EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2004) 634 slutlig 2004/023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättandet av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 9/689/EEG och 96/6/EG (framlagt av kommissionen) SV SV

2 MOTIVERING. SYFTET MED FÖRSLAGET Det övergripande syftet är att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation genom upprättandet av ett enhetligt, integrerat och Europatäckande register över utsläpp och överföringar av föroreningar. Ett sådant register väntas också bidra till att förebygga och minska föroreningar, förse beslutsfattarna med underlag och underlätta allmänhetens deltagande i miljöbeslut. Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater deltog i förhandlingarna om ett FN/ECEprotokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar, vilket de, med undantag av Malta och Slovakien, slutligen antog och undertecknade vid den femte ministerkonferensen i Kiev i maj 2003 på temat Miljö för Europa. Det finns för närvarande inte något enhetligt, integrerat och Europatäckande register över utsläpp och överföringar av föroreningar som är tillgängligt för allmänheten och som uppfyller de kriterier som fastställs i FN/ECE:s protokoll. För att ratificera FN/ECE:s protokoll är det nödvändigt att ersätta det befintliga europeiska registret över förorenande utsläpp (EPER) med ett mer omfattande europeiskt register. EPER upprättades genom kommissionens beslut 2000/479/EG av den 7 juli 2000 i enlighet med artikel 5.3 i rådets direktiv 96/6/EG av den 24 september 996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) 2. Det nya europeiska registret kommer att ersätta EPER. 2. FN/ECE:S PROTOKOLL OM REGISTER ÖVER UTSLÄPP OCH ÖVERFÖRINGAR AV FÖRORENINGAR FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar undertecknades vid ett extraordinarie möte för Århuskonventionens parter den 2 maj Mötet hölls i anslutning till den femte ministerkonferensen i Kiev den 2 23 maj 2003 på temat Miljö för Europa. Protokollet är den första rättsligt bindande multilaterala överenskommelse som sträcker sig utanför EU:s gränser om register över utsläpp och överföringar av föroreningar. Dess mål är att förbättra allmänhetens tillgång till information med hjälp av enhetliga, integrerade och landsomfattande register över utsläpp och överföringar av föroreningar ( ). Även om protokollet reglerar information om föroreningar, och inte själva föroreningarna, väntas det ändå bidra till att föroreningsnivåerna minskar. Enligt Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor skall parterna bland annat införa enhetliga system för inventering och registrering av föroreningar i en strukturerad databas som är åtkomlig för 2 EGT L 92, , s. 36. EGT L 257, , s. 26. SV 2 SV

3 allmänheten och sammanställd genom standardiserad inrapportering (se artikel 5.9 i konventionen). Alla stater samt organisationer för regional ekonomisk integration kan underteckna och ratificera protokollet, även sådana som inte har ratificerat Århuskonventionen och sådana som inte är medlemmar i Ekonomiska kommissionen för Europa. Det är alltså ett öppet protokoll. 3. GÄLLANDE GEMENSKAPSLAGSTIFTNING Den 7 juli 2000 antog kommissionen ett beslut om upprättandet av ett europeiskt register över förorenande utsläpp (EPER) i enlighet med artikel 5.3 i rådets direktiv 96/6/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Registret togs i bruk den 23 februari Genom EPER genomförs redan många viktiga bestämmelser i protokollet: harmoniserade rapporteringsregler, allmänhetens tillgång till information i elektronisk form samt en bred täckning av olika utsläppskällor (industrienheter) och förorenande ämnen. Tack vare en utmärkt samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen vid förhandlingarna är de viktigaste bestämmelserna i protokollet helt i linje med EPER. Uppgraderingen av EPER till ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar medför därför inte några ändringar av själva konceptet. Den energi och de resurser som hittills investerats i EPER kommer alltså inte att gå förlorade. Protokollet sträcker sig längre än EPER huvudsakligen när det gäller vilka industrienheter som omfattas, vilka ämnen som skall rapporteras, täckningen av utsläpp till mark, borttransport av avfall och utsläpp från diffusa källor samt allmänhetens deltagande och rapporteringsfrekvensen. För att protokollet skall kunna ratificeras i tid överlämnar kommissionen, tillsammans med detta förslag, ett förslag till rådets beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar, KOM(2004) xxx slutlig. Syftet med denna gemenskapsrättsakt är också att sörja för full överensstämmelse med artikel 5.9 i Århuskonventionen. Det är värt att notera att gemenskapen har undertecknat Århuskonventionen och att kommissionen nyligen antagit ett förslag om ingåendet av denna konvention [KOM(2003) 625 slutlig, ]. Ytterligare ett antal rättsakter har redan antagits eller åtminstone föreslagits för att säkerställa att gemenskapen följer konventionens bestämmelser EUT C 55, , s. 6. Direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation (EUT L 4, , s. 26), direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön (EUT L 56, , s. 7), förslag till direktiv om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor [KOM(2003) 624 slutlig] och förslag till förordning om hur Århuskonventionen skall tillämpas på Europeiska gemenskapens institutioner och organ [KOM(2003) 622 slutlig]. SV 3 SV

4 4. FÖRSLAGETS OLIKA DELAR 4.. Rättslig grund I enlighet med EGfördraget, särskilt artikel 75. i detta, jämförd med artikel 300, får Europeiska gemenskapen ingå internationella avtal och fullgöra de skyldigheter som följer av avtalen när detta bidrar till uppnåendet av de mål som anges i artikel 74. i fördraget. I den artikeln anges målen för gemenskapens miljöpolitik: Att bevara, skydda och förbättra miljön, att skydda människors hälsa, att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem. Genom registret över utsläpp och överföringar av föroreningar förbättras allmänhetens tillgång till information. Detta är viktigt för att göra allmänheten mer miljömedveten och för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen. Ett sådant register är också ett värdefullt informationsverktyg för beslutsfattarna. Den miljöpolitik som skapats för att uppnå dessa mål får därmed större genomslagskraft. Gemenskapen har redan utövat sin behörighet på det här området i och med upprättandet av ett gemenskapsomfattande europeiskt register över förorenande utsläpp (EPER). Kommissionen föreslår att FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar genomförs genom en Europaparlamentets och rådets förordning. I en undersökning om hur FN/ECE:s protokoll påverkar EU:s lagstiftning ( Study on the outline of impacts of UNECE PRTR Protocol on EU legislation ), vilken gjorts av Milieu Ltd 5, tittade man på olika sätt att genomföra protokollet. Ett alternativ skulle vara att ändra det nuvarande EPERbeslutet. Detta skulle emellertid innebära att också IPPCdirektivet måste ändras varje gång det görs större ändringar i FN/ECE:s protokoll eller i protokollets bilagor. Protokollet skulle också kunna genomföras genom ett direktiv. Den största nackdelen med detta alternativ är att det inte skulle vara möjligt att tillhandahålla jämförbara dvs. harmoniserade data till den centrala europeiska registerdatabasen. Det är mycket viktigt att ha tillgång till jämförbara data, eftersom otillräcklig harmonisering av de tekniska alternativ och metoder som anges i FN/ECE:s protokoll skulle kunna leda till att det skapas helt olika nationella system. Det skulle då bli omöjligt att samla in och sprida viktiga data på EUnivå. Risken finns att det handlingsutrymme som medlemsstaterna får genom ett direktiv leder till bristande överensstämmelse mellan data och till att de inte går att jämföra. Det kan också uppkomma förseningar i medlemsstaternas införlivande som skulle kunna äventyra målet om ett snabbt ingående och genomförande av protokollet. Den tredje möjligheten att anta en fristående rättsakt i form av en förordning som grundas på artikel 75. i EGfördraget ser därför ut att vara det bästa alternativet. 5 Undersökningskontrakt nr B43040/2003/356360/MAR/G2. SV 4 SV

5 4.2. Subsidiaritet och proportionalitet De åtta förhandlingsomgångarna om FN/ECE:s protokoll, som var och en pågick en vecka, åtföljdes av intensiva samordningsmöten inom EU där flertalet medlemsstater och anslutningsländer deltog. Det FN/ECEprotokoll som slutligen antogs och undertecknades kan i stora drag ses som medlemsstaternas och anslutningsländernas gemensamma ståndpunkt vid tiden för förhandlingarna, vilken de nådde efter omfattande diskussioner. Det här förslaget till förordning om upprättandet av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar följer i stora drag bestämmelserna i FN/ECE:s protokoll. Några få avvikelser har dock varit nödvändiga för att garantera överensstämmelsen med andra gemenskapsrättsakter. Eftersom Europeiska gemenskapen undertecknat protokollet och har för avsikt att ratificera det, finns det inte någon annan utväg än att utarbeta en gemenskapsrättsakt som säkerställer att gemenskapen uppfyller sina skyldigheter i enlighet med protokollet. När medlemsstaterna blir parter till protokollet måste de införa nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar. I enlighet med subsidiaritetsprincipen överlåter kommissionen genom sitt förslag åt medlemsstaterna att utforma sådana nationella register. Med hänsyn till efterlevnaden av protokollet och av praktiska skäl förväntas medlemsstaterna se till att deras nationella register till fullo överensstämmer med det europeiska registret Överensstämmelse med övrig gemenskapspolitik Det här förslaget om upprättandet av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar är helt i linje med EU:s miljöpolitiska plan för perioden fram till 202 vars huvuddrag anges i kommissionens meddelande om sjätte miljöhandlingsprogrammet 6. I avsnittet Större inflytande för allmänheten och förändrade beteendemönster betonas att välunderrättade personer som aktivt medverkar i miljöbeslutsförfarandena är en viktig ny kraft i strävan mot att uppnå miljömålen. För att kunna medverka behöver de emellertid enligt sjätte miljöhandlingsprogrammet information av god kvalitet som de kan använda och förstå, och de behöver kunna komma i kontakt med beslutsfattarna på lämpligt sätt för att framföra sina synpunkter. I meddelandet anges vidare att det är viktigt att företagens och myndigheternas miljörapportering blir tillgänglig på lokal nivå så att folk enkelt kan skaffa sig upplysningar om utsläpp från fabriker och andra anläggningar i sitt område. Det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar bidrar också till genomförandet av ytterligare en prioriterad åtgärd i sjätte miljöhandlingsprogrammet, nämligen att inleda en översyn och regelbunden uppföljning av informationssystemen för att få till stånd ett mer enhetligt och effektivt system för rapportering av miljödata och miljöinformation som kan jämföras och är av hög kvalitet. Förslaget är också förenligt med gällande EUlagstiftning om allmänhetens tillgång till miljöinformation, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgången till rättslig 6 KOM(200) 3 slutlig, SV 5 SV

6 prövning. I artiklarna och 3 om sekretess och tillgång till rättslig prövning hänvisas direkt till den tillämpliga EUlagstiftningen. Förslaget är dessutom förenligt med EU:s lagstiftning om luft, vatten och avfall. Definitioner och bestämmelser har hämtats från befintlig EUlagstiftning i den mån detta varit möjligt och förenligt med ett fullständigt genomförandet av FN/ECE:s protokoll. Ett fåtal undantag har dock gjorts, t.ex. vid fastställandet av tröskelvärdena för kapacitet i bilaga I, vilka för cementindustrin och den keramiska industrin skiljer sig från dem som anges i bilaga I till rådets direktiv 96/6/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar ( IPPCdirektivet ). Dessa avvikelser är nödvändiga för att följa protokollets bestämmelser. Förslaget skall ses som en separat rättsakt och föregriper inte en framtida ändring av IPPCdirektivet eller definitionen av de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktivet. Kommissionen kommer att underrätta parterna om eventuella ändringar i denna förordning som kan bli nödvändiga på grund av ändringar i IPPCdirektivet. För att harmonisera rapporteringskraven och göra dem mer enhetliga upphävs artikel 8.3 i direktiv 9/689/EEG av den 2 december 99 om farligt avfall 7 genom den här förordningen. Förordningen innehåller också bestämmelser varigenom kraven i FN/ECE:s protokoll anpassas till den gällande EUlagstiftningen. I följande avseenden skiljer sig förslaget från FN/ECE:s protokoll: För att anpassa den föreslagna förordningen till EU:s gällande vattenlagstiftning, i synnerhet ramdirektivet för vatten 8 och bilagorna IX och X till detta (prioriterade ämnen), utvidgas ämnesförteckningen i FN/ECE:s protokoll med tre ämnen, och för fem ämnen som är upptagna i den förteckningen utökas rapporteringskraven vid utsläpp till vatten. Ytterligare ett ämne läggs till för att anpassa förordningen till den framtida rapporteringen om långlivade organiska föroreningar enligt kommissionens förslag till förordning om långlivade organiska föroreningar 9. Eftersom allmänheten vill få tillgång till information så snabbt som möjligt tidigareläggs rapporteringen jämfört med FN/ECE:s protokoll. Enligt det här förslaget skall den första rapporten läggas fram redan 2007 och ett första europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar skall offentliggöras på Internet i oktober Det är också värt att notera att många av de 36 nya ämnen som skall rapporteras utöver EPER är bekämpningsmedel som inte längre säljs och används i EU. Medlemsstaternas rapportering av utsläpp och överföringar till det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar kan också anses uppfylla vissa rapporteringskrav som anges i annan gemenskapslagstiftning på miljöområdet. Därmed kan man undvika dubbel EGT L 377, , s. 20. Direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, EGT L 327, , s.. KOM(2003) 333 slutlig, SV 6 SV

7 rapportering. Detta skulle kunna anges i de frågeformulär som fastställs i enlighet med kommittéförfarandet i direktiv 9/692/EEG Förslagets innehåll En utförlig presentation av förslaget finns på webbplatsen ( Explanatory Memorandum of future European PRTR ). 5. KONSEKVENSANALYS De ekonomiska konsekvenserna av införandet av ett register över utsläpp och överföringar av föroreningar har noga undersökts av ECE:s enhet för ekonomisk analys och redovisats i en rapport med titeln Analysis of the Costs and Benefits of PRTRs från Alla parter som deltog i förhandlingarna om FN/ECE:s protokoll hade möjlighet att bidra med uppgifter till undersökningen och att framföra sina synpunkter. Slutligen godkände samtliga parter att undersökningen offentliggjordes. Även om undersökningsresultaten är intressanta kan de inte helt överföras till införandet av det europeiska registret eftersom medlemsstaterna enligt FN/ECE:s protokoll redan är skyldiga att upprätta egna nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar, det europeiska registret i väsentliga delar (datainsamlingssystem, elektroniska hjälpmedel) redan införts genom EPER. Upprättandet av det europeiska registret innebär egentligen bara att medlemsstaterna måste vidarebefordra data som redan samlats in för deras nationella register till kommissionen/europeiska miljöbyrån. Det europeiska registret för bara med sig ett fåtal skyldigheter utöver FN/ECE:s protokoll, eftersom dataflödet från medlemsstaterna till kommissionen/europeiska miljöbyrån redan är väl organiserat inom ramen för EPER. Kostnaderna betraktas som låga och belastar främst kommissionen, eftersom den måste offentliggöra dessa data på Internet, och dessutom skall ge vägledning och granska dokument. Europeiska miljöbyrån behöver endast en begränsad årlig budget för att underhålla den hårdoch mjukvara som krävs för det europeiska registret. För medlemsstaternas del kan extra men relativt begränsade kostnader uppkomma vid sammanställningen av en nationell rapport enligt artikel 6 i förordningen. Eftersom rapporteringsplikten i artikel 8.3 i direktiv 9/689/EEG av den 2 december 99 om farligt avfall upphävs genom det här förslaget, kan man nu spara de medel som tidigare avsattes för denna rapportering. Detta förslag anses få positiva sociala konsekvenser, eftersom det europeiska registret förbättrar allmänhetens möjligheter att få tillgång till miljöinformation och leder till att den i 0 EGT L 377, , s. 48. Dokumentnr. CEP/WG.5/AC.2/2002/4, , tillgängligt på följande webbadress: SV 7 SV

8 ökad utsträckning kan delta i beslutsprocesser. Genom detta register genomförs också artikel 5.9 i Århuskonventionen. På miljösidan väntas denna förbättrade tillgång till information och det ökade deltagandet göra allmänheten mer medveten om industrins utsläpp. Detta kommer troligen att leda till att den kräver åtgärder för att minska föroreningarna. Tack vare det europeiska registrets integrerade och enhetliga databas kommer politiker, forskare, näringslivet och andra organisationer att få ett bra beslutsunderlag i framtiden. Genom att industrienheternas rapportering harmoniseras och blir mer enhetlig kommer det framöver att bli enklare att få till stånd en enhetlig och effektiv övervakning och rapportering. Man skulle kunna undersöka om det finns ytterligare möjligheter att samordna rapporteringen och optimera näringslivets kostnader i de fall där det finns flera liknande industrienheter på samma plats som t.ex. har ett gemensamt avloppsreningsverk. 6. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER För att få till stånd ett brett samråd om förslagets potentiella räckvidd och innehåll har kommissionens miljödirektorat inlett en undersökning, anordnat ett antal möten och tagit fram ett arbetsdokument med ett utkast till förslaget. Den undersökning som genomförts av Milieu Limited ( Study on the outline of impacts of UNECE Protocol on EU legislation ) tjänade som underlag för diskussionerna, dels med medlemsstater och anslutningsländer den 25 november 2003 i den kommitté som inrättats genom artikel 9 i IPPCdirektivet ( artikel 9kommittén ), dels med berörda parter den 26 november 2003, vid det första mötet i den särskilda arbetsgrupp som inrättats för att utforma det europeiska registret ( arbetsgruppen ). Resultaten av dessa diskussioner beaktades när kommissionen tog fram ett arbetsdokument med ett utkast till förslag, vilket i sin tur tjänade som diskussionsunderlag i artikel 9 kommittén den 5 april 2004 och vid det andra mötet i arbetsgruppen den 6 april De synpunkter som framfördes under samrådet (av medlemsstaterna, anslutningsländerna, näringslivet, ickestatliga organisationer och internationella organisationer) redovisas i detalj på ( Explanatory Memorandum of future European PRTR ). SV 8 SV

9 2004/023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upprättandet av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 9/689/EEG och 96/6/EG (Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 75. i detta, med beaktande av kommissionens förslag 2, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 3, med beaktande av Regionkommitténs yttrande 4, i enlighet med förfarandet i artikel 25 i fördraget 5, och av följande skäl: () Enligt gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 600/2002/EG 6, bör allmänheten ges tillgång till lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender i förhållande till sociala och ekonomiska trender och hälsotrender. Där sägs också att det är viktigt att verka för att öka allmänhetens miljömedvetenhet. (2) I FN/ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (Århuskonventionen), som undertecknades av Europeiska gemenskapen den 25 juni 998, betonas att man genom att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation och genom att sprida sådan information kan bidra till ökad medvetenhet om miljöfrågor, ett fritt åsiktsutbyte, ett effektivare deltagande av allmänheten i miljöbeslut och, i slutändan, till en bättre miljö. (3) Register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan register ) är ett kostnadseffektivt sätt att främja ökad miljöhänsyn och ge allmänheten tillgång till information om utsläpp av föroreningar och borttransport av föroreningar och avfall EUT C [ ], [ ], s. [ ]. EUT C [ ], [ ], s. [ ]. EUT C [ ], [ ], s. [ ]. Europaparlamentets yttrande EUT C [ ], [ ], s. [ ]. EGT L 242, , s.. av den EUT C [ ], [ ], s. [ ] och rådets beslut av den SV 9 SV

10 De kan också användas för att följa trender, påvisa framsteg när det gäller att minska utsläppen, övervaka att vissa internationella avtal följs, fastställa prioriteringar och bedöma vilka framsteg gemenskapens och medlemsstaternas miljöpolitik och miljöprogram resulterat i. (4) Ett integrerat och enhetligt register ger näringslivet samt forskare, försäkringsbolag, lokala myndigheter, ickestatliga organisationer och andra beslutsfattare ett bra underlag för jämförelser och framtida beslut i miljöfrågor. (5) Den 2 maj 2003 undertecknade Europeiska gemenskapen FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar (nedan protokollet ). Eftersom gemenskapen har för avsikt att ingå detta protokoll är det viktigt att bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen stämmer överens med protokollet. (6) Ett europeiskt register över förorenande utsläpp (nedan EPER ) upprättades genom kommissionens beslut 2000/479/EG 7. Protokollet bygger på samma principer som EPER, men går längre genom att fler föroreningar och verksamheter omfattas av rapporteringsplikten, liksom utsläpp till mark, utsläpp från diffusa källor och borttransport. (7) Målsättningen med ett europeiskt register kan endast uppnås om man har tillgång till tillförlitliga och jämförbara data. Det krävs därför en viss harmonisering av de system som används för insamling och överföring av data för att garantera att dessa data är jämförbara och av hög kvalitet. Enligt protokollet skall det europeiska registret utformas så att allmänheten så enkelt som möjligt kan få tillgång till det via Internet. Det måste vara möjligt att identifiera utsläpp och överföringar både när de redovisas sammanlagt och separat så att det går att få tillgång till informationen inom rimlig tid. (8) För att ytterligare bidra till målet att främja allmänhetens tillgång till lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender, och till att gemene man blir mer miljömedveten bör det europeiska registret länkas till andra liknande databaser i medlemsstaterna och länder utanför EU, och till internationella organisationers databaser. (9) Enligt protokollet bör det europeiska registret också innehålla information om särskilda åtgärder för bortskaffande av avfall, som skall rapporteras som utsläpp till mark. (0) För att uppnå målet att det europeiska registret skall ge allmänheten tillförlitlig information och möjliggöra kunskapsbaserade beslut är det nödvändigt att fastställa rimliga men stränga tidsfrister för datainsamling och rapportering. Detta gäller i synnerhet medlemsstaternas rapportering till kommissionen. () Det är i många medlemsstater en väl inarbetad rutin att industrienheter lämnar rapporter om sina utsläpp, men rapporteringen är inte alltid enhetlig, fullständig och jämförbar. Den nuvarande rapporteringen av utsläpp från diffusa källor måste förbättras så att beslutsfattarna lättare kan se dessa utsläpp i sitt sammanhang och 7 EGT L 92, , s. 36. SV 0 SV

11 avgöra hur de kan minskas på effektivast möjliga sätt. Enligt protokollet bör man därför vidta åtgärder som leder till sådana förbättringar. (2) De data som medlemsstaterna tillhandahåller bör vara av hög kvalitet, särskilt med avseende på punktlighet, fullständighet, numerisk noggrannhet, jämförbarhet, enhetlighet och möjligheten till insyn. För att förbättra kvaliteten på de data som rapporteras är det viktigt att fortsättningsvis samordna såväl verksamhetsutövarnas som medlemsstaternas insatser. Kommissionen kommer därför tillsammans med medlemsstaterna att börja arbeta med kvalitetssäkring. (3) Enligt Århuskonventionen bör allmänheten kunna få tillgång till information i det europeiska registret utan att ange skälen för en sådan begäran. Detta kan i första hand uppnås genom att registret görs tillgängligt på elektronisk väg via Internet. (4) Tillgången till information i det europeiska registret bör vara obegränsad. Undantag från denna regel bör endast kunna göras om detta uttryckligen medges i gällande gemenskapslagstiftning. (5) Enligt Århuskonventionen är det viktigt att se till att allmänheten får möjlighet att delta i den framtida utvecklingen av det europeiska registret genom att den i ett tidigt skede bereds tillfälle att lämna synpunkter, upplysningar, analyser eller åsikter som är av betydelse för beslutsprocessen. De sökande bör kunna begära rättslig prövning av den offentliga myndighetens handlande eller misstag i samband med begäran. (6) För att registret skall bli mer användbart och få större genomslagskraft bör kommissionen och medlemsstaterna tillsammans utarbeta en vägledning för införandet av det europeiska registret, informera allmänheten och vid behov tillhandahålla tekniskt stöd. (7) För att hålla jämna steg med den tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör det europeiska registret kunna vidareutvecklas, i synnerhet när det gäller information om utsläpp från diffusa källor. (8) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 999/468/EG av den 28 juni 999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter 8. (9) Målen med den föreslagna åtgärden dvs. att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation genom upprättandet av en enhetlig, integrerad och Europatäckande elektronisk databas kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna. Med tanke på att det krävs en hög grad av harmonisering för att medlemsstaternas data skall bli jämförbara kan målen uppnås bättre på gemenskapsnivå. I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget får gemenskapen därför vidta åtgärder. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. 8 EGT L 84, , s. 23. SV SV

12 (20) För att förenkla rapporteringskraven och göra dem mer enhetliga är det nödvändigt att ändra rådets direktiv 9/689/EEG av den 2 december 99 om farligt avfall 9 och rådets direktiv 96/6/EG av den 24 september 996 om samordnade åtgärder för att 20 förebygga och begränsa föroreningar. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE: Artikel Syfte Genom den här förordningen upprättas ett integrerat register över utsläpp och överföringar av föroreningar på gemenskapsnivå ( europeiskt register ) i form av en elektronisk databas som är tillgänglig för allmänheten och där fastställs också regler för registrets funktion; syftet är att genomföra FN/ECE:s protokoll om register över utsläpp och överföringar av föroreningar ( protokollet ). I denna förordning avses med Artikel 2 Definitioner () allmänheten: en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, sammanslutningar, organisationer eller grupper av dessa, (2) behörig myndighet: den eller de nationella myndigheter, eller annat behörigt organ, som medlemsstaterna utsett att ansvara för den nationella delen av det europeiska registret, (3) anläggning: en fast, teknisk enhet där en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs, liksom all annan därmed förknippad verksamhet som tekniskt sett är knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar. (4) industrienhet: en eller flera anläggningar på samma plats som drivs av en och samma fysiska eller juridiska person, (5) plats: industrienhetens geografiska belägenhet och närliggande mark som är avskild genom en väg, järnväg eller ett vattendrag, (6) verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en industrienhet, eller, där detta föreskrivs i nationell lagstiftning, en person 9 20 EGT L 377, , (EGT L 68, , s. 28). EGT L 257, , s ; direktivet senast ändrat genom rådets direktiv 94/3/EG SV 2 SV

13 som har givits rätten att fatta avgörande ekonomiska beslut med avseende på industrienhetens tekniska funktionssätt, (7) rapporteringsår: det kalenderår för vilket data om utsläpp av föroreningar och borttransport skall samlas in, (8) ämne: ett kemiskt ämne och dess föreningar, med undantag för radioaktiva ämnen, (9) föroreningar: ämnen eller grupper av ämnen som på grund av sina egenskaper kan vara skadliga för miljön eller människors hälsa om de sprids till miljön, (0) utsläpp: spridning av föroreningar till miljön genom människors verksamhet, avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen, inbegripet spill, utsläpp till luft, vatten eller mark, injicering, bortskaffande eller dumpning, eller genom avloppssystem utan slutlig avloppsrening, () borttransport: en förflyttning bort från en industrienhet av avfall för bortskaffande eller återvinning, eller av föroreningar i avloppsvatten för avloppsrening, (2) kanaliserade utsläpp: utsläpp av föroreningar till miljön genom någon typ av rör, oavsett formen på rörets tvärsnitt, (3) diffusa källor: de många mindre eller spridda källor till utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda belastning kan ha en betydande inverkan på dessa media och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa, (4) avfall: alla ämnen eller föremål som omfattas av definitionen i artikel a i direktiv 75/442/EEG 2, (5) farligt avfall: alla ämnen eller föremål som omfattas av definitionen i artikel.4 i direktiv 9/689/EEG, (6) avloppsvatten: avloppsvatten från tätbebyggelse, hushållsspillvatten och industrispillvatten enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 9/27/EEG av den 2 maj 99 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 22, och annat använt vatten innehållande ämnen eller föremål som regleras i gemenskapslagstiftningen, (7) bortskaffande: varje åtgärd som avses i bilaga II A till direktiv 75/442/EEG, (8) återvinning: varje åtgärd som avses i bilaga II B till direktiv 75/442/EEG EGT L 94, , s. 39. EGT L 35, , s. 40. SV 3 SV

14 Artikel 3 Innehållet i det europeiska registret Det europeiska registret skall innehålla information om (a) (b) (c) utsläpp av föroreningar enligt artikel 5. a som skall ingå i den rapport som utarbetas av verksamhetsutövare vid industrienheter där man bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I, borttransport av avfall enligt artikel 5. b och av föroreningar i avloppsvatten enligt artikel 5. c som skall ingå i den rapport som utarbetas av verksamhetsutövare vid industrienheter där man bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I, utsläpp av föroreningar från diffusa källor, om sådan information är tillgänglig. Artikel 4 Utformning och struktur. Kommissionen skall se till att uppgifterna i det europeiska registret är tillgängliga både sammanlagt och separat, så att utsläpp och överföringar kan sökas och identifieras med ledning av a) industrienheten och dess geografiska belägenhet, b) verksamhet, c) förekomst på medlemsstats eller gemenskapsnivå, d) förorening eller, i tillämpliga fall, avfall, e) vart och ett av de media (luft, vatten, mark) som föroreningen släpps ut i, f) borttransport av avfall och, i tillämpliga fall, dess destination, g) borttransport av avloppsvatten, h) diffusa källor Det europeiska registret skall utformas så att det är så enkelt som möjligt för allmänheten att få tillgång till det och så att uppgifterna, vid normal funktion, alltid är omedelbart tillgängliga via Internet eller på annan elektronisk väg. Registret skall utformas med hänsyn till att det kan komma att utvidgas och skall successivt omfatta alla tidigare inrapporterade uppgifter, åtminstone för de tio senaste rapporteringsåren. Det europeiska registret skall vara försett med länkar till (a) industrienheters webbplatser, om sådana finns och ställs till förfogande av industrienheterna, SV 4 SV

15 (b) (c) medlemsstaternas nationella register över utsläpp och överföringar av föroreningar, andra allmänt tillgängliga databaser inom ämnesområden som har samband med registren, inbegripet länkar till andra fördragsslutande parters register över utsläpp och överföringar av föroreningar och, om möjligt, till andra länders register. Artikel 5 Verksamhetsutövarnas rapportering. Verksamhetsutövaren vid varje industrienhet där någon av de verksamheter som anges i bilaga I bedrivs i en utsträckning som överstiger tröskelvärdet för kapacitet i bilaga I skall till den behöriga myndigheten i sin medlemsstat för varje kalenderår lämna en rapport om mängden av följande: a) Utsläpp till luft, vatten och mark av de föroreningar som förtecknas i bilaga II, om tröskelvärdet i bilaga II överskrids. b) Borttransport av farligt avfall i större mängder än 2 ton per år eller av annat avfall i större mängder än ton per år avsett för någon typ av återvinning (anges med R i rapporten) eller bortskaffande (anges med D i rapporten); om det är fråga om en gränsöverskridande transport av farligt avfall skall verksamhetsutövaren ange namn på och adress till den som skall återvinna eller bortskaffa avfallet och var detta skall ske. c) Borttransport av de föroreningar som förtecknas i bilaga II i avloppsvatten avsett för avloppsrening, om tröskelvärdet i kolumn b i bilaga II överskrids. Verksamhetsutövaren skall ange huruvida informationen grundas på mätning, beräkning eller uppskattning; om den grundas på mätning eller beräkning skall analys eller beräkningsmetoden anges. Utsläpp från diffusa källor på platsen för industrienheten skall rapporteras tillsammans med industrienhetens kanaliserade utsläpp. 2. Den information som avses i punkt skall omfatta uppgifter om totala utsläpp och borttransporter som sker avsiktligen eller genom olyckshändelse, rutinmässigt eller vid enstaka tillfällen. 3. Verksamhetsutövaren vid varje industrienhet skall med korrekta intervall samla in de uppgifter som behövs för att bedöma de utsläpp och borttransporter från industrienheten som omfattas av rapporteringsplikten enligt punkt. 4. Vid utarbetandet av rapporten skall verksamhetsutövaren använda bästa tillgängliga information, vilken kan inbegripa mätdata, utsläppsfaktorer, massbalansberäkningar, indirekt övervakning eller andra beräkningar, tekniska uppskattningar och andra metoder som uppfyller kraven i artikel 9. och som överensstämmer med internationellt vedertagna metoder, om sådana finns. SV 5 SV

16 5. Verksamhetsutövaren vid varje berörd industrienhet skall hålla arkiven över de uppgifter från vilka den rapporterade informationen härleddes tillgängliga för behöriga myndigheter i tio år efter rapporteringsårets slut. Arkiven skall innehålla en beskrivning av den metod som använts för att samla in uppgifterna. Artikel 6 Utsläpp till mark. Avfall som uppkommer på platsen för industrienheten och som där används för jordförbättring eller djupinjektering enligt bilaga 2A till direktiv 75/442/EEG skall av industrienhetens verksamhetsutövare rapporteras som utsläpp till mark. 2. Borttransporterat avfall som används för jordförbättring eller djupinjektering enligt bilaga 2A till direktiv 75/442/EEG skall av verksamhetsutövaren vid den industrienhet varifrån avfallet borttransporterats rapporteras som utsläpp till mark. Artikel 7 Medlemsstaternas rapportering. Medlemsstaterna skall, avseende kraven i punkt 2 och 3 i denna artikel, fastställa ett datum då verksamhetsutövarna skall lämna alla de uppgifter som anges i artikel 5. och 5.2 samt den information som anges i artikel till sin behöriga myndighet. 2. Medlemsstaterna skall på elektronisk väg lämna alla de uppgifter som anges i artikel 5. och 5.2 till kommissionen i det format som anges i bilaga III och enligt följande tidsplan: a) för det första rapporteringsåret, senast 5 månader efter rapporteringsårets slut, b) för efterföljande rapporteringsår, senast 2 månader efter rapporteringsårets slut. Rapporteringen skall inledas år Kommissionen skall med hjälp av Europeiska miljöbyrån lägga in den information som medlemsstaterna rapporterar i det europeiska registret enligt följande tidsplan: a) för det första rapporteringsåret, senast 2 månader efter rapporteringsårets slut, b) för efterföljande rapporteringsår, senast 6 månader efter rapporteringsårets slut. Artikel 8 Utsläpp från diffusa källor. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 9.2 fastställa en tidsplan för insamling och överlämnande av den information om utsläpp från diffusa källor som SV 6 SV

17 finns i medlemsstaterna; den skall också bestämma vilken form denna information skall ha och exakt vilka uppgifter som skall ingå. 2. Den information som avses i punkt skall organiseras på ett sådant sätt att det är möjligt för användare att söka och identifiera utsläpp av föroreningar från diffusa källor inom lämpliga ytenheter och skall omfatta uppgifter om den typ av metod som använts för att få fram informationen. 3. Om kommissionen konstaterar att det inte finns några uppgifter om utsläpp från diffusa källor skall den se till att rapportering inleds om utsläpp av relevanta föroreningar från en eller flera diffusa källor i enlighet med sina prioriteringar. Artikel 9 Kvalitetssäkring. Verksamhetsutövaren vid varje industrienhet som omfattas av rapporteringsplikten i artikel 5 skall garantera den inrapporterade informationens kvalitet. 2. De behöriga myndigheterna skall bedöma kvaliteten på de data som industrienheternas verksamhetsutövare lämnar, särskilt med avseende på deras punktlighet, fullständighet, numeriska noggrannhet, enhetlighet och möjligheten till insyn. 3. Kommissionen skall samordna kvalitetssäkringsarbetet och kvalitetsbedömningen i samråd med den kommitté som avses i artikel Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 9.2 anta riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp. Artikel 0 Tillgång till information. Kommissionen skall med hjälp av Europeiska miljöbyrån se till att det europeiska registret blir allmänt tillgängligt genom att läggas ut på Internet enligt den tidsplan som fastställs i artikel Om allmänheten inte på ett enkelt sätt kan få direkt elektronisk tillgång till det europeiska registret skall den berörda medlemsstaten och kommissionen underlätta elektronisk tillgång på allmänt tillgängliga platser. Artikel Sekretess SV 7 SV

18 När en medlemsstat har sekretessbelagt information i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG 23 skall den i sin rapport enligt artikel 7.2 i denna förordning för varje rapporteringsår och för varje industrienhet som begärt sekretess ange vilken typ av information som inte lämnas ut och av vilken anledning. Artikel 2 Allmänhetens deltagande. Kommissionen skall se till att allmänheten i ett tidigt skede får möjlighet att delta i den fortsatta utvecklingen av det europeiska registret, dvs. även i administrativt stöd och förberedelser av ändringar av denna förordning. Allmänheten skall ha möjlighet att lämna kommentarer, information, analyser eller åsikter inom en rimlig tidsfrist. 2. Kommissionen skall ta vederbörlig hänsyn till sådana åsiktsyttringar från allmänheten och informera den om resultaten av allmänhetens deltagande. Artikel 3 Tillgång till rättslig prövning När det gäller allmänhetens tillgång till miljöinformation skall den ha tillgång till rättslig prövning enligt artikel 6 i direktiv 2003/4/EG 24 och, när det gäller tillgången till handlingar från gemenskapens institutioner, enligt artikel 6 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 049/200, jämförd med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr / 25. Artikel 4 Administrativt stöd Kommissionen skall i samråd med den kommitté som avses i artikel 9. utarbeta en vägledning för att stödja införandet av det europeiska registret inom nio månader efter det att denna förordning trätt i kraft. Vägledningen om införandet av det europeiska registret bör särskilt omfatta närmare upplysningar om a) rapporteringsrutiner, b) de uppgifter som skall rapporteras, EUT L 4, , s. 26. EGT L 45, , s. 43. EUT EUT C [ ], [ ], s. [ ] (Kommissionens förslag KOM(2003) 622 slutlig, ). SV 8 SV

19 c) kvalitetssäkring, d) vilken typ av uppgifter som inte lämnats ut och orsaken till detta om det rör sig om sekretessbelagda uppgifter, e) hänvisning till internationellt vedertagna metoder för bestämning av utsläpp samt till analys och provtagningsmetoder, f) angivelse av moderbolag, g) verksamhetskoder enligt bilaga I till denna förordning och rådets direktiv 96/6/EG. Artikel 5 Information till allmänheten Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att allmänheten får information om det europeiska registret och att den som vill kan få hjälp och vägledning, både när det gäller hur man får tillgång till registret och när det gäller att förstå och använda informationen i det. Artikel 6 Ytterligare information som skall ingå i medlemsstaternas rapporter. Tillsammans med de uppgifter som avses i artikel 7 skall medlemsstaterna vart tredje år överlämna en rapport till kommissionen som grundas på informationen från de tre senaste rapporteringsåren, där man redovisar praxis och åtgärder i fråga om (a) kraven enligt artikel 5, (b) kvalitetssäkring enligt artikel 9, (c) tillgång till information enligt artikel 0.2, (d) information enligt artikel 5, (e) sekretessbelagda uppgifter enligt artikel, (f) påföljder enligt artikel 20 och erfarenheter av deras tillämpning. 2. Kommissionen skall tillsammans med den kommitté som avses i artikel 9. bestämma hur rapporten skall utformas och vilka uppgifter som skall ingå. Artikel 7 Kommissionens granskning och ändringsförslag Kommissionen skall granska den information som medlemsstaterna lämnar enligt artiklarna 7 och 6 sex månader efter att denna information läggs ut på Internet och skall vart tredje år SV 9 SV

20 offentliggöra en rapport som grundas på informationen från de tre senast tillgängliga rapporteringsåren. Medlemsstaterna skall lämna förslag till ändringar av protokollets bilagor till den kommitté som nämns i artikel 9.. Gemenskapens ståndpunkt om sådana ändringar skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.2. Artikel 8 Ändringar av bilagorna De ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilagorna till denna förordning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och till ändringar av protokollets bilagor skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.2. Artikel 9 Kommitté. Kommissionen skall biträdas av en kommitté ( kommittén ). 2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tidsperiod som avses i artikel 4.3 i beslut 999/468/EG skall vara tre månader. Artikel 20 Påföljder Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om påföljder för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla bestämmelserna till kommissionen senast ett år efter det att förordningen träder i kraft, och skall utan dröjsmål anmäla ändringar som berör bestämmelserna. Artikel 2 Ändringar i direktiv 9/689/EEG och 96/6/EG. Artikel 8.3 i direktiv 9/689/EEG skall utgå. 2. Artikel 5.3 i direktiv 96/6/EG skall utgå. SV 20 SV

21 Artikel 22 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den [ ] På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande SV 2 SV

22 Nr Verksamhet BILAGA I VERKSAMHETER Tröskelvärde för kapacitet. a) b) c) d) e) f) 2. Energisektorn Olje och gasraffinaderier Anläggningar för förgasning och kondensering Värmekraftverk och andra förbränningsanläggningar Koksverk Kolkvarnar Anläggningar för tillverkning av kolprodukter och fasta rökfria bränslen Produktion och behandling av metaller *) * Med en värmetillförsel på 50 megawatt (MW) * Med en kapacitet på ton per timme * c) a) b) Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm. Anläggningar för framställning av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning Anläggningar för behandling av järnbaserade metaller: * Med en kapacitet på 2,5 ton per timme d) e) i) Genom varmvalsning ii) Genom hammarsmide iii) Genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall Järn och stålgjuterier Anläggningar Med en kapacitet på 20 ton stål per timme Med en slagkraft per hammare på 50 kj och där den använda värmeeffekten överstiger 20 MW Med en inmatning på 2 bruttoton stål per timme Med produktionskapacitet 20 ton per dygn en på SV 22 SV

23 f) 3. a) b) c) d) e) f) i) för produktion av ickejärnmetaller utifrån malmer, slig eller sekundärt råmaterial genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer, ii) för smältning, inklusive framställning av legeringar, av ickejärnmetaller, inklusive återvinningsprodukter (färskning, formgjutning, etc.) Anläggningar för ytbehandling av metaller och plaster som använder en elektrolytisk eller kemisk process Mineralindustri Underjordsbrytning och därmed förknippad verksamhet Dagbrottsbrytning Anläggningar för framställning av i) cementklinker i roterugn, ii) kalk i roterugn, iii) klinker (cement) eller kalk i andra typer av ugnar. Anläggningar för produktion av asbest och för tillverkning av asbestbaserade produkter. Anläggningar för tillverkning av glas, inklusive glasfibrer Anläggningar för smältning av mineraler, inklusive framställning av mineralull * Med en smältningskapacitet på 4 ton per dygn för bly och kadmium eller 20 ton per dygn för övriga metaller Där behandlingsbaden har en volym på 30 m 3 * När utvinningsplatsen har en yta på 25 hektar Med produktionskapacitet 500 ton per dygn en på Med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn Med produktionskapacitet 50 ton per dygn * Med smältningskapacitet 20 ton per dygn Med smältningskapacitet 20 ton per dygn en på en på en på SV 23 SV

24 g) Anläggningar för tillverkning av keramiska produkter genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin Med en produktionskapacitet på 75 ton per dygn, eller med en ugnskapacitet på 4 m 3 och med en satsningsdensitet på 300 kg per m 3 4. Kemisk industri a) Anläggningar för kemisk framställning av organiska baskemikalier såsom i) kolväten (linjära eller cykliska, mättade eller omättade, alifatiska eller aromatiska), ii) syreinnehållande organiska föreningar, t.ex. alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror, estrar, acetater, etrar, peroxider och epoxihartser, iii) organiska svavelföreningar, iv) kväveinnehållande organiska föreningar, t.ex. aminer, amider, nitroso, nitro, eller nitratföreningar, nitriler, cyanater och isocyanater, v) fosfororganiska föreningar, vi) halogenerade kolväten, vii) metallorganiska föreningar, viii) basplaster och andra polymerer (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa), ix) syntetgummi, x) färgämnen och pigment, xi) ytaktiva ämnen och tensider. SV 24 SV

25 b) c) d) e) f) 5. Anläggningar för kemisk framställning av oorganiska baskemikalier såsom i) gaser, t.ex. ammoniak, klor eller klorväte, fluor eller fluorväte, koloxider, svavelföreningar, kväveoxider, väte, svaveldioxid och karbonylklorid (fosgen), ii) syror, t.ex. kromsyra, fluorvätesyra, fosforsyra, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, oleum, svavelsyrlighet, iii) baser, t.ex. ammoniumhydroxid, kaliumhydroxid och natriumhydroxid, iv) salter, t.ex. ammoniumklorid, kaliumklorat, kaliumkarbonat, natriumkarbonat, perborat och silvernitrat, v) ickemetaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar, t.ex. kalciumkarbid, kisel och kiselkarbid. Anläggningar för kemisk framställning av fosfor, kväve eller kaliumbaserade gödningsmedel (enkla eller sammansatta). Anläggningar för kemisk framställning av växtskyddsmedel och biocider. Anläggningar för framställning av läkemedel genom kemiska eller biologiska processer. Anläggningar för framställning av sprängämnen och pyrotekniska produkter Avfallshantering och avloppsvattenrening * * * * * a) b) Anläggningar för bortskaffande eller återvinning av farligt avfall Anläggningar för förbränning av ickefarligt avfall som omfattas av direktiv 2000/76/EG c) Anläggningar för bortskaffande av ickefarligt avfall Som tar emot 0 ton per dygn Med en kapacitet på 3 ton per timme Med en kapacitet på 50 ton per dygn SV 25 SV