Ett mer inkluderande organisationsarbete? Workshopmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett mer inkluderande organisationsarbete? Workshopmaterial"

Transkript

1 Ett mer inkluderande organisationsarbete? Workshopmaterial Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet 1

2 Utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Författare: Sofia Ek, Jenny Jonstoij, Josefine Karlsson och Jenny Senemgen Ansvarig utgivare: Anna-Lisa Eneroth Fördjupningsmaterial till workshoptillfällen om ett mer inkluderande organisationsarbete Tryck: Federativ Tryckeri AB, Stockholm

3 Innehåll Workshop 1 - Ett feministiskt perspektiv 3 Workshop 2 En mer inkluderande feminism 11 Workshop 3 Lära genom att göra 21 2

4 Workshop 1 Ett feministiskt perspektiv Disposition: 1. Introduktion 2. Centrala begrepp inom feminismen 3. Invändningar mot det diskuterade feministiska perspektivet 1. INTRODUKTION Detta första workshoptillfälle kommer att inleda med att diskutera de grundläggande tankegångarna inom feminismen. Syftet är att försöka tydliggöra varför ett feministiskt perspektiv kan vara användbart när olika samhälleliga och globala frågor analyseras. Det feministiska arbetet och kvinnorörelsens arbete genom åren har lett till att det idag finns olika feministiska inriktningar. I denna första workshop kommer vi dock att fokusera på det så kallade traditionella feministiska perspektivet. Vi kommer även att introducera några av de vanliga invändningarna mot, eller möjliga problem, med det dominerande feministiska perspektivet. Under detta tillfälle kommer vi också att använda några praktiska värderingsövningar för att diskutera de osynliga normer och värderingar vi alla har och är del av. I slutet av denna text finns några frågor var och en kan fundera över efter att ha läst hela texten, vissa av dessa kommer att lyftas till diskussion under workshopen. 2. CENTRALA BEGREPP INOM FEMINISMEN Feminism är en ideologi med syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män och att förändra maktstrukturer som är knutna till kön. Feminismen är ingen enhetlig ideologi, utan det finns en rad olika inriktningar. De flesta inriktningarna utgår dock från: 1. Att kvinnor är systematiskt underordnade män. 2. Att detta förhållande ska förändras. 3

5 kopplats till kvinnor/kvinnlighet som t.ex. omvårdnad, känslighet osv. Fortfarande idag benämns frågor kopplade till sjukvård, hem och skola som mjuka politiska frågor medan säkerhetspolitik och ekonomi anses vara hårda politiska frågor. Feminismen ifrågasätter och utmanar patriarkatet för att förändra ojämlika maktförhållanden mellan män och kvinnor. Genusordning är ett begrepp som används för att benämna den sociala struktur som skapar och upprätthåller maktrelationer mellan kvinnor och män. Begreppet sammanfattar att alla samhällen gjort skillnad mellan kvinnor och män, men att denna skillnad gjorts på olika sätt i olika tider och i olika kulturer. Begreppet genusordning är ett annat begrepp som vissa använder för att förklara det patriarkala samhällssystemet. Begreppet återfinns ofta inom genusteorin för att beskriva maktordningen mellan könen. Den har sin grund i isärhållandet av könen och den manliga normen. Samtidigt som könen hålls isär i kategorierna man och kvinna, värderas människor Norm Sociala normer, eller bara normer, är ett sociologiskt begrepp. Det används för allmänt delade, men många gånger underförstådda osynli- olika beroende på om de är män eller kvinnor. Detta skapar en genusordning som är basen ga, regler och förväntningar på beteenden. De kan gälla i allt från en gemenskap till samhällen i stort. för samhällets sociala, ekonomiska och politiska ordning. Män och kvinnor tilldelas olika Normer är vanligen kopplade till värderingar. De som bryter mot dem utsätts ofta för sanktioner. Sanktioner kan t ex vara roller, egenskaper och sysslor, vilket kan liknas utfrysning, trakasserier eller våldsbrott. med en arbetsdelning i samhället. Genusordningens utgångspunkt är att den manliga överordningen och den kvinnliga underordningen genomsyrar allt: språket, vårt tänkande och vår kultur. Inom vissa yrken återfinns fler kvinnor och inom andra yrken återfinns fler män. Detta är ett exempel på genusordningen. Föreställningar om hur kvinnor och män är leder till att vissa yrken uppfattas som kvinnliga respektive manliga. Ett exempel är hur man uppfattar sjuksköterskan som omhändertagande och känslig (kvinnlig), medan man uppfattar advokaten som förnuftig och rationell (manlig). Ett annat sätt att se på genusordningen är att studera vilka arbetsuppgifter i samhället som överhuvudtaget betraktas som yrken. Hushållsarbete, vilket till stor del varit kvinnors ansvar, kan exempelvis ses som ett obetalt arbete. Maktordning i ett samhälle finns det flera olika maktordningar som är sammanflätade med varandra och som kan förstärka och försvara varandra. Exempel på maktordningar är: kön, etnicitet, klass, sexualitet, handikapp etc. 5

6 Ett Genusperspektiv Att använda sig av ett genusperspektiv innebär i grunden att analysera olika fenomen utifrån förutsättningen att situationer kan se olika ut för män och kvinnor. Det handlar alltså om att ta hänsyn till kvinnors och mäns olika villkor och att synliggöra de maktrelationer som ligger till grund för dessa. Att anlägga ett genusperspektiv betyder alltså att ha ett genomgående jämställdhetstänkande. Jämställdhet handlar inte om vissa frågor som kan sorteras in under en särskild enhet utan är en del av alla frågor, fenomen och all politik. Att studera något utifrån ett genusperspektiv kan betyda flera olika saker. Man kan studera normer och talar då ofta om en manlig norm vilken refererar till att mannen är utgångspunkten, den neutrala och inte ifrågasatta, medan kvinnan är den andra, den avvikande från normen. Exempelvis talar vi ofta om en polis när vi pratar om en polis av manligt kön (normen) medan vi säger en kvinnlig polis om det rör sig om en polis som alltså avviker från normen. Att använda ett genusperspektiv kan också handla om att studera vem det är som har makt i samhället. Man talar då ofta om att män har mer makt än kvinnor, genom att en stor majoritet av representanter på beslutsfattande nivåer är män. Vidare är det viktigt att använda genusperspektivet för att förstå hur situationer drabbar män och kvinnor olika. Eftersom män och kvinnor genom sina samhällspositioner har olika erfarenheter har de också olika behov. I vissa situationer är kvinnor mer sårbara än män och i andra situationer möter män och kvinnor helt olika typer av kränkningar och förväntningar. 3. INVÄNDNINGAR MOT DET OVAN DISKUTERADE FEMINISTISKA PER- SPEKTIVET Man har, genom feminismen, kunnat upptäcka ojämlika förhållanden i samhället, ifrågasatt den rådande samhällsordningen och på så sätt bidragit till förändring och enligt många ökat jämställdheten mellan könen. Trots detta är det viktigt att poängtera att det västerländska feministiska synsättet har utgått från idén om att alla kvinnor skulle vara utsatta för samma sorts förtryck. På grund av detta har det västerländska synsättet inte lyckats sätta sig in i olika samhällstyper, alltså olika sätt att organisera ett sam- Kultur/Kulturella sammanhang kulturer kan förstås som olika lokala, kulturella och historiska hälle. Människan själv skapar kulturen, den är inte självklar och given. Definitionerna av begreppet kultur är många. sammanhang. Den feministiska rörelsen i väst lider därför av stora bris- För att nämna några har kultur förklarats som till exempel en verklighetskonstruktion, ett kollektivt medvetande, samt erfarenheter, kunskaper och värderingar. Med kulturella ter när det kommer till att ta hänsyn sammanhang menas att olika människor föds in i och lär sig olika kulturer. Olika länder har olika kulturer på samma till kvinnors olika erfarenheter och sätt som det finns olika kulturer inom ett och samma land. behov. Det västerländska synsättet tar inte till sig de mångfacetterade utmaningarna som kvinnor ställs inför ur ett globalt perspektiv. Till exempel kan rätten till lika lön, rätten att överhuvudtaget få jobba eller rätten att slippa jobba så tungt eller mycket, vara en lika 6

7 stora och viktiga frågor beroende på vem du är och vart i världen du befinner dig. Bra exempel på detta kan hämtas ur historien. I Sverige t ex var det inte social accepterat för borgerskapets kvinnor att arbeta medan arbetar- och bondeklassens kvinnor tvingades till tungt arbete. I USA visar historien att t ex svarta kvinnor tvingats till arbete (åt de vita, ofta som slavar) medan vita kvinnor kämpat för att få tillgång till lönearbete. Lösningarna för att uppnå jämlikhet måste alltså anpassas bättre till kvinnors olika situationer, och en naturlig följd av det blir att tillvägagångssätten för att uppnå jämlikhet mellan kvinnor och män kommer att se annorlunda ut beroende på var det sker. Vissa menar att hur människor ser på och uppfattar förtryck och jämlikhet beror på det kulturella sammanhang som individen är van vid och lever i. Vad väst ser som förtryck mot kvinnor ligger ibland i de koder den kulturen har satt upp gällande exempelvis hur man klär sig. I väst utgår man ofta från att bärandet av slöja eller mer heltäckande kläder bör ses som ett förtryck mot kvinnor, medan kvinnor från andra delar av världen ser den lättklädda västerländska kvinnan som utsatt för ett (annat) kvinnoförtryck. Dessa koder beror alltså på att människor förstår och uppfattar världen utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter. Hur man förstår omvärlden är därför en process där man genom egna tolkningar förstår det man upplever genom sitt förflutna och sina erfarenheter. Men eftersom kvinnors vardagliga liv och situationer skiljer sig åt beroende på var i världen man är, kommer kvinnoförtrycket också att skilja sig åt. Därför är det nödvändigt med ökad förståelse för att förtryck och kvinnors situation alltid är beroende av de geografiska, historiska, kulturella och tidsenliga sammanhangen. Västerländska glasögon? Inom det västerländska synsättet på feminismen finns det en rad olika inriktningar. Trots de olika inriktningarna finns det också väldigt många likheter. Dessa likheter blir tydliga när feminister med det västerländska synsättet analyserar kvinnors förhållanden utanför västvärlden. Det uppstår då en skillnad mellan det västerländska i kontrast med det icke-västerländska. 7

8 Istället för att försöka förstå olikheterna och acceptera skillnader har det västerländska synsättet haft en tendens att vilja förändra det som är olikt så det blir mer likt förhållanden i de samhällen som finns i väst. Idag handlar det om att anamma västerländska ideal, vilket kan förstås som en ny form av kolonialism. Det västerländska synsättet har reducerat bilden av kvinnors olika behov och ser kvinnans underordning som universell. Man kan säga att de västerländska feministerna Så kallade västfeminister riskerar hela tiden att upprepa en mycket ensidig bild av den så kallade tredje världen - kvinnan. Denna bild utgår ofta ifrån att kvinnor som inte lever på samma sätt som oss i väst borde vilja sträva efter att bli som oss. Det finns ett grundantagande om att ett västligt levnadssätt självklart skulle innebära ett mer jämställt och bättre levnadssätt. Det här är problematiskt av flera anledningar. Genom att det västerländska synsättet har gett sig själv ett sådant tolkningsföreträde påminner det om när många länder koloniserades och fick finna sig i att styras av länder i väst. Tolkningsföreträde innebär att en person/ grupp/ideologisk riktning har förtur på tolkningen av ett avtal eller dylikt. I ett feministiskt sammanhang handlar det inte alltid om ett avtal utan snarare om vem/vilka som har rätt att tolka historien, tolka och definiera problem eller lösningar och vad som är rätt och fel. använder sig av ett par västerländska glasögon och genom dessa betraktar kvinnor som lever i syd och öst som en homogen grupp som man kallar tredje världen kvinnan. Men dessa kvinnor är ingen homogen grupp, de lever under olika politiska och ekonomiska system skapade genom exempelvis kolonialism. Västerländsk feministisk forskning missar ofta dessa aspekter och reproducerar bilden av tredje välden kvinnan till att vara ett passivt offer. Att uppnå jämlikhet är inte ett förutbestämt begrepp som tolkas lika överallt. Kvinnor från olika delar av världen gör motstånd mot de förtryck de utsätts för, med hjälp av olika strategier. Bara för att västvärldens feminister inte känner igen strategierna eller själva använder sig av dem betyder inte det att resten av världens kvinnor inte gör olika form av motstånd. Oförsiktighet och okunskap i väst gör att dessa former av motstånd ofta riskerar att missförstås eller inte uppmärksammas alls. 8

9 Ny kolonialism? Att väst applicerar sina teorier och metoder om problem och lösningar på andra delar av världen är inget nytt. Att det även är så inom feminismen beror på att det finns maktstrukturer kvar från förr, bland annat efter kolonialismen. Kolonialism är staters erövring och behärskande av främmande territorier. Effekterna av västs kolonialism och imperialism handlar dock inte enbart om vad som hänt i historisk tid utanför Europa, det handlar lika mycket om vad som hände i Europa i samband med erövringar av andra världsdelar och ekonomier. Det handlar också om de konsekvenser och yttringar som dessa erövringar fått som lever kvar än idag både innanför och utanför Europa. Kolonialism erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens eget territorium. Kolonier är i regel inte geografiskt sammanhängande med moderlandet och inte heller helt införlivade med det. Efter andra världskriget har kolonierna frigjorts genom s.k. avkolonialisering. Dock har många f.d. kolonier utsatts för nykolonialism eller neo-kolonialism, vilket betyder politisk dominans och ekonomisk exploatering utan direkt territoriell kontroll. Imperialism kallas strävan hos vissa stater eller nationer att bilda imperier som omfattar områden, främmande folkslag och nationer. Termen började användas i slutet av 1800-talet om främst europeiska nationers strävan att bygga upp koloniala imperier. Många teoretiker, bl.a. Lenin, har uppfattat imperialismen som ett uttryck för kapitalismens inneboende expansionsbehov. Ordet imperium kommer från latinet och betyder befallning, myndighet, herravälde. Frågor att fundera på: - Kan du komma på fler exempel än de som ges i texten på den manliga normen? - Vad tycker du om att använda ett genusperspektiv? Fördelar och nackdelar? - Vad tror du menas med begreppet västerländska glasögon? Kan du hitta på ett exempel där västerländska glasögon använts? - Vad tror du menas i materialet med det är nödvändigt med ökad förståelse för att förtryck och kvinnors situation alltid är beroende av geografiska, historiska, kulturella och tidsenliga sammanhang? Håller du med? 9

10 Bilaga till textmaterialet till workshop 1: AIN'T I A WOMAN? by Sojourner Truth Delivered 1851 at the Women's Convention in Akron, Ohio Well, children, where there is so much racket there must be something out of kilter. I think that 'twixt the negroes of the South and the women at the North, all talking about rights, the white men will be in a fix pretty soon. But what's all this here talking about? That man over there says that women need to be helped into carriages, and lifted over ditches, and to have the best place everywhere. Nobody ever helps me into carriages, or over mudpuddles, or gives me any best place! And ain't I a woman? Look at me! Look at my arm! I have ploughed and planted, and gathered into barns, and no man could head me! And ain't I a woman? I could work as much and eat as much as a man - when I could get it - and bear the lash as well! And ain't I a woman? I have borne thirteen children, and seen most all sold off to slavery, and when I cried out with my mother's grief, none but Jesus heard me! And ain't I a woman? Then they talk about this thing in the head; what's this they call it? [member of audience whispers, "intellect"] That's it, honey. What's that got to do with women's rights or negroes' rights? If my cup won't hold but a pint, and yours holds a quart, wouldn't you be mean not to let me have my little half measure full? Then that little man in black there, he says women can't have as much rights as men, 'cause Christ wasn't a woman! Where did your Christ come from? Where did your Christ come from? From God and a woman! Man had nothing to do with Him. If the first woman God ever made was strong enough to turn the world upside down all alone, these women together ought to be able to turn it back, and get it right side up again! And now they is asking to do it, the men better let them. Obliged to you for hearing me, and now old Sojourner ain't got nothing more to say. 10

11 Postkolonial feminism öppnar upp för att det kan vara nödvändigt att också ta hänsyn till andra aspekter än kön i diskussioner kring maktordning i samhället. En kvinna kommer aldrig att vara bara en kvinna. Hon tillhör också andra grupper. En kvinna kan också vara kristen, pensionerad, vegetarian, analfabet, bidragstagare, homosexuell, golfare och så vidare. Det är viktigt att inkludera andra grupptillhörigheter och identiteter i vad det innebär att vara kvinna, inte minst i dagens globaliserade samhälle. Det finns ett begrepp som kallas intersektionalitet som ofta används för att förklara vad postkolonial feminism Intersektionalitet kan förstås som ett analytiskt hjälpmedel menar. Intersektionalitet innebär att man fokuserar på eller verktyg. Man försöker att inte rangordna olika identiteter sambandet mellan olika maktordningar. Det finns fler utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflä- maktordningar än de som beror på kön/genus. Andra maktordningar kan vara etnicitet, nationalitet, sexualitet och tade på olika nivåer, såsom det politiska eller det strukturella. klass. Det är alltså ett brett tvärvetenskapligt begrepp som visar på hur olika maktordningar samverkar. En analys av könsroller på det här sättet visar att de är socialt konstruerade i olika sammanhang. En sådan analys tar alltså hänsyn till det vi nämnde tidigare att en kvinna aldrig bara kommer att vara en kvinna; se följande exempel: När en kvinna söker ett jobb kanske hon oroar sig för att hon skulle ha sämre förutsättningar att få jobbet än manliga sökande, på grund av rådande maktstrukturer i samhället som leder till att män gynnas. När en person med en icke-svensk bakgrund söker ett jobb oroar hon eller han sig kanske för att jobbet ska gå till en svensk man eller kvinna istället. Dessa två scenarion beskriver två maktordningar som samverkar med varandra, dvs. i det ena fallet är det kön och i det andra etnicitet som är den primära maktordningen. Från ett intersektionalitetsperspektiv kan man då säga att en kvinna med icke-svensk bakgrund har ännu sämre förutsättningar för att hon både är kvinna och icke-svensk. Enligt det intersektionella perspektivet går det inte att separera kön och etnicitet då de ömsesidigt påverkar varandra och tillsammans utgör maktordningen i samhället. Om den arbetssökande icke-svenska kvinnan vi nämnt ovan dessutom är t ex över 50 år eller handikappad på något sätt har hon ännu sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. Maktrelationer mellan människor är mycket komplexa och bygger på flera faktorer. Vi kan alltså inte påstå att en kvinna diskrimineras enbart på grund av hennes kön utan vi måste ta hänsyn till andra faktorer som klass, etnicitet, sexualitet, ålder, handikapp osv. 12

12 Det intersektionella perspektivet har uppkommit som en reaktion mot att kvinnoforskning och det s.k. västliga feministiska perspektivet har misslyckats med att bredda analyser till att inkludera fler påverkansfaktorer än kön. Västerländsk feminism anses därtill bygga på vita medelklasskvinnor i västs erfarenheter, och sällan inkludera marginaliserade gruppers möjligheter, erfarenheter och förhoppningar. Den huvudsakliga kritiken går ut på att kvinnors situation ser olika ut beroende på faktorer som etnicitet, nationalitet, klasstillhörighet, handikapp, ålder osv. Man kan alltså inte alltid tala om kvinnor som en homogen grupp, utan man måste utgå från kvinnors olika förutsättningar och erfarenheter. Poängen med intersektionalitet är att man inte ska rangordna kön/genus, etnicitet, sexualitet, nationalitet osv. Istället samverkar olika maktordningar och står i relation till varandra snarare än att de skulle vara givna faktorer som fungerar separerade ifrån varandra. 3. KRITIK MOT DEN S.K. VÄSTFEMINISMEN Så på vilket sätt menar den postkoloniala feminismen att den så kallade västfeminismen inte tar hänsyn till fler maktordningar än kön? Var och hur går det fel? I dagens samhälle finns det inte längre bara en feminism. Precis som med andra ismer (liberalism, konservatism, socialism) finns det numera flera olika tolkningar. Det som förenar dessa teoribildningar, eller skolor om man så vill, är att de pekar på hur kön är en avgörande faktor som påverkar hur samhället fungerar när det gäller allt från individ till strukturnivå. Alltså alltifrån hur du bemöts som person till hur samhället i stort fungerar. De flesta former av feminism är kritiska till hur världen är arrangerad då de menar att kvinnor är underordnade män. Men lösningen, och även vad som ska ses som anledningen, kan skilja sig åt. Vissa feminister kritiserar den traditionella västerländska feminismen och påpekar framförallt att kvinnors situation skiljer sig åt i världen. Därför blir det traditionella perspektivet för smalt. De menar förenklat sagt att en kvinna i t ex Somalia kanske inte har samma förutsättningar och samma problem som en kvinna i Sverige. Kritikerna menar att feminismen behöver vara mer uppmärksam på dessa skillnader. På grund av att den traditionella feminismen inte varit uppmärksam på de vitt skilda levnadsvillkor som kvinnor i världen lever under så har lösningarna de presenterat heller inte varit anpassade till omständigheterna. 13

13 Snarare, menar de postkoloniala kritikerna, har man presenterat en patentlösning för alla problem. Den postkoloniala feminismen har bidragit med att synliggöra hur kvinnor utanför västvärlden inte har inkluderats inom det traditionella synsättet. Etnocentrism Människor gör världen begriplig genom att kategorisera. Enkelt kan man förklara det genom att jämföra t ex frukter. Tänk dig att du ska förklara vad en banan är för någon som aldrig sett en banan eller någon annan frukt. För att förklara vad en banan är behöver vi äpplen och apelsiner för att visa på skillnaden och ringa in vilka egenskaper som är specifika för bananen. Ett äpple är runt och ganska Etnocentrism är ett uttryck som innebär hårt, men bananen är inte det, den är gul och ganska att den egna etniska gruppen är alltings centrum och måttstock. Man betraktar världen mjuk. Bananen och äpplet har delats upp i olika grupper (de är två olika sorters frukt), de har olika egen- ska dela ens åsikt och dömas utifrån ens utifrån sin egen plats, vilket betyder att andra skaper och kan på grund av detta även rangordnas. egna position. Det ses ofta som ett resultat av bristande kunskap och information. Alla Denna grundförståelse av kategorier finns även grupper och nationer har etnocentriska inslag på så vis att de betraktar resten av omvärlden utifrån sin egen position. Västvärldens inom feministiska perspektiv som framhåller att mannen bara kan förstås i relation till något annat kvinnan. Mannen ses ofta som originalet och Europas etnocentrism går under namnet eurocentrism. Eurocentrism är speciellt debatterat eftersom mycket kunskap och medan kvinnan fått nöja sig med att förstås som produkter konsumeras av och produceras av västvärlden. Västvärlden har stort inflytande en sämre variant av originalet, mannen. För att över kunskapsproduktionen. en grupp, ett vi, ska betyda något och kunna förstås måste det finnas en anan grupp, ett dem. Om män är gruppen vi måste det finnas en annan grupp, kvinnor, som är dem för att kategoriseringen män skall vara användbar. 14 Ett annat exempel är gruppen svenskar, vad det betyder att vara svensk, vad som anses som svenskt osv. kan inte diskuteras eller förstås om det inte finns några som kallas icke-svenskar eller osvenskt. Hela denna idé bygger på motsatspar (dikotomier) och på gränser. Det behöver finnas en gränsdragning mellan svenskt och osvenskt för att uppdelningen skall vara till någon nytta.

14 Gränsdragning handlar i sin tur om inkludering och exkludering. Grupper måste inkludera vissa och exkludera andra för att fylla sin funktion som grupp. Det postkoloniala perspektivet påpekar att exkludering och inkludering förutsätter varandra och att gränser skapas för att tjäna specifika syften. Det finns alltid någon som kommer att tjäna på en sådan konstruktion och någon annan som kommer att förlora. Feminister brukar mena att männen tjänar på att mannen ses som norm varför kvinnor automatiskt är de som kommer att förlora på denna konstruktion. Ett annat exempel, som tar upp de postkoloniala kritikernas poäng, är att vit inte ses som en färg: det finns vita människor och färgade människor och vit är den självklara normen och ses alltså inte som en färg. Denna konstruktion kommer gynna vita människor medan icke-vita människor missgynnas. När det kommer till uppdelningen av människor i vi och dem uppstår ofta ett dubbelt problem. De andra riskerar att konstrueras som fundamentalt annorlunda oss i en negativ och hierarkiserande mening där t ex heterosexuell värderas över icke-heterosexuell, där vit/väst värderas högre än icke-vit/syd osv. Detta underlättar för och berättigar ett förändringsprojekt eftersom de andra har konstruerats som vår motsats och indirekt sämre. Skillnad görs således till något negativt som vi behöver förändra. Genom historien har t ex homosexuella pekats ut som dem, som väldigt annorlunda de heterosexuella, oss. Homosexuella har rangornats som sämre och mindre normala än heterosexuella, vilket har motiverat förändringsprojekt som att t ex bota homosexuella och göra dem normala och friska, dvs. heterosexuella. Grundläggande i kritiken mot den västerländska feminismen är att den anses bygga på föreställningar om vi och dem där vi är det normala och de andra är det avvikande och främmande. Den postkoloniala feminismen menar att dessa föreställningar har sin grund i etnocentrism och kolonialism som innebär att den egna etniska gruppen är i centrum, dvs. att den egna gruppen står som en måttstock i förhållande till vilken allt mäts. Man betraktar världen utifrån sin egen plats, vilket betyder att andra ska dela ens åsikt och dömas utifrån ens egen position. Ett exempel på detta är västvärldens framställning av Orienten i öst som något exotiskt och mystiskt medan väst har stått för det utvecklade och förnuftiga samhället. Den egna kulturen placeras i centrum, blir normgivande och ges tolkningsföreträde, medan den andra beskrivs som den avvikande. Ofta kan man se hur civilisationstanken, som går ut på att de välvilliga och moderna européerna kommer till de underutvecklade icke-européerna och hjälper dem att utvecklas, utgör kärnan i den västerländska kolonialismens ideologi. 15

15 Ett konkret exempel som kan hjälpa till att visa denna problematik är seriefiguren Tintin. Afrikanerna i seriealbumet tecknas genomgående på ett sätt som för tankarna till rasistiska karikatyrer, med förstorade läppar, stora ögonvitor och dumma ansiktsuttryck. De framställs som mindre vetande varelser och de faller på knä inför Tintin som de utropar till sin hövding och kallar en stor vit man. Postkoloniala feminister menar att västvärlden måste acceptera möjligheten till skillnad utan att göra dem som skiljer sig från oss till avvikande och konstiga (som i Tintin exemplet). Ett annat exempel som ofta nämns är hur västfeminismen förhåller sig till den muslimska världen. Postkoloniala feminister menar att västvärlden måste inse att t ex de afghanska kvinnorna även efter befrielsen från talibanerna kanske vill andra saker än vad vi vill att de ska vilja. Om vi vill ha rättvisa för kvinnor måste vi acceptera att det finns olika förståelse och idéer om rättvisa. Att vara feminist betyder nämligen inte att man måste vara västlig. Postkoloniala feminister kritiserar föreställningen om att de drivna och agentfyllda vita västfeministerna ska rädda sina bruna systrar som inte kan göra egna val, motstånd eller på andra olika sätt förändra sin situation i livet. Det finns ett problem i att västfeminister ser på icke-västerländska kvinnor (i Sverige eller utanför Sverige) som passiva, viljelösa, okunniga, irrationella och osjälvständiga. Fokus på skillnader och kritik av systerskapet Universellt Systerskap är ett begrepp som syftar till att det skulle finnas ett förtyck som En författare och teoretiker vid namn Chandra tar sig samma uttryck världen över för kvinnor. Universellt systerskap betyder att kvinnor världen över är solidariska med varandra Talpade Mohantys har påpekat att många västerländska kvinnoforskare i sina studier skapar en i kampen mot patriarkatet och att det finns ett systerskap i detta. Postkolonial feminism ensidig bild av kvinnor runt om i världen. Mohanty vill visa på att även om kvinnor har mycket sellt systerskap genom att påpeka att det även har kommit att ifrågasätta begreppet univer- finns maktkonflikter mellan kvinnor. Och att gemensamt så finns det stora skillnader. Däremot det finns materiella och ideologiska maktskillnader inom gruppen kvinnor som man kan kvinnor skapa gemensam förståelse men då inte kan låtsas som om de inte finns. De anser även att föreställningen om universellt måste det till dialog. Det finns inte ett universellt systerskap bygger på att imperialismens och förtryck som tar sig samma uttryck över hela kolonialismens historia och effekter ignoreras. världen. Inom den västerländska feminismen har man missat aspekten av maktkonflikter mellan kvinnor. Därför måste den västerländska feminismens syn på ett universellt systerskap ifrågasättas. Det är av stor vikt att synliggöra maktkonflikter mellan kvinnor, och där kvinnor med sämre förutsättningar gång på gång hamnar i en underordnad situation. 16

16 Feministiska analyser som försöker överskrida nationella, rasmässiga och etniska gränser producerar och reproducerar skillnader på olika sätt vilket postkoloniala feminister belyser t ex genom att visa att föreställning om universellt systerskap bygger på att den samtida imperialismens historia och effekter ignoreras. De ställer sig mycket kritiska till att västfeminister tycker att den patriarkala storebrodern är en och samma jorden runt eftersom han helt enkelt representerar manliga intressen oberoende av imperialismens och rasismens specifika historier. På samma sätt förstås även kvinnor som en sammanhängande grupp oavsett kontext och utan hänsyn till klass, etnicitet osv. Det universella systerskapet visar sig alltså, enligt postkolonialfeministerna, vara ett begrepp som utplånar alla materiella och ideologiska maktskillnader inom och mellan olika kvinnogrupper, särskilt mellan kvinnor från den så kallade första och tredje världen. Strukturer/Strukturnivå Ett strukturellt perspektiv leder till att man fokuserar på helheten och sambanden i till exempel ett samhälle. Alternativet är att man väljer ut en specifik del och isolerar den från andra delar som den kan hänga ihop med. Strukturnivå betyder att just titta på samband istället för att fokusera på individnivå. Exempelvis skulle man utifrån ett sånt här perspektiv, om man jämförde kvinnors och mäns löner, inte titta på det som en ensam fråga. Istället skulle man samtidigt titta på kvinnor och mäns uttag av föräldraledighet och män och kvinnors historiska roller etc. Kontext - betyder sammanhang, omgivning eller övergripande situation. Begreppet är viktigt inom t ex strukturalismen, postmodernismen och postkolonialismen. Postmodernismen vänder sig t ex emot objektivitet och att det skulle finnas absoluta sanningar och fokuserar istället på att allt är relationellt och kontextuellt. Förståelse och kunskap om kontexten är viktig för att kunna göra en så korrekt och poängriktig tolkning som möjligt. Västerländsk feminism missar alltså väsentliga detaljer i sina analyser genom att återkommande utgå från sitt eget synsätt och verka exkluderande för alternativa synsätt. Kvinnors positioner är inte statiska utan beror just på deras ekonomiska, politiska, kulturella och ideologiska sammanhang. Allas aspekter måste tas hänsyn till för att försöka ge en trovärdig analys. Trots alla dessa problem menar ändå många postkoloniala feminister att solidariska band mellan kvinnor kan upprättas för att tillsammans arbeta mot de lokala och globala strukturer som underordnar kvinnor, även om dessa strukturer kan ta sig olika uttryck för olika kvinnor i olika delar av världen. Alla feministiska målsättningar, strategier och teorier bör därför vara mycket mer medvetna om i vilken geografisk, historisk och kulturell kontext de skapades i. 17

17 4. VAD HAR DETTA MED ORGANISATIONER ATT GÖRA? Kan kvinnoorganisationer som sysslar med fredsarbete eller liknande ha någon användning av det postkoloniala feministiska synsättet? På vilket sätt? Det postkoloniala bidraget till feminismen behöver diskuteras och inkorporeras i arbete som rör kvinnors organisering, fredsarbete och dylikt eftersom alla som arbetar tillsammans världen över eller i Sverige har olika förutsättningar, bakgrunder och erfarenheter. Genom att uppmärksamma detta och ta del av varandras likheter och olikheter kan vi berika vårt fredsarbete och förstå varandra på ett bättre sätt. Detta leder i sin tur till ett ännu bättre samarbete och en bra förutsättning att uppnå de långsiktiga målen av uppbyggandet av jämlika och fredliga samhällen. Det postkoloniala feministiska perspektivet applicerat på internationellt fredsarbete är viktigt, i synnerhet när det kommer till mänskliga möten. Genom att ta del av varandras erfarenheter, likheter och skillnader kan man lära sig mer om varandra och på så sätt utvecklas både som individer och som grupp, vilket ger en solid grund för ett fortsatt organisationsarbete. Även när det gäller förståelsen av konflikter kan det postkoloniala feministiska perspektivet bidra till bättre strategier och lösningar. Genom att belysa samma problematik från olika synvinklar, t ex ett konfliktområde, kan ett postkolonialt perspektiv bidra till att hantering och lösningar av konflikter blir mer effektiva, mångfacetterade och inkluderande. En grundläggande fråga i debatten kring inkluderande feminism är: Hur bör vi förstå ett engagemang för jämlikhet och jämställdhet i en värld som rymmer en mångfald mänskliga olikheter, stränga makthierarkier och bråddjupa klyftor i levnadsvillkor? 18

18 Vi kan börja med att lyssna på varandra och föra en dialog där vi inte enbart diskuterar som kvinnor utan som kvinnor med olika etniska, åldersrelaterade, kulturella och socioekonomiska bakgrunder. För att kunna sträva efter ett gemensamt mål måste vi uppmärksamma våra likheter och skillnader och för att nå detta mål måste vi använda oss av ett multikulturellt handlingssätt där vi tänker på de olika behov som uppstår på grund av de likheter och skillnader som finns. På så sätt kan vi arbeta för ett mer inkluderande fredsarbete i framtiden. Det är inte alltid lätt att förstå hur ett postkolonialt feministiskt perspektiv ska omsättas till handling och praktik. Eller hur ett postkolonialt feministiskt perspektiv kan användas i kvinnoorganisationer och fredsarbeten? Vad kan man praktiskt göra för att försäkra sig om att verksamheten inkluderar istället för att exkludera? Hur vet man om man bedriver en verksamhet som för vissa känns exkluderande? Dessa frågor är viktiga och svåra att besvara på något enkelt sätt. Ett sätt att hantera denna problematik och som idag ofta används av olika organisationer är: lära genom att göra. Genom att få diskutera och göra olika praktiska övningar på detta tema kan man ibland komma närmare svaret på hur ska vi göra för att inte exkludera? Vid nästa workshop skall vi fokusera på att göra praktiska övningar och diskutera olika sätt att förhålla sig till och använda det vi lärt oss i de två första workshoptillfällena. Frågor att fundera på: - Vad innebär ett mer inkluderande feministiskt perspektiv för dig? - Vilka för- och nackdelar ser du med ett postkolonialt feministiskt perspektiv? - Tycker du att man kan analysera kön/genus utan att ta hänsyn till exempelvis etnicitet eller tvärtom? Kan du nämna ett konkret exempel där det räcker att bara ha ett genusperspektiv respektive ett där man måste ta hänsyn till fler/alla faktorer? - Håller du med om att faktorer som kön, etnicitet, klass, sexualitet osv. inte kan rangordnas? Varför/Varför inte? - Tycker du att den s.k. västfeminismen och den s.k. postkoloniala feminismen står emot varandra? Varför/Varför inte? - Begränsar grupprättigheter kvinnor? Om ja, på vilket sätt? 19

19 - Vad tycker du om den postkoloniala feminismens sätt att se på uppdelningar i vi och dem? Är det ett problem eller en nödvändighet att dela in människor i grupper? Kan man se gruppindelningar som både ett problem och en nödvändighet samtidigt? - Vad tror du postkoloniala feminister menar när de säger att maktrelationer mellan kvinnor måste synliggöras? Tycker du det är viktigt? Varför/Varför inte? - Vad finns det för för- respektive nackdelar med att uppmärksamma skillnader mellan kvinnor? 20

20 Workshop 3 Lära genom att göra Disposition: 1. Introduktion 2. Praktiska Övningar 1. INTRODUKTION Under första workshopen presenterades det så kallade traditionella feministiska perspektivet. Vi diskuterade hur osynliga normer och värderingar som finns och upprätthålls i samhället skapar ojämnlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. Ett genusperspektiv presenterades som något man kan använda om man är intresserad av att lyfta fram just kvinnors och mäns olika makt i samhället. T ex kan ett genusperspektiv användas för att uppmärksamma att män får högre lön än kvinnor för samma arbete eller att egenskaper som ofta associeras med kvinnor har lägre status och anses sämre än de egenskaper som förknippas med män (exempel: kvinnor antas vara obeslutsamma och ologiska medan män anses vara logiska och beslutsamma). Under den första träffen började vi även diskutera intressanta men komplicerade frågor som: för vem och av vem är den västerländska traditionella feminismen skapad? Kan det vara så att den traditionella feminismen i vissa avseenden är etnocentrisk eller rent av skapad med de västerländska glasögonen på? Textmaterialet till första workshopen tog också upp tankar kring att kvinnor inte kan förstås som en homogen grupp utan att kvinnor faktiskt har olika erfarenheter, bakgrunder, behov och önskningar. I materialet stod det t ex att det är nödvändigt att öka förståelsen för att förtryck av kvinnor och kvinnors situation alltid är beroende av geografiska, historiska och kulturella tidsenliga sammanhang. Detta (och såklart mycket mer) diskuterades under vår första träff. Under vår andra träff, workshop två, fortsatte vi att diskutera och fundera kring dessa frågor. Textmaterialet till träffen introducerade det postkoloniala feministiska perspektivet med fokus på att det finns fler domineringsfaktorer än bara kön, som t ex klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna träff var att skapa tankar och fundera kring hur man kan skapa en mer inkluderande feminism som kan passa fler (olika) kvinnor samt att diskutera om det är nödvändigt att ta hänsyn till andra aspekter än kön när maktordningar i samhället skall analyseras eller diskuteras. Under träffen och i textmaterialet till träffen påpekades olika exempel på hur den traditionella feminismen ibland misslyckats med att ta hänsyn till fler faktorer än kön. Vi diskuterade bland annat för- och nackdelar med ett postkolonialt feministiskt perspektiv, om och när det kan vara en fördel att bara ta hänsyn till kön och tvärtom när det är nödvändigt att bredda analysen och inkludera fler faktorer än kön. Det diskuterades även vad kategoriseringar i form av vi och de betyder för hur 21

21 vi ser på olika grupper av människor, på väst/nord och öst/syd, samt att detta vi och dem skapande även förekommer inom feministisk kunskapsproduktion. Utöver detta diskuterade vi även maktrelationer mellan kvinnor utifrån om/när de kan vara bra att synliggöra och ta hänsyn till dem i ett traditionellt feministiskt perspektiv. På vår tredje workshop är det dags att försöka översätta, göra om, all vår teoretiska kunskap till praktik. Hur kan vi göra praktiskt, i det vardagliga organisatoriska arbetet, för att vara så inkluderande som möjligt? Detta skall vi göra framförallt genom värderingsövningar, andra övningar och diskussion. Den här workshopen fokuserar på hur normer inom samhället och grupper påverkar oss. Vi kommer att göra övningar och diskutera hur dessa normer begränsar oss i vårt arbetssätt samt hur vi kan arbeta för att bli mindre begränsade och istället mer inkluderande. Frågor att fundera på: -Hur kommer vi fram till beslut i min organisation/grupp? - Finns det en process? Om ja, hur ser den ut? Är det en person eller flera som tar besluten? - Tycker du det är viktigt att organisationer/grupper tänker på att alla människor, alla kvinnor, har olika erfarenhet, bakgrund, viljor och önskningar? Om ja, hur kan detta göras i den dagliga verksamheten? - Hur arbetar min organisation/grupp med rekrytering? - Hur definierar du kompetens? Hur definieras kompetens i din organisation/grupp? - Kan du komma på några exempel på hur man kan arbeta i en grupp för att vara så exkluderande som möjligt? (exempel: när och hur träffas man, hur pratar man, hur bestämmer man, hur delar man upp arbetet, hur kommunicerar man med varandra, osv.)? -Hur kan man arbeta i en organisation/grupp för att vara så inkluderande som möjligt? Rent konkret, vad är viktigt att tänka på? 22

22 Källor och litteraturtips: Abu-Lughod, Lila (2002) "Do Muslim Women Really Need Saving? Anthropological Reflections on Cultural Relativism and Its Others" American Anthropologist 104:3: Benhabib, Seyla (2004) Jämlikhet och mångfald: demokrati och medborgarskap i en global tidsålder. Uddevalla: Daidalos AB De los Reyes, Paulina, Irene Molina & Diana Mulinari (red.) (2002) Maktens (o)lika förklädnader. Stockholm: Atlas Fazlhashemi, Mohammad (2001) Svenskarna moderniserar de äkta mattornas land i Sverige och de Andra. Postkoloniala perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur Hirdman Yvonne (1988) "Genussystemet reflexioner om kvinnors sociala underordning", in Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 3 Jonsson, Stefan (1998) De andra. Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism. Stockholm: Norstedts Förlag Kymlicka, Will. (1995) Multicultural Citizenship. A Liberal Theory of Minority Rights. Oxford: Clarendon Press Loomba, Ania (2007) Kolonialism/postkolonialism En introduktion till ett forskningsfält. Enskede: TPB Mohanty, Chandra Talpade (2006) Feminism utan gränser: avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. Sverige: ScandBook Okin, Susan Moller (2002) Mångkulturalism kvinnor i kläm? Göteborg : Daidalos Said, Edward (1995) Orientalism. Stockholm: Ordfront Shoat, Ella (1998) Talking Visions. New York: The MIT Press Trinh T. Minh Ha (2002) Olikhet: sär-skilt för kvinnor i tredje världen, i Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz & Håkan Thörn (red) Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa

23 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) är den svenska sektionen av internationella organisationen Women s International League for Peace and Freedom (WILPF). IKFF arbetar förebyggande för fredlig konflikthantering. Vi vill att säkerhetspolitik skall innehålla mer än den militära dimensionen. Säkerhet handlar om individer och kan inte uppnås med våld och vapen. Våra prioriterade frågor är att utmana militarismen och att få beslutsfattare på lokal, nationell och internationell nivå att investera i fred. Vi arbetar med detta genom politisk påverkan, informationsarbete samt stödjer de projekt som WILPF bedriver internationellt. Ett medlemskap i IKFF innebär att du är en av tusentals kvinnor och män runt om i världen som arbetar för fred och säkerhet på alla nivåer. Du får möjlighet att lära dig mer om säkerhetspolitik genom IKFF:s aktiviteter runt om i landet, vår tidskrift Fred och Frihet och våra publikationer. Du kan också ta del av vårt arbete genom att engagera dig i vår nationella och internationella verksamhet och har också möjlighet att söka våra internationella praktikplatser. Utöver detta stödjer du dessutom projekt över hela världen som drivs av kvinnor i konfliktområden för att skapa säkerhet utifrån de lokala behoven. Läs mer om medlemskap och vår verksamhet på Vill du veta mer? Kontakta Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Norrtullsgatan 45, Stockholm

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

Septemberbrev. brev 2008-09-15

Septemberbrev. brev 2008-09-15 Septemberbrev brev 2008-09-15 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Hej! Hösten är här igen, och kansliet är åter i full gång när det gäller

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Feministisk politisk filosofi Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män,

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Introduktionsföreläsning Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se En kvinnobil??? Män köper SUV till sina kvinnor. They will object less when the old man says

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo Intersektionalitet och konstruktionen av norskhet i samtida kulturminnesförvaltning Situering Etnolog, journalist Fil. Dr. i Genusvetenskap, Linköpings universitet Nordiska museet, Sjöhistoriska museet,

Läs mer

Jämställdhet som svensk självklarhet

Jämställdhet som svensk självklarhet Lunds universitet Sociologiska institutionen Jämställdhet som svensk självklarhet En diskursanalys av hur det talas om jämställdhet i kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare Författare:

Läs mer

Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar

Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar Internationella skolutbyten - Fallgropar och framgångsvägar beniamin.knutsson@ped.gu.se Institutionen för didaktik och pedagogisk profession UHR seminarium: Athena och Atlas upptaktsseminarium 3 september

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Rapport från vithetshavet

Rapport från vithetshavet Ulrika Dahl läser Sara Ahmed: Rapport från vithetshavet I Sverige och Norden är det först på 2000-talet som vita feminister på allvar kommit att intressera sig för det som numera går under epitetet intersektionalitet.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten?

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Chloé Avril, doktorand i engelska En politisk genre Den utopiska genren är från början politisk. Avsikten är oftast att skildra en alternativ värld

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola

Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer. Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola Att anta utmaningen i mångkulturella skolmiljöer Laid Bouakaz Lektor i interkulturell pedagogik Malmö högskola Skolans utmaningar Pedagogiska utmaningar i klassrummet: hur undervisning bäst kan bedrivas

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski En Brandstation för alla Extern Utvärdering Helena Stavreski Om du inte samtalar kan du hamna i din egen övertygelses våld Kerstin Ekman Helena? Universitetsadjunkt, Ledarskap och Organisation, Institutionen

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer