Jordbiten. Tema Samverkan. Nr 2 /2014. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbiten. Tema Samverkan. Nr 2 /2014. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län"

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 2 /2014 Tema Samverkan

2 Ledaren Samverkan ett måste för landsbygden Vi har under föregående Landsbygdsprogram nått stora framgångar genom att kombinera EU-medel med regionala medel. Vi har även rekvirerat mer pengar till länet från nationella EU-potter eftersom utvecklingen har gjort att efterfrågan ökat och vi har legat långt framme. Jag ska nämna några exempel. Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen har haft en tydlig strategi att tillsammans satsa på bredband för landsbygden. Regionen har i huvudsak arbetat med de kommunala näten ihop med kommunerna och vi med alla bredbandsföreningar. Effekten har blivit 350 miljoner kronor i beviljade stöd till landsbygdens bredbandsutbyggnad. Utan en god samverkan med regionen, kommunerna och Post- och telestyrelsen hade vi inte nått detta. Lokalproducerat i Väst AB är ett företag som arbetar för landsbygdens företagare eller kommande företagare inom livsmedelsförädling. Denna satsning har skett tillsammans med regionen och även via kommunalförbund. Årligen har vi hjälpt nya företag att starta upp. När landsbygdsstöd för investering inom turism skulle definieras var det naturligt att rådfråga Västsvenska Turistrådet som trots allt har 300 miljoner i utvecklingsmedel under en programperiod. Resultatet blev att vi definierade kvalitetsboende med dusch och toalett på rummet med krav på onlinebokning och åretruntuthyrning. Men samverkan är inte bara finansiering, det är även hur vi inom länet jobbar med miljöfrågor, samhällsplanering samt utbildning och utveckling inom de gröna näringarna. Detta gör vi tillsammans med SLU, LRF, rådgivningsföretag, kommuner, kommunalförbund, naturbruksgymnasier med flera. Om samordning och samverkan sker på ett bra sätt undviker vi att offentliga medel används till sådant som inte behövs eller redan är gjort. Tyvärr har vi i föregående period haft en del projekt som skulle ha samordnats bättre från början och detta tar vi med oss till nästa program. Jag har vid flera tillfällen lyft till Jordbruksverket och regeringen att vi regionalt vet bäst vad som behövs och att vi framöver ska få möjlighet att påverka utlysningar av nationella projekt. I det nya program som kommer igång ordentligt under 2015 pågår arbetet för att samverka med de andra EU-strukturfonderna för att utveckla landsbygden. Fiskefonden och Landsbygdsfonden kommer att administreras av länsstyrelserna och ligger i samma system. Socialfonden sköts av ESF-rådet och regionalfonden av Tillväxtverket. Vi har bildat en fondsamordningsgrupp och jag sitter numera även med i partnerskapet för social- och regionalfonden. Jag tror på ökade synergieffekter. Jordbitens redaktion Erika Kvarnlöf Nina Goos Kajsa Lycke Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Peter Svensson Tryck JMS Mediasystem, Vellinge, 2012 Papper 100 g MWC gloss FSC -märkt Utgivningsplan 2014 Nr 1 27 februari Nr 2 2 maj Nr 3 18 september Nr 4 4 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Kristian Jochnick Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges. Peter Svensson landsbygdsdirektör Jordbiten 2/2014

3 Samverkan Samverkan dra fördel av andras erfarenhet På många håll väljer man att samverka för att nå gemensamma mål tillsammans. Utgångspunkten varierar. Det kan vara en gemensam marknadsföring, ett öppet landskap i byn eller problem att hitta effektiva transportlösningar. Samverkan mellan mäniskor sker varje dag. Här syftar samverkan på metoder för hur man tillsammans kan hitta gemensamma mål. Ett avtal mellan två företag är ofta en rak och konkret handling. Men om det är många företag eller om det är både markägare, lantbrukare och andra landsbygdsföretag? Om man också vill ha med de boende i en bygd, hur gör man då? Inget samverkansprojekt blir det andra likt. Men det finns stora möjligheter att dra nytta av erfarenhet från andras samverkan. Många exempel För jordbrukets miljöarbete kan samverkan mellan myndigheter, företag och föreningar vara en effektiv metod. Jordbruksverkets rapport Miljöåtgärder i samverkan, framtagen av SLU, beskriver framgångsfaktorer från flera projekt med koppling till miljön. Landsbygdsnätverkets rapport Framgångsfaktorer i samverkansprojekt ger nio exempel på olika former av företagssamverkan för att nå nya marknader. Till exempel presenteras Nipakademin i Ångermanland som från önskemål om att hålla landskapet runt Ramsele öppet, utvecklats till två ekonomiska föreningar och ett aktiebolag. Gutekorn är ett annat exempel, där spannmålsodlare tagit tillvara gamla sorter, utvecklat dem och nu erbjuder 24 produkter i sortimentet. Det finns nya möjligheter att med lokal samverkan skapa nytta för landsbygden inom kommande Landsbygdsprogram. Läs om fler exempel i rapporterna i rutan intill och i detta nummer av Jordbiten. Fördel samverkan? En fungerande samverkan bygger på långsiktighet och engagemang, framhålls i rapporten från SLU. Samverkan tar tid. En god samverkan blir alla deltagares ansvar, till exempel att ge konstruktiva förslag på hur meningsmotsättningar kan lösas. Hur ett samverkansprojekt läggs upp kan variera. En neutral projektledare kan vara bra för att få till samverkan, särskilt i de fall där det finns konkurrerande verksamhet. Andra väljer att fördela arbetet mellan deltagarna. Ofta är det viktigt att också ha möjlighet att ta in hjälp från utomstående inom särskilda ämnen. Samverkan kan ske genom att lära av varandra och bygga en gemensam kunskap. Med den som grund kan deltagarna tillsammans hitta lösningar, ibland helt nya, som leder från ord till handling. Lösningar där alla kan vara vinnare! Karin Olsson Jordbruksverket Rapport 2013:31 Miljöåtgärder i samverkan strategier för att inspirera till miljöåtgärder i jordbruket. Magnus Ljung och Helena Nordström Källström, SLU Landsbygdsnätverket Framgångsfaktorer i samverkansprojekt en sammanställning av nio projekt och dess framgångsfaktorer i samverkan. Foto: Karin Hante Jordbiten 2/2014 3

4 Samverkan Samverkan i praktiken Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under flera år drivit samverkansprojekt. De har olika förutsättningar och effektmål, men arbetsmetoden är den samma. Sedan i höstas arbetar vi tillsammans kring sjön Östen. En del av projektet syftar till en bättre landskapsskötsel. Majoriteten av djurhållarna är medlemmar i en betesförening, vilket är en mycket bra plattform för samverkan. Utan djurhållare ingen landskapsskötsel. Men markägarna är lika viktiga samarbetspartners, liksom de boende, hembygdsföreningarna, fågelklubbarna, kommunerna, myggföreningen och LRF. Att lyssna, prata, förklara och lära av varandra är framgångsfaktorer. För att nå långsiktigt hållbara resultat är delaktighet en grund i samverkansprojekt. Mer konkret I projektet möts vi. Enskilda personer, som lantbrukare, markägare och personer från myndigheter, eller i större sammanhang där fler intressen finns representerade. Kring Östen börjar det formas projektgrupper där varje grupp har uttalat en önskan att titta på en fråga gemensamt. Vi vill något och vi är på väg att hitta de gemensamma målen. Ofta grundar det sig i att man vill ha en förändring. Men nästa steg är att ta reda på om vi har en gemensam syn på vad vi vill göra. Hur ska vi åstadkomma detta, vem ska göra vad och hur? Var hittar vi till slut pengar till åtgärder? Betande djur Kate Mårtensson, mjölkproducent och ordförande i Östens betesförening, berättar att antalet gårdar som har djur vid sjön har minskat. De som ännu har djur är viktiga. För att lösa det på fler områden i framtiden behövs till exempel nya stängsel. Samtidigt som de snabba ändringarna av vattennivån tillsammans med isar vintertid förstör stängsel. Vi tror att den bästa skötseln av sjön organiseras lokalt, säger hon. Särskilt viktig är frågan kring problemen med leverflundran och översvämningarna, menar Daniel Wilsson, ekologisk mjölkoch köttproducent med stora strandbetesarealer. Översvämningsproblem leder till att bete förstörs, det kontamineras av slam och blir osmakligt. Långsiktigt är hävden runt hela sjön viktig. Men det är svårt att veta idag hur det kan lösas, enligt Daniel. Aktiviteter i samspel Utöver möten och träffar pågår fler aktiviteter som förstärker samverkansprocessen. Vårens föreläsningsserie med fyra ämnen som diskuterats i bygden är ett exempel. Även på Länsstyrelsen har vi träffats för att prata om de synpunkter som kommit in och om vi kan göra något annorlunda. Ett exempel är svårigheterna i att klara de särskilda skötselvillkoren i miljöersättningarna vid sjön Östen. Att vi på Länsstyrelsen får möjlighet att avsätta tid för att se över förutsättningarna för lantbrukarna kopplat till systemet är värdefullt och ger resultat. Karin Olsson Karin Hante Ett restaureringsarbete 4 i Flistadviken har påbörjats av lokala drivkrafter. I början av april brändes Jordbiten 2/2014 delar av strandängen för att få bort gammal förna. Fotograf och eldsjäl: Inge Johansson.

5 Samverkan Unga hade workshop om nya Landsbygdsprogrammet Ett nytt Landsbygdsprogram ser dagens ljus. Vad förväntar sig den nya generationen lantbrukare av kommande programperiod? Vilka behov och förhoppningar finns hos dem? Under en workshop träffades unga lantbrukare och unga tjänstemän från länet för att diskutera dessa frågor. Den 31 januari samlades unga lantbrukare från olika delar av länet och unga tjänstemän från olika enheter på Länsstyrelsen i Västra Götalands län på Vara Folkhögskola för en gemensam workshop om det nya landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen ser de unga lantbrukarna som en viktig målgrupp inom kommande program. Syftet med dagen var att ge dem utrymme att diskutera och framföra vilka behov och förhoppningar de har inför den nya programperioden. Dagen gav också möjlighet att utöka sitt kontaktnät, både med andra unga lantbrukare och med tjänstemän på Länsstyrelsen. En fullspäckad dag Under dagen varvades föreläsningar med diskussioner. Deltagarna fick bland annat information om hur långt arbetet med det nya Landsbygdsprogrammet har kommit. En gästföreläsare från Swedbank gick igenom vad man ska tänka på när man vill ansöka om lån och hur kontakten med banken fungerar. Behov inför framtiden I diskussionsövningarna låg fokus på kompetensutveckling, företagsverksamhet och kontaktnät. För att kunna erbjuda de unga lantbrukarna relevant kompetensutveckling behöver Länsstyrelsen veta vilken kunskap som efterfrågas, när på året kurser bör ges och i vilken form. Kurser med hög kvalitet, mer produktionsinriktad rådgivning, att få träffas i erfarenhetsgrupper och att utbildning ska vara riktad till och anpassad för just unga, var sådant som lyftes fram i diskussionerna. Deltagarna menade att det är viktigt att ha kompetens, omvärldsintresse, strategi och rätt inställning för att lyckas. Att ha ett bra kontaktnät ger möjligheter att utvecklas, få nya idéer och hitta likasinnade. Synpunkter som de unga lantbrukarna framförde kring Länsstyrelsens arbete Jobba mer förebyggande stötta mer och straffa mindre Utveckla en sökbar webbplats som möjliggör självhjälp Lyssna på oss möt oss i dialog Synpunkter som de unga lantbrukarna framförde kring landsbygdsprogrammet i länet Startstöd till unga viktigt Prioritera investeringsstöd till unga med startstöd Kompetensutveckling med produktionsinriktning senaste nytt Erfarenhetsutbyte mellan unga och kompetensutveckling riktad specifikt till unga Unga lantbrukare och tjänstemän gnuggar geniknölarna under workshopen i Vara. Investeringsstödet ses som en viktig förutsättning för att som ung lantbrukare kunna komma igång med sin verksamhet. Det fanns många idéer kring vad man borde kunna få investeringsstöd för, bland annat markvårdsåtgärder, energieffektivisering, byggnader och bättre maskiner. Tillgänglighet är viktigt I diskussionerna framkom också att de önskar en närmare kontakt med myndigheter som Länsstyrelsen och att tillgängligheten är viktig. När behovet att nå myndigheten är som störst, till exempel under perioden när SAM-ansökan ska in, vill man kunna få hjälp och svar på sina frågor även efter kontorstid. Länsstyrelsen tar med sig de tankar och idéer som kom fram under dagen och hoppas kunna omsätta dem i det nya Landsbygdsprogrammet. Maria Solheim Jordbiten 2/2014 5

6 Samverkan Våga vårda din jordkällare Jordkällare är en viktig del av vårt kulturarv och det är många som idag vill bevara dem. För att stötta ägarna har Länsstyrelsen genomfört olika kurser om jordkällare. Många har också sökt restaureringsstöd för överloppsbyggnader. Tack ni 376 fastighetsägare som har sett till att 567 av landsbygdens byggnader finns kvar i minst 25 år till! Det saknas tyvärr ofta yrkesmässiga kunskaper om hur man restaurerar jordkällare. Därför har Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet samverkat för att förmedla nygammal kunskap. I september 2013 hölls en femdagarskurs, med praktisk inriktning, för småföretagare som arbetar med bland annat traditionella hantverk. Fyra hantverkare fick under ledning av Espen Marthinsen en norsk kallmurarmästare, gräva sig djupt ned i en jordkällares konstruktion. Syftet med kursen var att dessa fyra småföretagare, som är verksamma på landsbygden, ska kunna ta arbeten där jordkällare ska åtgärdas. Samverkan om äldre stenhantverk Arbetet dokumenterades också både i ord, bild, film och med uppmätningar utförda av Hantverkslaboratoriet. Genom att Länsstyrelsen och Hantverkslaboratoriet kunde samverka under temat traditionellt stenhantverk har våra resurser kompletterat varandra och bidragit till att vi fått mer kunskap om detta hantverk. En kunskap som vidareföremedlats och dokumenterats till hantverkare, fastighetsägare, rådgivare och den akademiska världen. En jordkällare i Gudhem Stenvalvet i Gudhemskällaren hade delvis rasat och arbetet utgick från hur man kan göra en delvis restaurering i valvkonstruktionen och vilken metod man då skulle använda. Erfarenheter har visat att det är både dumt och farligt att bara stötta upp ett valv på enstaka ställen där det har gett med sig. Troligen kommer andra stenar att rasa efter en tid eftersom trycket på resten av valvet minskar. När trycket lyfter från valvet blir trycket på vederlagsmurarna mindre vilket kan göra att de kan ge med sig och skadas. En tanke på hur man gick tillväga förr i tiden var att när man grävde ut för vederlagsmurarna la man jorden där valvet senare skulle muras. Jorden användes som form för valvet. En annan variant var att lägga in slanor. I en valvslagen jordkällare finns det tre olika murtyper: 1. Stödmur (bakmur och vederlag/sidomurar) 2. Skalmur (frontmuren) 3. Valv När man byggde en jordkällare från grunden använde man de bästa stenarna till valvet och de näst bästa till vederlagen. Till bak- och frontmurarna tog man sämre sten. På front- och bakmuren brukade Jordkällaren med nytt slaget valv och påbörjad kallmurning år Foto: Joakim Lilja Jordkällaren i Gudhem år Jordbiten 2/2014

7 Samverkan man inte lägga ner mer arbete än att de skulle stå kvar. Fördelen med en jordkällare är att front- och bakväggen i dag kan plockas ned utan att valvet tar skada eller behöver stämpas upp. Så här gjorde vi Valvet vilade delvis på front- och bakmur och det var tydligt att detta gav upphov till skador. Valvet ska egentligen vara helt fristående. För att kunna lyfta valvet kontrollerat och släppa på spänningen är man tvungen att tillverka valvformar i trä. Om man har spännvidden av källaren och vilken höjd valvet ska ha (pilhöjd) kan man rita upp bågformen. Vi ritade den form som valvet troligen haft från början. Den helt raserade fronten demonterades för att få plats med valvformen. Därefter lades valvet delvis om. När valvet släpps ned är det viktigt att hela valvet sänks samtidigt för att få jämn sättning och att alla delar av valvet kommer i spänn samtidigt, vilket vi fick lära oss den hårda vägen. Frontmuren var isolerad med en packad jord- och stenfyllning, som man nu återuppbygger. I år fortsätter arbetet med fler praktiska kurser. Varför jordkällare? Under en av kursdagarna hölls Öppet hus under några timmar och cirka 50 intresserade i åldrarna åtta månader till 80 plus dök upp. Det var under en intervju med lokal-tv som Espen Marthinsen uttryckte sin förvåning över att det var så stort intresse med orden - Detta hade aldrig hänt i Norge! Men människan har alltid haft behov av att kunna förvara och långtidslagra mat. I en välbyggd jordkällare klarade potatis, morötter och annat både sträng kyla och sommarvärme. En restaurerad jordkällaren kan vara ett modernt och hållbart kylskåp samtidigt som gårdsmiljön bevaras. Så avslutningsvis våga vårda din jordkällare för framtiden. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Joakim Lilja Hantverkslaboratoriet Överst. Bågformarna på plats och valvet har höjts med hjälp av domkrafter. Mitten. Espen Marthinsen berättar om restaureringen vid öppet hus-tillfället. Foto: Joakim Lilja Underst. Kursdeltagarna lägger sista stenarna på valvet. Jordbiten 2/2014 7

8 Samverkan Dalhs Trädgård mitt i myllan För Anna, Karolina och Sara är samarbete inte bara ett positivt eller smart inslag i företagandet. För de tre nyutbildade trädgårdsmästarna är det en stor del av verksamhetsidén. I vår har de startat sitt eget trädgårdsföretag i Ucklum. Företaget är en andelsgård, en av få i Sverige. Redan under sin gemensamma praktik tog idén om ett gemensamt företag form. När de fick möjligheten att prova på en av tjejernas föräldragård blev arbetet med affärsplan och finansiering mer konkret. Stängda startstöd var en besvikelse som gör affärsmodellen med fasta kunder som betalar helt eller delvis i förväg än mer intressant. Affärsidé Tanken är att börja i liten skala med 15 veckoleveranser till ungefär 30 fasta kunder som bokar sin andel under våren. För att öka flexibiliteten kan kunden hoppa över tre leveranser, till exempel under semestern. Odlingen sker på ett halvt hektar relativt lätt jord där det vuxit vall i många år. Det första året finns inga fleråriga produkter som bär och frukt, även om planer och tankar finns på att utöka odlingarna. Det som ska odlas och levereras är grönsaker som rotfrukter, bönor, bladgrönsaker och kålsorter. Genom att kunna planera odlingen efter de säkra kunderna och genom att sälja direkt till kund kan förhoppningsvis lönsamheten öka. Samarbeten Mycket handlar i år om att hitta kunder och samarbete både inom företaget och med kunder. I år är det inte aktuellt att certifiera verksamheten. Affärsidén såväl som samarbetsformerna måste testas för att utvärdera ekonomin och vad odlingen ger. Helst skulle allt vara ekologiskt certifierat för att stämma in med företagarnas grundfilosofi, och förhoppningsvis kan det bli så kommande år. Samarbeten med etablerade kollegor är viktiga, till exempel sponsring med såjord, lån av maskiner och extra stallgödsel till kompost. Aktiviteter Tanken är att bjuda in kundkretsen på gemensamma aktiviteter för att ge insyn i odlingarna. Det finns också intresse av ett samarbete med några restauranger. I år är också marknader viktiga platser för att marknadsföra företaget och etablera kontakter. För att skapa ett startkapital säljer Dahls Trädgård redan nu egen äppelmust. Det började med att de fick äpplen i höstas, ungefär samtidigt som det definitiva beskedet om uteblivna startstöd. För att göra något bra blev det äppelmust till ett eget startbidrag, om än mindre. Finansiering Företaget drivs som en ekonomisk förening och förutom varandra har de haft hjälp av Coompanion och Ekobanken för att hitta en form för företaget. Betalningen delas upp i en medlemsavgift och betalning för skörden. För att möta kundens behov är det möjligt att betala för sex leverenser innan säsongen och resten senare men fortfarande i förskott. Vi hoppas att året blir bra. Fler trädgårdsföretag behövs såväl som duktiga, nytänkande företagare! Lina Wejdmark 8 Jordbiten 2/2014

9 Samverkan Kunskapen, kartan och kompassen För allt fler är det allt tydligare att en framgångsfaktor för att lösa både dagens och framtidens utmaningar är samarbete och samverkan. Viktiga underlag för detta är dels den lokala kunskap som finns hos er som bor och verkar på olika sätt, dels den kunskap som finns sammanställd i olika kartunderlag och databaser. Det finns en tydlig trend att allt mer data blir tillgänglig för allt fler. Här följer ett smakprov på några källor som kan vara värda att utforska. Det ska genast sägas att även om de är tillgängliga så kan informationen vara svårtydd. Sveriges geologiska undersökning (SGU) På SGUs webbplats finns en kartgenerator där du bland annat kan skapa kartor med jordarter. Det rör sig inte om matjordens jordarter utan på en mer övergripande nivå. Du kan till exempel skapa en karta i A3 och få den skickad via e-post till dig. Andra områden som SGU har ansvar för är brunnsarkiv och grundvattenfrågor. En liten kuriositet är historiska strandlinjer som visar hur kusten har höjt sig ur havet efter istiden fram till nu. SGU har även en app som heter Geokartan. SMHI SMHI har mer att erbjuda än väderprognoser. Du kan till exempel ladda ner väderdata bakåt i tiden för olika stationer i länet. De har även en sida som heter vatten-web där du kan se och/eller ladda ner resultat för olika modelleringar, till exempel flöden i vattendrag. SLU På SLUs webbplats finns olika data för skog, jakt och fisk. Den mesta rör olika typer av miljöindikatorer. Här kan du ladda ner mätdata för vattenprover i länets vattendrag inom det som kallas samordnad recipientkontroll (SRK). Det är i dagsläget en viss eftersläpning i inrapporteringen till databasen. Jordbruksverket Jordbruksverket har mycket att erbjuda på sin webbplats och då inte bara stödinformation. Resultatet av betesmarksinventeringarna finns i Tuva. Det är alltså inventeringen utifrån botaniska värden och inte ajourhållningen av blockdatabasen. På webbplatsen finns även en databas över vattenbruksföretag. Jordbruksverket har även flera appar som rör bland annat växtskydd, fåglar och nyttodjur Lantmäteriet Ett spännande och viktig underlag som Lantmäteriet har är historiska kartor. Med hjälp av sökkartan kan du se vilka kartor som finns för det område där du bor. Som komplement kan databaser med äldre fotografier vara bra. Riksantikvarieämbetet och Västergötlands museum har var sin databas. Länsstyrelsen Via Länsstyrelsens webbplats finns infokartan för Västra Götaland där du bland annat kan hitta markavvattningsföretag Via vattenkartan kan du se om du ligger inom nitratkänsligt område men även vilken status vattenförekomsterna i din trakt har. Du hittar alla direktlänkar i aktuelltrutan på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd. Fredrik Fredrikson Jordbiten 2/ Foto: Erika Kvarnlöf

10 Samverkan Spara tid och pengar på samordnade transporter För småskaliga livsmedelsproducenter är ofta transporter till kund ett problem, framför allt om det handlar om kylvaror. Lokalproducerat i Väst driver projekt Afflog, där syftet är att samordna transporter för livsmedelsföretagare i länet. Inom projektet kommer man att starta upp så kallade hubbar. Ordet hubb kommer från engelskans hub som betyder nav. Tanken är att producenterna ska lämna sina varor hos hubbarna för samlastning och vidare transport ut till kund. Effektivt och säkert En hubb ska serva producenter inom en radie av tre till fyra mil. Varorna lämnas in varje onsdag, lastas på pall och hämtas av lastbil för transport till en omlastningscentral i Göteborg. Hit kommer varor från alla hubbar och samordnas med varor som ska till samma slutkund. Eftersom det är många som delar på kostnaderna så blir det betydligt mer kostnadseffektivt än att köra själv. Leverans till kund sker följande dag. Viktigt att poängtera är att det hela tiden är en obruten kylkedja, Samordnade transporter gör att restaurangen kan få lokalproducerade råvaror till sina gäster från flera leverantörer vid en leverans. Foto: Niklas Persson säger Malte Olsson, projektledare för Afflog. Det är ju annars något som kan vara svårt att klara för en enskild producent. Många hubbar ger kortare transporter Projektet startar upp en hubb i taget för att på så sätt hinna lösa eventuella frågetecken innan nästa hubb startar. I dagsläget är en hubb igång i närheten av Lidköping. Nästa blir i Uddevalla, följt av Borås, norra Bohuslän och Dalsland. Om allt går enligt plan så kommer fem hubbar att vara igång innan sommaren. Totalt finns behov av 15 hubbar i länet för att hålla fast vid målet om max fyra mil till närmaste hubb. Ett vinnande koncept Gemensamma leveranser av varor ger fördelar för alla parter. Producenterna sparar tid och pengar på att leverera till en närliggande hubb istället för att leverera direkt till kunden. Kunden, som ofta är en restaurang eller butik, får en samlad leverans från flera producenter vid ett tillfälle och sparar tid. Vill du veta mer om projektet? Kontakta Malte Olsson, , Lena Björkqvist fakta Varor vid en hubb som väntar på vidare transport. Foto: Niklas Persson Lokalproducerat i Väst arbetar för att främja handel av lokalproducerade livsmedel inom Västra Götaland. För mer information och kontaktuppgifter se 10 Jordbiten 2/2014

11 Innovationer på Honungsgården breddar verksamheten Samverkan Tavlebords Honungsgård är en förebild för många andra runt i landet som vill göra liknande satsningar, ansåg Landsbygdsnätverkets expertgrupp som nominerade företaget till en Ullbagge inom kategorin Årets landsbygdsinnovation Det blev ingen Ullbagge men vi är många som är stolta över Tavlebords Honungsgårds nominering. Deras affärsidé är att koppla besöksnäring till biodling, sprida kunskap om binas betydelse för miljö och människa samt skapa ökat intresse för biodling. I september 2013 passade 33 landsbygdsföretagare på att delta i ett studiebesök här. Det blev många frågor om hur de tänker kring sin verksamhet och hur de arbetar för att skapa en helhetsupplevelse för besökaren. Inte bara honung Pia Askland Josefsson driver Tavlebords Honungsgård tillsammans med sin man Helge och de märker idag en stor efterfrågan på svensk honung bland konsumenterna. Helge har med sina 30 års erfarenhet från biodling en stor kunskap om bin och honung. På senare år har även Pia fascinerats över biets intelligens och förmåga och vilken nytta vi människor kan ha av dem när vi samverkar med dem. Pia och Helge är biodlarna som vågat utveckla och bredda sin verksamhet med en biutställning, gårdsbutik, egen bagarstuga, kafé och Bed & Breakfast (B&B). Kafé och B&B är inrymt i Pias föräldrahem, ett boningshus från Det gamla boningshuset har man renoverat varsamt och man har försökt behålla den genuina atmosfären i inredningen. För ägarna är gårdens kulturmiljö viktig och den ska kännas välkomnande för besökarna. Kunderna uppskattar den sköna atmosfären och lugnet på gården, berättar Pia. Upplevelser, boende, aktiviteter, gårdsbutik, djur, jordbruk, mattraditioner och storytelling är också viktiga delar. Som landsbygdsföretagare har man ofta benen i många tuvor. innebär innan de tar steget själva och går en nybörjarkurs i biodling. Till sommaren kommer det finnas möjlighet att vara Biodlare för en dag. Några avslutande erfarenheter som Pia och Helge vill dela med sig av från sitt arbete är: du blir aldrig färdig arbetsinsatsen, ta ett steg i sänder satsa på värdskapet, hur vill du själv ha det tumma inte kvaliteten Följ med oss på studiebesök till Tavlebords Honungsgård den 20 maj. Läs mer under På Gång på sidan 22. Ann-Charlott Hajdu-Rafis Maja-Lena Främling Framtidsvisioner Nu jobbar Pia och Helge för att skapa upplevelsepaket ihop med boendet, gärna i samverkan med andra företag. Vi tror på samarbete, utbrister Pia! Många har uttryckt att de vill få mer kunskap om vad biodling Jordbiten 2/2014 I visningskupan kan man se bina inuti bikupan. 11

12 Samverkan Markavvattningsföretag vinner på att samarbeta Samarbete kring vatten har i alla tider varit viktigt. Allt sedan jordbrukets begynnelse vid Eufrat och Tigris till idag. Med de utmaningar vi står inför, med bland annat förändrade nederbördsmönster, kommer det fortsätta att vara en viktig fråga. För att illusterera detta kan Lidans avrinningsområde vara ett exempel, se karta. I Lidans avrinningsområden finns cirka hektar åkermark och av dessa omfattas cirka hektar direkt av markavvattningsföretag. Arealen markavvattningsföretag i Lidans avrinningsområde är totalt cirka hektar. Detta innebär att en stor del av brukarna är medlemmar i minst ett markavvattningsföretag och att dessa ofta har markavvattningsföretag både upp- och nedströms. Lägg också till detta alla de diken som inte ingår i markavvattningsföretag. Var och en inser snabbt att det är viktigt att prata sig samman innan ett rensningsbehov blir akut. Alla tjänar på att det underhåll och den skötsel som behöver ske samordnas. Detta för att inte skapa konflikter och negativ påverkan på vattenmiljön Läs mer i aktuelltrutan på www. lansstyrelsen.se/ vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd Fredrik Fredrikson 12 Jordbiten 2/2014

13 Lagändring kring biotopskyddet på gång Ett aktivt jordbruk är en grundförutsättning för att odlingslandskapets värden ska finnas kvar på lång sikt. Att lägga igen diken eller flytta en stenmur kan i vissa fall vara positivt ur ett helhetsperspektiv. Regeringen har tagit fram ett förslag till lagändring för dispens från biotopskyddet för åtgärder inom jordbruket. Det ingår i regeringens proposition En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Den nya paragrafen ska börja gälla från den 1 september i år. Förslaget innebär att det blir lättare att få dispens för åtgärder som behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark - men bara om kraven på biotopskyddets syfte fortfarande kan tillgodoses. Det är du som söker som ska visa att åtgärden ger positiva effekter för jordbruksföretaget i form av lägre kostnader eller högre avkastning. De positiva effekterna ska sammantaget vara större än kostnaderna för att genomföra åtgärden. fakta Om åtgärden som du söker för inte klarar de kraven ska ärendet bedömas enligt dagens bestämmelser. För att räknas som aktivt brukande ska jordbruksmarken användas för bete eller odling av gröda avsedd för skörd. Enligt förslaget ska en ansökan som kommit in men inte prövats innan 1 september i år prövas enligt den nya paragrafen. Läs mer om förslaget i Prop 2013/14:141 på regeringens webbplats Helena Irenesson Naturvård fakta Hur går en dispensansökan till? Ansökan om biotopskyddsdispens görs hos Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Blankett för ansökan finns på webbplatsen. Ansökan kostar kr. Normal handläggningstid är tre till sex månader så det gäller att planera i god tid. Igenläggning eller flytt av diken kan också kräva en anmälan om vattenverksamhet. Vissa stenmurar och odlingsrösen kan vara skyddade enligt Kulturmiljölagen (KML). Generellt skyddade biotoper: Allé Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsröse i jordbruksmark Pilevall Småvatten och våtmark i jordbruksmark (även diken) Stenmur i jordbruksmark Åkerholme Har du ett aktivt jordbruk kan du få dispens från biotopskyddet. Syftet med biotopskyddets ska fortfarande tillgodoses. Foto: Kajsa Lycke Jordbiten 2/

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Christian Bauer Journalnummer:

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning www.jordbruksverket.se Dosnyckel (finns även på www.jordbruksverket.se/vsc) För att dosnyckeln ska vara användbar krävs att sprutan uppfyller kraven vid funktionstest.

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? LARS-ERIK LUNDKVIST, LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund INNEHÅLL Investeringar Betesmark Vall EKO Skyddszon, fånggröda, vårplöjning

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum Kurser våren 2017 Uppdaterade datum Naturbetesmarker Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer vi kan hitta på våra breddgrader. Man skulle nästan kunna säga att det är det är en djungel beträffande

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Bioenergi i Böta-Kvarn

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Byggnadsvårdscentrum i Kalmar län (Ölands Byggnadsvård)

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet Ska du använda växtskyddsmedel? Var med och ansök om pengar för vattenvård Utbetalning av jordbrukarstöd Felaktiga utbetalningar efter fältkontroll Mindre

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-05-25 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning 1. Läs om de miljöinvesteringar du kan ansöka om inom ditt län. Informationen hittar du på länsstyrelsens webbplats

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Innovation landsbygd Journalnummer: 2010-3610

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar Sid 1 kompensationsbidrag, sid 2-11 miljöersättningar, sid 12-19 regionala prioriterade ersättningar, sid 19 ersättning

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Wallby Gård, Eva och Johan

Läs mer

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2013 Ja Ja Ja Foto: Shutterstock Foto: Urban Wigert Foto: Smålandsbilder.se Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! Du ska skicka

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: LGN-Allack

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Ramsjö gård, Equisolution Rehab & Trainingcenter Journalnummer:

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer