De ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande

Transkript

1 De ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande Av Jan Rejdnell & Per Pettersson En rapport som lyfter fram såväl historiska som dagsaktuella beskattningar av elproduktionen och elkonsumtionen i Sverige. Slutsatser kring de tidiga effekterna av införandet av elhandelsområden och en bedömning över tänkbar prismässig utveckling för olika elkonsumenter inom såväl hushåll som industri. w w w.l i beral er n a.n u

2 Innehållsförteckning Rapporter avser visa på 3 Den nordiska elmarknaden 4 Skatten på el 6 Skatter och avgifter på elproduktion 7 Skatter, avgifter, taxeringar etc. för Produktion och konsumtion av el 8 Fakta om svensk elproduktion 11 Varför nya elhandelsområden? 12 Dagens elhandelspriser 15 Det ekonomiska tillskottet till Svenska Kraftnät från elhandelsområdena 21 Slutsatser 23 Med liberala hälsningar Jan Rejdnell Verkställande ledamot jan@liberalerna.nu Mobil +46(0) SIDAN 2

3 Rapport De ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande En rapport som lyfter fram såväl historiska som dagsaktuella beskattningar av elproduktionen och elkonsumtionen i Sverige. Slutsatser kring de tidiga effekterna av införandet av elhandelsområden och en bedömning över tänkbar prismässig utveckling för olika elkonsumenter inom såväl hushåll som industri. Rapporten avser att visa på: Hur den svenska politikens allt hårdare beskattning av elproduktionen och elkonsumtionen leder till utslagning av mindre och medelstora företag i och med att konkurrenssituationen för svensk industri hårdnar allt mer. Den svenska politikens strategi att försöka minska den totala elkonsumtionen genom att hårt beskatta den inte har varit särskilt framgångsrik. Den tidigare nationella energipolitiken med starka inslag av regionalpolitik måste nu snabbt anpassas till en europeisk energipolitik då elnäten helt kopplas samman med Norge, Finland och kontinenten. Detta för att Sverige måste följa den konkurrenslagstiftning som EU beslutat. Ett försök att illustrera vad som händer om linjen med fortsatta höjningar av skatter och moms på elen leder till i sin förlängning. På kort tid har fyra elhandelsområden införts i landet, höjning av elskatten sker fr om nyår och därtill ett påslag på produktionspriset vilket in sin tur ger högre inbetalningar i moms från konsumenterna. Elhandelsområde 4 får i praktiken samma prisbild som östra Danmarks elpriser är under kommande fyra år. Detta är de direkta effekterna innan de strategiska flaskhalsarna är bortbyggda för att lättare kunna transportera el från norra Sverige. Uträkning om när i tiden Svenska Kraftnät fått in det kapital som behövs för att bygga bort de strukturella flaskhalsar som kan innebära problem i transporten av el från norra till södra Sverige. Eftersom de högre priserna inom elhandelsområde 3 och 4 har sagts bli en parantes tills flaskhalsarna är bortbyggda, har vi prognostiserat när Svenska Kraft fått finansieringen klar för att bygga färdigt Sydvästlänken. Vår slutsats är att regeringen borde inse att man inte både kan behålla avsevärda prisdifferentieringar på elskatten mellan norra och södra Sverige samtidigt som södra Sverige på kort får betala hela ombyggnationen av flaskhalsarna i elnäten. De faktiska elpriserna blir mycket stora mellan norra och södra Sverige dubbel differentiering. Elskatten måste sänkas i mellersta och södra Sverige. Genom denna åtgärd lättar man på elskattetrycket för främst näringslivet och elintensiv industri som nu går in i en lågkonjunktur. Elskatten är i dag 34,3 procent högre i mellersta och södra Sverige än i Norrlandskommunerna. SIDAN 3

4 Den nordiska elmarknaden Sverige är det mest elberoende landet inom EU. En tredjedel av all energi som konsumeras i landet når slutanvändaren i form av elektricitet. Endast två till tre procent av elen som produceras i landet är fossil. Det innebär att svensk el i stort sett är fri från utsläpp av växthusgaser (3 procent). I detta sammanhang måste vi även titta på våra grannländers elproduktion. Länderna skiljer sig åt rätt väsentligt. I och med att Sverige tillhör den europeiska unionen kan vi inte längre driva en egen nationell plan för vår energiförsörjning. Vikten att koppla hop elnäten blir än mer viktigare att allt sker på lika villkor och elproduktionen handlas på en börs Nord pool. Danmark är det land som klagat på Sveriges indelning och velat dela in Sverige i olika energiområden. Danmark är de länder i Europa som använder mest fossila bränslen för att producera el (77 procent). Endast Polen (96 procent) och Italien (81 procent) har i förhållande till sin befolkning och energiproduktion en större exponering mot fossila bränslen. Den danska kolkraften svarar för hälften av landets elproduktion. Lägger man till naturgasen och oljan finner man över 77 procent av Danmarks el är fossil. Med det beslut som Tyskland fattat att inte använda kärnkraft fasa ut den - så kommer även Tyskland troligtvis hamna I samma situation som Danmark vad avser elproduktionen. Framför allt är det naturgasanvändningen som skjutit i höjden. Naturgas är relativt rent i jämförelse med andra fossila bränslen. Ur miljösynpunkt är det därför fördelaktigt att byta ut kol mot naturgas. Av säkerhetspolitiska skäl har många politiker varnat för ett beroende av naturgas eftersom Ryssland är en stor producent. Tyvärr har utvecklingen i EU under 2000-talet inte övergått till gas eller vindkraft i tillräcklig utsträckning. Naturgasen har inte ersatt elen från EU:s kolkraftverk, utan ökningen har lagts ovanpå det redan höga kolberoendet. SIDAN 4

5 Normaliserad elproduktionsmix i Norden Källa: Svensk Energi Sveriges Elproduktion 2010: TWh Procent Vattenkraft 66,2 45,8 % Vindkraft 3,5 2,4 % Kärnkraft 55,1 38,1 % Kraftvärme i industrin 6,4 4,4 % Kraftvärme 12,5 8,7 % Gasturbiner 0,8 0,1 % Övrigt 0,5 % Summa 144,5 100 % Elanvändningen fördelad på olika användare Källa: SCB SIDAN 5

6 Skatten på el Skatten på el infördes redan 1951 och skatt på skatten d.v.s. moms infördes i samband med den nya skattereformen 1991/92. Skälen till första skatterna på el var helt enkelt för att få in mer pengar till statskassan. Här fanns inga skäl som att staten skulle ha kostnader för att bygga ut elnäten eller liknande. Vid införandet var skatten 1 öre per kwh. Sedan 1981 är skatten differentierad, det vill säga beroende på var någonstans i Sverige konsumenten är bosatt samt vem som konsumerar elen. Det är regionalpolitik i kombination med näringspolitik. Den 13 maj 1951 beslöt Riksdagen att införa elskatt. Syftet var rent fiskalt, d v s att få in pengar till statskassan. Den 24 maj 1957 beslutades om att införa en allmän energiskatt. Syftet var bl. a att finansiera 1956 års atomenergiprogram och beredskapslagring av olja. I maj 1978 fattade Riksdagen beslut om en 10-årig energisparplan för befintlig bebyggelse av kärnkraftverk. För genomförandet av planen, som syftade till en reduktion av energibehovet med 25 à 30 procent, anvisades ett omfattande ekonomiskt energisparstöd. I januari 1979 tillsatte Carl Tham (energiminister) en oljeersättningsdelegation som fick i uppdrag att studera förutsättningarna för att öka användningen av solvärme och bränslen som ersätter olja. Efter detta följde en rad pålagor som påfördes på energiproduktionen på olika sätt i samband med de olika åsikterna kring kärnkraftsanvändningen. SIDAN 6

7 Skattereformen 1 som genomfördes under 1990/1991 innebar att det tillkom moms på 23,46 procent för den el som förbrukas av hushållen. Momsen höjdes senare samma år till 25 procent, vilket är samma momssats som gäller idag. På den ovan nämnda energiskatten betalar konsumenten också moms vilket innebär att man betalar skatt på skatten. Detta var ett sätt att kunna ändra det tidigare skattesystemet med höga marginalskatter och en olikformig kapitalbeskattning vilket hämmade produktiv verksamhet och medförde en misshushållning med ekonomins resurser. Den reformerade inkomstskatten innebar bredare skattebas genom färre avdrag och undantag från beskattning, färre skattesatser samt att den högsta marginalskatten blev 50 procent vid en kommunalskatt på 30 procent. Momsen på energi en skatt på skatten var alltså en breddning av skatteunderlaget. Man lade mer skatter på konsumtion och punktskatter istället för på inkomst. Någon princip mer än så, var det inte. Tidigare var skatteintäkterna mer baserade på individinkomsterna. Dess betydelse har minskat från att utgöra nästan 50 procent av de totala skatteintäkterna under 1970-talet till att successivt ha minskat till att idag utgöra knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna. Istället tas allt mer av skatterna in på exempelvis socialavgifterna på arbetsinkomsten. Från att ha bidragit med drygt 10 procent under början av 1970-talet ökade dess andel ökat markant under framför allt 1970-talet och bidrog man efter 2003 med en större andel än individinkomstbeskattningen. De två övriga komponenterna, företagsbeskattningen och beskattningen av varor och tjänster (moms), bidrar den senare med betydande intäkter medan intäkterna från företagsbeskattningen är förhållandevis blygsamma. Skatteintäkterna från varor och tjänster har ökat dramatiskt. Skatten på el är en så kallad punkskatt och kan därför jämföras med alkoholskatten. Syftet med en punktskatt är att konsumenterna skall vara återhållsamma med konsumtionen av produkten eller tjänsten. Ett hushåll kan inte avstå från elanvändning som man kan med alkohol men man kan effektivisera och spara el. Staten kan stimulera genom rabatter för exempelvis miljövänlig el. En höjning av elskatten slår hårdare mot dem som bor i egna villor än de som bor i lägenheter. Likaså slår skatten hårdare mot industri som kräver mer elanvändning. Den 1 januari 2011 uppgick punktskatten på el, energiskatten, för flertalet av landets hushåll och företag till 28,30 öre per kwh och 18,70 öre per kwh för boende i ett antal kommuner i norra Sverige. Till detta skall momsen läggas. Det innebär att en hushållskonsument betalar ca 35 öre per kwh i skatt i större delen av landet. Detta inkluderar inte momsen på övriga elpriset. Skatten med momsen på hela priset blir i dagsläget 48,5 öre per kwh. Kombinationen av punkskatt med moms gör att staten får in mycket skatteintäkter på en höjning av elskatten. 1 Propositionen om energiöverenskommelsen Elskattens* (energiskatten på el) utveckling sedan år 1951 Källa: SCB och Energimyndigheten SIDAN 7

8 Skatter och avgifter på elproduktionen Utöver skatter på konsumtionen av el finns ett antal skatter, eller skatteliknande konstruktioner, som tas ut på produktionen av el. Till dessa hör fastighetsskatt, skatter och avgifter på bränslen, skatt på kärnkraft och utsläpp till atmosfären. År 2010 uppgick skatter och avgifter på produktion till cirka 7,5 miljarder kronor. Alla elproduktionsanläggningar belastas med en generell industriell fastighetsskatt. Den samlade fastighetsskatten för elproduktionsanläggningar år 2011 beräknas uppgå till drygt 4 miljarder kronor. Detta slår lite olika på produktionsslagen men läggs främst på vattenkraften. Här har tillfälligt höjda fastighetsskatter permanentats. Detta kännetecknar denna bransch osäkerheten är stor om de spelregler som staten sätter upp. De kan snabbt förändras. El som produceras i kärnkraftverk har beskattats sedan år 1984 och var från början en produktionsskatt. Kärnkraftsskatten höjdes med 24 procent från och med den 1 januari 2008 och uppgår år 2010 till kronor per MW och månad. Totalt bedöms kärnkraftskatten uppgå till cirka 4 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 5,5 öre per kwh kärnkraftsproducerad el. Därtill finns en lag som reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för förvaring av kärnkraftsavfall och annat kontaminerat material. För kärnkraftsproducerad el tas därför en avgift ut om 0,3 öre/kwh. För att finansiera framtida kostnader för använt kärnbränsle tas också individuella avgifter ut för varje kärnkraftanläggning. Dessa avgifter motsvarar som vägt genomsnitt för svensk kärnkraft cirka 1,0 öre/ kwh från den 1 januari år Strålsäkerhetsmyndigheten har lagt ett förslag till regeringen om att höja kärnkraftsföretagens årliga avgift till Kärnavfallsfonden med 1,7 miljarder kronor eller drygt 200 procent. Regeringen väntas fatta beslut innan årets utgång och om detta påförs blir det ytterligare avgifter till staten. Denna siffra är inte inriktad i nedanstående summering. Tillsammans blir detta 6,9 öre per kwh. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de sammanlagda skatterna och avgifterna som tas ut på produktion av el, exempelvis i form av skatter/avgifter på bränslen, skatt på kärnkraft, industriell fastighetsskatt och skatt på utsläpp av koldioxid, kväveoxid och svavel uppgick år 2010 till ca 7,5 miljard för produktion av el. Av detta stod den industriella fastighetsskatten för drygt 4 miljarder kronor. SIDAN 8

9 Skatter, avgifter, taxeringar etc. för produktion och konsumtion av el Sammantaget blir bilden inte lätt att ta in för gemene man om hur mycket skatt och avgifter staten tar ut för produktion och konsumtion av el. Det består av så många inslag och parametrar som avsiktligt gör det svårt att skaffa en översiktlig bild över det totala uttaget av skatt. Därtill inslag med regionalpolitik där konsumenterna i norra Sverige betalar betydligt lägre skatt än de konsumenter som verkar och bor i mellersta och södra Sverige. Produktionen av elkraft har inte bara burit sina egna kostnader i form av skatt och avgifter samt tillsyn utan den har också inneburit ett stort tillskott till statskassan varje år. Investeringar i nya kraftverk görs av industrin i dag. Exempelvis skall en eventuell nyproduktion av kärnkraft i Sverige som ersätter de gamla reaktorerna göras investeringsmässigt av energiindustrin, inte staten. Politikerna har dessutom bestämt att subventionera vissa energislag framför andra. Det syns också i beskattningen av vissa energislag fick producenterna av vindkraft nästan 35 öre/kwh i stöd, i huvudsak från elförbrukarna, och planen är att sådant stöd ska utgå under 15 år för varje vindsnurra, ett stöd som branschen själv anser nödvändigt. Med en tolvdubbling från 2009 av vindkraften fram till 2020, vilket är planen, kommer dessa subventioner kosta drygt 10 miljarder per år baserat på målsättningen. Detta sker utslaget på konsumenterna och branschen. Svensk Energi har räknat ut kostnaden för samtliga skatter och avgifter inom elsektorn, alltså alltifrån energiskatt på el till produktionsskatter, moms och myndighetsavgifter vilket uppgår under 2011 till ca 40 miljarder kronor. Dessa 40 miljarder är lågt räknat och siffran kan i själva verket landa något högre. Dessa skatter inkluderar också enbart olika former av punktskatter och avgifter samt moms som genereras i producentledet samt betalas på konsumentsidan. Av dessa är ungefär 7 miljarder, eller 17,5%, moms som betalas på skatter och andra avgifter. SIDAN 9

10 Utöver detta ska läggas, enligt SCB:s statistik från 2010, närmare 10 miljarder i vinstskatt, samt nästan 5 miljarder i sociala avgifter. Sammantaget kan man konstatera att statskassan tar in i storleksordningen 60 miljarder kronor till statskassan från elbranschen varje år. Med ett genomsnittligt pris på 50 öre per kilowattimme inklusive vissa punktskatter och med hänsyn tagen till vissa större industriers avtal som ger ett lägre pris, hamnar branschens totala inkomst för elförsäljningen utöver skatter och avgifter, på ungefär samma tal. Med andra ord står skatter och avgifter för i genomsnitt hälften av elkostnaden. Då tillverkningsindustrin betalar en energiskatt på 0,5 öre per kilowattimme, ökar denna andel till närmare två tredjedelar när beräkningen görs enbart för privatkonsumenter och servicesektorn, som betalar 29 öre eller 19 öre beroende på geografisk placering. För en privatkonsument består elpriset ungefär till två tredjedelar av skatt, moms och avgifter. Skattepolitiken har varit möjlig eftersom Sverige har haft en god elproduktion av främst vattenkraft och kärnkraft. Det har gynnat Sveriges tillväxt. Länder som inte haft tillgång till billigare el har haft en nackdel ur konkurrenssynpunkt. Nu måste Sverige leverera sin el till utlandet om de vill köpa vilket leder till en prisbild som liknar kontinentens inom ett antal år oavsett vilka energislag som används i produktionen. De länder som gränsar till Sverige har dessutom höga konsumentpriser på el. Såväl Danmark, Tyskland som Norge har avsevärt högre konsumentpriser på el vilket i sig driver upp svenska konsumentpriser. I och med att vi har en marknad för elproduktionen så köper länder el av varandra. På Svenska kraftnäts webbplats går det att se den aktuella situationen, uppdaterad minut för minut SIDAN 10

11 Fakta om svensk elproduktion Vilka aktörer äger och producerar el och vilka/hur många aktörer säljer el på svenska marknaden? Ägandet av elproduktionen värden för Staten 39, 8 % Utländska ägare 39,6 % Kommuner 12,5 % Övriga 8,1 % Den 1 januari 1996 avreglerades elmarknaden i Sverige och nya regler infördes. Dessa innebar att konkurrens infördes för handel och produktion av el. Regleringar som hindrade handel med el avskaffades, medan elnätverksamhet förblev ett reglerat monopol. Syftet med avregleringen var bland annat att öka valfriheten för konsumenterna och att skapa förutsättningar för en ökad konkurrens inom elförsörjningen. I dag finns 134 elhandelsbolag på marknaden. Betydligt färre elproduktionsbolag. Ett antal större elproduktionsbolag som Fortum, Vattenfall, E.on samt många kommunala energibolag dominerar Elproduktionen under 2010 blev 144,5 TWh vilket är 8 procent högre än under Vindkraftens andel motsvarar 2,4 procent av elproduktionen Kärnkraften ökande produktionen från 50 TWh under 2009 till 55 TWh 2010 vilket motsvarar 10 procent. Den bränslebaserade elproduktionen fortsätter att öka. Under år 2010 togs flera nya kraftvärmeverk i drift och produktionen ökade hela 34 procent från Vattenkraften producerade 66,2 TWh vilket är något mer föregående år. Även om elproduktionen var högre under 2010, jämfört med 2009, täckte den inte landets elbehov. Sverige fick en nettoimport på 2 TWh under 2010 vilket kan jämföras med 2009 då nettoimporten var 4,7 TWh. Idag handlas svensk elproduktion nästan uteslutande vid Nordpool dvs. på en öppen marknad. EU-kommissionen har dessutom fastslagit att Sverige inte kan fortsätta med politiken som Svenska Kraftnät drivit att se till att svenskt eluttag kommer i första hand. Det är den direkta anledningen till att elhandelsområdena infördes fr.o.m. 1 november Debatten och diskussionen är i dag svåröverskådlig för gemene man och svårt att förstå vad priserna egentligen innehåller. SIDAN 11

12 Varför nya elhandelsområden? När beslutet fattades om nya elhandelsområdena så sades det bero på två skäl. Det första skälet var att finansiera ombyggnationen av de strukturella flaskhalsarna, alltså där nätkapaciteten inte överensstämmer med efterfrågan, som är tvungen att byggas bort samt för att exportera el i kablar till Danmark och övriga kontinenten. Det andra officiella skälet var att EU-kommissionen av konkurrensskäl inte längre tillät Svenska Kraftnät att strypa exporten från Sverige, där man vägrade exportera el när den egna produktionen inte räckte till för svenska behov. Det den svenska regeringen och Svenska Kraftnät fick det att låta som var att man var tvungen att genomföra detta med anledning av vad EU-kommissionen sagt. Verkligheten var nu lite annorlunda än den framställdes. Det är EU-kommissionen som fattade det formella beslut om de bindande åtgärderna, baserat på vad Svenska Kraftnät (Svk) har skickat till myndigheten som föreslagna åtaganden. Det är också de som fastställt tiden till 10 år som områdena skall gälla, åtminstone till en början, eftersom de inte räknar med att infrastruktur som väsentligen förändrar förhållandena på elmarknaden i Sverige kan vara på plats innan dess. Elhandelsområdena har sagts vara tillfälliga men beslutet i EU-kommissionen pekar på att de skall verka i minst tio år. Bakgrunden är att direktiven för EU:s inre marknad inte tillåter en aktör som har en monopolställning eller en stark ställning på en marknad att diskriminera landets egna kunder och kunder mot andra EUoch EEC-länder. Eftersom Svk har begränsat exportmöjligheterna till andra länder, för att säkerställa att elförsörjningen inom Sverige klaras trots flaskhalsarna, har de i kommissionens ögon brutit mot dessa regler. Därför tvingats de att vidta åtgärder som gör att dessa begränsningar upphör. Svk har utrett olika lösningar men kommit fram till att indelningen i elhandelsområden är det effektivaste. SIDAN 12

13 Anmälan kom från Dansk Energi 20 juli Under 2008 kom energiministrarna inom Norden formellt överens om att dela in hela Norden i fler elhandelsområden; framför allt gällde detta Finland och Sverige, då både Norge och Danmark redan var indelade i områden. Beslutet om elhandelsområden togs alltså i praktiken redan Anmälan har sin bakgrund i att Dansk Energi (DaE) anser att Svk orsakar höjda elpriser i östra Danmark genom att de begränsar exportmöjligheterna i kabeln över Öresund. Det intressanta är att den flaskhalsen där det fastnar, den norr om Skåne, har fått en ökad belastning på 1200 MW i samband med att danskarnas krav om att stänga Barsebäck gick igenom. Det har samtidigt inte skett någon utbyggnad av kapaciteten. Danskarna har därför själva orsakat upp till MW minskning av exportpotentialen, samtidigt som de kräver att det måste gå att exportera mer el än innan Barsebäcks stängdes. Den export som stundtals sker av el till Danmark från Sverige är från våra främsta elproducerande enheter som vattenkraften och kärnkraften. En av anledningarna varför Danmark önskar bättre överföring av el med Sverige är att de två stamnät som finns i Danmark, ett på Jylland och Fyn samt det andra på Själland, inte är fullt sammankopplade med varandra, vilket gör att överföring av el mellan västra och östra Danmark måste ske med utlandsförbindelserna till Tyskland och Sverige. Först under 2010 kopplades östra och västra Danmark samman vid Stora Bält. Det är ett uttalat mål från EU-kommissionens att det skall byggas fler kraftverk i de områden som har en underproduktion av el. Skåne och hela södra Sverige har i dag en underproduktion av el. Det är också uttalat att kraftkonsumtion, så som elintensiv industri, skall uppmuntras till nyinvesteringar i de områden där elen är billigare. Det innebär i praktiken att man ser positivt till att dess industrier kan förflytta sin verksamhet från södra till norra Sverige. Det finns ett ytterligare alternativ och det är att det byggs fler generatorer i södra Sverige. Svk skriver i sin rapport till Regeringen 2009: Höga priser i ett område ger incitament till ökad produktion och till mer sparsam förbrukning, medan låga priser ger incitament att förlägga förbrukning i området. I ett längre perspektiv bör detta leda till att produktion och förbrukning bättre än idag lokaliseras till de områden där behoven är störst. Det vare sig EU-kommissionen, regeringen eller ansvarig myndighet dock tagit med i beräkningen är att när elintensiv industri i södra Sverige plötsligt blir olönsam så slås företaget ut från marknaden. Om man i tid upptäcker sin prekära situation så är valet enkelt mellan att flytta till Norrland eller att flytta till Polen. Bolaget väljer den plats där totalpriset, inklusive arbetskraft och investeringar i lokaler, blir som lägst. Allt fler svenska bolag väljer i dag att flytta sin produktion till Polen eller ännu längre bort. Det här är enkla principer i en marknadsekonomi. Vi vill peka på stycke 59 i kommissionens slutgiltiga utlåtande: Some consumers in south Sweden complained that the introduction of bidding zones will affect the prices for the industry in south Sweden and that will affect their ability to compete in their own markets. Currently, other European industrial customers outside Sweden are facing unfair competition from these Swedish industrial consumers that are paying for their electricity at prices which do not reflect market conditions. The commitments will establish a level playing field for industrial customers in the Union. Bidding zones will result in prices reflecting true market conditions. SIDAN 13

14 Med andra ord så anser kommissionen att konkurrensen inom EU kommer att förbättras på detta förfaringssätt. I samband med en lågkonjunktur kan detta leda till omfattande varsel i förlängning många uppsägningar inom den elintensiva industri som inte ligger i områden med kraftigt förhöjda kostnader för elen. Kommissionen tar inte hänsyn till andra förutsättningar, som vrider konkurrensen till andra länders fördel, så som att Sverige har väldigt stora avstånd mellan befolkningscentra och knepigare transportvägar än länderna på kontinenten har. Inte heller tar man hänsyn till svensk arbetsmarknadslagstiftning. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som bestämmer och inte regering och riksdag om mer flexibel arbetsrätt. Det alternativ som övervägs redan i dag av många elintensiva industrier är att flytta tillverkningen utomlands. Det har också framkommit kritik mot att projekt som ska investera i förnyelsebar energi i norra Sverige kanske inte blir av på grund av satsningarna. Kommissionen skriver följande under stycke 71 och 72: The commission notes that at this stage the network in Sweden is not able to transport at all times all electricity from the north to the south of Sweden, where the electricity is essentially consumed. Adding more renewable generation in the north would simply increase the already existing bottlenecks in Sweden. Therefore, new renewable generation could not be transmitted to the south where most of the electricity is consumed. Moerover, generation in the north is virtually all made of renewable resources. Hence, as electricity cannot be stored in large scale, investing in more renewable generation in the north cannot effectively contribute to a larger proportion of renewable generated electricity for 2020, irrespective of bidding zones. In addition, it is important to note that Sweden has a green certificate scheme aimed at promoting renewable energy sources which is independent from bidding zones. Med andra ord säger kommissionen att om Sverige ska investera i mer förnyelsebar energi, så bör det ske i Skåne men inte i Norrland. EU-kommissionen uppmanar inte Sverige explicit till att göra vindkraftsutbyggnaden i Skåne men det är exakt det man vill åstadkomma. Danmark är beroende av annan elkraft som bas när inte vindkraftverken snurrar. Det är upprinnelsen till den anmälan som gjordes till EU-kommissionen i juli Se Svenska kraftnäts slutrapport om elprisområden till regeringen 2009, samt EU-kommissionens slutliga utlåtande, SIDAN 14

15 Dagens elhandelspriser? Den 1 januari 2011 uppgick punktskatten på el, energiskatten, för flertalet av landets hushåll och företag till 28,30 öre per kwh och 18,70 öre per kwh för boende i ett antal kommuner i norra Sverige. Det betyder att förutsättningarna är olika beroende på var man bor redan innan elhandelspriserna i de olika regionerna är satta. De två översta områdena har överskott på el medan de två understa har underskott. Totalt sett så har landet de senaste två åren varit tvungen att nettoimportera el från utlandet. Om 2012 blir normalt värdeleksmässigt d.v.s. inte så sträng vinter så kan det å andra sidan bli ett rejält överskott 2012 enligt Energimyndigheten. Tidigare har vi pekat på prognoser som gjorts av bland annat Villaägarnas Riksförbund mellan olika områden i Sverige. Här skall vi dock titta på det faktiska utfallet under första månaden med nystartade elhandelosmråden. Första slutsatsen är att stora prissvängningar har skett i elområde 4 på grund av ett ökat beroende av dansk vindproduktion. I diagram längre fram kan vi se höga spotpriser i elområde 4 de dagar som dansk vindproduktion inte producerade så mycket el. Priset har också påverkats av lägre tillgänglighet av svensk kärnkraft under aktuell period. Andra slutsatsen är mycket låga priser i Norrland tack vare höga nivåer i vattenmagasinen. Man kan konstatera att landet haft överlag låga priser och liten prisvariation tack vare den milda hösten. SIDAN 15

16 I tabellen ser vi spotpriser i de olika elhandelsområdena under november månad. De gulmarkerade fälten anger höjda spotpriser. Som mest 19 öre i differens mellan områdena. Siffrorna i tabellen visar på priset angivet i öre per per tio kilowattimmar. SE1 SE2 SE3 SE4 DIFF ,2 345,2 345,2 401,63 5, ,88 357,88 361,9 398, ,93 295,93 295,93 295, ,81 321,81 321,81 321, ,71 346,71 346,87 346, ,48 364,48 364,48 453, ,11 375,11 375,11 563, ,24 385,24 393,28 542, ,43 388,43 410,24 566, ,84 382,84 382, ,2 386,2 386,2 459, ,25 409,25 419,23 553, ,71 438,71 447,38 572, ,36 415,36 418,29 558, ,26 429,26 495,09 555, ,79 399,79 541,59 562, ,38 386,38 390,65 411, ,05 380,05 388,52 413, ,87 394,87 402,17 429, ,37 393,37 463,45 496, ,35 409,35 418,39 499, ,28 405,28 441,33 482, ,61 406,61 477,54 503, ,73 373,73 406,3 408, ,73 370,73 384,21 422, ,03 365,03 370,35 370, ,56 383,56 383,56 396, ,04 386,04 387,74 475, ,8 377,8 377,8 394,83 1,5 SIDAN 16

17 I nästa diagram kan vi se dansk vindproduktion per dag under november månad Om man jämför detta diagram mot prisdifferensen per dag under november månad utlagt på de olika elhandelsområdena så kan man direkt se när de danska vindkraftverken stod stilla och vad detta gav till effekt på spotpriset. Den höga röda grafen med prisområdespriserna för el följer på motsatt sätt den låga vindkraftproduktionen i Danmark under samma period. SIDAN 17

18 Slutligen har vi hämtat snittpriserna från Nord pool jämfört mot samma period föregående år för att kunna se prisskillnaderna. Differensen är utsatt. I en graf kan vi se prisutvecklingen för de fyra elområdena sedan handelsstart på terminsmarknaden sedan i november Den grafen som hela tiden klättrar är den södra. Handeln började 16 november Systempriset är noll. Sista november var Stockholmspriset 3 öre över systempriset och Malmöpriset var 9,5 öre över systempriset. Luleåpriset låg på systempriset. Trenden är tydlig. Källa:Nord pool. SIDAN 18

19 För att det skall bli tydligt har vi tagit fram olika typer av kunder baserat på olika områden. Priserna är satta utifrån terminsmarknaden. Villakund som har eluppvärmt hus med cirka kwh per år. Mindre verkstad med kwh per år. Industri med kwh per år. Energiintensiv industri med mellan kwh per år. Källa: Försäljning, beräkningar baserat på stängningspriser för kalenderår Baserat på spotmarknadsutfall (OBS ej terminsmarknaden som i föregående exempel) från 1 nov 2011 till sista november samma år med en kurs om 9,1, blir skillnaderna enligt följande baserat mot Stockholm på årsbasis; Mö Sundsvall/Luleå Villa + 1, Mindre ftg + 14,275-4,200 Stort ftg + 571, ,000 Energiintensiv industri + 57,100,000-16,800,000 Vänder vi på det och har Skåne som utgångspunkt blir det följande utfall Stockholm Sundsvall/Luleå Villa Mindre ftg Stort ftg Energiintensiv industri SIDAN 19

20 Om samma spotmarknadsutfall gäller ett år framöver så blir ett års förbrukning i Malmö så får man alltså som villakund betala kronor mer än vad motsvarande villakund betalar i Stockholm. Samtidigt så betalar man i Norrland 336 kronor mindre än villakunden i Stockholm för motsvarande förbrukning. Den stora förloraren är stora elintensiva industrier i södra Sverige. Exempelvis Stora Enso i Hylte som betalar på årsbasis 57 mkr mer än ett motsvarande bruk i Stockholmsregionen och hela 74 mkr mer än ett bruk i Norrland se räkneexemplet ovan. Detta blir inte konkurrensneutralt utan är en direkt styrning över att elintensiva industrier inte kan etablera sig eller finnas kvar i södra Sverige. OBS. Elintensiva industrier har givetvis handlat upp mängdrabatter och använt sig av andra instrument för att få ner det totala energipriset. Energiminister Anna-Karin Hatt är medveten om situationen för Hylte Bruk eftersom hon kommer från samma kommun. Svk har hela tiden förklarat för regeringen att södra elområdet kommer att hamna i samma läge som Danmark. I den slutrapporten om elområden som Svk lade fram för regeringen 2009 har det gjorts analyser. De analyserar marknadskoncentrationen på de olika marknaderna, alltså hur producentsidan ser ut. De beaktar dock inte elpriserna i denna analys. (sidan 38 o 39) Källa: Anmälningsområden på den svenska elmarknaden, förslag till marknadsdelning 2009/35 Ett eventuellt anmälningsområde söder om snitt 4 skulle få ungefär samma marknadskoncentration som hela Sverige i det fall områdena utgör isolerade prisområden. En skillnad är dock att området söder om snitt 4 nu alltid hålls ihop med resten av Sverige och därmed oftast även med något eller flera ytterligare områden, vilket minskar marknadskoncentrationen. I situationer då området söder om snitt 4 inte hänger ihop med området norr om snittet skulle det sannolikt istället hänga ihop med Själland. Under dessa timmar kan marknadskoncentrationen söder om snitt 4 öka men samtidigt förbättras situationen på Själland avsevärt. Effekten kortsiktigt för marknadskoncentrationen vid en övergång från dagens lösning, där Sverige hålls ihop som ett område med hjälp av begränsningar av handelskapacitet mot angränsande länder, till en lösning där Sverige är uppdelat i fler anmälningsområden är svår att förutspå. Å ena sidan blir minsta möjliga prisområde i Sverige mindre än tidigare. Å andra sidan kommer de enskilda mindre anmälningsområdena sannolikt oftare att bilda gemensamma prisområden med angränsande områden, eftersom den handelskapacitet som tilldelas marknaden används mer effektivt. Här är det återigen viktigt att ha ett nordiskt perspektiv. Exempelvis kommer marknadskoncentrationen i östra Danmark sannolikt att förbättras i och med att området oftare kommer att bilda ett gemensamt prisområde med södra Sverige.. SIDAN 20