SKYLTNING Riktlinjer inom Motala kommun

Transkript

1 SKYLTNING Riktlinjer inom Motala kommun Plan och miljönämnden Antagen:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning s.3 Bakgrund Skyltarnas syfte Målet med riktlinjerna Vad gäller s.4 Bygglovplikt eller lovfritt Plan- och bygglagen Former av skyltning s.5 Fasadskyltar Fristående skyltar Övriga skyltar Belysta och lysande skyltar Generella utgångspunkter s.8 Helhet Tydlighet Anpassning Design Riktlinjer för stadsdelar s.9 Bostadsområden Trafikmiljöer Centrum Motala och Borensberg Kulturområden Köpcentrum och industrier Vid ansökan s.12 Handlingar Ansvar Tillstånd Goda exempel s.13 Sida 2 Framtagen av Plan och miljöförvaltningens bygglovenhet genom: Jens Knutsson, bygglovhandläggare

3 INLEDNING Bakgrund Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser, både på marken samt på omgivande byggnader. Men för att mångfald inte ska övergå i kaos, bli störande och inkräkta på framkomlighet eller överskådlighet behöver olika inslag balanseras. Skyltning är ett av dessa. I Motala kommun behandlar plan- och miljönämnden årligen ett relativt stort antal ärenden som berör skyltar. Kommunens intention är att se skyltning i sin helhet; där alla ska ha rätt att synas men inte någon verksamhets skyltning ska tillåtas överta ett kvarters karaktär. Skyltarnas syfte Skyltens främsta syfte är att ge upplysning om butiker eller andra verksamheter. För detta behöver skyltar vara synliga och lätta att uppfatta. Samtidigt ska de inte vara dominerande utan ska utformas så att de underordnar sig byggnadens arkitektur och anpassas till omgivningen gällande placering, storlek, form och färg. Målet med riktlinjerna Genom riktlinjer för skyltning vill kommunen medverka till att förena det legitima behovet för verksamheter att annonsera sin tillvaro, med att låta staden och dess byggnader synas. Skyltars egenskaper och placeringar ska inte leda till en försämrad bebyggd miljö. Den offentliga miljön tillhör alla och skyltarrangemang som är till fördel för vissa får inte vara till för stor nackdel för andra. Riktlinjerna ska verka vägledande för dig som ska söka bygglov för en skylt, vare sig du är butiksägare, fastighetsägare eller skyltdesigner och bör beaktas redan i ett tidigt skede. Riktlinjerna ska också vara vägledande för kommunen vid bygglovprövning då de redovisar kommunens tolkning av plan- och bygglagens krav. Sida 3

4 VAD GÄLLER Bygglovplikt eller lovfritt Trots att en skylt inte kan uppfattas som en byggnad så krävs det, med få undantag, bygglov enligt plan- och byggförordningen (PBF) för att sätta upp och/eller väsentligt ändra skyltar inom ett område med detaljplan (PBF 6 kap 3 ). Utanför detaljplanlagt område är således skyltning bygglovfritt. Kommunen får dock genom områdesbestämmelser införa bygglovplikt för ovannämnt inom definierade områden med specifika motiv (PBF 6 kap 4 ). Bygglov för skyltar prövas i Motala av plan- och miljönämnden mot planoch bygglagen (PBL) samt PBF:s bestämmelser. Lagen ger ingen exakt anvisning om vad som ska betraktas som lovpliktig skylt. Inom kommunen behandlas nedanstående situationer och skyltar som lovfria åtgärder: Vägmärken, gatuskyltar och byggskyltar (under begränsad period). Valaffischer under kampanjtid (SFS 1998:814). Text, symboler och dylikt som klistras upp i ett fönster. Skyltar mindre än 0,2m² under följande förutsättningar: sitter på bottenplanet, inte skymmer viktiga detaljer på byggnaden, är max 10 cm tjock och inte belyst så det stör omgivningen. Tillfälligt uppsatta skyltar, dvs. skyltar som endast är uppsatta eller uppställda under den tid ett kortvarigt arrangemang pågår (SFS 1998:814). Tillstånd krävs från fastighetsägare vid fasadskyltning och vid skyltning på offentlig plats krävs polistillstånd. Lösa affischställ under förutsättning att de förekommer i måttlig skala, inte hindrar framkomligheten och inte utgör annan fara för synskadade och rörelsehindrade. Kräver polistillstånd. Plan och bygglagen Skyltar ska enligt PBL placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden samt till natur- och kulturvärdena på platsen (PBL 2 kap 6 ). Därtill får placering och utformning av skyltar inte ske så det kan medföra fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt (PBL 2 kap 9 ) Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas (PBL 8 kap 13 ). Varsamhetskravet enligt PBL 8 kap 17 tar vidare upp anpassning till byggnadens karaktär. Ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Skyltar som inte följer PBL eller framtagna riktlinjerna kan i somliga fall beviljas tidsbegränsat bygglov. Ett tidsbegränsat bygglov ges för en bestämd period där sökande åtar sig att ta bort skylten och återställa platsen när lovtiden gått ut. Observera att för både bygglovpliktiga och lovfria skyltar kan som framförts andra tillstånd fodras eller andra restriktioner vara gällande (se sida 12). Sida 4

5 FORMER AV SKYLTNING Fasadskyltar Fasadskyltar är skyltar som monteras i fasadliv. Fasadskylten kan utformas i många varianter men ska alltid anpassas till byggnaden de sitter på. Något som ger ett elegant intryck och framförallt är fint vid detaljerade och bearbetade fasader är att på gammaldags vis måla direkt på fasaden alternativt sätta upp friliggande bokstäver. Vanligt förekommande fasadskyltar idag är plåtskyltar och skyltlådor. Skyltar av plåt eller annat material kan skäras i olika former och anpassas på ett prydligt sätt till fasadens olika strukturer. Skyltlådor ger många möjligheter att göra en speciell skylt. Symbolskylten är annars det i särklass snabbaste sättet att synas på då bilder är direktverkande. Välkända symboler kräver ingen aktiv läsning de fungerar självständigt utan text och är ofta lättplacerade. Skyltar som sitter i 90 graders vinkel mot fasaden kallas vinkelskyltar. De täcker ej fasaden vilket gör dem skonsamma mot arkitekturen. Vinkelskyltar syns mycket väl längs med gatan och kan med enkla medel ges en tilltalande utformning. Placering Fasadskylt ska placeras i direkt anslutning till verksamheterna, i första hand vid entréer eller ovan fönster i bottenvåningen. Utformning och placering av fasadskyltar ska underordnas och anpassa sig till byggnaden, eventuella ytterligare skyltar samt den omgivande miljöns formspråk och volym. Åverkan på fasaderna ska minimeras. Fasadmaterial på byggnaden har en avgörande betydelse för val av upphängning och det förutsätts att installationer utförs fackmannamässigt. Vid behov för att minimera fasadens åverkan och framhäva byggnadens arkitektur krävs ibland samordnad skyltning. Vinkelskyltar ska placeras så att nederkant av skylt är minst 2,5 meter ovanför gångbanan. De ska inte sticka ut mer än 1,2 meter och inte hänga närmare körbanekant än 0,5 meter. Sida 5

6 FORMER AV SKYLTNING Fristående skyltar En fristående skylt är en skylt på stolpe eller flera ben, direkt monterad i marken. Fristående skyltars placering har nödvändigtvis ingen förknippning med platsen likt fasadskyltar men kan såklart i vissa fall även användas på sådant vis. Ofta används då olika typer av stolpskyltar. Andra vanliga skyltar inom denna kategori är affischtavlor/affischpelare, vilka mestadels används för reklam, men ibland också som anslagstavlor. Generellt råder stor restriktivitet mot dessa med hänsyn till deras störande intryck på miljön. Se mer i kommunens regler kring nyttjande av mark. Byggskyltar tillåts under byggtiden och ingår enligt praxis i bygglovet för byggprojektet, om de placeras inom byggområdet och inte påverkar omgivningen eller trafiksäkerheten. Byggskyltar som placeras avsides och utan kontakt med arbetsområdet kräver separat bygglov. Byggskyltar kan såklart även förekomma som fasadskylt. Placering Bör placeras på kvartersmark. Vid placering inom eller nära inpå väg tas särskild hänsyn till lämplighet ur trafiksäkerhetssynpunkt. Placeras skylt på offentlig plats krävs polistillstånd. Markförvaltare ombeds i dessa fall att yttra sig och innehar vetorätt. Verksamheter som använder sig av stolpskylt ska placera dessa i direkt anslutning till verksamheten. Vid placering av fristående skyltar ska högsta tillåtna byggnadshöjd enligt gällande detaljplan beaktas. Placera fristående skyltar så de inte förfular området eller negativt påverkar området karaktär. Fristående skylt som hänvisar till annan plats ska samordnas mellan intressenterna för att undvika utspridd skyltning. Mer om policy för hänvisningsskyltning finns på sidan 9 om trafikmiljöer. Sida 6

7 FORMER AV SKYLTNING Övriga skyltar Tidigare beskrivna typer av fasadskyltar och fristående skyltar är ett axplock av de vanligast förekommande. Exempel på några andra typer av skyltar är nedanstående: Banderoller och vepor: Kan vara av olika kvalité samt utformning. Bygglov alternativt tidsbegränsat bygglov bestäms därefter. För permanent lov ska banderoller och vepor utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden. Om så ej är fallet kan i somliga fall tidsbegränsade lov beviljas. Takskyltar: Passar liksom banderoller och vepor bäst i storskaliga miljöer. Fördelaktigt bör fristående bokstäver användas, så att tak eller landskap syns däremellan. Elektroniska skyltar och bildväxlare: Förekommer som fasad och fristående skylt. Passar inte in i innerstads- eller bostadsmiljöer, då de kan vara störande för närboende. Även i trafiken kan dessa skyltar verka distraherande och bör därför inte placeras så de stör synfältet eller konkurrerar med trafiksignaler. Belysta och lysande skyltar Belysta skyltar och lysande skyltar ger helt olika uttryck. I stadskärnan är ofta belysta skyltar lika effektiva som de lysande. Belysta skyltar kräver omsorgsfull utformning och placering av belysningsarmaturen. Spotlightbelysning ska riktas endast mot skylten och ljusstyrkan ska anpassas till omgivningen så att ljusflödet inte dominerar över skyltfönster och allmänbelysning. Om lysande skyltar ska användas är separata lysande bokstäver i de allra flesta fall att föredra framför en hel lysande skyltlåda. Belysning av skylt ska anordnas så att den inte bländar gående eller andra trafikanter. Den får heller inte störa boende. Blinkande och bildväxlande skyltar bör därför undvikas. Sida 7

8 GENERELLA UTGÅNGSPUNKTER Helhet Motala kommun strävar efter att skyltar och andra inslag ska samordnas för en vacker och genomtänkt stads- och landskapsmiljö. När skyltning ses som en helhet istället för individuell marknadsföring kan skyltar bli ett positivt avtryck i kommunens miljö. Vid prövning ska därför den enskildes intresse att synas ställas mot andras intresse av att synas och allmänna intressen, som exempelvis stads- och landskapsbilden samt trafiksäkerheten. Tydlighet Varje skylt bör utformas med omsorg. Det är inte alltid en stor och färgglad skylt syns mest och påverkar bäst. När skyltningen är återhållsam är den lättläst och en skylt som innehåller minimalt med information är ofta den effektivaste. Dock är tydligheten en definitionsfråga beroende på hur människor rör sig på platsen och vilken platsen är. Längs gågator där människor promenerar syns skyltarna även om de är små men vid en trafikled rör sig folk fortare och skyltarna måste därför vara stora. Anpassning Skyltar ska alltid anpassas till områdets karaktär. Fasadskyltning måste underordna sig husen och fristående skyltar anpassas till omgivande miljö. Exempelvis ska en skylt vid en smal gata med låga hus vara mindre än en vid en bred gata med höga hus. Vid större köpcentrum och industrimiljöer kan större skyltar accepteras. Särskild stor hänsyn ska visas byggnader med kulturhistoriskt intresse. Design En genomtänkt skyltdesign förmedlar inte bara verksamhetens vision utan framför även den kvalitet som erbjuds. Typsnittet (stilen på bokstaven), teckengraden (storleken) och spärrningen (avståndet mellan bokstäverna) är typografiska redskap för att layouta texten. I detta hänseende går en väldesignad skylt hand i hand med skyltens tydlighet. Men en väldesignad skylt är mer än tydlig, den berikar också miljön och bidrar i en del fall till en positivt estetiskt upplevelse. Sida 8

9 RIKTLINJER FÖR STADSDELAR Bostadsområden De flesta vill ha lugn och ro i och omkring sin egen bostad. Resultatet blir att områden med bostäder är extra störningskänsliga (både ljudmässigt och visuellt) Att göra stora ingrepp i boendemiljön ska därför undvikas. Således är skyltning som tillåts i dessa områden begränsad. Policy Mindre skyltar på fasad i anslutning till verksamhet rekommenderas. Inom vissa områden kan mindre varianter av stolpskyltning vara att föredra. Det rekommenderas att vara överens med berörda grannar i närområdet om både placering och utformning innan ansökan görs då deras åsikt kan vara av betydelse vid bedömning. Trafikmiljöer Människan har en begränsad kapacitet för uppmärksamhet. Skyltar i trafikmiljöer påverkar uppmärksamhetskraven och om maximala kapacitet överskrids påverkas trafiksäkerheten. Kommunen bygglovprövar skyltar inom vägområden som omfattas av detaljplan. Utanför detaljplanelagt område vid trafikmiljöer gäller väglagen, se sida 12 om tillstånd. Policy Skyltar tillåts inte där trafiksäkerheten på något sätt kan äventyras. Längs med mindre komplicerade trafikmiljöer kan skyltar tillåtas. Exempelvis på långa raksträckor utan vägvisning eller annat som fordonsförare måste uppfatta. Hänvisningsskyltar tillåts i regel endast i form av vägskyltning eller med fåtal undantagsfall som gemensamma infarts- och orienteringsskyltar för större områden med olika verksamheter. Sida 9

10 RIKTLINJER FÖR STADSDELAR Centrum Motala och Borensberg I Motala och Borensberg centrum är det tätt mellan butikerna och önskemålen att skylta är många. Samtidigt är det särskilt viktigt att värna om en god stadsmiljö för att långsikt gynna handelns utveckling. De generella riktlinjerna tillämpas därav extra nogsamt i dessa miljöer. För Motala centrum arbetar kommunen med ett stadsmiljöprogram som kommer att innehålla preciserade riktlinjer för skyltning. Policy I Motala centrum ska vid bygglovprövning de generella reglerna i kompletteras med de precisa riktlinjerna stadsmiljöprogrammet. För Borensbergs centrum tillämpas enbart de generella riktlinjerna framtagna i denna handling vid beslutsfattande. Kulturområden I kulturhistoriskt intressanta områden ställs särskilt höga krav på anpassning till byggnadsmiljöns tidsperiod. I vissa hänseenden är skyltning inte önskvärd. Motala har flera spännande kulturmiljöer, byggnadsminnen och byggnader där skyltning ska vara väldigt restriktiv. Policy Vid skyltning i kulturmiljöer eller på kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska en dialog med kommunen föras för att uppnå bästa anpassning till den tidstypiska miljön och arkitekturen. Beroende på byggnadens fasad och dess kulturhistoriska värde kan det vara olämpligt att sätta upp fasadskyltar. Stolpskyltar är ett möjligt alternativ så länge betydelsefulla siktlinjer inte bryts. Vid behov ska äldre typer av skyltarrangemang användas för att bevara den tidstypiska framtoningen. Sida 10

11 RIKTLINJER FÖR STADSDELAR Köpcentrum och industrier Handelscentrum och industriområden karaktäriseras av storskalighet samt grå och steril stadsmiljö. Av den anledningen är de emellertid inte mindre betydelsefulla för stadens karaktär utan uppehåller fortfarande ett estetiskt värde. Skyltning behöver därför regleras även här. Industriområden och handelscentrum kan lida av att de är svårorienterade. Motala kommun uppmuntrar därför extra tydlig skyltning i dessa områden, om det utförs på ett smakfullt sätt. Med hänsyns till storskalighet och den speciella miljön kan skyltning som inte är acceptabel i andra områden vara riktig här. Näringsidkare ska likväl vara medvetna om att ingen frizon när det gäller skyltning råder. Policy Skyltar kan i undantagsfall placeras på byggnadens tak. Takskyltning ska anpassas till byggnadens karaktär och de rekommendationerna som finns på sida 7. I kombination med skyltning kan begränsad varumärkesskyltning få förekomma. Detta gäller endast för fasadskyltning Storskalig skyltning på fasader är tillåtet om fasaden är lämplig och det inte stör stads- eller landskapsbilden. Vid om-, till- eller nybyggnation av industri- eller handelslokal bör utformning och placering av skyltar beaktas i projekteringsstadiet. Större etablering bör föregås av ett gemensamt skyltprogram. Om flera verksamheter finns inom samma byggnad är det oftast en bra lösning att skylta detta med en gemensam friliggande skylt eller samordnad skylt på vägg om utrymme finns. Inom industriområden ska företagsspecifika hänvisningsskyltar samordnas, till exempel i form av informationstavlor. Sida 11

12 VID ANSÖKAN Handlingar Ta gärna en tidig kontakt för att höra vad som gäller i just ditt fall. I lovansökan ska blankett för ansökan om bygglov för skylt/ljusanordning m.m. lämnas in i två exemplar. För fasadskyltar krävs också fasadritning samt fotomontage medan det för fristående skyltar krävs situationsplan samt fotomontage. Dessa bilagor ska tydligt visa skyltens placering, storlek och utseende. Tänk på att tydliga och väl utförda handlingar underlättar handläggningen och förkortar därmed handläggningstiden av ärendet. Ansvar Fastighetsägaren ansvarar gentemot kommunen för att skyltar har bygglov. Fastighetsägaren är alltid ansvarig för vad som händer inom fastigheten. Även om någon annan, t.ex. en hyresgäst, sätter upp en skylt utan bygglov är fastighetsägaren ansvarig. Sanktionsavgift får oftast fastighetsägaren betala. Det krävs följaktligen alltid fastighetsägarens tillstånd att sätta upp eller anordna en skylt, även om sökanden är någon annan. Tillstånd Länsstyrelsens tillstånd: Inom ett avstånd av 50 meter från vägområde för allmän väg erfordras länsstyrelsens tillstånd för uppsättning av skyltar och liknande anordningar (46 Väglagen). Bestämmelsen gäller inte inom detaljplanlagt område utan där ska en bygglovansökan prövas av kommun. Kommunens tillstånd: Tillstånd från ansvarig markförvaltare inom kommun erfordras då skyltar placeras på mark som tillhör kommunen, så som trottoar, torg, park eller liknande. Det kan vara en fördel att ta tidig kontakt med förvaltare innan bygglov söks. Polistillstånd: Offentlig plats inom detaljeplanlagt område får ej användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen upplåtits för utan tillstånd av polismyndigheten (3 kap 1 Ordningslagen). Bra läsning inför ansökan motala.se Detaljplan och Översiktsplan Plan och bygglagen Plan och byggförordningen Väglagen Ordningslagen Stadsmiljöprogram Motala centrum Kulturhistorisk inventering av Motala centrum Regler kring nyttjande av mark Sida 12

13 GODA EXEMPEL Sida 13

14 E tt spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser, både på marken samt på omgivande byggnader. Men för att mångfald inte ska övergå i kaos, bli störande och inkräkta på framkomlighet eller överskådlighet behöver olika inslag balanseras. Skyltning är ett av dessa. P lan- och miljönämnden behandlar årligen ett relativt stort antal ärenden som berör skyltar. Kommunens intention är att se skyltning i sin helhet; där alla ska ha rätt att synas men inte någon verksamhets skyltning ska tillåtas överta ett kvarters karaktär. R iktlinjerna ska verka vägledande för dig som ska söka bygglov för en skylt, vare sig du är butiksägare, fastighetsägare eller skyltdesigner och bör beaktas redan i ett tidigt skede. Riktlinjerna ska också vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov och redovisar kommunens tolkning av plan- och bygglagens krav.