meddelad i Skövde

Transkript

1 Mål nr meddelad i Skövde 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Per Lind Riksenheten för polismål, Göteborg 1. Målsägande Folksam Stockholm Företrädd av åklagaren 2. Isabell Härmark Sankt Sigfridsgatan 19 Lgh Falköping Särskild företrädare: Advokat Håkan Johnson c/o Advokaterna Falck och Johnson AB Box Skövde 3. Joel Härmark Sankt Sigfridsgatan 19 Lgh Falköping Särskild företrädare: Advokat Håkan Johnson c/o Advokaterna Falck och Johnson AB Box Skövde 4. Ulrika Härmark Sankt Sigfridsgatan Falköping Målsägandebiträde: Advokat Therése Tsarouchas Allmänna Advokatbyrån i Skövde HB Box Skövde Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 174 Eric Ugglas plats måndag - fredag Skövde E-post: skaraborgs.tingsratt@dom.se 08:30-16:00

2 2 5. Intrum Justitia A/S Lyngbyvej 20, Köpenhamn Ö Danmark Företrädd av åklagaren 6. JSM Capital AB Box Varberg Företrädd av åklagaren Tilltalad Jonas Bertil JOAKIM Härmark, Frihetsberövande: Häktad Torstensonsgatan Falköping Offentlig försvarare: Advokat Lars Schmidt Advokatfirman Schmidt & Co AB Järnvägsgatan Skara SLUT Begångna brott 1. Våldtäkt Lagrum 6 kap 1 1 st brottsbalken 2. Grov kvinnofridskränkning 4 kap 4a 2 st brottsbalken 3. Övergrepp i rättssak 17 kap 10 1 st 1 p brottsbalken 4. Misshandel 3 kap 5 brottsbalken 5. Bedrägeri 9 kap 1 1 st brottsbalken 6. Urkundsförfalskning 14 kap 1 brottsbalken 7. Dataintrång 4 kap 9c brottsbalken

3 3 Påföljd m.m. Fängelse 3 år 6 månader Andra lagrum som åberopas kap 5 1 st 5 p Brb kap 2 8 p brottsbalken Följande åtal ogillas Bedrägeri, åtalspunkten 9 Skadestånd 1. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Ulrika Härmark med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 27 mars 2011 till dess betalning sker. 2. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Isabell Härmark med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 26 mars 2011 till dess betalning sker. 3. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Joel Härmark med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 1 januari 2010 till dess betalning sker. 4. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Intrum Justitia A/S med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 26 maj 2011 till dess betalning sker. 5. Joakim Härmark ska utge skadestånd till JSM Capital AB med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 19 augusti 2009 till dess betalning sker. 6. Folksams skadeståndsyrkande ogillas. Häktning m.m. Joakim Härmark ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Lars Schmidt tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Therése Tsarouchas tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 213 kr utlägg och kr mervärdesskatt.

4 Håkan Johnson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som särskild företrädare med kr (fördelat med 50 % på vardera barnet). Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 214 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Kostnaden för försvaret, målsägandebiträdet och den särskilda företrädaren ska stanna på staten.

5 5 YRKANDEN M.M. Åklagaren har framställt de yrkandena som framgår av domsbilagan 1. Åklagaren har yrkat att Joakim Härmark ska kvarbli i häkte tills domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Åklagaren har som särskilda häktningsskäl åberopat kollusions- och recidivfara samt bestämmelsen i 24 kap 1 andra stycket rättegångsbalken. Ulrika Härmark, som biträtt åtalet, har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med kr avseende kränkning och kr avseende sveda och värk beträffande åtalet för grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak. Hon har yrkat skadestånd av honom med kr avseende kränkning och kr avseende ersättning för sveda och värk beträffande åtalet för våldtäkt. Hon har yrkat ränta enligt 6 räntelagen på de angivna beloppen från den 27 mars 2011 tills betalning sker. Hon har åberopat samma bevisning som åklagaren. Isabell Härmark har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med kr för kränkning och kr för sveda och värk jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 26 mars 2011 tills betalning sker. Hon har åberopat samma bevisning som åklagaren. Joel Härmark har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med kr för kränkning och kr för sveda och värk jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 26 mars 2011 tills betalning sker. Han har åberopat samma bevisning som åklagaren.

6 6 DEN TILLTALADES INSTÄLLNINGAR Joakim Härmark har bestritt straff- och skadeståndsrättsligt ansvar. Han har inte gjort några vitsordanden avseende de enskilda anspråken. Han har yrkat att han ska försättas på fri fot. SKÄL Åtalet för grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak, åtalspunkten 1, åtalet för våldtäkt, åtalspunkten 2, åtalet för misshandel, åtalspunkterna 3 och 4 Åklagaren har yrkat ansvar å Joakim Härmark för grov kvinnofridskränkning, flera fall av övergrepp i rättssak och ett fall av våldtäkt mot hans hustru Ulrika Härmark, ett fall av misshandel mot hans dotter Isabell Härmark samt ett fall av misshandel mot hans son Joel Härmark. Åklagarens gärningspåståenden bygger framför allt på Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks uppgifter. Åklagaren har därutöver åberopat viss annan bevisning. Det är åklagaren som har att bevisa sina gärningspåståenden. I brottmål ställs höga beviskrav. För en fällande dom i brottmål krävs att domstolen vid en samlad bedömning av utredningen kommer fram till att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till vad som lagts henne eller honom till last. Det är inte tillräckligt att en målsägandes uppgifter är mer trovärdiga och tillförlitliga än den tilltalades utan det krävs att en målsägandes uppgifter stöds av annan bevisning. I mål av förevarande slag saknas ofta direkta vittnesiakttagelser och teknisk bevisning men det hindrar inte att bevisningen ändå kan befinnas tillräcklig för en fällande dom. En huvuduppgift i sådana mål är att bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten av målsägandens utsaga. En alltigenom trovärdig och tillförlitlig utsaga av en målsägande kan i förening med vad som i

7 7 övrigt framkommit i målet, t.ex. uppgifter från andra personer vad målsäganden berättat för dem om åtalade gärningar, uppgifter från andra personer om målsägandens beteenden efter händelsen samt uppgifter från andra personer avseende deras iakttagelser av skador på målsäganden, vara tillräcklig för en fällande dom. Tingsrätten anser inledningsvis att följande förhållanden framgår av utredningen. Ulrika Härmark och Joakim Härmark träffade varandra någon gång under år 1993, de flyttade ihop någon gång under år 1995 och gifte sig någon gång under år Ulrika Härmark arbetar som barnskötare vid en förskola i Falköping. Joakim Härmark är anställd som polisassistent vid Polismyndigheten i Västra Götalands län med placering i Falköping. Han har dessutom arbetat extra på en beställningscentral. Ulrika Härmark och Joakim Härmark har två gemensamma barn, Isabell Härmark, 15 år, och Joel Härmark, 11 år. Isabell Härmark ägnar mycket av sin fritid åt hästsport och Joel Härmark spelar bl.a. fotboll. Isabell Härmark har hörts i rättssalen. Joel Härmark har hörts av polis den 8 april Försvaret har avlyssnat förhöret med Joel Härmark och beretts tillfälle att ställa frågor. Förhöret med Joel Härmark har filmats och spelats upp i rättssalen. Någon gång i mars 2008 fick Ulrika Härmark kännedom om att Joakim Härmark träffat en annan kvinna. Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma bostad var då belägen på Torstensonsgatan 26 i Falköping. En tid därefter lånade Joakim Härmark en mindre lägenhet av en kollega och bodde där en tid. Han kom sedan att mer och mer vistas i hans och Ulrika Härmarks gemensamma bostad. Från och med någon gång under sommaren 2008 bodde han i princip återigen i den bostaden. Den 23 juli 2008 inträffade något i Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma bostad på Torstensonsgatan 26, vilket fick Joel Härmark att ringa

8 8 efter polisen. Poliserna Marcus Åblad och Tomas Björk, vilka hörts som vittnen, kom till bostaden. Den händelsen ledde inte till något åtal mot Joakim Härmark. Ulrika Härmark har under den tiden åtalet avser i perioder varit sjukskriven. Den 12 maj 2008 besökte hon läkare vid Mössebergs vårdcentral. Hon sjukskrevs helt under tiden den 12 den 31 maj 2008 med diagnosen krisreaktion. Efter den tiden har hon varit ytterligare sjukskriven. Hon ordinerades medicin och behandlingssamtal. Hon genomförde med början någon gång i maj 2008 fem sådana samtal med psykoterapeuten och familjerådgivaren Sivor Simfors, som hörts som vittne. Även Joakim Härmark har vid ett tillfälle träffat Sivor Simfors. Den 22 april 2009 skickade Ulrika Härmark ett sms till sin chef Lisa Johansson, som hörts som vittne. I sms:et skrev Ulrika Härmark ungefär du vet att jag har det jobbigt hemma, igår la han en handduk runt min hals så jag tuppade av, berätta för de andra om det. Lisa Johansson var därefter telefonledes i kontakt med Ulrika Härmark och de träffades några dagar senare. Lisa Johansson diskuterade med Ulrika Härmark att en polisanmälan borde göras men Ulrika Härmark ville inte göra det. Lisa Johansson var i kontakt med polisen Pia Edoff. Den 30 april 2009 kontaktade kommissarien AnnKristine Nyström, internutredningsenheten vid Polismyndigheten i Västra Götaland, Ulrika Härmark per telefon och informerade om att hon var på väg till Ulrika Härmarks arbetsplats. AnnKristine Nyström och Ulrika Härmark samtalade sedan på arbetsplatsen. Detta ledde inte till något åtal mot Joakim Härmark. Lisa Johansson ordnade så att Ulrika Härmark kom i kontakt med Kinnekullehälsan. Ulrika Härmark var där i kontakt med företagsläkaren Stina Borén. Stina Borén sjukskrev Ulrika Härmark helt under tiden den 7 maj den 20 augusti 2009, halvt under tiden den 21 augusti den 2 november 2009, ¼ under tiden den 3 november den 2 december 2009 med diagnosen depressiv episod. Den 5 maj 2009 träffade Ulrika Härmark på Kinnekullehälsan beteendevetaren Kailash Balutia, som hörts

9 9 som vittne. Han ordnade så att hon kom i kontakt med Kvinnohuset i Skövde. Britt- Marie Lundberg, som hörts som vittne, arbetar som samtalsterapeut/samtalspartner vid Kvinnohuset i Skövde. Hon har haft fyra eller fem samtal med Ulrika Härmark. Den första kontakten mellan dem ägde rum den 19 maj 2009 och den senaste kontakten ägde rum efter det att Ulrika Härmark den 27 mars 2011 polisanmälde Joakim Härmark. Under sommaren 2010 flyttade Ulrika Härmark och barnen från Torstensonsgatan 26 i Falköping till Sankt Sigfridsgatan 19 i Falköping. En tid därefter kom även Joakim Härmark att i princip flytta in på den adressen. Han har inte varit folkbokförd där. Den 29 juni 2010 besökte Ulrika Härmark läkaren Annika Markström vid Mössebergs vårdcentral. Annika Markström sjukskrev Ulrika Härmark helt under tiden den 29 juni den 2 juli 2010 med diagnosen depression och ordinerade medicin. Vittnet Vivi-Ann Bergman är Ulrika Härmarks mamma. Vittnet Maria Zetterlund och Ulrika Härmark har tidigare arbetat tillsammans och är goda vänner. Maria Zetterlund och Ulrika Härmark har i princip daglig telefonkontakt och träffas ibland. Vittnet Edvin Trygg och Ulrika Härmark gick i gymnasiet samtidigt. Någon gång i februari 2010 kom de i kontakt med varandra via Facebook. De har därefter också haft mycket kontakt via telefon. De har under år 2010 träffats personligen några gånger. Han hjälpte till när hon flyttade från Torstensonsgatan till Sankt Sigfridsgatan. Deras kontakter upphörde nästan helt någon gång under sommaren Vittnet Martin Käll, Ulrika Härmark och Joakim Härmark har känt varandra under ett flertal år. Deras barn har gemensamma intressen. Någon gång under sensommaren eller hösten 2010 inledde Martin Käll och Ulrika Härmark en relation. Vittnet Anna-Lena Mann är polis med placering i Falköping. Hon och Ulrika Härmark gick någon gång under 1998 eller 1999 på Komvux samtidigt.

10 10 Ulrika Härmark kontaktade för ungefär två år sedan Anna-Lena Mann via Facebook. Ulrika Härmark och Anna-Lena Mann hade därefter flera kontakter, dels via Facebook, dels per telefon, dels genom att de träffades personligen. Christoffer Binnberg är kollega med Patrik Härmark. Vittnet Martina Olsson Frisk är läkare och specialist i rättsmedicin. Den 27 mars 2011 kom Ulrika Härmark och barnen till polisstationen i Falköping. De träffade där bl.a. Anna-Lena Mann. Ulrika Härmark gjorde då en polisanmälan mot Joakim Härmark. Samma dag anhölls Joakim Härmark i sin frånvaro och han greps dagen därpå. Han häktades den 30 mars 2011 och har sedan dess varit häktad. Tingsrätten övergår att sammanfattningsvis redogöra för vad Ulrika Härmark, Isabell Härmark, Joel Härmark och Joakim Härmark berättat i tingsrätten. Tingsrätten konstaterar att Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks berättelser om vad som hänt skiljer sig fundamentalt åt från Joakim Härmarks uppgifter. Ulrika Härmark har berättat att hon under den tiden åtalet avser upplevt att Joakim Härmark kontrollerat henne genom att bl.a. ofta ringa till henne och uppsöka platser där hon kunde befinna sig. Hon har vidare berättat att han kallat henne fula saker. Hon har också berättat att det, efter att hon fått vetskap om Joakim Härmarks varit otrogen, funnits med i bilden hela tiden att hon ville skiljas men att Joakim Härmark inte ville detta. Hon har även berättat att hon under den tiden som åtalet avser mått psykiskt dåligt och att hon av den anledningen ibland skurit sig i handlederna men att detta inte skett i samband med de åtalade gärningarna. Ulrika Härmark har beträffande åtalet för kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak berättat att Joakim under perioden maj 2008 den 27 mars 2011 på de av åklagaren angivna platserna agerat mot henne på de sätten som åklagaren beskrivit i gärningsbeskrivningarna. Hon har vidare berättat att Joakim Härmarks ageranden

11 11 mot henne bl.a. åsamkat henne de smärtor och skador som åklagaren angivit i gärningsbeskrivningarna samt att hon tagit de hotelser som han uttalat till henne på allvar. Hon har beskrivit att Joakim Härmarks ageranden mot henne utlösts av att hon förklarat för honom att hon inte längre önskade leva med honom. Hon har berättat att hon och barnen flyttat från Torstensonsgatan 26 till Sankt Sigfridsgatan 19 för att de själva skulle bo på den sistnämnda adressen men att Joakim Härmark sedan bara flyttat dit samt att hon inte orkat och vågat göra något åt detta, trots att hon känt att hon därigenom gjort barnen besvikna. Ulrika Härmark har beträffande åtalet för våldtäkt berättat att den gärningen inträffat på Torstensonsgatan 26 någon gång i slutet av år 2009 eller början av år 2010, att hon och Joakim Härmark befann sig i deras gemensamma sovrum, att de då var på väg att lägga sig, att hon var klädd i t-shirt och trosor, att han drog av henne trosorna, att han lade sig över henne, att han höll fast hennes armar över huvudet, att hon flera gånger bad honom att sluta, att hon sa att hon inte ville ha samlag med honom, att han inte brydde sig om detta och att han mot hennes vilja tvingade henne till samlag, vilket varade i en till två minuter. Hon har beskrivit att hon fick ont i armarna och underlivet samt att hon fick röda märken på armarna. Hon har vidare berättat att hon och Joakim Härmark haft samlag både före och efter den händelsen under den tiden åtalet avser, att det inte hänt ofta och att hon egentligen inte velat ha samlag med Joakim Härmark men att hon ställt upp för honom. Ulrika Härmark har beträffande åtalet för misshandel mot Isabell sammanfattningsvis berättat följande. Joakim skulle slå Ulrika. Isabell gick då emellan. Joakim puttade Isabell, som slog i näsan i toalettdörren och bakhuvudet i golvet. Ulrika såg när detta hände. Hon noterade även att Isabell blödde från näsan.

12 12 Isabell Härmark har sammanfattningsvis berättat följande: Joakim och Ulrika började bråka någon gång i mars Vid ett tillfälle hörde Isabell att Ulrika skrek på nedre våningen. Isabell hörde även att Ulrika blev strypt. Isabell gick ner. När Isabell kom in i Ulrika och Joakims sovrum såg Isabell att Joakim satt på Ulrika och att han höll ett tag om hennes hals. Vid ett tillfälle i maj 2008 hörde Isabell en duns från toaletten. Joakim var arg och skrek. Hon hörde att Joel skrek. Hon gick sedan ner till första våningen. Hon såg att Joakim höll ett polisgrepp på Ulrika. Joel ringde sedan till polisen. Vid ett tillfälle under sommaren 2008 ströp Joakim Ulrika framför ögonen på Isabell och Joel. Joakim släppte taget när Isabell och Joel skrek på Joakim. Vid ett tillfälle under år 2008 eller 2009 hörde Isabell att Joakim skrek på Ulrika. Isabell hörde en duns. När hon kom ner låg Ulrika på kakelgolvet i hallen. Ulrika var groggy, medvetslös och andades inte. Isabell hjälpte Ulrika upp till Isabells rum. När Ulrika, Joel och Isabell skulle flytta från Torstensonsgatan till Sankt Sigfridsgatan kom Joakim i en civil polisbil. Han frågade vad de gjorde och sa att de inte skulle flytta. Han tog ett polisgrepp på Ulrika. När de flyttat till Sankt Sigfridsgatan var det inte meningen att Joakim skulle flytta dit men han gjorde det ändå. Den 25 mars 2011 när Isabell varit på disko hörde hon att Joakim tog ett stryptag på Ulrika. Ulrika sov då på en madrass utanför Isabells rum. Isabell hörde dunsar nerför trappan. Det var Joakim som puttade ner Ulrika därifrån. Isabell gick ner. Hon såg att Joakim höll hårt i Ulrikas armar. Isabell tog med sig Ulrika upp på sitt rum. Isabell ställde stolar framför dörren för att hindra Joakim att komma in där.

13 13 Isabell har vid många andra tillfällen, 100 gånger, sett och hört att Joakim tagit strupgrepp på Ulrika. Isabell satt ofta i trappan och hörde att Joakim ströp Ulrika. Isabell gick därför ned och då släppte han taget om Ulrika. Isabell har sett att Ulrika ofta varit röd på halsen och att hon haft blåmärken på armarna. Isabell har hört att Joakim ofta kallat Ulrika för slyna och att han sagt att hon är värdelös. Joakim har vissa dagar varit snäll medan han andra dagar varit helt galen. Isabell har varit väldigt rädd och inte varit säker på att Ulrika skulle leva nästa dag. Isabell har på Torstensonsgatan 26 lagt sig mellan Ulrika och Joakim för att det inte skulle hända Ulrika något. Isabell är väldigt besviken på Joakim på grund av hans ageranden mot Ulrika. Joakim har inte heller ställt upp för Isabell. Han ringde ofta till Ulrika och ville ha koll på henne. När Ulrika pratade i telefon ville han veta vem hon pratade med. Den 26 mars 2011 vid tiden på Sankt Sigfridsgatan 19 befann sig hon, Joakim och Ulrika i hallen. Joakim var arg på Ulrika för att hon träffat Martin Käll. Joakim höll fast henne. Isabell gick emellan för att hon inte ville att han skulle slå Ulrika. Han puttade därefter Isabell hårt, varvid hon slog i bakhuvudet i dörrkarmen till toaletten. Till följd därav orsakades hon blödning från näsan och smärta som varade i en vecka. Hon blev ledsen och chockad, sprang upp på sitt rum och satte sig under sitt skrivbord. Joel Härmark har sammanfattningsvis berättat följande. Förhållandena i familjen förändrades någon gång i mars Sedan blev det värre och värre. Den senaste tiden var det extremt. När Ulrika sa att det var slut blev Joakim arg. Någon gång under sommaren 2008 på Torstensonsgatan 26 när Joel sov i Ulrikas och Joakims säng hörde han att Ulrika skrek. Joel gick upp. Isabell rusade ner. Han

14 14 såg att Joakim tryckte upp Ulrika mot ett badrumsskåp, varvid det blev en buckla där. Joakim höll ett polisgrepp om Ulrikas ena arm. Joel ringde till polisen. Joel hörde och såg vid många tillfällen, minst 50, att Joakim ströp Ulrika. Joel lade märke till att Ulrika ofta var röd på halsen. Ofta hörde Joel dunsar, ungefär 10 per månad, och såg sedan att Ulrika ramlat omkull. Hon blev puttad nerför en trappa. Han noterade vid flera tillfällen att hon hade blåmärken. Han märkte även att hon var rädd för Joakim. Under 2008 sov han inte så mycket. Han satt mest uppe. En del gånger sprang han ner. Ulrika så då att det inte var någon fara. Joel hörde vid många tillfällen att Joakim hotade att döda Ulrika. För ungefär en månad sedan hörde han att Joakim i telefonen till Ulrika sa jag ska döda dig jävla slyna eller nåt sånt. Joakim skrek så högt att Joel hörde det, trots att han befann sig i vardagsrummet och Ulrika var i köket. Isabell berättade för Joel att hon vid ett tillfälle hittat Ulrika och att hon då var medvetslös. Han trodde att det var den 25 mars 2011 när Isabell varit på disko. Han såg inte den händelsen. Joel blev utfrågad av Joakim vad Ulrika gör. Joakim ringde ofta till Ulrika, vilket Joel upplevde som rätt störande. Vid ett tillfälle för ungefär två år sedan, år 2008 eller 2009, skojade Joel med Joakim. Joakim blev då arg och tog ett struptag på Joel. Det gjorde ont. Joakim Härmark har sammanfattningsvis berättat följande: Han och Ulrika kom tillsammans överens om att han skulle flytta tillbaka till deras gemensamma bostad på Torstensonsgatan 26 och att han senare skulle flytta in på Sankt Sigfridsgatan 19. Han kontrollerade inte henne. Under den tiden åtalet avser

15 15 frågade hon ofta ut honom om hans otrohet. Hon sa vid många tillfällen att hon skulle göra livet surt för honom och sprida rykten om honom. Han agerade inte på de sätten mot henne som hon beskrivit. Vid ett tillfälle hittade han Ulrika liggande på golvet med en karta tabletter intill sig, varvid några tabletter var borta. Han kontaktade giftenheten och fick informationen att det inte var någon fara. Han kontrollerade med jämna mellanrum att hon andades, vilket hon gjorde. Hon uttalade anklagelser mot honom inför barnen. Hon sa inför barnen att han kallade henne slyna, att han skulle döda henne samt att han slog henne och tog struptag på henne. De hörde orden från henne och inte från honom. Barnen påverkades av henne. Isabell såg att han tog på Ulrikas hals när de kysstes. Ulrika duschade ofta, länge och varmt samt höll då duschhandtaget mot halsen. På grund av detta var hon ofta röd på halsen. Han tvingade inte Ulrika vid något tillfälle att ha samlag med honom. Vid ett tillfälle när de hade samlag kom Isabell in i rummet. Det är den händelsen som Isabell beskrivit att hon såg. Den 23 juli 2008 var Ulrika upprörd på grund av hans otrohet. Senare på kvällen när barnen lagt sig hörde han att någon snyftade på toaletten. Hon hade låst in sig där. Vid ett tillfälle dessförinnan såg han att hon skurit sig i handlederna och att hon på toaletten sköljde såren som hon hade där. Han såg inte själva skärningen. Han beslutade sig därför att den 23 juli 2008 öppna dörren till toaletten. Hon satt då med en kniv i handen. Han bad henne att lägga ifrån sig kniven. Hon skrek åt honom: ut din jävel. Hon gjorde utfall med kniven mot honom. Hon hade tagit sömntabletter och var groggy. Han tog tag i hennes högra handled för att få bort kniven. Kniven hamnade då på golvet. Hon råkade sedan hamna mot dörren till ett badrumsskåp. I samband därmed öppnades dörren till toaletten. Han såg då Isabell.

16 16 Ulrika skar sig i handlederna vid andra tillfällen. Han försökte vid flera tillfällen att hindra henne från att göra detta. Hon kunde då ha fått märken men han har inte haft för avsikt att skada henne. Vid ett tillfälle på Torstensonsgatan 26 hindrade han henne från att hoppa från balkongen. Den 21 april 2009 tog Ulrika återigen upp hans otrohet. De befann sig då i vardagsrummet. Hon sa att det var hans fel att hon skar sig. Hon reste sig upp och gick mot köket. Han frågade henne vad hon skulle göra. Hon svarade att hon skulle gå och skära sig om han ville veta. Han sprang till knivarna i köket för att hindra henne att ta en kniv. Hon gick mot honom och sa spelar du polis din jävel. Hon tog sedan sömntabletter. Hon sa ett och annat till honom. Hon gav honom en örfil som träffade över hans ena öra. Hon sa att han kunde få mer. Hon spottade, fräste, fäktade med armarna och rev honom på hans högra axel. Han bad henne att lugna sig, vilket hon inte gjorde. Hon tog ett kraftigt tag om hans könsorgan. Han knuffade undan henne och hon hamnade på köksgolvet. Isabell kom och frågade vad de gjorde. Ulrika var medveten hela tiden och andades. Hon var dock påverkad av sömntabletter. Hon följde med Isabell till andra våningen och kom sedan ner. Den 25 mars 2011 vaknade han vid 2-tiden på natten. Han ropade försiktigt på Ulrika. Hon sov inte. Han lade sig hos henne på andra våningen. Han reste sig sedan för att gå ner och äta. Han hjälpte henne upp. Isabell kom då ut från sitt rum och frågade vad de gjorde. Isabell tog med sig Ulrika in på sitt rum. Han gick ner till första våningen. Han har inte utövat något våld mot Isabell och Joel. Den 26 mars 2011 hade de varit i stallet. Vid lunchtid kom de hem. Isabell skulle gå upp till sitt rum för att hämta ett recept på tacopaj. Hon snubblade då över skor i hallen. Han såg inte att hon blödde från näsan. Hon gick upp och Ulrika följde efter. Även han gick upp för att få veta vad han skulle handla.

17 17 Tingsrätten värderar härefter Ulrika Härmarks uppgifter. Ulrika Härmarks uppgifter har varit måttfulla och i avsaknad av överdrifter. Det har inte framkommit några beaktansvärda skäl som ger anledning anta att hon medvetet skulle vilja beljuga Joakim Härmark. Hon har snarare tonat ner vad hon blivit utsatt för av honom. Hon har lämnat relativt detaljerade uppgifter om gärningarna som omfattas av åtalspunkten 1. Hon har rörande vissa händelser, speciellt punkterna m och n i gärningsbeskrivningen avseende den åtalspunkten, haft svårt att ange när de inträffat och vad som i detalj hänt. Tingsrätten finner dock inte att detta är anmärkningsvärt. Ulrika Härmark har i vissa avseenden ändrat sina uppgifter och lagt till omständigheter i senare polisförhör och i tingsrätten som hon inte tidigare nämnt samt hennes uppgifter skiljer sig i vissa delar från vad andra förhörspersoner berättat. Tingsrätten delar inte försvarets uppfattning att detta är anmärkningsvärt och anser att det endast skett i mindre omfattning. Om vardagslivet präglas av våld är det inte onaturligt att olika händelser för den som blivit utsatt flyter ihop, att det blir svårt att hålla isär dem och att ange när de inträffat i tiden. Under sådana förhållanden är det inte heller märkligt att den som utsatts för brott under tiden förundersökningen och rättegången pågår minns andra händelser och detaljer. Försvaret har särskilt påpekat att Ulrika Härmarks och Isabell Härmarks uppgifter går isär vad det gäller punkten e avseende åtalet för grov kvinnofridskränkning. När det gäller den punkten har Ulrika Härmark uppgivit att den händelsen inträffat i det stora rummet. Isabell har berättat att hon hittat Ulrika Härmark på golvet i hallen. Ulrika Härmark och Isabell Härmark har beskrivit att det varit en kaotisk situation. Mot den bakgrunden finner tingsrätten att det är möjligt att båda kan ha misstagit sig om platsen. Tingsrätten anser dock inte att detta ger anledning att ifrågasätta Ulrika Härmarks och inte heller Isabell Härmarks övriga uppgifter. Försvaret har gjort gällande att Ulrika Härmark lämnat vaga uppgifter beträffande åtalet för våldtäkt. Tingsrätten delar inte den uppfattningen. Tvärtom finner

18 18 tingsrätten att Ulrika Härmark angående den punkten på ett klart sätt berättat om vad som enligt henne inträffat. Hon har varit tydlig med att Joakim Härmark endast vid ett tillfälle har utsatt henne för sexuellt brott och att det tillfället har ägt rum någon gång i slutet av år 2009 eller början av år Att hon inte närmare än så kunnat ange när gärningen inträffat finner tingsrätten inte är anmärkningsvärt och inte heller föranleda svårigheter för Joakim Härmark att föra motbevisning. Det förhållandet att Ulrika Härmark inte tidigare velat göra en polisanmälan mot Joakim Härmark och att hon inte tidigare stått för uppgifterna att hon utsatts för våld av Joakim Härmark när hon kontaktats av t.ex. poliser ger inte tingsrätten anledning anta att de av henne inför tingsrätten lämnade uppgifterna är oriktiga. Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Ulrika Härmarks uppgifter alltigenom är trovärdiga och tillförlitliga. Tingsrätten granskar härefter Isabell Härmarks uppgifter. Isabell Härmark har på ett klart och tydligt sätt beskrivit vad Joakim Härmark utsatt henne för samt vad hon sett och hört Joakim Härmark utsätta Ulrika Härmark för. Det har framkommit att Isabell Härmark är väldigt besviken på sin pappa och att hon har svårt att säga något positivt om honom. Under rådande förhållanden är detta förståeligt och ger inte anledning anta att hon medvetet beljugit sin pappa. Hennes uppgifter framstår också som måttfulla och inte överdrivna. Såsom tingsrätten angivit ovan finner tingsrätten inte att det är anmärkningsvärt att hennes och Ulrika Härmarks uppgifter går isär något vad det gäller punkten e avseende åtalet för grov kvinnofridskränkning. Det förhållandet att Isabell Härmark i några mindre avseenden ändrat sina uppgifter ter sig inte heller märkligt. Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Isabell Härmarks utsaga alltigenom är trovärdig och tillförlitlig. Det förhållandet att det framkommit

19 19 att hon inte berättat för Joakim Härmark att Ulrika Härmark träffat Martin Käll föranleder ingen annan bedömning. Tingsrätten övergår att bedöma Joel Härmarks utsaga. Förhörsledaren har inte agerat på ett sätt som påverkat Joel Härmark. Det har inte framkommit några förhållanden som ger anledning anta att han inte uttalat sig fritt under förhöret. Försvararen har haft möjlighet att ställa kompletterande frågor. Det finns inte fog för några anmärkningar mot hur förhöret genomförts. Förhörets genomförande ger inte anledning att minska bevisvärdet av hans uppgifter. Han har visat en påtaglig sinnesrörelse och direkt när han börjat berätta om vad Ulrika Härmark utsatts för av Joakim Härmark fallit i gråt. Joel Härmark har på ett klart och redigt sätt redogjort för vad han känner till om de åtalade gärningarna. Han har spontant berättat om en händelse där han själv utsatts för våld av Joakim Härmark. Tingsrätten anser att det inte är anmärkningsvärt att han inte berättat om detta för någon innan polisförhöret. De uppgifterna som Joel Härmark lämnat i förhöret har givit klart intryck av att återge något självupplevt. Det frågetecknet som framkommit är att han eventuellt rört ihop vad Isabell berättat för honom om händelserna e och k avseende åtalet för grov kvinnofridskränkning. Detta kan enligt tingsrättens mening dock förklaras av hans ringa ålder och minskar inte trovärdigheten och tillförlitligheten till hans uppgifter. Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Joel Härmarks utsaga alltigenom är trovärdig och tillförlitlig. Det förhållandet att det framkommit att han inte berättat för Joakim Härmark att Ulrika Härmark träffat Martin Käll föranleder ingen annan bedömning. Tingsrätten anser att Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks utsagor framstår som klart mer trovärdiga och tillförlitliga än Joakim Härmarks utsaga, vilken enligt tingsrättens mening framstår som väl inövad och i vissa delar

20 20 konstruerad. Såsom tingsrätten angivit ovan räcker det inte att en målsägandes berättelse är mer trovärdig och tillförlitlig än den tilltalades berättelse. I förevarande fall är det frågan om flera målsäganden och deras berättelser får stöd av varandras utsagor. Ulrika Härmarks uppgifter får enligt tingsrättens uppfattning extremt starkt stöd av Isabell Härmarks och Joel Härmarks berättelser. Åklagaren har även åberopat annan bevisning som stödjer Ulrika Härmarks och även barnens uppgifter. Tingsrätten övergår att redovisa och granska delar av den bevisningen. Flera av vittnena är vänner och släkt med Ulrika Härmark. Så är fallet i de flesta mål av denna karaktär. Det är naturligt eftersom våld i hemmet nästan alltid sker utan vittnen och offren oftast anförtror sig till en familjemedlem eller nära vän. För tingsrätten är det dock klart att vittnesmål från familjemedlemmar och vänner måste hanteras försiktigt. Med det inte sagt att sådan bevisning inte har något bevisvärde alls. Joakim Härmark har, förutom möjligen den sista veckan som åtalet avser, bestämt förnekat att han haft kontroll över Ulrika Härmark, vilket hon och barnen påstått. Ulrika Härmarks och barnens uppgifter får i den delen stöd av vittnesmålen med Vivi-Ann Bergman, Maria Zetterlund, Edvin Trygg och Martin Käll. Vivi-Ann Bergman har berättat att hon den senaste tiden knappt fått träffa Ulrika Härmark. Maria Zetterlund har uppgivit att hon uppfattat att Joakim Härmark haft behov av att kontrollera Ulrika Härmark. Maria Zetterlund har berättat att hon vid ett tillfälle reagerat över att Joakim Härmark ringt många gånger till Ulrika Härmark. Edvin Trygg har berättat att Ulrika Härmark varit hemma hos honom ett par gånger, att Joakim Härmark då ringt oavbrutet till henne, att hon vid ett tillfälle lagt ifrån sig telefonen och att hon sedan noterat att det registrerats missade samtal. Martin Käll har uppgivit att han uppfattat att Joakim Härmark kontrollerat Ulrika Härmark genom att han lagt märke till att Joakim Härmark ofta ringt till Ulrika

21 21 Härmark och frågat var hon är m.m. Tingsrätten anser att de redovisade uppgifterna från Vivi-Ann Bergman, Maria Zetterlund, Edvin Trygg och Martin Käll ger stöd åt Ulrika Härmarks, och även barnens, uppfattning att Joakim Härmark kontrollerat henne. Martin Käll är den av vittnena som närvarat när några av de påstådda gärningspåståendena inträffat. Han har uppgivit att han hört att Joakim Härmark hotat Ulrika Härmark dels den 23 mars 2011, dels den 25 mars Den beskrivningen som Martin Käll lämnat angående vad som hänt i mars 2011 överensstämmer med de uppgifterna som Ulrika Härmark lämnat i den delen. Han har berättat att han hört att Joakim Härmark bl.a. sagt till Ulrika att hon skulle vara glad att hon levde, att hon visste vad han var kapabel till och att ett människoliv inte är värt något. Martin Källs redogörelse om vad som hänt under natten den 25 mars 2011 stämmer överens med vad Ulrika Härmark och Isabell Härmark berättat. Han har berättat att han och Ulrika Härmark pratade i telefon med varandra under den natten, att han genom telefonen hörde ett kväljande ljud från Ulrika Härmark som om hon inte fick luft, att linjen bröts, att hon ungefär minuter senare per telefon berättade för honom att Joakim Härmark tagit ett struptag på henne. Ulrika Härmark och Martin Käll har numera ett förhållande, vilket ger tingsrätten anledning att hantera hans uppgifter varsamt. Tingsrätten finner trots det att hans uppgifter starkt stöder Ulrika Härmarks uppgifter och också Isabell Härmarks berättelse. Även om Anna-Lena Mann inte hört att Joakim Härmark uttalat några hotelser till Ulrika Härmark den 27 mars 2011 ger Anna-Lena Manns vittnesmål stöd åt Ulrika Härmarks uppgifter i den delen. Anna-Lena Mann har berättat att Ulrika Härmark och barnen kommit till polisstationen den dagen, att Ulrika Härmark då varit skärrad, att Joakim Härmark ringt till Ulrika Härmark, att Anna-Lena Mann hört att han vrålat högt och osammanhängande, att barnen sagt att så här är det alltid, att

22 22 Isabell uppgivit anmäler inte du nu mamma så gör jag det samt att Anna-Lena Mann upplevt Joakim Härmark som galen och i psykisk obalans. Maria Zetterlund har sett skador på Ulrika Härmark. Maria Zetterlund har berättat att hon någon gång under sommaren 2008 träffade Ulrika Härmark ute på stan, att hon då såg att Ulrika Härmark hade blåmärken på halsen och att Ulrika Härmark berättade att Joakim Härmark tagit struptag på henne. Tingsrätten anser att det inte framkommit några omständigheter som ger anledning att ifrågasätta Maria Zetterlunds vittnesmål och att hennes utsaga ger ett robust stöd åt Ulrika Härmarks uppgifter. Det förhållandet att hon och Ulrika Härmark är goda vänner föranleder ingen annan bedömning. Även Martin Käll har uppgivit att han sett blåmärken på benen på Ulrika Härmark. Han har uppgivit att hon då kommit med olika förklaringar, såsom att hon slagit i något och att hästarna orsakat detta. Vittnena Vivi-Ann Bergman, Lisa Johansson, Sivor Simfors, Kailash Balutia, Maria Zetterlund, Britt-Marie Lundberg, Edvin Trygg, Anna-Lena Mann och Martin Käll har uppgett att Ulrika Härmark har berättat för dem om olika händelser som ingår i åtalspunkten 1. Tingsrätten anser att den bevisningen också ger stöd åt Ulrika Härmarks berättelse men de uppgifterna har givetvis inte lika högt bevisvärde som den tidigare redovisade bevisningen. Anna-Lena Mann, Edvin Trygg och Martin Käll har uppgett att Ulrika Härmark till dem berättat att Joakim Härmark vid ett tillfälle tvingat henne till samlag. Ulrika Härmarks uppgifter avseende åtalet för våldtäkt får stöd av nämnda vittnesmål. Tingsrätten anser att Ulrika Härmarks uppgifter får så starkt stöd att de kan ligga till grund för bedömningen av samtliga påstådda händelser i åklagarens gärningspåståenden avseende åtalspunkterna 1 och 2. Därigenom är de gärningarna styrkta.

23 23 Sedda var för sig är var och en av punkterna a-e., g, k och delar av m avseende åtalet för grov kvinnofridskränkning enligt tingsrättens mening att bedöma som misshandel av normalgraden. Med hänsyn till att det är frågan om våld som utövats mot en hustru i hennes hem där hon ska känna sig trygg anser tingsrätten att ingen av händelserna är att bedöma som ringa. Gärningen under punkten f är sedd för sig enligt tingsrättens uppfattning att bedöma som olaga tvång och olaga hot. Gärningen under punkten h är sedd för sig enligt tingsrättens mening att anse som olaga tvång. Tingsrätten anser att händelserna under punkterna i, j, l och delar av m sedda var och en för sig är att betrakta som olaga hot. Olaga hot som inträffat två år före Joakim Härmark häktats den 30 mars 2011 är preskriberade. Var och en av gärningarna har enligt tingsrättens mening utgjort led i en upprepad kränkning av Ulrika Härmarks integritet och gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Gärningarna är därför att rubricera som grov kvinnofridskränkning. Gärningarna i punkten n under åtalspunkten 1 är att bedöma som övergrepp i rättssak. Gärningen under åtalspunkten 2 är enligt tingsrättens mening att betrakta som våldtäkt. Tingsrätten anser att brottet inte att anse som mindre grovt. Genom Isabell Härmarks och Ulrika Härmarks uppgifter är enligt tingsrättens uppfattning gärningen i åtalspunkten 3 styrkt. Vad det gäller den gärningen är det allvarliga i den att det handlar om våld i hemmet från en pappa mot ett barn, vilket är ägnat att skada barnets trygghet och tillit till en för barnet mycket viktig person. Under sådana förhållanden är enligt tingsrättens mening gärningen, trots att Isabell Härmark drabbats av relativt lindrig fysisk skada och smärta, att anse som misshandel av normalgraden.

24 24 Vad det gäller åtalspunkten 4 är det enbart Joel Härmark som berättat om den gärningen. Vad Joel Härmark berättat i andra avseenden vinner extremt starkt stöd av både Ulrika Härmarks och Isabell Härmarks utsagor. Under sådana förhållanden och då tingsrätten funnit att Joel Härmarks uppgifter är alltigenom trovärdiga och tillförlitliga anser tingsrätten att hans berättelse kan ligga till grund för bedömningen av gärningspåståendet under aktuell åtalspunkt. Joel Härmark har enligt tingsrättens mening inte med säkerhet angivit att han utsatts för andnöd, varför tingsrätten inte anser att det påståendet är styrkt. Tingsrätten anser däremot att övriga gärningspåståenden är styrkta. På de skäl som tingsrätten angivit beträffande bedömningen av åtalspunkten 3 finner tingsrätten att gärningen är att bedöma som misshandel av normalgraden. Sammanfattningsvis ska således Joakim Härmark fällas till ansvar för grov kvinnofridskränkning, flera fall av övergrepp i rättssak och ett fall av våldtäkt mot Ulrika Härmark, ett fall av misshandel av normalgraden mot Isabell Härmark och ett fall av misshandel av normalgraden mot Joel Härmark. Åtalet för bedrägeri och urkundsförfalskning samt Intrum Justitia A/S:s, tidigare Green Credit AB, enskilda anspråk, åtalspunkten 5 Av utredningen är det klarlagt att en låneansökan om kr och ett dokument för samtycke ingivits till Green Credit och att det beloppet utbetalats. Joakim Härmark har erkänt att han ansökt om lånet och att han den 18 april 2007 i Falköping i eget namn undertecknat handlingarna men förnekat att han på dem skrivit Ulrika Härmarks namn. Han har påstått att Ulrika Härmark i sitt namn undertecknat handlingarna och att hon varit medveten om lånet. Ulrika Härmark har gjort gällande att hon inte undertecknat handlingarna och att hon inte känt till något om lånet.

25 25 I det av åklagaren åberopade sakkunnigutlåtandet anges att resultaten talar för att Ulrika Härmark inte har skrivit sitt namn på de aktuella handlingarna och att resultaten talar varken för eller emot att underteckningen beträffande namnet Ulrika Härmark härrör från Joakim Härmark. Tingsrätten har ovan funnit att Ulrika Härmarks uppgifter är trovärdiga och tillförlitliga samt att de får sådant stöd av utredningen att de ska ligga till grund för tingsrättens bedömning. Utöver vad tingsrätten tidigare angivit får Ulrika Härmarks uppgifter även stöd av sakkunnigutlåtandet. Med hänsyn till det sagda finner tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte undertecknat handlingarna. Tingsrätten anser att det kan uteslutas att annan person än Joakim Härmark undertecknat handlingarna i Ulrika Härmarks namn och ingett dem till Green Credit AB. Joakim Härmarks handlande att underteckna handlingarna i Ulrika Härmarks namn har inneburit fara i bevishänseende. Joakim Härmark har vilselett Green Credit AB att utbetala kr genom att han förfalskat löneansökningarna och givit sken av att Ulrika Härmark varit en av låntagarna. Joakim Härmarks ageranden har inneburit vinning för honom och risk för skada för Green Credit AB. Till följd av det sagda ska Joakim Härmark, såsom åklagaren gjort gällande, fällas till ansvar för bedrägeri och urkundsförfalskning. Med hänsyn till utgången i skuldfrågan finner tingsrätten att det enskilda anspråket ska bifallas. Åtalet för grovt bedrägeri, åtalspunkten 6, bedrägeri och urkundsförfalskning, åtalspunkten 7, samt JSM Capital AB:s enskilda anspråk Tingsrätten prövar först åtalspunkten 6.

26 26 Tingsrätten har ovan funnit styrkt att Joakim Härmark den 19 augusti 2009 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping dunkat Ulrika Härmarks huvud i en badrumsvägg och att han därefter tvingat henne att skriva på en låneansökan. Av den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen framgår att låneansökan avsett ett lån till JSM Capital AB om kr och att det beloppet den 26 augusti 2009 utbetalats till ett konto med namnet Ulrika Härmark. Tingsrätten anser att det kan uteslutas att annan än Joakim Härmark givit in låneansökan till JSM Capital AB. Joakim Härmark har vilselett JSM Capital AB att utbetala kr, vilket inneburit vinning för honom och risk för skada för JSM Capital AB. Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förtigit att han genom brottslig handling förmått Ulrika Härmark att skriva på låneansökan. Åklagaren har som skäl för att gärningen ska bedömas som grovt bedrägeri åberopat att Joakim Härmark använt tvång mot Ulrika Härmark för att genomföra bedrägeribrottet. Hans ageranden i den delen omfattas av brottet grov kvinnofridskränkning som han fälls till ansvar för. Med hänsyn härtill anser tingsrätten att ett beaktande av tvånget vid bedömningen av bedrägeribrottets svårighetsgrad skulle få karaktär av dubbelbestraffning. Tingsrätten tar därför inte hänsyn till tvånget. Tingsrätten finner istället att gärningen är att bedöma som bedrägeri av normalgraden. Tingsrätten prövar härefter åtalspunkten 7. Av den av åklagaren skriftliga bevisningen är det klarlagt att två låneansökningar daterade den 7 december respektive den 9 december 2010 i Falköping ingivits till JSM Capital AB undertecknade i namnet Ulrika Härmark. Av den skriftliga bevisningen framgår att kr har satts in på ett konto med namnet Ulrika Härmark den 8 december 2010 och att kr har satts in på samma konto den 14 december Joakim Härmark har förnekat att det är han som har undertecknat

27 27 handlingarna i Ulrika Härmarks namn. Ulrika Härmark har gjort gällande att hon inte undertecknat handlingarna och att hon inte känt till något om de lånen. Tingsrätten har ovan funnit att Ulrika Härmarks uppgifter är trovärdiga och tillförlitliga samt att de får sådant stöd av utredningen att de ska ligga till grund för tingsrättens bedömning. Tingsrätten anser att hennes uppgifter får sådant stöd att de även ska ligga till grund för bedömningen av aktuell åtalspunkt. Med hänsyn till det sagda finner tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte undertecknat handlingarna. Tingsrätten finner att det kan uteslutas att annan person än Joakim Härmark undertecknat handlingarna i Ulrika Härmarks namn och givit in dem till JSM Capital AB. Joakim Härmarks ageranden att underteckna handlingarna i Ulrika Härmarks namn har inneburit fara i bevishänseende. Joakim Härmark har vilselett JSM Capital AB att utbetala kr genom att han förfalskat löneansökningarna och givit sken av att Ulrika Härmark varit en av låntagarna. Joakim Härmarks ageranden har inneburit vinning för honom och risk för skada för JSM Capital AB. Gärningen är enligt tingsrättens uppfattning, såsom åklagaren gjort gällande, att bedöma som bedrägeri. Med hänsyn till utgången i skuldfrågorna finner tingsrätten att det enskilda anspråket ska bifallas. Åtalet för urkundsförfalskning, åtalspunkten 8 Av utredningen framgår att någon den 10 november 2010 i Falköping undertecknat ett avtal om bredbandstelefoni i Ulrika Härmarks namn och att någon den 9 december 2010 i Falköping undertecknat ett avtal om teletjänster i hennes namn. Joakim Härmark har förnekat att det är han som utfört underteckningarna. Ulrika Härmark har gjort gällande att hon inte skrivit under handlingarna.

28 28 I det av åklagaren åberopade sakkunnigutlåtandet anges att resultaten talar för att Ulrika Härmark inte har skrivit sitt namn på de aktuella handlingarna och att resultaten talar i någon mån för att underskrifterna har utförts av Joakim Härmark. Tingsrätten har ovan funnit att Ulrika Härmarks uppgifter är trovärdiga och tillförlitliga samt att de får sådant stöd av utredningen att de ska ligga till grund för tingsrättens bedömning. Utöver vad tingsrätten tidigare angivit får Ulrika Härmarks uppgifter även stöd av sakkunnigutlåtandet. Med hänsyn till det sagda finner tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte undertecknat handlingarna. Enligt tingsrättens mening kan det uteslutas att annan person än Joakim Härmark undertecknat handlingarna. Joakim Härmarks ageranden har enligt tingsrättens uppfattning inneburit fara i bevishänseende. Gärningarna är, såsom åklagaren gjort gällande, att bedöma som urkundsförfalskning. Åtalet för bedrägeri och Folksams enskilda anspråk, åtalspunkten 9 Joakim Härmark har erkänt att han till polisen den 15 februari 2011 anmält att kamera, dator m.m. stulits, trots att så inte varit fallet, men förnekat vad åklagaren i övrigt lagt honom till last. Av noteringar från Folksam och förhör med skaderegleraren Tomas Ulrich är det klarlagt att en mansperson ringt till Folksam den 16 februari och den 24 februari 2011, att den personen presenterat sig som försäkringstagaren Ulrika Härmarks före detta man samt att den personen framstått som en myndighetsperson och van att hantera liknande ärenden. Med hänsyn till de uppgifterna anser tingsrätten att det kan uteslutas att den personen som kontaktat Folksam varit någon annan än Joakim Härmark. Av brev daterat den 15 mars 2011 från Folksam till Ulrika Härmark framgår att Folksam inom några dagar skulle utbetala försäkringsersättning om totalt kr till Ulrika Härmark. Martin Käll har när han hörts i målet berättat att han gjort polisanmälan om försäkringsbedrägeri och att försäkringsersättningen

29 29 betalats ut till Ulrika Härmarks konto. Med hänsyn till det sagda anser tingsrätten att det är styrkt att Joakim Härmark vilselett Folksam att betala ersättning till Ulrika Härmark med kr. Vilseledandet har bestått i att han påstått att kamera, dator m.m. stulits, trots att så inte varit fallet. För att någon ska fällas till ansvar för bedrägeri krävs också att en förmögenhetsöverföring skett. Åklagaren har påstått att Joakim Härmark förfogat över den utbetalade försäkringsersättningen och att Joakim Härmarks ageranden inneburit vinning för honom. Martin Käll har när han hörts inte kunnat ange vad som hänt med den utbetalda försäkringsersättningen. Åklagaren har inte åberopat någon annan bevisning som visar att Joakim Härmark förfogat över ersättningen och att han erhållit vinning av den. Tingsrätten finner därför att Joakim Härmark, såsom åklagaren påstått, inte gjort sig skyldig till fullbordat bedrägeri. Åtalet ska därför ogillas. Med hänsyn till utgången i skuldfrågan ska Folksams enskilda anspråk ogillas. Åtalet för dataintrång, åtalspunkten 10 Av utredningen är det klarlagt att någon den 29 november 2009 i Falköpings kommun olovligen berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för automatiserad behandling genom att använda polisens IT-system för att hämta information rörande Ulrika Härmark ur belastnings- och misstankeregistret, trots att det inte varit nödvändigt för att genomföra viss arbetsuppgift som polis. Av utredningen är det vidare klarlagt att detta skett med hjälp av Joakim Härmarks datakort. Joakim Härmark har förnekat att det varit han som hämtat informationen om Ulrika Härmark. Han har gjort gällande att en annan person måste ha gjort detta och hävdat att andra personer än han haft möjlighet att göra detta. Poliserna Torbjörn Olerot,

30 30 Agne Borglin, Conny Fant, Henrik Sekund och Jeanette Arvidsson, vilka tjänstgjort som poliser inom Falköpings kommun den 29 november 2009, har samtliga uppgivit att de inte gjort några slagningar i polisens IT-system avseende Ulrika Härmark. Poliserna Anna-Lena Mann och Christoffer Binnberg har också tillfrågats av åklagaren om de gjort några sådana slagningar, vilket de förnekat. Det har framkommit i målet att den som med hjälp av sitt datakort loggat in sig i polisens IT-system men inte längre gör några aktiva åtgärder i IT-systemet loggas ut efter en kortare tid. Det har dock inte klarlagts hur lång den tiden är. Tingsrätten anser trots det att det kan uteslutas att annan person än Joakim Härmark i polisens IT-system hämtat information ur belastnings- och misstankeregistret rörande hans hustru Ulrika Härmark. Med hänsyn till det sagda anser tingsrätten att Joakim Härmark, såsom åklagaren påstått, ska fällas till ansvar för dataintrång. Påföljdsfrågan Vid bedömningen av straffvärdet för flerfaldig brottslighet bör vissa principer tillämpas. Utgångspunkten är i allmänhet det allvarligaste av de brotten som föreligger till bedömning. Till straffvärdet för det allvarligaste brottet läggs därefter en efter hand minskande del av straffvärdet för vart och ett av de övriga brotten i ordning efter brottens allvar. En allmän kontroll görs också av att ett på så sätt beräknat straffvärde inte framstår som oproportionerligt i förhållande till den typ av brottslighet som är aktuell. Tingsrätten finner att de allvarligaste brotten som Joakim Härmark fälls till ansvar för är våldtäkt och kvinnofridskränkning. Tingsrätten har rangordnat brotten i den ordning som de nämns.

31 31 Enligt 6 kap 1 brottsbalken döms för våldtäkt till fängelse i lägst två år och högst sex år. Tingsrätten anser att det aktuella våldtäktsbrottet har ett straffvärde motsvarande fängelse i två år. Straffskalan för kvinnofridskränkning är fängelse lägst sex månader och högst sex år. De aktuella gärningarna har pågått under flera års tid, är till antalet många och vittnar om en stor hänsynslöshet från Joakim Härmarks sida. Genom gärningarna har han kränkt Ulrika Härmark i hennes hem, där hon har särskilt berättigat krav att få känna sig trygg. Enligt tingsrättens uppfattning är framför allt punkterna e, f, och i under åtalspunkten 1 särskilt allvarliga. Vid flera av gärningstillfällena har Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma barn varit närvarande. Tingsrätten anser att Joakim Härmark genom sitt handlande mot Ulrika Härmark ryckt undan den tillit som barnen behövt få ha till honom och att han utsatt barnen för otrygghet. Som försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet beaktar tingsrätten bestämmelsen i 29 kap 2 8 punkten brottsbalken. Med hänsyn till det sagda anser tingsrätten att straffvärdet för brottet kvinnofridskränkning sett för sig har nästan lika högt straffvärde som våldtäktsbrottet. Utöver angivna brott ska Joakim Härmark även fällas till ansvar för ett fall av dataintrång, som ligger på bötesnivå, flera fall av övergrepp i rättssak, två fall av misshandel av normalgraden mot sina barn, tre fall av bedrägeri av normalgraden och fem fall av urkundsförfalskning. Tingsrätten finner att det samlade straffvärdet motsvarar fängelse i fyra år. Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen har meddelat att Joakim Härmark kommer att skiljas från sin anställning som polisassistent om han fälls för de brotten, förutom dataintrång, som tingsrätten funnit honom skyldig till. Detta beaktar tingsrätten (se 29 kap 5 första stycket femte punkten brottsbalken) vid

32 32 straffmätningen. Med tillämpning av nämnd bestämmelse finner tingsrätten att straffmätningsvärdet motsvarar fängelse i tre år och sex månader. Redan på grund av det höga straffvärdet kan annan påföljd än fängelse inte komma i fråga. Sammanfattningsvis bestämmer tingsrätten påföljden för Joakim Härmark till fängelse i tre år och sex månader. Häktningsfrågan Det finns risk för att Joakim Härmark om han försätts på fri fot fortsätter sin brottsliga verksamhet mot Ulrika Härmark. För brottet våldtäkt är det inte föreskrivit lindrigare straff än fängelse i två år och det är inte uppenbart att skäl till häktning saknas. Med hänsyn till det sagda ska Joakim Härmark stanna kvar i häkte tills domen vinner laga kraft mot honom i ansvarsdelen. Ulrika Härmarks enskilda anspråk Mot bakgrund av utgången i skuldfrågorna som berör målsäganden Ulrika Härmark är Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot henne. Tingsrätten finner att ersättning för kränkning bör bestämmas till skäliga kr avseende gärningarna under åtalspunkten 1 och kr avseende gärningen under åtalspunkten 2 samt att ersättning för sveda och värk avseende samtliga gärningar bör bestämmas till skäliga kr. På beloppen ska ränta utgå på det sättet som yrkats. Sammanfattningsvis ska Joakim Härmark utge skadestånd till Ulrika Härmark med totalt kr jämte yrkad ränta.

33 33 Isabell Härmarks enskilda anspråk Med hänsyn till utgången i skuldfrågan som berör målsäganden Isabell Härmark är Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot henne. Mot bakgrund av att hon i sitt hem, där hon har rätt att få vara i fred och känna sig trygg, utsatts för våld av sin pappa finner tingsrätten att kr framstår som skälig ersättning för kränkning. Tingsrätten anser att yrkad ersättning för sveda och värk är skälig. Yrkad ränta är i enlighet med lag. Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Joakim Härmark ska utge skadestånd till Isabell Härmark med totalt kr jämte yrkad ränta. Joel Härmarks enskilda anspråk Med hänsyn till utgången i skuldfrågan som berör målsäganden Joel Härmark är Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot honom. Mot bakgrund av att Joel Härmark i sitt hem, där han har rätt att få vara i fred och känna sig trygg, utsatts för våld av sin pappa finner tingsrätten att kr framstår som skälig ersättning för kränkning. Tingsrätten anser att yrkad ersättning för sveda och värk är skälig. Yrkad ränta är i enlighet med lag. Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Joakim Härmark ska utge skadestånd till Joel Härmark med totalt kr jämte yrkad ränta. Övrigt Lars Schmidt har bl.a. yrkat ersättning för arbete med 190 timmar. Med hänsyn till uppdragets art och omfattning anser tingsrätten att han får anses väl tillgodosedd med ersättning motsvarande 140 timmar.

34 34 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (Dv 400) Överklagande ges in till tingsrätten senast den 26 juli 2011 och ställs till Göta hovrätt. Liselotte Johansson Avräkningsunderlag, se aktbil

35 Bilaga 1 Ansökan om stämning Sida 1 (11) RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG Handling Ärende AM Chefsåklagare Per Lind Handläggare 820C-C-CE Justering Skaraborgs tingsrätt Box SKÖVDE INKOM: MÅLNR: AKTBIL: 112 TR mål: Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 Härmark, Jonas Bertil Joakim Joakim Personnr Medborgare i Telefon Tolkbehov SVERIGE Adress Saknar fast bostad Offentlig försvarare/ombud Schmidt, Lars, Advokatfirman Schmidt & Co AB, Järnvägsgatan 12, SKARA Frihetsberövande m.m. Anhållen i sin frånvaro gripen kl häktad Delgivningsuppgifter Ansvarsyrkanden m.m. 1. GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING OCH ÖVERGREPP I RÄTTSAK Målsäganden Ulrika Härmark Gärning Joakim Härmark, som är gift med Ulrika Härmark har under tiden mars 2011 begått brottsliga gärningar (misshandel, olaga hot och olaga tvång) mot sin hustru, vilka gärningar var och en utgjort led i en upprepad kränkning av hennes integritet och har varit ägnade att allvarligt skada henne självkänsla. Joakim Härmark har således a. maj-juni 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark andnöd och smärta genom att trycka en kudde mot hennes ansikte. b. maj 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark smärta genom slå henne med en våt handduk på kroppen. c. den 23 juli 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping i badrummet brottat ned Ulrika Härmark varvid hon föll både Postadress Gatuadress Telefon E-post Box GÖTEBORG Gårdatorget Telefax Webbadress