Utrikes födda och institutionella förändringar i det svenska pensionssystemet

Transkript

1 Utrikes födda och institutionella förändringar i det svenska pensionssystemet Författare: Hanna Tell Handledare: Mats Hammarstedt Examinator: Dominique Anxo Termin: VT 14 Ämne: Nationalekonomi Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2NA00E 1

2 i

3 Abstrakt Syftet med denna studie är att analysera och jämföra inkomst från privat pension mellan utrikes födda individer som kom till Sverige före år 1970 och inrikes födda individer. Grupperna som har observerats är utrikes födda och inrikes födda, män och kvinnor som år 2008 var i åldrarna 65-66, samt 75 och uppåt. Syftet är att, med utgångspunkten att de utrikes födda erhåller lägre inkomstsnivåer från offentlig pension än de inrikes födda, analysera om de kompenserar med högre nivåer från privat pensionsinkomst. Studien visar på att utrikes födda i åldersgruppen 75 och uppåt erhåller något lägre inkomstnivåer från privat pension än motsvarande inrikes födda, i åldersgruppen är skillnaden större medan utrikes födda i åldersgruppen 65 erhåller avsevärt lägre nivåer än inrikes födda. Således kompenserar inte utrikes födda en lägre offentlig pension med privat pensionssparande. Studien visar även på att kvinnor, utrikes födda som inrikes födda, erhåller lägre nivåer från privat pensionsinkomst än män. Abstract The purpose of this study is to analyze and compare income from private pension between immigrants who arrived to Sweden before 1970 and natives. The group that have been observed are immigrants and natives, men and women whom in 2008 were in the ages 65-66, and 75 and older. The purpose is to, taking point of departure in that immigrants receive lower income from public pension than natives, analyze whether they compensate with higher income from private pension. The study shows that immigrants from the age group 75 and older obtains a somewhat lower level from private pension than corresponding natives, in the age group is the difference larger while immigrants in the age group 65 receive significantly lower income levels from private pension than natives. Accordingly, immigrants do not compensate a lower public pension with private pension savings. The study also shows that women, immigrants as well as natives, obtain lower levels of income from private pension than men. Nyckelord Pensionssystemet, utrikes födda individer och privat pensionsinkomst. ii

4 iii

5 Innehåll 1. Introduktion Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Disposition Tidigare forskning Teori Pensionssystemets utveckling Det gamla pensionssystemet Pensionsreformerna Det nya pensionssystemet Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden Integration på arbetsmarknaden och sysselsättningsnivå Förvärvsersättning Humankapital Diskriminering på arbetsmarknaden Förklaring av data och metod Data Metod Resultat Alla utrikes födda Utrikes födda grupperade efter ursprungsregion Jämförelse mellan ursprungsregionerna Diskussion och slutsatser Rekommendationer Referenser Appendix iv

6 1. Introduktion 1.1 Problemdiskussion Ett nytt pensionssystem trädde i kraft år 1998, från ett relativt lättförståeligt pensionssystem har Sverige övergått till ett mer komplicerat bestående av tre delar: Offentlig pension, tjänstepension och privatpension. I sin allra enklaste form kan det nya pensionssystemet liknas vid en pyramid bestående av tre skikt. Bottenskiktet, det största skiktet utgörs av offentlig pension, mittenskiktet av tjänstepension och det översta skiktet, det vill säga det minsta skiktet utgörs av privat pension (Bergh, 2012: 5-7). Med avseende på offentlig pension och tjänstepension baseras pensionsnivån på livsinkomst, det vill säga den totala pensionsnivån är inkomstbaserad och antal år i arbetslivet är av stor betydelse (Flood & Mitrut, 2010: 19). Antalet utrikes födda i Sverige har ökat. Enligt SCB (2012) var cirka fyra procent av den svenska befolkningen födda utlandet år 1960, år 2011 var motsvarande siffra 15 procent. Antalet äldre individer har även ökat, vilka tillsammans skapar en ökad andel äldre utrikes födda (SCB, 2012: 30). Att inkomstnivån från det nya pensionssystemet baseras på livsinkomst medför en risk för utrikes födda som kommit till Sverige i sen ålder och spenderat delar av den arbetsföra åldern utomlands. Med det kan ett stort antal utrikes födda väntas få en låg framtida pensionsinkomst (Ekberg & Lindh, 2011: 33). Tidigare studier har visat att utrikes födda erhåller en lägre pensionsinkomst än inrikes födda. Denna studie granskar huruvida utrikes födda kompenserar en lägre offentlig pensionsinkomst med privat pensionssparande. Studien granskar även faktorer som ligger till grund för och möjliggör den framtida pensionsinkomsten respektive privat pensionssparande, det vill säga faktorer som påverkar de utrikes föddas position på arbetsmarknaden. Det finns en mängd forskingslitteratur gällande utrikes föddas position på arbetsmarknaden men endast ett fåtal gällande utrikes födda över arbetsför ålder, med avseende på eventuella kompensationsmedel är studien unik. 1

7 1.2 Problemformulering Med utgångspunkten att utrikes födda erhåller en lägre offentlig pensionsinkomst än inrikes födda, kompenserar de utrikes födda med högre inkomstnivåer från privat pension? Har ursprungslandet någon betydelse i fråga om privat pensionssparande? 1.3 Syfte Syftet med studien är att analysera pensionsinkomster mellan utrikes och inrikes födda individer, detta med ett speciellt avseende på privat pension. I vilken utsträckning finns sådana inkomstskillnader, skiljer de sig mellan kvinnor och män samt har individens ursprungsland någon betydelse? Syftet är att bekräfta och vidare fastställa den ekonomiska situationen för utrikes födda över arbetsför ålder och med utgångspunkten att de erhåller en lägre offentlig pension, utreda om de kompenserar med privat pensionssparande. Enligt pensionsmyndigheten (2013) kommer pensionsinkomsten bland individer födda 1954 eller senare att omfattas helt av de nya reformerna (pensionsmyndigheten, 2013) Ett succesivt övergående pensionssystem gör syftet särskilt relevant då flertalet forskare, där bland annat Ekberg och Lindh (2011), talar för att de nya reformerna har en negativ inverkan på utrikes födda (Ekberg & Lindh, 2011: 39). 1.4 Avgränsningar Studien kommer att avgränsas till det svenska pensionssystemet, således kommer pensionssystem i andra länder inte att granskas. Undersökningen baseras på ett datamaterial som innefattar pensionsinkomster år 2008 för utrikes och inrikes födda individer som anlände till Sverige före år 1970, med det begränsas studien till specifika invandrarkohorter. Syftet med studien är, som nämnts ovan, att utreda om utrikes födda kompenserar med privat pensionssparande, avgränsningen har gjorts till just privat pensionssparande. Andra eventuella kompensationsmedel kommer inte att utredas. 2

8 1.5 Disposition Studiens disposition är enligt följande: I kapitel två presenteras tidigare forskning, det finns få studier inom ämnesområdet vilket resulterar i en kortare redogörelse, kapitel två påvisar därmed studiens relevans. I kapitel tre förklaras det svenska pensionssystemets utveckling, det vill säga det gamla systemet, behovet av reformer, samt det nya pensionssystemet. Detta för att skapa en grundläggande förståelse. Kapitel tre presenterar även teoretiska utgångspunkter vilka grundar för en vidare analys av pensionsreformernas effekter på utrikes födda individer samt möjligheter till ett privat pensionssparande. Teoretiska utgångspunkter vilka mäter ekonomiska resurser i arbetsför ålder, blir på så vis även mätfaktorer med avseende på individens framtida pensionsinkomst. I kapitel fyra presenteras den datasamling undersökningen baseras på, samt en kortare metodologisk redogörelse. Själva undersökningen genomförs i kapitel fem och en sammanfattande diskussion samt slutsatser återfinns i kapitel sex. 2. Tidigare forskning Det finns ett begränsat utbud av studier gällande utrikes föddas pensionsinkomster. En av de fåtal studier som berör ämnet är skriven av Ekberg och Lindh (2011). De har undersökt pensionsinkomsten för utrikes födda som var folkbokförda i Sverige 2008 men som bosatt sig i Sverige före år 1970 och sedan jämfört med inrikes födda, så kallade tvillingar (begreppet tvillingar förklaras i delkapitel 4.1). De utrikes födda i fråga etablerades väl på arbetsmarknaden och har haft likartad sysselsättningsnivå samt löneutveckling som de inrikes födda. Ändå har lägre nivåer från offentlig pensionsinkomst påvisats bland de utrikes födda, också skillnader mellan olika åldersgrupper och kön. Via data från statistiska centralbyrån, SCB, och Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning, CAFO, har Ekberg och Lindh visat att den offentliga pensionen för individer 70 år och över inte skiljer sig så mycket mellan utrikes och inrikes födda. I åldersgruppen däremot är offentlig pension betydligt lägre för utrikes födda. Skillnaden mellan åldersgrupperna har troligtvis sin förklaring i att de äldre individerna innefattas av det gamla pensionssystemet, det vill säga att pensionsnivån grundar sig på de 15 år med högst arbetsinkomst. Medan en blandning av det gamla och det nya systemet avgör pensionsnivån för de yngre individerna. En yngre individ har större inverkan av det nya systemet, där den summerade livsinkomsten är viktig. Mot denna bakgrund är det tydligt att det gamla 3

9 pensionssystemet var mer fördelaktigt för de utrikes födda och att de nya reformerna kan väntas ge ett större antal utrikes födda individer lägre pensionsinkomster. Flood och Mitrut (2010) belyser också att gapet mellan utrikes och inrikes födda pensionsinkomst kan förväntas öka. Författarna har analyserat den förväntade pensionsinkomsten för en grupp individer födda utanför OECD-området med en svag anknytning till den svenska arbetsmarknaden. Förutom att analysera dagens situation gällande utrikes föddas pensionsinkomst har de även analyserat den förväntade framtida pensionsinkomsten för utrikes födda som idag befinner sig i arbetsför ålder. Resultaten pekar på en lägre framtida pensionsinkomst för utrikes födda i jämförelse med inrikes födda och framför allt med avseende på kvinnor (Flood & Mitrut, 2010: 11, 52). 3. Teori Syftet med detta kapitel är att, utifrån tidigare forskning, klargöra teoretiska utgångspunkter som är viktiga för att förstå pensionsreformernas effekter på utrikes födda. Också teoretiska utgångspunkter som möjliggör huvudanalysen om utrikes födda kompenserar lägre inkomstsnivåer från offentlig pension med högre inkomstnivåer från privat pension. Inledningsvis ges en kort beskrivning av det svenska pensionssystemets utveckling. Detta för att skapa en förståelse för de nya reformerna och dess effekter. Sedan följer en presentation av resultat från tidigare forskning med avseende på direkta samt indirekta faktorer som ligger till grund för individens framtida pensionsinkomst. 3.1 Pensionssystemets utveckling Det gamla pensionssystemet Sundén (2006) förklarar att det gamla pensionssystemet bestod av folkpension samt tilläggspensionen allmän tjänstepension, ATP. Folkpensionen var lika för alla medan ATPpensionen var inkomstrelaterad och baserades på individens 15 år med högst arbetsinkomst. Ett krav för full ATP-pension var dock att man hade haft någon form av inkomst i ytterligare 15 år. ATP och folkpensionen finansierades främst genom arbetsavgifter, det fungerade som ett pay-as-you-go- system där yrkesaktiva individer finansierade utgående pensioner (Sundén, 2006: 135). 4

10 3.1.2 Pensionsreformerna Finansiella liksom demografiska problem uppstod, vilket skapade ett behov av reformer (Palme, 2005: 43). Sundén (2006) skriver att de finansiella problemen förutspåddes redan på 80-talet, att Sverige med samma pensionssystem skulle komma att möta ett stort budgetunderskott. Vid införandet av det gamla systemet var den ekonomiska tillväxten god, något de inte hade i åtanke var att tillväxt kunde komma att ändras. Pensionssystemet var beroende av god ekonomisk tillväxt. Systemet var även känsligt för förändringar i demografi, som många andra utvecklade länder upplevde/upplever Sverige en ökad äldre befolkning. Detta innebar att arbetskraften minskade i termer av en ökad äldre befolkning, försörjningsbördan blev med andra ord större för yrkesaktiva individer (Sundén 2006: 137) Det nya pensionssystemet År 1998 infördes ett nytt pensionssystem. Enligt Sundén (2006) är Sverige ett av få länder i Europa som har genomgått en så omfattande pensionsreform (Sundén 2006: 133). Bergh (2012) förklarar det nya systemet i termer av en pyramid bestående av tre skikt. Bottenskiktet, det största skiktet utgörs av offentliga pensioner, mittenskiktet av tjänstepensioner och det översta skiktet, det vill säga det minsta skiktet utgörs av privata pensioner. Med avseende på de dominerade skikten, offentlig pension och tjänstepension, grundas pensionsnivån på livsinkomst, det vill säga den totala pensionsnivån är inkomstbaserad och antal år i arbetslivet är avgörande (Bergh, 2012: 7). Pensionsmyndigheten (2013) förklarar att det största skiktet, offentlig pension, består av inkomstpension, premiepension och garantipension. Inkomstpensionen baseras på inkomst. Nivån av inkomstpensionen baseras dock inte bara på inkomst från arbete utan också på alternativa inkomster/ersättningar, exempelvis sjukersättning, a-kasseersättning och föräldraersättning, det vill säga på skattepliktiga inkomster/ersättningar. Varje år avsätts 16 procent av arbetsinkomsten eller alternativ inkomst/ersättning till inkomstpensionen, detta skapar pensionsrätter som individen sedan kan ta ut vid pensionering. Inkomstpensionen baseras således på de pensionsrätter individen har tjänat in under livscykeln. Premiepensionen grundar sig liksom inkomstpensionen på skattepliktiga inkomster/ersättningar. Här avsätts 2,5 procent av individens årliga inkomst/ersättning till fonderade pensionsrätter. Denna del av systemet medför eget ansvar då individen själv kan 5

11 välja i vilka fonder pengarna ska placeras. Nivån av premiepensionen baseras på intjänade pensionsrätter samt de valda fondernas utveckling. Garantipensionen finansieras via staten och ska garantera ett minimumbelopp för individer med låg eller saknad inkomstbaserad pension. För att erhålla garantipension ska individen vara minst 65 år, för att få full garantipension ska individen dessutom ha varit bosatt i Sverige i över 40 år mellan åldrarna 16 och 64. Individer som bott i Sverige kortare tid erhåller en lägre garantipension (pensionsmyndigheten, 2013). Sundén (2006) skriver att pensionsåldern blir mindre flexibel för de individer som är i behov av garantipension, att den annars rörliga pensionsåldern tvingas fram vilket kan vara besvärligt för individer med exempelvis fysiskt krävande arbeten (Sundén 2006: 141, 145). Enligt Ekberg och Lindh (2011) kan dock transfereringar såsom bostadsbidrag och andra sorters försörjningsstöd tillkomma om pensionsinkomsten är låg (Ekberg & Lindh, 2011: 34). Mot ovanstående bakgrund är det påtagligt att den dominerade källan till offentlig pensionsinkomst är individens livsinkomst. 3.2 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden Givet att den totala pensionsnivån baseras på livsinkomst och med utgångspunkten att utrikes födda erhåller lägre offentlig pensionsinkomst än inrikes födda. Vad avgör individens livsinkomst och vilka faktorer i arbetsför ålder kan förklara utrikes föddas låga pensionsinkomst? Vad är det som utrikes födda missar? Det är ett väl känt att utrikes föddas position på den svenska arbetsmarknaden på flera sätt är sämre än de inrikes föddas. Utrikes födda står för de lägsta sysselsättningsnivåerna, de lägsta förvärvsinkomsterna, de har låg förvärvsfrekvens etc. Detta är faktorer som avgör individens ekonomiska utfall i arbetsför ålder och med det också individens framtida pensionsinkomst. Nedan kartläggs utrikes föddas position på den svenska arbetsmarknaden. Sedan följer en presentation av direkta samt indirekta faktorer som avgör utrikes föddas position Integration på arbetsmarknaden och sysselsättningsnivå I ett inkomstbaserat pensionssystem är integration på arbetsmarknaden grundläggande för individens framtida pensionsinkomst. Det är därmed viktigt att utrikes födda individer integreras väl. Ekberg och Lindh (2011) skriver att utrikes födda som kom till Sverige före år 1970 etablerades väl på den svenska arbetsmarknaden och arbetade ungefär lika mycket som inrikes födda (Ekberg & Lindh, 2011: 34). Eriksson (2011) tillägger att de utrikes födda i flera fall hade en högre sysselsättningsgrad och förklarar det med att många hade arbeten som 6

12 väntade vid ankomst till Sverige (Eriksson, 2011: 259). Arbetsmöjligheterna för utrikes födda som anlände till Sverige efter år 1970 har dock försämrats. Lundh och Ohlsson (1999) skriver att invandringsmönstret i Sverige har förändrats, fram till år 1970 dominerades invandringen av arbetskraft, det svenska näringslivet efterfrågade arbetskraft av utländsk härkomst. Därefter ersattes dock arbetskraftsinvandringen med en omfattande flykting-och anhörighetsinvandring. Författarna förklarar detta med att det svenska samhället succesivt har övergått från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle, varav efterfrågan på utländsk arbetskraft har minskat med tjänstesamhällets framväxt. Vilket har ändrat karaktären av kompetens då allt fler arbeten kräver högre kvalifikationer och utbildning. (Lundh & Ohlsson, 1999: 32-33, ). Tegsjö (2005) identifierar sambandet mellan sysselsättningsnivå och hur länge individerna har vistats i Sverige samt födelseland. chanserna till arbete och högre sysselsättningsnivån ökar med vistelsetiden i Sverige (Tegsjö, 2005: 76, 82). Flera andra forskare, där bland annat Eriksson (2011), har även studerat ämnet och styrker att vistelsetiden i Sverige är av fundamental betydelse. Individens ursprungsland är även avgörande då klara samband har påvisats mellan avståndet till ursprungslandet och arbetsmöjligheter. Tegsjö (2005) har i sin studie grupperat ursprungsländerna enligt följande: Sverige, övriga Norden, EU 15 utom Norden, EU 10, övriga Europa och övriga världen. Gruppen övriga världen står för det längsta avståndet och också för den, i genomsnitt, lägsta sysselsättningsgraden. Individer från övriga Europa utgör en lägre sysselsättningsnivå än både EU 10 och EU 15 medan gruppen övriga Norden är närmst beläget geografiskt och står för den högsta sysselsättningsgraden (Tegsjö, 2005: 76, 82). Att de språkliga samt kulturella skillnaderna ökar med avståndet kan vara förklarande faktorer Förvärvsersättning Det är naturligt att det förekommer skillnader i förvärvsersättning bland arbetare, Borjas (2013) skriver att olika arbetare har olika nivåer av produktivitet vilket resulterar i olika nivåer av förvärvsersättning (Borjas, 2013: 288). Som flera andra forskare visar Hammarstedt och Shukur (2006) i sin studie att utrikes födda erhåller lägre förvärvsersättning än inrikes födda och att nivåerna skiljer sig mellan olika utrikes födda grupper. Individer födda i Norden och Västeuropa har exempelvis högre förvärvsinkomster än individer födda utanför Europa. 7

13 Skillnader i förvärvsersättning mellan olika åldersgrupper har även identifierats, författarna skriver att nyanlända individer har speciellt låga inkomstnivåer men att nivåerna väntas öka med vistelsetiden i Sverige, detta som ett resultat av ökat företagsspecifikt/landspecifikt humankapital (Hammarstedt & Shukur, 2006: 309, 310) Humankapital Ett centralt begrepp ifråga om utrikes föddas integration på arbetsmarknaden samt förvärvsersättning är humankapital. Eriksson (2011) förklarar begreppet i termer av utbildning, arbetslivserfarenheter och språkkunskaper och ser mindre värden av humankapital som en förklaring till utrikes föddas problematiska position på arbetsmarknaden (Eriksson, 2011: 277). En högre utbildning tenderar att leda till en starkare och säkrare position på arbetsmarknaden. Enligt Borjas (2013) argumenteras det ofta för att investera i utbildning är det säkraste sättet att förbättra positionen (Borjas, 2013: 235). Även Rooth och Åslund (2006) finner ett positivt samband mellan utbildning och arbetsmöjligheter och skriver att möjligheterna till arbete som ett resultat av utbildning ökar som mest bland de individer som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden, det vill säga bland de utrikes födda. Ett positivt samband har även identifierats mellan utbildning och förvärvsersättning (Rooth & Åslund, 2006: 34). Empirisk forskning, exempelvis Eriksson (2011), visar på att utrikes födda i genomsnitt har en lägre utbildningsnivå än inrikes födda (om än relativt små skillnader) och att skillnaden är större mellan kvinnor (Eriksson, 2011: 278). Liksom sysselsättning och förvärvsersättning varierar utbildningsnivåerna bland olika utrikes födda grupper. Ekberg och Rooth (2004) skriver att individer från Väst- och Östeuropa i många fall har högre akademisk utbildning, detta också i jämförelse med inrikes födda. Individer födda utanför Europa samt övriga Norden står för en stor andel lågutbildade, med Asien och Mellanöstern som undantag där relativt många har högre utbildning (Ekberg & Rooth, 2004: 9-10). Huruvida det återspeglas på arbetsmarknaden och i termer av sysselsättning är inte evident. Rooth och Åslund (2006) hävdar att utbildningsnivån bland utrikes födda inte fullt ut kan förklara problematiken på arbetsmarknaden. De menar att en utrikes född individ med en viss utbildning inte nödvändigtvis har samma arbetsmöjligheter som en inrikes född individ med samma utbildningsnivå. Diskriminering kan vara en förklarande faktor (Rooth & Åslund, 2006: 16). (Diskriminering presenteras senare i studien) 8

14 Ytterligare en förklarande faktor bakom de utrikes föddas svaga position på arbetsmarknaden kan vara bristande arbetslivserfarenhet, både från ursprungslandet och i Sverige. Generellt är arbetserfarenhet något som efterfrågas bland svenska arbetsgivare. Arbetserfarenhet från ursprungslandet är dock svårt att studera men med basis från kommunala introduktionsprogram visar Eriksson (2011) att omkring 60 procent av de nyligen anlända utrikes födda har någon form av arbetserfarenhet från ursprungslandet. Detta skiljer sig dock mellan könen, cirka 40 procent av de nyanlända kvinnorna har tidigare arbetserfarenhet i jämförelse med männen där cirka 80 procent har arbetserfarenhet från ursprungslandet (Eriksson, 2011: 282). Olli Segendorf och Teljosuo (2011) tillägger att speciellt lågutbildade kvinnor har begränsad arbetserfarenhet från ursprungslandet (Olli Segendorf & Teljosuo, 2011: 50). Trots att erfarenheter från den svenska arbetsmarknaden väger tyngre tyder detta på en utsatthet bland kvinnor. Utrikes föddas arbetserfarenheter i Sverige är desto lättare att observera. Eriksson (2011) gör det via en undersökning av de branscher utrikes födda arbetar inom. Han finner att den övervägande delen arbetar inom hotell/restaurang, industri samt vård/omsorgsbranschen. Arbetena ifråga är klassade som lågkvalificerade och kan på lång sikt relateras till en svag position på arbetsmarknaden (Eriksson, 2011: ). Något kanske ännu viktigare för en stark position på arbetsmarknaden är goda språkkunskaper. Nationell liksom internationell forskning, exempelvis Dustmann och Fabri (2003), talar för att goda språk samt läs-och skrivkunskaper i aktuellt språk hör samman med en lyckad etablering på arbetsmarknaden. Goda språkkunskaper är också viktigt för kommunikationens skull. Med en växande service-sektor kräver allt fler arbeten en god kommunikationsförmåga i värdlandets språk (Dustmann & Fabri, 2003: 706). Att utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden behärskar det svenska språket är därmed väsentligt. Rooth och Åslund (2006) talar för att de utrikes födda som anlänt till Sverige på senare tid har svårigheter med att lära sig det svenska språket, majoriteten av dessa individer har sitt ursprung i länder utanför Europa vilket kan förklara svårigheterna då ursprungsspråken avviker avsevärt från det svenska språket. Även i detta fall har alltså ursprungslandet en viss betydelse. (Rooth & Åslund, 2006: 51-52). Som en del av humankapital förklarar Eriksson (2011) ovanstående faktorer som direkta faktorer på arbetsmöjligheter och förvärvsersättning, indirekta faktorer som inte får glömmas bort är kunskap om det svenska samhället och hur det fungerar. Kunskap om kultur, historia, 9

15 lokalkännedom, nätverk/kontakter, hur olika arbeten utförs etc. Denna typ av kunskap är landspecifik och tar, för utrikes födda, tid att bygga upp vilket förtydligar betydelsen av vistelsetid samt avstånd till ursprungslandet (Eriksson, 2011: 272). Till indirekta faktorer hör även attityd till arbete och normer. Det finns dessvärre få studier inom ämnet och de som finns talar för olika. Olli Segendorf (2005) exempelvis har i sin studie visat att utrikes födda tenderar att söka arbete intensivare än inrikes födda, vilket kan tolkas som att attityder och normer inte kan förklara utrikes föddas svaga position (Olli Segendorf, 2005: 9-10). Detta tar stöd av andra forskare, där bland annat Arai m.fl. (1999) som har studerat skillnader i attityd till arbete mellan utrikes och inrikes födda individer och kommit fram till att utrikes födda värdesätter arbete i en högre grad än inrikes födda. Utrikes födda upplever även en högre press från anhöriga och vänner att ha ett arbete vilket även det bidrar till att de värdesätter arbete (Arai m.fl., 1999: 31) Diskriminering på arbetsmarknaden Diskrimineringens påverkan på utrikes föddas position på arbetsmarknaden är ett väl studerat ämne. Tidigare forskning, exempelvis Eriksson (2011), talar för att etnisk liksom statistisk diskriminering kan vara en bidragande förklaring bakom utrikes föddas svaga position. Dessa har vanligen baserats på regressionsanalyser, där diskriminering har förklarats som skillnader i sysselsättning och förvärvsersättning mellan utrikes och inrikes födda individer, vilka inte kan förklaras av skillnader i observerbara faktorer såsom utbildning och arbetslivserfarenhet (Eriksson, 2011: ). Aldén och Hammarstedt (2014) skriver att det kan förekomma andra icke observerbara faktorer som även kan förklara skillnaderna. Diskriminering i sig kan således vara svår att urskilja, författarna skriver dock att de icke observerbara skillnaderna är så stora att etnisk diskriminering troligtvis är en del av förklaringen (Aldén & Hammarstedt, 2014: 28). Annan forskning har baserats på fältexperiment, där bland annat Carlsson och Rooth (2007) som i sin studie har visat att utrikes födda blir kallade till arbetsintervjuer i en lägre utsträckning än inrikes födda, vilket till stor del kan förklaras i termer av etnisk diskriminering (Carlsson & Rooth, 2007: 727). Arai och Skogman Thoursie (2009) har studerat effekten på inkomstutveckling som ett resultat av namnbyte, från ett utländskt till ett svenskt-klingande namn. De finner att ett namnbyte har en positiv effekt på inkomstutvecklingen och att effekten är som starkast bland 10

16 kvinnor samt låginkomsttagare. Trots att andra faktorer kan tänkas spela in är diskriminering även i detta fall en tänkbar förklaring (Arai & Skogman Thoursie, 2009: ). Sammantaget finns det stark evidens för att etnisk diskriminering existerar på den svenska arbetsmarknaden, både med avseende på sysselsättning och också förvärvsersättning. 4. Förklaring av data och metod 4.1 Data Den empiriska undersökningen baseras på en datasamling framtagen av SCB och CAFO, ett utdrag från inkomstregistret. Datasamlingen omfattar utrikes födda individer som var folkbokförda i Sverige 2008 men som kom till Sverige före år Samlingen är sammanställt i ett så kallat tvillingregister vilket innebär att varje utrikes född individ har en inrikes född motsvarighet, det vill säga en tvilling. En tvilling med samma ålder, kön, yrke och geografisk bosättning. Studien kommer fokusera på åldersgrupperna 65-66, och 75-, dessa grupper är intressanta då åldersgruppen får hälften av sin pensionsinkomst baserad på det nya pensionssystemet. Detta i jämförelse med åldersgrupperna samt 75- som till större del berörs av det gamla pensionssystemet. Tabell 1. Population: Alla utrikesfödda i tvillingregistret, folkbokförda 31 dec Alla belopp anges i 100-tals kronor Kön Ålder Antal personer Offentlig pension Privat pension Män Kvinnor Källa: Statistiska Centralbyrån. 11

17 De olika pensionsformerna ovan gäller för den totala populationen. För att kunna genomföra en jämförande analys mellan utrikes födda och inrikes födda är pension per capita nödvändigt. Pension per capita är möjligt att beräkna då det, som tabell ett indikerar, finns uppgifter om antal personer i varje population. Populationen alla utrikes födda är nedbruten i ursprungsregioner vilka är Finland, övriga Norden, Västeuropa, Östeuropa, Sydeuropa, Grekland, Tjeckoslovakien, Polen samt regioner utanför Europa. Detta möjliggör en vidare analys av olika former av inkomst över arbetsför ålder i relation till ursprungsregion. 4.2 Metod Studien bygger på en blandad metod design, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Creswell (2013) beskriver en blandad metod design med att integrera kvantitativ data i en kvalitativ analys (Creswell, 2013: 215). Studien kommer via kvantitativ data utreda huruvida utrikes födda individer kompenserar en lägre offentlig pensionsinkomst med privat pensionsparande. Detta med hjälp av tidigare förklarad data från SCB och CAFO. Att populationerna är grupperade efter ursprungsland kommer att användas i en jämförande analys mellan ursprungsländerna. Eventuella skillnader mellan åldersgrupper kommer även uppmärksammas. Tidigare i studien har det nämnts att integration på arbetsmarknaden beror på avståndet till ursprungslandet, på grund av ökade skillnader i kultur samt språk. Detta kan relateras till att även inkomstnivån ur ett livscykelperspektiv beror på avståndet till ursprungslandet. Privat sparande är starkt korrelerat med livsinkomst och mot ovanstående bakgrund kan även privat pensionssparande antas vara beroende av ursprungsland. Resultatdelen kommer i huvudsak bestå av två delar: 1) Den första populationen innefattar alla utrikes födda. För att skapa en helhetssyn, beräknas inledningsvis det privata pensionssparandet för alla utrikes födda och jämförs sedan med privat pensionssparande för inrikes födda tvillingar. 2) Givet att inkomstsnivån samt pensionsnivån beror på ursprungsland kan det antas att också det privata pensionssparandet beror på ursprungsland. Det kommer att prövas att 12

18 beräkna privat pensionssparande per capita i varje population och sedan jämföra resultaten mellan länder. Denna jämförelse kommer också utföras med avseende på förvärvsersättning samt andra offentliga transfereringar. Efter den kvantitativa delen kommer en kvalitativ analys att tillämpas. Detta för att få en djupare förståelse gällande pensionsreformernas effekter på utrikes födda, hur faktorer som integration på arbetsmarknaden, sysselsättning etc. påverkar det ekonomiska utfallet över arbetsför ålder. 5. Resultat Studiens utgångspunkt är att utrikes födda erhåller lägre offentlig pensionsinkomst än inrikes födda vilket tabell två indikerar (dock med kvinnor i åldersgrupperna och 75- som undantag), syftet med tabellen är inte att dra några nya slutsatser utan att stärka utgångspunkten. Fokus i denna studie och i detta kapitel ligger på privat pension. Tabell 2. Offentlig pension, beloppen är årliga och anges i 100-tals kronor. Population: Alla utrikes födda och motsvarande inrikes födda tvillingar Kön Ålder I II III IV V VI Män Kvinnor Källa: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar. 13

19 I - Antal utrikes födda II - Antal inrikes födda tvillingar III Total offentlig pension, utrikes födda IV Total offentlig pension, inrikes födda tvillingar V Offentlig pension per capita, utrikes födda VI Offentlig pension per capita, inrikes födda tvillingar I tabell två framgår det att samtliga utrikes födda män erhåller lägre inkomstnivåer från offentlig pension än motsvarande inrikes födda tvillingar. Skillnaden är som störst i åldersgruppen och som minst i åldersguppen I åldersgruppen erhåller utrikes födda män 83 procent av de inrikes föddas offentliga pensionsinkomst. Gällande kvinnor erhåller utrikes födda i åldersgruppen lägre inkomstnivåer från offentlig pension än motsvarande inrikes födda tvillingar, i resterande åldersgrupper erhåller utrikes födda högre nivåer än de inrikes födda, om än relativt små skillnader Alla utrikes födda I detta delkapitel presenteras resultaten med avseende på privat pension per capita samt en kortare analys, de mest anmärkningsvärda resultaten analyseras ytterligare i kapitel sex. Inledningsvis granskas populationen alla utrikes födda och vidare en jämförelse med de motsvarande inrikes födda tvillingarna. Resultaten som visas i tabell tre indikerar att utrikes födda individer i åldersgruppen pensionssparar privat i en större utsträckning än individer i de övriga åldersgrupperna, oavsett kön. Det privata pensionssparandet minskar med stigande åldersgrupp som observeras, anmärkningsvärt är att kvinnornas privata pensionssparande halveras jämfört med männens mellan åldersgrupperna och Oavsett åldersgrupp pensionssparar de utrikes födda männen i en högre grad än de utrikes födda kvinnorna. I en jämförelse mellan utrikes och inrikes födda är det tydligt att utrikes födda erhåller lägre inkomstnivåer från privat pension, oavsett kön eller åldersgrupp. Skillnaden är som störst mellan utrikes och inrikes födda män i åldersgruppen (med en skillnad på cirka kronor per år) och som minst mellan utrikes och inrikes födda kvinnor i åldersgruppen 75 14

20 (med en skillnad på cirka 300 kronor per år). I genomsnitt är skillnaden cirka kronor per år. Sammantaget kan inte utrikes födda individer antas kompensera än lägre offentlig pension med privat pensionssparande. Tabell 3. Privat pension, beloppen är årliga och anges i 100-tals kronor. Population: Alla utrikesfödda och motsvarande inrikes födda tvillingar Kön Ålder I II III IV V VI Män Kvinnor Källa: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar. I - Antal utrikes födda II - Antal inrikes födda tvillingar III Total privat pension, utrikes födda IV Total privat pension, inrikes födda tvillingar V Privat pension per capita, utrikes födda VI Privat pension per capita, inrikes födda tvillingar 5.2. Utrikes födda grupperade efter ursprungsregion Populationen alla utrikes födda är nedbruten i ursprungsregioner. I detta delkapitel granskas privat pensionssparande med avseende på ursprungsregioner. Som tidigare nämnts analyseras följande ursprungsregioner: Finland, övriga Norden (Danmark, Island och Norge), Västeuropa (Tyskland, Tyska demokratiska republiken, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, 15

21 Storbritannien och Nordirland, Irland, Frankrike, Schweiz, Österrike, USA, Kanada), Östeuropa (Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Rumänien, Turkiet, Ukraina, Ungern, Bulgarien, Albanien och Danzig), regioner utanför Europa (se appendix), Sydeuropa, (Malta, Italien, Spanien och Portugal), Grekland, Tjeckoslovakien (Tjeckien och Slovakien) och Polen. Inledningsvis genomförs en jämförande analys mellan utrikes födda från olika regioner och motsvarande inrikes födda tvillingar, vidare genomförs en jämförelse mellan ursprungsregionerna. Tabell fyra visar på ett varierat resultat. Samtliga individer födda i Finland, övriga Norden, Östeuropa och Sydeuropa har lägre nivåer av privat pensionsinkomst än motsvarande infödda tvillingar. Skillnaden är som störst mellan kvinnor födda i Grekland i åldersgruppen och motsvarande tvillingar, en inrikes född kvinna erhåller en privat pensionsinkomst på kronor per år medan en utrikes födda endast erhåller 581 kronor per år. Skillnaden är som minst mellan utrikes födda kvinnor i åldersgruppen födda i övriga Norden och motsvarande infödda tvillingar, här erhåller en utrikes född kvinna kronor per år, i jämförelse med en inrikes född som erhåller kronor per år från privat pensionsinkomst. Vad gäller utrikes födda kvinnor från Grekland i åldersgruppen är skillnaden väldigt hög, liksom skillnaden mellan individer födda i övriga Norden och motsvarande tvillingar är ovanligt låg. Den genomsnittliga skillnaden är cirka kronor. Med det kan inte utrikes födda individer från Västeuropa, övriga Norden, Östeuropa samt Sydeuropa antas kompensera en lägre offentlig pension med privat pensionssparande. Till de som inte kan antas kompensera hör även: Utrikes födda män från Västeuropa i åldersgruppen 65-66, kvinnor från Västeuropa i åldersgruppen 65-66, samtliga män födda utanför Europa, kvinnor i åldersgrupperna och 75- födda utanför Europa, samtliga män födda i Grekland, kvinnor födda i Grekland i åldersgrupperna och 70-74, kvinnor födda i Tjeckoslovakien i åldersgruppen samt utrikes födda män från Polen i åldersgruppen 75-. Ett återkommande mönster även i detta fall är att skillnaden mellan utrikes och inrikes födda tenderar att öka desto yngre åldersgrupp som observeras. 16

22 Kön Kvinnor Män Ålder Utrikes födda Sydeuropa 49,79 23,23 7,4 79,3 44,5 19,79 Svenska tvillinga r till Sydeuropa 264,27 43,87 10,75 142,85 76,26 62,97 Utrikes födda Grekland 5, ,92 57,94 34,97 0,69 Svenska tvillingar till Grekland 100,7 27,7 6,69 119,63 77,49 21,28 Utrikes födda Tjeckosl ovakien 155,67 170,44 33, ,43 70,61 Svenska tvillingar till Tjeckoslo vakien 251,88 136,2 29,6 153,96 171,65 64,34 Utrikes födda Polen 309,88 90,83 28,57 116,85 133,18 31,43 Svenska tvillingar till Polen ,64 18,97 114,8 102,95 66,23 Tabell 4. Privat pension per capita, beloppen är årliga och anges i 100-tals kronor, utrikes födda och motsvarande tvillingar grupperade efter ursprungsland 17

23 18 20,81 70,35 112,55 9,24 40,85 117,65 Utrikes födda Finland 31,76 86, , Svenska tvillingar till Finland 36,27 111,86 131,81 12,94 51,27 119,89 Utrikes födda Övriga Norden 53,77 134,43 182,89 17,91 51,84 154,63 Svenska tvillingar till övriga Norden 70,56 160,7 180, ,62 155,32 Utrikes födda Västeuropa 67,38 144,83 229, ,72 Svenska tvillingar till Västeuropa 40,78 105,82 186,73 15,68 74,4 148,36 Utrikes födda Östeuropa 49,31 130,37 229,75 26,25 81,71 228,58 Svenska tvillingar Östeuropa 52,63 143,51 81,27 17,85 105,98 149,54 Utrikes födda utanför Europa 73,29 152,56 240,99 53,84 94,42 228,31 Svenska tvillingar till utanför Europa Källa: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar.

24 Följande utrikes födda grupper erhåller högre nivåer än de inrikes födda tvillingarna och kan därmed antas kompensera en låg offentlig pension med högre nivåer av privat pensionssparande, vilka är: Utrikes födda män och kvinnor från Västeuropa i åldersgrupperna och 75-, Kvinnor födda utanför Europa i åldersgruppen 70-74, kvinnor födda i Grekland i åldersgruppen 75-, samtliga observerade män födda i Tjeckoslovakien, kvinnor från Tjeckoslovakien i åldersgrupperna och 75-, män födda i Polen i åldersgrupperna och samt alla observerade kvinnor födda i Polen. 5.3 Jämförelse mellan ursprungsregionerna Som tidigare nämnts beror integration på arbetsmarknaden på avståndet till ursprungslandet (kulturellt och språkligt), vilket leder till att även inkomstnivån ur ett livscykelperspektiv och därmed den framtida pensionsinkomsten beror på avståndet till ursprungslandet. Nedan granskas relationen mellan privat pensionsinkomst och ursprungslandet/regionen. Individer med ett längre avstånd till ursprungslandet kan förväntas pensionsspara privat i en högre grad än individer med ett närmre beläget ursprungsland, detta för att kompensera en sannolikt lägre offentlig pensionsinkomst. Emellertid, individer med ett längre avstånd till ursprungslandet kan förväntas erhålla lägre privat pensionsinkomst, detta på grund av lägre förvärvsinkomst ur ett livscykelperspektiv och därmed begränsade sparmöjligheter. Privat pension per capita redovisas i tabell fyra men även nedan i tabell fem för att förtydliga analysen. Tabell fyra avser en jämförelse med infödda tvillingar medan tabell fem främst avser en jämförelse mellan ursprungsregioner. Som framgår i tabell fyra varierar resultaten, dock inte nödvändigtvis med det geografiska avståndet. Exempelvis, individer födda i övriga Norden erhåller relativt lika inkomstnivåer av privat pension som individer födda utanför Europa. Sydeuropa står för förhållandevis låga nivåer och Östeuropa för förhållandevis höga, två regioner som geografiskt sätt är grannar. Anmärkningsvärt är att individer födda i Grekland pensionsparar privat i en betydligt mindre utsträckning än samtliga andra ursprungsregioner, speciellt med avseende på kvinnor. Enligt Ekberg och Lindh (2011) erhåller individer (främst kvinnor) födda i Grekland högre nivåer av offentlig pension vilket sannolikt kan vara en förklaring, då de inte behöver kompensera med privat pension. Författarna skriver att kvinnor födda i Grekland vanligen arbetade heltid vilket resulterade i höga årsinkomster och därmed höga pensionsinkomster (Ekberg & Lindh, 2011: 38). 19

25 Tabell 5. Privat pension per capita, beloppen är årliga och anges i 100-tals kronor Män Män Män 75- Kvinnor Kvinnor Kvinnor 75-0 Källa: Statistiska Centralbyrån och egna beräkningar. Anmärkningsvärt är även den höga inkomsten från privat pension bland kvinnor med ursprung i Polen i åldersgruppen 65-66, som nämnts tidigare kan de drastiska skillnaderna inte förklaras utan mer ingående forskning, det ligger utanför studiens område att besvara. Mot ovanstående resultat kan inga tydliga samband identifieras gällande inkomst från privat pension och avstånd till ursprungsregionen. 6. Diskussion och slutsatser För att stärka diskussionen kring resultaten refereras här nedan till nya forskare. De teoretiska utgångspunkterna som tidigare framförts avser utrikes födda generellt, det vill säga oavsett ankomstår. Denna studie baseras på en datasamling som innefattar utrikes födda som kom till Sverige före år 1970, utrikes födda som integrerades väl på den svenska arbetsmarknaden. Trots det erhåller de en lägre offentlig pension och inga 20

26 kompensationsfaktorer (privat pensionssparande) har påvisats. Detta kan baseras på att de utrikes födda inte har haft möjligheten att kompensera, vilket vidare indikerar att deras situation på arbetsmarknaden liknar situationen för de utrikes födda som anlände efter Detta bekräftas av De Los Reyes (2000) som skriver att arbetslösheten bland de utrikes födda ifråga har ökat sedan 1970 (de Los Reyes, 2000: 31). Frågorna som ställdes i inledning var om utrikes födda kompenserar låg offentlig pension med privat pensionssparande samt om ursprungslandet har någon betydelse. Tidigare har faktorer som avgör individens ekonomiska utfall i arbetsför ålder och med det också individens framtida pensionsinkomst diskuterats. Exempelvis faktorer som landsspecifikt humankapital, Det har diskuterats att graden av landsspecifikt humankapital minskar med ökat geografiskt avstånd och mot denna bakgrund kan det antas att ursprungslandet är av betydelse även ifråga om privat pensionsinkomst. I studien har det emellertid visat sig att någon generell slutsats inte kan dras med avseende på ursprungslandets betydelse. Individer födda utanför Europa erhåller relativt lika inkomstnivåer från privat pensionsinkomst som individer födda i Norden. Bilden är delvis annorlunda inom Europa. Individer födda i Grekland och Sydeuropa pensionsparar privat i en mindre utsträckning än samtliga andra ursprungsregioner vilket tidigare har förklarats i termer av hög offentlig pensionsinkomst. Indirekt kan det även förklaras i termer av kultur, det är exempelvis mer vanligt inom dessa grupper att individen förlitar sig på familjen vilket minskar betydelsen av privat pensionsinkomst. Det är givet att humankapital är ett centralt begrepp ifråga om förvärvsersättning, begreppet har delvis förklarats i termer av utbildning (en högre utbildning tenderar att leda till högre förvärvsersättning). Som tidigare angetts har individer från Väst- och Östeuropa i många fall högre akademisk utbildning, detta i jämförelse med individer födda utanför Europa samt övriga Norden som står för en stor andel lågutbildade. Tabell fyra indikerar att individer födda i Väst- och Östeuropa har högre inkomstnivåer från privat pension än individer födda utanför Europa och övriga Norden, detta talar för tydliga samband mellan utbildning, förvärvsersättning och möjligheter till ett privat pensionssparande. Tidigare har det även angetts att det svenska samhället successivt har övergått från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle, övergången har skapat nya kompetenskrav. Utrikes födda med låg utbildning och kompetens, där bland annat individer födda utanför Europa och 21

27 övriga Norden, har därmed sämre möjligheter på den svenska arbetsmarknaden vilket stödjer ovanstående samband. De höga inkomstnivåerna från privat pensionsinkomst bland grupperna Väst- och Östeuropa kan även tolkas som en större förståelse för vikten att pensionsspara, detta som ett resultat av högre akademisk utbildning. Några övergripande resultat i studien som kräver särskild uppmärksamhet är de överlag lägre inkomstnivåerna av privat pension bland utrikes födda i jämförelse med inrikes födda, lägre inkomstnivåer av privat pension bland kvinnor i jämförelse med män samt att inkomstnivåerna tenderar att öka desto yngre åldersgrupp som observeras. Det är väl känt att privat pensionssparande är positivt korrelerat med livsinkomst. Nedan diskuteras möjliga förklaringar till inkomstskillnader från privat pensionsinkomst mellan utrikes och inrikes födda, män och kvinnor, med livsinkomst som utgångspunkt Det första resultatet gäller: Lägre inkomstnivåerna av privat pension bland utrikes födda i jämförelse med inrikes födda. Som nämnts tidigare baseras studien på en datasamling som omfattar utrikes födda individer som anlände till Sverige före år Det är tidigare konstaterat att dessa individer integrerades väl på den svenska arbetsmarknaden och arbetade ungefär lika mycket som infödda, ändå har lägre inkomst från privat pension påvisats. Något som inte uppmärksammats tidigare i studien är yrkessammansättningen bland de utrikes födda grupperna. Lundh och Ohlsson (1999) skriver att utrikes födda som kom till Sverige innan 1970 i stor utsträckning hade lågavlönade arbeten, främst inom tillverkningssektorn (Lundh & Ohlsson, 1999: 162). Med en stor andel utrikes födda i lågavlönade yrken kan således slutsatsen dras att möjligheterna till sparande var begränsade vilket resulterar i lägre inkomstsnivåer från privat pension. I delkapitlet förvärvsersättning är det även konstaterat att utrikes födda erhåller lägre förvärvsersättning än inrikes födda. Tidigare i studien är det påvisat att diskriminering existerar på den svenska arbetsmarknaden, att etniskt liksom statistisk diskriminering delvis kan förklara det faktum att utrikes födda erhåller en lägre förvärvsinkomst än inrikes födda. Med det kan diskriminering även relateras till lägre privat pensionsinkomst. Det andra resultatet gäller: Lägre inkomstnivåer av privat pension bland utrikes födda kvinnor i jämförelse med utrikes födda män. En sannolik förklaring bakom detta är de väl kända skillnaderna i livsinkomst. Till diskussionen hör i huvudsak diskriminering mot kvinnor, 22

28 ojämn fördelning över arbeten och sektorer, oavlönat arbete samt en större andel kvinnor inom deltidsarbeten. Trots empiriska belägg för att utrikes födda kvinnor både år 1970 liksom idag deltar i arbetskraften, talar flertalet forskare, där bland annat de Los Reyes (1998), för att utrikes kvinnor länge har osynliggjorts i arbetslivet. Med det, som till stor del berodde på bilden på utrikes födda kvinnor som oviktig arbetskraft, så skapades en stereotypbild av utrikes födda kvinnor i Sverige som förtryckta storfamiljsmödrar utan utbildning och arbetslivserfarenhet, vilket kan tänkas kom att skada deras möjligheter på arbetsmarknaden (de Los Reyes, 1998: 20). Kvinnor har länge burit huvudansvaret för hem och familj och har därmed inte deltagit på arbetsmarknaden i samma utsträckning som män. Båvner (2001) hävdar att kvinnors deltagande ökade på 60-70talet, detta i takt med att andelen deltidsarbetare ökade. Deltidsarbete gjorde det möjligt för kvinnor att kombinera hushållsysslor med arbete. Även om deras förhållande till arbetsmarknaden har ändrats på senare tid är flertalet av alla deltidsarbetare kvinnor. I studien visar Båvner att andelen deltidsarbetare är större i lågkvalificerade yrken än i högkvalificerade, det är tidigare konstaterat att de utrikes födda ingående i denna studie vanligen arbetade inom lågkvalificerade yrken och med det kan det antas att deltidsarbete bland de utrikes födda kvinnorna förekom. Författaren har även funnit ett positivt samband mellan lågkvalificerade yrken och tillfälliga anställningar (Båvner, 2001: 1-2, ). Annan forskning visar på att kvinnor arbetar färre avlönade timmar, exempelvis Wahl m.fl. (2011) skriver att ett könsmönster som är till nackdel för kvinnor på arbetsmarknaden har påvisats i en rad aspekter, däribland förvärvsfrekvens, arbetstider och familjebildning (Wahl m.fl., 2011: 62). Mot denna bakgrund kan en större andel kvinnor i deltidsarbeten, färre avlönade arbetstimmar samt tillfälliga anställningar förklara de begränsade sparmöjligheterna och vidare inkomstskillnaden från privat pension i jämförelse med män. En annan förklaring kan vara normer, ett begrepp som presenterats tidigare men som då rörde sökintensitet och attityd till arbete. Kvinnors arbetsmönster kan variera mellan olika utrikes födda grupper med olika kulturella traditioner och normsystem, Lundh och Ohlsson (1999) hävdar att det kulturella avståndet, speciellt med avseende på kvinnor födda utanför Europa, 23