De ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande"

Transkript

1 De ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande Av Jan Rejdnell & Per Pettersson En rapport som lyfter fram såväl historiska som dagsaktuella beskattningar av elproduktionen och elkonsumtionen i Sverige. Slutsatser kring de tidiga effekterna av införandet av elhandelsområden och en bedömning över tänkbar prismässig utveckling för olika elkonsumenter inom såväl hushåll som industri. w w w.l i beral er n a.n u

2 Innehållsförteckning Rapporter avser visa på 3 Den nordiska elmarknaden 4 Skatten på el 6 Skatter och avgifter på elproduktion 7 Skatter, avgifter, taxeringar etc. för Produktion och konsumtion av el 8 Fakta om svensk elproduktion 11 Varför nya elhandelsområden? 12 Dagens elhandelspriser 15 Det ekonomiska tillskottet till Svenska Kraftnät från elhandelsområdena 21 Slutsatser 23 Med liberala hälsningar Jan Rejdnell Verkställande ledamot Mobil +46(0) SIDAN 2

3 Rapport De ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande En rapport som lyfter fram såväl historiska som dagsaktuella beskattningar av elproduktionen och elkonsumtionen i Sverige. Slutsatser kring de tidiga effekterna av införandet av elhandelsområden och en bedömning över tänkbar prismässig utveckling för olika elkonsumenter inom såväl hushåll som industri. Rapporten avser att visa på: Hur den svenska politikens allt hårdare beskattning av elproduktionen och elkonsumtionen leder till utslagning av mindre och medelstora företag i och med att konkurrenssituationen för svensk industri hårdnar allt mer. Den svenska politikens strategi att försöka minska den totala elkonsumtionen genom att hårt beskatta den inte har varit särskilt framgångsrik. Den tidigare nationella energipolitiken med starka inslag av regionalpolitik måste nu snabbt anpassas till en europeisk energipolitik då elnäten helt kopplas samman med Norge, Finland och kontinenten. Detta för att Sverige måste följa den konkurrenslagstiftning som EU beslutat. Ett försök att illustrera vad som händer om linjen med fortsatta höjningar av skatter och moms på elen leder till i sin förlängning. På kort tid har fyra elhandelsområden införts i landet, höjning av elskatten sker fr om nyår och därtill ett påslag på produktionspriset vilket in sin tur ger högre inbetalningar i moms från konsumenterna. Elhandelsområde 4 får i praktiken samma prisbild som östra Danmarks elpriser är under kommande fyra år. Detta är de direkta effekterna innan de strategiska flaskhalsarna är bortbyggda för att lättare kunna transportera el från norra Sverige. Uträkning om när i tiden Svenska Kraftnät fått in det kapital som behövs för att bygga bort de strukturella flaskhalsar som kan innebära problem i transporten av el från norra till södra Sverige. Eftersom de högre priserna inom elhandelsområde 3 och 4 har sagts bli en parantes tills flaskhalsarna är bortbyggda, har vi prognostiserat när Svenska Kraft fått finansieringen klar för att bygga färdigt Sydvästlänken. Vår slutsats är att regeringen borde inse att man inte både kan behålla avsevärda prisdifferentieringar på elskatten mellan norra och södra Sverige samtidigt som södra Sverige på kort får betala hela ombyggnationen av flaskhalsarna i elnäten. De faktiska elpriserna blir mycket stora mellan norra och södra Sverige dubbel differentiering. Elskatten måste sänkas i mellersta och södra Sverige. Genom denna åtgärd lättar man på elskattetrycket för främst näringslivet och elintensiv industri som nu går in i en lågkonjunktur. Elskatten är i dag 34,3 procent högre i mellersta och södra Sverige än i Norrlandskommunerna. SIDAN 3

4 Den nordiska elmarknaden Sverige är det mest elberoende landet inom EU. En tredjedel av all energi som konsumeras i landet når slutanvändaren i form av elektricitet. Endast två till tre procent av elen som produceras i landet är fossil. Det innebär att svensk el i stort sett är fri från utsläpp av växthusgaser (3 procent). I detta sammanhang måste vi även titta på våra grannländers elproduktion. Länderna skiljer sig åt rätt väsentligt. I och med att Sverige tillhör den europeiska unionen kan vi inte längre driva en egen nationell plan för vår energiförsörjning. Vikten att koppla hop elnäten blir än mer viktigare att allt sker på lika villkor och elproduktionen handlas på en börs Nord pool. Danmark är det land som klagat på Sveriges indelning och velat dela in Sverige i olika energiområden. Danmark är de länder i Europa som använder mest fossila bränslen för att producera el (77 procent). Endast Polen (96 procent) och Italien (81 procent) har i förhållande till sin befolkning och energiproduktion en större exponering mot fossila bränslen. Den danska kolkraften svarar för hälften av landets elproduktion. Lägger man till naturgasen och oljan finner man över 77 procent av Danmarks el är fossil. Med det beslut som Tyskland fattat att inte använda kärnkraft fasa ut den - så kommer även Tyskland troligtvis hamna I samma situation som Danmark vad avser elproduktionen. Framför allt är det naturgasanvändningen som skjutit i höjden. Naturgas är relativt rent i jämförelse med andra fossila bränslen. Ur miljösynpunkt är det därför fördelaktigt att byta ut kol mot naturgas. Av säkerhetspolitiska skäl har många politiker varnat för ett beroende av naturgas eftersom Ryssland är en stor producent. Tyvärr har utvecklingen i EU under 2000-talet inte övergått till gas eller vindkraft i tillräcklig utsträckning. Naturgasen har inte ersatt elen från EU:s kolkraftverk, utan ökningen har lagts ovanpå det redan höga kolberoendet. SIDAN 4

5 Normaliserad elproduktionsmix i Norden Källa: Svensk Energi Sveriges Elproduktion 2010: TWh Procent Vattenkraft 66,2 45,8 % Vindkraft 3,5 2,4 % Kärnkraft 55,1 38,1 % Kraftvärme i industrin 6,4 4,4 % Kraftvärme 12,5 8,7 % Gasturbiner 0,8 0,1 % Övrigt 0,5 % Summa 144,5 100 % Elanvändningen fördelad på olika användare Källa: SCB SIDAN 5

6 Skatten på el Skatten på el infördes redan 1951 och skatt på skatten d.v.s. moms infördes i samband med den nya skattereformen 1991/92. Skälen till första skatterna på el var helt enkelt för att få in mer pengar till statskassan. Här fanns inga skäl som att staten skulle ha kostnader för att bygga ut elnäten eller liknande. Vid införandet var skatten 1 öre per kwh. Sedan 1981 är skatten differentierad, det vill säga beroende på var någonstans i Sverige konsumenten är bosatt samt vem som konsumerar elen. Det är regionalpolitik i kombination med näringspolitik. Den 13 maj 1951 beslöt Riksdagen att införa elskatt. Syftet var rent fiskalt, d v s att få in pengar till statskassan. Den 24 maj 1957 beslutades om att införa en allmän energiskatt. Syftet var bl. a att finansiera 1956 års atomenergiprogram och beredskapslagring av olja. I maj 1978 fattade Riksdagen beslut om en 10-årig energisparplan för befintlig bebyggelse av kärnkraftverk. För genomförandet av planen, som syftade till en reduktion av energibehovet med 25 à 30 procent, anvisades ett omfattande ekonomiskt energisparstöd. I januari 1979 tillsatte Carl Tham (energiminister) en oljeersättningsdelegation som fick i uppdrag att studera förutsättningarna för att öka användningen av solvärme och bränslen som ersätter olja. Efter detta följde en rad pålagor som påfördes på energiproduktionen på olika sätt i samband med de olika åsikterna kring kärnkraftsanvändningen. SIDAN 6

7 Skattereformen 1 som genomfördes under 1990/1991 innebar att det tillkom moms på 23,46 procent för den el som förbrukas av hushållen. Momsen höjdes senare samma år till 25 procent, vilket är samma momssats som gäller idag. På den ovan nämnda energiskatten betalar konsumenten också moms vilket innebär att man betalar skatt på skatten. Detta var ett sätt att kunna ändra det tidigare skattesystemet med höga marginalskatter och en olikformig kapitalbeskattning vilket hämmade produktiv verksamhet och medförde en misshushållning med ekonomins resurser. Den reformerade inkomstskatten innebar bredare skattebas genom färre avdrag och undantag från beskattning, färre skattesatser samt att den högsta marginalskatten blev 50 procent vid en kommunalskatt på 30 procent. Momsen på energi en skatt på skatten var alltså en breddning av skatteunderlaget. Man lade mer skatter på konsumtion och punktskatter istället för på inkomst. Någon princip mer än så, var det inte. Tidigare var skatteintäkterna mer baserade på individinkomsterna. Dess betydelse har minskat från att utgöra nästan 50 procent av de totala skatteintäkterna under 1970-talet till att successivt ha minskat till att idag utgöra knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna. Istället tas allt mer av skatterna in på exempelvis socialavgifterna på arbetsinkomsten. Från att ha bidragit med drygt 10 procent under början av 1970-talet ökade dess andel ökat markant under framför allt 1970-talet och bidrog man efter 2003 med en större andel än individinkomstbeskattningen. De två övriga komponenterna, företagsbeskattningen och beskattningen av varor och tjänster (moms), bidrar den senare med betydande intäkter medan intäkterna från företagsbeskattningen är förhållandevis blygsamma. Skatteintäkterna från varor och tjänster har ökat dramatiskt. Skatten på el är en så kallad punkskatt och kan därför jämföras med alkoholskatten. Syftet med en punktskatt är att konsumenterna skall vara återhållsamma med konsumtionen av produkten eller tjänsten. Ett hushåll kan inte avstå från elanvändning som man kan med alkohol men man kan effektivisera och spara el. Staten kan stimulera genom rabatter för exempelvis miljövänlig el. En höjning av elskatten slår hårdare mot dem som bor i egna villor än de som bor i lägenheter. Likaså slår skatten hårdare mot industri som kräver mer elanvändning. Den 1 januari 2011 uppgick punktskatten på el, energiskatten, för flertalet av landets hushåll och företag till 28,30 öre per kwh och 18,70 öre per kwh för boende i ett antal kommuner i norra Sverige. Till detta skall momsen läggas. Det innebär att en hushållskonsument betalar ca 35 öre per kwh i skatt i större delen av landet. Detta inkluderar inte momsen på övriga elpriset. Skatten med momsen på hela priset blir i dagsläget 48,5 öre per kwh. Kombinationen av punkskatt med moms gör att staten får in mycket skatteintäkter på en höjning av elskatten. 1 Propositionen om energiöverenskommelsen Elskattens* (energiskatten på el) utveckling sedan år 1951 Källa: SCB och Energimyndigheten SIDAN 7

8 Skatter och avgifter på elproduktionen Utöver skatter på konsumtionen av el finns ett antal skatter, eller skatteliknande konstruktioner, som tas ut på produktionen av el. Till dessa hör fastighetsskatt, skatter och avgifter på bränslen, skatt på kärnkraft och utsläpp till atmosfären. År 2010 uppgick skatter och avgifter på produktion till cirka 7,5 miljarder kronor. Alla elproduktionsanläggningar belastas med en generell industriell fastighetsskatt. Den samlade fastighetsskatten för elproduktionsanläggningar år 2011 beräknas uppgå till drygt 4 miljarder kronor. Detta slår lite olika på produktionsslagen men läggs främst på vattenkraften. Här har tillfälligt höjda fastighetsskatter permanentats. Detta kännetecknar denna bransch osäkerheten är stor om de spelregler som staten sätter upp. De kan snabbt förändras. El som produceras i kärnkraftverk har beskattats sedan år 1984 och var från början en produktionsskatt. Kärnkraftsskatten höjdes med 24 procent från och med den 1 januari 2008 och uppgår år 2010 till kronor per MW och månad. Totalt bedöms kärnkraftskatten uppgå till cirka 4 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 5,5 öre per kwh kärnkraftsproducerad el. Därtill finns en lag som reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för förvaring av kärnkraftsavfall och annat kontaminerat material. För kärnkraftsproducerad el tas därför en avgift ut om 0,3 öre/kwh. För att finansiera framtida kostnader för använt kärnbränsle tas också individuella avgifter ut för varje kärnkraftanläggning. Dessa avgifter motsvarar som vägt genomsnitt för svensk kärnkraft cirka 1,0 öre/ kwh från den 1 januari år Strålsäkerhetsmyndigheten har lagt ett förslag till regeringen om att höja kärnkraftsföretagens årliga avgift till Kärnavfallsfonden med 1,7 miljarder kronor eller drygt 200 procent. Regeringen väntas fatta beslut innan årets utgång och om detta påförs blir det ytterligare avgifter till staten. Denna siffra är inte inriktad i nedanstående summering. Tillsammans blir detta 6,9 öre per kwh. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de sammanlagda skatterna och avgifterna som tas ut på produktion av el, exempelvis i form av skatter/avgifter på bränslen, skatt på kärnkraft, industriell fastighetsskatt och skatt på utsläpp av koldioxid, kväveoxid och svavel uppgick år 2010 till ca 7,5 miljard för produktion av el. Av detta stod den industriella fastighetsskatten för drygt 4 miljarder kronor. SIDAN 8

9 Skatter, avgifter, taxeringar etc. för produktion och konsumtion av el Sammantaget blir bilden inte lätt att ta in för gemene man om hur mycket skatt och avgifter staten tar ut för produktion och konsumtion av el. Det består av så många inslag och parametrar som avsiktligt gör det svårt att skaffa en översiktlig bild över det totala uttaget av skatt. Därtill inslag med regionalpolitik där konsumenterna i norra Sverige betalar betydligt lägre skatt än de konsumenter som verkar och bor i mellersta och södra Sverige. Produktionen av elkraft har inte bara burit sina egna kostnader i form av skatt och avgifter samt tillsyn utan den har också inneburit ett stort tillskott till statskassan varje år. Investeringar i nya kraftverk görs av industrin i dag. Exempelvis skall en eventuell nyproduktion av kärnkraft i Sverige som ersätter de gamla reaktorerna göras investeringsmässigt av energiindustrin, inte staten. Politikerna har dessutom bestämt att subventionera vissa energislag framför andra. Det syns också i beskattningen av vissa energislag fick producenterna av vindkraft nästan 35 öre/kwh i stöd, i huvudsak från elförbrukarna, och planen är att sådant stöd ska utgå under 15 år för varje vindsnurra, ett stöd som branschen själv anser nödvändigt. Med en tolvdubbling från 2009 av vindkraften fram till 2020, vilket är planen, kommer dessa subventioner kosta drygt 10 miljarder per år baserat på målsättningen. Detta sker utslaget på konsumenterna och branschen. Svensk Energi har räknat ut kostnaden för samtliga skatter och avgifter inom elsektorn, alltså alltifrån energiskatt på el till produktionsskatter, moms och myndighetsavgifter vilket uppgår under 2011 till ca 40 miljarder kronor. Dessa 40 miljarder är lågt räknat och siffran kan i själva verket landa något högre. Dessa skatter inkluderar också enbart olika former av punktskatter och avgifter samt moms som genereras i producentledet samt betalas på konsumentsidan. Av dessa är ungefär 7 miljarder, eller 17,5%, moms som betalas på skatter och andra avgifter. SIDAN 9

10 Utöver detta ska läggas, enligt SCB:s statistik från 2010, närmare 10 miljarder i vinstskatt, samt nästan 5 miljarder i sociala avgifter. Sammantaget kan man konstatera att statskassan tar in i storleksordningen 60 miljarder kronor till statskassan från elbranschen varje år. Med ett genomsnittligt pris på 50 öre per kilowattimme inklusive vissa punktskatter och med hänsyn tagen till vissa större industriers avtal som ger ett lägre pris, hamnar branschens totala inkomst för elförsäljningen utöver skatter och avgifter, på ungefär samma tal. Med andra ord står skatter och avgifter för i genomsnitt hälften av elkostnaden. Då tillverkningsindustrin betalar en energiskatt på 0,5 öre per kilowattimme, ökar denna andel till närmare två tredjedelar när beräkningen görs enbart för privatkonsumenter och servicesektorn, som betalar 29 öre eller 19 öre beroende på geografisk placering. För en privatkonsument består elpriset ungefär till två tredjedelar av skatt, moms och avgifter. Skattepolitiken har varit möjlig eftersom Sverige har haft en god elproduktion av främst vattenkraft och kärnkraft. Det har gynnat Sveriges tillväxt. Länder som inte haft tillgång till billigare el har haft en nackdel ur konkurrenssynpunkt. Nu måste Sverige leverera sin el till utlandet om de vill köpa vilket leder till en prisbild som liknar kontinentens inom ett antal år oavsett vilka energislag som används i produktionen. De länder som gränsar till Sverige har dessutom höga konsumentpriser på el. Såväl Danmark, Tyskland som Norge har avsevärt högre konsumentpriser på el vilket i sig driver upp svenska konsumentpriser. I och med att vi har en marknad för elproduktionen så köper länder el av varandra. På Svenska kraftnäts webbplats går det att se den aktuella situationen, uppdaterad minut för minut SIDAN 10

11 Fakta om svensk elproduktion Vilka aktörer äger och producerar el och vilka/hur många aktörer säljer el på svenska marknaden? Ägandet av elproduktionen värden för Staten 39, 8 % Utländska ägare 39,6 % Kommuner 12,5 % Övriga 8,1 % Den 1 januari 1996 avreglerades elmarknaden i Sverige och nya regler infördes. Dessa innebar att konkurrens infördes för handel och produktion av el. Regleringar som hindrade handel med el avskaffades, medan elnätverksamhet förblev ett reglerat monopol. Syftet med avregleringen var bland annat att öka valfriheten för konsumenterna och att skapa förutsättningar för en ökad konkurrens inom elförsörjningen. I dag finns 134 elhandelsbolag på marknaden. Betydligt färre elproduktionsbolag. Ett antal större elproduktionsbolag som Fortum, Vattenfall, E.on samt många kommunala energibolag dominerar Elproduktionen under 2010 blev 144,5 TWh vilket är 8 procent högre än under Vindkraftens andel motsvarar 2,4 procent av elproduktionen Kärnkraften ökande produktionen från 50 TWh under 2009 till 55 TWh 2010 vilket motsvarar 10 procent. Den bränslebaserade elproduktionen fortsätter att öka. Under år 2010 togs flera nya kraftvärmeverk i drift och produktionen ökade hela 34 procent från Vattenkraften producerade 66,2 TWh vilket är något mer föregående år. Även om elproduktionen var högre under 2010, jämfört med 2009, täckte den inte landets elbehov. Sverige fick en nettoimport på 2 TWh under 2010 vilket kan jämföras med 2009 då nettoimporten var 4,7 TWh. Idag handlas svensk elproduktion nästan uteslutande vid Nordpool dvs. på en öppen marknad. EU-kommissionen har dessutom fastslagit att Sverige inte kan fortsätta med politiken som Svenska Kraftnät drivit att se till att svenskt eluttag kommer i första hand. Det är den direkta anledningen till att elhandelsområdena infördes fr.o.m. 1 november Debatten och diskussionen är i dag svåröverskådlig för gemene man och svårt att förstå vad priserna egentligen innehåller. SIDAN 11

12 Varför nya elhandelsområden? När beslutet fattades om nya elhandelsområdena så sades det bero på två skäl. Det första skälet var att finansiera ombyggnationen av de strukturella flaskhalsarna, alltså där nätkapaciteten inte överensstämmer med efterfrågan, som är tvungen att byggas bort samt för att exportera el i kablar till Danmark och övriga kontinenten. Det andra officiella skälet var att EU-kommissionen av konkurrensskäl inte längre tillät Svenska Kraftnät att strypa exporten från Sverige, där man vägrade exportera el när den egna produktionen inte räckte till för svenska behov. Det den svenska regeringen och Svenska Kraftnät fick det att låta som var att man var tvungen att genomföra detta med anledning av vad EU-kommissionen sagt. Verkligheten var nu lite annorlunda än den framställdes. Det är EU-kommissionen som fattade det formella beslut om de bindande åtgärderna, baserat på vad Svenska Kraftnät (Svk) har skickat till myndigheten som föreslagna åtaganden. Det är också de som fastställt tiden till 10 år som områdena skall gälla, åtminstone till en början, eftersom de inte räknar med att infrastruktur som väsentligen förändrar förhållandena på elmarknaden i Sverige kan vara på plats innan dess. Elhandelsområdena har sagts vara tillfälliga men beslutet i EU-kommissionen pekar på att de skall verka i minst tio år. Bakgrunden är att direktiven för EU:s inre marknad inte tillåter en aktör som har en monopolställning eller en stark ställning på en marknad att diskriminera landets egna kunder och kunder mot andra EUoch EEC-länder. Eftersom Svk har begränsat exportmöjligheterna till andra länder, för att säkerställa att elförsörjningen inom Sverige klaras trots flaskhalsarna, har de i kommissionens ögon brutit mot dessa regler. Därför tvingats de att vidta åtgärder som gör att dessa begränsningar upphör. Svk har utrett olika lösningar men kommit fram till att indelningen i elhandelsområden är det effektivaste. SIDAN 12

13 Anmälan kom från Dansk Energi 20 juli Under 2008 kom energiministrarna inom Norden formellt överens om att dela in hela Norden i fler elhandelsområden; framför allt gällde detta Finland och Sverige, då både Norge och Danmark redan var indelade i områden. Beslutet om elhandelsområden togs alltså i praktiken redan Anmälan har sin bakgrund i att Dansk Energi (DaE) anser att Svk orsakar höjda elpriser i östra Danmark genom att de begränsar exportmöjligheterna i kabeln över Öresund. Det intressanta är att den flaskhalsen där det fastnar, den norr om Skåne, har fått en ökad belastning på 1200 MW i samband med att danskarnas krav om att stänga Barsebäck gick igenom. Det har samtidigt inte skett någon utbyggnad av kapaciteten. Danskarna har därför själva orsakat upp till MW minskning av exportpotentialen, samtidigt som de kräver att det måste gå att exportera mer el än innan Barsebäcks stängdes. Den export som stundtals sker av el till Danmark från Sverige är från våra främsta elproducerande enheter som vattenkraften och kärnkraften. En av anledningarna varför Danmark önskar bättre överföring av el med Sverige är att de två stamnät som finns i Danmark, ett på Jylland och Fyn samt det andra på Själland, inte är fullt sammankopplade med varandra, vilket gör att överföring av el mellan västra och östra Danmark måste ske med utlandsförbindelserna till Tyskland och Sverige. Först under 2010 kopplades östra och västra Danmark samman vid Stora Bält. Det är ett uttalat mål från EU-kommissionens att det skall byggas fler kraftverk i de områden som har en underproduktion av el. Skåne och hela södra Sverige har i dag en underproduktion av el. Det är också uttalat att kraftkonsumtion, så som elintensiv industri, skall uppmuntras till nyinvesteringar i de områden där elen är billigare. Det innebär i praktiken att man ser positivt till att dess industrier kan förflytta sin verksamhet från södra till norra Sverige. Det finns ett ytterligare alternativ och det är att det byggs fler generatorer i södra Sverige. Svk skriver i sin rapport till Regeringen 2009: Höga priser i ett område ger incitament till ökad produktion och till mer sparsam förbrukning, medan låga priser ger incitament att förlägga förbrukning i området. I ett längre perspektiv bör detta leda till att produktion och förbrukning bättre än idag lokaliseras till de områden där behoven är störst. Det vare sig EU-kommissionen, regeringen eller ansvarig myndighet dock tagit med i beräkningen är att när elintensiv industri i södra Sverige plötsligt blir olönsam så slås företaget ut från marknaden. Om man i tid upptäcker sin prekära situation så är valet enkelt mellan att flytta till Norrland eller att flytta till Polen. Bolaget väljer den plats där totalpriset, inklusive arbetskraft och investeringar i lokaler, blir som lägst. Allt fler svenska bolag väljer i dag att flytta sin produktion till Polen eller ännu längre bort. Det här är enkla principer i en marknadsekonomi. Vi vill peka på stycke 59 i kommissionens slutgiltiga utlåtande: Some consumers in south Sweden complained that the introduction of bidding zones will affect the prices for the industry in south Sweden and that will affect their ability to compete in their own markets. Currently, other European industrial customers outside Sweden are facing unfair competition from these Swedish industrial consumers that are paying for their electricity at prices which do not reflect market conditions. The commitments will establish a level playing field for industrial customers in the Union. Bidding zones will result in prices reflecting true market conditions. SIDAN 13

14 Med andra ord så anser kommissionen att konkurrensen inom EU kommer att förbättras på detta förfaringssätt. I samband med en lågkonjunktur kan detta leda till omfattande varsel i förlängning många uppsägningar inom den elintensiva industri som inte ligger i områden med kraftigt förhöjda kostnader för elen. Kommissionen tar inte hänsyn till andra förutsättningar, som vrider konkurrensen till andra länders fördel, så som att Sverige har väldigt stora avstånd mellan befolkningscentra och knepigare transportvägar än länderna på kontinenten har. Inte heller tar man hänsyn till svensk arbetsmarknadslagstiftning. I Sverige är det arbetsmarknadens parter som bestämmer och inte regering och riksdag om mer flexibel arbetsrätt. Det alternativ som övervägs redan i dag av många elintensiva industrier är att flytta tillverkningen utomlands. Det har också framkommit kritik mot att projekt som ska investera i förnyelsebar energi i norra Sverige kanske inte blir av på grund av satsningarna. Kommissionen skriver följande under stycke 71 och 72: The commission notes that at this stage the network in Sweden is not able to transport at all times all electricity from the north to the south of Sweden, where the electricity is essentially consumed. Adding more renewable generation in the north would simply increase the already existing bottlenecks in Sweden. Therefore, new renewable generation could not be transmitted to the south where most of the electricity is consumed. Moerover, generation in the north is virtually all made of renewable resources. Hence, as electricity cannot be stored in large scale, investing in more renewable generation in the north cannot effectively contribute to a larger proportion of renewable generated electricity for 2020, irrespective of bidding zones. In addition, it is important to note that Sweden has a green certificate scheme aimed at promoting renewable energy sources which is independent from bidding zones. Med andra ord säger kommissionen att om Sverige ska investera i mer förnyelsebar energi, så bör det ske i Skåne men inte i Norrland. EU-kommissionen uppmanar inte Sverige explicit till att göra vindkraftsutbyggnaden i Skåne men det är exakt det man vill åstadkomma. Danmark är beroende av annan elkraft som bas när inte vindkraftverken snurrar. Det är upprinnelsen till den anmälan som gjordes till EU-kommissionen i juli Se Svenska kraftnäts slutrapport om elprisområden till regeringen 2009, samt EU-kommissionens slutliga utlåtande, SIDAN 14

15 Dagens elhandelspriser? Den 1 januari 2011 uppgick punktskatten på el, energiskatten, för flertalet av landets hushåll och företag till 28,30 öre per kwh och 18,70 öre per kwh för boende i ett antal kommuner i norra Sverige. Det betyder att förutsättningarna är olika beroende på var man bor redan innan elhandelspriserna i de olika regionerna är satta. De två översta områdena har överskott på el medan de två understa har underskott. Totalt sett så har landet de senaste två åren varit tvungen att nettoimportera el från utlandet. Om 2012 blir normalt värdeleksmässigt d.v.s. inte så sträng vinter så kan det å andra sidan bli ett rejält överskott 2012 enligt Energimyndigheten. Tidigare har vi pekat på prognoser som gjorts av bland annat Villaägarnas Riksförbund mellan olika områden i Sverige. Här skall vi dock titta på det faktiska utfallet under första månaden med nystartade elhandelosmråden. Första slutsatsen är att stora prissvängningar har skett i elområde 4 på grund av ett ökat beroende av dansk vindproduktion. I diagram längre fram kan vi se höga spotpriser i elområde 4 de dagar som dansk vindproduktion inte producerade så mycket el. Priset har också påverkats av lägre tillgänglighet av svensk kärnkraft under aktuell period. Andra slutsatsen är mycket låga priser i Norrland tack vare höga nivåer i vattenmagasinen. Man kan konstatera att landet haft överlag låga priser och liten prisvariation tack vare den milda hösten. SIDAN 15

16 I tabellen ser vi spotpriser i de olika elhandelsområdena under november månad. De gulmarkerade fälten anger höjda spotpriser. Som mest 19 öre i differens mellan områdena. Siffrorna i tabellen visar på priset angivet i öre per per tio kilowattimmar. SE1 SE2 SE3 SE4 DIFF ,2 345,2 345,2 401,63 5, ,88 357,88 361,9 398, ,93 295,93 295,93 295, ,81 321,81 321,81 321, ,71 346,71 346,87 346, ,48 364,48 364,48 453, ,11 375,11 375,11 563, ,24 385,24 393,28 542, ,43 388,43 410,24 566, ,84 382,84 382, ,2 386,2 386,2 459, ,25 409,25 419,23 553, ,71 438,71 447,38 572, ,36 415,36 418,29 558, ,26 429,26 495,09 555, ,79 399,79 541,59 562, ,38 386,38 390,65 411, ,05 380,05 388,52 413, ,87 394,87 402,17 429, ,37 393,37 463,45 496, ,35 409,35 418,39 499, ,28 405,28 441,33 482, ,61 406,61 477,54 503, ,73 373,73 406,3 408, ,73 370,73 384,21 422, ,03 365,03 370,35 370, ,56 383,56 383,56 396, ,04 386,04 387,74 475, ,8 377,8 377,8 394,83 1,5 SIDAN 16

17 I nästa diagram kan vi se dansk vindproduktion per dag under november månad Om man jämför detta diagram mot prisdifferensen per dag under november månad utlagt på de olika elhandelsområdena så kan man direkt se när de danska vindkraftverken stod stilla och vad detta gav till effekt på spotpriset. Den höga röda grafen med prisområdespriserna för el följer på motsatt sätt den låga vindkraftproduktionen i Danmark under samma period. SIDAN 17

18 Slutligen har vi hämtat snittpriserna från Nord pool jämfört mot samma period föregående år för att kunna se prisskillnaderna. Differensen är utsatt. I en graf kan vi se prisutvecklingen för de fyra elområdena sedan handelsstart på terminsmarknaden sedan i november Den grafen som hela tiden klättrar är den södra. Handeln började 16 november Systempriset är noll. Sista november var Stockholmspriset 3 öre över systempriset och Malmöpriset var 9,5 öre över systempriset. Luleåpriset låg på systempriset. Trenden är tydlig. Källa:Nord pool. SIDAN 18

19 För att det skall bli tydligt har vi tagit fram olika typer av kunder baserat på olika områden. Priserna är satta utifrån terminsmarknaden. Villakund som har eluppvärmt hus med cirka kwh per år. Mindre verkstad med kwh per år. Industri med kwh per år. Energiintensiv industri med mellan kwh per år. Källa: Försäljning, beräkningar baserat på stängningspriser för kalenderår Baserat på spotmarknadsutfall (OBS ej terminsmarknaden som i föregående exempel) från 1 nov 2011 till sista november samma år med en kurs om 9,1, blir skillnaderna enligt följande baserat mot Stockholm på årsbasis; Mö Sundsvall/Luleå Villa + 1, Mindre ftg + 14,275-4,200 Stort ftg + 571, ,000 Energiintensiv industri + 57,100,000-16,800,000 Vänder vi på det och har Skåne som utgångspunkt blir det följande utfall Stockholm Sundsvall/Luleå Villa Mindre ftg Stort ftg Energiintensiv industri SIDAN 19

20 Om samma spotmarknadsutfall gäller ett år framöver så blir ett års förbrukning i Malmö så får man alltså som villakund betala kronor mer än vad motsvarande villakund betalar i Stockholm. Samtidigt så betalar man i Norrland 336 kronor mindre än villakunden i Stockholm för motsvarande förbrukning. Den stora förloraren är stora elintensiva industrier i södra Sverige. Exempelvis Stora Enso i Hylte som betalar på årsbasis 57 mkr mer än ett motsvarande bruk i Stockholmsregionen och hela 74 mkr mer än ett bruk i Norrland se räkneexemplet ovan. Detta blir inte konkurrensneutralt utan är en direkt styrning över att elintensiva industrier inte kan etablera sig eller finnas kvar i södra Sverige. OBS. Elintensiva industrier har givetvis handlat upp mängdrabatter och använt sig av andra instrument för att få ner det totala energipriset. Energiminister Anna-Karin Hatt är medveten om situationen för Hylte Bruk eftersom hon kommer från samma kommun. Svk har hela tiden förklarat för regeringen att södra elområdet kommer att hamna i samma läge som Danmark. I den slutrapporten om elområden som Svk lade fram för regeringen 2009 har det gjorts analyser. De analyserar marknadskoncentrationen på de olika marknaderna, alltså hur producentsidan ser ut. De beaktar dock inte elpriserna i denna analys. (sidan 38 o 39) Källa: Anmälningsområden på den svenska elmarknaden, förslag till marknadsdelning 2009/35 Ett eventuellt anmälningsområde söder om snitt 4 skulle få ungefär samma marknadskoncentration som hela Sverige i det fall områdena utgör isolerade prisområden. En skillnad är dock att området söder om snitt 4 nu alltid hålls ihop med resten av Sverige och därmed oftast även med något eller flera ytterligare områden, vilket minskar marknadskoncentrationen. I situationer då området söder om snitt 4 inte hänger ihop med området norr om snittet skulle det sannolikt istället hänga ihop med Själland. Under dessa timmar kan marknadskoncentrationen söder om snitt 4 öka men samtidigt förbättras situationen på Själland avsevärt. Effekten kortsiktigt för marknadskoncentrationen vid en övergång från dagens lösning, där Sverige hålls ihop som ett område med hjälp av begränsningar av handelskapacitet mot angränsande länder, till en lösning där Sverige är uppdelat i fler anmälningsområden är svår att förutspå. Å ena sidan blir minsta möjliga prisområde i Sverige mindre än tidigare. Å andra sidan kommer de enskilda mindre anmälningsområdena sannolikt oftare att bilda gemensamma prisområden med angränsande områden, eftersom den handelskapacitet som tilldelas marknaden används mer effektivt. Här är det återigen viktigt att ha ett nordiskt perspektiv. Exempelvis kommer marknadskoncentrationen i östra Danmark sannolikt att förbättras i och med att området oftare kommer att bilda ett gemensamt prisområde med södra Sverige.. SIDAN 20

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Trelleborgs Energiförsäljning AB

Trelleborgs Energiförsäljning AB Trelleborgs Energiförsäljning AB Rapport till lekmannarevisorerna Granskning av ändamålsenlighet 15 december 2010 Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Sammanfattning och kommentarer Bolagets övergripande målsättning

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016

INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 INBJUDAN Samordnad upphandling av Elkraft 16-134 Leveransstart 1 januari 2016 Anmälan till Husbyggnadsvaror HBV Förening senast 15 september 2015 1(6) 1 Inbjudan Välkommen att delta i HBVs samordnade upphandling

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer