Befolkningsprognos

Transkript

1 Befolkningsprognos Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Maria Kronogård Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering

2 2 Stadskontoret Befolkningsprognos

3 Förord För att ha en god handlingsberedskap för framtidens kommunala verksamhet behöver vi blicka framåt. Befolkningsutvecklingen i Malmö och var stadens nya invånare bosätter sig har stor inverkan på utbyggnaden av bl.a. bostadsområden, skolor, förskolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar. För den ekonomiska planeringen är befolkningsutvecklingen viktig bland annat vid beräkning av skatteunderlag och den ekonomiska resursfördelningen. Malmös befolkning har vuxit stadigt de senaste 29 åren och hälften av Skånes totala befolkningstillväxt sker i Malmö. Om tio år är vi ytterligare fler Malmöbor. Malmö är den demografiska och ekonomiska motorn för Skåne. Att Malmö är en fortsatt attraktiv och konkurrenskraftig stad är en fråga för hela regionen och Sverige. Antalet födda ökar stadigt varje år och många väljer att flytta till Malmö från andra städer och länder. Med Malmöborna som utgångspunkt ställer det krav på hur vi planerar den framtida kommunala verksamheten. Malmö är den nära storstaden med samlade kvalitéer och ett varierat utbud av kultur, service, konsumtions- och arbetsmöjligheter. Det handlar om att fortsätta att ge alla Malmöbor, oavsett ålder, kommunal service med hög kvalitet. Den förväntade stora ökningen av antalet barn gör utbyggnadstakten av skolverksamheten till en särskild utmaning för staden. Bostadsutbudet behöver i högre grad motsvara behovet och utvecklas på ett sådant sätt att fler Malmöbor kan efterfråga bostäderna. Genom utbyggnad av kollektivtrafik och infrastuktur kan befolkningstillväxten mötas så att alla som reser i eller pendlar till och från Malmö upplever vardagen som enkel och effektiv. Malmö är en spännande stad med en mångfald av människor och mötesplatser och där storstadsutbudet finns nära till hands till fots och med cykel. Malmö är en dynamisk och levande stad i en ständig förändring och utveckling. Det är svårt att förutsäga framtiden men genom att metodiskt analysera omvärlden försöker vi förstå samtiden vi befinner oss i. På så sätt kan analysen ge stöd i kortsiktiga och långsiktiga prioriteringar för den framtida kommunala verksamheten, där social sammanhållning står högst upp bland stadens framtida utmaningar. Malmö Jan Haak Planeringsdirektör 3 Stadskontoret Befolkningsprognos

4 4 Stadskontoret Befolkningsprognos

5 Innehållsförteckning Befolkningsprognos Sammanfattning... 6 Prognosresultat... 8 Inledning... 8 Befolkningsprognos för Skåne fram till år Sammanfattning av antaganden för prognosen fler Malmöbor år åringarna en dominerande åldersgrupp i Malmö fler Malmöbor i genomsnitt per år fram till år Bostadsbyggandets effekt på prognosresultatet Stark befolkningstillväxt i Malmös utbyggnadsområden åringar i Malmö år Variation i efterfrågan och antal inskrivna barn Målsättning om nya förskoleplatser Behov av fler kvalificerade förskolelärare Behov av 500 nya lärare fram till Utbyggnad av skollokaler Stort rekryteringsbehov av lärare Minskning av 16-19åringar fram till Gymnasielevernas sökmönster fler åringar år Kommunalekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen Konsekvenser för kommunens intäkter Ökad efterfrågan och konsekvenser för kommunens kostnader Förändrad befolkningsstruktur ger ökad försörjningskvot Slutsatser Bilaga Prognosantaganden för Malmö år Geografiska områden i befolkningsprognosen Bostadsbyggande i Malmö In- och utflyttning i Malmö Antal födda barn Antalet avlidna Bilaga Stadskontoret Befolkningsprognos

6 Sammanfattning Över nya Malmöbor under år 2013 Under 2013 ökade befolkningen med strax över personer och den totala folkmängden uppgick till nästan Malmöbor. Befolkningsprognosen sträcker sig över perioden för staden som helhet och lägre geografiska områden så som delområden över perioden förväntas den totala befolkningen i Malmö öka med personer 2014 förväntas den totala befolkningen öka med personer. Cirka förväntas födas och avlida vilket ger ett födelsenetto på Inflyttningen förväntas öka till cirka och utflyttningen till vilket ger ett flyttningsnetto på Den totala befolkningen förväntas vid utgången av 2014 vara cirka Malmöbor nya Malmöbor år 2025 År 2020 förväntas Malmös befolkning passera invånare. Både in- och utflyttningen förväntas öka under hela prognosperioden fram till År 2025 förväntas det födas strax över barn i Malmö. Totalt förväntas befolkningen ha ökat med cirka personer fram till 2025 vilket motsvarar hela befolkningen i Kalmar kommun. Stor ökning av antalet barn Vid utgången av 2013 fanns det ca åringar i Malmö och år 2025 bedöms antalet uppgå till , en ökning med barn. Även 6-15-åringarna förväntas öka och vara år 2025, en ökning med ca barn. Antalet åringar förväntas minska fram till år 2017 för att sedan börja öka igen och fram till år 2025 beräknas antalet vara cirka personer. Bland de äldre sker ökningarna framförallt i åldergrupperna år och år, en ökning med sammanlagt strax över personer. Gruppen år ökar med strax under personer medan åldrarna däröver totalt sett förväntas minska fram till år Behov av 500 nya lärare till och med år 2016 Från 2013 t.o.m ökar antalet 6-15 åringar med ca barn. Med en bibehållen lärartäthet kommer grundskolorna behöva rekrytera knappt 500 nya lärare t.o.m för att endast täcka upp behovet utifrån en större elevgrupp. Detta motsvarar lite drygt alla de grundskollärarstudenter som förväntas ta examen på Malmö högskola under denna period. Förväntad nybyggnation ger fler Malmöbor fram till 2019 Bostadsbyggandet i kommunen har stor inverkan på prognosen och den förväntade förändringen av antalet Malmöbor. Totalt förväntas befolkningen öka med personer under Av denna totala ökning antas ske i den prognostiserade nybyggnationen. Fram till 2019 är den totala effekten av all nybyggnationen en ökning med drygt fler Malmöbor. 6 Stadskontoret Befolkningsprognos

7 Utvecklingen av antalet 1-5 åringar innebär att antalet förskoleplatser behöver byggas ut med ca platser (netto) fram till 2018 och ca 400 förskollärare behöver nyrekryteras årligen fram till Ökad efterfrågan på kommunal service År 2013 var försörjningskvoten 1 1,60 för Malmö 2, utifrån befolkningsprognosen fram till år 2025 beräknas försörjningskvoten att bli 1,65 år Försörjningskvoten visar hur många inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder ska försörja genom sitt arbete. Befolkningsförändringarna ställer stora krav på kommunen att arbeta långsiktigt och förebyggande för att tillgodose olika åldergruppers efterfrågan och behov av kommunal service. Detta gäller såväl utbyggnad av lokaler som rekrytering av rätt kompetenser som utbyggnad av infrastruktur och bostäder. Hur kommunens kostnader påverkas av den prognostiserade befolkningsökningen beror på befolkningens socioekonomiska struktur samt i stor utsträckning på den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter. Till följd av de senaste årens befolkningsökning är många av stadens verksamheter antingen redan vid fullt kapacitetsutnyttjande, eller åtminstone väldigt nära. Detta syns inom förskola och skola, där utbyggnad pågår, men även inom äldreomsorg och stöd och service till funktionshindrade. När inte platser finns inom befintlig verksamhet för att bemöta nya invånares behov blir marginalkostnaden för att tillgodose ytterligare efterfrågan, och ibland även ett större behov, relativt hög då det exempelvis krävs utbyggnad med nya lokaler. Den förväntade befolkningsökningen innebär också ökade krav på infrastrukturens kapacitet och kollektivtrafikens utbud och kvalitet, såväl på kommunal som på regional nivå. Befolkningstillväxten medför även en ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett varierat bostadsbestånd. Att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga är en särskild utmaning för Malmö. 1 Försörjningskvoten = hela befolkningen / befolkningen år (Källa: SCB) 2 Försörjningskvoten 2013 för: Sverige: 1,73 Stockholm: 1,56 Göteborg 1,57 7 Stadskontoret Befolkningsprognos

8 Prognosresultat Inledning Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö. Prognosen görs utifrån den verklighet, data och kunskap som finns tillgänglig vid tillfället för framtagandet. Prognosmodellen är genom sina antaganden en förenkling av verkligheten. Genom att applicera den historiska utvecklingen på framtiden försöker man förutspå storleken och sammansättningen på befolkningen i framtiden. Vid användande av befolkningsprognosen är det därför viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa exakt hur stor och vilken sammansättning den framtida befolkningen kommer att ha. Utifrån kunskap om bland annat sociala, ekonomiska och politiska förhållanden försöker vi förutse fruktsamhet, dödsrisker och in- och utflyttningar. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på slumpmässiga fel och felaktiga antaganden. Årets prognos löper fram till år 2025 för staden som helhet och fram till år 2019 på delområdesnivå. Ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig desto större osäkerhet gentemot det faktiska utfallet. Om situationen i samhället förändras, gällande till exempel arbetslöshet, bostadspriser, in- och utvandring eller ekonomiska konjunkturer får det effekter på bland annat fruktsamhet, flyttningsmönster och den totala folkmängdsförändringen. Prognosen har sin utgångspunkt i den befolkning som fanns i Malmö den 31 december Som underlag har bland annat Statistiska centralbyråns prognos över Sveriges framtida befolkning använts samt Region Skånes befolkningsprognos för att sätta Malmö i sitt geografiska sammanhang. Rapporten inleds med ett kort avsnitt om Befolkningsprognos för Skåne som helhet därefter kommer prognosresultat för Malmö för perioden Antagandena för prognosen finns i bilaga 1. Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt Stadskontorets Ekonomiavdelning, Välfärdsavdelning har bidragit med analys av vad prognosresultatet får för konsekvenser för den kommunala verksamheten. Kommunikationsavdelningen på stadskontoret har bidragit med bearbetning av statistik till kartform. Samtliga prognostal och vissa befolkningstal avrundas för att öka läsvänligheten. Till rapporten finns även tabeller som ligger i bilaga 2. Ladda ner prognosen och ytterligare material från Malmö stads webb: 8 Stadskontoret Befolkningsprognos

9 Befolkningsprognos för Skåne fram till år 2022 I Befolkningsprognos för Skåne anges att den totala befolkningen i Skåne förväntas öka med cirka invånare, varav cirka 40 procent av denna ökning förväntas ske i Malmö. Totalt sett väntas befolkningen i Skåne öka från cirka till cirka Malmös befolkning antas då utgöra 26 procent av den totala befolkningen i Skåne. I Skåne, som i övriga Sverige, kommer de relativt stora barnkullarna födda runt 1990 in i barnafödande ålder runt år 2020, vilket tillsammans med en högre inflyttning innebär att det kommer att födas många barn i Skåne 3. Till följd av det ökade barnafödandet förväntas antalet barn i förskole- och grundskoleåldern öka och påverka åldersstrukturen i Skåne. 0-6 åringarna förväntas öka med 10 procent och åldergruppen 7-15 år med 22 procent fram till år Genom att barnkullarna födda runt 1990 allt eftersom har lämnat gymnasieåldern de senaste åren så har detta inneburit att antalet i gymnasieåldern i Skåne har minskat och kommer att fortsätta att minska i början av prognosperioden. Antalet personer i arbetsför ålder, mellan år förväntas öka i Skåne genom bland annat inflyttning. Samtidigt som barngrupperna ökar kommer även åldersgruppen år att vara 22 procent fler år 2022 jämfört med En mindre ökning förväntas i åldergruppen 80 år och äldre. Ökningarna av de yngre och äldre i Skåne är större än ökningen av de i arbetsför ålder vilket innebär att försörjningskvoten 4 i Skåne kommer att öka. Den förändrade ålderstrukturen innebär nya utmaningar för såväl kommunerna som hälso- och sjukvården i Skåne. 5 Malmö, Lund och Helsingborg är de kommuner i Skåne som förväntas öka sin befolkning med störst antal personer. Andelsmässigt förväntas utöver de stora kommunerna i Skåne även Lomma och Staffanstorp att öka sin befolkning till följd av förväntad nybyggnation under prognosperioden. Mot slutet av prognosperioden antas befolkningen öka i nästan samtliga kommuner i Skåne. I prognosen framkommer även att unga människor i allt större utsträckning kommer att bo i städerna och skillnaden mellan befolkningsstrukturen i städerna och på landsbyggen kommer att öka. När allt fler yngre väljer att bosätta sig i städer kan man även anta att många av dessa kommer att få sitt första barn när de fortfarande bor i städerna. Den procentuella andelen av alla barn som föds i Skåne antas därför öka i Malmö, Helsingborg och Lund. 6 3 Skånes Befolkningsprognos Se närmare förklaring av försörjningskvoten på sidan 28 5 Skånes Befolkningsprognos Skånes Befolkningsprognos Stadskontoret Befolkningsprognos

10 Sammanfattning av antaganden för prognosen Befolkningsprognosen beräknas i april varje år och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31 december föregående år. Därefter görs en beräkning där befolkningen skrivs fram ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, in- och utflyttning. Den totala folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets utveckling och den förväntade befolkningsutvecklingen som sker där. I prognosen baseras flyttmönstren på observerade köns- och ålderspecifika flyttdata för åren i Malmö. Antalet invånare som antas flytta från Malmö beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Malmö Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för personer i olika åldrar. Utflyttningsrisken för åren ger ett större antal utflyttade jämfört med föregående års prognos. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder bar. I prognosberäkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas utifrån antalet födslar i Malmö Hur många människor som avlider under prognosperioden beror bl.a. på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker enligt SCB:s riksprognos appliceras på befolkningen. I Malmö stad gäller att dödligheten ligger 5 procent över riket för män (index 105) och att kvinnorna ligger på samma nivå som riket (index 100) för åren Antagande om bostadsbyggandet består av vilken typ (bostadsrätt, hyresrätt, småhus osv), när det beräknas vara färdigställt samt att fastställa inom vilket statiskområde som byggnationen kommer att ske i. Totalt förväntas det att färdigställas strax under bostäder fram till år Förväntad utbyggnad beräknas främst att ske i stadsområde Norr och Väster. Förseningar, uteblivet bostadsbyggande eller lägenheter som inte blir bebodda inom utsatt tid har stor inverkan på prognosresultatet. Att förutsäga när bostadsbyggandet kommer att vara färdigställt och till vilken upplåtelseform är ofta svårt då processerna varierar från område till område genom t.ex. överklaganden eller upptäckt av förorenad mark som måste saneras. Antagandena om bostadsbyggandet är en förutsättning för prognosresultatet men samtidigt en osäkerhetsfaktor. 10 Stadskontoret Befolkningsprognos

11 fler Malmöbor år 2025 Befolkningsutvecklingen i Malmö har stor påverkan på utvecklingen och planeringen av den kommunala servicen inom många olika områden. Befolkningsförändringar inom åldersgruppen barn (0-18 år) får relativt snabbt konsekvenser för den kommunala planeringen då just utbildningsverksamhet tillhör ett av kommunens huvuduppdrag. Årets befolkningsprognos avseende 2014 innebär utifrån de nya antagandena att antalet 1-5 åringar ökar i en något långsammare takt än föregående års prognos för Gällande åldergruppen 6-15 innebär förändringen fler 6-15 åringar 2014 jämfört med föregående års prognos. Detta gäller även åldrarna åringarna. Kommunbidraget fördelas till övervägande del utifrån befolkningsprognosen och förändringar i antalet barn mellan olika prognoser har därför också en påverkan på de olika nämndernas budget. Befolkning och prognos till år 2025 Källa: SCB och Malmö stadskontor I diagrammet ovan visas befolkningsutvecklingen i Malmö från år 1960 och fram till år 2013 samt prognos fram till år De senaste årens ökningar förväntas fortsätta fram till år 2025 med mellan och fler Malmöbor varje år. År 2025 prognostiseras en total befolkning i Malmö om Malmöbor åringarna en dominerande åldersgrupp i Malmö I befolkningspyramiden nedan är det tydligt att åldersgruppen mellan 25 och 35 år är en dominerande grupp i Malmö. En naturlig följd av detta är att gruppen 0-5 år också är en relativt stor grupp. De senaste årens stora födelsekullar och ett fortsatt stort antal födda de kommande åren innebär en stor ökning av gruppen 6-17 år. För gruppen mellan 20 och 25 år är ökningarna relativt blygsamma fram till år De födda mellan 1940 och 1950 är mellan 75 och 85 år 2025, en åldersgrupp vars ökning syns relativt tydligt i befolkningspyramiden nedan. 11 Stadskontoret Befolkningsprognos

12 Befolkning år 2013 och prognos år 2025 Källa: Malmö stadskontor Skillnaden mellan könen där kvinnor i genomsnitt lever längre syns tydligast bland de allra äldsta åldergrupperna. Prognosen fram till 2025 innebär inte att vi ser några ökningar bland de som är 90 år och äldre. Det är först närmare år 2030 då 1940-taliseterna är mellan 80 och 90 år som man eventuellt kan komma att se ökningar i dessa grupper fler Malmöbor i genomsnitt per år fram till år 2025 Antalet födda beräknas öka stadigt under hela prognosperioden och under 2025 förväntas strax över barn att födas i Malmö. Antalet avlidna visar på relativt små variationer över tid och vi kommer inte att se några ökningar av antalet avlidna under prognosperioden fram till år Detta innebär sammantaget att födelsenettot (antalet födda antalet döda) successivt kommer att öka och utgöra en allt större del av den totala folkökningen i Malmö. Inflyttningen har ökat och kommer att fortsätta att öka vilket också gäller för utflyttningen. Tillfälliga variationer i in- och utflyttningen är svåra att förutse och kan påverkas av ett flertal faktorer så som oroshärdar och konflikter i omvärlden. En relativt stor inflyttning från utlandet under många år påverkar också utflyttningen i form av ökad utvandring. Benägenheten att utvandra beror på en rad olika faktorer så som födelseland, ålder, tid i Sverige, var man har sitt medborgarskap och om man har barn eller inte. Arbetskraftsinvandrare återutvandrar i större utsträckning än individer som 12 Stadskontoret Befolkningsprognos

13 kommer till Sverige av andra skäl. 7 Flyttningsnetto (Antalet inflyttade antalet utflyttade) kommer att minska över tid och utgöra en mindre andel av den totala folkökningen jämfört med de senaste åren. Befolkningsförändringar 2013 och prognos fram till år 2025 Födelsenetto Flyttnings- År Folkmängd Födda Döda Inflyttande Utflyttande netto Folkökning Källa: SCB och Malmö stadskontor Födelsenettot och flyttningsnetto har under senare år bidragit ungefär lika mycket till befolkningsökningen. Under prognosperioden ökar födelsenettot samtidigt som flyttningsnetto minskar och bidrar allt mindre till befolkningsökningen. Bostadsbyggandets effekt på prognosresultatet Bostadsbyggandet i kommunen har stor inverkan på prognosen och den förväntade förändringen av antalet Malmöbor. Totalt förväntas befolkningen öka med personer under Av denna totala ökning antas ske i den prognostiserade nybyggnationen. Effekten av bostadsbyggandet för prognosresultatet avseende 2014 och 2019 Ålder Prognos 2014 Prognos 2019 Därav i Därav i Befintlig Befintlig bebyggelse Nybyggnation Totalt Nybyggnation bebyggelse Totalt w Summa Källa: Malmö stadskontor 7 Återutvandring efter tid i Sverige 2011 SCB 13 Stadskontoret Befolkningsprognos

14 Fram till 2019 så är bostadsbyggandets effekt ackumulerad och är alltså inte årliga tillskott. Bostadsbyggandet har en stor inverkan på befolkningsutvecklingen och prognosen för antalet färdigställda bostäder är ett av flera viktiga antaganden som ligger till grund för prognosen och dess resultat. Stark befolkningstillväxt i Malmös utbyggnadsområden Den prognostiserade ökningen fram till år 2019 sker i nästan hela staden men är inte jämt fördelad. De största befolkningsökningarna antas ske i de förväntade utbyggandsområdena så som Västra hamen (2 745), Hyllievång (2 560), Limhamns hamnområde (1 855) och Bunkeflostrand (1 650). Relativt stora ökningar förväntas också ske i områden där det inte förväntas byggas nya bostäder som t.ex. Lindängen (780) och Herrgården (650). I några områden förväntas den totala befolkningen att minska så som Borgmästargården med 175 personer och Gröndal med 130 personer fram till år I nästan 50 delområden förväntas befolkningsförändringen vara inom intervallet -20 till + 20 personer Karta över förändring av antal 0-w fram till 2019 på delområdesnivå Källa: Malmö stadskontor och bearbetat av Enheten för e-utveckling 14 Stadskontoret Befolkningsprognos

15 åringar i Malmö år 2025 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av 2013 fanns det ca åringar i Malmö. De kommande två åren, 2014 och 2015, beräknas antalet 1-5 åringar öka med cirka 450 barn per år. Jämfört med prognosen från 2013 för åren visar prognosen för på en något lägre ökning under de kommande åren. Anledningen till denna förändring är förnyade ingångsvärden, en ny prognos över bostadbyggandet, högre utflyttning och en något ökad inflyttning (se bilaga 1 med antaganden för prognosen). Alla dessa faktorer har särskilt stor påverkan just på utvecklingen av gruppen 1-5 år. År 2025 bedöms antalet barn 1-5 år uppgå till , en ökning med barn jämfört med 31 december Tendensen är att den årliga ökningen mattas av i slutet av prognosperioden, ökningen under 2025 uppgår till 220 barn. Antal 0-åringar och 1-5 åringar samt prognos till 2025 Källa: SCB och Malmö stadskontor Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i Malmö. Det måste samtidigt framhållas att även andra faktorer är av stor betydelse när det gäller att fastställa det platsantal som krävs. Det ska också noteras att befolkningsförändringarna skiljer sig mellan olika områden av staden. Ökningar sker över hela staden men framförallt i utbyggandsområdena som t.ex. Västra hamnen med cirka 375 fler 1-5 åringar fram till 2019 och i Hyllievång med 315 fler 1-5 åringar fram till I några områden förväntas antalet 1-5 åringar att minska. Den största minskningen antas ske i Örtagården med cirka 100 färre 1-5 åringar. I strax över 50 delområden är förändringen av antalet 1-5 åringar inom intervallet -20 till åringar. 15 Stadskontoret Befolkningsprognos

16 Karta över förändring av antal 1-5 åringar fram till 2019 på delområdesnivå Källa: Malmö stadskontor och bearbetat av Enheten för e-utveckling Variation i efterfrågan och antal inskrivna barn I dagsläget har ca 87 procent av samtliga barn i åldersgruppen 1-5 år plats i förskola eller pedagogisk omsorg. Andelen inskrivna barn varierar beroende på ålder. Andelen barn som har plats skiljer sig också åt mellan olika delar av staden. I den gamla stadsdelen Södra Innerstaden är exempelvis 88,3 procent av barnen födda 2008 inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I den gamla stadsdelen Husie är motsvarande andel 98,3 procent. I den gamla stadsdelen Rosengård är exempelvis 58,4 procent av barnen födda 2012 inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I den gamla stadsdelen Limhamn-Bunkeflo är motsvarande andel 77 procent. Förändringar av andelen som efterfrågar förskola är av stor betydelse för att bestämma behovet av platser. Förändringar i reglerna som exempelvis ett införande av rätt till 30 timmars förskola för barn till föräldralediga har en tydlig påverkan på platsbehovet. Barn föds löpande under året, samtidigt lämnar 6-åringarna förskolan för att börja förskoleklass i början av hösten. En åldersgrupp lämnar således verksamheten vid ett tillfälle på året samtidigt som verksamheten fylls på med i huvudsak yngre barn löpande under året. Detta innebär att det finns en naturlig årlig variation i behovet av förskoleplatser. Tillgången på platser är som störst under hösten, när efterfrågan är förhållandevis låg efter att barn lämnat verksamheten för förskoleklass. Därefter minskar succesivt tillgången på 16 Stadskontoret Befolkningsprognos

17 platser i takt med att efterfrågan ökar, och tillgången når sin lägsta nivå under senare delen av våren. Om verksamheten inte är dimensionerad för dessa variationer över året, är risken stor för en problematisk kösituation redan under januari, men framförallt under mars och april månad varje år. Antalet barn i åldern 1-5 år definieras i resursfördelningen och i lokalförsörjningsplaneringen som barn i förskoleålder. Det måste dock framhållas att barn i åldern 6 år i stor utsträckning också är barn i förskoleålder. Antalet barn som förskoleverksamheten behöver planera för motsvaras därför egentligen inte enbart av åldersgruppen 1-5 år. Vidare finns tydliga skillnader mellan olika områden i staden när föräldrar önskar plats för sina barn. I exempelvis Limhamnsområdet önskar huvuddelen av föräldrarna plats när barnen fyller 1 år, medan i andra områden som exempelvis Centrum är andelen föräldrar som angivit ett behovsdatum när barnen är 1,5 år betydligt större. Befolkningsprognosen som planeringsunderlag måste således tolkas och bedömas på olika sätt i olika områden. Målsättning om nya förskoleplatser 2018 Arbetet med den samlade lokalförsörjningen för förskolelokaler måste utöver utbyggnad och avveckling till följd av befolkningsförändringar också innefatta att ersätta tillfälliga lokaler och lokaler med olika former av brister. I lokalförsörjningsplanen som antogs av förskolenämnden i december 2013 anges som målsättning att bygga ut förskolan med ca platser (netto) fram till I denna målsättning innefattas en planerad utbyggnad med ca platser, samt behov av ytterligare åtgärder för att hantera ett underskott om ca 500 platser i ingången av Vidare planeras för ytterligare 500 platser för att möta ett behov till följd av rätten till 30 timmars verksamhet för barn till föräldralediga. Skapande av nya lokaler är ofta en tidskrävande och komplicerad process där det ofta uppstår förseningar i byggprocessen till följd av exempelvis överklagande av detaljplaner eller bygglov, eller att föroreningar i mark konstateras. I vissa fall kan det visa sig att projekten inte blir möjliga att genomföra. Det är därför viktigt att i ett långsiktigt perspektiv arbeta med en planerad utbyggnad som överstiger den ökade befolkningen i åldersgruppen 1-5 år. Genom ett långsiktigt arbetssätt kan förvaltningen skapa handlingsutrymme för att välja de lösningar som är både kostnadseffektiva och uppfyller de pedagogiska kvalitetskraven. Det är enklare att styra tidplaner i befintliga pågående planeringar, jämfört med nystart av projekt för att kompensera förseningar. I det sistnämnda fallet blir ofta kostsamma paviljonglösningar enda alternativet. Under flera år framöver kommer utbyggnadsbehovet av förskoleplatser också att öka till följd av att förskolelokaler som är lokaliserade i grundskolebyggnader kommer att överlämnas till grundskolans verksamhet. Orsaken är det kraftigt ökade antalet elever inom grundskolan, till följd av befolkningsökningen i åldersgruppen 6-15 år. Osäkerheter i tidplaner för bostadsbyggandet är en riskfaktor i den samlade utbyggnaden av förskoleverksamheten. För vissa områden inom kommunen kommer fördjupade lokalförsörjningsplaner att genomföras. För Västra hamnen är detta 17 Stadskontoret Befolkningsprognos

18 särskilt angeläget både mot bakgrund av befolkningsprognosen och med tanke på stort behov av permanenta förskolor. Behov av fler kvalificerade förskolelärare Fler barn med förskoleplats under kommande år, i kombination med att förskolans pedagogiska uppdrag förstärkts, innebär att efterfrågan på förskollärare ökar under de kommande åren. Kommunstyrelsen har i Strategi för kompetensförsörjning förskola beslutat att höja andelen förskollärare i verksamheten till 65 procent år Konkurrensen om förskollärare hög, vilket skapar en stor rörlighet inom yrkesgruppen. Sammantaget innebär utvecklingen att förvaltningen behöver nyrekrytera ca 400 förskollärare årligen fram till Stadskontoret Befolkningsprognos

19 Behov av 500 nya lärare fram till 2016 Grundskolan omfattar elever i ålderspannet 6-15 år. I Malmö fanns det år 2013 totalt barn i åldern 6-15 år. Fram till år 2025 antas gruppen ha ökat till personer, en ökning med ca barn vilket motsvarar en ökning med 46 procent. Under prognostiden fram till år 2025 kommer varje åldergrupp 6-9 år, 7-12 år och år att ha ökat markant. Antal 6-9, och åringar samt prognos till år 2025 Källa: SCB och Malmö stadskontor Åldersgruppen 6-9 har sin absolut största ökning de närmsta fem åren. Med ökningar årsvis från 840 barn 2014 till 390 barn Efter detta planar ökningen ut och kommer ligga kring ca 250 barn varje år. I åldersgruppen når ökningen sin kulmen under perioden med ökningar varje år på mellan barn. Den sista åldersgruppen som berör grundskolan är åldersgruppen och har sin topp åren med ökningar mellan barn varje år. 19 Stadskontoret Befolkningsprognos

20 Karta över förändring av antal 6-15 åringar fram till år 2019 på delområdesnivå Källa: Malmö stadskontor och bearbetat av Enheten för e-utveckling Precis som för 1-5 åringarna sker ökningarna av 6-15 åringarna framförallt i de olika utbyggnadsområdena i staden. Men de senaste årens stora barnkullar innebär också att det sker ökningar i många områden där det inte planeras byggas. I relativt få områden kommer antalet 6-15 åringar att minska eller förbli samma antal som Utbyggnad av skollokaler Den prognostiserade befolkningsutvecklingen medför ett antal utmaningar för kommunen att beakta. Den förväntade ökningen av antal barn kommer även att innebära ett generellt ökat behov av skollokaler även för de specialverksamheter som omger elever och skolor i Malmö. I och med att det totala antalet barn antas öka så kommer det troligen också ske en ökning av antalet särskoleelever, elever med autism och elever i behov av särskilt stöd. Lokaler anpassade till dessa elevgrupper med behov av särskilt stöd kräver ofta stor ytor och specialsalar. En prognostiserad elevökning om ca 46 procent innebär t.ex. en ökning av grundsärskolan från ca 280 till ca 400 elever, resursskolorna 8 ökar från ca 100 platser till knappa 150, Kommunikationsskolan 9 från ca 70 till dryga 100 elever osv. 8 Resurskolorna är skolor för elever i behov av särskilt stöd och annan skolgång 9 Kommunikationsskolan är för elever med generell språkstörning 20 Stadskontoret Befolkningsprognos

21 Stort rekryteringsbehov av lärare Malmö stad har ca lärare anställda i grundskolan och lärartätheten i Malmös kommunala skolor var 11,3 elever per årsarbetande lärare år För att hålla samma lärartäthet som idag behöver Malmös kommunala skolor anställa drygt nya lärare under prognosperioden. Under prognostiden förväntas drygt 2 procent gå i pension årligen, vilket motsvarar lärare per år. Från 2013 t.o.m ökar elevantalet med ca barn. Med bibehållen lärartäthet kommer grundskolorna behöva rekrytera knappt 500 nya lärare tom 2016 för att endast täcka upp behovet utifrån en större elevgrupp. Detta motsvarar lite drygt alla de grundskollärarstudenter som förväntas ta examen på Malmö högskola under denna period. Utöver lärare finns det även andra yrkeskompetenser kopplade till skolan som behöver förstärkas när det totala antalet elever ökar. Detta gäller t.ex. skolsköterskor (från 65 till 100 st) skolläkare (från 5,5 till 8 st), kuratorer (från 55 till 80 stycken). Under perioden ökar åldersgruppen 6-12 år med ca elever, vilket kommer att påverka fritidshemsverksamheten. Under perioden kommer det att behövas ytterligare rekrytering av 120 personer till fritidshemmen bara för det ökade barnantalet. Dessa behöver till största del vara högskoleutbildade. Den förväntade stora ökningen av elevantalet innebär inte bara behov av fler lokaler och mer personal utan även nya utmaningar gällande att få balans i ekonomin. Nya lokaler innebär ofta att hyran är dyrare jämfört med befintliga skollokaler. Ett större antal barn i åldersgruppen 6-15 år innebär också att ett större antal barn kommer att röra sig i staden och efterfråga olika aktiviteter där kommunen står för en del av dessa i form av utemiljöer, fritidsgårdar, kultur, bibliotek sporthallar osv. 21 Stadskontoret Befolkningsprognos

22 Minskning av 16-19åringar fram till 2017 År 2013 fanns det cirka individer i åldern år i Malmö stad. Antalet i åldern år förväntas under prognosperioden att fram till och med 2017 att minska i antal för att sedan börja öka igen från och med 2018 och fram till år 2025 då antalet beräknas vara individer. Antal åringar samt prognos till år 2025 Källa: SCB och Malmö stadskontor Gymnasie- och vuxenförvaltningens prognos över antalet elever i gymnasieskolan görs både utifrån antalet som beräknas börja gymnasiet och det totala antalet som beräknas vara kvar i gymnasiet. Modellen för att beräkna antalet elever, vilket inte är samma som antalet individer i åldersgruppen, som tidigare använts för elevprognos i de kommunala gymnasieskolorna har fått en allt sämre träffsäkerhet. Detta beror på att allt fler omvärldsfaktorer påverkar elevantalet. Karta över förändring av antal åringar fram till år 2019 på delområdesnivå Källa: Malmö stadskontor och bearbetat av Enheten för e-utveckling 22 Stadskontoret Befolkningsprognos

23 Fram till år 2019 kommer antalet åringar att minska eller förbli samma antal som 2013 i relativt många områden i Malmö. De ökningar som sker i utbyggnadsområdena är relativt små. Det går inte att förutsäga hur många elever det kommer att finnas totalt sett i gymnasieskolan genom befolkningsprognosen eftersom ett flertal olika faktorer påverkar det totala antalet gymnasieelever. För elever som i grundskolan är behöriga till nationella program bedrivs gymnasieskolan i många fall under tre år. Det är dock många elever som väljer om till nytt program efter ett år eller blir beviljade omgång av år 1, 2 eller 3 på grund av dåligt studieresultat. Om Malmö stads stora satsning på grundskolan lyckas och fler blir behöriga till nationellt program varje år kommer genomgångstiden i gymnasieskolan att minska. Detta innebär att den elevökning som kommer om några år kan ätas upp av att färre elever går mer än tre år i gymnasiet. Gymnasielevernas sökmönster Rörligheten i elevernas val mellan skolor i olika kommuner ökar. Både genom samverkansavtal som möjliggör skolgång i annan kommun och att skolor/kommuner ändrar sitt utbud efterhand. Flera mindre kommuner har när antalet åringar minskat varit tvungna att lägga ner utbildningar vilket påverkar alla andra kommuner. Dessutom har gymnasiereformen med nya program, inriktningar och behörighetskrav till dessa som genomfördes 2011 haft stor inverkan på vilka program som söks från att det för ett antal år sedan var nästan mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram är det idag ca 70 procent på högskoleförberedande program. Andelen sökande till friskolor ökade stadigt fram till Från och med 2012 har andelen sökande däremot ökat till de kommunala skolorna. Andel elever i friskolorna är dock fortfarande stor då genomslagskraften på ökning eller minskning först kommer när tre hela årskurser med färre elever är inne i gymnasieskolan. Hur det kommer att se ut framöver är väldigt osäkert. Utbud i både friskolor och kommuner varierar från år till år och fortfarande inkommer många ansökningar inför varje läsår från aktörer som vill starta nya fristående skolor. 23 Stadskontoret Befolkningsprognos

24 3 500 fler åringar år 2025 Befolkningsförändringar av antalet äldre individer är enklare att förutspå av den anledningen att denna grupp har en lägre rörlighet jämfört med t.ex åringar, d.v.s. det sker ingen stor in och utflyttning i dessa åldrar. Detta innebär också att prognosen ger relativt goda möjligheter att på förhand försöka att proaktivt planera utifrån den förväntade utvecklingen. I prognosen antas antalet äldre över 75 år i Malmö öka fram till år Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet 75 år och äldre åringarna står för en stor andel av ökningen inom denna grupp med cirka fler personer åringarna ökar med strax under personer fram till år Gruppen 85 år och äldre förväntas minska med cirka 300 personer fram till år Antal , och 85-w-åringar samt prognos till år 2025 Källa: SCB och Malmö stadskontor 24 Stadskontoret Befolkningsprognos

25 Karta över förändring av antal 75-w åringar fram till år 2019 på delområdesnivå Källa: Malmö stadskontor och bearbetat av Enheten för e-utveckling Precis som för de yngre åldergrupperna skiljer sig utvecklingen av antalet äldre åt mellan olika områden i staden. De ökningar som sker fram till 2019 är relativt små på delområdesnivå men sker i relativt många områden. Det är framförallt gruppen mellan 75- och 79 år som ökar fram till år Kommunen har som ett av flera huvuduppdrag ansvar för vård och omsorg. Kommunfullmäktige har beslutat att Malmös äldre ska känna att de får den vård och omsorg de behöver. En prognostiserad befolkningsutveckling bland de som är 75 år och äldre anger endast en ökning av antalet men inte något kring hur det framtida behovet och efterfrågan av vård och omsorg kan komma att utvecklas. I Rapport om boendeplanering för äldre i Malmö stad, 2014 (STK ) anges att förändringen av antalet äldre i prognosen fram till år antagligen inte kommer att innebära ett ökat behov av antal lägenheter i särskilt boende. Det är däremot efter åren som den relativt stora 40-talist generationen kan tänkas efterfråga särskilda boendeformer. Utvecklingen kommer antagligen innebära att ett större antal äldre kommer att bo kvar i sitt ordinarie boende. Utformningen av det ordinarie boendet gällande exempelvis tillgänglighet påverkar möjligheten att bo kvar och få insatser i det egna boendet av kommunens hemtjänst eller hemsjukvård. Kompetensutveckling där hemtjänsten erbjuder t.ex. demensteam och rehabilitering i hemmet påverkar också möjligheterna att bo kvar längre i det ordinära boendet. Det kan också tänkas att framtida förväntningar gällande kvalitet både på boende- och på utemiljö kan innebära att en del särskilda boenden behöver byggas om. 25 Stadskontoret Befolkningsprognos

26 I kartläggningen Så bor 80+ i Norden 10 förs en diskussion kring olika svårigheter och problem som är möjliga att förutse för framtiden. Dels handlar det om den offentliga ekonomins begränsningar och dels om personal-försörjning. Båda dessa faktorer kan innebära att prioriteringar behöver göras inom den kommunala verksamheten. Vidare förs diskussionen kring att det behöver finnas vidare lösningar där framtidens äldreboende är en av flera viktiga aspekter i utvecklingen av samhällsplaneringen, bostadsförsörjningen och samhällsservicen. Arbetsförmedlingen anger att inom 5-10 års sikt kommer det att finnas ett antal yrken där det råder brist på medarbetare. Bland dessa lyfts som tidigare nämnts lärare men även undersköterskor som behövs bland annat inom den kommunala vård och omsorgen. 11 I gruppen år har idag i 12 procent någon form av insats från kommunen. Även om det kan ses som en liten andel så kan den förväntade relativt stora antalsmässiga ökningen (3 500) som sker i denna grupp fram till år 2025 komma att påverka efterfrågan på t.ex. hemtjänst. Samtidigt anger Arbetsförmedlingen att det kommer att vara en brist på undersköterskor i Sverige inom 5-10 år. 10 Så bor 80+ i NORDEN, (2013) Nordens Välfärdscenter 11 Rapport Var finns jobben? (2014) Arbetsförmedlingen 26 Stadskontoret Befolkningsprognos

27 Kommunalekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen Kommuner betraktar ofta en växande befolkning som något positivt och eftersträvansvärt. Det ses som tecken på att kommunen är attraktiv med en fungerande infrastruktur och med hög kvalitet i kommunens verksamheter. Befolkningstillväxt förväntas också bidra till ekonomisk tillväxt, eftersom det innebär högre skatteintäkter (även om behovet av service samtidigt ökar). I praktiken är dock sambanden inte lika tydliga mellan befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling i kommunen, eftersom en mängd faktorer utöver det faktiska invånarantalet påverkar både kommunens intäkter och efterfrågan på tjänster som kommunen producerar. Det kommunalekonomiska utjämningsystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner, är en viktig faktor i detta sammanhang. Utjämningssystemet styr hur en kommuns intäkter påverkas av ändrad befolkning, främst genom inkomstutjämning och kostnadsutjämning. [1] Varje ny invånare kan därmed generera både inkomster och kostnader utöver den kommunalskatteintäkt invånaren bär med sig eller den kommunala service invånaren efterfrågar. Dessa faktorer gör att det är svårt att förutsäga de ekonomiska konsekvenserna av den förväntade befolkningstillväxten i Malmö de närmsta åren. Folkökningen med cirka fem tusen individer om året består enligt prognosen ungefär till hälften av födelsenetto och till hälften av flyttningsnetto. Flyttströmmarna omfattar cirka 6 procent av den totala befolkningen och hur de påverkar kommunens ekonomi beror i stor utsträckning på vilka individer som flyttar till och från staden. Nedan förs ett resonemang om potentiella kommunalekonomiska konsekvenser av folkökningen. Konsekvenser för kommunens intäkter Hur kommunens intäkter påverkas av ett ökat antal invånare beror främst på vilka åldersgrupper dessa invånare tillhör, men också vilken förvärvsinkomst de har samt, vilken civilstatus individen har (i kostnadsutjämningen utgår tillägg för ogifta äldre). Generellt gäller att en inflyttare med hög förvärvsinkomst (för närvarande mer än kr per år) innebär en högre skatteintäkt men ett försämrat utfall i inkomstutjämningen. Om inflyttaren istället har en låg eller ingen förvärvsinkomst erhåller kommunen en lägre skatteintäkt men samtidigt förbättras utfallet i inkomstutjämningen. Detta gäller oavsett om kommunen får ett bidrag eller betalar en avgift i inkomstutjämningen. Det exakta utfallet beror på relationen mellan kommunens egen skattesats och den länsvisa skattesatsen som används i inkomstutjämningen. [2] Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för behovsskillnader som kommunerna inte själva kan råda över och utjämning ska därför ge alla [1] SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, , SKL:s dnr. 14/2556 [2] SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, , SKL:s dnr. 14/ Stadskontoret Befolkningsprognos

28 invånare möjlighet att få sina behov tillgodosedda oavsett vilken kommun de är bosatta i. Åldern har en avgörande roll för vilken marginaleffekt en befolkningsförändring får. Till exempel förväntas personer i arbetsför ålder ha små behov av kommunal service och försämrar därför kommunens utfall i kostnadsutjämningen, medan barn och de allra äldsta förbättrar utfallet i kostandsutjämningen eftersom de förväntas ha större behov av kommunal service. Utöver ålder beaktas en rad socioekonomiska faktorer i utjämningssystemet. Från 2014 har dessutom nya utjämningskriterier tillkommit som ger viss kompensation för exempelvis individer i arbetsför ålder utan förvärvsinkomst med långvarigt försörjningsstöd. [3] Befolkningsprognosen innehåller inte data över förvärvsinkomster eller andra socioekonomiska faktorer och det är därför svårt att beräkna konsekvenserna av befolkningsförändringen på Malmö stads intäkter framöver. Ökad efterfrågan och konsekvenser för kommunens kostnader Hur kommunens kostnader påverkas av den prognostiserade befolkningsökningen beror på befolkningens socioekonomiska struktur samt i stor utsträckning på den befintliga kapaciteten i kommunens verksamheter. Till följd av den befolkningsökning som skett i Malmö de senaste åren är många av stadens verksamheter antingen redan vid fullt kapacitetsutnyttjande, eller åtminstone väldigt nära. Detta syns inom förskola och skola, där utbyggnad pågår, men även inom äldreomsorg och stöd och service till funktionshindrade. När inte platser finns inom befintlig verksamhet för att bemöta nya invånares behov blir marginalkostnaden för att tillgodose ytterligare efterfrågan, och ibland även ett större behov, relativt hög då det exempelvis krävs utbyggnad med nya lokaler. Den förväntade befolkningsökningen innebär också ökade krav på infrastrukturens kapacitet och kollektivtrafikens utbud och kvalitet, såväl på kommunal som på regional nivå. Mellankommunal samverkan och samverkan med Region Skåne, i egenskap av huvudman för Skånetrafiken, är viktig för att utbudet och kvaliteten på kollektivtrafiken ska ligga i linje med vad den växande befolkningen efterfrågar. Befolkningstillväxten medför även en ökad efterfrågan på bostäder och ställer krav på ett varierat bostadsbestånd. I den årliga lägesrapporten för bostadsbyggandet i Malmö 12 påpekas bl.a. att det är en stor utmaning för Malmö att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga. Likaså pekar Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ut bostadsfrågan som en särskild utmaning för staden. Befolkningsprognosen visar att mer än hälften av tillväxen sker i det befintliga bostadsbeståndet. Som nämnts tidigare förväntas relativt stora ökningar ske i t.ex. Lindängen (789) och Herrgården (650) Detta bör återspeglas i arbetet med en utbyggnadsstrategi för Malmö, där man måste ta höjd för en växande befolkning och i prioriteringsordningen för utbyggnaden beakta var i staden befolkningen i huvudsak väntas öka. [3] SKL, Promemoria: Marginalintäkter vid befolkningsförändring, , SKL:s dnr. 14/ Lägesrapport 2014-årilg uppföljning och analys av bostadsförsörjningen, SBK Malmö stad 28 Stadskontoret Befolkningsprognos

29 Förändrad befolkningsstruktur ger ökad försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för framtiden är att relatera hela befolkningen till antalet personer i yrkesaktiv ålder (20-64 år) i t.ex. en kommun. Detta kallas för försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder ska försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten = hela befolkningen / befolkningen år 13 I täljaren finns hela befolkningen och i nämnaren befolkningen i yrkesaktiv ålder, dvs. de som skall producera de varor och tjänster som hela befolkningen skall leva av. Den på detta vis beräknade försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten är ett grovt mått och givetvis finns det fler faktorer som avgör hur framtiden kommer att utveckla sig. Exempelvis så beror antalet varor och tjänster som olika individer efterfrågar och konsumerar i stor utsträckning på vilken ålder de har. Det är inte heller alla individer i åldern år som yrkesarbetar på heltid. Samtidigt finns det både personer som är under 20 år och över 64 år som yrkesarbetar även om de står för en mindre andel av det totala antalet av det totala antalet arbetade timmar. Trots sin enkelhet kan måttet visa på skillnader mellan olika regioner och förändringar över tiden av försörjningssituationen. År 2013 var försörjningskvoten 1,60 för Malmö 14, utifrån befolkningsprognosen fram till år 2025 beräknas försörjningskvoten att bli 1,65 år I Malmö förblir andelen 65 år och äldre av den totala befolkningen oförändrad fram till år Åldersgruppen 0-19 år ökar sin andel av den totala befolkningen med 2 procentenheter fram till år Samtidigt minskar åldergruppen år sin andel av befolkningen från 62 procent år 2013 till 60 procent år En förändrad försörjningskvot ställer än högre krav på att befolkningen i arbetsför ålder är sysselsatt. Förskjutningen av en större andel unga samtidigt som andelen i yrkesaktiv ålder minskar kan innebär utmaningar för verksamheter så som förskola och skola som är personalintensiva och samtidigt svåra att rationalisera med bibehållen kvalitet. 13 Källa: SCB 14 Försörjningskvoten 2013 för: Sverige: 1,73 Stockholm: 1,56 Göteborg 1,57 29 Stadskontoret Befolkningsprognos