Jordbiten. Tema Samverkan. Nr 2 /2014. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbiten. Tema Samverkan. Nr 2 /2014. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län"

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 2 /2014 Tema Samverkan

2 Ledaren Samverkan ett måste för landsbygden Vi har under föregående Landsbygdsprogram nått stora framgångar genom att kombinera EU-medel med regionala medel. Vi har även rekvirerat mer pengar till länet från nationella EU-potter eftersom utvecklingen har gjort att efterfrågan ökat och vi har legat långt framme. Jag ska nämna några exempel. Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen har haft en tydlig strategi att tillsammans satsa på bredband för landsbygden. Regionen har i huvudsak arbetat med de kommunala näten ihop med kommunerna och vi med alla bredbandsföreningar. Effekten har blivit 350 miljoner kronor i beviljade stöd till landsbygdens bredbandsutbyggnad. Utan en god samverkan med regionen, kommunerna och Post- och telestyrelsen hade vi inte nått detta. Lokalproducerat i Väst AB är ett företag som arbetar för landsbygdens företagare eller kommande företagare inom livsmedelsförädling. Denna satsning har skett tillsammans med regionen och även via kommunalförbund. Årligen har vi hjälpt nya företag att starta upp. När landsbygdsstöd för investering inom turism skulle definieras var det naturligt att rådfråga Västsvenska Turistrådet som trots allt har 300 miljoner i utvecklingsmedel under en programperiod. Resultatet blev att vi definierade kvalitetsboende med dusch och toalett på rummet med krav på onlinebokning och åretruntuthyrning. Men samverkan är inte bara finansiering, det är även hur vi inom länet jobbar med miljöfrågor, samhällsplanering samt utbildning och utveckling inom de gröna näringarna. Detta gör vi tillsammans med SLU, LRF, rådgivningsföretag, kommuner, kommunalförbund, naturbruksgymnasier med flera. Om samordning och samverkan sker på ett bra sätt undviker vi att offentliga medel används till sådant som inte behövs eller redan är gjort. Tyvärr har vi i föregående period haft en del projekt som skulle ha samordnats bättre från början och detta tar vi med oss till nästa program. Jag har vid flera tillfällen lyft till Jordbruksverket och regeringen att vi regionalt vet bäst vad som behövs och att vi framöver ska få möjlighet att påverka utlysningar av nationella projekt. I det nya program som kommer igång ordentligt under 2015 pågår arbetet för att samverka med de andra EU-strukturfonderna för att utveckla landsbygden. Fiskefonden och Landsbygdsfonden kommer att administreras av länsstyrelserna och ligger i samma system. Socialfonden sköts av ESF-rådet och regionalfonden av Tillväxtverket. Vi har bildat en fondsamordningsgrupp och jag sitter numera även med i partnerskapet för social- och regionalfonden. Jag tror på ökade synergieffekter. Jordbitens redaktion Erika Kvarnlöf Nina Goos Kajsa Lycke Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Peter Svensson Tryck JMS Mediasystem, Vellinge, 2012 Papper 100 g MWC gloss FSC -märkt Utgivningsplan 2014 Nr 1 27 februari Nr 2 2 maj Nr 3 18 september Nr 4 4 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Kristian Jochnick Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Peter Svensson landsbygdsdirektör Jordbiten 2/2014

3 Samverkan Samverkan dra fördel av andras erfarenhet På många håll väljer man att samverka för att nå gemensamma mål tillsammans. Utgångspunkten varierar. Det kan vara en gemensam marknadsföring, ett öppet landskap i byn eller problem att hitta effektiva transportlösningar. Samverkan mellan mäniskor sker varje dag. Här syftar samverkan på metoder för hur man tillsammans kan hitta gemensamma mål. Ett avtal mellan två företag är ofta en rak och konkret handling. Men om det är många företag eller om det är både markägare, lantbrukare och andra landsbygdsföretag? Om man också vill ha med de boende i en bygd, hur gör man då? Inget samverkansprojekt blir det andra likt. Men det finns stora möjligheter att dra nytta av erfarenhet från andras samverkan. Många exempel För jordbrukets miljöarbete kan samverkan mellan myndigheter, företag och föreningar vara en effektiv metod. Jordbruksverkets rapport Miljöåtgärder i samverkan, framtagen av SLU, beskriver framgångsfaktorer från flera projekt med koppling till miljön. Landsbygdsnätverkets rapport Framgångsfaktorer i samverkansprojekt ger nio exempel på olika former av företagssamverkan för att nå nya marknader. Till exempel presenteras Nipakademin i Ångermanland som från önskemål om att hålla landskapet runt Ramsele öppet, utvecklats till två ekonomiska föreningar och ett aktiebolag. Gutekorn är ett annat exempel, där spannmålsodlare tagit tillvara gamla sorter, utvecklat dem och nu erbjuder 24 produkter i sortimentet. Det finns nya möjligheter att med lokal samverkan skapa nytta för landsbygden inom kommande Landsbygdsprogram. Läs om fler exempel i rapporterna i rutan intill och i detta nummer av Jordbiten. Fördel samverkan? En fungerande samverkan bygger på långsiktighet och engagemang, framhålls i rapporten från SLU. Samverkan tar tid. En god samverkan blir alla deltagares ansvar, till exempel att ge konstruktiva förslag på hur meningsmotsättningar kan lösas. Hur ett samverkansprojekt läggs upp kan variera. En neutral projektledare kan vara bra för att få till samverkan, särskilt i de fall där det finns konkurrerande verksamhet. Andra väljer att fördela arbetet mellan deltagarna. Ofta är det viktigt att också ha möjlighet att ta in hjälp från utomstående inom särskilda ämnen. Samverkan kan ske genom att lära av varandra och bygga en gemensam kunskap. Med den som grund kan deltagarna tillsammans hitta lösningar, ibland helt nya, som leder från ord till handling. Lösningar där alla kan vara vinnare! Karin Olsson Jordbruksverket Rapport 2013:31 Miljöåtgärder i samverkan strategier för att inspirera till miljöåtgärder i jordbruket. Magnus Ljung och Helena Nordström Källström, SLU Landsbygdsnätverket Framgångsfaktorer i samverkansprojekt en sammanställning av nio projekt och dess framgångsfaktorer i samverkan. Foto: Karin Hante Jordbiten 2/2014 3

4 Samverkan Samverkan i praktiken Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under flera år drivit samverkansprojekt. De har olika förutsättningar och effektmål, men arbetsmetoden är den samma. Sedan i höstas arbetar vi tillsammans kring sjön Östen. En del av projektet syftar till en bättre landskapsskötsel. Majoriteten av djurhållarna är medlemmar i en betesförening, vilket är en mycket bra plattform för samverkan. Utan djurhållare ingen landskapsskötsel. Men markägarna är lika viktiga samarbetspartners, liksom de boende, hembygdsföreningarna, fågelklubbarna, kommunerna, myggföreningen och LRF. Att lyssna, prata, förklara och lära av varandra är framgångsfaktorer. För att nå långsiktigt hållbara resultat är delaktighet en grund i samverkansprojekt. Mer konkret I projektet möts vi. Enskilda personer, som lantbrukare, markägare och personer från myndigheter, eller i större sammanhang där fler intressen finns representerade. Kring Östen börjar det formas projektgrupper där varje grupp har uttalat en önskan att titta på en fråga gemensamt. Vi vill något och vi är på väg att hitta de gemensamma målen. Ofta grundar det sig i att man vill ha en förändring. Men nästa steg är att ta reda på om vi har en gemensam syn på vad vi vill göra. Hur ska vi åstadkomma detta, vem ska göra vad och hur? Var hittar vi till slut pengar till åtgärder? Betande djur Kate Mårtensson, mjölkproducent och ordförande i Östens betesförening, berättar att antalet gårdar som har djur vid sjön har minskat. De som ännu har djur är viktiga. För att lösa det på fler områden i framtiden behövs till exempel nya stängsel. Samtidigt som de snabba ändringarna av vattennivån tillsammans med isar vintertid förstör stängsel. Vi tror att den bästa skötseln av sjön organiseras lokalt, säger hon. Särskilt viktig är frågan kring problemen med leverflundran och översvämningarna, menar Daniel Wilsson, ekologisk mjölkoch köttproducent med stora strandbetesarealer. Översvämningsproblem leder till att bete förstörs, det kontamineras av slam och blir osmakligt. Långsiktigt är hävden runt hela sjön viktig. Men det är svårt att veta idag hur det kan lösas, enligt Daniel. Aktiviteter i samspel Utöver möten och träffar pågår fler aktiviteter som förstärker samverkansprocessen. Vårens föreläsningsserie med fyra ämnen som diskuterats i bygden är ett exempel. Även på Länsstyrelsen har vi träffats för att prata om de synpunkter som kommit in och om vi kan göra något annorlunda. Ett exempel är svårigheterna i att klara de särskilda skötselvillkoren i miljöersättningarna vid sjön Östen. Att vi på Länsstyrelsen får möjlighet att avsätta tid för att se över förutsättningarna för lantbrukarna kopplat till systemet är värdefullt och ger resultat. Karin Olsson Karin Hante Ett restaureringsarbete 4 i Flistadviken har påbörjats av lokala drivkrafter. I början av april brändes Jordbiten 2/2014 delar av strandängen för att få bort gammal förna. Fotograf och eldsjäl: Inge Johansson.

5 Samverkan Unga hade workshop om nya Landsbygdsprogrammet Ett nytt Landsbygdsprogram ser dagens ljus. Vad förväntar sig den nya generationen lantbrukare av kommande programperiod? Vilka behov och förhoppningar finns hos dem? Under en workshop träffades unga lantbrukare och unga tjänstemän från länet för att diskutera dessa frågor. Den 31 januari samlades unga lantbrukare från olika delar av länet och unga tjänstemän från olika enheter på Länsstyrelsen i Västra Götalands län på Vara Folkhögskola för en gemensam workshop om det nya landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen ser de unga lantbrukarna som en viktig målgrupp inom kommande program. Syftet med dagen var att ge dem utrymme att diskutera och framföra vilka behov och förhoppningar de har inför den nya programperioden. Dagen gav också möjlighet att utöka sitt kontaktnät, både med andra unga lantbrukare och med tjänstemän på Länsstyrelsen. En fullspäckad dag Under dagen varvades föreläsningar med diskussioner. Deltagarna fick bland annat information om hur långt arbetet med det nya Landsbygdsprogrammet har kommit. En gästföreläsare från Swedbank gick igenom vad man ska tänka på när man vill ansöka om lån och hur kontakten med banken fungerar. Behov inför framtiden I diskussionsövningarna låg fokus på kompetensutveckling, företagsverksamhet och kontaktnät. För att kunna erbjuda de unga lantbrukarna relevant kompetensutveckling behöver Länsstyrelsen veta vilken kunskap som efterfrågas, när på året kurser bör ges och i vilken form. Kurser med hög kvalitet, mer produktionsinriktad rådgivning, att få träffas i erfarenhetsgrupper och att utbildning ska vara riktad till och anpassad för just unga, var sådant som lyftes fram i diskussionerna. Deltagarna menade att det är viktigt att ha kompetens, omvärldsintresse, strategi och rätt inställning för att lyckas. Att ha ett bra kontaktnät ger möjligheter att utvecklas, få nya idéer och hitta likasinnade. Synpunkter som de unga lantbrukarna framförde kring Länsstyrelsens arbete Jobba mer förebyggande stötta mer och straffa mindre Utveckla en sökbar webbplats som möjliggör självhjälp Lyssna på oss möt oss i dialog Synpunkter som de unga lantbrukarna framförde kring landsbygdsprogrammet i länet Startstöd till unga viktigt Prioritera investeringsstöd till unga med startstöd Kompetensutveckling med produktionsinriktning senaste nytt Erfarenhetsutbyte mellan unga och kompetensutveckling riktad specifikt till unga Unga lantbrukare och tjänstemän gnuggar geniknölarna under workshopen i Vara. Investeringsstödet ses som en viktig förutsättning för att som ung lantbrukare kunna komma igång med sin verksamhet. Det fanns många idéer kring vad man borde kunna få investeringsstöd för, bland annat markvårdsåtgärder, energieffektivisering, byggnader och bättre maskiner. Tillgänglighet är viktigt I diskussionerna framkom också att de önskar en närmare kontakt med myndigheter som Länsstyrelsen och att tillgängligheten är viktig. När behovet att nå myndigheten är som störst, till exempel under perioden när SAM-ansökan ska in, vill man kunna få hjälp och svar på sina frågor även efter kontorstid. Länsstyrelsen tar med sig de tankar och idéer som kom fram under dagen och hoppas kunna omsätta dem i det nya Landsbygdsprogrammet. Maria Solheim Jordbiten 2/2014 5

6 Samverkan Våga vårda din jordkällare Jordkällare är en viktig del av vårt kulturarv och det är många som idag vill bevara dem. För att stötta ägarna har Länsstyrelsen genomfört olika kurser om jordkällare. Många har också sökt restaureringsstöd för överloppsbyggnader. Tack ni 376 fastighetsägare som har sett till att 567 av landsbygdens byggnader finns kvar i minst 25 år till! Det saknas tyvärr ofta yrkesmässiga kunskaper om hur man restaurerar jordkällare. Därför har Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet samverkat för att förmedla nygammal kunskap. I september 2013 hölls en femdagarskurs, med praktisk inriktning, för småföretagare som arbetar med bland annat traditionella hantverk. Fyra hantverkare fick under ledning av Espen Marthinsen en norsk kallmurarmästare, gräva sig djupt ned i en jordkällares konstruktion. Syftet med kursen var att dessa fyra småföretagare, som är verksamma på landsbygden, ska kunna ta arbeten där jordkällare ska åtgärdas. Samverkan om äldre stenhantverk Arbetet dokumenterades också både i ord, bild, film och med uppmätningar utförda av Hantverkslaboratoriet. Genom att Länsstyrelsen och Hantverkslaboratoriet kunde samverka under temat traditionellt stenhantverk har våra resurser kompletterat varandra och bidragit till att vi fått mer kunskap om detta hantverk. En kunskap som vidareföremedlats och dokumenterats till hantverkare, fastighetsägare, rådgivare och den akademiska världen. En jordkällare i Gudhem Stenvalvet i Gudhemskällaren hade delvis rasat och arbetet utgick från hur man kan göra en delvis restaurering i valvkonstruktionen och vilken metod man då skulle använda. Erfarenheter har visat att det är både dumt och farligt att bara stötta upp ett valv på enstaka ställen där det har gett med sig. Troligen kommer andra stenar att rasa efter en tid eftersom trycket på resten av valvet minskar. När trycket lyfter från valvet blir trycket på vederlagsmurarna mindre vilket kan göra att de kan ge med sig och skadas. En tanke på hur man gick tillväga förr i tiden var att när man grävde ut för vederlagsmurarna la man jorden där valvet senare skulle muras. Jorden användes som form för valvet. En annan variant var att lägga in slanor. I en valvslagen jordkällare finns det tre olika murtyper: 1. Stödmur (bakmur och vederlag/sidomurar) 2. Skalmur (frontmuren) 3. Valv När man byggde en jordkällare från grunden använde man de bästa stenarna till valvet och de näst bästa till vederlagen. Till bak- och frontmurarna tog man sämre sten. På front- och bakmuren brukade Jordkällaren med nytt slaget valv och påbörjad kallmurning år Foto: Joakim Lilja Jordkällaren i Gudhem år Jordbiten 2/2014

7 Samverkan man inte lägga ner mer arbete än att de skulle stå kvar. Fördelen med en jordkällare är att front- och bakväggen i dag kan plockas ned utan att valvet tar skada eller behöver stämpas upp. Så här gjorde vi Valvet vilade delvis på front- och bakmur och det var tydligt att detta gav upphov till skador. Valvet ska egentligen vara helt fristående. För att kunna lyfta valvet kontrollerat och släppa på spänningen är man tvungen att tillverka valvformar i trä. Om man har spännvidden av källaren och vilken höjd valvet ska ha (pilhöjd) kan man rita upp bågformen. Vi ritade den form som valvet troligen haft från början. Den helt raserade fronten demonterades för att få plats med valvformen. Därefter lades valvet delvis om. När valvet släpps ned är det viktigt att hela valvet sänks samtidigt för att få jämn sättning och att alla delar av valvet kommer i spänn samtidigt, vilket vi fick lära oss den hårda vägen. Frontmuren var isolerad med en packad jord- och stenfyllning, som man nu återuppbygger. I år fortsätter arbetet med fler praktiska kurser. Varför jordkällare? Under en av kursdagarna hölls Öppet hus under några timmar och cirka 50 intresserade i åldrarna åtta månader till 80 plus dök upp. Det var under en intervju med lokal-tv som Espen Marthinsen uttryckte sin förvåning över att det var så stort intresse med orden - Detta hade aldrig hänt i Norge! Men människan har alltid haft behov av att kunna förvara och långtidslagra mat. I en välbyggd jordkällare klarade potatis, morötter och annat både sträng kyla och sommarvärme. En restaurerad jordkällaren kan vara ett modernt och hållbart kylskåp samtidigt som gårdsmiljön bevaras. Så avslutningsvis våga vårda din jordkällare för framtiden. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Joakim Lilja Hantverkslaboratoriet Överst. Bågformarna på plats och valvet har höjts med hjälp av domkrafter. Mitten. Espen Marthinsen berättar om restaureringen vid öppet hus-tillfället. Foto: Joakim Lilja Underst. Kursdeltagarna lägger sista stenarna på valvet. Jordbiten 2/2014 7

8 Samverkan Dalhs Trädgård mitt i myllan För Anna, Karolina och Sara är samarbete inte bara ett positivt eller smart inslag i företagandet. För de tre nyutbildade trädgårdsmästarna är det en stor del av verksamhetsidén. I vår har de startat sitt eget trädgårdsföretag i Ucklum. Företaget är en andelsgård, en av få i Sverige. Redan under sin gemensamma praktik tog idén om ett gemensamt företag form. När de fick möjligheten att prova på en av tjejernas föräldragård blev arbetet med affärsplan och finansiering mer konkret. Stängda startstöd var en besvikelse som gör affärsmodellen med fasta kunder som betalar helt eller delvis i förväg än mer intressant. Affärsidé Tanken är att börja i liten skala med 15 veckoleveranser till ungefär 30 fasta kunder som bokar sin andel under våren. För att öka flexibiliteten kan kunden hoppa över tre leveranser, till exempel under semestern. Odlingen sker på ett halvt hektar relativt lätt jord där det vuxit vall i många år. Det första året finns inga fleråriga produkter som bär och frukt, även om planer och tankar finns på att utöka odlingarna. Det som ska odlas och levereras är grönsaker som rotfrukter, bönor, bladgrönsaker och kålsorter. Genom att kunna planera odlingen efter de säkra kunderna och genom att sälja direkt till kund kan förhoppningsvis lönsamheten öka. Samarbeten Mycket handlar i år om att hitta kunder och samarbete både inom företaget och med kunder. I år är det inte aktuellt att certifiera verksamheten. Affärsidén såväl som samarbetsformerna måste testas för att utvärdera ekonomin och vad odlingen ger. Helst skulle allt vara ekologiskt certifierat för att stämma in med företagarnas grundfilosofi, och förhoppningsvis kan det bli så kommande år. Samarbeten med etablerade kollegor är viktiga, till exempel sponsring med såjord, lån av maskiner och extra stallgödsel till kompost. Aktiviteter Tanken är att bjuda in kundkretsen på gemensamma aktiviteter för att ge insyn i odlingarna. Det finns också intresse av ett samarbete med några restauranger. I år är också marknader viktiga platser för att marknadsföra företaget och etablera kontakter. För att skapa ett startkapital säljer Dahls Trädgård redan nu egen äppelmust. Det började med att de fick äpplen i höstas, ungefär samtidigt som det definitiva beskedet om uteblivna startstöd. För att göra något bra blev det äppelmust till ett eget startbidrag, om än mindre. Finansiering Företaget drivs som en ekonomisk förening och förutom varandra har de haft hjälp av Coompanion och Ekobanken för att hitta en form för företaget. Betalningen delas upp i en medlemsavgift och betalning för skörden. För att möta kundens behov är det möjligt att betala för sex leverenser innan säsongen och resten senare men fortfarande i förskott. Vi hoppas att året blir bra. Fler trädgårdsföretag behövs såväl som duktiga, nytänkande företagare! Lina Wejdmark 8 Jordbiten 2/2014

9 Samverkan Kunskapen, kartan och kompassen För allt fler är det allt tydligare att en framgångsfaktor för att lösa både dagens och framtidens utmaningar är samarbete och samverkan. Viktiga underlag för detta är dels den lokala kunskap som finns hos er som bor och verkar på olika sätt, dels den kunskap som finns sammanställd i olika kartunderlag och databaser. Det finns en tydlig trend att allt mer data blir tillgänglig för allt fler. Här följer ett smakprov på några källor som kan vara värda att utforska. Det ska genast sägas att även om de är tillgängliga så kan informationen vara svårtydd. Sveriges geologiska undersökning (SGU) På SGUs webbplats finns en kartgenerator där du bland annat kan skapa kartor med jordarter. Det rör sig inte om matjordens jordarter utan på en mer övergripande nivå. Du kan till exempel skapa en karta i A3 och få den skickad via e-post till dig. Andra områden som SGU har ansvar för är brunnsarkiv och grundvattenfrågor. En liten kuriositet är historiska strandlinjer som visar hur kusten har höjt sig ur havet efter istiden fram till nu. SGU har även en app som heter Geokartan. SMHI SMHI har mer att erbjuda än väderprognoser. Du kan till exempel ladda ner väderdata bakåt i tiden för olika stationer i länet. De har även en sida som heter vatten-web där du kan se och/eller ladda ner resultat för olika modelleringar, till exempel flöden i vattendrag. SLU På SLUs webbplats finns olika data för skog, jakt och fisk. Den mesta rör olika typer av miljöindikatorer. Här kan du ladda ner mätdata för vattenprover i länets vattendrag inom det som kallas samordnad recipientkontroll (SRK). Det är i dagsläget en viss eftersläpning i inrapporteringen till databasen. Jordbruksverket Jordbruksverket har mycket att erbjuda på sin webbplats och då inte bara stödinformation. Resultatet av betesmarksinventeringarna finns i Tuva. Det är alltså inventeringen utifrån botaniska värden och inte ajourhållningen av blockdatabasen. På webbplatsen finns även en databas över vattenbruksföretag. Jordbruksverket har även flera appar som rör bland annat växtskydd, fåglar och nyttodjur Lantmäteriet Ett spännande och viktig underlag som Lantmäteriet har är historiska kartor. Med hjälp av sökkartan kan du se vilka kartor som finns för det område där du bor. Som komplement kan databaser med äldre fotografier vara bra. Riksantikvarieämbetet och Västergötlands museum har var sin databas. Länsstyrelsen Via Länsstyrelsens webbplats finns infokartan för Västra Götaland där du bland annat kan hitta markavvattningsföretag Via vattenkartan kan du se om du ligger inom nitratkänsligt område men även vilken status vattenförekomsterna i din trakt har. Du hittar alla direktlänkar i aktuelltrutan på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd. Fredrik Fredrikson Jordbiten 2/ Foto: Erika Kvarnlöf

10 Samverkan Spara tid och pengar på samordnade transporter För småskaliga livsmedelsproducenter är ofta transporter till kund ett problem, framför allt om det handlar om kylvaror. Lokalproducerat i Väst driver projekt Afflog, där syftet är att samordna transporter för livsmedelsföretagare i länet. Inom projektet kommer man att starta upp så kallade hubbar. Ordet hubb kommer från engelskans hub som betyder nav. Tanken är att producenterna ska lämna sina varor hos hubbarna för samlastning och vidare transport ut till kund. Effektivt och säkert En hubb ska serva producenter inom en radie av tre till fyra mil. Varorna lämnas in varje onsdag, lastas på pall och hämtas av lastbil för transport till en omlastningscentral i Göteborg. Hit kommer varor från alla hubbar och samordnas med varor som ska till samma slutkund. Eftersom det är många som delar på kostnaderna så blir det betydligt mer kostnadseffektivt än att köra själv. Leverans till kund sker följande dag. Viktigt att poängtera är att det hela tiden är en obruten kylkedja, Samordnade transporter gör att restaurangen kan få lokalproducerade råvaror till sina gäster från flera leverantörer vid en leverans. Foto: Niklas Persson säger Malte Olsson, projektledare för Afflog. Det är ju annars något som kan vara svårt att klara för en enskild producent. Många hubbar ger kortare transporter Projektet startar upp en hubb i taget för att på så sätt hinna lösa eventuella frågetecken innan nästa hubb startar. I dagsläget är en hubb igång i närheten av Lidköping. Nästa blir i Uddevalla, följt av Borås, norra Bohuslän och Dalsland. Om allt går enligt plan så kommer fem hubbar att vara igång innan sommaren. Totalt finns behov av 15 hubbar i länet för att hålla fast vid målet om max fyra mil till närmaste hubb. Ett vinnande koncept Gemensamma leveranser av varor ger fördelar för alla parter. Producenterna sparar tid och pengar på att leverera till en närliggande hubb istället för att leverera direkt till kunden. Kunden, som ofta är en restaurang eller butik, får en samlad leverans från flera producenter vid ett tillfälle och sparar tid. Vill du veta mer om projektet? Kontakta Malte Olsson, , Lena Björkqvist fakta Varor vid en hubb som väntar på vidare transport. Foto: Niklas Persson Lokalproducerat i Väst arbetar för att främja handel av lokalproducerade livsmedel inom Västra Götaland. För mer information och kontaktuppgifter se 10 Jordbiten 2/2014

11 Innovationer på Honungsgården breddar verksamheten Samverkan Tavlebords Honungsgård är en förebild för många andra runt i landet som vill göra liknande satsningar, ansåg Landsbygdsnätverkets expertgrupp som nominerade företaget till en Ullbagge inom kategorin Årets landsbygdsinnovation Det blev ingen Ullbagge men vi är många som är stolta över Tavlebords Honungsgårds nominering. Deras affärsidé är att koppla besöksnäring till biodling, sprida kunskap om binas betydelse för miljö och människa samt skapa ökat intresse för biodling. I september 2013 passade 33 landsbygdsföretagare på att delta i ett studiebesök här. Det blev många frågor om hur de tänker kring sin verksamhet och hur de arbetar för att skapa en helhetsupplevelse för besökaren. Inte bara honung Pia Askland Josefsson driver Tavlebords Honungsgård tillsammans med sin man Helge och de märker idag en stor efterfrågan på svensk honung bland konsumenterna. Helge har med sina 30 års erfarenhet från biodling en stor kunskap om bin och honung. På senare år har även Pia fascinerats över biets intelligens och förmåga och vilken nytta vi människor kan ha av dem när vi samverkar med dem. Pia och Helge är biodlarna som vågat utveckla och bredda sin verksamhet med en biutställning, gårdsbutik, egen bagarstuga, kafé och Bed & Breakfast (B&B). Kafé och B&B är inrymt i Pias föräldrahem, ett boningshus från Det gamla boningshuset har man renoverat varsamt och man har försökt behålla den genuina atmosfären i inredningen. För ägarna är gårdens kulturmiljö viktig och den ska kännas välkomnande för besökarna. Kunderna uppskattar den sköna atmosfären och lugnet på gården, berättar Pia. Upplevelser, boende, aktiviteter, gårdsbutik, djur, jordbruk, mattraditioner och storytelling är också viktiga delar. Som landsbygdsföretagare har man ofta benen i många tuvor. innebär innan de tar steget själva och går en nybörjarkurs i biodling. Till sommaren kommer det finnas möjlighet att vara Biodlare för en dag. Några avslutande erfarenheter som Pia och Helge vill dela med sig av från sitt arbete är: du blir aldrig färdig arbetsinsatsen, ta ett steg i sänder satsa på värdskapet, hur vill du själv ha det tumma inte kvaliteten Följ med oss på studiebesök till Tavlebords Honungsgård den 20 maj. Läs mer under På Gång på sidan 22. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Maja-Lena Främling Framtidsvisioner Nu jobbar Pia och Helge för att skapa upplevelsepaket ihop med boendet, gärna i samverkan med andra företag. Vi tror på samarbete, utbrister Pia! Många har uttryckt att de vill få mer kunskap om vad biodling Jordbiten 2/2014 I visningskupan kan man se bina inuti bikupan. 11

12 Samverkan Markavvattningsföretag vinner på att samarbeta Samarbete kring vatten har i alla tider varit viktigt. Allt sedan jordbrukets begynnelse vid Eufrat och Tigris till idag. Med de utmaningar vi står inför, med bland annat förändrade nederbördsmönster, kommer det fortsätta att vara en viktig fråga. För att illusterera detta kan Lidans avrinningsområde vara ett exempel, se karta. I Lidans avrinningsområden finns cirka hektar åkermark och av dessa omfattas cirka hektar direkt av markavvattningsföretag. Arealen markavvattningsföretag i Lidans avrinningsområde är totalt cirka hektar. Detta innebär att en stor del av brukarna är medlemmar i minst ett markavvattningsföretag och att dessa ofta har markavvattningsföretag både upp- och nedströms. Lägg också till detta alla de diken som inte ingår i markavvattningsföretag. Var och en inser snabbt att det är viktigt att prata sig samman innan ett rensningsbehov blir akut. Alla tjänar på att det underhåll och den skötsel som behöver ske samordnas. Detta för att inte skapa konflikter och negativ påverkan på vattenmiljön Läs mer i aktuelltrutan på www. lansstyrelsen.se/ vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd Fredrik Fredrikson 12 Jordbiten 2/2014

13 Lagändring kring biotopskyddet på gång Ett aktivt jordbruk är en grundförutsättning för att odlingslandskapets värden ska finnas kvar på lång sikt. Att lägga igen diken eller flytta en stenmur kan i vissa fall vara positivt ur ett helhetsperspektiv. Regeringen har tagit fram ett förslag till lagändring för dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket. Det ingår i regeringens proposition En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Den nya paragrafen ska börja gälla från den 1 september i år. Förslaget innebär att det blir lättare att få dispens för åtgärder som behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark - men bara om kraven på biotopskyddets syfte fortfarande kan tillgodoses. Det är du som söker som ska visa att åtgärden ger positiva effekter för jordbruksföretaget i form av lägre kostnader eller högre avkastning. De positiva effekterna ska sammantaget vara större än kostnaderna för att genomföra åtgärden. fakta Om åtgärden som du söker för inte klarar de kraven ska ärendet bedömas enligt dagens bestämmelser. För att räknas som aktivt brukande ska jordbruksmarken användas för bete eller odling av gröda avsedd för skörd. Enligt förslaget ska en ansökan som kommit in men inte prövats innan 1 september i år prövas enligt den nya paragrafen. Läs mer om förslaget i Prop 2013/14:141 på regeringens webbplats Helena Irenesson Naturvård fakta Hur går en dispensansökan till? Ansökan om biotopskyddsdispens görs hos Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Blankett för ansökan finns på webbplatsen. Ansökan kostar kr. Normal handläggningstid är tre till sex månader så det gäller att planera i god tid. Igenläggning eller flytt av diken kan också kräva en anmälan om vattenverksamhet. Vissa stenmurar och odlingsrösen kan vara skyddade enligt Kulturmiljölagen (KML). Generellt skyddade biotoper: Allé Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsröse i jordbruksmark Pilevall Småvatten och våtmark i jordbruksmark (även diken) Stenmur i jordbruksmark Åkerholme Har du ett aktivt jordbruk kan du få dispens från biotopskyddet. Syftet med biotopskyddets ska fortfarande tillgodoses. Foto: Kajsa Lycke Jordbiten 2/

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Knäck & Bräck AB Journalnummer:

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet.

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet. 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nr 4 2011 Kom ihåg att vissa ändringar i SAM-ansökan kan utföras efter 15 juni

Läs mer

BROADWAY vinner över gräset

BROADWAY vinner över gräset BROADWAY vinner över gräset men även över örtogräset Solutions for the Growing World är enkelt! En enda produkt mot både gräs och örtogräs OCH med en temperaturstabilitet som gör att är anpassad för den

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Fiber till byn Journalnummer: 2009-3029 Namn på länsstyrelse som nominerar:

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC * Varumärke Dow Agro Sciences LLC Dow AgroSciences Sverige AB Norra Vallgatan 70 SE-211 22 Malmö Tel: 040-97 06 40 Fax: 040-97 06 55 www.dowagro.se Anmärkning: Information och fakta i denna skrift är såvitt

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se

Miljösamverkan Västra Götaland. Inledning. 49 gånger bättre tillsyn. www.miljosamverkan.se Miljösamverkan Västra Götaland Inledning 49 gånger bättre tillsyn www.miljosamverkan.se Direkt till projekt Jordbrukstillsyn: www.miljosamverkan.se/jordbruk11 Lasse Lind Projektledare lasse.lind@cirka.se

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Nyheter inför SAM 2012

Nyheter inför SAM 2012 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nyheter inför SAM 2012 Nr 1 2012 Landsbygden Den största nyheten inför SAM ansökan

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2013 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet...5 Du kan få fram en meny genom att högerklicka på kartan...5 Det är möjligt att skicka in en ansökan tre

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider!

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider! Mot ljusare tider! Här på Nuntorp märks våren och ljusare tider på många sätt. Bland vårtecknen märks traktorer och maskiner som görs i ordning för vårbruket, stängsel för hästar och kor som ses över och

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Höglunds Blommor AB Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel Reviderade av styrelsen för Svenskt Växtskydd den 30 november 2011 1. Dessa riktlinjer

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer