Till: Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri

Transkript

1 Till: Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Remissvar Barsebäck -2. N2002/10308/ESB, N2002/10323/ESB Sedan den energipolitiska överenskommelsen 1997 har staten i praktiken accepterat att kraftbolagen lagt ner reservkraft motsvarande 1200 MW. Detta är lika mycket som den sammanlagda effekten från Barsebäcksreaktorerna. Sedan 1997 har ca värmepumpar installerats i landet. Detta kan beräknas ha ökat effekteterfrågan vid kall väderlek med i storleksordningen 1200 MW. Tillgång till vattenkraft (magasinsfyllnadsgrad) påverkar elpriset mycket kraftigt (upp till 60 öre/kwh och mera). En stängning av BB-2 påverkar elpriset mycket marginellt (något öre/kwh eller delar av ett öre). Tillgången på el till industrin minskar med ökande andel elvärme. Elvärmen består till övervägande delen av kärnkraftsel (mer än 40 TWh/år). Klimatet och miljön förbättras om kärnkraften avvecklas samtidigt med elvärmen. All minskning av elanvändningen påverkar miljön mycket positivt. FOLKOMRÖSTNINGEN 1980 Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen, menar att man måste se stängningen av Barsebäck i ett vidare perspektiv. Det är lämpligt att först se vad den vinnande linjen i 1980 års folkomröstning lovade; I. Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Vi kan konstatera att behovet av el kan tillgodoses av befintlig vattenkraft och den kraftvärme som är rimlig att bygga ut. De prognoser som låg till grund för kärnkraftsprogrammet har helt slagit fel. Sveriges energiomsättning har legat kring ca 450 TWh ända sedan minst 1970 vilket bekräftar att kärnkraftsprogrammet var onödigt. Välfärden har kraftigt försämrats med kärnkraften. Vi kan konstatera att den samhällsekonomiska förlusten hittills är ca 200 miljarder (Kärnkraften har gjort Sverige fattigare av nationalekonomen Åke Sundström). II. För att bland annat minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som idag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Oljeberoendet borde i stället ha ersatts med inhemsk biomassa och solvärme. Kärnkraften står i vägen för de förnybara energikällorna. Reaktorernas effekthöjningarna har i praktiken inneburit en utbyggnad av kärnkraften (med en reaktor). Redan 1980 visste man att de sista (F3 och O3) reaktorerna inte skulle behövas. III. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift. Världens sämst placerade kärnkraftverk, Barsebäck, ska stängas först. IV. Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. Detta har inte skett. Stora mängder kärnkraftsel har dumpats i fjärrvärmen genom användandet av elpannor (och värmepumpar). V. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bland annat för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse. Detta har inte skett. Också vid installation av värmepump kommer direktverkande el till användning som topplast när el absolut inte ska användas. 1 (8)

2 VI. Forskning och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning. Forskningsinsatser har faktiskt gjorts. Men det har ingenting med avveckling att göra. Utveckling av vindkraft har inte genomförts fastän stora summor investerats i denna. VII. Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring. Detta har inte kunnat förhindra flera allvarlig tillbud i olika reaktorer. Bl.a. fick de 5 äldsta reaktorerna stängas samtidigt hösten/vintern 92/93 på grund av undermåliga silar till kylvattenintagen. Reaktorerna hade under hela sin driftstid varit behäftade med detta allvarliga fel. VIII. Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. Den massiva utbyggnaden av elvärmen har gjort det svenska elsystemet mycket temperaturkänsligt. Följden har blivit användning av oljekondenskraft före avregleringen av elmarknaden och av kolkondenskraftverk efter. IX. Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse ska agas av stat och kommun. Stora dela av elproduktionen har sålts ut till utländska och privata ägarintressen. X. Övervinster i vattenkraftsproduktionen indrages genom beskattning. Detta har inte skett. Kraftbolagens övervinster från vattenkraften har betalat förlusterna i kärnkraften. Hade linje 2-partierna fullföljt sina löften hade kärnkraftsavvecklingen varit långt gången idag. Att så inte har varit fallet, kombinerat med 1997 års energipolitiska beslut (där även de s.k. avvecklingspartierna c och v deltog) som bl.a. slopade slutåret 2010, ger inte trovärdighet till dagens energipolitik. Slopandet av slutåret innebär en öppning för att slutgiltigt förråda folkomröstnings-resultatet från 1980! Förhandlingarna med industrin om en avveckling enligt "tysk modell" har startat med förre näringsminister Björn Rosengrens uttalande om en "avveckling" på års sikt; allstå ingen avveckling alls. ENERGIBALANSEN Sveriges energiomsättning har legat kring ca 450 TWh/år ända sedan ca Alltså under hela den tid vi haft kärnkraft i landet. Varför skulle vi ha kärnkraft? Ett trendbrott i energianvändningen inträffade i slutet av 60-talet. Detta "uppmärksammades" inte varför prognoserna för den framtida elanvändningen blev helt felaktiga trodde man t.ex. att vi år 1990 skulle behöva ca 250 TWh el! Vi har idag en elanvändning på ca 150 TWh och av detta är mer än hälften onödig. De som idag påstår att vi behöver mera el bör tänka efter! Eftersom vi inte behövde mera elproduktionsanläggningar efter ca 1970 men ändå byggde ut kapaciteten med ca 100 % (kärnkraft) kan vi konstatera att denna el måste "tvingas" ut på marknaden. Vi har alltså haft konstant "elrea" under mer än två decennier. Elen har dumpats i lågvärdig elvärme i direkteluppvärmda småhus (ca st), avkopplingsbara elpannor och stora värmepumpar i fjärrvärmen. Man kan på goda grunder anta att elvärmen motsvarar mer än 40 TWh/år. Kärnkraften har en verkningsgrad på ca 30 %. Spillvärmen från kärnkraften motsvarar energimässigt hela Sveriges elanvändning! Med denna enorma energimängd värmer vi havet runt våra kuster - helt i onödan. Den outnyttjade potentialen i kraftvärmen kan motsvara elproduktionen från två reaktorer. Man ska lägga märke till att om man utnyttjar elpannor och värmepumpar i fjärrvärmen 2 (8)

3 undandrar man möjligheten att producera el i kraftvärmeverk kopplade till dessa fjärrvärmenät. Vi kan konstatera att ett par reaktorer hade kunnat avvecklas om befintlig kraftvärme utnyttjats fullt ut. Folkkampanjen har alltid hävdat att kärnkraften står hindrande i vägen för alternativen. Den har också minskat möjligheterna att producera el i befintliga kraftvärmeverk! I Finland produceras ca 7 TWh mera el i industrin (mottryck) och ca 10 TWh mera el i fjärrvärmen (kraftvärme) än i Sverige. Detta ger en inblick i hur kärnkraften dragit undan benen för kraftvärmeproduktion i landet. ELANVÄNDNINGEN Man kan konstatera förutom att den totala energianvändningen legat stilla sedan talet, att elanvändningen ökat mycket marginellt sedan slutet av 1980-talet (då kärnkraften var färdigutbyggd). Elanvändningen verkar nu minska, efter att tillfälligt ha ökat under några år då priset varit extremt lågt. Det är dags att avliva myten om den ständigt ökade elefterfrågan. STYRMEDEL För att hindra underutnyttjandet av de miljövänliga kraftvärmeverken ska staten se till att kärnkraftens rörliga kostnader blir högre än kraftvärmens rörliga kostnader. Skillnaden är mycket liten, några ören per kwh. Det är ju självklart att det är kärnkraften som ska "underutnyttjas" eftersom just den ska avvecklas. Riksdagen beslutade en gång att den rörliga produktionsskatten på kärnkraft skulle höjas med 2 öre/kwh. För en gångs skull ett vettigt beslut. Efter några "våtår" i slutet av 90- talet hamnade kärnkraften i ett katastrofalt läge ur ekonomisk synpunkt. Spotpriserna på den samnordiska elmarknaden låg på ca 12 öre/kwh tre år i rad. Kärnkraftens rörliga kostnader ligger närmare 20 öre/kwh räknat på några års sikt. Man var t.o.m. tvungna att ladda reaktorerna med mindre bränsle. Riksdagen var inte sen med att omvandla den rörliga produktionsskatten till en fast reaktorskatt för att rädda kärnkraften. Regeringens samarbetspartiet var med på noterna! ELMARKNADENS AVREGLERING När den samnordiska elmarknaden bildades innebar det bl.a. att de svenska kraftföretagen lade reservkraftverk motsvarande ca 3000 MW i malpåse. Detta motsvarar ca 5 Barsebäcksreaktorer. Staten har sedan fått upphandla reservkraft för att täcka ev. effektbrist. Kraftbolagen som tidigare haft ansvar för elförsörjningen även vid effekttoppar har genom avregleringen tillåtits överföra denna på staten. I Norge och Danmark har staten uppgörelser med kraftindustrin om hur effekttoppar ska hanteras. I Sverige utnyttjas avsaknaden av en sådan uppgörelse till att försvåra kärnkraftsavvecklingen. Elmarknaden måste idag bedömas i ett nordiskt eller helst nordeuropeiskt perspektiv. Det är ett föråldrat synsätt att bedöma den svenska energi- och elförsörjningen isolerat och en rest av förlegad planekonomi. En aktuell konsekvens av detta synsätt är att man tidvis på Jylland kan tillhandahålla vind- och kraftvärmeel till nära nog noll-pris på marknaden samtidigt som vi i Sverige har rekordhöga elpriser. Givetvis ska förnybara och miljövänliga resurser samutnyttjas. Avvecklingen av Barsebäck 2 måste på samma sätt bedömas utifrån kapaciteten på hela den nordiska elmarkanden. 3 (8)

4 EFFEKTÖVERSKOTTET Den utvärdering av 1997 års energipolitiska program som Kjessler & Mannerstråle gjort ( ) visar vilket stort effektöverskott som finns (fanns) inom det nordiska elmarknadsområdet. Effektbehovet uppgick maximalt till ca 65 GW. Den installerade produktionskapaciteten uppgick till ca 89 GW. Effektreserven var alltså teoretiskt ca 24 GW. Inom det nordeuropeiska området var effektöverskottet ca 95 GW (10 ggr det svenska kärnkraftsprogrammet.) Detta ska jämföras med effekten i en Barsebäcksreaktor som är 0,6 GW och hela den svenska kärnkraften som är ca 9 GW. Hösten - vintern 92/93 var 5 av de äldsta reaktorer avställda samtidigt utan problem med effektbrist. Oskarshamn 1 var avställd ca 3 år för reparationer. Vetskapen om kärnkraftsavvecklingen fanns och det officiella slutdatumet 2010 gällde. De som hävdar att effektbrist nu skulle uppstå om BB-2 stängs måste fråga sig varför det bevisligt stora effektöverskottet från 92/93 byggts bort! Har samhället ingen planering för hur en beslutad avveckling till ett visst datum ska kunna ske? Sanningen ligger snarare i att man medvetet har gynnat kärnkraften och ökad elanvändning för att om möjligt kunna undvika en avveckling. Eftersom det framför allt är elvärmen som orsakar "effektbrist" är det angeläget att elvärmekunderna får tydliga marknadssignaler. Idag skyddas de till stor del från tillfälliga uppgångar i elpriset genom fasta priskontrakt. Med timmätning och timdebitering skulle man lätt kunna ge tydliga signaler till alla kundkategorier och på så sätt genomföra en marknadsstyrning av elefterfrågan. Det skulle snabbt leda till minskad efterfrågan, lönsamhet för effektvakter, pelletskaminer, kakelugnar mm (utan att behöva använda riktade subventioner). Det är förvånande att Svenska Kraftnät i sin utredning avvisar denna möjlighet att hantera effektproblemet. Är orsaken att man inte vill medverka till en effektivare hushållning med elvärmen och inte vill medverka till en konvertering bort från elvärmen? BARSEBÄCK-1 "Slutligen bedöms elpanneskatten ha haft en marginell påverkan på elanvändningen i fjärrvärmesektorn, vilket innebär att bortfallet av el från stängningen av Barsebäck 1 inte har kompenserats." Vi kan konstatera att BB-1 har stängts, fastän förutsättningarna i den energipolitiska uppgörelsen från 1997 inte är uppfyllda för denna reaktor. Varför måste förutsättningarna vara uppfyllda inför stängningen av BB-2? EFFEKTBRIST Den förmodade effektbrist som kan komma att inträffa om BB-2 stängs infaller, om den infaller, under förhållanden som inträffar kanske i genomsnitt var år. Dessutom under en tidsperiod som kan räknas i enstaka timmar. Det är inte rimligt att hålla ett baskraftverk, som BB-2, i drift med hänvisning till något som kan komma att inträffa så sällan. Jämför med förhållandena nu vid årsskiftet. Det är kallt och O-1 är stängd. Den vansinniga uppgörelsen med Sydkraft om Barsebäcks stängning stipulerar bl.a. att staten ersätter Barsebäcksverket för s.k. singeldrift. Beloppet är ca 200 miljoner/år ända till år 2017! För år 2000 subventionerade staten driften för BB-1 med ca 14,7 öre/kwh och för år 2001 med ca 7,1 öre/kwh. Vi kan alltså konstatera att kärnkraften subventioneras på alla upptänkliga sätt. Det är övertydligt att en händelse (effektbrist) som kan inträffa så sällan som vart år under några timmar inte ska behöva tas någon hänsyn till i produktionsledet. I stället är 4 (8)

5 det rimligt att ha en beredskap för minskad elanvändning under denna korta tid. Det skulle säkert räcka med en uppmaning till allmänheten att dra ner på elanvändningen. Andra möjligheter är uppgörelser med stora elanvändare om korta uppehåll i elleveranserna. Skulle en situation uppstå med en längre förmodad effektbrist, t.ex. vid en snabb stängning av 5 eller flera reaktorer, kan en investering i gasturbiner bli aktuell. Kostnaden för installation av 600 MW gasturbiner är ca 2 miljarder. Detta är en blygsam summa jämfört med omställningsprogram (5 miljarder), forskningsinsatser (7 miljarder) och andra insatser som knappt gett något i utbyte för en avveckling. Vi kan konstatera att effektbrist inte är en relevant fråga inför beslutet att stänga BB-2. Det är ett politiskt påhitt. KOLDIOXIDUTSLÄPP Om BB-2 stängs nu eller senare påverkar inte nämnvärt utsläppen av koldioxid. Allra helst med den beredvillighet som samhället har att öka elanvändningen i onödan kan det t.o.m. bli så att om man väntar med en stängning av BB-2 blir koldioxidutsläppen större. Som exempel kan nämnas den snabba ökningen av antalet installerade värmepumpar som sker. Förra året installerades ca värmepumpar, de flesta i småhus. Skulle dessa hus dra ca 10 kw vid kall väderlek bleve effektefterfrågan ca 300 MW, vilket motsvarar en halv Barsebäcksreaktor (ökning i effektefterfrågan varje kommande år med nuvarande utbyggnadstakt). Koldioxidutsläppen blir därefter. Prof. Sven Werner på Chalmers har beräknat att en värmepump ger högre koldioxidutsläpp än en oljepanna när kolkraft ligger på marginalen. Kolkraft ligger på marginalen de flesta av årets månader. En värmepumpsskatt borde införas snarast för att stävja dessa för samhället olyckliga investeringar. KÄRNKRAFTENS EKONOMI Det engelska bolaget British Energy är konkurshotat. Staten har tvingats komma bolaget till hjälp med miljardlån. I höstas beviljades lån i storleksklassen 10 miljarder till bolaget. Nu finns en uppgörelse för rekonstruktion av bolaget som innebär sänkta kostnader till BNFL (som innebär en dold subvention). British Energy har nästan uteslutande kärnkraftverk i sin ägo (motsvarande hela det svenska kärnkraftsprogrammet) och agerar på den öppna marknaden. Detta visar med all önskvärd tydlighet att kärnkraften inte klarar sig i konkurrensen på den öppna marknaden. Den situation som British Energy hamnat i kan inte uppstå i Sverige. Kärnkraftbolagens moderbolag garanterar köp av kärnkraftselen till ett pris som gör att verksamheten kan visa ett lagom stort överskott. Moderbolagen får i de flesta fall sedan sälja kärnkraftselen vidare med förlust. EDF i Frankrike har stora problem med den avreglerade elmarknaden. Bolaget som har en kraftig övervikt av kärnkraft kommer att få det svårt på den avreglerade europeiska elmarknaden fr.o.m Trots en insats av en triljon dollar (ca SEK) av skattebetalarnas pengar levererar kärnkraften i USA idag bara aningen mer energi än vedeldning ger. (Lovins.) Vi är mycket förvånade att staten gått med på att betala ca 200 miljoner/år ända till 2017 för singeldrift av Barsebäck -2. Att överhuvudtaget kunna tänka sig drift av BB-2 så länge är helt oseriöst. I årtionden har staten gynnat kärnkraften på alla otänkliga sätt. 5 (8)

6 DESS I en studie gjord i Oskarshamn på 11 olika företag kunde man kostatera att vid elpriser lika höga som på kontinenten var det lönsamt att nästan halvera elanvändningen och nästan helt göra sig oberoende av oljan. Det låga elpriset, orsakat av överutbyggnaden av elproduktionsanläggningar (kärnkraft) i Sverige, visar sig också här ha mycket negativa följdverkningar. Här har staten stora möjligheter, genom införandet av lämpliga styrmedel, att samtidigt kraftigt minska elanvändningen och oljeförbrukningen inom industrisektorn. VATTENFALL I ett brev till departementet har Vattenfall i juni 2001 fört fram det faktum att om inte den s.k. reaktorskatten tas bort, kommer företaget att stänga ett eller flera av de äldsta reaktorerna. Detta visar tydligt den mycket dåliga ekonomin som kärnkraften brottas med. Vid denna tidpunkt hade elpriset sedan ca ett halvår legat på ett betydligt högre värde än bottennoteringarna åren innan. Det ligger alltså nära till hands att höja reaktorskatten ännu mera eller ännu bättre att återinföra produktionsskatten på kärnkraft. En annan möjlighet, som ändå rimligtvis snarast borde införas, är att ålägga kärnkraftsföretagen teckna fullriskförsäkring för tredje man vid en kärnkraftskatastrof. Den blygsamma försäkring som bolagen idag är tvungna att teckna är inte högre än 3,3 miljarder. Bolagen försäkrar sina egna anläggningar för mycket högre belopp. Detta är naturligtvis en barock situation. DEN ELINTENSIVA INDUSTRIN Industrins strävan är att få behålla det låga elpriset så länge som möjligt. Med den avreglerade elmarknaden i Europa kommer elpriserna att stiga i Sverige till nivåer som närmar sig dem på kontinenten. Som vi påpekat tidigare beror det låga elpriset på överutbyggnaden av elproduktionsanläggningar (kärnkraft). För att få avsättning för denna el som det inte har funnits behov av, har den dumpats i lågvärdig elvärme. Till uppvärmningsändamål ska el inte användas, utan (bio-)bränslen. Följden har blivit att värme motsvarande hela Sveriges elanvändning (omvandlad till värme) pumpas ut i havet från kärnkraftverken. Att kraftvärmen underutnyttjas och inte har byggts ut i rimlig utsträckning. Osv. Genom att gynna elvärme i alla dess former kommer det stora temperaturberoende som det svenska elsystemet har att ytterligare förstärkas. Om detta fortsätter kommer elförsörjningen att bli otryggare i landet. Sårbarheten blir än större. Den elintensiva industrin binder ris på egen rygg påhejad av statsmakterna. Den elintensiva industrin klarar sig inte utan subventioner. Detta anser de själva och så också statsmakterna. Ett införande av industriell socialhjälp bör införas där man överför kärnkraftens subventioner i olika former till den elintensiva industrin. Detta skulle kraftigt minska de stora samhällsekonomiska förluster som kärnkraften dragits med i decennier. FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT STÄNGA BB-2 "En stängning av Barsebäck 2 får inte ha påtagliga negativa effekter för: effektbalansen elpriset tillgången på el till industrin klimatet och miljön" 6 (8)

7 EFFEKTBALANSEN BB-2 är ett baskraftverk. Toppeffekter tillgodoses med kolkraftverk, oljekondenskraftverk och sist med gasturbiner. Genomförandet av den gemensamma nordiska elmarknaden har medfört ett mindre behov av reservkraft (toppeffekt) eftersom man kan samordna detta behov inom området. Följdaktligen har reservkraft motsvarande ca 3000 MW ställts av för att sedan ca 1800 MW har upphandlats av Svenska Kraftnät som reserv. Under den period som det 1997 års energipolitiska uppgörelse har gällt har alltså ca 1200 MW tagits ur bruk i Sverige. Detta motsvarar effekten från båda Barsebäcksreaktorerna. De som anser att en stängning av BB-2 skulle ha påtagliga negativa effekter för effektbalansen bör i så fall besinna att staten gått med på att kraftbolagen fått stänga av effekt motsvarande den dubbla effekten! Dessutom har ca värmepumpar installerats sedan Detta motsvarar ett ökat effektbehov när det är kallt med ca 1200 MW. Vi kan konstatera att överutbyggnaden av elproduktionsanläggningar (kärnkraft) med ca 100 % har bl.a. inneburit byggandet av ca direkteluppvärmda småhus. Om dessa drar i genomsnitt 15 kw när det är som kallast innebär detta en effektbelastning på MW. Lägg därtill de ca värmepumparna som om de drar 10 kw när det är kallt innebär en effektbelastning på ca MW. Då är vi uppe i vad hela den svenska kärnkraften kan ge i effekt! Härtill har vi alla elpannor och stora värmepumpar i fjärrvärmen som dels drar el och som förhindrar mottrycksproduktion av el. Allt detta tillkommet p.g.a. kärnkraften. ELPRISET Stängningen av BB-2 kommer att påverka elpriset ytterst marginellt. Torrår eller våtår påverkar elpriset mycket mera. Detta ser vi väldigt tydligt just denna höst och vinter. Elvärmen, som till största delen tillkommit för att få avsättning för kärnkraftselen, påverkar elpriset när det blir kallt. Det paradoxala är att kärnkraftsutbyggnaden inneburit konstant elrea som sedan när det blir kallt och knappheten på el blir tydlig (torrår) ger ett högt elpris. Detta tas sedan som intäkt för att inte stänga kärnkraften! För samhället är ett elpris som närmar sig den långsiktiga marginalkostnaden för ny elproduktion det bästa. Elpriset är för lågt för att det ska löna sig att bygga ny elkapacitet men tillräckligt högt för att inte uppamma till onödiga investeringar i ny elanvändning. Detta kan dessutom förstärkas med en helt rörlig eltaxa. De stora bolagens uppköp av bl.a. kommunala elverk (i strid med folkomröstningsresultatet) har gett dessa bolag stora möjligheter att påverka elpriset. TILLGÅNGEN PÅ EL TILL INDUSTRIN Elvärmen om något minskar tillgången på el till industrin. Användningen av el till uppvärmning av bostäder och lokaler ökade med 6 % 2001 jämfört med år Här är det låga elpriset boven i dramat. I stället för att kontinuerligt subventionera kärnkraften bör man i stället satsa på subventioner till den del av den elintensiva industrin som samhället anser vara nödvändig. (Kärnkraften behövs ju inte. Varför ska den då subventioneras?) Låt industrin betala vad elen kostar och låt den sedan få tillbaka en del av elkostnaden. Detta borde leda till en kraftig minskning av elanvändningen (jämför med DESS). KLIMATET OCH MILJÖN Om man stänger BB-2 nu eller senare kommer inte att påverka koldioxidutsläppen mer än högst marginellt. Den onödiga ökningen av elvärmen i form av bl.a. 7 (8)

8 värmepumpar kommer kanske snarare att innebära ett ökat koldioxidutsläpp om man skjuter på stängningen. Just i vinter har det blivit övertydligt hur den effektslukande elvärmen (mer än vad hela kärnkraften kan producera), som tillkommit genom kärnkraften, innebär stor produktion i kolkondenskraftverk (verkningsgrad ca 30 %). Vi får stora utsläpp av bl.a. koldioxid. Ju snabbare man stänger BB-2 ju större blir miljövinsterna i hela uranbränslekedjan. Altifrån mindre uranbrytning, mindre anrikning, osv till mindre radioaktivt avfall (som vi inte vet hur vi ska hantera i det långa tidsperspektivet). Katastrofriskerna minskar. Speciellt hotet mot Danmark och de bördiga skånska jordarna minskar. Hur skulle svenskarna reagera om Danmark hade ett kärnkraftverk i Vaxholm synligt från Stockholm? Om man dessutom visste att detta kärnkraftverk var olönsamt att driva och var en samhällsekonomisk förlustaffär för Danmark? Att man lovade svenskarna att stänga verket år efter år utan att infria sina löften? PÅPEKANDE Kärnkraften har byggts ut i Sverige utan att behov funnits. För att över huvudtaget kunna sälja kärnkraftselen har vi haft en konstant el-rea. Detta har resulterat i en massiv utbyggnad av elvärmen (mer än 40 TWh/år). FÖRSLAG Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen föreslår att; fortast möjligt införa en helt rörlig eltaxa för alla elabonnenter där även nätkostnaden är inbakad, fortast möjligt låta installera timmätare för alla abonnenter, fortast möjligt se till att de som har timmätare debiteras timvis enl. Nordpools spotpris. Vidare föreslår vi att; staten subventionerar övergång från (direkt)elvärme till biobränsleuppvärmning, staten tvingar kärnkraftsbolagen att betala en fullriskförsäkring för tredje man vid en kärnkraftskatastrof, kraftvärmens rörliga kostnader görs lägre än kärnkraftens rörliga kostnader, vid låg magasinsfyllnadsgrad i vattenkraften staten ser till att elpannor och värmepumpar (i fjärrvärmen) inte används, en målmedveten avvecklingsplan för alla reaktorer görs med ett sistadatum För Folkkampanjen mot Kärnkraft Kärnvapen, Jorma Kahanpää, ordf. Bil.: Kärnkraften har gjort Sverige fattigare. 8 (8)