel listade som ordinerats FaR på vårdcentral

12 Motiverande/rådgivande samtal om fysisk aktivitet på vårdcentral 2014 Goda kunskaper i Motiverande samtal (MI) ger ökad kvalitet i FaR förskrivningen. I vår FaR modell är det motiverande samtalet en viktig del då det gäller att få patienten att känna sig delaktig i processen och genom detta lättare kunna följa ordinationen. Samtal registreras utifrån tre olika nivåer baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer: Enkla råd om fysisk aktivitet Rådgivande samtal om fysisk aktivitet Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet. Totalt handlar det om samtal. 12

13 Diagnoser FaR patienten har ofta flera diagnoser och de livsstilsrelaterade sjukdomarna dominerar. Diabetes typ 2, hypertoni, KOL/astma, hjärt kärlsjukdom, övervikt, ryggvärk, ledvärk, psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Smärta/värk samt psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos FaRpatienter på Rehabmottagningarna. Ordinerade aktiviteter Egenvald vardagsaktivitet och minskat stillasittande är basen för rekommendationerna. Den vanligaste FaR ordinationen är promenad/stavgång följt av gym, bassängträning, dans, gympa samt cykling. FaR är en behandlingsmetod som doseras individuellt efter aktuell hälsostatus och utgångsläget för patienterna varierar stort. Alla vårdgivare har FaR teamets Aktivitetskatalog till stöd för att finna en lämplig aktivitet. Katalogen finns i pappersformat och digitalt på vårdgivarstödet För befolkningen finns Aktivitetskatalogen digitalt på FaR teamets hemsida Här lägger vi även in Aktivitetskatalogen för Hisingen och Nordost så att Göteborgaren skall kunna se det samlade utbudet. Katalogen finns även på samt på För de patienter som behöver ett förstärkt stöd erbjuder vi kontakt med FaR sjukgymnast på FaRcenter (se FaR stödjande verksamhet). FaR stödjande verksamhet FaR center Hösten 2013 startade ett utvecklingsarbete av den FaR stödjande verksamheten för vuxna tidigare kallad FaR sjukgymnast på motionsanläggning/far gruppverksamhet. Målet är att utveckla och kvalitetssäkra arbetet, att inkludera FaR unga samt underlätta både för vårdgivare och patienter att ta del av denna verksamhet. Den nya namnet är FaR center. Ett gemensamt tidsbokningssystem har skapats där sjukgymnast triagerar den blivande FaRmotionären till lämplig anläggning och FaR sjukgymnast. FaR centerverksamheten har varit förlagd till Idrotts och föreningsförvaltningens (IOFF:s)anläggningar Askim, Ruddalen och Slottsskogsvallen där FaR sjukgymnasterna arbetat i samverkan med IOFF:s gyminstruktörer/far ledare utökas FaR center med fler anläggningar. FaRcenterverksamheten vänder sig till patienter som fått ett FaR och som behöver ett förstärkt stöd för att komma igång med sin fysiska aktivitet. FaR sjukgymnasten fungerar som en länk mellan sjukvård och friskvård där patienten/motionären erbjuds individuellt stöd och coachning utifrån patientens samlade förutsättningar och önskemål om förändring. Stödet ges under 6 månader och individanpassas. FaR processen syftar till att öka motionärens tilltro till sin egen förmåga att öka sin fysiska aktivitet. Målet är att hitta rätt aktivitet på rätt nivå som ger hälsofrämjande effekter och etablera fysisk aktivitet som en naturlig och långsiktig vana. FaR center kan erbjuda gymintroduktion, anpassade gruppaktiviteter och inspirationsföreläsningar samt slussar till andra hälsofrämjande aktiviteter utanför FaR center. FaR sjukgymnasten bedömer även om behov av medicinsk behandling föreligger och hänvisar i förekommande fall till hälso och sjukvården. 13

14 FaR sjukgymnasterna har under året haft 212 nybesök samt 510 uppföljningar. 49 olika vårdgivare har hänvisat sina patienter till FaR center FaR center Nybesök Uppföljningar Vårdgivare 49 Statistik från IOFF visar att de motionärer som löst kort med FaR rabatt har tränat gånger under (För att läsa om patientens väg till motionär, se bilaga med patientfallsbeskrivning). Som en del i utvecklingsarbetet av FaR center bjöd FaR teamet in till planeringsdag med personal från IOFF s anläggningar. FaR samordnare FaR samordnaren fungerar som koordinator på enheten och verkar för att all legitimerad personal kommer igång med FaR förskrivning, motiverande/rådgivande samtal, journalföring och uppföljning. Varje primärvårdsenhet har 1 2 samordnare. FaR teamet samlar samordnarna för nätverksträffar 4 gånger/år där Hälsoteket i väster och Hälsolots också bjuds in för samverkan. En av nätverksträffarna anordnades tillsammans med FaR för unga på temat Hur kan vi arbeta över generationsgränserna när vi tänker FaR. Våra FaR samordnare upplever även 2014 att de och övriga kollegor på deras enheter inte får det tidsutrymme som krävs för att bedriva ett FaR arbete med den kvalitet som de önskar. Vi har också upplevt att uppslutningen på nätverksträffarna varit sämre då de ofta med kort varsel fått lämna återbud. Samordnarna påpekar vid varje träff att dessa sammankomster ger dem mycket energi och kunskap och att de verkligen försöker komma. Att FaR är en viktig behandlingsmetod som skall ingå i det ordinarie behandlingsarbetet är alla överens om. Informationsmaterial och vårdgivarstöd. Under året har FaR vuxna/unga lagt ner stort arbete på att ta fram ett nytt uppdaterat material både för patienter och vårdgivare. I detta arbete har även ingått att ta fram nya loggor och ny grafisk profil. Via framtagande av en FaR manual har vi försökt tydliggöra arbetsgången för FaR processen. Vi har dessutom skapat två nya hemsidor som förenklar informationsspridningen hos medarbetarna, se vårdgivarstöd respektive riktad till befolkning. 14

15 Nätverk och samverkanspartners Hälso och sjukvårdens nationella nätverk för FaR och Läkemedelskommittén Regionala terapigruppen Fysisk aktivitet FaR teamet ingår i Hälso och sjukvårdens nationella nätverk för FaR med SKL som huvudman. Nätverket är en del av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS). En av FaR teamets sjukgymnaster sitter fortsatt med i Regionala Terapigruppen Fysisk aktivitet som är en del av Läkemedelskommittén i VG regionen. Terapigruppen utarbetar terapiråd och medicinska riktlinjer inom området fysisk aktivitet och bevakar vad som händer inom terapiområdet. Terapirådens rekommendationer finns samlade i REKlistan. Terapigruppen har under året färdigställt en ny FaR ordinationsblankett som succesivt kommer att införas i journalsystemen i primärvård och slutenvård i VG regionen. Medverkan har även skett i skrivningen av hypertonikapitlet i den nya versionen av FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) som utkommer våren Samverkanspartners Hälsoteket och Hälsolots samt IOFF (Idrotts och föreningsförvaltningen) är våra viktigaste samverkanspartners. FaR teamets verksamhetsutvecklare sitter med i styrgrupperna för Hälsoteket och Hälsolots. Anpassade gruppaktiviteter med sjukgymnast, sjuksköterska eller friskvårdsterapeut i Hälsolots och Hälsotekets regi kan vara ett första steg ut i friskvården för FaRpatienten. I samverkan med Hälsoteket och Hälsolots har projektet Ett liv i rörelse genomförts. Personal inom äldreomsorg, äldre samt anhöriga har här fått ta del av föreläsningar om nyttan av fysisk aktivitet, test av enkla övningar samt fått information om hur FaR fungerar. Tillsammans med Hälsoteket har FaR teamet anordnat ett dialogmöte på chefsnivå med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Samordningsförbundet och Individ och familjeomsorg i AFH och Västra Göteborg. Syftet var att öka kunskapen om hur Fysisk aktivitet/far kan vara en del i respektive verksamhets möten med medborgarna då ökad fysisk aktivitet ofta är en ingång till annan levnadsvaneförändring. Att lyfta in fysisk aktivitet i samtalet med medborgarna kan ge möjlighet till förändring hos individen och härigenom samverkar flera aktörer för att uppnå en mer jämlik hälsa. Friskvårdsarrangörer FaR teamets Aktivitetskatalog är ett viktigt och mycket uppskattat redskap för både vårdgivare och befolkning. Den erbjuder ett brett utbud av fysiska aktiviteter med låg intensitet och låg kostnad och uppdateras varje halvår. Allt fler arrangörer erbjuder nu FaR rabatt vilket kan utläsas i katalogen. All legitimerad personal inom HSN 5 har tillgång till katalogen och har också möjlighet att prova aktiviteterna utan kostnad. Aktivitetskatalogen finns förutom på nätet (se Ordinerade aktiviteter) även i digitalt format på Sahlgrenska Universitetssjukhusets, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens intranät. Andra verksamheter som använder katalogen är bibliotek, frivilligcentraler, träffpunkter för äldre med flera kommunala verksamheter. FriskaRe FaR förskrivningen på SU fortsätter att öka och FaR förskrevs under FriskaReverksamheten fortsätter som tidigare år. Syftet är att förbättra vårdkedjan från sjukvård till friskvård gällande träning för patienter med hjärt och lungsjukdomar som bedöms vara färdigrehabiliterade vid sjukgymnastiken på SU. FaR sjukgymnast från SU samverkar med träningsinstruktör vid Slottsskogsvallens motionsanläggning för att ge patienten stöd att våga börja 15

16 träna inom friskvården. Patienterna erbjuds både gymträning och anpassad gruppträning inomhus och utomhus. 32 patienter hänvisades av SU/hjärtrehab till FriskaRe/SU FaR sjukgymnast under året. Kompetensutveckling The International 22 nd Puijo Symposium, Kuopio, Finland FaR teamet deltog i Puijo symposiet Physical exercise in clinical medicine critical appraisal of scientific evidence som samlar världsledande forskare kring exercise medicine. Konferensen innehöll representanter från 26 nationer, 300 registrerade deltagare, 46 föreläsare och 73 posterutställare och var mycket lärorik. FaR teamet har skrivit rapport om föreläsningsinnehållet. Bland posterpresentatörerna kunde noteras tolv svenska kollegor däribland en av FaR teamets sjukgymnaster som presenterade Implementing physical activity on prescription in primary care. En sex månaders uppföljning av 194 patienter som fått FaR behandling på 15 vårdcentraler inom HSN 5 området och som visar på positiva resultat gällande fysisk aktivitetsnivå, metabola riskfaktorer och hälsorelaterad livskvalitet. Closing the gap Gör Göteborg jämlikt FaR teamets verksamhetsutvecklare och processledare deltog i Göteborgs stads tvådagarskonferens Gör Göteborg jämlikt. Här gavs möjlighet att lyfta fram och diskutera FaR och FaR samverkan inom flertalet verksamheter utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Forskning i FaR teamet FaR studien Göteborg Trots vetskapen om att fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter, så ligger den stora utmaningen idag i att implementera fysisk aktivitet som behandlingsmetod inom Hälso och sjukvården. Det föreligger också ett stort behov av att göra långtidsuppföljning på patienter som får FaR behandling. Fyra hundra fyrtiofyra patienter, år, fysiskt inaktiva med någon del av metabola syndromet, har erhållit FaR behandling enligt standardiserad rutin vid besök på 15 vårdcentraler inom nämndområdet och ingår i studien. De patienter som vid 6 månader inte ökat sin fysiska aktivitetsnivå randomiseras till ett förstärkt stöd med sjukgymnast alternativt till fortsatt FaR behandling på vårdcentral. Sjukgymnasten utför bland annat konditionstest på ergometercykel och förskriver doserat FaR utifrån aktuell konditionsresultat. I denna del är 164 patienter randomiserade till intervention respektive kontrollgrupp. Syftet med FaR studien är att utvärdera dessa två FaR behandlingsstrategier gällande fysisk aktivitetsnivå, medicinska riskfaktorer, hälsorelaterad livskvalitet, stöd från vårdgivare på vårdcentralen och mediatorer/beteendefaktorer kring fysisk aktivitet. Sammanlagt följs patienterna under 5 år. 16

17 Nedan redovisas samtliga 444 patienter ingående i studien vid start: Nedan redovisas preliminära resultat gällande 6 månaders uppföljning på 316 patienter. Ett bortfall på 77 patienter (17 %) samt patienter som ännu ej gjort uppföljningen, 46 patienter (10 %) finns ej med i redovisning/ beräkning. 17

18 Under 2014 har en medarbetare i FaR teamet antagits som doktorand vid Göteborgs Universitet för att vetenskapligt utvärdera delar av FaR studien. Aktiv 65 studien 2012 beviljades FaR teamet medel för att bedriva en hälsoscreening av 65 åringar. Studien vänder sig till alla listade 65 åringar på en offentlig och en privat vårdcentral. Genom att screena och arbeta med risk och friskfaktorer hos individen är målet att undvika och/eller skjuta upp insjuknandet i diabetes typ 2 och hjärt och kärlsjukdomar. Vetenskapligt utvärderade instrument används såsom Hälsoprofilen, konditionstest och funktionstester. Projektplan samt beviljad etisk prövning finns. Sedan augusti 2012 pågår studien på Närhälsan VC Högsbo. Hösten 2014 startade studien också på Järnhälsan. Under 2014 har alla listade patienter på Närhälsan VC Högsbo blivit erbjudna att delta i projektet. I dagsläget har 40 patienter tackat ja till att delta i studien och upplever detta som positivt. De patienter som tackar nej till deltagande anger som orsak: tidsbrist, sjukdom, byte av vårdcentral eller att man redan antingen har fullgott stöd av sjukvården eller inte är i behov av hälsoscreening. Statistisk bearbetning av data kommer att påbörjas under

19 19

20 Verksamhetsåret 2014 FaR för unga Sedan 2013 har FaR teamet centrala och västra Göteborg ett utvidgat uppdrag, FaR för unga, med fokus på att minska övervikt och fetma hos barn och ungdomar (för mer information se TU 587/12). Processledare och en sjukgymnast i FaR teamet och arbetar tillsammans med FaR för vuxna med att göra FaR processen enkel och tydlig för vårdgivare och patienter. Uppföljningen bygger på statistik från HSNK och rapporter från FaR sjukgymnaster, FaR samordnare, FaR teamet och samarbetspartners. FaR för unga fungerar som ett oberoende stöd för samtliga vårdgivare inom HSN 5:s område. Under året har detta stöd getts till: vårdcentraler och barnavårdscentraler, två barn och ungdomsmedicinska mottagningar, två barn och ungdomspsykiatriska mottagningar, två ungdomsmottagningar, barn och ungdomshabiliteringen i Frölunda, två Mini Maria mottagningar samt sjukgymnastikenheten Drottnings Silvias barn och ungdomssjukhus totalt 49 enheter (vc/bvc som är samlokaliserade räknas som en enhet). Därtill tillkommer alla skolsköterskor på grund och gymnasieskolor i centrala och västra Göteborg, ca 120 skolor. Arbetet inom uppdragets specifika nivå att utveckla och implementera en arbetsmodell för FaR för unga har fortlöpt som planerat och uppdraget följs. Huvudfokus under 2014 har varit att informera och utbilda vårdgivare och elevhälsa om fysisk aktivitet och FaR för barn och ungdomar. Ett omfattande arbete då området innefattar många vårdenheter samt skolor. På FaR center kan nu ungdomar och barn med sina föräldrar få individuellt stöd av FaRsjukgymnast och vid överviktproblematik erbjuds även stöd av FaR dietist. På FaR center finns också möjlighet för barn och ungdomar som fått FaR att delta i olika gruppaktiviteter under ledning av FaR sjukgymnaster. FaR center arrangerar också inspirationsförläsningar för föräldrar. När det gäller den generella nivån av uppdraget så går det delvis hand i hand med det specifika uppdraget. Betydelsen av fysisk aktivitet för barn och ungdomar uppmärksammas i de verksamheter som FaR för unga arbetar gentemot och i sammanhang där projektet presenterats. Mer konkret har FaR för unga bland annat varit delaktiga och stöttat planeringen inför bildandet av den ideella föreningen Fokus Frölunda samt varit med och initierat och planerat en temadag om övervikt och fetma för elevhälsan och barnhälsovården i Göteborg. Men prioriterat under 2014 har varit att få fart på FaR förskrivningen och göra den FaR stödjande verksamheten känd för förskrivarna. Metodutveckling Rekommendationer för FaR för barn och ungdomar Stockholms läns landsting presenterade under 2014 rekommendationer för FaR för barn och ungdomar som nu skall implementeras inom landstinget och i projektform inom en del av elevhälsan. Då det saknas evidens för FaR för barn och ungdomar och liknande rekommendationer ej finns framtagna inom Västra Götalandsregionen har FaR för unga i HSN 5 valt att utgå från dessa rekommendationer (se bilaga). Målgrupp för FaR för unga I de framtagna rekommendationerna från SLL rekommenderas mer familjecentrerade metoder för barn i förskoleålder. Den arbetsmodell som tagits fram inom HSN 5 innebär ett anpassat arbetssätt för barn från 4 år, där arbetet är helt inriktat mot föräldrarna. Men FaR för unga i HSN 5 väljer att följa de framtagna rekommendationerna och kommer fortsättningsvis inte att förorda förskrivning av FaR för barn i förskoleålder. Däremot kvarstår möjligheten för 20

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Gunilla Sigurdsdotter och Stefan Lundqvist Olika professioner en framgångsfaktor Verksamhetsutvecklare/ beteendevetare Sjukgymnaster

Läs mer

FaR-manual. för unga

FaR-manual. för unga FaR-manual för unga Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet, samt fysisk aktivitet/träning. På mittuppslaget kan du

Läs mer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse. Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse. Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer FaR på Hisingen Innehåll Arbetssättet Förskrivna recept Inlösta recept Diagnoser Aktiviteter Kommentarer Verksamhetsberättelse 212 FaR på Hisingen Anders Esko, Camilla Söderlindh, Karin Valle Bordes 213-4-19

Läs mer

FaR. Innehåll. Verksamhets- berättelse. på Hisingen. Statistik. Vuxna. Barn och unga. Aktiviteter

FaR. Innehåll. Verksamhets- berättelse. på Hisingen. Statistik. Vuxna. Barn och unga. Aktiviteter FaR på Hisingen Innehåll Statistik Vuxna Barn och unga Verksamhets- berättelse 21 Aktiviteter Av FaR -samordnare Anders Esko, Camilla Söderlindh, Karin Valle Bordes 211-6-1 Verksamhetsberättelse 21 FaR

Läs mer

unga! Vänd för för unga för vuxna FaR-manual Vänd för vuxna!

unga! Vänd för för unga för vuxna FaR-manual Vänd för vuxna! Vänd för unga! FaR-manual för vuxna FaR-manual för unga Vänd för vuxna! U-1 Vem skall ha FaR? FaR kan ges till patienter som kan uppnå bättre hälsa genom minskat stillasittande och ökad vardagsaktivitet,

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKT: SAMORDNARE Fysisk aktivitet på recept - FaR Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2011-08-15 2012-08-14

SLUTRAPPORT PROJEKT: SAMORDNARE Fysisk aktivitet på recept - FaR Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2011-08-15 2012-08-14 SLUTRAPPORT PROJEKT: SAMORDNARE Fysisk aktivitet på recept - FaR Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 2011-08-15 2012-08-14 Bakgrund och projektbeskrivning: I samband med vårdval 2009 minskade, eller försvann,

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

PROJEKTETS NAMN: Samordnare FaR

PROJEKTETS NAMN: Samordnare FaR 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn (Org.nr 222000-1941) Mottagare Praktikertjänst AB Vårdcentralen Kusten, Ytterby (Org.

Läs mer

www.halsolots.se Samtliga lokaler i programmet är tillgängliga för dig som använder rullstol. Samtliga föreläsningar i programmet teckenspråkstolkas.

www.halsolots.se Samtliga lokaler i programmet är tillgängliga för dig som använder rullstol. Samtliga föreläsningar i programmet teckenspråkstolkas. HÖSTEN 2015 OM HÄLSOLOTS Hälsolots ger dig inspiration, motivation och redskap att leva hälsosamt. Aktiviteter och arrangemang ordnas i samarbete med olika verksamheter i stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné.

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Varför ska vi arbeta med levnadsvanor och fysisk aktivitet? Medicinska skäl fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Non-communicable diseases orsakar: 60 % av total död globalt 90 % i Sverige

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29 Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Tid: 2013-11-29 kl 13:00 15:00 Plats: Samordningsförbundet Ledamöter Närvarande: Frånvarande: Beatrice Berglund Arbetsförmedlingen, ordförande Malin Welin, Försäkringskassan

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Titel Ärendenummer Handläggare Avdelning Datum

Titel Ärendenummer Handläggare Avdelning Datum Dokumentkategor i Titel Ärendenummer Handläggare Avdelning Datum Komplettering till ansökan Rehabteam Hjälbo HSNG 2015-00529 Marika Fixell HSN 2015-05-25 Begäran om komplettering till tidigare ansökan

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har

Läs mer

Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept

Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Bakgrund Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna såväl i arbetslivet som genom ett stort

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer