Kraftvärmeproduktion från rötgas vid avloppsreningsverket på Ön Erik Nordgaard

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraftvärmeproduktion från rötgas vid avloppsreningsverket på Ön Erik Nordgaard"

Transkript

1 Kraftvärmeproduktion från rötgas vid avloppsreningsverket på Ön Erik Nordgaard Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå Universitets tekniska högskola. (löpnr. Som tilldelas)

2 Sammanfattning Umeva producerar biogas genom rötning av slam vid reningsverket på Ön i Umeå. Rötgasen förbränns för att tillgodose anläggningens värmebehov, torka slam och leverera värme till fjärrvärmenätet. Överskott av gas förbränns till koldioxid i en fackla. Umeva har undersökt vilka möjligheter det finns att använda rötgasen mer effektivt och är intresserade av kraftvärmeproduktion för internt bruk. Studien har genomförts med syfte att utreda Umevas möjligheter att framställa el och värme från rötgasen vid reningsverket. För att göra detta har rötgasproduktion och rötgasanvändning kartlagts från anläggningshistorik och anpassats till ett referensfall. Dimensionering av möjlig kraftvärmeanläggning har utförts, vilket för referensfallet visar att upp till 1,2 MWh el kan produceras varje år utan att värmebehovet eller torkningen av slam måste minskas. Simuleringar har genomförts i MATLAB baserat på data för en mikroturbin på 110 kw e som tillverkas av Turbec. Beräkningarna har gjorts på sex olika fall där antalet turbiner och driftsförutsättningar varierats. Lönsamheten, för en investering enligt varje fall, har beräknats och känslighetsanalys beträffande spotpriset på el, investeringskostnader samt rötgasproduktion har genomförts. Högsta besparingen under en investerings livslängd ges vid installation av en mikroturbin, på 110 kw e som drivs då gas annars skulle ha facklats. Besparingen utöver av Umeva krävd ränta på 4 % blir drygt kronor. Flera av investeringsalternativen är lönsamma till kalkylräntan 4 %. ii

3 Abstract Umeva produces biogas by anaerobic digestion of wastewater sludge at a sewage treatment plant located at Ön, in the middle of the Umeå River watercourse. Around fifty percent of the biogas is burned in a furnace in order to provide the wastewater plant with heat. Gas is also burned to dry digested sludge and deliver heat to the primary side of the district heating pipes. When a surplus of gas is produced, the excess gas is incinerated in a torch. Umeva has investigated the possibilities for a more efficient usage of the biogas and is interested in combined heat and power (CHP) production for internal usage. The aim of the study has been to evaluate the possibilities for Umeva to produce combined heat and power from the biogas produced at the sewage treatment plant. To do this a reference-case, regarding the biogas production and usage, has been designed. The referencecase is based on earlier biogas production and usage. Possible dimensions for a CHP-plant has been calculated, which shows that a yearly amount of 1,2 GWh of electricity can be produced from the biogas without demanding a decrease in sludge drying or a diminished heat load. Simulations based on data for a microturbine has been conducted through MATLAB programming. The microtubine that is used in the calculations is produced by Turbec and has a maximum load at 110 kw e. Calculations have been performed for six different cases where the amount of installed units and operating conditions has been varied. The profitability for an investment according to every case has been conducted with variations in electricity-price, investment-costs and biogas production. The highest savings, during the lifetime of an investment, is shown for an investment constituted by one microturbine on 110 kw e that is used when biogas, in the reference-case, would have been incinerated in the torch. The savings in addition to Umevas demanded yield on 4 % is just over SEK. Several cases show profitability at the interest demanded by Umeva. iii

4 Förord Denna rapport baseras på ett examensarbete vilket genomförts som en avslutande del av utbildningen på civilingenjörsprogrammet i Energiteknik vid Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik, Umeå Universitet. Uppdragsgivare var kommunala bolaget för vatten och avlopp samt avfall och återvinning, Umeva, varifrån handledning har skett av Per Rendahl. Ett stort tack riktas till alla som har hjälpt mig att slutföra detta examensarbete genom att tillhandahålla information, vägledning samt synpunkter. Ett extra stort tack vill jag rikta till mina handledare på Umeva och institutionen: Per Rendahl Robert Eklund Umeva TFE, Umeå Universitet Vidare vill jag passa på att tacka alla inblandade vid undervisningen på civilingenjörsprogrammet i Energiteknik för en fantastisk utbildning samt mina kurskamrater på programmet för ovärderligt stöd. Umeå juni 2007 Erik Nordgaard iv

5 1 INTRODUKTION SYFTE BAKGRUND MÅL TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 1 2 RENINGSVERKET PÅ ÖN RENING OCH RÖTGASPRODUKTION VÄRMEBEHOV ELFÖRSÖRJNING OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR MÖJLIG KRAFTVÄRMEPRODUKTION 6 3 TEORI BIOGAS KRAFTVÄRMEPRODUKTION GASTURBINER DRIFTSEGENSKAPER FÖR EN MIKROTURBIN EKONOMI NETTONUVÄRDE INTERNRÄNTA ÅTERBETALNINGSTID ELPRODUKTION MILJÖ 13 4 METOD UPPSKATTNING AV VÄRMEBEHOV OCH RÖTGASPRODUKTION DIMENSIONERING AV KRAFTVÄRMEANLÄGGNING SIMULERING AV DRIFT EFTER INSTALLATION AV GASTURBIN LÖNSAMHETSBERÄKNINGAR KÄNSLIGHETSANALYS 17 5 RESULTAT ANLÄGGNINGENS TEMPERATURBEROENDE RÖTGASPRODUKTIONEN VÄRMEBEHOVET NORMALÅRSKORRIGERING DIMENSIONERING AV KRAFTVÄRMEANLÄGGNINGEN SIMULERING AV DRIFT EFTER INSTALLATION AV GASTURBINER FALL 1: SIMULERING AV DRIFT EFTER INSTALLATION AV EN T100 GASTURBIN FALL 2: SIMULERING AV DRIFT EFTER INSTALLATION AV TVÅ T100 GASTURBINER FALL 3: SIMULERING AV DRIFT EFTER INSTALLATION AV TRE T100 GASTURBINER 27 v

6 5.3.4 FALL 1A: DRIFT AV EN GASTURBIN SOM KÖRS VID GASÖVERSKOTT MEN EJ DÅ VÄRME KAN LEVERERAS TILL FJÄRRVÄRMENÄTET FALL 1B: DRIFT AV EN GASTURBIN SOM KÖRS VID GASÖVERSKOTT OCH DYGN DÅ RÖTGASPRODUKTIONEN TÄCKER MAXLAST SAMT FJÄRRVÄRMELEVERANS FALL 1C: DRIFT AV EN GASTURBIN SOM KÖRS VID GASÖVERSKOTT OCH DYGN DÅ RÖTGASPRODUKTIONEN TÄCKER MINST 50 KW E LAST SAMT FJÄRRVÄRMELEVERANS LÖNSAMHET KÄNSLIGHETSANALYS PÅVERKAN AV VARIERAT ELPRIS PÅVERKAN AV VARIERAD INVESTERINGSKOSTNAD PÅVERKAN AV VARIERAD RÖTGASPRODUKTION MILJÖ 42 6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 43 7 REFERENSER 45 BILAGA 1: KVOTPLIKTER BILAGA 2: SIMULERADE RÖTGASANVÄNDNINGEN FÖR SAMTLIGA FALL BILAGA 3: NETTONUVÄRDEN AV DE ÅRLIGA BESPARINGARNA FÖR SAMTLIGA FALL BILAGA 4: ACKUMULERADE KASSAFLÖDEN VID OLIKA ELPRISER BILAGA 5: ACKUMULERADE KASSAFLÖDEN VID OLIKA INVESTERINGSKOSTNADER BILAGA 6: SIMULERINGSDATA VID VARIERAD RÖTGASPRODUKTION I II X XIII XVI XIX vi

7 1 Introduktion I detta avsnitt presenteras arbetets syfte, bakgrund och mål, vidare finns även en kort beskrivning av tillvägagångssättet. 1.1 Syfte Syftet med arbetet var att utreda möjligheterna att framställa el och värme från rötgasen som produceras i rötkammaren vid avloppsreningsverket på Ön i Umeå. 1.2 Bakgrund Umeva är ett kommunalt bolag som ansvarar för vatten och avlopp samt avfall och återvinning inom Umeå kommun. Umeva producerade under 2006 omkring 1,4 miljoner normalkubikmeter (Nm 3 ) rötgas vid sitt avloppsreningsverk på Ön. Rötgas är en energirik biogas som främst består av metan och koldioxid. Idag tillgodoses i princip hela reningsverkets värmebehov genom förbränning av denna rötgas, under sommarmånaderna används även gasen för att torka slam i en pelleteringsanläggning. Under vintermånaderna levereras värme till Umeå Energis fjärrvärmenät från gasen som inte används för uppvärmning av reningsverket. Överskott av gas förbränns till koldioxid i en fackla. Umeva har undersökt vilka möjligheter det finns att använda rötgasen mer effektivt och är intresserade av kraftvärmeproduktion för internt bruk. 1.3 Mål Projektmålet var att utreda möjligheterna och begränsningarna för kraftvärmeproduktion från rötgasen vid reningsverket på Ön. Delmål för arbetet var att genomföra en utvärdering av framtida rötgasproduktion samt rötgasanvändning med utgångspunkt i anläggningens historik. Vidare delmål var att ta fram förslag på dimensionering av en kraftvärmeanläggning utifrån energibehov och ekonomisk lönsamhet. Projektets effektmål var att utredningen ska kunna användas som beslutsunderlag angående investering i en gasturbin. 1.4 Tillvägagångssätt Data från anläggningens tidigare drift användes för att uppskatta rötgasproduktion och värmebehov för anläggningen under ett normalår. För normalåret beräknades möjliga dimensioneringar av en kraftvärmeanläggning. Dimensioneringen användes sedan för att hitta lämpliga produkter på marknaden, från data för dessa produkter kunde sedan resultatet av en eventuell installation simuleras och ekonomisk lönsamhet beräknas. Simuleringar av biogasanvändningen för olika dimensioneringar och driftfall genomfördes i MATLAB. 1

8 2 Reningsverket på Ön Öns avloppsreningsverk tar emot och renar avloppsvatten från hushåll och verksamheter i Umeå samt flertalet kransorter. Reningsverket är placerat på en ö i Umeälven strax söder om centrala Umeå, i anslutning till reningsverket har Umeva, år 2002, byggt till en rötkammare samt pelleteringsanläggning för behandling av slam. 2.1 Rening och rötgasproduktion Reningsverket på Ön tar årligen emot ca 12 miljoner kubikmeter spillvatten, detta renas genom nedbrytning av biologiska ämnen till vatten och koldioxid samt överföring av fosfor från vattenfasen till slamfasen med hjälp av en fällningskemikalie. Ämnen som inte kan brytas ner med enkelhet avskiljs från spillvattnet genom sedimentering och blir till slam. Renat vatten återförs till Umeälven medan slammet skickas till slambehandlingsanläggningen. Slambehandlingsanläggningen på Ön behandlar, utöver slam från Öns avloppsreningsverk, även slam från 15 stycken mindre avloppsreningsverk och ca 5000 enskilda slamavskiljare. Första steget i slambehandlingen är rötning, rötningen som sker vid Umevas reningsverk på Ön är mesofil och sker i en syrefri kammare på kubikmeter vid en temperatur på 38±0.5 C. Slammet ligger i kammaren under 15 till 20 dygn. Då slammet rötas bildas rötgas, denna skickas från rötkammaren till en gasklocka (gaslager) på 50 Nm 3 varifrån den sedan distribueras. Rötgasen förbränns först och främst för uppvärmning av anläggningen och rötkammaren. Under sommarhalvåret används resterande rötgas för att torka rötslam i pelleteringsanläggningen, under vinterhalvåret finns möjligheten att leverera värme till primärsidan på Umeå Energis fjärrvärmenät. Under 2006 uppgick medeldygnsproduktionen av rötgas till normalkubikmeter, normalt sett varierar produktionen mellan 90 och 180 Nm 3 /h. Rötgasproduktionen i rötkammaren har ökat sedan den togs i drift men produktionen varierar relativt mycket, se Figur 1. 2

9 m3/dygn jan-04 mar-04 maj-04 jul-04 sep-04 nov-04 jan-05 mar-05 maj-05 jul-05 sep-05 nov-05 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 Månad Figur 1: Rötgasproduktionen som medeldygnsproduktion för varje månad mellan år Främst märks en minskning av rötgasproduktionen under sommarmånaderna. Enligt Umeva beror detta på att flertalet studenter (vilka utgör omkring 20 % av Umeås befolkning) lämnar staden under sommaren, eftersom ingen undervisning då bedrivs vid Umeå Universitet. Ser man till dygnsproduktionen av gas för 2006 syns det att gasproduktionen även kan svänga kraftigt från dag till dag, se Figur m jan 06-feb 14-mar 19-apr 25-maj 30-jun 05-aug 10-sep 16-okt 21-nov 27-dec Datum Figur 2: Rötgasproduktionen i normalkubikmeter för alla dygn

10 Metanhalten hos gasen varierar inte lika kraftigt som produktionsmängden, normalt uppges den variera mellan 60 och 65 % med relativt långsamma svängningar. Denna metanhalt medför ett teoretiskt energiinnehåll på 6 till 6,5 kwh per Nm 3 rötgas (effektiva värmevärdet för metan multiplicerat med metanhalten), enligt vad Umeva upplevt erhålls dock en energimängd något över det effektiva värmevärdet vid förbränning av gasen i pannorna. Efter att det rötade slammet centrifugerats kan det pelleteras i pelleteringsanläggningen. Under pelleteringen torkas slammet varefter det pressas genom en hålplåt till ett spagettiliknande material som torkas igen. Under processen når slammet en temperatur över 100 grader vilket medför en bakteriefri pellets, volymen på slammet minskar med omkring 57 %. Minskningen av slamvolymen leder till enklare förvaring och transport. Produkten från pelleteringsanläggningen är små brunsvarta cylindrar med en svag doft av kompostjord vilka kan användas som gödsel eller jordförbättring i jord- och skogsbruk, eller i kompostering. Pelleteringsanläggningen invigdes sommaren 2002 och levererades av företaget Innoplana. Beslutet om anläggningen togs i slutet av 1999 med anledningen av att en avsättning av slammet saknades (huvuddelen gick till deponi). Projektet delfinansierades av miljödepartementet som ett steg i statens klimatinvesteringsprogram, i Sverige finns liknande anläggningar i Lycksele och Stockholm. Pannan som levererar värme till pelleteringsanläggningen, och fjärrvärmenätet, har en effekt på kw, normalt krävs en tillgänglig mängd gas på minst ca Nm 3 /dygn för att kunna köra pannan. Hur mycket slam som pelleteras beror främst på avsättningen av pellets men även på hur mycket personal som finns tillgänglig under sommaren. Normalt uppges pelleteringen uppgå till Nm 3 /dygn under april till september [1]. 2.2 Värmebehov Värmebehovet tillgodoses idag genom förbränning av rötgasen i två stycken pannor från Weishaupt, dessa har tidigare körts på gasol men ställdes om till biogasdrift under 2002 och Pannorna har effekter på 700 kw respektive 400 kw vilket täcker det maximala behovet av värme (1 100 kw). Värmeåtervinning sker i dagsläget genom värmeväxling av råslam mot rötslam samt värmeväxling av tilluft mot utsläppet av renat vatten till Umeälven. Möjligheten finns också att ytterligare värma tilluften med hjälp av en värmepump (300 kw). Under 2006 gick ungefär Nm 3 rötgas till pannorna för uppvärmning, vilket kan jämföras med ett värmebehov för anläggningen på omkring 3,3 GWh (antaget energiinnehållet 6 kwh/nm 3 rötgas). Ungefär lika mycket gas som gick till uppvärmning facklades 2006 medan ca Nm3 gick till pelletering och fjärrvärme. Inga data på hur mycket energi som ges vid förbränning av gasen finns att tillgå, detta ger viss osäkerhet med avseende på värmebehovets faktiska beskaffenhet. Gasåtgången för uppvärmning per dag under 2006 syns i Figur 3 tillsammans med mängden gas som gick till pelletering/fjärrvärme samt facklades. Att värmebehovet ser ut att vara relativt jämt under första halvåret beror på att pannan på 400 kw då ännu inte var omställd för biogasdrift vilket innebar att värmepumpen istället stod för en del av uppvärmningen [1]. 4

11 Figur 3: Rötgasanvändningen per dygn under Elförsörjning och ekonomiska förutsättningar Elförbrukningen för reningsverket på Ön uppgår till ca 3,5 GWh per år. Umeva köper el av Umeå Energi till spotpris, historik över spotpriset sedan avregleringen av den svenska elmarknaden visas i Figur 4, data hämtad från Nord Pool. Medelspotpriset på el för de senaste fem åren ligger på omkring 31 öre/kwh Spotpris el (kr/mwh) Figur 4: Spotpriset på el för den nordiska elmarknaden i kronor per megawattimme från januari 1996 till april År 5

12 Övriga rörliga kostnader som tillkommer är en överföringsavgift på 11 öre/kwh, elcertifikatavgift, 3,5 öre/kwh, och elskatt, 20,4 öre/kwh. Elcertifikatavgiften baseras på ett stödsystem för elproduktion från förnybara energikällor, det så kallade elcertifikatsystemet. Elcertifikat tilldelas producenter av förnybar el, certifikaten kan sedan säljas till elanvändare eller andra elproducenter. Elanvändare måste årligen köpa tillräckligt med elcertifikat för att uppfylla en bestämd kvot av deras elförbrukning, denna kvotplikt finns tabulerad i bilaga 1. Den maximala tid en elproducerande anläggning kan tilldelas elcertifikat är 15 år [2]. Ersättningen för den värme som levereras från Ön till fjärrvärmenätet uppgår till 0,215 kr/kwh. Vid lönsamhetsberäkningar använder sig Umeva av en kalkylränta på 4 % [3]. 2.4 Möjlig kraftvärmeproduktion Under 2006 uppgick den maximala rötgasproduktionen för ett dygn till Nm 3, det är dock bara under tolv dygn som gasproduktionen nått över Nm 3. Antaget ett energiinnehåll hos gasen på 6,25 kwh/nm 3 innebär det att en kraftvärmeanläggning som skall kunna täcka hela produktionen behöver klara en bränsletillförsel på 1,5 MW. Om verkningsgraden till el är på 0,3 innebär det således en gasmotor/gasturbin på 450 kw e. En anläggning av denna storlek är i detta fall knappast lönsam eftersom gastillgången oftast är betydligt lägre och i samband med torkning av slam ibland bara kan bemöta det egna behovet av värme, se Figur 3. 6

13 3 Teori I detta kapitel beskrivs den teori som arbetet baserats på, här berättas kort vad biogas är och hur den produceras. Vidare redogörs för möjligheterna till kraftvärmeproduktion från biogas och data på gasturbinen, som simuleringarna utgick ifrån, presenteras. Här beskrivs även de metoder för lönsamhetsberäkning som använts samt miljöaspekter. 3.1 Biogas Biogas bildas när mikroorganismer, främst bakterier, bryter ner organiskt material i en syrefri (anaerob) miljö. Detta sker naturligt på flera ställen i naturen där tillgången på syre är begränsad, exempelvis våtmarker och komagar. I dagens samhälle produceras biogas från organiskt avfall. Rötgas är benämningen för biogas som bildas i en rötkammare, en annan typ av biogas är deponigas som bildas på deponier. I Sverige har rötgas producerats i landets avloppsreningsverk, genom att röta slam från reningen, sedan 1960-talet, inledningsvis med det främsta motivet att minska slamvolymerna [4]. Den anaeroba nedbrytningen är en komplicerad process som sker i flertalet steg, se Figur 5, vilka kräver olika sorters mikroorganismer. Första steget är hydrolys, hydrolytiska bakterier utsöndrar enzymer som sedan sönderdelar komplexa organiska material (större molekyler som till exempel proteiner och fett). Produkterna från hydrolysen jäser till flyktiga fettsyror som ättiksyra och smörsyra med hjälp av jästbakterier, samtidigt bildas även vätgas och koldioxid samt små mängder av bland annat alkoholer. Allt utom ättiksyra eller vätgas måste genomgå ättiksyrabildning innan det kan omvandlas till metan. I ättiksyrabildningen bryter bakterier ned fettsyrorna till just ättiksyra och vätgas. Processen kallas även anaerob oxidation och kan endast ske om vätgastrycket är mycket lågt. Slutligen sker metanbildningen genom två olika nedbrytningsvägar av två olika metanbildande mikroorganismer. Figur 5: Schematisk beskrivning av den mikrobiologiska nedbrytningen av komplext organiskt material till slutprodukterna metan och koldioxid [4]. 7

14 Rötningsprocessen kan ske vid olika temperaturer, temperaturen påverkar bland annat hastigheten på processen och innehållet i rötresten. Normalt vid rötgasproduktion är mesofil rötning som sker vid 37 C eller termofil rötning som sker vid 55 C. Efter den anaeroba nedbrytningen finns den största mängden av energi och kol i biogasen, endast små mängder värme och biomassa bildas, detta medför att volymen på det rötade materialet minskas. Energi, i form av värme, måste nästan alltid tillföras en anaerob process för att hålla den varm [4]. 3.2 Kraftvärmeproduktion Enligt termodynamikens andra huvudsats är det omöjligt att omvandla all termisk energi till arbete i en termisk arbetscykel. Vid elproduktion kommer det således alltid avges värme till omgivningen. Denna restvärme kan nyttiggöras igenom samtida kraft- och värmeproduktion, kraftvärme. Kraftvärmeproduktion medför att man kan utnyttja omkring 70 till 95 % av värmeinnehållet i bränslet istället för de 25 till 45 % som vanligtvis erhålls vid enbart kraftproduktion [5]. Nyckeltal som används för kraftvärmeverk är totalverkningsgraden: η tot = (P + Q ut ) / Q in (ekvation 1) där P är den producerade elektriska effekten, Q ut den producerade värmeeffekten och Q in den tillförda effekten av bränslet. Totalverkningsgraden anger endast hur stor del av bränslets energiinnehåll som utnyttjas, för att karakterisera fördelningen av el och värme används elutbytesfaktorn, α-värdet: α = P / Q (ekvation 2) Kraftvärmeproduktion från biogas är möjlig med hjälp av gasmotorer, eller gasturbiner, försedda med avgaspannor, där de heta avgaserna värmeväxlas med värmesystemsvatten. Avgaspannorna kan förses med en bypass-kanal för rökgaserna vilket möjliggör elproduktion även när värmebehovet är obefintligt [5]. Vid produktion av el från biogas med hjälp av en gasmotor används i sverige framförallt Ottomotorer, vilka komprimerar gasen tillsammans med luft för att sedan antända blandningen genom ett tändstift [4]. Gasturbiner som används för kraftproduktion har historiskt sett varit betydligt större än vad som är aktuellt i det givna fallet, de senaste åren har dock stor utveckling skett bland turbiner med effekter under 0,5 MW e, så kallade mikroturbiner. Investeringar i motorer för biogasdrift var vanligt på 90-talets början men marknaden dog ut efter att subventionerna för elproducerande biogasanläggningar togs bort 1995 [6]. Två domminerande motorfabrikat bland deponigasmotorer som finns i drift i Sverige är Jenbacher och Caterpillar [7]. General electric tillverkar motorerna av märket Jenbacher, vilka lämpar sig för biogasdrift, i flertalet olika storlekar. Den modell som kan vara intressant i detta fall har en effekt på 249 kw e [8]. Även Caterpillar tillverkar gasmotorer i många olika utföranden, effekter finns från 11 kw e och långt högre än vad som är aktuellt för givna fallet. Då ingen tillverkare återkommit med information om dellastegenskaper, investeringskostnader eller underhållskostnader för gasmotorerna har dock simuleringar angående dessa inte kunnats utföras. 8

15 3.3 Gasturbiner Gasturbinen består, i sin enklaste form, av en kompressor en brännkammare och en turbin. Gasturbinen suger in luft till kompressorn, där tryck och temperatur höjs. Den trycksatta luften går därefter till brännkammaren där bränslet förbränns under konstant tryck. De högtempererade rökgaserna får sedan expandera till atmosfärstryck genom turbinen. Turbinens uppgift är att driva såväl kompressorn som den pålagda lasten [9]. Gasturbiner arbetar efter den termodynamiska kraftcykeln som kallas för braytoncykeln. Braytoncykeln arbetar precis som flera andra kraftcykler genom att konvertera värmeenergi till arbete, förmågan att göra detta beskrivs med den termiska verkningsgraden, η th, som är förhållandet mellan det producerade arbetet, W net, och den tillförda värmen [10]: η th = W net / Q in = 1 - (Q ut / Q in ) (ekvation 3) Övriga verkningsgrader som kommer att användas är verkningsgraden till el samt verkningsgraden till värme: η el = P / Q in (ekvation 4) η värme = Q ut / Q in (ekvation 5) En gasturbinmodell, av den storleksordning som är aktuell i detta fall och finns i drift vid olika anläggningar i Sverige, är T100 som levereras av företaget Turbec. Turbec AB grundades 1998 som ett delägt dotterbolag till Volvo Aero och ABB, vilka sedan slutet av 1980-talet hade arbetat tillsammans för att utveckla ett mikroturbinbaserat hybridsystem för fordon. Syftet med grundandet av Turbec var att utveckla fordonsturbinen till en produkt för el-generering och i september år 2000 levererades den första T100 enheten [11]. Gasturbinen T100 är utrustad med en permanent tvåpolig magnet monterad på samma axel som radialkompressorn och turbinen, vilken arbetar vid höga varvtal, se Figur 6 för översikt av komponenterna [11]. Figur 6: Översikt av komponenterna för mikroturbinen T100: 1. Generator. 2. Luftintag. 3. Kompressor. 4. Luft till rekuperator. 5. Brännkammare. 6. Turbin. 7. Rekuperator. 8. Avgaser. 9. Värmeväxlare. 10. Avgasutlopp. 11. Varmvattenutlopp. 12. Vattenintag. Turbinen kan producera maximalt 110 kw el till en verkningsgrad på runt 31,4 % och kan köras ned till ca 20 % dellast, rekommendationen från Turbec är ungefär 50 kw för att hålla en okej verkningsgrad. Värmeproduktionen vid maximal last är ungefär 165 kw och bränsleåtgången ca 350 kw. Vid full effekt producerar generatorn högfrekvent trefas växelström, 2333 Hz, 500 V, som konverteras till 50 Hz, 400 V. Brännkammaren kräver ett tryck hos bränslet på över 6 bar vilket medför att en kompressor för bränslet fordras, vid 9

16 komprimering av biogasen kyls gasen för att eventuell fukt ska kondensera [11][12][13]. Vatten i bränslet kan annars leda till problem med bränsleventilerna [14]. Temperaturen på rökgaserna som lämnar brännkammaren är runt 950ºC och trycket ungefär 4,5 bar. Efter expansionen genom turbinen minskar trycket till atmosfärstryck och temperaturen sjunker till ungefär 650ºC. Enheten är utrustat med en rekuperator som förvärmer luften till brännkammaren med rökgaserna. Rökgaserna värmeväxlas sedan med vatten i en korsströmsvärmeväxlare, temperaturen på rökgaserna in till värmeväxlaren är ungefär 270ºC. Temperaturen hos utgående vatten från värmeväxlaren beror på det inkommande vattnets temperatur samt massflöde och får maximalt uppnå 150ºC [11][12]. Enheten kontrolleras och övervakas av ett automatiskt styrsystem och kräver därför ingen personal vid normal användning. Manuell styrning med fjärrkontroll är möjlig via modem eller nätverk [11] Driftsegenskaper för en mikroturbin Mätdata från turbinen T100 finns redovisat i en artikel av Colombo m.fl. i Applied Thermal Engineering, där presenteras bland annat verkningsgrader beroende lastläget, för olika temperaturer på det producerade varmvattnet. Vidare berör studien även koncentrationen av föroreningar i avgaserna för olika lastlägen [13]. Från Figur 7 kan utläsas att verkningsgraden till el sjunker kraftigare desto lägre last turbinen körs på. Man kan också se att verkningsgraden till el är oberoende av temperaturen på det producerade varmvattnet, detta är inte helt överraskande eftersom vattentemperaturen enbart berör temperaturen på avgaserna i värmeväxlaren. Figur 7: Verkningsgrad till el för Turbec T100 beroende på effekten, för olika temperaturer på det producerade varmvattnet [13]. I Figur 8 kan verkningsgraden till värme utläsas, inte oväntat produceras mer värme då framledningen får hålla en lägre temperatur. 10

17 Figur 8: Verkningsgrad till värme för Turbec T100 beroende på effekten, för olika temperaturer på det producerade varmvattnet [13]. Från Figur 9 kan ses att totalverkningsgraden är nästintill konstant vid effekter mellan 80 och 110 kw men däremot minskar mer och mer ju lägre lasten blir. Figur 9: Totalverkningsgraden för Turbec T100 beroende på effekten, för olika temperaturer på det producerade varmvattnet [13]. Studien visar även på en ökad halt av koloxid (CO) och svaveldioxid (SO 2 ) vid minskad last medan halten av koldioxid (CO 2 ) och kväveoxider (NO x ) förblir nästintill oförändrad med lastläget. Vid undersökningen kördes turbinen på naturgas men enligt tillverkaren skiljer sig inte biogasdrift nämnvärt ifrån naturgasdrift [12]. Priset på en turbin uppges ligga mellan 1,1-1,2 miljoner kronor [12], kostnader i samband med installation beror till största delen på förutsättningarna men kan tänkas uppgå till kronor [14]. Drift- och underhållskostnaderna är ungefär 7 öre per kilowattimme producerad el, förväntade livslängden för turbinens huvudkomponenter är över timmar [12]. Drift av turbinen leder till en ökad elförbrukning, som till största delen kan tillskrivas komprimeringen av bränslet, vilken antas uppgå till 9 % av elproduktionen. 11

18 3.4 Ekonomi Lönsamheten för en eventuell investering i en kraftvärmeanläggning beräknas enligt nettonuvärdemetoden, internräntemetoden samt återbetalningstidsmetoden Nettonuvärde Nettonuvärdet, NNV, beskriver summan av nuvärdena av det totala kassaflödet under en investerings livstid. Nuvärdet av framtida kassaflöden beräknas med hänsyn till kalkylräntan, från summan av nuvärdena subtraheras sedan investeringskostnaden vilket leder till följande ekvation för nettonuvärdet: NNV = KF 0 + KF T t t= 1 + t ( 1 r) (ekvation 6) där KF 0 är investeringskostnaden, T anläggningens livstid, KF t besparingen för år t och r kalkylräntan. Vid nettonuvärdesberäkningar används normalt följande beslutsregler rörande en möjlig placerings lönsamhet: En placering är lönsam om nettonuvärdet (NNV) är positivt. Är NNV = 0 är avkastningen lika med kalkylräntan. Om NNV < 0 är placeringen olönsam utifrån kalkylräntekravet [15] Internränta Med internräntemetoden beräknar man den förräntning som en eventuell investering ger, internräntan, denna kan sedan jämföras med kalkylräntekravet. Om internräntan, i, uppgår till minst kalkylräntan, i r, är investeringen lönsam. Jämför man olika investeringsalternativ med lika kalkylräntor är det alternativ som uppvisar högst internränta det mest lönsamma. Internräntan beräknas enligt: KFt 0 = KF0 (ekvation 7) T + + t t ( 1 i) Internräntan är således den räntesats som ger nettonuvärdet 0, jämför med ekvation 6 [15] Återbetalningstid Återbetalningstiden, eller pay-off-tiden, n, är den tid det tar tills nuvärdet av de framtida besparingarna uppnår till investeringskostnaden och beräknas med formeln: KF 0 = KF n t t= 1 + t ( 1 r) (ekvation 8) En investering är lönsam om återbetalningstiden inte överstiger den tid som företaget ställt upp som krav. Det investeringsalternativ som uppvisar den kortaste återbetalningstiden är lönsammast [15] Elproduktion Vid elproduktion för internt bruk minskar elkostnaderna med spotpriset för inköp av motsvarande mängd el samt överföringsavgiften för densamma. Vidare minskar även 12

19 kostnaderna för inköp av elcertifikat i och med att anläggningen blir tilldelad certifikat för all producerad el. Elskatt måste betalas för även egenproducerad el varför denna kostnad kvarstår, för el som används vid elproduktion behövs dock ingen elskatt betalas [16]. Med ett spotpris som E kr/kwh och överföringsavgift på Ö kr/kwh ges besparingen, B, i kr/kwh som: ( k) c D B = E + Ö + 1 (ekvation 9) där k är kvotplikten för elcertificat, c elcertifikatpriset och D kostnaderna för drift och underhåll för kraftvärmeanläggningen per kwh. Kostnaden för el som används till elproduktion, K, i kr/kwh blir: K = E + Ö + k c (ekvation 10) 3.5 Miljö Den svenska elmarknaden är sedan 1996 avreglerad. I Sverige handlar vi el på en nordisk elmarknad, Nord Pool, där elförsöjningen baseras på vattenkraft, kärnkraft, kolkondens samt kraftvärme i fjärrvärmenäten och industrin. Därtill finns en mindre mängd oljekondenskraft, gasturbiner samt vindkraft [17]. En ökning eller minskning av elanvändningen leder till att produktionen minskar i de kraftverk som producerar el på marginalen, vilka enligt ekonomisk teori är de kraftverk som har högst produktionskostnad. Dessa kraftverk är vanligtvis i Europa kolkondenskraftverk vilket innebär att varje kwh el som förbrukas i Sverige motsvarar förbränningen av ungefär 3 kwh kol och ett utsläpp av koldioxid på ca 1 kg [18]. Användandet av biogas som bränsle vid kraftvärmeproduktion ger inget nettoutsläpp av koldioxid [19]. 13

20 4 Metod Här beskrivs de metoder som användes för att nå fram till resultat i linje med utredningens mål. 4.1 Uppskattning av värmebehov och rötgasproduktion Vanligtvis skattas värmebehov genom att man normalårskorrigerar ett tidigare uppmätt värmebehov, detta med hjälp av ett korrigeringstal som multipliceras med värmebehovet. Korrigeringstalet beräknas från skillnaden i antalet graddagar mellan det specifika året man uppmätt värmebehovet för och ett normalår. I detta fall fanns inget lämpligt uppmätt värmebehov, i och med att en ny panna tagits i drift det senaste halvåret. Istället skattades värmebehovet genom att lösa ut dess temperaturberoende. Temperaturberoendet applicerades sedan på normalårskorrigerade värden för temperaturen, under 2006, så att antalet graddagar motsvarade normalårets. Skillnaden i antalet graddagar mellan normalåret och 2006 utjämnades, månadsvis, genom att korrigera de uppmätta dygnsmedeltemperaturerna, skillnaden fördelades jämt mellan dagarna. För sommarmånaderna utfördes ingen korrigering då de få antalen graddagar under denna period skulle medför att eventuella korrigeringar blir orealistiskt kraftfulla. Även ett eventuellt temperaturberoende hos rötgasproduktionen undersöktes, rötgasproduktionen kan också antas relatera till mängden anslutna klienter till reningsverket, någon studie eller prognos rörande detta har inte genomförts. Värme antogs levereras till fjärrvärmenätet då mängden tillgänglig rötgas översteg Nm 3 /dygn. Pelleteringsanläggningen antogs vara i drift alla dagar då över Nm 3 rötgas per dygn fanns tillgänglig. Anläggningen antogs köras för fullt under början av sommarhalvåret för att sedan gå på omkring Nm 3 /dygn resterande tid för att nå jämnvikt med avsättningen av pellets, totalt ca Nm Dimensionering av kraftvärmeanläggning För att bättre avgränsa möjligheterna för kraftvärmeproduktion förutsattes att den producerade värmen i gasturbinen och pannorna måste täcka värmebehovet samt torkbehovet. Rötgasens energiinnehåll antogs vara 6 kwh/nm 3, för att korrigera en evetuellt högre erhållen energimänd ur pannorna antogs dessa ha en verkningsgrad på 100 %. Ytterligare antogs initialt, för dimensioneringen av en eventuell kraftvärmeanläggning, att kraftvärmeproduktionen sker med en verkningsgrad till el på 30 % (η el = 0,3) och en verkningsgrad till värme på 47 % (η värme = 0,47). Kraftvärmeproduktionen antogs även ske med oförändrade verkningsgrader ner till 50 % dellast, 50 % dellast antogs dessutom vara det lägsta lastläget som kraftvärmeanläggningen kan arbeta vid. För varje dag under året beräknades hur mycket gas som kan skickas till en eventuell kraftvärmeanläggning utan att detta i sin tur skulle leda till att värmebehovet, inklusive pelletering, inte kan täckas. Värmebehovet inklusive pelletering, V, kommer att tillgodoses av gasen till uppvärmning och pelletering, G u, samt värmen producerad i turbinen; V = G u + Q ut. Tillgängliga gasen för turbinen, G turb, blir då den producerade gasen minus värmebehovet; 14

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar

Läs mer

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland Kraftvärme El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket Teknik, ekonomi och miljö - möjligheter i Västra Götaland Directorate General for Energy and Transport bakgrund Biogasproduktion Biogas består

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager

Läs mer

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18 Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18 Disposition Alternativa drivmedel Vätgas Syntetisk metan

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Gammalt Budskap Solelsystem är för dyra! Solvärmesystem har låg täckningsgrad och kan ej konkurrera med

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet

ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet 1 (5) ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet Förstudie avseende värmeåtervinning från en eventuell konstfrusen bandyarena på Odenvallen till Storsjöbadet. Datum 2009-03-10 Utförd av Bertil Nordenberg

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Småskaliga kraftvärmeverk

Småskaliga kraftvärmeverk Småskaliga kraftvärmeverk Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Små skåligå kråftvå rmeverk Biomassa är en energiresurs av hög

Läs mer

Mätning av gaskvalitet

Mätning av gaskvalitet Mätning av gaskvalitet Bo Winberg Gasdagarna 2012 Varför ska vi mäta gaskvalitet? Varför ska vi mäta gaskvalitet? - Vid köp och försäljning av gas Varför ska vi mäta gaskvalitet? - Vid köp och försäljning

Läs mer

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i en anaerob process utan tillgång till syre. Processen ger en förnyelsebar energikälla som går att använda som fordonsbränsle

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket.

Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket. Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket. Innehållsförteckning - Intro - Så fungerar en solcellsanläggning - Försäljning och

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 David Hårsmar Förord Projektet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Utvecklingsområdet Funbo

Utvecklingsområdet Funbo Utvecklingsområdet Funbo Sammanställd utredning gällande energianvändning och transporter 2014-07-18 Uppsala kommun Sofia Stadler Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Områdesbeskrivning... 4 3. Resurser

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer