Kartläggning av behov avseende kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av behov avseende kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning"

Transkript

1 TNS Gallup AB Vasagatan 11 SE Stockholm Sweden telefon +46 (8) fax +46 (8) Kartläggning av behov avseende kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning Alla våra undersökningar genomförs i enlighet med ICC/E.S.O.M.A.R. Internationella Regler för Marknadsundersökningar. Genomförd av Sofia Christiansson Alexander Sovré

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte Syfte Genomförande Målgrupp Metodik Rekrytering och intervjuer Omfattning/urval Intermediär målgrupp Resultat Problemupplevelsen varierar Exemplifierade behovsnivåer Olika behovsnivåer Utestängdhet behovsnivå Problem med grundläggande kommunikationsteknik behovsnivå Barriärer till hjälp behovsnivå Utvecklingsmöjligheter i dagens tjänster och utvecklingsprojekt - behovsnivå Önskemål om nya tjänster

3 1 Sammanfattning För att undersöka om PTS satsar på rätt tjänster och utvecklingsprojekt samt om dessa verkligen är till nytta för brukarna har PTS initierat en behovskartläggning inom kommunikationstjänsteområdet, särskilt inriktat mot personer med funktionsnedsättning. Behovskartläggningen genomfördes under våren 2009, med en kvalitativ ansats med djupintervjuer av personer med funktionsnedsättning och en intermediär expertgrupp. Vi kan se att det är en mycket stor spridning i nivåerna av kunskap och kännedomen av kommunikationstjänster inom den stora gruppen av personer med funktionsnedsättning. De yngre är mer eller mindre infödda i informationssamhället, äldre har i hög grad funnit alternativa kanaler, precis som i befolkningen i stort. Men vi kan se att det finns de som saknar grundläggande kunskaper om datorer och internet, företrädesvis personer som befinner sig mitt i livet och har osynliga funktionshinder, främst dyslexi och psykiska funktionsnedsättningar. Den gruppen har även svårare att få hjälp än de med traditionella, synliga funktionsnedsättningar som synskadade/blinda och rörelsehindrade. Dagens allt mer komplexa tjänster och produkter inom telekommunikationsområdet kräver stor kunskap, högt intresse och engagemang både för att använda och införskaffa, men de ställer också höga krav på textförståelse och läsförmåga. Den snabba teknikutvecklingen riskerar att utestänga personer som inte hänger med i utvecklingen. Det är viktigt att ha lätt tillgänglig information och utbildning om telekommunikation på en grundläggande nivå för att minimera risken för utanförskap i informationssamhället. Ett stort och brett utbud av telekommunikationstjänster kräver lättillgängliga, oberoende översikter över teknisk specifikation och generell översikt av funktioner som kan hjälpa individen att få stöd och struktur i sin vardag. Ett ökat beroende av internet och avancerade tjänster förutsätter en generell support för olika former av tekniska tjänster och hjälpmedel, gärna med personal som har kunskap om funktionshinderområdet. Ökad samordning mellan olika offentliga instanser och intresseorganisationer är nödvändig för att kunna nå ut brett. Det är viktigt att denna information sprids brett och är allmänt tillgänglig och inte enbart via elektroniska kanaler och via intresseorganisationer, utan t ex via reklam i TV och radio samt översiktlig information på t ex Apotek. De nya tjänster och hjälpmedel som önskas är inte i första hand tekniska lösningar, utan snarare personlig service, t ex bättre eller anpassad teknisk support. Flera efterfrågar en tjänst med en person som kan ge besked om och hjälpa till med allmän samhällsinformation. Vi kan även se att det finns ett behov av en generell samhällssupport som kan lotsa den enskilde till olika instanser i samhället. Då internet och dator mer eller mindre förutsätts i dagens samhälle, borde möjligheten till att göra dem till hjälpmedel utredas Bland personer som använder PTS tjänster mot personer med funktionsnedsättning finns det behov av att finjustera och utveckla tjänsterna. Främst gäller det behov av ökad 3

4 information om tjänsterna på ett lätt tillgängligt och begripligt sätt beskriver om vad de kan erbjuda och hur tjänsten fungerar. Det finns ett behov av större tillgänglighet i öppettider även på kvällar och helger samt ökad utveckling av användarvänlighet t ex kösystem. Precis som i samhället i stort finns behov för personer med funktionsnedsättning att kunna kommunicera med personer i andra länder och på andra språk. För personer som är rullstolsburna eller har dålig rörlighet efterfrågas en informationstjänst om tillgänglighet, antingen via telefon eller via sms, för grundläggande information. Vi kan se att det finns olika barriärer, funktionella eller psykologiska, som hindrar den enskilde från att få tillgång till hjälp, i form av tjänster, hjälpmedel och information. För att individen ska använda en ny tjänst eller produkt måste barriärerna identifieras och monteras ned främst genom tydlig kommunikation som fokuserar användarnyttan och användarvänligheten. Det är viktigt att tjänster och hjälpmedel är färdigtestade och tillförlitliga. Stockholm i augusti 2009, rapportskrivarna Sofia Christiansson Projektledare Alexander Sovré Affärsområdeschef 4

5 2 Bakgrund och syfte Post- och Telestyrelsen, PTS, har i uppdrag av regeringen att se till att viktiga tjänster inom områdena telefoni, Internet och post finns tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. PTS driver tjänster mot funktionshindrade men driver även utvecklingsprojekt för att förbättra och ta fram nya kommunikationstjänster mot personer med funktionsnedsättning, vilka ofta är Internetbaserade. PTS vision är att alla ska kunna ta del av informationssamhället. För att undersöka om PTS satsar på rätt tjänster och utvecklingsprojekt samt om dessa verkligen är till nytta för brukarna har PTS initierat en behovskartläggning inom kommunikationstjänsteområdet, särskilt inriktat mot personer med funktionsnedsättning. PTS har gett TNS Gallup i uppdrag att göra undersökningen. 2.1 Syfte Det övergripande syftet med behovskartläggningen är att få en ökad kunskap och förståelse för de problem som personer med funktionsnedsättning upplever i sin vardag med tanke på elektronisk kommunikation och post för att undersöka vilka eventuella behov som inte är mötta idag. Resultatet ska ge svar på om PTS satsar på rätt tjänster och utvecklingsprojekt mot personer med funktionsnedsättning och om dessa verkligen är till nytta för brukarna. Behovskartläggningen syftar även till att fungera som ett stöd för fortsatt prioritering och som en grund i PTS fortsatta arbete med utvecklingsprojekt. 5

6 3 Genomförande Behovskartläggningen genomfördes under våren 2009, totalt har 84 intervjuer gjorts uppdelat på två grupper. I den första fasen genomfördes 13 djupintervjuer med experter i en intermediär målgrupp, i den andra fasen gjordes 71 djupintervjuer med personer med olika funktionsnedsättningar De intermediära intervjuerna gjordes under februari-mars 2009 och intervjuerna med personer med funktionsnedsättning gjordes under april Målgrupp De grupper av personer med funktionsnedsättning som omfattas är dels de grupper som PTS idag riktar sig till inom ramen för pågående tjänster och utvecklingsprojekt, men även nya grupper som kan tänkas ha behov och som PTS idag inte täcker in. Nuvarande behovsgrupper: Personer med tal-, röst- eller språksvårigheter Personer med hörselskada Personer med rörelsenedsättning Personer med läs- och skrivsvårigheter Personer med synnedsättning Personer med kognitiva funktionsnedsättningar Den sistnämnda gruppen är ett samlingsbegrepp för ett antal olika funktionsnedsättningar inom det kognitiva området. Kognition handlar i stort om de processer i hjärnan som tar emot, bearbetar och förmedlar information, det vill säga minne, orientering, planering, språk, initiativförmåga, problemlösning och att kunna organisera eller motivera sig själv. Vad som orsakar en kognitionsnedsättning är olika och kan antingen ha en fysisk eller en psykisk karaktär. Det kan vara medfödd eller ha uppkommit till följd av en förvärvad hjärnskada genom trauma eller sjukdom. Nedsättningar i de kognitiva funktionerna kallas ofta de osynliga funktionshindren och innefattar då även läs- och skrivsvårigheter. Eftersom de inte är lika utforskade eller etablerade som klassiska funktionsnedsättningar i rörelseapparaturen, syn eller hörsel har vi valt att utöka gruppen med kognitiva funktionsnedsättningar. Vi har valt att dela in det kognitiva området i tre delar; neuropsykiatriska diagnoser (som ADHD, Aspergers syndrom), psykiska funktionsnedsättningar (som depression, psykisk sjukdom), neurologiska funktionsnedsättningar (som trauma, whip-lash, MS). Vi har inte i detalj frågat om de olika intervjupersonernas tillstånd och funktionsnedsättningar vilket gör att vi inte fullt ut kan använda ICFs klassifikationer. 6

7 Avgränsningar Funktionsnedsättningar innefattar många olika grupper och områden, definitionerna är inte helt självklara. Av undersökningstekniska och praktiska skäl har vi valt att avgränsa oss till grupper som främst har problem med elektronisk kommunikation och post. Vi har valt att avgränsa oss från t ex medicinskt funktionshindrade, dövblinda, astmatiker och allergiker. 3.2 Metodik Syftet med undersökningen har varit att få en djupare förståelse för de problem och behov som respondenternas har som individer. Eftersom vi velat undersöka deras uppfattningar, vanor, tankar och känslor inför elektronisk kommunikation, har vi valt en kvalitativ ansats. Det som särskiljer kvalitativa undersökningar från kvantitativa är det grundläggande syftet med undersökningen. Då kvantitativa undersökningar syftar till att veta hur många i olika målgrupper tänker och agerar på ett visst sätt kring olika företeelser, produkter och/eller tjänster har kvalitativa undersökningar som syfte att förstå vad som ligger till grund för tankar, känslor och agerande. I kvalitativa undersökningar går vi därför mer på djupet och hitta bakomliggande faktorer och då undersöks färre personer, men å andra sidan desto mer på djupet. Vi kan inte dra några statistiska slutsatser av resultatet i kvalitativa undersökningar och resultatet är inte nödvändigtvis representativt för en större population. Intervjuerna följde en i förväg utarbetat frågeguide som finns redovisad i bilaga 1 och Rekrytering och intervjuer Den första fasen i undersökningen innefattade djupintervjuer med intermediära experter för de olika funktionshindren. Det har varit personer som genom sitt arbete eller sitt engagemang har skaffat stora kunskaper om problem och konsekvenser för funktionshindret. I många fall har vi gått på rekommendation för att rekrytera i dessa personer, i annat fall har vi gått via intresseorganisationer eller medieomtalanden. För att få en god spridning av personer, kön och ålder och funktionsnedsättning har intervjupersoner med funktionsnedsättningar rekryterats genom olika källor. Intervjupersonerna har rekryterats via den intermediära gruppen (experter), genom intresse- och patientföreningar, via internetforum och via annonsering i dagspress för att även få med personer med funktionsnedsättning som inte är engagerade i intresseorganisationer. Eftersom TNS Gallup parallellt med denna studie även har genomfört en användarundersökning av PTS befintliga tjänster har en handfull användare rekryterats från de befintliga tjänsterna Kostnadsfri nummerupplysning, Teletal, Texttelefoni och Bildtelefoni. Intervjupersonerna har varit mellan 20 och 89 år, relativt jämt fördelat mellan män och kvinnor. 7

8 Intervjuerna har genomförts antingen som personlig besöksintervju eller via telefon beroende på vad som varit mest lämpligt från fall till fall. Besöksintervjuerna har ägt rum hemma hos respondenten, på TNS Gallups kontor i Stockholm eller Göteborg alternativt på offentliga platser som caféer eller vid intresseorganisationers lokaler. När det gäller telefonintervjuerna har vi inte haft de geografiska begränsningarna, utan intervjuat personer i hela landet. I de fall som vi har behövt använda tolkstöd eller förmedlingstjänst har vi gjort det. Vidare har intervjuerna följt en intervjuguide som tagits fram av TNS Gallup i nära samarbete med PTS projektgrupp. Detta för att säkerställa att rätt relevanta områden undersökts och anpassats efter respektive behovsgrupp Omfattning/urval Totalt har 71 intervjuer personliga intervjuer gjorts med personer med olika funktionsnedsättning. Några personer har mer än ett funktionshinder och vi har inte frågat individen om huvudsaklig funktionsnedsättning. Det gör att några individer förekommer i mer än en grupp av funktionshinder vilket gör att totalen inte summerar till 71. Fördelningen av intervjupersoner har sett ut som nedan. Personer med tal-, röst- eller språksvårigheter 7 Personer med hörselskada 9 Personer med rörelsenedsättning 15 Personer med läs- och skrivsvårigheter 15 Personer med synnedsättning 12 Personer med kognitiv funktionsnedsättning Neuropsykiatriska diagnoser, t ex ADHD, Aspergers syndrom 8 Psykiska funktionsnedsättningar, ex depression, psykisk sjukdom 9 Neurologiska funktionsnedsättningar t ex stroke, trauma etc. 8 Totalt Intermediär målgrupp Djupintervjuerna med de behovsgrupperna har kompletterats med en indirekt metodik i form av kvalitativa expertintervjuer. Den s.k. intermediära målgruppen är i detta fall i form av experter med god insikt i målgruppens behov och förutsättningar. Dessa personer får utifrån sin samlade kunskap och erfarenhet på området företräda den egentliga målgruppen, det vill säga personerna med någon typ av funktionsnedsättning. Den intermediära målgruppen består av personer med god insikt om huvudmålgruppernas förutsättningar och behov. Det har varit personer som genom sin yrkesutövning eller på annat sätt har tillägnat sig stora insikter om målgruppen. 8

9 Kriterier för att få ingå i den intermediära målgruppen har varit: Att man i sin yrkesroll eller ideellt har mycket kontakter med personer med funktionsnedsättning Att man i sitt yrke eller ideellt har som uppgift att företräda personer med funktionsnedsättning Att man forskat kring behov relaterat till personer med funktionsnedsättning Att man företräder organisationer som tillvaratar intressen hos för personer med funktionsnedsättning Rekryteringen har skett inom organisationer som Synskadades Riksförbund (SRF), Hjälpmedelsinstitutet (HI), Socialstyrelsen/Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), Föreningen Attention, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade (RTP, Hörselskadades Riksförbund (HRF), Afasiförbundet, Dyslexiförbundet (FMLS) och BOSSE kunskapscenter. Totalt har 13 intervjuer har genomförts med den intermediära målgruppen. Några av respondenterna hade möjlighet att uttala sig om mer än en behovsgrupp, i vissa fall har en behovsgrupp haft flera expertintervjuer i de fall som det varit svårt att få tag i tillräckligt antal intervjupersoner. En bedömning gjordes tillsammans med TNS Gallup och PTS projektgrupp när omfattningen av informationen som införskaffats ansågs tillräckligt för undersökningen. Själva intervjun har genomförts som personlig besöksintervju alternativt via telefon och följt en guide som tagits fram i samarbete mellan TNS Gallup och PTS projektgrupp. 9

10 4 Resultat 4.1 Problemupplevelsen varierar Under projektets gång har vi talat med många personer med olika typer av funktionshinder och grader av funktionsnedsättning. Allt från individer som med hjälp av ny teknik och telekommunikationstjänster nästan helt lyckats övervinna sin funktionsnedsättning, till personer som klarar sig mindre bra som en konsekvens av, eller på grund av sin funktionsnedsättning. Vi upptäckte tidigt att det är en mycket stor spännvidd inom målgruppen. Flera av experterna i den intermediära målgruppen pekar på att vi lever i ett abstrakt, kognitivt krävande samhälle som ställer högra krav på våra förmågor inom områden som kan vara mycket problematiska för personer med vissa funktionsnedsättningar, områden som de flesta av oss tar för givet, t.ex. att passa tider, kunna följa och förstå abstrakta resonemang, lära nytt, lära om, hantera stress och hantera många olika intryck samtidigt. Vi kan urskilja ett antal mönster bland de intervjuer vi har gjort. Bland de som har små eller inga problem kan vi främst se två grupper. De som lyckats bemästra den nya tekniken och kunnat använda den till en större frihet. Problemupplevelsen handlar främst om kompabilitet mellan olika programvaror och tekniskt avancerade produkter. Den andra gruppen, företrädesvis de äldre, har hittat sätt att lösa sin vardag som fungerar, t.ex. med etablerade tjänster som Texttelefoni och Kostnadsfri nummerupplysning. I de fall som det inte fungerar ber de om hjälp av anhörig eller personlig assistent. Grupper som däremot hamnar utanför är främst de som ryms inom det som kallas kognitivt funktionshinder (t.ex. psykiska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter, neurologiska funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska funktionshinder). Kognitiva funktionsnedsättningar rör saker som handlar om minne, uppmärksamhet, exekutiva förmågor (att sätta igång med saker och att sedan avsluta), samt planering och tidsuppfattning. De hjälpmedel som personen har ska främst kompensera för tid, planering och påminnelser. Dessa individer upplever världen omkring sig som väldigt rörig och svårhanterad, vilket leder till en stor frustration hos den enskilde. Jag förstorar upp problem vid inlärning av nya system. Jag skulle åka från Stockholm och fick låna ett SJ-kort som man laddar med 300 kronor, tror jag. Där skulle jag trycka in 18 för att få en biljett till Knivsta. Då skulle man först hitta Knivsta på en stor skylt med text. Min väninna sa det är bara att titta på bokstaven K, men jag kunde ju inte ens hitta K! Sen skulle man läsa och förstå hur man gjorde med kortet så att man använde det rätt. Man måste utmana sig själv hela tiden. Det är inte tekniken i sig som är problemet utan själva inlärningen. Kvinna, 50 år, dyslexi och dyskalkyli Monica Rydén, ansvarig för Kognitionsportalen på Hjälpmedelsinstitutet, menar att det är mer som förenar än som skiljer mellan psykiska funktionsnedsättningar, demens och förvärvade hjärnskador. Däremot organisatoriskt sett inom vård, omsorg och förvaltning är medvetenheten om detta låg. Bristerna i tillgänglighet, hinder i kommunikationen och en låg 10

11 kännedom om de befintliga tjänster som skapar hindren för personer med funktionsnedsättningar som de annars kunde vara behjälpta av. Äldre vs yngre World Internet Institute har de senaste tio åren gjort undersökningar om svenskarna och internet1. Genom att personerna som svarar på undersökningen även får uppge om de har ett funktionshinder kan WWI konstatera att det inte är några större skillnader mellan personer med eller utan funktionsnedsättningar. De största skillnaderna finns mellan äldre och yngre personer. De yngre är nästan utan undantag helt och hållet uppvuxna i dagens informationssamhälle, och hanterar mer eller mindre obehindrat datorer och olika internettjänster, medan de äldre har svårare att lära sig hantera internet och datorer. Det är tydligt att bland de yngre personer som vi talat med upplevs få problem med olika mobiltjänster och internethantering, men problemen uppstår vid brist på kompabilitet mellan olika hjälpmedel och tjänster och ibland med hanterandet av myndighet och ärenden. För att få hjälp och tips på lösningar av situationen vänder de yngre sig i hög grad till kompisar och internetforum, medan äldre vänder sig till anhöriga och i den mån de använder dem, Hjälpmedelscentral, Syncentral och Hörcentral. Synliga vs osynliga funktionsnedsättningar Vi kan även se att synliga, eller klassiska, funktionsnedsättningar har ett bättre och mer organiserat stöd i samhället för att få hjälp och information om hjälp. De är bättre tränade i att söka hjälp och kräva hjälpmedel, deras intresseorganisationer är etablerade verksamheter med hög grad av professionalism jämfört med de nyare och mer osynliga funktionsnedsättningarna. De problem som personer med synliga funktionsnedsättningar upplever hänger mycket ihop med teknik och bristen på kompabilitet mellan och inom tekniska hjälpmedel. Vidare är det främst bland personer med de osynliga funktionshindren som upplever problem och svårigheter och anser sig ha litet eller inget stöd i att hantera informationsöverflödet. Monica Rydén på Hjälpmedelsinstitutet menar att en person med ett kognitivt funktionshinder många gånger behöver hjälp med enkla saker som att strukturera upp sin vardag och sin tillvaro, men för att få kunskap om det måste personen in i omsorgen. För att komma dit måste personen först ha en diagnos, vilket fås in om just sjukvården. Till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, har ingen hemvist inom vården (landsting) eller omsorg (kommun). Diagnos sätts ofta i vuxen ålder, vilket gör att det är svårare att insatser för stöd. Hur medveten och motiverad den enskilde individen är avgör också till stor del hur stor grad personen bemästrar den nya tekniken och i vilken utsträckning som personen får och blir 1 Svenskarna och internet 2008, World Internet Institute, rapport 11

12 beviljad hjälp. En verbal och extrovert person kan i hög grad få hjälp och stöd medan en person som inte kan tala för sig i högre grad stängs ute. Behovsmatris För att tydliggöra skillnader och dimensioner i de olika behovsnivåerna beskrivs nedan en enkel modell med två axlar. På den horisontella axeln visas i vilken utsträckning personen har tillgång till hjälp (genom t ex egen drivkraft eller grad av acceptans för funktionsnedsättning) och på den vertikala axeln visas vilket behov personen har av den nya kommunikationstekniken och separata tjänster. Stort Behov av kommunikationstjänster Litet Typindivid Anna: Medelålders, kognitivt funktionshinder, extrovert Få/inga hjälpmedel - frustration! Typindivid Liselotte: Kognitivt funktionshinder, introvert Isolering från omvärlden Typindivid Erik: Rörelsehindrad med stark egen drivkraft God tillgång till hjälpmedel Typindivid Sven: Äldre person med syn- eller hörselnedsättning Få/enkla hjälpmedel - tillfreds Låg Tillgång till hjälp Hög Figur 1: Behovsmatris Exemplifierade behovsnivåer För att exemplifiera de olika behovsnivåerna kommer vi att beskriva några personer och deras vardagssituation. Dessa typindivider är inga verkliga personer som vi har intervjuat i projektet, utan det är flera olika personer som fogats samman till att beskriva typindividerna, Anna, Erik, Sven och Liselotte. 12

13 Anna Längst upp i vänstra hörnet hittar vi en individ med ett stort behov av kommunikationstjänster och en låg tillgång till hjälp. För att illustrera kallar vi henne Anna. Anna är 52 år, förtidspensionerad på grund av ryggbesvär och ensamstående med ett hemmavarande barn. Hon bor i ett mindre samhälle i mellersta Sverige. Anna upptäckte att hon själv både hade dyslexi och dyskalkyli när ett av hennes barn utreddes för läs- och skrivsvårigheter. Anna använder både mobiltelefon och internet, men tycker att det är väldigt svårt att få det att fungera och känner stor osäkerhet och frustration inför hanterandet av ny teknik. Anna har svårt att lära nytt och blir lätt stressad i nya situationer. Hon kan de grundläggande funktionerna på sin mobiltelefon som att ringa och skicka sms, men inte så mycket mer. Hennes barn har lärt henne att använda mobiltelefon och internet, men det är besvärligt eftersom det är för mycket information som hon inte kan hantera. För att göra ett ärende på internet måste Anna först vänja sig vid hemsidan, genom att titta på den fem eller sex gånger för att sedan kunna utföra sitt ärende. Det tar väldigt mycket tid. Anna har hört om talsyntes, men landstinget där hon bor beviljar inte hjälpmedel för dyslexi. Genom sitt engagemang i en förening för personer med läs- och skrivsvårigheter har Anna hört talas om Teletal, men har inte än använt tjänsten. Erik I översta högra kvadraten hittar vi en person som vi kallar för Erik. Erik är 29 år och rullstolsbunden på grund av en neurologisk sjukdom. Erik bor i en rullstolanpassad lägenhet i en förort till Stockholm tillsammans med sin sambo och flera husdjur. Han jobbar med diskrimineringsfrågor i kommunen och är mycket engagerad inom handikapprörelsen. Erik har en anpassad bil och gillar den frihet som bilen innebär. Erik använder internet till det mesta och har stort intresse av ny teknik som kan underlätta för honom. Han letar gärna uppdateringar och hjälper andra med att få tekniken att fungera, genom att vara aktiv i olika internetforum. Han sköter den mesta av sin kommunikation via e-post och tycker att det är begränsande när han måste ringa till sina kontaktpersoner. I det stora hela har Erik inga stora problem med elektronisk kommunikation men Erik stöter på problem när han ska ta sig runt i samhället, komma ut i butiker och när han ska resa med t ex tåg. Då finns det ingen möjlighet för honom att boka de få rullstolsplatser som finns via internet och telefontiderna är begränsade. Han tycker också att det har blivit svårare för honom som rullstolsbunden att ta sig runt i samhället och att många lokaler inte är anpassade. Bankomater och utlämning över disk är mycket svårt för honom. Ibland kan det bli problem med tjänster som kräver inloggning, eftersom Erik blir utloggad när han inte kan röra sig tillräckligt fort för att slå in sin kod. När Erik upplever att 13

14 stödprogrammen inte är färdigutvecklade för att motsvara hans krav påpekar gärna detta för direkt för utvecklarna. Men i princip tycker Erik att det är diskriminerande att ha särskilt utvecklade system för personer med funktionsnedsättning, samma tjänster borde fungera för alla. Erik känner till PTS förmedlingstjänster från sina vänner och bekanta inom handikapprörelsen, men han använder dem inte själv. Han tycker dock att det är bra för personer som föredrar att ringa. Sven Längst ner till höger finner vi personer som har god tillgång till hjälpmedel och stöd samt ett ganska lågt behov av tjänster. Sven, 69 år bor i södra Sverige med sin fru i ett hus på landet och är barndomsdöv. Sven och hans fru har bott i samma område i mer än 40 år, så han känner folk på t ex banken och i affären, som hjälper honom om det är några problem. Dator och internet har han lärt sig att använda efter att ha gått på ett par datorkurser via HRF. Han söker mycket information om ämnen som intresserar honom och skickar gärna e-post och bilder till barnbarnen och vänner. Sven har använt Texttelefoni i mer än 10 år och tycker att det fungerar utmärkt och känner även till Bildtelefoni. Han fick information om tjänsten via Hörselcentralen där han går på återbesök någon gång per år. När Sven tänker efter så hade det varit bra om den fanns en tjänst som kunde hjälpa honom att tala med goda vänner i utlandet och kanske hjälpa honom att formulera sig i e- post på engelska eftersom han inte skriver så bra på utländska språk. Liselotte I det vänstra hörnet längst ner finner vi personer som har låg tillgång till hjälp och lågt behov av kommunikationstjänster. Liselotte närmar sig 50 år och bor själv i en hyreslägenhet i centrala Stockholm. Liselotte är en begåvad person med stora intressen inom konstnärliga områden. Om hon inte hade problem med rörligheten i fingrar och händer hade hon varit operasångerska. Hon vill göra allt och helst på en gång, men hennes kropp klarar inte det. Därför håller hon sig mycket för sig själv. Liselotte har jobbat med många olika saker men har de senaste femton åren varit sjukskriven på grund av komplikationer efter en kraftig infektion som felbehandlades. Liselotte har haft problem med rösthallucinationer så hon tar mediciner mot det. Hon träffar sin läkare på en årlig kontroll och får ett recept. Besöket tar kanske fem- tio minuter. Medicinerna har gjort att hon håller vardagen i schack, men det går i perioder. Liselotte har fast telefon, men ingen mobiltelefon. Om hon behöver ringa till någon när hon är på stan, 14

15 brukar hon be att få låna en mobiltelefon av någon men är noga att påpeka att hon endast ska ringa lokalsamtal. Om hon måste söka efter ett telefonnummer brukar hon ringa till sin ex-man eller till någon annan som hon tror kan veta det hon söker. Vid några tillfällen har räkningar hamnat hos Kronofogdemyndigheten eftersom Liselotte i perioder tycker att det är för jobbigt att öppna sin post. Liselotte fått hjälp med att lägga upp dem i en betalningsorder för bankgiro, men det gör att räkningar som ska betalas vid andra tidpunkter än den 25:e ibland blir halkar efter om hon inte ringer till företagen som utfärdat dem. Att det är svårt att vara så flexibel är något som hon tycker att företagen borde ha förståelse för. Liselotte har ingen dator eller internetuppkoppling, hon tvekar lite när hon säger att hon inte riktigt vet hur hon skulle göra för att komma ut på internet. Hon säger att hon känner sig utestängd från samhället för att hon inte har dator eller internet. Men hade Liselotte haft internet skulle hon söka efter avancerade medicinska texter och eftersöker en person som kan berätta det som står på internet istället. Att gå till biblioteket är inget alternativ för Liselotte eftersom det är för mycket folk där. Hon vill gärna ha information i brevlådan eftersom hon noggrant läser tidningar och annan information som kommer i brevlådan. Liselotte känner inte till några av PTS tjänster. 15

16 Slutsatser kring problemupplevelse: Vi kan se att det är en mycket stor spridning mellan olika individer inom gruppen funktionsnedsatta. Vi kan se att individer med osynliga funktionsnedsättningar som dyslexi och psykiska funktionsnedsättningar har svårare att få hjälp än de med traditionella synliga funktionsfunktionsnedsättningar såsom rörelsehinder. Det är stor spridning vad gäller behov av och tillgång till ny kommunikationsteknik, där personer inom funktionshinder området inte skiljer sig från befolkningen i stort. De yngre är mer eller mindre infödda i informationssamhället, de äldre har i hög grad funnit alternativa kanaler. Vi kan dock se att de personer som hamnar i kläm, är de som befinner sig mitt i livet och saknar grundläggande kunskaper om datorer och internet. Komplexa produkter och tjänster ökar behovet av generell teknisk support, någon att fråga helt enkelt. Det krävs bättre samordning mellan vård, omsorg och förvaltning när det gäller kognitiva funktionshinder området men även tydliggörande av de konsekvenser som funktionsnedsättningar inom det kognitiva området har. Det finns även ett behov av bättre och tydligare kommunikation om hur man kan använda grundläggande produkter och tjänster, som mobiltelefon och internet till hjälp i informationssamhället. Personer med stora behov av att kommunicera (aktiva, stort nätverk), men med osynliga funktionsnedsättningar att förbises 16

17 4.2 Olika behovsnivåer Individer som lever med någon form av funktionsnedsättning är en mycket heterogen grupp och med väldigt olika förutsättningar. Många kan trots sina olika funktionsnedsättningar fungera väl i samhället, men ytterligare hjälp och stöd kan behövas från samhällets sida. Undersökningen visar att det finns stora skillnader när det gäller behov och synen på eller förhållningssättet till hjälpmedel. I ena ytterligheten av skalan finner vi individer som p g a sin funktionsnedsättning inte ens har tillgång till eller kunskap om vanliga tjänster som t ex Internet och e-post. Än mindre har de kunskap om de tjänster som PTS tillhandahåller. I andra ytterligheten av skalan finner vi individer som har tillgång till olika typer av tekniska hjälpmedel och som har en kunskapsnivå och teknikmognad som gör att de också kan uttrycka önskemål om nya, förbättrade tjänster på området. Däremellan finner vi personer som kan se möjligheterna, men som inte lyckas hitta fram p g a olika praktiska eller mentala barriärer. För att en kartläggning av behov skall bli så meningsfull som möjligt är det nödvändigt att identifiera de olika behovsgrupperna utifrån var på en tänkt skala olika grupper befinner sig. För att erbjuda ett relevant, men även optimalt stöd krävs helt olika typer av åtgärder från PTS sida beroende på var på skalan målgruppen befinner sig. Nedan illustreras de olika behovsgrupperna med en trappa, där önskemål om nya tjänster, likt solens strålar, ska kunna nå alla Figur 2: Behovstrappans olika steg 17

18 De utestängda Vid trappans fot finner vi dem som har störst svårigheter med det allt mer komplexa informationssamhället. Det är främst de personer som inte har dator eller har råd att ha internet, som har vaga begrepp om hur samhället och de nya kommunikationstjänsterna fungerar och vad de har möjlighet att göra. Det kan även vara så att dessa individer inte på egen hand kan hantera eller ta till sig av de textmängder som krävs för att förstå t ex olika instruktioner. Individen är helt enkelt utestängd från kommunikationssamhället på grund av, eller som en konsekvens, av sin funktionsnedsättning. Problem med vanliga tjänster Ett steg längre upp i trappan finner vi de som både har och kan hantera vanliga tjänster, men inte fullt ut kan använda dem på grund av, eller som en konsekvens av, sin funktionsnedsättning. De problem individer har här med kommunikationstjänsterna kan vara funktionella, t ex kopplat till fysiska svårigheter, eller konceptuella. Det sistnämnda kan t ex innebära att det är svårt att få ihop hur saker och ting fungerar på grund av brist på översikt eller graden av osäkerhet vid en eventuell förändring. Svårigheter/barriärer till hjälp I nästa steg finner vi individer som klarar av relativt mycket, men som skulle vara behjälpta av att ha extra stödtjänster och hjälpmedel. Däremot erbjuds detta inte av olika anledningar. Barriärerna är här främst funktionella eller psykologiska. De funktionella barriärerna kan finnas på olika nivåer och är framför allt kunskapsmässiga barriärer, strukturella barriärer och användarbarriärer, men även nyttobarriärer. En kunskapsmässig barriär är t ex dålig kännedom om tjänsten och vad den kan erbjuda för hjälp. En strukturell barriär är t ex att olika landsting har olika förskrivningsregler för hjälpmedel eller var i vårdkedjan som personen får olika typer av information. En teknisk barriär kan vara dålig kompabilitet mellan olika system eller att tjänsten eller produkten inte är färdigutvecklad. Men det finns även användarbarriärer som måste övervinnas, om tjänsten eller produkten t ex kräver ett helt nytt sätt att användas på. Till sist finns nyttobarriärerna, om individerna inte ser själva nyttan med att lära sig den nya tjänsten eller produkten blir det mycket svårt att försöka övertyga någon. Brister i dagens tjänster Högst upp i trappan återfinns den behovsgrupp som använder befintliga tjänster och i stor utsträckning är väldigt nöjda med dem. Däremot har individerna här synpunkter på tillgängligheten, till exempel öppettider, kötider eller att tjänsten inte går att nå från mobiltelefonen. Många avancerade tjänster och hjälpmedel släpps allt för ofta till användare 18

19 utan att vara färdigtestade. Det kan innebära brist på teknisk funktionalitet med kompabilitet mellan olika program. Andra brister är uppdateringar som inte kommuniceras ut eller vad det får för konsekvenser. Det råder en dålig kännedom om att det faktiskt finns befintliga tjänster för andra än de mest klassiska funktionsnedsättningarna (döva och blinda). Kännedomen om t ex Teletal är väldigt låg. Det är otydligt vad tjänsten erbjuder, och ett dåligt utformat existerande informationsmaterial ger otydliga förväntningar som lätt kan skapa missnöje och generera missförstånd. Informationskanalerna om befintliga tjänster går ofta via organisationer och t ex medlemstidningar eller via vården. Detta gör att många grupper som skulle vara i behov av att använda tjänster helt enkelt inte får information om dem. Önskemål om nya tjänster Det finns önskemål om nya tjänster återfinns på samtliga steg i behovstrappan. Det kan handla om utveckling eller förädling av befintliga tjänster till helt nya tjänster. Det kan röra sig om allt från grundläggande information och introduktion till datorer och internet, till en hjälpmedelssupport för personer med särskilda program eller översättningsstöd och skrivhjälp för t ex mer formella och officiella brev. 19

20 4.2.1 Utestängdhet behovsnivå 1 Det som många av oss tar för givet, är för andra stora och svåra hinder. För en del personer med funktionsnedsättning handlar det om själva tillgången till dagens informationssamhälle. Vi kan se att vissa grupper hindras eller stängs ute, kanske inte nödvändigtvis på grund av sin funktionsnedsättning utan på grund av dess konsekvenser, t ex dålig ekonomi, osäkerhet inför hur saker och ting fungerar eller okunskap kring var man ska vända sig i olika situationer. Informationssamhället med telefon- och internettjänster underlättar ofta hanteringen av olika ärenden och ökar tillgängligheten på information, men det förutsätter samtidigt att individerna har tillgång till och kan hantera verktygen. Internet har blivit ett centralt verktyg för att kunna vara delaktig i samhället. För att använda internet som verktyg måste personen veta hur han eller hon hanterar en dator, tangentbort och mus, veta var han eller hon ska skriva, trycka, titta och söka. Informationssamhället ställer höga krav på den kognitiva förmågan och på läskunnigheten. Det förutsätter att personen har tillgång till en dator och internet, kanske i hemmet, något som inte är en möjlighet för alla. Ofta krävs särskilda program eller hjälpmedel för att kunna använda datorn eller mobiltelefonen. Den snabba teknikförändringen kräver ett starkt och aktivt eget intresse, utan det kan det bli svårt att hålla sig uppdaterad i datasystem och olika programvaror, vilket kan leda till att individen stängs ute från viktiga tjänster och funktioner. Många av deltagarna i undersökningen är, eller har varit, engagerade i intresseföreningar för sin funktionsnedsättning men långt ifrån alla funktionshindrade personer är med i intresseföreningar. Även handikapprörelsen följer det mönster vi kan se bland de stora folkrörelserna, med fallande medlemssiffror och en allt högre medelålder. Individer med osynliga funktionsnedsättningar är ibland inte medvetna om att de kan få hjälp att hantera sitt funktionshinder eftersom diagnosen kommer senare i livet. Osynliga funktionshinder inom det neuropsykiatriska området har för närvarande ingen hemvist vare sig i vården eller inom omsorgen, vilket gör det ännu svårare för dem att veta var de ska vända sig. En grundläggande faktor är att kunna ha råd med telefon eller mobiltelefon, internet och dator. Individer kan klara sig utan telefon och internet, men det försvårar väsentligt tillgången till informationssamhället och den egna självständigheten. Det är särskilt vissa grupper som är mer utsatta än andra t ex personer med psykisk funktionsnedsättning har sämre ekonomi än de genomsnittliga funktionshindrade enligt Folkhälsoinstitutets granskning Onödig ohälsa 2. Man blir begränsad när man inte har eller kan använda sig av en data/internet. Jag känner mig utestängd från samhället pga. detta. Kvinna, 50 år, multisjuk, rörelsehindrad, psykisk funktionsnedsättning 2 Onödig ohälsa, Folkhälsoinstitutet, 2009, rapport 20

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Varför syns vi inte i statisken?

Varför syns vi inte i statisken? Varför syns vi inte i statisken? personer med funktionsnedsättningar blir osynliga i många undersökningar Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2014-03- 16 Funka

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Kartläggning av behov av kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen

Kartläggning av behov av kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen Kartläggning av behov av kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning Post- och telestyrelsen Februari 2014 Sammanfattning Stelacon har på uppdrag av PTS genomfört en behovskartläggning

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Teknik för äldre samt vuxna med funktionsnedsättning 2009-01-01-2011-12-31 Arbetsgruppen delprojekt 3 Teknik för äldre FOU i Sörmland Carina Granholm

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsutvecklare Karlstad 2014-09-17 Reviderad 141105 Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Bakgrund Ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll

Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Handledning till PP-presentation om Ekonomikoll Inledning Den här presentationen är framtagen inom Attentions projekt Ekonomikoll. Vi startade Ekonomikoll för att vi vet att många av Attentions medlemmar

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1 Attentions Ekonomikoll www.attention-riks.se 1 www.attention-riks.se 2 Vad är Ekonomikoll? Ett projekt som riktar sig till unga personer med ADHD och närliggande diagnoser Ska bidra till ökad medvetenhet

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni.

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. INNEHÅLL Det här är Texttelefoni 3 Vad kostar det att ringa? 4 Tips inför ditt samtal 4 Ring med texttelefon 6 Ring från taltelefon till

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Välkommen till oss på Glocalnet!

Välkommen till oss på Glocalnet! Kom igångguide för Kontantkort Välkommen till oss på Glocalnet Grattis till ett smart och lågt val. Med Glocalnet Kontantkort har du full koll på dina mobilkostnader eftersom du betalar i förväg. Samtidigt

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Projekt: Begriplig samhällsinformation. Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se

Projekt: Begriplig samhällsinformation. Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se Projekt: Begriplig samhällsinformation Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se En kort bakgrund: Våra tester visar att många har svårt att förstå innehållet på offentliga webbplatser. 2006 undersökte

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om Tolkverksamheten för döva, hörselskadade, personer med dövblindhet och personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk.

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel 1 2012-04-24 Handläggare: Hans Kihlström Åke Nilsson Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om

Läs mer

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Fritid för alla - Fritidswebben En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Metod Som metod har vi använt oss av djupintervjuer och en onlinebaserad enkätundersökning för att identifiera

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Nyttan av webbtjänster

Nyttan av webbtjänster Erika Berglund och Stina Johansson, ETU AB Nyttan av webbtjänster Jämfört med andra sätt att utföra tjänsterna för personer med synnedsättning SRF 1 Innehåll 1. Bakgrund 1.1 Syfte 8 1.2 Internet och användare

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 DESIGN FOR ALL 2 Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 Inledning 8 Fysisk tillgänglighet 10 Informativ tillgänglighet 11 Kommunikativ tillgänglighet 12 Attitydmässig tillgänglighet 13 Det

Läs mer

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation

Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer. Anslutningsenheter till telenätet. Programvara för telekommunikation ANVISNINGAR FÖR HÖRHJÄLPMEDEL 21 36 Telefoner och telefoneringshjälpmedel Texttelefoner Bildtelefoner Telex- och telefaxmaskiner Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer Telefonförstärkare Anslutningsenheter

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni.

VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. INNEHÅLL Det här är Texttelefoni 3 Vad kostar det att ringa? 4 Tips inför ditt samtal 4 Ring med texttelefon 6 Ring från taltelefon till

Läs mer

Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se

Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se Funka Nu Experter på tillgänglighet och på användare med stora problem att kommunicera och hantera information. Analyser och utvärderingar, framställning av

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer