Till: Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till: Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 2003.01.08."

Transkript

1 Till: Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Remissvar Barsebäck -2. N2002/10308/ESB, N2002/10323/ESB Sedan den energipolitiska överenskommelsen 1997 har staten i praktiken accepterat att kraftbolagen lagt ner reservkraft motsvarande 1200 MW. Detta är lika mycket som den sammanlagda effekten från Barsebäcksreaktorerna. Sedan 1997 har ca värmepumpar installerats i landet. Detta kan beräknas ha ökat effekteterfrågan vid kall väderlek med i storleksordningen 1200 MW. Tillgång till vattenkraft (magasinsfyllnadsgrad) påverkar elpriset mycket kraftigt (upp till 60 öre/kwh och mera). En stängning av BB-2 påverkar elpriset mycket marginellt (något öre/kwh eller delar av ett öre). Tillgången på el till industrin minskar med ökande andel elvärme. Elvärmen består till övervägande delen av kärnkraftsel (mer än 40 TWh/år). Klimatet och miljön förbättras om kärnkraften avvecklas samtidigt med elvärmen. All minskning av elanvändningen påverkar miljön mycket positivt. FOLKOMRÖSTNINGEN 1980 Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen, menar att man måste se stängningen av Barsebäck i ett vidare perspektiv. Det är lämpligt att först se vad den vinnande linjen i 1980 års folkomröstning lovade; I. Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Vi kan konstatera att behovet av el kan tillgodoses av befintlig vattenkraft och den kraftvärme som är rimlig att bygga ut. De prognoser som låg till grund för kärnkraftsprogrammet har helt slagit fel. Sveriges energiomsättning har legat kring ca 450 TWh ända sedan minst 1970 vilket bekräftar att kärnkraftsprogrammet var onödigt. Välfärden har kraftigt försämrats med kärnkraften. Vi kan konstatera att den samhällsekonomiska förlusten hittills är ca 200 miljarder (Kärnkraften har gjort Sverige fattigare av nationalekonomen Åke Sundström). II. För att bland annat minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som idag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Oljeberoendet borde i stället ha ersatts med inhemsk biomassa och solvärme. Kärnkraften står i vägen för de förnybara energikällorna. Reaktorernas effekthöjningarna har i praktiken inneburit en utbyggnad av kärnkraften (med en reaktor). Redan 1980 visste man att de sista (F3 och O3) reaktorerna inte skulle behövas. III. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift. Världens sämst placerade kärnkraftverk, Barsebäck, ska stängas först. IV. Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. Detta har inte skett. Stora mängder kärnkraftsel har dumpats i fjärrvärmen genom användandet av elpannor (och värmepumpar). V. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bland annat för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse. Detta har inte skett. Också vid installation av värmepump kommer direktverkande el till användning som topplast när el absolut inte ska användas. 1 (8)

2 VI. Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning. Forskningsinsatser har faktiskt gjorts. Men det har ingenting med avveckling att göra. Utveckling av vindkraft har inte genomförts fastän stora summor investerats i denna. VII. Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring. Detta har inte kunnat förhindra flera allvarlig tillbud i olika reaktorer. Bl.a. fick de 5 äldsta reaktorerna stängas samtidigt hösten/vintern 92/93 på grund av undermåliga silar till kylvattenintagen. Reaktorerna hade under hela sin driftstid varit behäftade med detta allvarliga fel. VIII. Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. Den massiva utbyggnaden av elvärmen har gjort det svenska elsystemet mycket temperaturkänsligt. Följden har blivit användning av oljekondenskraft före avregleringen av elmarknaden och av kolkondenskraftverk efter. IX. Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse ska agas av stat och kommun. Stora dela av elproduktionen har sålts ut till utländska och privata ägarintressen. X. Övervinster i vattenkraftsproduktionen indrages genom beskattning. Detta har inte skett. Kraftbolagens övervinster från vattenkraften har betalat förlusterna i kärnkraften. Hade linje 2-partierna fullföljt sina löften hade kärnkraftsavvecklingen varit långt gången idag. Att så inte har varit fallet, kombinerat med 1997 års energipolitiska beslut (där även de s.k. avvecklingspartierna c och v deltog) som bl.a. slopade slutåret 2010, ger inte trovärdighet till dagens energipolitik. Slopandet av slutåret innebär en öppning för att slutgiltigt förråda folkomröstnings-resultatet från 1980! Förhandlingarna med industrin om en avveckling enligt "tysk modell" har startat med förre näringsminister Björn Rosengrens uttalande om en "avveckling" på års sikt; allstå ingen avveckling alls. ENERGIBALANSEN Sveriges energiomsättning har legat kring ca 450 TWh/år ända sedan ca Alltså under hela den tid vi haft kärnkraft i landet. Varför skulle vi ha kärnkraft? Ett trendbrott i energianvändningen inträffade i slutet av 60-talet. Detta "uppmärksammades" inte varför prognoserna för den framtida elanvändningen blev helt felaktiga trodde man t.ex. att vi år 1990 skulle behöva ca 250 TWh el! Vi har idag en elanvändning på ca 150 TWh och av detta är mer än hälften onödig. De som idag påstår att vi behöver mera el bör tänka efter! Eftersom vi inte behövde mera elproduktionsanläggningar efter ca 1970 men ändå byggde ut kapaciteten med ca 100 % (kärnkraft) kan vi konstatera att denna el måste "tvingas" ut på marknaden. Vi har alltså haft konstant "elrea" under mer än två decennier. Elen har dumpats i lågvärdig elvärme i direkteluppvärmda småhus (ca st), avkopplingsbara elpannor och stora värmepumpar i fjärrvärmen. Man kan på goda grunder anta att elvärmen motsvarar mer än 40 TWh/år. Kärnkraften har en verkningsgrad på ca 30 %. Spillvärmen från kärnkraften motsvarar energimässigt hela Sveriges elanvändning! Med denna enorma energimängd värmer vi havet runt våra kuster - helt i onödan. Den outnyttjade potentialen i kraftvärmen kan motsvara elproduktionen från två reaktorer. Man ska lägga märke till att om man utnyttjar elpannor och värmepumpar i fjärrvärmen 2 (8)

3 undandrar man möjligheten att producera el i kraftvärmeverk kopplade till dessa fjärrvärmenät. Vi kan konstatera att ett par reaktorer hade kunnat avvecklas om befintlig kraftvärme utnyttjats fullt ut. Folkkampanjen har alltid hävdat att kärnkraften står hindrande i vägen för alternativen. Den har också minskat möjligheterna att producera el i befintliga kraftvärmeverk! I Finland produceras ca 7 TWh mera el i industrin (mottryck) och ca 10 TWh mera el i fjärrvärmen (kraftvärme) än i Sverige. Detta ger en inblick i hur kärnkraften dragit undan benen för kraftvärmeproduktion i landet. ELANVÄNDNINGEN Man kan konstatera förutom att den totala energianvändningen legat stilla sedan talet, att elanvändningen ökat mycket marginellt sedan slutet av 1980-talet (då kärnkraften var färdigutbyggd). Elanvändningen verkar nu minska, efter att tillfälligt ha ökat under några år då priset varit extremt lågt. Det är dags att avliva myten om den ständigt ökade elefterfrågan. STYRMEDEL För att hindra underutnyttjandet av de miljövänliga kraftvärmeverken ska staten se till att kärnkraftens rörliga kostnader blir högre än kraftvärmens rörliga kostnader. Skillnaden är mycket liten, några ören per kwh. Det är ju självklart att det är kärnkraften som ska "underutnyttjas" eftersom just den ska avvecklas. Riksdagen beslutade en gång att den rörliga produktionsskatten på kärnkraft skulle höjas med 2 öre/kwh. För en gångs skull ett vettigt beslut. Efter några "våtår" i slutet av 90- talet hamnade kärnkraften i ett katastrofalt läge ur ekonomisk synpunkt. Spotpriserna på den samnordiska elmarknaden låg på ca 12 öre/kwh tre år i rad. Kärnkraftens rörliga kostnader ligger närmare 20 öre/kwh räknat på några års sikt. Man var t.o.m. tvungna att ladda reaktorerna med mindre bränsle. Riksdagen var inte sen med att omvandla den rörliga produktionsskatten till en fast reaktorskatt för att rädda kärnkraften. Regeringens samarbetspartiet var med på noterna! ELMARKNADENS AVREGLERING När den samnordiska elmarknaden bildades innebar det bl.a. att de svenska kraftföretagen lade reservkraftverk motsvarande ca 3000 MW i malpåse. Detta motsvarar ca 5 Barsebäcksreaktorer. Staten har sedan fått upphandla reservkraft för att täcka ev. effektbrist. Kraftbolagen som tidigare haft ansvar för elförsörjningen även vid effekttoppar har genom avregleringen tillåtits överföra denna på staten. I Norge och Danmark har staten uppgörelser med kraftindustrin om hur effekttoppar ska hanteras. I Sverige utnyttjas avsaknaden av en sådan uppgörelse till att försvåra kärnkraftsavvecklingen. Elmarknaden måste idag bedömas i ett nordiskt eller helst nordeuropeiskt perspektiv. Det är ett föråldrat synsätt att bedöma den svenska energi- och elförsörjningen isolerat och en rest av förlegad planekonomi. En aktuell konsekvens av detta synsätt är att man tidvis på Jylland kan tillhandahålla vind- och kraftvärmeel till nära nog noll-pris på marknaden samtidigt som vi i Sverige har rekordhöga elpriser. Givetvis ska förnybara och miljövänliga resurser samutnyttjas. Avvecklingen av Barsebäck 2 måste på samma sätt bedömas utifrån kapaciteten på hela den nordiska elmarkanden. 3 (8)

4 EFFEKTÖVERSKOTTET Den utvärdering av 1997 års energipolitiska program som Kjessler & Mannerstråle gjort ( ) visar vilket stort effektöverskott som finns (fanns) inom det nordiska elmarknadsområdet. Effektbehovet uppgick maximalt till ca 65 GW. Den installerade produktionskapaciteten uppgick till ca 89 GW. Effektreserven var alltså teoretiskt ca 24 GW. Inom det nordeuropeiska området var effektöverskottet ca 95 GW (10 ggr det svenska kärnkraftsprogrammet.) Detta ska jämföras med effekten i en Barsebäcksreaktor som är 0,6 GW och hela den svenska kärnkraften som är ca 9 GW. Hösten - vintern 92/93 var 5 av de äldsta reaktorer avställda samtidigt utan problem med effektbrist. Oskarshamn 1 var avställd ca 3 år för reparationer. Vetskapen om kärnkraftsavvecklingen fanns och det officiella slutdatumet 2010 gällde. De som hävdar att effektbrist nu skulle uppstå om BB-2 stängs måste fråga sig varför det bevisligt stora effektöverskottet från 92/93 byggts bort! Har samhället ingen planering för hur en beslutad avveckling till ett visst datum ska kunna ske? Sanningen ligger snarare i att man medvetet har gynnat kärnkraften och ökad elanvändning för att om möjligt kunna undvika en avveckling. Eftersom det framför allt är elvärmen som orsakar "effektbrist" är det angeläget att elvärmekunderna får tydliga marknadssignaler. Idag skyddas de till stor del från tillfälliga uppgångar i elpriset genom fasta priskontrakt. Med timmätning och timdebitering skulle man lätt kunna ge tydliga signaler till alla kundkategorier och på så sätt genomföra en marknadsstyrning av elefterfrågan. Det skulle snabbt leda till minskad efterfrågan, lönsamhet för effektvakter, pelletskaminer, kakelugnar mm (utan att behöva använda riktade subventioner). Det är förvånande att Svenska Kraftnät i sin utredning avvisar denna möjlighet att hantera effektproblemet. Är orsaken att man inte vill medverka till en effektivare hushållning med elvärmen och inte vill medverka till en konvertering bort från elvärmen? BARSEBÄCK-1 "Slutligen bedöms elpanneskatten ha haft en marginell påverkan på elanvändningen i fjärrvärmesektorn, vilket innebär att bortfallet av el från stängningen av Barsebäck 1 inte har kompenserats." Vi kan konstatera att BB-1 har stängts, fastän förutsättningarna i den energipolitiska uppgörelsen från 1997 inte är uppfyllda för denna reaktor. Varför måste förutsättningarna vara uppfyllda inför stängningen av BB-2? EFFEKTBRIST Den förmodade effektbrist som kan komma att inträffa om BB-2 stängs infaller, om den infaller, under förhållanden som inträffar kanske i genomsnitt var år. Dessutom under en tidsperiod som kan räknas i enstaka timmar. Det är inte rimligt att hålla ett baskraftverk, som BB-2, i drift med hänvisning till något som kan komma att inträffa så sällan. Jämför med förhållandena nu vid årsskiftet. Det är kallt och O-1 är stängd. Den vansinniga uppgörelsen med Sydkraft om Barsebäcks stängning stipulerar bl.a. att staten ersätter Barsebäcksverket för s.k. singeldrift. Beloppet är ca 200 miljoner/år ända till år 2017! För år 2000 subventionerade staten driften för BB-1 med ca 14,7 öre/kwh och för år 2001 med ca 7,1 öre/kwh. Vi kan alltså konstatera att kärnkraften subventioneras på alla upptänkliga sätt. Det är övertydligt att en händelse (effektbrist) som kan inträffa så sällan som vart år under några timmar inte ska behöva tas någon hänsyn till i produktionsledet. I stället är 4 (8)

5 det rimligt att ha en beredskap för minskad elanvändning under denna korta tid. Det skulle säkert räcka med en uppmaning till allmänheten att dra ner på elanvändningen. Andra möjligheter är uppgörelser med stora elanvändare om korta uppehåll i elleveranserna. Skulle en situation uppstå med en längre förmodad effektbrist, t.ex. vid en snabb stängning av 5 eller flera reaktorer, kan en investering i gasturbiner bli aktuell. Kostnaden för installation av 600 MW gasturbiner är ca 2 miljarder. Detta är en blygsam summa jämfört med omställningsprogram (5 miljarder), forskningsinsatser (7 miljarder) och andra insatser som knappt gett något i utbyte för en avveckling. Vi kan konstatera att effektbrist inte är en relevant fråga inför beslutet att stänga BB-2. Det är ett politiskt påhitt. KOLDIOXIDUTSLÄPP Om BB-2 stängs nu eller senare påverkar inte nämnvärt utsläppen av koldioxid. Allra helst med den beredvillighet som samhället har att öka elanvändningen i onödan kan det t.o.m. bli så att om man väntar med en stängning av BB-2 blir koldioxidutsläppen större. Som exempel kan nämnas den snabba ökningen av antalet installerade värmepumpar som sker. Förra året installerades ca värmepumpar, de flesta i småhus. Skulle dessa hus dra ca 10 kw vid kall väderlek bleve effektefterfrågan ca 300 MW, vilket motsvarar en halv Barsebäcksreaktor (ökning i effektefterfrågan varje kommande år med nuvarande utbyggnadstakt). Koldioxidutsläppen blir därefter. Prof. Sven Werner på Chalmers har beräknat att en värmepump ger högre koldioxidutsläpp än en oljepanna när kolkraft ligger på marginalen. Kolkraft ligger på marginalen de flesta av årets månader. En värmepumpsskatt borde införas snarast för att stävja dessa för samhället olyckliga investeringar. KÄRNKRAFTENS EKONOMI Det engelska bolaget British Energy är konkurshotat. Staten har tvingats komma bolaget till hjälp med miljardlån. I höstas beviljades lån i storleksklassen 10 miljarder till bolaget. Nu finns en uppgörelse för rekonstruktion av bolaget som innebär sänkta kostnader till BNFL (som innebär en dold subvention). British Energy har nästan uteslutande kärnkraftverk i sin ägo (motsvarande hela det svenska kärnkraftsprogrammet) och agerar på den öppna marknaden. Detta visar med all önskvärd tydlighet att kärnkraften inte klarar sig i konkurrensen på den öppna marknaden. Den situation som British Energy hamnat i kan inte uppstå i Sverige. Kärnkraftbolagens moderbolag garanterar köp av kärnkraftselen till ett pris som gör att verksamheten kan visa ett lagom stort överskott. Moderbolagen får i de flesta fall sedan sälja kärnkraftselen vidare med förlust. EDF i Frankrike har stora problem med den avreglerade elmarknaden. Bolaget som har en kraftig övervikt av kärnkraft kommer att få det svårt på den avreglerade europeiska elmarknaden fr.o.m Trots en insats av en triljon dollar (ca SEK) av skattebetalarnas pengar levererar kärnkraften i USA idag bara aningen mer energi än vedeldning ger. (Lovins.) Vi är mycket förvånade att staten gått med på att betala ca 200 miljoner/år ända till 2017 för singeldrift av Barsebäck -2. Att överhuvudtaget kunna tänka sig drift av BB-2 så länge är helt oseriöst. I årtionden har staten gynnat kärnkraften på alla otänkliga sätt. 5 (8)

6 DESS I en studie gjord i Oskarshamn på 11 olika företag kunde man kostatera att vid elpriser lika höga som på kontinenten var det lönsamt att nästan halvera elanvändningen och nästan helt göra sig oberoende av oljan. Det låga elpriset, orsakat av överutbyggnaden av elproduktionsanläggningar (kärnkraft) i Sverige, visar sig också här ha mycket negativa följdverkningar. Här har staten stora möjligheter, genom införandet av lämpliga styrmedel, att samtidigt kraftigt minska elanvändningen och oljeförbrukningen inom industrisektorn. VATTENFALL I ett brev till departementet har Vattenfall i juni 2001 fört fram det faktum att om inte den s.k. reaktorskatten tas bort, kommer företaget att stänga ett eller flera av de äldsta reaktorerna. Detta visar tydligt den mycket dåliga ekonomin som kärnkraften brottas med. Vid denna tidpunkt hade elpriset sedan ca ett halvår legat på ett betydligt högre värde än bottennoteringarna åren innan. Det ligger alltså nära till hands att höja reaktorskatten ännu mera eller ännu bättre att återinföra produktionsskatten på kärnkraft. En annan möjlighet, som ändå rimligtvis snarast borde införas, är att ålägga kärnkraftsföretagen teckna fullriskförsäkring för tredje man vid en kärnkraftskatastrof. Den blygsamma försäkring som bolagen idag är tvungna att teckna är inte högre än 3,3 miljarder. Bolagen försäkrar sina egna anläggningar för mycket högre belopp. Detta är naturligtvis en barock situation. DEN ELINTENSIVA INDUSTRIN Industrins strävan är att få behålla det låga elpriset så länge som möjligt. Med den avreglerade elmarknaden i Europa kommer elpriserna att stiga i Sverige till nivåer som närmar sig dem på kontinenten. Som vi påpekat tidigare beror det låga elpriset på överutbyggnaden av elproduktionsanläggningar (kärnkraft). För att få avsättning för denna el som det inte har funnits behov av, har den dumpats i lågvärdig elvärme. Till uppvärmningsändamål ska el inte användas, utan (bio-)bränslen. Följden har blivit att värme motsvarande hela Sveriges elanvändning (omvandlad till värme) pumpas ut i havet från kärnkraftverken. Att kraftvärmen underutnyttjas och inte har byggts ut i rimlig utsträckning. Osv. Genom att gynna elvärme i alla dess former kommer det stora temperaturberoende som det svenska elsystemet har att ytterligare förstärkas. Om detta fortsätter kommer elförsörjningen att bli otryggare i landet. Sårbarheten blir än större. Den elintensiva industrin binder ris på egen rygg påhejad av statsmakterna. Den elintensiva industrin klarar sig inte utan subventioner. Detta anser de själva och så också statsmakterna. Ett införande av industriell socialhjälp bör införas där man överför kärnkraftens subventioner i olika former till den elintensiva industrin. Detta skulle kraftigt minska de stora samhällsekonomiska förluster som kärnkraften dragits med i decennier. FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT STÄNGA BB-2 "En stängning av Barsebäck 2 får inte ha påtagliga negativa effekter för: effektbalansen elpriset tillgången på el till industrin klimatet och miljön" 6 (8)

7 EFFEKTBALANSEN BB-2 är ett baskraftverk. Toppeffekter tillgodoses med kolkraftverk, oljekondenskraftverk och sist med gasturbiner. Genomförandet av den gemensamma nordiska elmarknaden har medfört ett mindre behov av reservkraft (toppeffekt) eftersom man kan samordna detta behov inom området. Följdaktligen har reservkraft motsvarande ca 3000 MW ställts av för att sedan ca 1800 MW har upphandlats av Svenska Kraftnät som reserv. Under den period som det 1997 års energipolitiska uppgörelse har gällt har alltså ca 1200 MW tagits ur bruk i Sverige. Detta motsvarar effekten från båda Barsebäcksreaktorerna. De som anser att en stängning av BB-2 skulle ha påtagliga negativa effekter för effektbalansen bör i så fall besinna att staten gått med på att kraftbolagen fått stänga av effekt motsvarande den dubbla effekten! Dessutom har ca värmepumpar installerats sedan Detta motsvarar ett ökat effektbehov när det är kallt med ca 1200 MW. Vi kan konstatera att överutbyggnaden av elproduktionsanläggningar (kärnkraft) med ca 100 % har bl.a. inneburit byggandet av ca direkteluppvärmda småhus. Om dessa drar i genomsnitt 15 kw när det är som kallast innebär detta en effektbelastning på MW. Lägg därtill de ca värmepumparna som om de drar 10 kw när det är kallt innebär en effektbelastning på ca MW. Då är vi uppe i vad hela den svenska kärnkraften kan ge i effekt! Härtill har vi alla elpannor och stora värmepumpar i fjärrvärmen som dels drar el och som förhindrar mottrycksproduktion av el. Allt detta tillkommet p.g.a. kärnkraften. ELPRISET Stängningen av BB-2 kommer att påverka elpriset ytterst marginellt. Torrår eller våtår påverkar elpriset mycket mera. Detta ser vi väldigt tydligt just denna höst och vinter. Elvärmen, som till största delen tillkommit för att få avsättning för kärnkraftselen, påverkar elpriset när det blir kallt. Det paradoxala är att kärnkraftsutbyggnaden inneburit konstant elrea som sedan när det blir kallt och knappheten på el blir tydlig (torrår) ger ett högt elpris. Detta tas sedan som intäkt för att inte stänga kärnkraften! För samhället är ett elpris som närmar sig den långsiktiga marginalkostnaden för ny elproduktion det bästa. Elpriset är för lågt för att det ska löna sig att bygga ny elkapacitet men tillräckligt högt för att inte uppamma till onödiga investeringar i ny elanvändning. Detta kan dessutom förstärkas med en helt rörlig eltaxa. De stora bolagens uppköp av bl.a. kommunala elverk (i strid med folkomröstningsresultatet) har gett dessa bolag stora möjligheter att påverka elpriset. TILLGÅNGEN PÅ EL TILL INDUSTRIN Elvärmen om något minskar tillgången på el till industrin. Användningen av el till uppvärmning av bostäder och lokaler ökade med 6 % 2001 jämfört med år Här är det låga elpriset boven i dramat. I stället för att kontinuerligt subventionera kärnkraften bör man i stället satsa på subventioner till den del av den elintensiva industrin som samhället anser vara nödvändig. (Kärnkraften behövs ju inte. Varför ska den då subventioneras?) Låt industrin betala vad elen kostar och låt den sedan få tillbaka en del av elkostnaden. Detta borde leda till en kraftig minskning av elanvändningen (jämför med DESS). KLIMATET OCH MILJÖN Om man stänger BB-2 nu eller senare kommer inte att påverka koldioxidutsläppen mer än högst marginellt. Den onödiga ökningen av elvärmen i form av bl.a. 7 (8)

8 värmepumpar kommer kanske snarare att innebära ett ökat koldioxidutsläpp om man skjuter på stängningen. Just i vinter har det blivit övertydligt hur den effektslukande elvärmen (mer än vad hela kärnkraften kan producera), som tillkommit genom kärnkraften, innebär stor produktion i kolkondenskraftverk (verkningsgrad ca 30 %). Vi får stora utsläpp av bl.a. koldioxid. Ju snabbare man stänger BB-2 ju större blir miljövinsterna i hela uranbränslekedjan. Altifrån mindre uranbrytning, mindre anrikning, osv till mindre radioaktivt avfall (som vi inte vet hur vi ska hantera i det långa tidsperspektivet). Katastrofriskerna minskar. Speciellt hotet mot Danmark och de bördiga skånska jordarna minskar. Hur skulle svenskarna reagera om Danmark hade ett kärnkraftverk i Vaxholm synligt från Stockholm? Om man dessutom visste att detta kärnkraftverk var olönsamt att driva och var en samhällsekonomisk förlustaffär för Danmark? Att man lovade svenskarna att stänga verket år efter år utan att infria sina löften? PÅPEKANDE Kärnkraften har byggts ut i Sverige utan att behov funnits. För att över huvudtaget kunna sälja kärnkraftselen har vi haft en konstant el-rea. Detta har resulterat i en massiv utbyggnad av elvärmen (mer än 40 TWh/år). FÖRSLAG Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen föreslår att; fortast möjligt införa en helt rörlig eltaxa för alla elabonnenter där även nätkostnaden är inbakad, fortast möjligt låta installera timmätare för alla abonnenter, fortast möjligt se till att de som har timmätare debiteras timvis enl. Nordpools spotpris. Vidare föreslår vi att; staten subventionerar övergång från (direkt)elvärme till biobränsleuppvärmning, staten tvingar kärnkraftsbolagen att betala en fullriskförsäkring för tredje man vid en kärnkraftskatastrof, kraftvärmens rörliga kostnader görs lägre än kärnkraftens rörliga kostnader, vid låg magasinsfyllnadsgrad i vattenkraften staten ser till att elpannor och värmepumpar (i fjärrvärmen) inte används, en målmedveten avvecklingsplan för alla reaktorer görs med ett sistadatum För Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen, Jorma Kahanpää, ordf. Bil.: Kärnkraften har gjort Sverige fattigare. 8 (8)

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Skogen och Kemin Gruvorna och Stålet

Skogen och Kemin Gruvorna och Stålet 1 Stockholm 2003-01-09 Remissyttrande Ert Dnr: N2002/10308/ESB, N200210323/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Underlag inför riksdagens prövning om villkoren är uppfyllda för stängning

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: 08-786 59 21 PM 2012-02-27 Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 Efter att medierna presenterat rubriker som att "kärnkraften på väg att slå produktionsrekord", kom regeringens ödesdigra

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2005-08-17 Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSVAR 2005-08-17 M2005/4020/E Till Miljö- och Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på promemoria om Investeringsstöd för konvertering

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Enskilt projekt Forskningsprogram, ange vilket: EFFSYS 2. Datum 2 (6) Sammanfattning på engelska enligt ovan (max 250 ord).

Enskilt projekt Forskningsprogram, ange vilket: EFFSYS 2. Datum 2 (6) Sammanfattning på engelska enligt ovan (max 250 ord). ANSÖKAN OM FORSKNINGSSTÖD Datum Dnr 1 (6) Projektnr Sökande Företag/organisation Organisationsnummer KTH, Kungliga Tekniska Högskolan 202100-3054 Institution/avdelning Postgiro/Bankgiro/Bankkonto Energiteknik,

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Häfte F: En hållbar utveckling. Kongress 2005. 29 oktober 3 november. Malmö

Häfte F: En hållbar utveckling. Kongress 2005. 29 oktober 3 november. Malmö Häfte F: En hållbar utveckling Kongress 2005 29 oktober 3 november Malmö Häfte F En hållbar utveckling Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör energipolitik (motionerna F1-F63)... 2 Partistyrelsens

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015 Förslag till förbättring av Andelstorget. Vid föreningsstämmorna 2013 och 2014 motionerades om förmedling av andelar i föreningen. 2013 års motion bifölls vilket hittills resulterat i att en kolumn med

Läs mer

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år 2014-01-14 2014-01-16 Page 1 Det som ger oss problem är inte vad vi inte vet utan vad vi är helt övertygade om, men som visar sig

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor)

Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) 2002-04-25 LOC 0112-1145 LS 0112-0693 1(6) Landstingskontoret Registraturen Box 22550 104 22 STOCKHOLM Remissvar Motion 2001:40 om att landstinget ska köpa miljömärkt el (3 bilagor) Ärendet Remissvar på

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Vindkraftsfakta. Sammanfattning:

Vindkraftsfakta. Sammanfattning: Sammanfattning: Vindkraftsfakta Vindkraften ger som minst när den behövs som mest. Kalla högtrycksdagar, när effektbehovet är som störst, är tillgänglig effekt som lägst. Myndigheten Svenska Kraftnät räknar

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer