Svåraste insatsen i modern tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svåraste insatsen i modern tid"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 7 November 2005 Svåraste insatsen i modern tid sidan 3 Brandmannens nya roll sidan 6

2 2 inledaren Sirenen Nr Vilken beredskap för internationella katastrofer ska vi ha? Jordbävningen har satt Pakistan i världssamfundets fokus. Konsekvenserna är förfärande. Dödstalet stiger för varje dag. Pakistanska myndigheter och FN chefen befarar att ett stort antal barn inte klarar av den vinter som delvis redan kommit. Miljoner människor har blivit hemlösa. Hjälpbehovet är omättligt. Sverige har genom Räddningsverket bidragit direkt till den drabbade befolkningen med tält och filtar. Indirekt har vi skapat förutsättningar för FN personal att samordna den humanitära hjälpen. Efter jordbävningen belystes igen problemet med hur Sverige ska hjälpa till i liknande situationer. Vi har bland annat mötts av frågan om varför vi inte skickade sök och räddningsstyrkor med hundar till det drabbade området. Vi har också hört personer som funderat över varför Sverige inte sände helikoptrar, som det har funnits ett stort behov av. Kamp mot klockan Varje gång en naturkatastrof inträffar väcks diskussionen om hur snabbt Sverige bör reagera och vad vi ska bidra med. Den svenska modellen är att avvakta tills det finns en officiell begäran från det drabbade landet eller från något FN organ. Denna väntan innebär i sig inte att Räddningsverket är overksamt. Vi drar igång förberedelser för den form av hjälp, som vi med många års vana tror kan bli aktuell. Men vi hamnar ofrånkomligt i en kamp mot klockan. Handlar det om en jordbävning visar all erfarenhet att de första två dygnen efter skalvet är avgörande för att rädda människoliv. Det finns dessbättre undantagsfall. Räddningsstyrkorna i Pakistan hittade överlevande barn en vecka efter jordbävningen och liknande lyckliga händelser har inträffat i andra jordbävningsdrabbade länder. Men ju längre tid som går desto mindre är chansen att hitta överlevande i rasmassor. Transportfrågan avgörande De sök och räddningsstyrkor Räddningsverket utbildat kan vara avreseklara med hundar och sökutrustning tio timmar efter ett larm. Men transportfrågan är vid sidan av en officiell begäran om hjälp den dimensionerande faktorn. Försvarsmaktens Herculesplan står inte startklara och har dessutom begränsad kapacitet. Ska vi använda oss av Hercules kan vi utan stopp för tankning och övernattning nå till Ural, Kaukasus, Mellersta Östern och norra Afrika. Händer katastrofen utanför denna radie kräver själva transporten mer än ett dygn. Skulle dessutom en begäran dröja upp emot 24 timmar har vi oerhört svårt att komma på plats i tid för livräddning. Har stor psykologisk inverkan Nu visar erfarenheten också att närvaron av internationella hjälpstyrkor har stor psykologisk inverkan även efter de kritiska två dygnen. De drabbade människorna ser att hjälp kommer utifrån. Världssamfundet är faktiskt på plats för att söka efter även döda anhöriga i rasmassorna. Områden kan genomsökas och undanröja alla tvivel om att det finns levande begravda. Denna psykologiska effekt har troligen underskattats och borde kanske rent av prioriteras när Sverige överväger vilken insats som ska göras nästa gång. Vi ska självklart fortsätta med hjälpinsatser och stöd till FN organ, men det finns skäl att initiera en diskussion om hur den svenska hjälpen i ett inledande skede ska utformas vid katastrofer som i Pakistan. Ska vi sätta en geografisk gräns för sök och räddningsstyrkor? Inom den kan vi agera utanför är risken att komma för sent för stor. Borde vi träffa avtal med flygbolag, som utan dröjsmål kan transportera personal och materiel även på långa avstånd. Detta är frågor som kräver en politisk lösning. Vad är Sverige som nation beredd att betala för en högre beredskap för personal och transporter vid internationella katastrofer? Ivar Rönnbäck Tillförordnad generaldirektör, Räddningsverket Omslagsbilden INNEHÅLL nyheter Den svåraste hjälpinsatsen i modern tid 3 Som om en jätte trampat ner alla hus 4 Kvinnorna glöms bort 5 Brandmän med nytt uppdrag 6 De utmanar traditionerna 8 En olycksutredare måste sätta ut hakan 10 Var femte kommun saknar handlingsprogram 12 Nya lagen har misslyckats med den enskilde 12 Nationellt program utan klar inriktning och mål 14 Olika syn på säkerheten 16 Filmtajm för säkerhets skull 16 Fler vill lära sig simma mer pengar krävs 20 Dolda branddammar kan vara dödsfällor 21 Skärsläckaren testas med tillsättning av A-skum 22 Lyftkuddar är bra men glöm inte stabilisera 23 Idébank hjälp i rekryteringen 31 ordet fritt Vi kan inte vara färre än Vem utmanar du Kviby? 30 räddningsdykning Experter på det oväntade 18 utbildning Ingen SMO examen genom validering 24 sirenens räddningsskola Kondenserade gaser 25 erfarenheter Vad gör du om det börjar brinna? 28 Datorn blev till aska 29 sistasidan Brandman och järnman 36 Foto: MAGNUS NILSSON, RÄDDNINGSVERKET Räddningsverkets Martin Sjöholm i samråd med en militär om var tälten placeras i den hårt drabbade provinshuvudstaden Muzaffarabad. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 3 november. Nästa nummer trycks: 14 december. Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Frilansjournalist

3 Sirenen Nr nyheter 3 Ett svenskt 20-mannatält på plats i en bergsby. I bakgrunden syns taket på den i övrigt totalraserade skolan. Hjälpbehoven är fortsatt mycket stora. Foto: MARTIN SJÖHOLM Vi kommer att frysa ihjäl om vi inte får hjälp MUSAFFARABAD. En lärare tog tag i Räddningsverkets Birger Markusson när han besökte en bergsby i Kashmir: Ni måste berätta för världen att vi kommer att frysa ihjäl om vi inte får hjälp, vädjade den förtvivlade läraren. Markusson är filmfotograf vid Räddningsverket och har i den rollen upplevt många katastrofområden. Det är svårt att jämföra, men det här är nog den svåraste hjälpinsatsen världen skådat i modern tid. Jag befarar att själva jordbävningen bara var början på katastrofen, en ännu värre katastrof kan snart komma med kylan. Skalvet mätte 7,6 på Richterskalan och inträffade lördagen den 8 oktober. Det var skoldag och de första lektionerna hade nyss börjat. Eleverna befann sig inomhus i för dåligt byggda lokaler när skalvet kom. Skolorna rasade samman och tiotusentals dog direkt. Siffrorna över antalet döda i skalvet har varierat mellan och Birger Markusson: Jag åkte bil genom Muzaffarabad, huvudstaden i pakistanska Kashmir, och mannen som körde pekade: I den skolan dog 800 barn och i den där borta 500. Rapporterna talar om att stora delar av en hel generation mellan sju och drygt 20 år har utplånats. Miljoner uppges sakna bostad Räddningsverket har varit aktivt i katastrofen med omfattande hjälpsändningar av framför allt tält och filtar. Miljoner uppges sakna bostad och snart Foto: NIKLAS KÄMPARGÅRD Birger Markusson, filmfotograf vid Räddningsverket, befarar att jordskalvet kan komma att följas av en ännu värre katastrof när kylan snart slår till. kommer vintern med kyla och djup snö. Många mindre byar i otillgängliga bergstrakter har när detta skrivs dryga tre veckor efter jordbävningen ännu inte nåtts av någon hjälp alls. Företrädare för myndigheter jag talade med i slutet av oktober uppgav att de begärt tält, men hittills bara fått , berättar Birger Markusson. Hjälparbetet har varit och fortsätter i november att vara en kapplöpning mot tiden. Trots den ofattbara nöden har omvärldens gensvar att hjälpa varit ljumt i jämförelse med exempelvis tsunamin. Flera välställda västländers regeringar har inte bidragit alls. FN-chefen Kofi Annan var ovanligt skarp när han vädjande om stöd. Jag väntar mig resultat. Det finns inga ursäkter. Om vi ska visa oss värdiga att kallas medlemmar av mänskligheten så måste vi möta denna utmaning, vädjade Annan. Men det har gått fortsatt trögt. Bara 25 procent av de pengar FN vädjande om har kommit in. Sveriges regering har stöttat med fyra gånger mer än förväntat i förhållande till folkmängden. Andra länder har inte svarat alls. Räddningsverkets hjälpsändningar flögs in till Pakistans huvudstad Islamabad och transporterades därifrån på lastbil till provinshuvudstaden Muzaffarabad. Också från den svenska allmänheten var givmildheten mager så sent som i slutet av oktober. Jag antar att det beror på en viss katastroftrötthet, det har varit mycket elände och många insamlingar senaste året. Men katastrofen i Pakistan är exceptionell, framför allt för att tiotusentals riskerar att frysa ihjäl, säger Birger Markusson. I provinshuvudstaden Muzaffarabad finns stora tältläger. Där hade den sanitära situationen börjat bli ohållbar när Markusson åkte hem sista veckan i oktober: Det finns inga toaletter, folk gör sina behov över allt. Dessutom ligger det fortfarande tusentals döda i ruinerna. Likstanken vara lika påtaglig som vid de tempel i Thailand dit tsunamins offer hade förts. STIG DAHLÉN

4 4 nyheter Sirenen Nr Foto: MARTIN SJÖHOLM Tälten i första hjälpsändningen sattes upp i provinshuvudstaden Muzaffarabad, en del flögs ut till bergsbyar. Här ses en del av tältbyn med de tält som svenska Lions skänkt. Som om en jätte gått fram och trampat ner husen MUZAFFARABAD. Sverige och Räddningsverket svarade snabbt på Pakistans begäran om internationell hjälp efter jordbävningen. Vi var bland de första på plats med tält och filtar. Jag kommer aldrig att glömma den enorma uppskattningen från den drabbade befolkningen när vi satte upp tälten, berättar Räddningsverkets Magnus Nilsson. Till vardags jobbar Magnus Nilsson på Räddningsverket, Revinge. För första gången var han utsänd i en katastrofs akutfas. Det är starka minnen. Vi kände att vi gjorde stor nytta, men de 257 tält och filtar vi hade med oss i första vändan förslog inte långt. Leverans till rätt adress Uppgiften för Magnus Nilsson och kollegan Martin Sjöholm (ambulanssjukvårdare från Alingsås och på halvtid anställd av Räddningsverket) var att se till att den första nödsändningen med tält, filtar och presenningar kom fram till rätt adress. Med på resan fanns också Lina Eiserman-Åhlund från Lions (som skänkt 75 tält). Det förödande skalvet inträffade lördag 8 oktober. Vi lämnade Sverige på måndag och var framme i Pakistans huvudstad Islamabad tisdag. Enda stora skadan där var ett raserat niovåningshus, där bland andra en svensk mamma och hennes tre barn förolyckades, säger Magnus Nilsson. Foto: NIKLAS KÄMPARGÅRD Magnus Nilsson (till vänster) och Martin Sjöholm gjorde på kort tid två resor till Pakistan med tält, filtar och presenningar. I just det huset bodde för övrigt Martin Sjöholm 2002, när han var sjukvårdare i FN:s observatörsgrupp i Pakistan. Min lägenhet fanns också på nionde våningen, i den del av höghuset som inte rasade. Jag var med om flera skalv, men huset klarade sig den gången, säger Martin Sjöholm. Igenproppade vägar Islamabad drabbades lindrigt också i oktober, men längre norrut var förödelsen desto större. Därför skulle den svenska lasten vidare till provinshuvudstaden Muzaffarabad, cirka tio mil norrut på igenproppade vägar. På plats i Islamabad fanns redan Lars Hedström, utsänd av Räddningsverket för att stötta svenska ambassaden (Hedström var tidigare överdirektör i Räddningsverket och har nu samma roll i Krisberedskapsmyndigheten). Hedströms och ambassadens stöd underlättade så att vår transport kunde få hög prioritet. Lasten var skrymmande. Det behövdes elva lastbilar men det var inga problem att få fram dem. På onsdag morgon var vi på väg norrut i en konvoj med hjälpsändningar från Tyskland, Belgien och Frankrike, berättar Magnus Nilsson. Stress var bara förnamnet Vägarna hade delvis förstörts av jordbävningen och resan tog tio timmar. Väl framme i Muzaffarabad möttes svenskarna av kaos. Alla ville ha del av den svenska hjälpen. Vi kunde inte lägga oss i prioriteringen. Den sköttes av militären och läkare och såg ut att gå rätt till. Sedan var det dags för oss att instruera lokala företrädare hur man sätter upp tälten. Först lastades de av de tält som svenska Lions skänkt. Det var tufft att sätta upp tälten. Martin och jag hade aldrig sett denna typ av tält tidigare. Stressigt var bara förnamnet. Här stod många hundra förväntansfulla ur lokalbefolkningen och tittade på och den mediala bevakningen var stor eftersom vi var första utländska styrka på plats med tält. Flera TV-team filmade allt vi gjorde, men trots att tydlig beskrivning saknades fick vi upp tälten och alla var nöjda. När tälten var på plats dök TV-team från BBC i England och från Kanada upp för att filma och intervjua. Även ett stort antal svenska 20-manna militärtält utrustade med kaminer sattes upp. I det närmaste totalförstörd Många av vägarna norr om Muzaffarabad var stängda och för att få ut tält till dessa områden fick svenskarna åka med i inhemska helikoptrar. Principen var att köra ut förnödenheter till de isolerade bergsbyarna och på återresan ta med så många skadade som möjligt. Vi lastade in 24 tjugomannatält i en helikopter och drog iväg till en plats som heter Siwangucca. Den var i det närmaste totalförstörd. Vi lämnade tälten till militärer som försäkrade att de skulle fördelas rättvist, berättar Magnus Nilsson. Kollegan Martin Sjöholm följde med en annan helikopter till byn Manji. Jag flög över flera drabbade byar. Det såg ut ungefär som om en jätte hade gått fram och trampat ner alla hus. Helt overkligt. Väggarna hade bara rasat in, det enda som var kvar var taken som låg relativt oskadade i markhöjd, säger Martin Sjöholm. Var hemma och vände Efter att allt var levererat återvände Nilsson och Sjöholm till Sverige. De hann andas ut över helgen innan det var dags att hoppa på nästa hjälpsändning, kommande tisdag med 900 tält och cirka presenningar. Har man en gång sett eländet därnere och får möjligheten att hjälpa till igen är det en självklarhet att ställa upp när man tillfrågas, säger Magnus Nilsson och vädjar till alla som möts av insamlingsbössor att skänka en slant till offren: För svenskar är detta en i raden av många katastrofer i närtid, men denna är definitivt den där hjälpinsatser i efterskedet kan rädda tiotusentals liv. Om inte hjälpen når fram innan kylan slår till kommer oerhört många att dö, säger Magnus Nilsson. STIG DAHLÉN

5 Sirenen Nr nyheter 5 Verket byggde läger åt FN World Food Programme (WFP) begärde hjälp av Räddningsverket att bygga upp en camp för FN-personal som ska leda hjälparbetet i Pakistan. Uppdraget var utfört på mindre än en vecka efter begäran från FN. Nu vill även andra organisationer ha vårt stöd, säger Räddningsverkets Hans Martinsson. Han finns på Räddningsverkets internationella avdelning i Karlstad och är en av flera som koordinerar insatserna. Elva personer från Räddningsverket åkte 15 oktober till Muzaffarabad, provinshuvudstaden i norra Pakistan. Uppdraget bestod först i att bygga upp en förläggning för 60 personer från FN boende, el, vatten, mat, sjukvård och annat. Fortsättning följer, i första hand fram till nyår ska Räddningsverket sörja för logistiken i FNkvarteret. Fler vill ha hjälp Vi har redan fått begäran att bygga ut campen med ytterligare 20 platser. Dessutom har önskemål framförts från bland andra Unicef och Röda Korset att vi ska bygga liknande anläggningar. Det gör vi gärna, men problemet är att vi redan har mycket folk utsända i olika delar av världen. Fortsätter det så här kan vi hamna i resursbrist, säger Hans Martinsson. Logistik och stöd till FN och andra internationella hjälporganisationer har senaste året blivit en av Räddningsverkets specialiteter. Efter tsunamin hjälpte vi FN med tre liknande camper i Indonesien. De var väldigt nöjda med vår insats där och därför blir vi nu efterfrågade i allt fler sammanhang. STIG DAHLÉN Fakta om insatsen Räddningsverket skickade flera hjälpsändningar till jordbävningsområdet: 10 okt: 182 stycken 20- mannatält, 75 Lions-tält, 315 presenningar och 3000 filtar 15 okt: mannatält, 60 presenningar, filtar okt: 904 tält, 982 presenningar och 900 filtar. Totalt har insatserna kostat cirka 20 miljoner kronor, huvudsakligen finansierade från Sida. Kvinnorna glöms bort i katastofer Trots att kvinnor och barn drabbas hårdast i katastrofer, saknar Räddningsverket ett genusperspektiv under sina internationella insatser. Det anser forskarna Sophia Ivarsson och Lina Edmark som i en rapport kartlagt verksamheten ur ett genuspespektiv. Rapporten har beställts från Försvarshögskolan på Räddningsverkets eget initiativ. I den 88 sidor långa rapporten, som till stor del bygger på intervjuer och uppgifter från Räddningverkets egna medarbetare på inatser under , framkommer att stora brister i arbetet med genusfrågor finns. Det gäller allt från rekrytering och planering till genomförande och utvärdering. Borde vara bättre Inom ramen för studien utfördes två fältstudier, insatser i Sudan samt Indonesien. Räddningsverket har ett mycket gott rykte och samtidigt är Sverige en av de mest jämställda länderna i världen. Därför borde Räddningsverket klara uppgiften bättre och mer aktivt möta kvinnors behov vid katastrofer och kriser, Lina Edmark, Försvarshögskolan. Rekryteringen till insatserna är enligt forskarna det område som brister allra mest. Andelen kvinnor på internationella uppdrag är omkring fem procent. Här kan stora förändringar åstadkommas, om man uppnår en jämnare könsblandning på insatserna, säger Sophia Ivarsson. Ett genomgående fenomen är att det är en snäv kategori av folk som tas ut till insatserna. En inre cirkel som varit med förut och som ofta får åka om och om igen. Studien har också påvisat att det förekommer en machokultur. Attityder som ju tuffare, desto bättre eller sätt en spade i händerna på henne ska hon få se vad jämställdhet är! har förekommit. Låg nivå på kunskaper För att man effektivt ska kunna genomföra internationella uppdrag i katastrofsituationer krävs att kvinnor deltar. Inte bara på grund av kompetens och erfarenhet utan också för att öppna dörrar och nå kvinnor och flickor bland befolkningen, anser hon. Enligt forskarna brister det även i förberedelserna inför insatser. Visserligen är det snabba ryck att rekrytera och skicka iväg styrkan, men de anser att rutinerna för utbildning i genusfrågor och information om värdlandets genusrelationer bör förbättras. Det görs ständigt misstag på grund av okunskap om andra kulturer, säger Sophia Ivarsson och exemplifierar: När försvaret rekryterade svenska soldater och officerare som skulle sändas till Afghanistan, bestämdes att inga kvinnor skulle rekryteras. Man utgick ifrån att kvinnliga soldater inte skulle kunna arbeta i ett muslimskt land. Väl framme, kunde delar av uppgifterna, som sökuppgifter, inte utföras på grund av att det inte fanns några kvinnor i styrkan. Man fick låna in kvinnor från andra utländska organisationer på plats. Kvinnorna behövdes för att nå de afghanska kvinnorna. KATARINA SELLIUS Fler kvinnor behövs i insatserna Kritiken i rapporten kom inte som någon överraskning för Räddningsverket. Med utbildningsinsatser och rekrytering av fler kvinnor till internationella insatser ska Räddningsverket ta itu med problemet. Foto: MARTIN SJÖHOLM Det är oftast kvinnor och barn som far mest illa i katastrofer. Trots det finns det nära nog total avsaknad av genusperspektiv i Räddningsverkets internationella insatser. Det skriver Sophia Ivarsson och Lina Edmark, Försvarshögskolan, i sin rapport. På bilden syns drabbade familjer efter jordbävningen i Pakistan. Vi har beställt rapporten eftersom vi känner till att vi ligger efter på det här området, säger Marie Nilsson, handläggare med ansvar för genusfrågor vid Räddningsverket. I Räddningsverkets styrkeregister finns i dag omkring 2000 namn. Av dem är endast 187 kvinnor. Det är ett problem att vi har för få kvinnor i registret. Vi behöver ett mycket större underlag av kvinnor som kan vara beredda att med kort varsel åka på insats. Av tradition har vi rekryterat från räddningstjänsterna, där de flesta är män. Till den pågående insatsen i Pakistan rekryterades i stort sett enbart män. De kvinnor som tillfrågades kunde inte komma loss tillräckligt snabbt. Det är ett vanligt problem för oss. Men vi tror det finns många fler kvinnor inom exempelvis områdena sjukvård, it och el som kan tänka sig att åka. Vi jobbar redan med att ta fram en ny modell för rekrytering, där vi ska bli bättre på att knyta kvinnor till oss. Själv är hon nyss hemkommen från Räddningsverkets insats i Aceh, Indonesien, där hon studerat hur man konkret kan väva in och bli bättre på genusperspektivet. Det kan handla om att anställa kvinnlig personal lokalt för olika uppgifter eller att göra våra inköp hos kvinnor för att på så vis stötta kvinnligt företagande i det drabbade landet. Hon nämner också att det kan innebära att man utökar uppdraget genom utbildningsinsatser eller sjukvårdsinsatser av den lokala befolkningen. Är det Räddningsverkets uppgift? Det vet vi inte ännu, men varför inte? Om vi uppmärksammar behovet och redan på planeringsstadiet kan förbereda resurserna, behöver det inte bli så besvärligt. Det kan exempelvis handla om att dela ut preventivmedel i flyktingläger, utbilda i reproduktiv hälsa och hygien för att förbättra förhållandena för kvinnorna i landet. Omorganisationen och flytten av internationella avdelningen till Kristinehamn ger oss ett bra tillfälle att få in genusperspektivet från början. Men Marie Nilsson betonar att det inte handlar om att anställa experter som ska få genusansvaret i knäet: Tanken är att genusperspektivet ska genomsyra hela verksamheten, att vi i planering, genomförande och utvärdering, ständigt tar hänsyn till kvinnors behov.

6 6 nyheter Sirenen Nr Brandmän med nytt up En ny vardag väntar brandmannen. Något som nyligen diskuterades på konferensen Brandmannens framtidsroll i Malmö. Sirenen presenterar några av nytänkarna. MALMÖ. De rycker ut med ryggsäck, lap-top, power-point och sunt förnuft. När Malmös dagstyrka möter medborgarna är syftet att säkra brandmannens arbetsplats. Förra terminen blev det besök i 158 klasser på skolorna i Malmö. Jag har varit brandman i 15 år, men aldrig fått bättre respons än nu, säger Mats Wendt som leder dagstyrkans arbete. Arbetsmetoden tvingades fram redan för ett par år sedan. Attityderna till oss blev sämre, särskilt i invandrartäta Rosengård. Folk kastade sten på oss under utryckning, droppen var när en fyra kilo tung slägga träffade brandbilen, en hårsmån från rutan. Bättre attityder Hoten resulterade i att två brandmän anställdes Mats Wendt och Per Jakobsson i projekt Rosengård med syfte att mötas och skapa bättre relationer. Under två år besökte vi skolor och föreningar och vi kände att attityden blev bättre. Det blev fröet till den nuvarande dagstyrkan, som nu är inne på andra terminen. Sex brandmän och en styrkeledare har lämnat skiftet och jobbar kontorstid, 7.30 till De har bibehållen lön, bibehållet ob-tillägg plus ytterligare kronor procent av tiden syns de ute i samhället. Vi är klara att rycka ut på 90 sekunder och är tillgängliga som rökdykargrupp också på dagtid. Men när vi packat upp lap-topen och alla prylar i en skolklass, har vi 30 minuters beredskap. De åker alltid ut med en släckbil och en folkabuss, larmas på radio och personsökare. Måndagar innebär övningar, fysträningen fortsätter som vanligt. En dag i veckan har man ledigt, det betyder att man alltid är sex man ute på jobb. Ingen kö till styrkan Dagstyrkan är inte fast i sin form, när terminen är slut återgår brandmännen till sina gamla skiftlag och nya personer går in. Än så länge är det ingen kö till styrkan. Endast fyra sökte, övriga fick övertalas att söka. Det här är nytt och främmande. Men vi har märkt att flera börjar fråga om hur det funkar rent praktiskt. Jag tror att fler blir intresserade när de förstår vad vi gör. Vi har fått fria händer att forma dagstyrkan. Engagemanget måste vara självvalt, tjusningen är att vi utgår ifrån oss själva och den kunskap vi har. Vi tycker det är kul att träffa ungdomarna och berätta om vårt arbete. Men det är givetvis inte alla som är lämpade för att göra just detta, men det finns alltid andra uppgifter. Innan de åker ut ringar de in problemen och lusläser insatsrapporter. Mindre incidenter som toabränder, brinnande papperskorgar och rökbomber på skolor är en typisk signal och genererar besök. Genom att öka kunskapen om bränder hos medborgarna, jobbar man också för brandmännens trygghet och säkerhet, är grundtanken. Imponerade lärare Vi pratar om attityder och respekt, om problem och skadegörelse som varit just på deras skola. Vi tar upp Göteborgsbranden och konsekvenser av bränder. Vi får väldigt mycket frågor. Med hjälp av power point visas bilder och färska fakta. Det tar 1,5 timme, lärarna är imponerade för de har aldrig sett eleverna sitta stilla så länge! Senaste tiden har trapphusbränder varit en oroande trend. Vi har hittat hela familjer fast i hissar, människor som varit en hårsmån från en katastrof för att de agerat felaktigt. Nyligen blev brandmän hårt trängda och stressade vid en lägenhetsbrand i Rosengård. I sista stund kunde en mamma och hennes två små barn räddas från en balkong, samtidigt som en folkmassa slet i brandmännens utrustning, kläder och stegar. Efter den händelsen hade vi ett stormöte där vi träffade mycket folk och förklarade hur vi arbetar. Det är inte lika lätt att nå de vuxna, ungdomarna träffar vi lättare. I det här fallet var det en missriktad hjälp som gick snett. Meningsfullt jobb Brandman Daniel Thysell är en av dem som sökte frivilligt: Jag kände mig understimulerad på jobbet när det inte var larm. Arbetet i dagstyrkan är både kul och viktigt. Dessutom kan vi snabbt kasta om till utryckning. Jag trivs bra med det här arbetssättet, säger han. Hur mäter ni effekten? Mats Wendt: Foto: KATARINA SELLIUS Malmös dagstyrka. Mats Wendt, Daniel Thysell, James Svensson, Thomas Nilsson, Hans Brogren och Patrik Olsson. (Stefan Nilsson hade ledig dag.) Det är lite tidigt att se om vi sparar pengar åt kommunen eller om bränderna minskar. Men man märker på attityderna, rektorerna säger att det blivit bättre och exempelvis mindre skadegörelse. Det är viktigt att inte gapa över för mycket. Nu har vi detta fokus, längre fram kanske dagstyrkan inriktar sig på utbildning av hemtjänstpersonal och personal på vårdhem. I dag har dagstyrkan har ett lyckat samarbete med polisen, särkilt kring de tyngre kriminella gäng som finns här i Malmö. Brottslingar är också våra problem. Vi har regelbundna träffar med tre olika gäng, och kan vi komma in där når vi förmodligen långt med våra budskap. Det är bland annat de som tidigare kastat sten på oss, säger Mats Wendt som mer eller mindre blivit fadder år en ung kille i ett av de tyngre gängen. Nyligen fick han frågan som han trodde var omöjlig: Mats, hur blir man brandman? KATARINA SELLIUS Kan vara det värsta som hänt Häftigt med en hel dag som handlar om mjukvara, säger Ingemar Waldenby, Räddningstjänsten Storgöteborg och föregångare för den arbetsmetod som kallas häfa, händelsebaserat förebyggandearbete. Vi ska vara medvetna om att branden eller trafikolyckan kan vara värsta dagen i en människas liv. En identitetsskapande händelse, där livet delas in i före och efter olyckan. För oss är det bara ett jobb, men vi kan göra oerhört mycket för att bekräfta och hjälpa den drabbade. En brand i ett radhus startar en mängd rykten, vi kan dämpa det genom att samla till en träff och berätta att det faktiskt var ett elfel i diskmaskinen och inte en hembränningsapparat som exploderat! Samtliga stationer arbetar med häfa. Politikerna räknar med oss som en resurs och satsar pengar.

7 Sirenen Nr nyheter 7 pdrag Släpp brandmannen fri framtiden är här ALINGSÅS. En liten station med 40 anställda. Men stora tankar om hur man ska möta framtiden. Gärna med kreativa brandmän som syns i samhället. Nyligen sjösatte Alingsås sin nya organisation med ett femte skift på dagtid. I somras anställdes sex nya brandmän, färska från den två-åriga utbildningen skydd mot olyckor, SMO. Förändringsarbetet började Ett fördomsfullt uttalande från en brandmästare satte fart på utvecklingen: Brandmän ska ha skägg, inte mens. Vilka attityder lever vi med, frågade vi oss. Detta samt en ny syn på vårt uppdrag, satte fart på oss, berättade brandmästare Börje Lindgren på konferensen Brandmannens framtidsroll i Malmö. Personal med i arbetet En framtidsgrupp, med deltagare från varje skiftlag, samlades en gång i månaden för att diskutera och spåna kring en ny organisation. Personalen har hela tiden varit med i processen, det är ju de som ska utföra jobbet. Att anställa sex nya brandmän från SMO-utbildningen var en medveten satsning. Pengar sköts till av politikerna. Det kändes när de nya brandmännen kom innanför väggarna. De satte färg på vår organisation och väger naturligtvis tungt på en sån här liten station. Lindgren sticker inte under stol med att de ifrågasattes av insatsledare och andra. Vad kan de egentligen? Duger de? Efter ett stålbad i en stenhård introduktion, försvann dock alla tvivel. Det enda de saknar nu är erfarenhet, och det får de med tiden, konstaterar han. Dessutom är de drivna och har mängder med idéer om hur vi konkret ska jobba med perspektiv på före, under och efter olyckan ute i samhället. Samtliga brandmän ska ingå i dagstyrkan enligt ett roterande schema. Den nya arbetstiden ska användas till att besöka skolor och möta allmänheten. Men även till övningar och insatsplaner. Släpp individen fri Man blir friare och mer kreativ om man inte alltid måste tänka 90 sekunder. I Alingsås medför det nya arbetssättet en stor förändring för den enskilde brandmannen. Ett ökat personligt engagemang, större personligt ansvar, en mer öppen inställning till yrket. Släpp individen, det vill säga brandmannen, fri. Den personliga utvecklingen ska uppmuntras. Fler inför dagjobb Också Helsingborg organiserar om och planerar arbete på kontorstid. Nytt blir att de flesta av våra brandmän kommer att arbeta med händelsebaserad verksamhet. Vi ska finnas till hands när och där Greta mest behöver oss, och det gäller inte enbart vid insats, säger Glenn Borgkvist, styrkeledare och en av de som arbetar fram nya arbetsmetoder i Helsingborg. KATARINA SELLIUS Förebyggande ett spöke MALMÖ. Prata individer i stället för styrkor se inte yrkeskåren som en oskiljaktig grupp. Det finns vilja och engagemang plocka fram det även på icke larmtid. Det var några av budskapen på konferensen Brandmannens framtidsroll. 180 brandmän, befäl och en och annan räddningschef från 36 olika kommuner diskuterade intensivt brandmannens framtida vardag. Långt fler än vi räknat med, mycket positivt, konstaterar Linus Eriksson, chef för räddningstjänstavdelningen vid räddningstjänsten i Malmö som tillsammans med räddningstjänsten i Helsingborg och Informationsbolaget anordnade konferensen. Det tyder på att det är en aktuell fråga. Samtidigt finns ett visst motstånd mot det nya. Brandmän är en yrkesgrupp som är duktiga på att klara just förändringar. Under insats klarar de att göra snabba omfall om det krävs, säger Eriksson. Varför är det då så svårt att ställa om i vardagen? Brandmän är engagerade och drivna, har företag vid sidan om, familj, hus och vana av att ta ansvar och lösa problem. Denna kapacitet och ambition behöver ännu bättre tas tillvara även i skeendet före och efter olyckan, alltså under icke larmtid. Behövs mer på dagtid Att arbeta mer under dagtid då resten av samhället är på fötter är ett sätt att få loss mer vilja och engagemang, tror Linus Eriksson: Självklart ska vi ha en tillfredsställande insatsförmåga, men den kanske inte är rätt dimensionerad i dag. Enligt Räddningsverkets statistik har räddningstjänsten i genomsnitt tre gånger så många larm dagtid som nattetid. Det innebär att det är tre gånger så stor efterfrågan på våra tjänster under dagen. Trots det har vi samma nivå på bemanningen både natt och dag. Kan vi bli mer flexibla, finnas på fler ställen i samhället med exempelvis mindre enheter, är det dags att bryta upp begreppet? Det här är provocerande för att det är nya tankar för många. Men är det rätt att låta rökdykningen styra så mycket av brandmannens vardag? Eller snarare förlama den, säger Linus Eriksson. Årligen genomförs räddningsuppdrag i Sverige och av dem är bränder. I två hundra fall (0,2 procent) räddar vi liv med rökdykning. Det är bra och vi ska inte sluta rökdyka, men kan det finnas andra olyckstyper där vi har ännu större potential att rädda människoliv? Exempelvis vid trafikolyckor och hjärtstopp, genom att komma dit ännu snabbare. Nytt uppdrag Han menar att en förändring är nödvändig. Uppdraget förändrades med nya lagen, vi ska skapa ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor och målet är att färre ska dö i olyckor, att färre skadas och att mindre förstörs. Bara den här veckan har två människor dött i cykel-bil-olyckor i Malmö. Vi kan göra mycket mer, svensk räddningstjänst har tillgång till tusentals anställda med fokus på olyckor. Samtidigt vill han få bort det fula ordet förebyggande: Det ordet har blivit ett spöke som försvårar förändringsarbetet. Det delar upp vårt arbete i utryckande och resten, när vårt arbete i själva verket handlar om före, under och efter olyckan. Jag påstår att brandmännen har en unik position att göra något nytt när vi är ute på olyckor genom att ställa frågorna: Hur kan vi skapa mervärde för Greta? Vad kan vi göra för att slippa komma tillbaka till en olycka, hur kan vi stödja den drabbade? Individuell resurs Många på konferensen vidhöll att brandmannen ska ses som en individuell och flexibel resurs, och inte ständigt som en i gruppen. Och att det finns mycket nya idéer och ambitioner runt om i landet. Ken Henningson, räddningschef i Malmö, välkomnar nya idéer och nya arbetssätt i sin organisation: Är det bara lagligt och inte spräcker budgeten för mycket så kör! KATARINA SELLIUS

8 8 nyheter Sirenen Nr De utmanar traditionerna SOLLENTUNA. Den ene är socionom, den andre norsk före detta militär. Tillsammans utmanar de räddningstjänstens traditioner. Det finns för mycket fritt valt arbete på arbetstid, säger Ola Mårtensson. Använd hälften av Se&Hör-snacket på stationen till att diskutera yrkesfrågor i stället, då blir det positiv energi, säger Björn-Olav Heieraas. Det är tuffa angrepp på en kultur som, enligt de båda, allt för länge tillåtits leva sitt eget liv. Och herrarna får stöd av dem de kritiserar. Bilden som de ger stämmer. Det går inte att säga emot Mårtenssons rapport. Vi har förväntningar på organisationen, men inte samma förväntningar på oss själva. Man kan inte säga att det och det saknas när man inte bidrar med det lilla själv, säger Leif Borg, räddningstjänsten Dala-Mitt. Mårtensson och Heieraas gick hårt fram på konferensen Räddningstjänstens företagskulturdag i Sollentuna. Ibland raljerade och generaliserade de, men budskapet gick fram: räddningstjänsten är generellt sett ineffektiv under icke larmtid. Kritiken kan sammanfattas till slapp ledning och att brandmännen gör som de själva vill. Uttalade värderingar som formar visioner och verksamhetsplaner efterlystes. Varför är den på skadeplatsen mycket lösningsorienterade brandmannen mindre förändringsvillig på brandstationen? Det är oerhört karakteristiskt i Trondheim. På brandstationen är det en jakt efter det förutsägbara. Varför? undrade Heieraas. Jag var understimulerad på jobbet Sirenen pratade med en del av åhörarna på konferensen i Sollentuna, och de höll med i många av synpunkterna Leif Borg är i dag platschef i Falun, vilket betyder ansvarig för utryckningsstyrkorna. Han har jobbat som brandman i 20 år. Är det mycket fritt valt arbete på jobbet? Det har blivit bättre. Men jag byggde själv upp två aktiebolag under min tid som brandman och det var nog frukten av att jag var understimulerad på jobbet. Det finns många brandmän som har jättekapacitet, men man får inte ta utrymmet, inte sticka ut. Man ska helt enkelt växa in i gruppen. Jag tror också det oftast är individens ambition att göra det. Och lösningen är? Styrkeledarna är den stora medicinflaskan. Få dem att ta arbetsledarskapet, annars kommer vi inte tillrätta med detta. Det är också viktigt att styrkeledarna stöttar varandra. Och att styrkeledarna känner stöd från ledningen, lägger Rune Masés, platschef i Borlänge, till. Anders Ahlström, produktionsledare vid räddningstjänsten i Uppsala, konstaterar att det som diskuteras är exakt vad man jobbar med i Uppsala, exempelvis tydlig ansvarsfördelning. Han håller med om problematiken, men tycker att kritiken inte är riktigt rättvis. Brandmännen har stått för många innovationer. Här får man se till individen. Ingen egen ras Göran Karlsson, även han från Uppsala, håller med: Brandmännen är ingen egen ras. Det finns faktiskt ett oerhört driv inom yrkeskåren. Christer Bergh, Norrtälje, är även han brandman i grunden. Nu jobbar han som operativ chef. Jag känner igen situationen som beskrivs. Styrkans styrka är när den kommer med samlad kraft. Men på stationen måste man våga släppa varandra. Jag upplever att det är mycket gruppmuppande. Samtidigt som Bergh framför kritik, tycker han själv att kritiken inte alltid varit konstruktiv vilket fått brandmän att vända taggarna utåt. De har känt sig inträngda i ett hörn. Jag tycker exempelvis att Piggelin-debatten som Linus Eriksson i Malmö startade inte var så bra. Den ställde bara utryckning mot förebyggande. Norrtälje är som heltidsräddningstjänst en ung organisation. Christer Bergh anser att utvecklingen varit enorm, men att man nu börjat ärva andra kårers ryggsäckar. Yttre påverkan. Brandmännen ser hur det fungerar i grannkårernas gamla kulturer. Och fritt valt arbete? Jag tycker att vi har stävjat det. Vi kräver aktivt arbete fram till tio på kvällen, sju dagar i veckan. Det finns givetvis brandmän som tycker det är dumt, när de vet att kollegor i andra kårer inte behöver göra det. Christer Bergh Anders Ahlström Leif Borg Ola Mårtensson och Björn-Olav Heieraas vill få räddningstjänsterna att tänka i nya banor, bryta traditionerna. Argumenten lär inte uppskattas av alla, men på en konferens i Sollentuna fick de medhåll av många. Rickard Hansen Bredda kunskaperna Björn-Olav Heieraas var kritisk mot ensidig befordran till högre rang, vilket han såg som det i stort sett enda belöningssystemet. En bra fackman måste kunna få chansen att bredda sin kompetens, inte növändigtvis kliva uppåt. Christer Bergh håller med. Brandmannen blir ofta förman, ibland chef över den egna skiftgruppen. Det är ett sätt att skapa problem. Väldigt många räddningschefter är också sprungna ur denna organisation. Sitter de och gnäller på personalen för gnällandets skull, eller vill de verkligen förändra? Hur stort ansvar har de som leder verksamheten? Rickard Hansen, räddningschef i Kalmar, är inne på samma linje: Det kanske inte är kollektivets fel. Heieraas sa att brandmän aldrig byter jobb, men det gör faktiskt inte cheferna heller. Se över yrkebeskrivning Christer Berghs recept för att brandmannen ska utvecklas mer som individ och inte bara vara en gruppmedlem är att se över tjänstebeskrivningarna. En bas i yrkesbeskrivningen ska vara lika för alla brandmän, men inte hela beskrivningen. Jag tror det skulle öka yrkesstoltheten. Därför är det inte bara SMO-elever vi ska rekrytera i framtiden, det behövs även brandmän med yrkeskunskaper. Rekryteras alla helt lika,

9 Sirenen Nr nyheter 9 Foto: PER LARSSON då tillåter vi inte brandmän att vara olika. För personal som kommer från andra yrkeskultur har vissa räddningstjänsttraditioner varit en överraskning: Det har hänt när anställdas mobiltelefon ringt på brandstationen att det handlat om det andra jobbet. Det var något helt nytt för mig, säger Anette Andersson, förvaltningschef i Kalmar. Fakta Mårtensson & Heieraas Räddningstjänstens företagskultur, och möjligheten att ändra den. Det var ämnet på konferensen i Sollentuna som lockade 41 deltagare. Tio räddningstjänster var representerade. Ola Mårtensson, numera egen företagare, arrangerade. Han skrev för något år sedan rapporten Räddningsstyrkans inre liv. Den beskrev en ineffektiv organisation där den formella ledningen ofta inte fungerade. Antingen var styrningen dålig, eller också struntade personalen i den. Rapporten blev uppmärksammad. Kritiken Sagt av Mårtensson Jag pratade med en 50-årig brandman. Han hade också en firma med anställda. Han sade sig inte längre vet vad som var hans huvudsyssla respektive bisyssla. Jag fick hålla mig i stolen. Detta var Sverige i december Om chefen säger till brandmännen: ni ska besöka fem skolor, eller tio, ni får välja själva, så är det en typ av regler, eller brist på, som påverkar företagsklimatet. Allmänheten är nöjd trots att husen brinner ner. Den behöver bli mer kritisk. Ju fler yttre hot, desto bättre. Räddningstjänsten ändras i den takt det ställs krav på den. Sagt av Heieraas Chefen behöver inte vara så viktig. Det kan vara ett hot mot organisationen om chefen blir för viktig. Den personliga takhöjden är mycket högre än den takhöjd man accepterar för andra. En typisk uppfattning på skiften hos oss är att: den egna kunskapen är i topp, vi är en stor familj, men vi har dåliga chefer som är roten till det mesta onda. En bättre utgångspunkt är: vi är till 80 procent duktiga, det kan bli bättre. Chefen är till 20 procent okej, han gör bra saker ibland. Som chef bör du ibland själv genomföra rökövningar, gå med på skiftet under ett dygn. Det kan tyckas vara billiga poäng man plockar, men de är oerhört viktiga. Mängden ledarskap är konstant. Om andelen formell ledarskap är liten, då fylls resten med informell ledarskap. Det är samma med energin. Finns det lite positiv energi är andelen negativ energi hög. Det är viktigt att begränsa det informella ledarskapet och den negativa energin. En annan person konstaterade: Jag fascineras av hur man kan driva företag framgångsrikt, men när man kommer till brandstationen inte längre är självgående, snarare blir hjälplös. Det faktum att tio räddningstjänster var representerade i Sollentuna tyder på att frågorna diskuteras runt om i landet. Hur moget är räddningstjänst- Sverige i stort att ta debatten? PER LARSSON TYCK TILL! Vill du kommentera de åsikter som framfördes på konferensen skriv till Ordet fritt i Sirenen! Adress med mera se nedtill på sidan 30 i detta nummer. från branschen var i många fall hård, Mårtensson fick till och med hotbrev. Men det fanns även de som höll med. Han beskriver själv att han brinner för att förändra hämmande normer och vill bland annat verka för att personalen arbetar på arbetstid. I våras fann Mårtensson en själsfrände när han i Sirenen (nummer 2) läste om Björn-Olav Heieraas. Heieraas rekryterades från försvaret till jobbet som räddningschef i Trondheim. Med egna rapporten Ledarskapsvakuum som underlag har Heieraas gjort omfattande förändringar på brandstationen. Nu finns tsunami-varning Varningssignalen ljöd över stranden i Patong i Thailand fredag 28 oktober. För första gången testades det nya automatiska systemet för tsunami-varning. I december ska det vara i drift med 67 varningstorn som täcker sex regioner, säger Thaweesak Daengchai vid katastrofvarningscentret i Bangkok. Han var på plats i Patong för att övervara testet. På turistorten finns de första färdiga varningstornen. Det system som Thailand bygger ska enkelt uttryckt fungera så här: Tre bojar har placerats i havet, 200 nautiska mil (36 landmil) från kusten. De stora bojarna, 2,5 ton tunga, känner av tryckförändringar i vattnet. När trycket ökar skickas signaler, via satellit, till en central vid National Disaster Warning Centre i Bangkok. Från Bangkok går signalerna automatiskt ut till samtliga 67 varningstorn som placeras med tre kilometers mellanrum och vars signaler ska täcka in hela västra kusten. Livbojerna känner av ett område som också täcker in Indonesien, Malaysia och Burma, säger Daengchai. De thailändska myndigheterna håller också på att ta fram evakueringsplaner för kustbandet. Sverige, med personal från utrikesdepartementet och Räddningsverket, var enda utländska representation på plats när systmet testades. Det uppskattades av de thailändska myndigheterna och uppmärksammades i thailändsk TV och press. Thailand är ett av 26 länder i sammanslutningen Tsunami Warning System (TWS) med internationella varningscenter i Alaska och på Hawaii. Frankrike är enda europeiska land i sammanslutningen. Varning genom SMS Textmeddelanden i mobiltelefonerna är en hittills ganska outnyttjad kanal för att nå allmänheten med varning och information vid allvarliga olyckor. Vid en förstudie som gjordes i början av 2000-talet fick Räddningsverket besked om att mobilen kan bli ett utmärkt komplement till meddelanden i radio och TV. Nu har Räddningsverket fått i uppdrag att utreda hur SMS ska kunna användas på bred front. Utredningen, som ska göras i samråd med Post- och telestyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten, ska ge förslag på system och metoder, tidplan för ett genomförande och vilka kostnaderna blir. Mobiltelefonen är en bra informationskanal för snabb och korrekt information vid krislägen. Vid flodvågskatastrofen nådde regeringskansliet svenska mobiltelefoninnehavare med SMSmeddelanden, säger försvarsminister Leni Björklund. Bomberos köper svenskt Räddningsverket säljer allt fler utbildningar till spansk räddningstjänst. Spanjorerna gillar vår pedagogik, att lära genom att praktisera och öva, säger Marcos Dominguez, lärare på Räddningsverket Rosersberg och brandbefäl vid räddningstjänsten i Vällingby. Intresset är störst från räddningstjänster i Madrid och Valencia och det är främst kurser i övertändning, kem, ledning och rökdykning som efterfrågas. Både brandmän och instruktörer utbildas. Utbildningarna genomförs dels i Rosersberg, dels vid deras hemmastationer i Spanien. I Spanien finns både regionala och kommunala brandmän, bomberos. Enbart i Madridområdet finns drygt Man har inga nationella brandskolor, utan brandmän utbildas lokalt på stationerna. Det är en av anledningarna till att de fått upp ögonen för svensk brandutbildning. Traditionen med spanska besök sträcker sig bakåt i tiden. Redan i slutet av 80-talet hade man de första kontakterna med spansk räddningstjänst. Nu tycks utbildningarna ha tagit fart igen. Utbildning i skogsbrandsläckning Efter stormen Gudrun har utbildning inom skogsbrandsläckning efterfrågats. Räddningsverket tar nu fram ett utbildningspaket inför våren De stormfällda skogarna har fört med sig särskilda risker och vi tror att man kan behöva fräscha upp sina kunskaper, säger Lars-Gunnar Strandberg, Räddningsverket. Kompetensen behöver fyllas på, det man inte gör så ofta faller lätt i glömska. De nya skogsbrandsutbildningarna vänder sig både till insatsledare och brandmän, både heltid och deltid. Utbildningen innehåller taktik, metoder och information om resurser. Det kommer även att finnas utbildning som fokuserar på att förebygga skogsbrand som bland annat riktar sig till skogsfolk, som skogsägare och arbetsledare i skogsbolag. Kurserna hålls på Räddningsverkets skolor i Skövde och Revinge.

10 10 nyheter Sirenen Nr En olycka kommer sällan Det ska olycksutredningar sätta stopp för ÄNGELHOLM. Att utreda olyckor är att sticka ut hakan. Det är känsligt att påtala brister i andra förvaltningar. Man får vara beredd att ta några smällar, säger Jan Klauser, brandmästare i Ängelholm, som sedan juni 2004 utreder olyckförlopp och insatser i kommunen. Olycksundersökningar Kommunerna ska enligt lag undersöka alla olyckor. Ängelholm är en av de kommuner i Sverige som snabbast kom igång med olycksutredningar. Jag har åkt brandbil i 25 år, nu har jag fått möjlighet att utvecklas med helt nya arbetsuppgifter, säger Jan Klauser som blivit kommunens enmansutredare. Han åker fortfarande som insatsledare, men inser att det vore bättre att jobba dagtid. Arbetet som olycksförloppsutredare kräver mycket kontakter med andra förvaltningar och myndigheter på kontorstid. Grunden för utredningsarbetet är insatsrapporterna. Han tittar på alla och utifrån olika kriterier beslutas om det krävs en fördjupad utredning av olyckan. Hittills har 18 olycksutredningar genomförts i Ängelholm, ytterligare tre är under arbete. Inte ute efter någon Han började med att titta inåt i den egna organisationen. Hur genomförs räddningstjänstens insatser? Visst skulle det kunna bli känsligt, men vi har en ung kår som är öppen för granskning. Meningen är ju att vi ska bli bättre på våra arbetsuppgifter och då krävs feedback, både positiv och negativ. Men det är viktigt att göra klart att det aldrig handlar om att skuldbelägga någon. Syftet är att titta på systemet. I regel beror felbedömningar på att det är fel i rutinerna. Efter fem-sex utredningar av olika insatser såg Jan Klauser att mönstret gick igen. Vi fann brister på ledningsnivå, bland annat vid övertagande och överlämnande av ledningen på insats, oklara befälsroller och oklar ordergivning. Det har resulterat i att man infört nya moment vid övning. Inte leka polis Olycksutredning ställer nya krav på räddningsledaren som inte enbart ska fatta beslut, utan nu också ska dokumentera och fotografera olyckan. En särskild lathund har tagits fram för att man inte ska missa något väsentligt under räddningsinsatsen. Vid större insatser kan det hända att Jan Klauser åker ut även om han inte är i tjänst. Men man måste ha en ödmjuk inställning, inte leka polis eller trampa in hur som helst. Som räddningsledare står man lite vid sidan om för att få en helhetsbild. Man ska ha ögon och öron på skaft. Passa på att fråga vittnen och samla in så mycket data och detaljer som är möjligt. Gärna gissningar, det är lite av poängen. Det här är en ny arbetsform, men jag tror att brandfolk är nyfikna av naturen. Olycksutredning är inte enbart skrivbordsarbete. Snarare hamnar man i helt nya möten och i mer utsatta situationer än tidigare. Som att sitta öga mot öga med socialchefen och påtala brister i hans förvaltning, eller att möta anhöriga till en människa som just tagit sitt liv. Infekterad situation I bland sticker man ut hakan och är obekväm, säger Jan Klauser och konstaterar att det krävs mod att ta upp fel i andra förvaltningar. En olycksutredning kring en spisbrand på ett vårdboende blev en het potatis. Vi fann brister i kommunikationen mellan ledning och personal, nycklar på vift och dåliga rutiner för brandskyddsutbildning av vikarier. När det framfördes togs det som kritik och inte som feed-back. Personer kände sig utpekade och det hela blev infekterat. Men samtidigt var det nödvändigt, rutinerna har ändrats och förmodligen har man förebyggt att en riktigt stor olycka inträffar. I ett annat fall ledde utredningen av en mindre olycka på ett fyrverkeriföretag till åtgärder. Destruktion av gamla pjäser orsakade en gräsbrand och lindrig personskada, resultatet blev att företaget fick lägga om sina rutiner och bygga en säkrare anläggning för destruktion. Stämma i bäcken En olycka behöver egentligen inte ha hänt för att utredas. En privatperson tipsade om en fälla för vildsvin som skulle placeras ut i naturen. Han reagerade på de risker som det förde med sig och undrade helt enkelt om detta var okej. Jan Klauser tittade närmare på fällan ur barnsäkerhetssynpunkt. Fällan var konstruerad så att ett barn lätt kunde krypa in i den och bli fast. Under arbetet togs kontakter med Naturvårdsverket, Konsumentverket och Räddningsverket. Det är nog en av de mer ovanliga utredningarna. Men det slutade med att tillverkaren tog bort fällan från sin hemsida, säger han. Återkoppling Han jobbar enligt metoden händelseutredning och beskriver direkta orsaker samt bakomliggande orsaker till olyckan, förslag till åtgärder samt återföring. Målet är att djuputreda 30 olyckor per år av totalt 550 larm. Erfarenheterna från utredningarna dras alltid internt men intresset är även stort från allmänhet och media. Jan Klauser efterlyser en nationell databas med olycksutredningar från andra delar av landet. Själv har han försett Räddningsverkets nationella centrum för lärande från olyckor, NCO, med ett flertal olycksutredningar. Tanken är att NCO så småningom ska samla olycksutredningar i en databas, tillgänglig för alla kommuner. Det är det bollplank man behöver. Poängen är ju att man efter varje utredning kan ge rekommendationer och förhindra att liknande olyckor inträffar på annat håll i landet. Klauser efterlyser även särskilda träffar för olycksutredare där man kan ut-

11 Sirenen Nr nyheter 11 ensam Det här är en ny arbetsform, men jag tror att brandfolk är nyfikna av naturen. Idrottsplatsen i Strövelstorp. Klockan på natten larmades räddningstjänsten. Då stod det nyrenoverade omklädningsrummet redan i lågor. Bakomliggande orsaken till branden var sannolikt en bygglampa som glömts på, säger Ängelholms enmansutredare Jan Klauser, räddningstjänsten. byta erfarenheter mellan kommunerna. I Ängelholms kommunala handlingsprogram slås de kriterier fast som ska gälla för en utökad olyckutredning: Stora händelser Olyckor som är billiga att åtgärda Olyckor som medför höga skadekostnader Upprepade olyckor Miljöolyckor Geografiskt betingade olyckor Själva räddningsinsatsen Där det finns intresse för kommunen KATARINA SELLIUS Tips Bilda nätverk Hitta någon/några andra kommuner att samarbeta med. Det här är nytt, man behöver bolla frågor med andra olycksutredare. - I mitt fall har brandorsaksutredare Tommy Nilsson i Landskrona blivit oumbärlig som samarbetspartner, säger Jan Klauser. Foto: KATARINA SELLIUS Hänt förut. En liknande olycka hände nyligen i Landskrona, det är viktigt att fånga upp sådana här erfarenheter och sprida dem vidare. Det är själva poängen, så vi slipper fler bränder av samma orsak, konstaterar Jan Klauser, alltid redo med digitalkamera och bandspelare i rockfickan.

12 12 nyheter Sirenen Nr Var femte kommun saknar ännu handlingsprogram Var femte kommun i Sverige saknade vid månadsskiftet augusti/september båda eller något av handlingsprogrammen för den förebyggande verksamheten respektive räddningstjänstverksamheten. Lagen skydd mot olyckor Bäst i klassen är Västernorrland, Värmland och Östergötland där samtliga kommuner antagit båda programmen. Väster- Björn Johansson botten hör till de sämre länen med knappt hälften av kommunerna godkända. Resultatet av verkets uppföljning visade att i landet totalt hade omkring 80 procent av kommunerna antagit handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. För räddningstjänst var motsvarande procentsats 83. Lagen om skydd mot olyckor hade vid uppföljningstillfället gällt i ett år och nio månader, en relativt lång tid kan man tycka. Strulet inte rimligt Resultatet i sig är inte bra. Det är klart att det alltid är problem när en ny lag träder i kraft men strulet måste ligga inom rimlighetens gräns och det här faller klart utanför den gränsen, anser Björn Johansson, handläggare på Räddningsverkets tillsynsavdelning, som gjort uppföljningen. Räddningsverket har skickat resultatet av uppföljningen till försvarsdepartementet och Foto: KATARINA SELLIUS En uppföljning som Räddningsverket gjort visar att i landet har 80 procent av kommunerna antagit handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. För räddningstjänst var motsvarande siffra något bättre, 83 procent. samtliga länsstyrelser. Varken verket eller länsstyrelserna förfogar över några rättsliga åtgärder som kan påskynda arbetet i kommunerna. Verket har bett länsstyrelserna att fokusera på fortsatt uppföljning av arbetet med handlingsprogrammen i tillsynen av kommunerna. Det finns inget stöd i lagstiftningen för sanktioner mot kommunerna. Vi måste utgå från att kommunerna vill och kan planera och organisera verksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor. Det är en viktig princip som håller både på kort och lång sikt, menar Klas Helge, handläggare på tillsynsavdelning på Räddningsverket. Orsakerna till att inte handlingprogramsarbetet i kommunerna nått fram till fullmäktigebeslut varierar. Organisationsförändringar, förbundsbildningar och sjukdomar hos enskilda handläggare är några exempel. Hoppas på förbättring Den fortsatta uppföljningen nu under hösten pekar trots allt på att många kommuner fattat beslut under hösten eller kommer att fatta beslut inom den närmaste tiden. Statistiken är från augusti. Vid nästa uppföljning ser det förmodligen betydligt bättre ut, hoppas Björn Johansson. Endast en handfull kommuner väntas inte klara av att ta sitt arbete i mål under innevarande år. ÅKE SVENSSON Nya lagen har misslyckats med de Två år har gått sedan lagen om skydd mot olyckor trädde i kraft ska Räddningsverket utvärdera hur lagen införts. Kommunerna är på god väg även om det går lite långsamt. Den enskilde har långt kvar, där har vi inte alls lyckats nå ut med budskapet. Det sa Brandskyddsföreningens VD Göran Schnell när han talade på Säkerhetstinget i Eskilstuna i början av oktober. Enligt Schnell ger lagen sex huvuduppdrag till kommunerna varav ett är att underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar en i sig unik lagbestämmelse. Räddningsverkets utvärdering (se separat artikel) visar att omkring 20 procent av kommunerna ännu inte fattat beslut om handlingsprogram. Den enskildes ansvar kretsar kring brandskyddet och där är bristerna mycket stora enligt Göran Schnell färre anmärkningar Brandskyddsföreningen har jämfört volymen skriftliga påpekanden enligt den tidigare brandsynen med volymen i dagens tillsyn och kan konstatera att det är omkring färre påpekanden. Brandsynen var en uppskattad myndighetsutövning där man jobbade mycket med råd och anvisningar. Vi tror inte att den minskade volymen myndighetsanmärkningar kompenseras fullt ut genom den enskildes egna åtgärder. Det är förmodligen så att det finns en mängd brister i brandskyddet som i dag inte uppmärksammas och många enskilda har ingen aning om att det är de som har ansvaret, säger Göran Schnell. Enligt Schnell finns många exempel där enskilda vänt sig till kommunen för råd och stöd men inte fått det med hänvisning till resursbrist. Kommunens egna enskilda har också kommit igång bättre än privata enskilda. Göran Schnell Vi tycker att stödet till den enskilde borde ha varit en av de viktigaste aktiviteterna att starta med. Göran Schnell är noga med att påpeka att föreningen inte gör anspråk på att ha en fullständig utvärdering av lagen, men han vill ha igång en diskussion om hur den enskildes ansvar konkret kan underlättas. Vi tror på lagen om skydd mot olyckor, det är en bra lag men vi får inte slå oss till ro och lita på att den enskilde fixar det, säger Schnell, som vill satsa hårdare på information. Borde ha gjort mer Schnell är också självkritisk och menar att både Brandskyddsföreningen och andra aktörer borde och kunde ha gjort mer. Nu vill han se mer av gemensamt agerande från alla som har ett ansvar, försäkringsbolagen, branschorganisationer, myndigheter med flera.

13 Sirenen Nr Följer inte lagen men dess andemening nyheter 13 MALMÖ. Malmö Stad är en av de kommuner som släpar med att anta handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Förklaringen är att kommunen valt en annan metodik för Strategiskt trygghetsarbete. Vi tycker vi ligger bra till utifrån Malmö Stads behov, säger räddningschefen Ken Henningson, väl medveten om att man inte följer lagens bokstav men kanske trots allt dess andemening. Bakgrunden är att Malmö Stad relativt nyligen genomfört en inventering av antalet handlingsprogram i kommunen och kommit fram till den imponerande summan 54. Inom Malmö Brandkår kände vi självklart stor inspiration inför det här med den nya lagen och handlingsprogrammen men vi insåg ju snabbt att komma ut i kommunen med vår entusiasm och väcka intresse för just våra frågor skulle inte bli så lätt, menar Ken Henningson. Arbetar målstyrt Räddningstjänsten har därför valt att införa en metodik för Strategiskt trygghetsarbete. I korthet innebär det att varje förvaltning får som tillikauppgift att arbeta målstyrt med säkerhets- och trygghetsfrågor inom sitt ansvarsområde och räddningstjänstens uppgift blir att stå för råd och stöd i själva metodiken. Fullmäktige har nu beslutat att det här är den väg man ska gå i Malmö Stad, men starten har påverkats av den pågående förbundsbildningen på räddningstjänstområdet. Räddningstjänstens avdelning för säkerhet och beredskap kommer till exempel inte n enskilde Schnell ser gärna kampanjer i samarbete med kommunerna som har huvudansvaret för att stödja den enskilde. Många utbildningsanordnare får i dag ställa in utbildningar i systematiskt brandskyddsarbete. Det borde vara ett jättesug efter utbildning nu men lagen har uppenbarligen inget nyhetsvärde längre. Som exempel på svårigheterna att nå ut med lagstiftning nämner han lanseringen av den nya arbetsmiljölagen i början av 90-talet där Arbetsmiljöverket storsatsade men där man fortfarande efter tolv år med den nya lagen inte hade att följa med in i förbundsbildningen utan stannar kvar inom Malmö Stad just för att bland annat stödja den Ken Henningson nya metodiken Vi tycker det här är en mycket bra lösning för Malmö Stad. Handlingsprogrammet för räddningstjänstens del blir ett ansvar för förbundets direktion och jag tror att detta kan komma igång strax efter verksamhetsövergången som sker vid kommande årsskifte, säger Ken Henningson. För den förebyggande verksamheten kommer det att ta längre tid. Kommunfullmäktiges uppdrag till förvaltningarna är att det strategiska säkerhetsarbetet ska vara infört senast 1 januari 2007 för att sen löpande utvecklas och förbättras. Henningson är väl medveten om att Malmö Stad inte följer lagens bokstav men menar samtidigt att staten måste ha respekt för att handlingsprogrammen bara kan införas i kommunerna på det sätt som är möjligt utifrån varje kommuns förutsättningar. Jag är övertygad om att vi ligger på framkant när det gäller handlingsprogram och jag tycker att kritiken mot oss är onödig. Vi följer inte lagens bokstav men den metodik vi valt är helt i linje med lagens andemening och kommer att ge oss färre skadade och döda i olyckor. För Malmö Stad är den här metodiken den enda möjligheten, allt annat hade varit ett spel för galleriet, menar Ken Henningson. fått fler än hälften av de mest riskfyllda verksamheterna att följa lagen. Måste agera nu Vi har en svår informationsproblematik att knäcka och vi kan inte vänta till Vi måste börja diskutera och agera nu innan vi ser facit. Lagen om skydd mot olyckor och kommunernas säkerhetsarbete hamnar därför i fokus på konferensen Brand maj i Sundsvall. ÅKE SVENSSON Foto: KRISTOFFER THESSMAN Nyckelrollsinnehavare på en skadeplats med utsläpp av kemikalier, polisinsatschef, räddningsledare och sjuksvårdsledare. I denna grupp ska bland annat klaras ut vem som gör vad vid personsanering. Personsanering vid utsläpp farliga ämnen: Samverkan nyckeln till effektiv insats Personer som utsätts för kemikalier och andra farliga ämnen måste snabbt saneras. Förutom rätt utrustning krävs samverkan mellan räddningstjänst, sjukvård och polis. Ansvarsförhållandena har dock varit oklara. Nu ska det bli ordning och reda. Personsanering Räddningsverket och Socialstyrelsen har gemensamt på regeringens uppdrag utrett vad som krävs för att säkerställa en snabb och effektiv sanering av människor som utsatts för farliga ämnen. De båda myndigheternas förslag blev klara i maj. Regeringen gillade innehållet och uppmanade Räddningsverket och Socialstyrelsen att gemensamt gå vidare. Under 2006 ska förslagen i rapporten införas på bred front så att alla kan jobba efter de nya riktlinjerna från 2007, säger Räddningsverkets projektledare Michael Wermelin. Kall, varm och het zon Utredningen har fokuserat på metoder, organisation och utveckling. En ny skadeplatsorganisation införs. Den innebär bland annat: Skadeområdet indelas vid större eller allvarligare händelser i tre zoner, kall, varm och het. Antalet zoner kan vara färre, det styrs främst av ämnets farlighet och behovet av skyddsnivåer för personalen. Liknande indelning finns för övrigt redan i flera europeiska länder. Gemensam terminologi. 33 vanliga termer på skadeplatser med farliga ämnen har definierats. Listan är skapad i samarbete med berörda organisationer. Samverkansinitiativ. Syftar till bättre samverkan i skadeområdet mellan de tre operativa organisationerna, räddningstjänst, sjukvård och polis. Den gemensamma ledningen om tre personer (en från respektive organisation) ska tidigt klara ut vem som ska ansvara för vad i det operativa arbetet. Typen av händelse avgör vem som ansvarar för insatsen och zonindelningen. Samverkan är nyckeln till framgång och därför är det viktigt att såväl ledningspersonal som de operativa styrkorna övar. Samverkan kan lösa de problem som funnits, exempelvis om sjukvården eller räddningstjänsten som ska genomföra sanering, säger Michael Wermelin. Lagstiftningen säger inte alltid vad som ska gälla. Tolkningsutrymme har funnits, men även okunnighet och revirpinkande har spelat in. Det måste fungera Rapporten och det fortsatta arbetet omfattar så kalllade CBRN-ämnen, som står för Chemical, Biological, Radiologial och Nuclear (alltså kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära). CBRN ersätter gamla förkortningar som ABC och NBC. Det mer begripliga samlingsnamnet på svenska är alltså farliga ämnen. Större olyckor med dessa ämnen är sällsynta. De är inte särskilt frekventa, men de gånger de inträffar måste det fungera. Vanan från insatser är därmed begränsad och det gör realistiska övningar ännu viktigare, säger Wermelin. Kvällspass med sanering Räddningstjänster med kemindustrier och de större kårerna generellt i landet övar återkommande. I mindre kommuner är det värre och på deltidskårerna räcker inte övningstiden till. Därför är många kårer dåligt rustade. Kanske vore det bättre att någon gång köra ett kvällspass med kemskydd och sanering i stället för enbart brand eller trafikolycka, något som de flesta redan är duktiga på, funderar Wermelin. Rapporten om personsanering tar även upp en rad andra frågor, exempelvis: Skydds- och saneringsutrustning. Här finns brister hos räddningstjänst, sjukvård och polis. Indikering. Bland annat gränsvärden för olika zoner, nyanskaffning och omfördelning av indikeringsutrustning, metoder för mätning. Utbildning. Kompetensen varierar kraftigt. Ett steg i rätt riktning är den nu pågående utbildningen inom CBRN av så kallade first responders inom blåljusmyndigheter. Sammanlagt ska utbildas. En stor satsning och man har redan hunnit ungefär halvvägs. Funktion för länssamverkan inrättas, där bland andra Räddningsverkets kemkoordinatörer ska ingå. STIG DAHLÉN

14 14 nyheter Sirenen Nr Räddningsverket kritiseras i revision Nationellt program saknar klar inriktning och mål Räddningsverket får svidande kritik av internrevisorn för sättet att driva det nationella skadeförebyggande programmet: Programmet saknar klar inriktning och mål. Verksledningen har enbart tagit beslut om en mindre del av programmet. Nationella skadeförebyggande programmet Det är några av punkterna i internrevisor Bengt Grudes ganska tuffa sågning av Räddningsverkets hantering av det nationella skadeförebyggande programmet. Räddningsverket tog 2002 över programmet från Folkhälsoinstitutet. På verket sågs det nya ansvaret ligga i linje med ambitionerna om en bredare ansats och utveckling mot Säkerhetsmyndigheten. I revisionsrapporten konstateras att verket vid övertagandet av ansvaret inte var medvetet om vilket innehåll det nationella skadeförebyggande programmet hade. När det gäller det nationella skadeförebyggande programmet låg fokus enbart på en säker och trygg kommun, alltså på den lokala nivån, säger Bengt Grude. Det är graverande I det samarbetsavtal som 2002 tecknades med Folkhälsoinstitutet står att arbetet skulle bedrivas på nationell, regional och lokal nivå. Vad det innebar hade inte man inte klart angett. I revisionsrapporten konstateras: När programansvariga vid verket skapade en verksamhetsplan för 2003 hade ambitionen förändrats kraftigt och nu fanns en diger lista över uppgifter som programmet hade att utföra. Beslut om en sådan omfattande utökning borde ha tagits av generaldirektören eftersom inriktningen måste Foto: MICKE SOLEBRIS Barnolycksfall och säkerhet för barn är en ny uppgift som Räddningsverket ska fortsätta ha det nationella samordningsansvaret för, säger Elisabeth Söderberg, avdelningschef på Räddningsverket. Däremot ska verket i framtiden troligen inte ha samordningsansvaret för nationella skadeförebyggande programmet i sin helhet. Verket får i en internrevision hård kritik för sitt arbete med programmet. bedömas vara av strategisk karaktär och skulle innebära behov av resurser. I stället var det projektledaren inom projektet Tvärsäkerhet som tog beslutet. Det var en stor uppgift verket tog på sig och det är graverande att ett sådant beslut inte underställdes verksledningen, säger Grude. Programmet har avstannat Grude säger att Räddningsverket fortsatt att koncentrera resurserna till den lokala nivån. Avdelningschefen om framtiden: Jag välkomnar revisionsrapporten. Den kommer att leda till en del förändringar och förbättringar. Det säger Elisabeth Söderberg, chef för den avdelning på Räddningsverket som drivit det nationella skadeförebyggande programmet. Internrevisor Bengt Grudes rapport föredrogs i Räddningsverkets styrelse den 26 oktober och har i detalj ännu inte hunnit diskuteras på Söderbergs avdelning. Men givetvis har vi samtalat en del, bland annat om Räddningsverkets mandat. Så snart vi har utvärderat innehållet i rapporten kommer vi att föreslå åtgärder och redovisa dem för Räddningsverkets styrelse, säger Elisabeth Söderberg. Förtydliga uppdraget Hon har redan haft en dialog med försvarsdepartementet. En instruktion till Räddningsverket på detta område är Det har man förvisso gjort bra, även om hittills bara 14 kommuner är så kallade säkra och trygga kommuner. Men nationella skadeförebyggande programmet innehåller så mycket mer och med många organisationer och myndigheter inblandade. I revisionen har jag haft kontakt med andra inblandade myndigheter och organisationer och flera tycker att programmet avstannat. På högre nivå tycks okunskapen om programmet vara stor och cheferna omedvetna om att den egna organisationen över huvud taget finns med, säger Grude. Därför finns det anledning att ifrågasätta hela programmets betydelse för samhället och om det ens kan kallas nationellt. under beredning. Den kommer förhoppningsvis att förtydliga vårt uppdrag i det nationella skadeförebyggande programmet. Vilka blir de största förändringarna? Troligtvis att Räddningsverket inte kommer att ha samordningsansvaret för programmet Styrgrupp bör inrättas Han föreslår i revisionsrapporten att Räddningsverket bör kalla ledningen för de olika myndigheterna till ett möte för att klargöra programmets innehåll, inriktning, mål, mandat och roller. Om programmet i sin helhet då ifrågasätts kanske man bör överväga om det ska läggas ner. Om det finns förutsättningar att fortsätta kan man klara ut vilka organisationer som vill vara med, vilket ansvar dessa ska ha och hur de kan bidra ekonomiskt. Det är inte rimligt att Räddningsverket ska dra hela lasset och stå för alla kostnader. Ett förslag i revisionsrapporten är att det inrättas en styrgrupp med förankring på hög nivå i deltagande organisationer. Först då kan man få en styrning av programmet så att det ges en nationell prägel. Det är en förutsättning för att säkerställa resurser och för att skapa en vettig inriktning och innehåll inom programmet. Måste sätta ner fötterna Bengt Grude anser att Räddningsverkets ledning måste sätta ner fötterna, göra halt och tillsammans med andra berörda klara ut programmets innehåll och vilka som vill vara med. Av den enkät till medverkande centrala myndigheter som internrevisor Grude sammanställt framgår att en överväldigande del anser att programmet inte har gett några konkreta resultat. Enligt rapporten tycker de som arbetat på Räddningsverket med programmet att resurserna varit otillräckliga. Trots det tillförs nya aktiviteter, senast ett projekt om äldres säkerhet. Det är tvivelaktigt att ge sig i kast med nya uppgifter så länge man inte genomfört planerade åtgärder i programmet. Verksamheten måste anpassas till tillgängliga pengar, menar Bengt Grude. Över huvud taget anser Grude att den ekonomiska uppföljningen borde förbättras. STIG DAHLÉN Vi ska troligen inte ha samordningsansvaret i sin helhet. Vi ska samordna barnsäkerhetsfrågorna i landet, däremot inte frågan om äldres säkerhet, ej heller frågor om våld och självmord, säger Söderberg. STIG DAHLÉN

15 Sirenen Nr nyheter 15 Så här undviker du de vanligaste brandfällorna Jul- och nyår är den period på året då det inträffar allra flest bränder i byggnader i Sverige. Antalet insatser för brand i byggnad är ett normalt år mer än 50 procent högre i december än i juli. Sirenen hjälper dig att undvika de vanligaste brandfällorna. Helgrelaterade bränder Orsaken till de många bränderna i december är delvis vårt bistra klimat med behov av eldstäder och uppvärmningsanordningar av olika slag. Men en stor del av siffrorna i statistiken hänger samman med våra traditioner med levande ljus, fyrverkerier, tomtebloss och annat som kan vålla bränder. Den mest branddrabbade månaden är alltså december. Orsaken är framför allt adventsljusstakar. De fyra stearinljusen har oftast cirka åtta timmars brinntid. Farlig rutin Första söndagen i advent tänder vi ett av ljusen. Familjen tycker det är stämningsfullt och vackert men alla är samtidigt försiktiga och vaksamma så att det inte ska bli en brand. Nästa vecka tänder vi samma ljus en gång till samtidigt som vi tänder ytterligare ett. Den tredje och fjärde söndagen i advent har det första ljuset brunnit ner till mer än hälften. Samtidigt har vi blivit lite slarvigare med att hantera ljus och tändstickor. Det börjar gå på rutin... Det är mänskligt att glömma. Men med mossa och andra brännbara dekorationer i botten på adventsljusstaken kan katastrofen snabbt vara ett faktum. Den kortaste ljusstumpen brinner snabbt ner och startar en brand i mossan. Värmen gör att de andra längre ljusen börjar smälta. Ljusmassan sugs upp i resterna av dekorationerna. De fungerar som veke och det blir en rejäl brasa. När det är ljust ute är det extra lätt att glömma bort att släcka ljusen. Statistiskt sett inträffar de flesta ljusbränder mellan klockan 12 och 18. Mångdubbelt högre Räddningsverkets insatsstatistik visar att de flesta bränder i byggnader som orsakas av levande ljus inträffar på söndagar och helgdagar runt jul och nyår. Beräknat under en åttaårsperiod ( ) måste räddningstjänsten i Sverige ingripa mot i genomsnitt 0,9 ljusbränder per dag. Men vid advent och jul är siffrorna mångdubbelt högre: Insatser till brand i byggnad orsakad av levande ljus, genomsnitt per dag: 1:a advent 3,3 2:a advent 3,3 3:e advent 9,5 4:e advent 9,5 Julafton 10,1 Juldagen 5,0 Annandag jul 5,5 Nyårsafton 4,9 Det finns med andra ord all anledning att vara extra försiktig under den period som snart kommer. ULF ERLANDSSON Foto: MICKE SOLEBRIS Det kan handla om enbart några få minuter från att det tar sig i adventljusstaken till hela rummet är övertänt. Fem viktiga råd om levande ljus Byt den gamla mossan i adventsljusstaken mot icke brännbara dekorationer, till exempel vackra stenar eller snäckor. Använd ljusstakar av keramik eller metall. Se till att ljuset står stadigt och fritt så att inte en gardin kan fladdra till och fatta eld. Ett så kallat värmeljus får aldrig placeras direkt på brännbart underlag. Aluminiumkoppen som det står i är inte tillräckligt skydd. Lämna aldrig ett tänt ljus obevakat. En god regel är att den som tänder ett ljus också har ansvar för att det blir släckt. Tänd aldrig levande ljus eller tomtebloss i en julgran. Om granen är torr kan det bli en våldsam brand. OM OLYCKAN ÄR FRAMME Var försiktig med nyårsraketerna En brandvarnare som fungerar gör att ett brandtillbud kan upptäckas tidigt. Flera sammankopplade brandvarnare som börjar tjuta samtidigt ger ännu bättre skydd. Ta för vana att alltid byta batteri i brandvarnarna den första advent. Byt batteriet samtidigt i alla brandvarnarna vare sig det behövs eller inte. Med fasta rutiner blir risken att glömma mindre. Det viktigaste av allt är att ingen människa kommer till skada. De viktigaste åtgärderna vid brand är därför: RÄDDA, VARNA, LARMA, SLÄCK Att kalla på räddningstjänsten i en nödsituation kostar inget. Den servicen har du redan betalat på skattsedeln. Du kan väl nödnumret 112? Besvara larmoperatörens frågor. En handbrandsläckare som är lätt tillgänglig i bostaden ger dig en god chans att släcka själv. Räddningsverket rekommenderar pulversläckare 6 kilo. ULF ERLANDSSON En annan traditionsbunden verksamhet som vållar mycket skador är fyrverkerier och smällare. De orsakar visserligen ett mindre antal räddningsinsatser än de levande ljusen, men i gengäld blir skadorna ofta betydligt värre. Fyrverkerier Nästan varje nyårshelg omkommer människor vid olyckor med så kallade konstbomber. En sådan består av två krutladdningar i ett grovt papprör. Den ena laddningen är till för att kasta upp den andra flera hekto tunga fyrverkeripjäsen bortåt 80 meter upp i luften. Där briserar den i en kaskad av färgglada och ljudliga effekter. Försök inte tända igen! Problemet uppstår om stubintråden är skadad så att bomben inte avfyras. Gå i så fall inte fram och försök tända den igen! Det är bara den yttersta delen av stubintråden som brinner långsamt. Den invändiga tråden däremot brinner sekundsnabbt och gör så att den nedersta krutladdningen, kadusen, fyras av. Den yttre laddningen slungas iväg som kulan i en kanon. Att vara i vägen innebär en säker död. Genom försiktighet kan du undvika att bli en siffra i den årliga statistiken över skadade eller omkomna. Också mindre fyrverkeripjäser kan vålla bränder och personskador. Håll aldrig en tänd smällare i handen. Brinntiden hos stubintråden kan variera kraftigt. En raket där pinnen är skadad har ingen styrsel. Den kan fara iväg åt helt oväntat håll, kanske upp på en balkong eller in genom en fönsterruta. Stå i så fall för ditt misstag och ta genast kontakt med de boende. Varna andra och ring 112 om du misstänker att det börjar brinna. ULF ERLANDSSON Foto: KJELL GUSTAFSSON En missriktad nyårsraket kan få de här konsekvenserna. Den som tänder stubinen ansvarar för följderna.

16 16 nyheter Sirenen Nr Fyra myndigheter i rapport Olika syn på säkerhete Ill: Mats Björklund Produktion AB. Fyra myndigheter är överens om vad som påverkar personsäkerheten i tunnlar, men inte vilka åtgärder som ska prioriteras. Fyra myndigheter har haft regeringens uppdrag att ta fram underlag för ökad personsäkerhet i tunnlar. Men att få en gemensam syn har inte varit lätt. Myndigheterna är ganska ense om vilka faktorer som påverkar säkerheten, men inte vilken vikt de ska ges, säger Staffan Abrahamsson, Boverket. Tunnelsäkerhet Regeringen gav för drygt tre år sedan Boverket, Räddningsverket, Banverket och Vägverket uppdraget att tillsammans se över säkerhetsfrågorna. Skälet var att oklarheter kring säkerhetsnivåer och vilken lagstiftning som ska följas gjort att tunnelprojekt försenats och blivit dyrare. Myndigheterna har nu lämnat in en rapport. Och egentligen har vi väl inte åstadkommit så mycket konkret. Men problemen har beskrivits, och varför det är problem, säger Mattias Strömgren, Räddningsverket. Regeringen önskade allmänna råd med metoder för bedömningar av personsäkerhet. Några sådana blir det inte. Myndigheterna konstaterar att det inte går. Allmänna råd kan bara hänvisa till en lagstiftning. Men det finns ingen lag som specifikt reglerar säkerhetsnivåer eller personsäkerhet i tunnlar. Åtminstone fem lagar berörs och ingen av dem styr de andra. Varje tunnelprojekt måste därför ta hänsyn till och leva upp till samtliga lagkrav. Och däri ligger förstås en stor del av orsaken till att processer kan bli komplicerade. Planera för säkerhet För att underlätta planering och byggande av tunnlar har de fyra myndigheterna tagit fram ett förslag för hur man bör hantera personsäkerheten genom hela planeringsprocessen. Det handlar enkelt uttryckt om en gemensam syn i förberedelserna, vilka säkerhetsfrågor som är viktiga, hur riskinventering och riskanalyser ska göras. Vi är överens om mycket på principnivå, men inte i de Filmtajm för säkerhets skull ÄLVSJÖ. Andreas Beijer, brandman i Södertörn, har börjat ge regi. Det ska bli film för kollegorna. Jag upptäckte att den som fanns var väldigt gammal, säger han. 80-talsrullen har gjort sitt. Nu produceras en ny video. När det handlar om säkerhet måste utbildningen följa med sin tid. Pendeltågstrafiken i Stockholm, med 153 tåg i trafik, håller på att moderniseras. Inom tre år ska 40 procent av tågen, de är från 1967, vara skrotade. Citypendeln, som är entreprenör för trafiken, har beställt in 50 nya tåg av modellen X60. Tågen blir ett lyft, inte minst säkerhetsmässigt. Men de kräver också uppdaterade rutiner för räddningstjänsten om olyckan skulle vara framme. Andreas Beijer är övningsansvarig för utryckande personalen i Huddinge. Han upptäckte att räddningstjänstens utbildningar och rutiner för insatser på tågen snart skulle vara helt förlegade. Därför tog han kontakt med Nisse Bohm, brand- och säkerhetsansvarig hos Citypendeln. De började samarbeta för att ta fram utbildningsmateriel åt räddningstjänsten. Vi ska försöka vara färdiga med filmningen under november, i början av nästa år ska utbildningsvideon finnas tillgänglig, säger Andreas Beijer. Vad det egentligen handlar om är att i slutänden öka säkerheten för våra passagerare. Men för mig är det mycket kul att se engagemanget hos brandkillarna, säger Nisse Bohm. Samtliga skift vid Huddinge brandstation har besökt Citypendelns anläggning i Älvsjö. En research för att kartlägga behoven. 11 oktober genomfördes en stor övning med fingerad kollision mellan buss och tåg. Viktiga detaljer När utbildningsmaterialet är klart kommer sex räddningstjänster, från Enköping-Håbo i norr till Södertörn att erbjudas utbildning. En person från varje station får åtta timmar utbildning. Förutom ökad kunskap får de med sig filmen och ett insatskort som Banverket tagit fram. Utbildningen ska sedan spridas vidare på varje station. Vi har för vår filmare poängterat vikten av att få med detaljer, exempelvis hur man använder nödöppnaren som sitter på utsidan av tåget, säger Nisse Bohm. Hur få tåget att stå stilla, hur man bryter strömmen, vilka oljor och andra brännbara vätskor det finns, hur man kommer in i tåget, vilka lyftpunkter det finns, hur man utrymmer effektivast; det är information räddningstjänsten också får via insatskortet. De nya X60-tågen har rökdetektorer i förarrummet och värmedetektorer i varje vagn. Sätesklädseln är brandskyddad. Vid brand sektioneras vagnarna automatiskt, varje brandcell blir 25 meter. Nytt är också att all el finns på tågets taket, istället för under vagnarna. Den främsta anledningen är att vagnarna handikappanpassats och därför är lägre. Men det betyder också att vid elbrand riskerar man inte rök in genom vagnarna, den försvinner upp i luften. Dessutom slipper vi krypa bland elanslutningar om vi ska jobba under tåget, säger Andreas Beijer. Slänger av stegar Tågen är också försedda med brandsläckare och utrymningsstegar. Tyvärr kan vi inte ha stegarna ute i vagnarna, de är inlåsta i förarhytterna. Det beror på att illbattingar slänger dem av tågen. Men stegar är egentligen inte bra, det finns skaderisk vid utrymning. I stället borde vi ha kuddar, ungefär som på flyg, där passagerarna kan kanas av vid olyckor. Någon borde uppfinna det, säger Nisse Bohm. Vilken är den vanligaste orsaken till brand på tågen? Att folk står och röker i gummibalkarna mellan vagnarna och lämnar fimpar som börjar glöda. En större risk är om det blir tätt i ventilationen och det medför överhettning. PER LARSSON

17 Sirenen Nr nyheter 17 n konkreta frågorna, säger Omar Harrami, Räddningsverket. Utrymningsvägar En konkret fråga är exempelvis utrymningsvägar. Där har Banverket och Räddningsverket varit oense tidigare i bygget av Botniabanan. Det är fortfarande mellan dessa båda myndigheter som de största skillnaderna finns när det gäller riskvärdering. Banverket är mest inriktat mot sannolikhetsbegränsning, Räddningsverket mera på konsekvensbegränsning, säger Staffan Abrahamsson. Banverket vill prioritera planfria korsningar, det är där de flesta dödsolyckorna i samband med järnvägstrafik inträffar. Räddningsverket anser att det måste väga tungt att en olycka i en tunnel kan få stora konsekvenser. Man kan till exempel inte ha livbåtar för 20 personer på en färja med passagerare därför att endast 20 i genomsnitt drabbas av olyckan, säger Mattias Strömgren som jämförelse. Myndigheterna är överens om att utrymning ur tunnel i huvudsak måste ske på egen hand. Men det finns olika uppfattningar om vilka krav det ställer. Hur tätt måste utrymningsvägar placeras? Sprinklas tåg eller tunnlar behöver kanske inte vägarna ut vara lika många. Avståndet mellan utrymningsvägar är upprinnelsen till hela den här diskussionen. Och utifrån hur tunnlar byggs i dag styrs diskussionen om säkerhetsnivån. Men man kan tänka sig andra sätt att åstadkomma god säkerhet, säger Omar Harrami. Han tillägger: Det måste finnas en miniminivå för personsäkerheten, problemet är att uttrycka hur det ska se ut. Se till enskilda fallet Många faktorer påverkar, det svåra är att väga dem mot varandra. Sådana frågor måste lösas i det enskilda fallet. Det vi visar nu är vilka som bör diskutera vad och när i processen det bör göras, säger Staffan Abrahamsson. Han konstaterar att ödmjukheten mellan myndigheterna är viktig. När två personer står mittemot varann har de olika uppfattning om vilken riktning som är till höger. Vi ser saker på olika sätt och det måste man komma ihåg och acceptera. Mångåriga projekt En del av arbetet för de fyra myndigheterna har varit att kartlägga hur personsäkerhetsfrågor behandlas i de olika lagstiftningarna. Trafiktunnlar byggs inte ofta och projekteringstiden är mångårig. Det kan medföra att lagkrav ändras under tidens gång. Det medverkar också till en komplicerad process. Det konstateras i rapporten också att sambandet mellan ekonomi och fysisk planering måste stärkas, budgetskäl får inte orsaka dåligt skydd. PER LARSSON Fotnot: Rapporten med bilagor finns att ladda ner från Boverkets hemsida, Foto: PER LARSSON Nya och säkrare tåg på gång. Men för att även säkerhetsarbetet ska hänga med samarbetar Nisse Bohm, Citypendeln, och Andreas Beijer, räddningstjänsten i Södertörn, om en utbildningsvideo för utryckningsstyrkorna. Kommunals förbundsstyrelse tar upp fallet Håkan Ask På tisdag den 8 november kommer troligen Kommunals förbundsstyrelse att ta upp fallet Håkan Ask, ordförande för Kommunals sektion 45 vid räddningstjänsten i Malmö. Styrelsen för Kommunal Skåne beslöt vid ett möte i slutet av oktober att rekommendera förbundets styrelse att skilja Håkan Ask från alla fackliga uppdrag. Bakgrunden till Kommunal Skånes beslut är den långa strid som utkämpats mellan facket och ledningen för räddningstjänsten i Malmö. Medlemmarna var kritiska till vårt beslut att Håkan Ask inte kan sitta kvar som ordförande för brandmännen, säger Gullbritt Adolfsson, ordförande i Kommunal Skåne. Medlemmarna gav honom sitt stöd, men vi kan inte ha en ordförande, som bidrar till att arbetsgivarna inte längre vill samarbeta med kommunal överhuvudtaget. Risken för oss i Kommunal Skåne är att vi inte når ut till medlemmarna med vårt budskap om varför vi fattat detta beslut, säger Gullbritt Adolfsson, som till Sydsvenskan sagt att Håkan Ask inte följer demokratiskt fattade beslut och kommunals syn på jämställdhet. Kommunals förbundsstyrelse har möte den 8 november. Dagordningen är inte hundraprocentigt klar ännu, men det lutar åt att detta ärende kommer upp vid styrelsemötet, säger ombudsman Lena Retzius. Helsingborg söker pengar för Kemira-olyckan Kemiraolyckan i början av februari i år kostade räddningstjänsten i Helsingborg omkring 6,3 miljoner kronor. Det var tidigt på fredag den 4 februari som en cistern rämnade på Kemiras anläggning i hamnen och svavelsyra rann ut i Öresund. Räddningsinsatsen var inte över förrän natt till måndag den 7 februari. Kostnaderna för insatsen rör främst extrainkallad personal, men också ersättning för förstörd utrustning och geologiska undersökningar. Självrisken grundad på kommunens skatteunderlag uppgår i Helsingborgs fall till 3,5 miljoner kronor. I bästa fall kan staten ersätta Helsingborgs stad med mellanskillnaden på drygt 2,5 miljoner kronor. Ansökan har kommit till Räddningsverket, men har inte behandlats ännu. 800 kemskyddsdräkter mot fågelvirus i Rumänien På begäran av den rumänska staten skickade Räddningsverket i mitten av oktober 800 lätta kemskyddsdräkter och skyddsmasker till Rumänien som skydd vid hanteringen av fåglar med misstänkt fågelvirus. Under ett par dagar utbildade jag 40-talet veterinärchefer i hur de skulle använda sig av både dräkter och masker, säger Per- Åke Kristensson, ansvarig för kemikalieolyckor vid Räddningsverket. De här lätta C-skyddsdräkterna är egentligen för engångsanvändning, men rätt hanterade passade de bra för det arbete som veterinärerna skulle göra i Rumänien. Den svenska insatsen beräknas kosta högst kronor och är enligt försvarsminister Leni Björklund ett bra exempel på hur det europeiska samarbetet kring räddningstjänst ska fungera. Många skogsbränder och gräsbränder i oktober Ur led är tiden. Hälsingland härjades andra halvan av oktober av ett stort antal skogsbränder och även räddningskårer i Gästrikland fick rycka ut på de för årstiden ovanliga insatserna. Flera av bränderna upptäcktes intill älgjaktpass. Även om jägarna tror sig ha släckt efter sig kan elden ha fått fäste en bit ner i den torra marken och blossat upp senare. Efter ett antal bränder beslutades om eldningsförbud en sannolikt helt unik åtgärd i Norrland i slutet av oktober. Det varma oktobervädret fick oväntade konsekvenser även på annat håll. Räddningstjänster i södra Sverige fick i mitten av oktober rycka ut till flera gräsbränder. Och på Öland plockades jordgubbar den 1 november! Medeltemperaturen i oktober i Sverige i sin helhet har varit hela tre grader varmare än normalt. En effek av klimatförändringar, eller? Det ska vi låta vara osagt, men visst ur led är tiden!

18 räddningsdykning 18 Sirenen Nr Foto: KATARINA SELLIUS I vått och torrt följs räddningsdykare och dykskötare åt. David Nielsen, Halmstad och Mattias Åkerblom, Nyköping, utbildas under sju veckor vid Räddningsverket. Experter på det oväntade STOCKHOLM. Plus fyra grader på botten. Dy, gamla cyklar och bråte. Noll sikt. David har fastnat med livlinan i en kätting på fyra meters djup utanför Hornsbergsstrand på Kungsholmen. Men assistans från reservdykare reder det upp sig. Innan klockan är elva på förmiddagen har de sex räddningsdykareleverna redan räddat fem dockliv. De är inne på sin femte utbildningsvecka på Räddningsverkets räddningsdykarutbildning. Två veckor senare är de färdiga yrkesdykare med cerifikat A, dykbok och silvergroda kring halsen. Realistiska övningar Just den här oktoberdagen övas larmdyk under stress. Föregående veckor har man övat under kontrollerade former. Nu är det nästan på riktigt. Larm, påklädning i bil och livräddning. Lite klantigt att jag inte tänkte på att flytbryggan måste sitta fast med nåt på botten, men jag lärde mig nåt, konstaterar David Nielsen. Han är brandman i Halmstad sedan två år, efter utbildningen går han in i dykorganisationen när han kommer hem. Övningarna är så realistiska som möjligt. Rutiner nöts in för att dykarna ska bli trygga och fungera i pressade situationer. Oväntade situationer Vi övar incidenter och alla tänkbara problem som kan uppstå under ett dyk. Tränar upp rutiner för det oväntade, stressade situationer, problem med utrustningen, att man fastnar, tappar masken eller fenor, förklarar Janne Ström, som själv varit räddningsdykare i 25 år. Sedan 15 år är han instruktör. Kursen genomförs av räddningstjänsten i Stockholms, Kungsholmens station. Häftigast var nog när vi dök i 60 meter långa och kolsvarta tunnlar under Gamla stan, säger David Nielsen. Ställen man inte trodde fanns. Vi kände tunnelbanevagnarna vibrera ovanför. En övning som kan simulera dykning under is eller i andra slutna rum. Som mest dyker man på 40 meters djup. Tappar vikt På schemat står också dykning i kalkbrott, haveribanor i bassäng, fri uppstigning från 18 meter, helikopterövning, dykerimedicin, säkerhetsföreskrifter, materielvård och mycket annat under de 280 timmarna. Och torrdräkterna sitter ganska mycket lösare nu, utbildningen är fysiskt ansträngande, medger de. Flera av kursdeltagarna har dykt som sportdykare på fritiden. Nästan pinsamt att säga nu, säger Johan Kindvall, Linköping. Det skiljer sig så oerhört mycket i säkerhetstänkande och kunskap. I regel bygger all dykning på planering och säkerhet. I räddningsdykning är det precis tvärtom. Man hinner inte planera alls, du måste så snabbt som möjligt komma i vattnet. Springer du ut på en kaj och människor står och pekar ner i vattnet, kan du inte stanna och kontrollera dina grejer. Räddningsdykarutbildning leder till A-certifikat för att bli godkänd som yrkesverksam räddningsdykare. Sedan 2000 är Räddningsverket huvudman för räddningsdykarutbildningen i landet. Årligen genomför Räddningsverket Rosersberg två utbildningar i räddningsdykning, samt en räddningsdykarledarkurs. KATARINA SELLIUS Fotnot: Nästa kurs för räddningsdykare startar 20 mars. Räddningstjänsten Storgöteborg utbildar yrkesdykare GÖTEBORG. Räddningstjänsten Storgöteborg har startat landets första dykarskola för yrkesdykare. 24 blivande anläggningsdykare, varav tre tjejer, började 17 oktober en tvåårig utbildning efter gymnasiet, så kallad KY-utbildning. Största lektionssalen är hamnbassängen i räddningstjänstens nya Färjenäs dykarskola. Det är jättespännande att vara med från början att bygga upp en helt ny utbildning för yrkesdykare, säger Dan Hedberg, ansvarig för dykdelen i utbildningen. Våta och torra grupper Räddningstjänsten står för instruktörer från sin egen räddningsdykarorganisation. Eleverna delas in i våta och torra grupper, beroende på om de har teori eller praktik. Dykskolan har kapacitet för tolv åt gången. Här ska de lära sig lägga kablar och rör, armera och gjuta betong under vattnet, svetsa stål. Vi kommer även att jobba med tyngre utrustning med slang ner till 50 meters djup. Totalt lär det bli ett 80-tal dyk i olika miljöer och förhållanden. Dykeribranschen och statliga KY-myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har eftrefrågat skolan. Tidigare har utbildning skett inom försvaret. Utbildningen leder till A och B-certifikat och ska ansluta till den standard som utfärdas av IDSA (International Diving School Association).

19 Sirenen Nr räddningsdykning 19 Navelsträngen. Livlinan är enda kontakten med dykaren. Bubblor på ytan avslöjar var David Nielsen söker av botten efter den drunknade dockan. Dykskötaren Mattias Åkerblom styr var han ska leta genom att signalera med ryck i linan. Jobbar parvis. Joakim Eriksson, Linköping, är dykskötare. Ett vittne har sett en person simma för att sedan plötsligt sjunka. Mattias Åkerblom, Nyköping, dyker i för att söka. Veckans badanka. Blev en dubbel till Halmstad, David Nielsen och Roger Filipsson. Utmärkelsen förtjänas av den som exempelvis är nära att hoppa i vattnet utan fenor, tippar räddningsstege inklusive sig själv i vattnet... NORRKÖPING. I år har räddningsdykare räddat två personer i svåra drunkningstillbud. Jag tror att politikerna inser dykarnas värde, konstaterar Göran Olsson, dykansvarig i Norrköping. Hittills i år har Norrköping haft åtta dyklarm. Två av dem har varit särskilt lyckade. I januari räddades en kvinna ur vattnet sedan hon kört över en kajkant med sin bil. I april räddades en 3-årig pojke ur en damm. Båda låg uppskattningvis tjugo minuter under vatten, men klarade sig utan men. Norrköping har haft vattendykning i 40 år, i dag är räddningsdykarna 19 till antalet. I snitt larm per år. Av och till är verksamheten nedläggningshotad. Vi måste ständigt bevisa att vi behövs. Vid budgetförhandlingar är vattendykningen alltid uppe till diskussion, säger Göran Olsson. Norrköpings dykorganisation kostar omkring kronor om året. Det är billigt tycker jag. Om man räknar på vad ett räddat människoliv är värt, enligt Vägverket 17 miljoner. Eller om man jämför med att en ny stegbil kostar ett antal miljoner. Dykning hotad i besparingstider I dag finns räddningsdykning i 18 kommuner. Flertalet är ständigt hotade av nedläggning eller besparingskrav. I år lade Östhammar ner sin räddningsdykning. I samband med besparingar i kommunen stod vattendykningen högst upp på listan. Det har länge varit ett politiskt motstånd till dykverksamheten i Östhammar, ett motstånd som också delades av majoriteten av de anställda vid räddningstjänsten. Det var inget svårt beslut att lägga ner, även om jag själv ville annorlunda, säger Lars-Erik Falk, räddningschef vid räddningstjänsten i Norduppland. Östhammar har räddningsdykt sedan 1997, som mest med tio räddningsdykare i organisationen. I snitt tre larm per år. Är inte sannolikheten för att rädda någon väldigt liten? Jo, men sannolikheten är lika liten att rädda en person ur brand genom rökdykning. Men av tradition är det alltid så vi tänker och förbereder oss när vi rycker ut på brand. Räddade efter tjugo minuter under ytan 3-åring räddad ur damm 28 april Skada: Ingen En 3-årig pojke och hans mor besöker en handelsträdgård. När han lämnas utan uppsikt tar han sig bort till en inhängnad bevattningsdamm. Pojken kryper igenom staketet och faller i dammen. Efter tio minuter upptäcker mamman att sonen är borta. Hon börjar leta och hittar pojkens jacka vid staketet och mössan som flyter i dammen. Mamman och en man försökte själva söka efter pojken i det kalla vattnet. Larmet kom under övning men samtliga fordon var med och man kunde åka direkt. Det tog 8 minuter att köra. Dykaren hoppar i vattnet direkt och sjunker till botten, dammen är 2,5 meter djup, vattnet mörkt. Han hittar pojken direkt och lyfter upp honom. När han bryter vattenytan har det gått 10 min och 54 sek sedan larmet kom. Dykorganisationen kostade oss mindre är kronor om året. Det är inte mycket pengar i de här sammanhangen. Tog energi Det var egentligen inte kostnaden som var för stor, största anledningen till nedläggningen var att räddningsdykningen tog så mycket energi från övrig räddningstjänst, vid övningar och underhåll. Andra i organisationen fick stå tillbaka. Lösningen blev att man sålde ut hela verksamheten, dykare och utrustning, till ett saneringsföretag. Kommunen har tecknat avtal med företaget, som kan larmas ut på fem minuter. Medborgarna har inte fått någon försämrad service vill jag påstå. Balanserar på knivsegg När Räddningsverket undersökte utbildningsbehovet av räddningsdykare i landet för den närmaste 5-årsperioden kom man fram till cirka 120 dykare samt dykledare. Man fick även status på Kallt i vattnet De senaste livräddningarna tillskriver han den vältrimmade organisation och en stor portion tur. Vid båda tillfällena var det kallt i vattnet, plus att vi hittade dem snabbt. Ju kallare vatten, desto större är chanserna att klara sig. När hjärnan kyls ned krävs mycket mindre syre för att hålla den igång. I dag ser man annorlunda på drunknade personer. Förr ansåg man att det var för sent att rädda någon som legat fem minuter under vatten. I dag finns rapporter om personer som överlevt utan svårare hjärnskador efter minuter under ytan då vattnet varit riktigt kallt. Utbildning är den största kostnaden i en dykorganisation. Det kostar kronor att utbilda en räddningsdykare vid Räddningsverket. Är nivån onödigt hög på utbildningen? Nej, nivån är befogad. Det här är de svåraste dyken man kan göra, ofta på okända vatten, kanske kolsvart, under is. Lagen om skydd mot olyckor kräver inte att kommunerna ska hålla med vattendykare. Det är märkligt. Kommuner som har en riskbild med mycket vatten och möjlighet att ha en dykorganisation, bör absolut ha det. De flesta människor i Sverige tror att det kommer någon som kan rädda dem om de faller i vattnet. Men så är det tyvärr inte, säger Göran Olsson som även tar upp en annan aspekt: Även när det inte går lika bra och personen inte överlever, fyller vi en viktig funktion. Anhöriga känner ofta stor tacksamhet för att vi gjort så mycket vi har kunnat och hittat den omkomne. Kvinna räddad ur bil 19 januari Skada: Personskada KATARINA SELLIUS Svår halka orsakade att en 66-årig kvinna körde med sin bil över kajkanten. Anders Ekblom, var förste dykare i vattnet. Jag gick på bilens bubblor och landade på taket, på fyra meters djup. Jag såg kvinnan inne i bilen, dörren gick inte att öppna. Hon satt inte fast med säkerhetsbältet. Genom att krossa bakrutan kunde kvinnan dras ut. Efter att hon tagits upp för ambulansvård, gick han direkt ner igen. Då hade det gått 12 min 30 sek från det att larmet kom till räddningstjänsten. Jag tänkte hela tiden att det fanns någon mer där nere, kanske en liten knatte, det kunde ju ha varit en farmor eller så. Grumligt, dålig sikt. Kvinnan var dock ensam i bilen. De första dygnen var kritiska för kvinnan, som senare blev återställd. de olika dykorganisationerna. Dykningen balanserar på en knivsegg, diskuterar nedläggning, besparingskrav, utbildningen bör subventioneras för att kommunerna ska ha råd med dykning, utbildningen får ej bli längre eller dyrare, ekonomin styr, diskussioner om dykning eller ej var vanliga kommentarer från de 18 kommuner som i dag bedriver räddningsdykning. KATARINA SELLIUS

20 20 nyheter Sirenen Nr Fler vill lära sig simma mer pengar krävs Simkunnighet och vattensäkerhet kan bli bättre. Svenska livräddningssällskapet (SLS) slåss för att få utbilda fler, men pengarna räcker inte till. I Göteborg stod kvinnor och grät eftersom det inte fanns plats för dem på kursen, säger Mona Lisa Wernesten, utbildningsansvarig på SLS. Vattensäkerhet SLS ambition är att färre än 100 personer ska drunkna varje år. För att nå dit krävs mer utbildning. Vi skulle kunna dubbla antalet självskyddskurser, säger Wernesten. Om pengarna fanns. SLS får varje år 2,3 miljoner kronor för utbildningar, medel ur statskassan som går via Räddningsverkets budget till livräddningssällskapet. Det räcker till 50 vuxenkurser i vattensäkerhet, främst riktade till invandrare, och 190 kurser för sexåringar. Efterfrågan är avsevärt större. Jämfört med satsningar på att minska antalet döda i trafiken och i bränder är det småpengar som behövs för att öka simkunnigheten. Simskola viktigast Vattensäkerhet handlar om mer än att kunna simma. SLS vill att svenska folket ska känna till att vi har kallt vatten, hur snabbt man blir nedkyld, att flytväst ska användas, hur man beter sig på isar, med mera. Men det viktigaste för att få ner antal drunkningar anser SLS är att kommunerna bedriver simskola. Det borde alla kommuner ha i sexårsverksamheten, vid åtta-nio år börjar det bli för sent. Kommunerna har ett jättestort ansvar. Det är också solklart, det finns med i läroplanen för skolan. SLS ville att Räddningsverket skulle bli huvudman för vattensäkerhet, men regeringen svarade att det är ett kommunalt ansvar. För att öka säkerheten vid badanläggningar hjälper SLS till att utbilda kommunerna att själva kunna göra riskanalyser. Det har tidigare gjorts för simhallar, men nu har även en Foto: MICKE SOLEBRIS I Deje simhall i Värmland får alla förskolebarn i kommunen fyra veckors simskola. Det ger resultat var simkunnigheten bland barnen i årskurs 5 (200 meter, varav 50 meter ryggsim) 96,6 procent. Det kan jämföras med rikssnittet på 81 procent. Barnen i Deje får också simundervisning en gång i veckan i årskurs 1. Men för barn på övriga skolor i kommunen, som behöver resa till simhallen, har undervisningen i årskurs 1 dragits in. Det handlar förstås om att spara pengar, och simlärarna befarar att det kommer att försämra simkunnigheten. satsning kommit igång utomhus. Skåne län är först ut, där gör samtliga 33 kommuner en satsning i samarbete med SLS. Vissa badstränder, främst vid kusterna, har blå flagg. Det innebär att en viss service och vattenkvalité garanteras. Det kan också bli EU-krav på att det måste finnas livräddare på stranden för att få uppvisa blå flagg. Ett förslag är under utredning. Elever certifieras På Räddningsverkets utbildning i skydd mot olyckor får eleverna utbildning i vattensäkerhet. Samarbetet med SLS har lett till att utbildningen motsvarar livräddningssällskapets livräddarutbildning steg 1. De elever som vill kan avsluta utbildningen med att utföra ett prov och bli certifierade. Av de 160 elever som tog examen i våras tog 117 provet innan de gick ut, berättar Claes Jansson på Räddningsverket Revinge. Privata pooler blir allt fler, inte minst enklare varianter som placeras på gräsmattan. Och de ska ha skydd. Det krävs faktiskt staket kring pooler i trädgårdar. Ett barn kan vara chanslöst om det trillar i en pool med utvändig stege upp till bassängkanten. Alla nyanlagda pooler ska ha staket eller annat skydd, och det är ägarens ansvar, säger Mona Lisa Wernesten. Allmänt råd Inom Räddningsverket drivs på för att ett allmänt råd om livräddningsutrustning ska ges ut innan årets slut. Torkel Schlegel, jurist på Räddningsverket, jobbar med frågan. För honom handlar det om att hitta stöd i lagen för var man kan kräva livräddningsutrustning. Ett allmänt råd är trots allt en tolkning av lagens krav. Ett stort utomhusbad kan säkert betraktas som annan anläggning. Men en naturlig sandstrand, är det en anläggning? Ibland får jag en känsla av att man bara kräver livräddningsutrustning utan att veta om det gör nytta. Ställer vi krav måste de vara skäliga i lagens mening. Än så länge finns många obesvarade frågor, säger han PER LARSSON Simkunnighet Årskurs 1-3 Drunkningsolyckor procent Doppa huvudet och simma 25 meter 80 Känner till hur man bistår med förlängda armen 41 Årskurs 4-6 Kan larma Kan simma 200 meter varav 50 meter på rygg 81 Hämta ett sänke på 1,75 meters djup 79 Kan mun-till-mun andning 27 Kan stabilt sidoläge 35 Årskurs 7-9 Kan larma Kan simma 200 meter varav 50 meter på rygg 92 Hämta ett sänke på 1,75 meters djup 85 Kan stabilt sidoläge 46 Kan utföra HLR 21 Sker simundervisning i ditt/dina barns skola? Ja Nej Tveksam procent

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på veranda Sammanfattning av händelsen Klädesplagg antänds av en marshall placerad på veranda. Larm kommer till SOS via en mobiltelefon som pga

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Forskningsrapport Söråker s Robotics. Tsunami

Forskningsrapport Söråker s Robotics. Tsunami Forskningsrapport Söråker s Robotics Tsunami En tsunami är som en jättestor våg, om det börjar koka/bubbla i vattnet så är det en chans att en tsunami är på väg. Om en tsunami kommer så krossar den allt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

LIA handledarträff 20 21 mars i Revinge

LIA handledarträff 20 21 mars i Revinge MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (6) Antecknat av Monica Frick Närvarande Mötesdatum 2012-03-20--21 Frånvarande Mötestid LIA handledarträff 20 21 mars i Revinge

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti

barnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti barnhemmet i muang mai måndag 25 juli - söndag 14 augusti Tre veckor har gått sedan vi skickade förra veckobrevet. Detta för att vi tog oss några dagar ledigt och för att Sussi sedan gick och blev sjuk.

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

MÅNADSINFORMATION AUGUSTI/SEPTEMBER 2010

MÅNADSINFORMATION AUGUSTI/SEPTEMBER 2010 www.skogalundsklippan.com Information från Nya grannar MÅNADSINFORMATION AUGUSTI/SEPTEMBER 2010 Sllut på semester,, skollorna börjjar... Vi kan hälsa följande nya grannar välkomna och hoppas ni ska trivas:

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Mer kriterier/hållpunkter behövs av MSB för att vara lämpad!? Förändrade rekryteringskriterier för SMO utbildningen

Mer kriterier/hållpunkter behövs av MSB för att vara lämpad!? Förändrade rekryteringskriterier för SMO utbildningen Sammanfattning av gruppdiskussionerna utifrån fyra frågor: Vad skulle mer mångfald i räddningstjänsten leda till? Vad skulle behövas för att uppnå mångfald? Hur är arbetsklimatet i räddningstjänsten? Hur

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Kunskap före köp. Prisjakt finns för att människor skall få en möjlighet att fatta rätt beslut inför ett köp. Vi är här för konsumenterna.

Kunskap före köp. Prisjakt finns för att människor skall få en möjlighet att fatta rätt beslut inför ett köp. Vi är här för konsumenterna. Kunskap före köp Prisjakt finns för att människor skall få en möjlighet att fatta rätt beslut inför ett köp. Vi är här för konsumenterna. Som användare får du veta vad andra konsumenter tycker om en produkt

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer