Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus
|
|
- Lisbeth Kerstin Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT 1 (16) På uppdrag åt Svensk Fjärrvärme: Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus LCC evaluation of six different one-family-housing heating systems Johanna Källström och Johan Svahn, ÅF ÅF-Infrastruktur AB Frösundaleden 2, Stockholm. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001
2 RAPPORT 2 (16) Sammanfattning Syftet med detta arbete var att utvärdera sex energiåtgärder för ett standarhus som idag värms med en elpanna. Analysen är gjord med LCC-beräkningar (Life Cycle Cost). Dessutom har studerats hur de olika alternativen påverkar användningen av primärenergi. Inga återinvesteringar eller servicekostnader är medräknade i kalkylerna. Baserat på genomförda beräkningar av primärenergi och LCC, med tillhörande analys och känslighetsanalys, konstateras att alternativet med fjärrvärme och roterande FTX, är det mest lönsamma (sjätte stapeln lägst i figur 1). Investering -ev. restvärde Fjärrvärme El kkr Figur 1. Nuvärdeskostnad för de sex olika åtgärdsförslagen och status quo (sista stapeln). (Kalkylränta 6 %, energiprisutveckling +3 % per år, kalkyllängd 25 år.) Om en högre kalkylränta används ger alternativet med att enbart konvertera till fjärrvärme det bästa LCC-resultatet (fjärde stapeln). Detta alternativ ger också den kortaste pay-off-tiden. Frånluftsvärmepumpen (stapel 1) har svårt att konkurrera med fjärrvärmen (stapel 2-6), vilket till stor del beror på att elpriset är mycket högre än priset på fjärrvärme. Det alternativ som kräver lägst primärenergi är lösningen med fjärrvärme och roterande FTX. Näst lägst användning av primärenergi har alternativet med kombinerad frånluftsvärmepump, roterande FTX och fjärrvärme. Enligt beräkningarna är fjärrvärme ett lönsamt alternativ för småhus som idag värms med en elpanna.
3 RAPPORT 3 (16) Abstract The aim of this work was to compare the life cycle cost, LCC, of six different heating systems for a one-family-housing, today heated with an electrical heater. Usage of primary energy was presented for each alternative. The following six alternatives were calculated and evaluated: 1. Exhaust air heat pump 2. Exhaust air heat pump and district heating 3. Exhaust air heat pump, district heating, supply and exhaust fans with rotating heat exchanger 4. District heating 5. District heating and supply and exhaust fans with fluid-coupled heat exchanger 6. District heating and supply and exhaust fans with rotating heat exchanger Energy prices were set to SEK 1,5 per kwh (electricity) and SEK 0,72 per kwh (district heating). No maintenance cost is included in the calculations. With an imputed interest of 6 % and a yearly energy price increase of 3 %, alternative 6 is most profitable. Alternative 3 has the lowest annual energy cost, but the longest payback. Alternative 4 has the shortest payback, but the second highest annual energy cost. A comparison of primary energy usage shows that alternative 3 and 6 have the lowest specific energy utilization. Alternative 3 has the lowest regular energy utilization.
4 RAPPORT 4 (16) Innehåll 1 Inledning Bakgrund och syfte Avgränsningar 5 2 Förutsättningar huset 6 3 Investeringsalternativ Fjärrvärme Frånluftsvärmepump Värmeåtervinning - FTX FTX kombinerat med frånluftsvärmepump 8 4 Resultat Känslighetsanalys Användning av primärenergi Jämförelse med Boverkets byggregler 14 5 Diskussion och slutsats 15 6 Förslag på fortsatt arbete 16 7 Referenser 16
5 RAPPORT 5 (16) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Svensk Fjärrvärme har fått flera frågor kring vilka system som är mest lönsamma utifrån kapitalkostnad och miljöaspekter. Svensk Fjärrvärme bad därför ÅF att studera investeringskostnaderna för normalt förekommande system för en villa. Under senare år har ökade energikostnader och fokus på klimatförändringarna gjort att småhusägare behöver värdera både kostnaden och miljöaspekten för val av uppvärmningssystem. Därför är begreppet primärenergi med i beslutsunderlaget vid en jämförelse mellan de aktuella alternativen. Alternativen har här också jämförts med nybyggnadskraven i BBR 2008, som gäller för bygganmälningar från och med 1 januari 2010 för att se huruvida de studerade alternativen är tillåtna vid nybyggnation. 1.2 Avgränsningar Enbart sex alternativ har utvärderats. I denna studie har bortsetts från underhållskostnader. Sådana åtgärder som krävs för att upprätthålla tänkt funktion under systemets livslängd finns är således inte med i beräkningarna. Hänsyn har heller inte tagits till återkommande service, resurser i form av reservdelar och dokumentation, samt tillgänglighet för dessa. Dessa komponenter kan komma att påverka totalkostnaden väsentligt och för vissa system kan de komma att utgöra en högre kostnad än den ursprungliga investeringen. Som indata i livscykelberäkningarna har energiprisutvecklingen antagits vara +3 % per år, kalkylräntan 6 % och investeringarnas livslängd 25 år. Dessa antaganden innebär givetvis i sig begränsningar av studien. Resultaten påverkas om el- och fjärrvärmepriserna inte följer varandra så som här antagits.
6 RAPPORT 6 (16) 2 Förutsättningar huset Ett standardhus har antagits för att kunna jämföra de olika alternativen. Huset är 130 m 2 (A temp ) stort, utrustat med elpanna för uppvärmning och varmvattenberedare. Ventilationen är av typen mekanisk frånluft. Värmebehovet för byggnaden är 140 kwh/m 2. Detta ger en årlig värmeanvändning på kwh, vilka antas fördelade enligt följande: Ventilation 32% Avlopp 11% Transmission 57% Figur 2. Fördelning av värmeförlusterna för standardhuset De beräknade ventilationsförlusterna är baserade på dagens ventilationskrav. Varje person antas använda ca 16 m 3 varmvatten per år och 62 m 2 i boendeyta 1. Detta innebär att värmebehovet för varmvatten är ca kwh per år.
7 3 Investeringsalternativ De sex investeringsalternativen som har utvärderats är RAPPORT 7 (16) 1. Frånluftsvärmepump (FVP) 2. Frånluftsvärmepump kombinerat med fjärrvärme (FVP + FJV) 3. FTX kombinerad med frånluftsvärmepump och fjärrvärme (FTX+ FVP+ FJV) 4. Fjärrvärme (FJV) 5. FTX vätskekopplad med fjärrvärme (FJV+ FTX-vätskekopplat) 6. Roterande FTX och fjärrvärme (FJV+ FTX-roterande) Nedan följer antaganden och indata för beräkningarna. Alla priser är inklusive moms. 3.1 Fjärrvärme Priset för fjärrvärme är satt till 72 öre/kwh, ett medelvärde från Nils Holgersson-studien En känslighetsanalys har genomförts för ett lågt och ett högt fjärrvärme pris, 60 respektive 80 öre/kwh. Kostnaden för att köpa och installera en fjärrvärmeväxlare har uppskattas till kr. Kostnad för anslutning till fjärrvärmenätet är betydligt svårare att uppskatta, eftersom det rör sig om ännu fler parametrar som påverkar priset. Här har ett enkelt alternativ valts där fjärrvärme finns nära byggnaden och investeringen uppskattas till kr Frånluftsvärmepump En frånluftvärmepump dimensioneras efter den värmemängd som kan återvinnas ur frånluftsflödet. Värmepumpen används i detta system till att producera både värme och varmvatten. Avluftstemperaturen har antagits till 4 ºC. Detta innebär att pumpen beräknas kunna täcka ca 45 % av det totala värmebehovet för byggnaden, (antaget årsmedel-cop är 3). Parametrar som påverkar hur stor del av värmebehovet som värmepumpen klarar att täcka, beror i första hand på storlek av frånluftsflödet, avluftstemperatur och hur stor andel av det totala värmebehovet som uppvärmning av tappvarmvatten utgör. Investeringen för frånluftsvärmepumpen är uppskattad till kr. Investeringen kan variera mycket beroende på modell och utförbarhet att installera. Elpriset är antaget till 1,50 kr/kwh.
8 3.3 Värmeåtervinning - FTX RAPPORT 8 (16) Två alternativ för återvinning av värme ur frånluften till tilluft är analyserade; vätskeburen värmeåtervinning och roterande värmeväxlare. Uppskattade temperaturverkningsgrader för de olika alternativen är 50 % respektive 75 %. Detta innebär att värmebehovet är 17 % lägre med vätskeburen och 25 % lägre med roterande växlare än utan värmeåtervinning. Elanvändning blir något högre eftersom det behövs en tilluftsfläkt. Hänsyn till detta är tagen i beräkningarna. Investeringskostnaderna uppskattas till kr respektive kr. 3.4 FTX kombinerat med frånluftsvärmepump Alternativet med värmeåtervinning och frånluftsvärmepump innebär att först återanvänds värmen ur frånluften till tilluften med en roterande värmeväxlare, sedan används en värmepump till att kyla ner frånluften ytterligare. För detta system krävs investering i både ett FTX-aggregat och i en frånluftsvärmepump.
9 RAPPORT 9 (16) 4 Resultat Genom att jämföra de olika alternativens årliga energikostnader kan en återbetalningstid erhållas, d v s hur lång tid det tar innan de investerade medlen är återbetalade, en pay-off-tid. I nedanstående tabell ses att enbart installation av fjärrvärme har den kortaste pay-off-tiden. En stor anledning till att detta alternativ har den kortaste pay-offtiden är den låga investeringen. Tabell 1. Pay-off -tider och årliga energikostnader. Investering (kkr) Årlig energikostnad (kkr) Årlig energibesparing (kkr) Pay-off (år) Systemalternativ FVP + Elpanna ,3 FVP+ FJV ,6 FJV + FVP + FTX ,9 FJV ,6 FJV + FTX vätskekopplat ,7 FJV + FTX roterande ,1 Elpanna (dagens status) Pay-off-tid är ett trubbigt analysinstrument för att jämföra olika investeringsalternativ, eftersom inte kostnader, intäkter och besparingar över hela livslängden beaktas utan enbart hur fort de investerade pengarna återbetalas. När kostnader för livscykeln beaktas, erhålls ett annat resultat, se figur 3.
10 RAPPORT 10 (16) Investering -ev. restvärde Fjärrvärme El kkr Figur 3. Nuvärdeskostnader för de olika alternativen. (Kalkylränta 6 %, energiprisutveckling 3 % per år, livslängd 25 år.) I ovanstående figur ses att alternativet med installera fjärrvärme och roterande värmeväxlare (stapel 6) är det mest lönsamma alternativet. Anledningen är att det alternativet kräver en liten investering och har en låg årlig energikostnad.
11 RAPPORT 11 (16) 4.1 Känslighetsanalys Kalkylräntan är en viktig parameter när det gäller att värdera investeringar mot varandra. I de hittills redovisade beräkningarna var kalkylräntan 6 %, vilket kan ses som en normal bankränta. Om en riskparameter läggs in i räntan kan den istället sättas till 9 %. Då blir livscykelkostnaden för de olika alternativen som i figur 4. kkr Investering -ev. restvärde Fjärrvärme El Figur 4. Nuvärdeskostnader för de olika alternativen, med 9 % kalkylränta. (Årlig energiprisutveckling +3 %, livslängd 25 år). Den högre kalkylräntan gör att alternativet att bara installera fjärrvärme blir det mest lönsamma. Energiprisutvecklingen är en stor osäkerhet vid energikalkyler. I figur 5 visas resultat från livscykelberäkningarna då energipriserna antas öka årligen med 5 % istället för 3 % Investering -ev. restvärde Fjärrvärme El kkr Figur 5. Nuvärdeskostnader för de olika alternativen, med 5 % energiprisutveckling. (Kalkylränta 6 %, livslängd 25 år.)
12 RAPPORT 12 (16) Alla 6 åtgärdsalternativen blir med en högre prisutveckling mer lönsamma. Det är fortfarande fjärrvärme med roterande värmeväxlare som är mest lönsamt. Eftersom fjärrvärmepriset är en lokal företeelse görs en känslighetsanalys på fjärrvärmepriset. Först med ett lågt fjärrvärmepris 60 öre/kwh, se figur 6, och ett högt 80 öre/kwh, se figur 7. kkr Investering -ev. restvärde Fjärrvärme El Figur 6. Nuvärdeskostnader för de olika alternativen, med fjärrvärmepris 60 öre/kwh 3 % energiprisutveckling. (Kalkylränta 6 %, livslängd 25 år.) Med ett lägre fjärrvärmepris blir lösningarna med fjärrvärme ännu mer lönsamma. kkr Investering -ev. restvärde Fjärrvärme El Figur 7. Nuvärdeskostnader för de olika alternativen, med fjärrvärmepris 80 öre/kwh 3 % energiprisutveckling. (Kalkylränta 6 %, livslängd 25 år.) Även vid ett relativt högt fjärrvärmepris är fjärrvärmekombinerat med FTX den lösning som ha den bästa lönsamheten.
13 RAPPORT 13 (16) Rent ekonomiskt är det således alternativet med att installera fjärrvärme tillsammans med en roterande värmeväxlare som är det mest intressanta alternativet. Om kalkylräntan är högre eller om kort pay-off-tid har ett stort egenvärde, kan den roterande värmeväxlaren väljas bort och enbart fjärrvärme installeras 4.2 Användning av primärenergi Primärenergi är en teknisk term för energi som inte har omvandlats till annan form av energi. Primära energikällor kan omvandlas till mer användbara former, till exempel elektricitet. I detta arbete har följande primärenergifaktorer använts för att omvandla energianvändningen till användning av primärenergi 4 : el: 2,5 fjärrvärme: 0,83 Primärenergianvändning [kwh/m 2 ] Figur 8. De olika lösningarnas primärenergibehov per kvadratmeter och år. Ur figur 8 ses att de alternativ som använder minst primärenergi är lösningen med fjärrvärme kombinerad med roterande FTX (stapel 6), strax följd av fjärrvärme kombinerad med roterande FTX och frånluftvärmepump (stapel 3). Anledningen är att de båda alternativen har en låg energianvändning med fjärrvärme som det dominerande energislaget.
14 4.3 Jämförelse med Boverkets byggregler RAPPORT 14 (16) Resultaten för energianvändningen i byggnaden efter åtgärder (se figur 9) kan sättas i relation till de energikrav som finns vid nybyggnation, Boverkets Byggregler, (BBR). 5 För bostadshus som ligger i klimatzon III (söder om Gävle, Dalarnas och Värmlands län) krävs att den specifika energianvändningen är högst 110 [kwh per m 2 A temp och år]. Kraven är hårdare för eluppvärmda byggnader. Då gäller att elanvändningen är högst 55 kwh/m 2. Det finns även ett maximum på installerad eleffekt för uppvärmning som är 4,5 kw för 130 m 2. energianvändning [kwh/m²] FVP FVP + FJV FVP + FJV + FTX Figur 9. De olika alternativens energianvändning per kvadratmeter och år. De alternativ som klarar BBR-kraven är frånluftsvärmepumpen kombinerad med fjärrvärme (stapel 2), frånluftsvärmepumpen kombinerad med fjärrvärme och FTX (stapel 3) och fjärrvärme med roterande FTX (stapel 6). Alternativet att enbart installera fjärrvärme (stapel 4), liksom alternativet med fjärrvärme kombinerat med vätskekopplat FTX (stapel 5) klarar inte kraven för nybyggnation. Den genomsnittliga frånluftsvärmepump som vi har antagit klarar inte kravet för elvärme om högst 55 kwh/m²,år (stapel 1). Det finns frånluftsvärmepumpar som fungerar med avluftstemperaturer så låga som -15 ºC. Det är möjligt att en sådan pump skulle klara kravet bättre. Denna utrustning är dock dyrare än den som vi har räknat med. FJV FJV + FTX vätskekopplat FJV + FTX roterande El Fjärrvärme Det finns även krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för klimatskalet
15 5 Diskussion och slutsats RAPPORT 15 (16) Genomförda beräkningar av livscykelkostnader, med tillhörande analys och känslighetsanalys, visar att alternativet med fjärrvärme och roterande FTX, är det mest lönsamma med våra grundantaganden. Detta är även det bästa alternativet när priset på fjärrvärme varieras. Det är svårt att förutse utveckling på framtida energikostnader. Samma prisutveckling har antagits på fjärrvärme och el. Historiskt har dock elpriset stigit mer än fjärrvärmepriset, under den senaste tio åren har det totala elpriset stigit med ca 80 % vilket skall jämföras med ca 32 % på fjärrvärme 2. Samtidigt har inflationen (KPI) varit ca 17% under samma period. Om en högre kalkylränta används ger alternativet med enbart konvertering till fjärrvärme det bästa LCC-resultatet. Detta alternativ ger också den kortaste payoff-tiden. Det alternativ som har lägst användning av primärenergi är alternativet med fjärrvärme och roterande FTX, strax följt av alternativet med fjärrvärme kombinerat med roterande FTX och frånluftsvärmepump Alternativet att kombinera ett FTX-aggregat med en frånluftsvärmepump är idag inte vanligt, vare sig i småhus eller i andra byggnader. Investeringen är också den största vilket ger den längsta pay-off-tiden. Det är tveksamt huruvida systemet skulle visa sig lönsamt då även drift och underhållskostnader vägs in. Ett vätskeburet återvinningssystem är idag inte heller ett vanligt system för småhus, men installeras ibland i större byggnader där till- och frånluften inte är placerad på samma ställe. Det visar sig också i våra kalkyler att det är bättre att satsa på en roterande värmeväxlare eftersom den har en bättre verkningsgrad. Frånluftsvärmepumpen har svårt att konkurrera med fjärrvärmen. Detta beror till stor del på att elpriset är högt jämfört med fjärrvärmepriset. Enligt våra beräkningar, klarar inte den traditionella frånluftsvärmepumpen BBR-kraven. Eftersom inga återinvesteringar eller servicekostnader är medräknade i kalkylerna är det troligt att driftkostnaderna för alternativen med många rörliga delar kommer att få det svårare i en mer detaljerad lönsamhetskalkyl. Bland annat behöver sannolikt frånluftvärmepumpens kompressor bytas minst en gång under livscykeln på 25 år. Enligt beräkningarna är fjärrvärme ett mycket lönsamt alternativ för småhus med en elpanna. Detta gäller dock enbart då det finns ett fjärrvärmenät i närheten.
16 6 Förslag på fortsatt arbete RAPPORT 16 (16) En intressant frågeställning är hur de nya BBR-kraven slår för olika uppvärmningsalternativ. Andra angelägna frågor är: Vilka alternativ är idag möjliga vid nybyggnation och hur ser kostnadsbilden ut? Hur står sig den nya generationens frånluftsvärmepumpar som klarar BBR sig mot fjärrvärme? Vilket är det bästa uppvärmningsalternativet för småhus med passivstandard? Det skulle vara intressant med en liknande studie för flerbostadshus. 7 Referenser 1. Indata för energiberäkningar i kontor och småhus, Boverket, okt Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, en avgiftsstudie för år 2009, 3. Härnösand Energi & Miljö AB, telefonsamtal Primärenergifaktorer Elmixen enligt EU direktivet 2206/32/EG och fjärrvärmemixen enligt Svensk Fjärrvärme. 5. Regelsamling för byggande, BBR Supplement februari 2009, 9 Energihushållning
Bilaga Riktlinjer LCC
Bilaga Riktlinjer LCC Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Riktlinjer LCC Augusti 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna
Läs merGår det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?
Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt
Läs merDet händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten 2011-10-15. Åsa Wahlström CIT Energy Management
Renovering ned till nära nollenergi Åsa Wahlström CIT Energy Management Det händer nu Det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda Förslag i strategi för främjande av lågenergibyggnader Boverkets
Läs merKostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda
RAPPORT 2018:14 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda RU 12 - Jämförelse med föreslagna krav 2021 Kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders energiprestanda RU 12 - Jämförelse
Läs merVad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller
Vad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller Emma Karlsson Bakgrund Lönsamhet är nyckeln för att få igenom energieffektiviseringsåtgärder Variationen i fjärrvärmeprismodellernas uppbyggnad
Läs merVad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller
Vad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller Slutseminarium Halvera Mera / Totalmetodiken 3.0 2017-06-15 Bakgrund Lönsamhet är nyckeln för att få igenom energieffektiviseringsåtgärder
Läs merManual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad
1 (16) Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad Förklaringar och exempel EM2000, v5.1, 2017-07-21 2 (16) Datum Om LCC-verktyget och den här manualen Den här manualen hör till ett LCC-verktyg
Läs merVad är värdet av en sparad kwh?
Vad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller Emma Karlsson Simon Andersson Bakgrund 2016 Lönsamhet är nyckeln för att få igenom energieffektiviseringsåtgärder Variationen i fjärrvärmeprismodellernas
Läs merEnergieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus
Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning
Läs merFrån energikartläggning till åtgärdsplan
1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.
Läs merLönsamhetskalkylering. Halvera Mera Etapp 1
Lönsamhetskalkylering Halvera Mera Etapp 1 Analys av kostnader och lönsamhet i Bebos ombyggnadsprojekt Bakgrund: förstudier Fastighetsägare inom gruppen BeBo har genomfört förstudier med målet att hitta
Läs merHur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?
Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara
Läs merSkånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april
Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning
Läs merASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels
ASES Active Solar Energy Storage Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels 2017-06-21 1 Sweden and cold climate 2 Warm summers 3 Heat and electricity free if produced on the property area. Energy input 150 kwh/m
Läs merEnergieffektivisering i befintliga flerbostadshus
Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus Fastighetsägarnas hus Stockholm 19 mars 2013 Peter Filipsson CIT Management CIT Management Peter Filipsson Catrin Heincke Åsa Wahlström Danfoss Värmepumpar
Läs merENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM
Uppdrag: Energideklaration Brf Mörby 15 Uppdragsnummer: 30250708 Handläggare: Viktor Naeslund ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM Denna rapport har upprättats på uppdrag av Brfen och ingår som bilaga
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:
Läs merTekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)
Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet
Läs merHur räknar vi ekonomi och LCC för geoenergi? Michael Hägg, Sweco
Hur räknar vi ekonomi och LCC för geoenergi? Michael Hägg, Sweco 1 Innehåll Erfarenheter LCC-teori Personliga uppfattningar 2 Lönsamhetsberäkningar på 00-talet Ofta rak pay-off tid i förhållande till ett
Läs merLCC - ett verktyg för ständig förbättring
1 LCC - ett verktyg för ständig förbättring Teknikval och erfarenheter i egenutvecklade projekt hos Skanska Projektutveckling i Sverige Jonas Gräslund, Skanska Projektutveckling Kontorsbyggnader 2 LCC
Läs merVärmepumpar i Flerbostadshus Stockholmshem
Värmepumpar i Flerbostadshus Stockholmshem 20150312 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet 4 000 lgh Senare 4
Läs merOptimering -av energibesparingar i en villa.
Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande
Läs merSenaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik
Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot
Läs merRapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten
Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Fastighetsbeteckning Grankotten mindre 14 Ägarens namn Adress Postadress Energiexpert Brf Månberget Hus A 14930 Nynäshamn
Läs merMiljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19
NR U 5226 MAJ 2015 RAPPORT Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19 Exempelbyggnader För Boverket och Energimyndigeheten Martin Erlandsson Författare: Martin Erlandsson
Läs mermyter om energi och flyttbara lokaler
5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med
Läs merKostnader för energi i byggnader
Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Norby 99:6. Byggnadens adress. Datum Energiexpert. Nya Valsätravägen 22A
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norby 99:6 Byggnadens adress Nya Valsätravägen 22A 756 46 Uppsala Datum 2018-01-08 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Fyrbovägen 28 Email:
Läs merBRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11
TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Sävja 34:20 Byggnadens adress Bonadsvägen 100 757 57 Uppsala Datum 2018-05-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merOptimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Läs merUppvärmning av flerbostadshus
Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende
Läs merKostnadsoptimala nivåer. Linda Lagnerö
Kostnadsoptimala nivåer Linda Lagnerö Krav på energiprestanda, EP pet Kategori Gällande minimikrav Föreslagna krav 2020 Primärenergital EP pet, kwh/ m 2 Atemp, år Primärenergital EP pet, kwh/ m 2 Atemp,
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Sjöändan 1:17 Byggnadens adress Metsjövägen 9 76291 Rimbo Datum 2016-10-04 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning PS Energideklaration
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merEnergiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08. Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av:
Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 2011-04-08 Upprättad av: Mats Romson Granskad av: Godkänd av: RAPPORT Energiutredning Energisparåtgärder, Fittja gård 1 Kund SABO Konsult WSP Systems 121
Läs merAdministrativa uppgifter
1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:
Läs merEnergideklarationsrapport
Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna
Läs merGeoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson
Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager
Läs merLönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33
Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fjällbo 1:77. Fjällbo Selknä 133
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Fjällbo 1:77 Byggnadens adress Fjällbo Selknä 133 75597 Uppsala Datum 2017-10-30 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning UPPSALA NÅNTUNA 37:70. Byggnadens adress Nåntuna Backe 18.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning UPPSALA NÅNTUNA 37:70 Byggnadens adress Nåntuna Backe 18 75759 Uppsala Datum 2018-10-12 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merBYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK
1(8) BILAGA 4 BERÄKNING AV KOSTNADER BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1999-02-15 2 (8) BERÄKNING AV KOSTNADER 1 BERÄKNINGSMODELL För
Läs merEnergikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion
Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion Vad innebär de för utformning och teknikval? Vad är BEN? Catarina Warfvinge, Bengt Dahlgren AB Regeringsuppdrag ligger vanligen bakom Boverkets skärpningar
Läs merNetto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi
2014-12-17 1 ATON Teknikkonsult AB Netto värme eller värmeförlusttal - istället för använd energi Alternativa förslag NNE-begrepp Energikrav - begrepp och systemgränser Värme Eje Sandberg ATON Teknikkonsult
Läs merEnergideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F
Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter
Läs merEnergi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus
Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet
Läs merFÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV
FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV Svein Ruud 3 oktober 2018 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Systemgräns i BBR 12-24: Köpt/inlevererad energi Hushållsel ingår ej
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Valsätra 11:6.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Valsätra 11:6 Byggnadens adress Stackvägen 12 756 47 Uppsala Datum 2018-10-26 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merRapport Energideklaration Västan 9A Kulladalsvägen 40 Vaxholm. Linus Söderman
Rapport Energideklaration Kulladalsvägen 40 Vaxholm Linus Söderman Innehållsförteckning Rapport... 1 Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Steninge 8:716
Utgåva 1:1 2013-05-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Steninge 8:716 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merByggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931
ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal
Läs merLCC-analys Farstavikens skola/ekedal
Bilaga 4 LCC-analys Farstavikens skola/ekedal LCC - livscykelkostnad Vid val av en framtida lösning är det viktigt att ta hänsyn till LCC, d.v.s. livscykelkostnad. Genom att se på kostnaderna under hela
Läs merSolel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik
Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37
Läs merRapport - Energideklaration
Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman
Läs merTelefon:
Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler
Läs merLinus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm
Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...
Läs merLCC - livscykelkostnadsanalys
LCC - livscykelkostnadsanalys Allmänna uppgifter Uppdragsnummer 117 Uppdragsbenämning By 2-6 projektering Handläggare Claes Regander Pontus Magnusson Kalkylen utförd 216-11-17 Kalkylen avser Geoenergianläggning
Läs merRAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren
RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland
Läs merBrf Utsikten i Rydebäck
2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av
Läs merNya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle
Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida
Läs merVälkommen in i min energivärld! Energisituationen i världen Småhus allmänt
Innehåll Välkommen in i min energivärld! 5 Energisituationen i världen 8 Vad finns det då för alternativ till oljan? 9 Energisituationen i EU-(EG-)området 10 Energisituationen i Sverige 11 Varför har energifrågan
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37
Läs merEnergiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science
Energiberäkningar föreställningar och fakta Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkning vad? En mer eller mindre kvalificerad prediktion (förutsägelse) av en byggnads energianvändning under
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016
1(11) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-24 Remisslämnare Per Jonasson Organisation Svenska Kyl & Värmepumpföreningen
Läs merTa kontroll över energianvändningen
Ta kontroll över energianvändningen Transmissionsförluster Tappvarmvatten Ventilationsförluster Fjärrvärme alt. olja Elenergi Process- och Solinstrålning personvärme Vem är jag? EVU Energi & VVS utveckling
Läs merENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem
ENVA Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem Författare: Therese Näsman och Rickard Waern, Hållbar utveckling Väst Maj 2013 Livscykelkostnadsanalys, LCC Att endast
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har
Läs merEnergideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52
Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas
Läs merBygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem
1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en
Läs merLivscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION
Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION Byggnadens nytta Långsiktigt byggnadsvärde = Samhällsekonomiskt intressant Långsiktigt effektiva byggnader är sådana
Läs merBBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund
BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften Mikael Näslund Remisser 7 mars för BBR och BED BBR, avsnitt 1, 5, 6 och 9 o Avsnitt 1 Inledning och bilaga med ikraftträdande 1 juli 2018 o Avsnitt
Läs merUtredning av kostnadsoptimal energieffektivisering i befintliga flerbostadshus
Utredning av kostnadsoptimal energieffektivisering i befintliga flerbostadshus Peter Filipsson Catrin Heincke Åsa Wahlström CIT Energy Management Göteborg, februari 2013 Förord Som ett tillägg till det
Läs merVärmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013
Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation
Läs merRapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. Joakim Iveroth projektledare
Rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad Joakim Iveroth projektledare joakim.iveroth@boverket.se Uppdraget Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 9 har implementerats
Läs merVentilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24
Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat
Läs merDefinition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser
Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TÖRESTORP 2:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-08-27 Byggnadens adress: JUNG SVEN BENGTSGÅRDEN 1 53592 KVÄNUM Utetemperatur: 16
Läs merBilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål
Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar
Läs merEnergirapport med smarta tips
Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 2018-04-18 Adress/ort: Odens Väg 24A, 24B Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Fastställande
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄSHULTA-ÖKNA 3:16 Besiktningsuppgifter Datum: 2018-05-04 Byggnadens adress: ÖSTERBY ÖRNHAGEN 63517 NÄSHULTA Utetemperatur: 14 C
Läs merEnergisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013
Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm Om detta vill
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Kedjehus Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 32:5 Byggnadens adress Liljegatan 20B 75324 Uppsala Datum 2016-07-18 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration
Läs merSolfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg
Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning
Läs merRätt ventilation på fel plats kostar mer än det smakar
Rätt ventilation på fel plats kostar mer än det smakar eller, varför blir det inte som jag tänkt Vätterhem, Torbjörn Lundgren 2013-11-06 Sid 1 Bostads AB VätterHem i Jönköping Bostäder & Lokaler 8 200
Läs merHalvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP
Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB Peter Ström, WSP Beskrivning 2 Fastigheten uppförd 1939 Atemp 2 140 kvm 17 lägenheter, 47 % Lokaler 33 % 5 våningsplan + källare 2 trapphus Teknik
Läs merErfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar. Kungsbacka kommun Gustav Larsson
Erfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar Kungsbacka kommun Gustav Larsson Kungsbacka kommun Förvaltningen för Service Serviceområde fastigheter Lokalvård, Upphandling, Medborgarservice, Måltid
Läs merVAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD
VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:
Läs mer2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864
Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se
Läs merRAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning under 3 år. IG Passivhus Sverige 2015-03-05
2015-03-05 RAPPORT Förskolan Trädgårdsstaden Uppföljning under 3 år IG Passivhus Sverige Tel: 0470-70 51 74 Fax: 0470-70 51 79 Mobil: 0709-123 096 Organisationsnummer: 556862-5635 Adress: Honnörsgatan
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje - Asplund 1:1 Byggnadens adress Hallstaviksvägen 539 76391 Hallstavik Datum 2017-02-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning
Läs merFörslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik
Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 67:15 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-15 Byggnadens adress: RANGELTORPSGATAN 29 41269 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:
Läs merFörstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad
Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad 2017 03 03 JB EcoTech Solenergi AB Telefon: 0704-333 217 Jonas.buddgard@jbecotech.se www.jbecotech.se 2017 03 03 Bakgrund Avsikten med denna förstudie
Läs merBakgrund. Hallens med installationer. Utredning Höörs ishall.
Unr: Uppdragsnamn: Handläggare Lindborg Ola Tel 010 5055178 Mobil 010 5055178 Fax 010 5055190 Ola.Lindborg@afconsult.com Datum 2009-02-05 Utredning Höörs ishall Vår referens 541567 Utredning Höörs ishall.
Läs merÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration
ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13
Läs merindata och resultat
www.energiberakning.se, indata och resultat Skriv ut Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Norrtälje Spillersboda 1:236 Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts
Läs mer