en nulägesbeskrivning Bilaga 1 till Norrköpings kommuns energiplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en nulägesbeskrivning Bilaga 1 till Norrköpings kommuns energiplan 2009-2030"

Transkript

1 Energisystemet i Norrköping en nulägesbeskrivning Bilaga 1 till Norrköpings kommuns energiplan

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Disposition Avgränsningar Norrköpings kommuns rådighet 3 3 Beskrivning av Norrköpings kommuns förhållanden Befolkning Bebyggelsestruktur Kollektivtrafik Pendling Norrköpings näringsliv Norrköping ett transportcentrum Norrköpings energisystem Energibalans Tillförsel lokal produktion Distribution Användning Energianvändningens konsekvenser för miljö och hälsa 21 6 Energiberedskap Sårbarhetsplanering i Norrköping, elkraft Sårbarhetsplanering i Norrköping, värme Energiläget i Sverige nationell fakta Sveriges energibalans Prisutveckling Framtid Industriell symbios och miljötekniksektorn El- och värmeaktörernas framtidsplaner Nollscenario Energimyndighetens långsiktsprognos Intervjuresultat av kommunens bolag, kontor och enheter en sammanfattning Begreppsförklaringar Fakta om förnybara bränslen Referenser 36 Bilden på framsidan är hämtad från: Stock XCHNG, [ ] 2(39)

3 1 Inledning Enligt lagen om kommunal energiplanering 1 är varje kommun skyldig att ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall kommunen göra en miljöbedömning av planen. Vidare står i lagen att kommunen ska i sin planering främja hushållning med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Den förra energiplanen i Norrköpings kommun arbetades fram i början av 1990-talet och gällde mellan åren Sedan dess har viktiga förändringar inträffat på energiområdet, bland annat genom elmarknadens avreglering och genom att energifrågorna generellt hamnat i fokus vid hanteringen av miljö- och klimatproblem. Arbetet med framtagandet av en ny energiplan inleddes med kommunstyrelsens beslut i november Nulägesbeskrivningen är ett underlag till energiplanen och syftar till att ge fördjupad kunskap om hur energianvändningen ser ut i kommunen. 1.1 Disposition Inledningsvis redovisas övergripande information och relevanta förutsättningar i form av befolkningsmängd, pendlingsstatistik, transportsituation mm. Därefter belyses fakta om Norrköpings kommuns energisystem. Energibalans, elleveranser, information om fjärrvärme mm. visar hur energitillförseln, energianvändningen och energidistributionen ser ut i kommunen. Därefter görs en överblick över miljöpåverkan från den rådande energianvändningen. I nästa avsnitt behandlas det nationella energiläget och priser. Sedan följer ett framtidskapitel bestående av ett extrapolerat nollscenario, industriell symbios och framtidsplaner. Slutligen presenteras sammanställda intervjusvar av nyckelpersoner i kommunens olika kontor och bolag. 1.2 Avgränsningar Systemgränsen för denna studie har varit Norrköpings kommuns geografiska område. Energianvändningen i sjö- och luftfart ingår inte i denna nulägesbeskrivning med anledning av att de betraktas som nationella och internationella angelägenheter. Vidare har potentiella bioenergiresurser inte inventerats. 2 Norrköpings kommuns rådighet Norrköpings kommun har tidigare bedrivit ett aktivt energiplaneringsarbete genom sitt energibolag men idag äger inte kommunen någon egen energiproduktion. Huvudägaren av el- och värmeproduktionen i Norrköping är E.ON Sverige AB. En annan aktör som beaktas i denna nulägesbeskrivning, med anledning av sin verksamhet i kommunens geografiska område, är Tekniska Verken i Linköping AB som äger fjärrvärmenätet i Skärblacka. Rådande ägarförhållanden gör att Norrköpings kommun saknar direkt rådighet över kraft- och värmeproduktionen. Konsekvenserna av detta är att priser för el och värme har blivit mer marknadsstyrda men framförallt att energiplaneringsarbetet inte har samma karaktär som tidigare. I ett vidare perspektiv finns emellertid indirekta påverkansmöjligheter som kommer att vara viktiga styrinstrument i det fortsatta energiplaneringsarbetet för kommunen. Norrköpings kommun har till exempel planmonopol inom bebyggelse och trafik och kan därmed planera och styra bebyggelsen med fokus på förtätning av staden, vilket innebär högre tillgänglighet och mindre energianvändning. Kommunen är dessutom en myndighet och kan genom tillsyn av anläggningar och krav vid tillståndsansökningar styra mot hållbar energianvändning. Energianvändningen kan även påverkas genom upphandlingar och utbildningar. Utöver berörda områden disponerar kommunen över ett stort fastighetsbestånd som kan göras mer hållbart ur energisynpunkt. Kommunala bolag, som Hyresbostäder i Norrköping AB, Norrköpings kommunala fastighets AB och Norrköping Vatten AB, kan påverkas genom ägardirektiv. 1 SFS 1977:439, senast ändrad 2004:602. 3(39)

4 Generellt sett kan Norrköpings kommun vara en ledande aktör och en god förebild i arbetet med ett hållbart energisystem inom det geografiska området. 3 Beskrivning av Norrköpings kommuns förhållanden 3.1 Befolkning Norrköpings folkmängd ökar och den 1 februari 2008 fanns det personer i kommunen vilket motsvarar en täthet på 85 invånare per km 2. Folkmängden ökar beroende på att det både föds fler personer än antalet som dör och att det flyttar in fler personer än antalet som flyttar ut, det vill säga att både födelsenettot och flyttnettot är positiva. Figur 1 visar folkmängden i Norrköping för åren samt en befolkningsprognos för åren Figur 1 Befolkningsutveckling , prognos Källa: SCB och Norrköpings kommun. Åldersfördelningen i Norrköping stämmer i stort sett överens med rikets. Den största skillnaden är att Norrköping har fler invånare i åldern år. Det visar att Norrköping är en ungdomsstad som lockar till sig unga vuxna. Till viss del beror denna utveckling på etableringen av Linköpings universitet i Norrköping, men även andra unga vuxna vill bo i Norrköping. 3.2 Bebyggelsestruktur Norrköping erbjuder en mångfald attraktiva boendemiljöer cityboendet, de små tätorterna, landsbygd och skärgård. Den 31 december 2005 fanns det lägenheter i Norrköpings kommun, i flerfamiljshus och i småhus. Det innebär att småhus står för en tredjedel av antalet boendeenheter i kommunen. Medelantalet invånare per boendeenhet år 2005 var 2,0 personer. 90 procent av invånarna är bosatta i tätorter med minst 200 invånare, till exempel Åby, Jursla, Krokek, Skärblacka och Östra Husby, samt i Norrköpings tätort där det bor cirka personer. En viktig strategi för planeringen av bostäder i Norrköping är att bygga staden inifrån och ut. Förtätningar i bebyggelsen minskar behovet av transporter och gör att investeringar i befintlig infrastruktur som vägar, vatten, avlopp och fjärrvärme tas tillvara bättre. 4(39)

5 3.3 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Norrköpings kommun består av buss- och spårvagnstrafik. Spårvagnarna drivs med Grön el och sedan 2006 används 22 biogasdrivna bussar i tätortstrafiken. Totalt sett har tätortens kollektivtrafikresande minskat de senaste fyra åren. Däremot har resandet med landbygdstrafiken ökat senaste åren och orsakerna till detta bedöms vara dels att fler skolelever reser med kollektivtrafiken, dels högre bensinpris. Prisutvecklingen tros ha påverkat bilister att välja kollektivt resande vid längre sträckor. Utvecklingen av resor med kollektivtrafiken i Norrköpings tätort framgår av figur 2. Kvot 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År Figur 2 Resor med kollektivtrafiken (antal påstigande passagerare per körd fordonskilometer inom tätorten). Källa: Norrköpings kommun Tätortstrafiken i Norrköping har idag en mindre miljöpåverkan jämfört med tidigare år. De senaste åren har andelen förnybara bränslen i kollektivtrafiken ökat. Figur 3 redovisar hur kollektivtrafikens energikällor fördelats från 2002 till Andelen diesel ökade något 2006 på grund av att dieselbussar måste ersätta spårvagnar i samband med en större ombyggnad av omstigningsplatsen vid Söder Tull. Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% År Diesel Grön el Etanol Biogas Figur 3 Energikällor i kollektivtrafiken Källa: Norrköpings kommun En satsning på spårväg pågår ut till Navestad. Utbyggnaden av spårväg sker etappvis och kombineras med byggnation av nya bostäder för att skapa bättre resandeunderlag. 3.4 Pendling Både pendlingen in till Norrköping och ut från kommunen har ökat, men utpendlingen har ökat betydligt kraftigare än inpendlingen. Det är fortfarande fler som pendlar in till Norrköping än ut. Kartan visar arbetspendlingen mellan Norrköping och de större pendlingsorterna. Där kan man bland annat se att över personer arbetspendlar mellan Norrkö- 5(39)

6 ping och Linköping, att det är fler som pendlar från Norrköping till Finspång än tvärtom och att många Söderköpingsbor arbetar i Norrköping. Figur 4 Arbetspendling mellan Norrköping och större pendlingsorter Källa: SCB Pendlingen till och från Norrköping sker med flera olika transportmedel. Pendeltågstrafiken mellan Norrköping och Linköping sker under dagtid med 20 minuters mellanrum och den har etablerats som ett attraktivt transportmedel för pendlarna. För utvecklingen av Norrköpings kommun är utbyggnaden av järnvägen en viktig faktor. Utbyggnaden av Ostlänken medför att pendlingstiderna till bland annat Stockholm och Göteborg minskar betydligt och att nuvarande järnvägsspår frigörs för mer lokal pendlingstrafik. Orter som Kimstad, Norsholm och Eksund kan bli viktiga utvecklingsområden när förbättrade möjligheter till tågpendling uppstår. 3.5 Norrköpings näringsliv Norrköping är en handels- och kommunikationsstad. Omkring personer arbetar inom handels- och kommunikationssektorn i Norrköping, vilket är cirka 22 procent av samtliga sysselsatta (dagbefolkning). Det är framför allt det geografiska läget, tillsammans med väl utbyggd infrastruktur och närhet till stora viktiga transportstråk, som bidragit till att Norrköping stärkt sin roll som nav för många av de större aktörerna inom logistik- och transportnäringen. Även pappers- och förpackningsindustrin är stark i Norrköping, med ett par av de största privata arbetsplatserna; Holmen Paper och Billerud Skärblacka. Generellt har det i Norrköping skett en tydlig förskjutning mot mer tjänsteproduktion och mer kunskapsintensiva företag. Elektronikindustrin förändras, idag är det mer forskning och utveckling än traditionell tillverkning som finns i Norrköping. 3.6 Norrköping ett transportcentrum Sett ur ett europeiskt perspektiv ligger Norrköping mitt i den Nordiska Triangeln, en transportkorridor som EU prioriterar och som binder samman Oslo-Köpenhamn- Stockholm-Helsingfors. Tidningen Intelligent logistik menar att Norrköping/Linköping är Sveriges andra bästa logistikläge (efter stor-göteborg) tack vare den geografiska närheten till Sveriges logistiska mittpunkt. Här finns mycket god transportinfrastruktur, en hamn med växande Östersjöfart, kombiterminaler och närhet till tillväxtmarknaderna vid Östersjön. Det starka regionala samarbetet och logistikutbildningar på spetsnivå gör Norrköping/ Linköping intressant. 2 Norrköpingsregionen rankas också av tidningen Inköp & logistik som en av de mest intressanta i Sverige för logistik- och transportföretag. 3 I september 2007 presenterades en statlig utredning av landets hamn- och kombiterminalstruktur. I utredningen har tio hamnar, däribland Norrköpings hamn, bland 2 Affärsmagasinet, Intelligent Logistik, [acc Inköp & logistik, (2007) 6(39)

7 landets drygt femtio hamnar identifierats som särskilt strategiskt betydelsefulla. Dessa hamnar ska ges prioritet, bland annat när det gäller statligt finansierad infrastruktur. För att stödja en fortsatt stark utveckling av ett långsiktigt hållbart nationellt transportsystem, planeras ett antal kompletterande investeringar i Norrköping. Genom dessa skapas förutsättningar för kraftigt minskade utsläpp av koldioxid och bättre nyttjande av begränsade energiresurser genom ökad användning av järnvägs- och sjötransporter. Norrköpingspaketet syftar till att samla de infrastruktursatsningar som medverkar till att vidareutveckla Norrköping som en intermodal nod och ett transportcentrum. De centrala utvecklingsprojekten i Norrköpingspaketet är: Väganslutning till Norrköpings hamn Norrleden. Spåranslutning till Norrköpings hamn, triangelspår i Åby, kardonbana, kombiterminal på Händelö och eventuellt ny godsbangård. Upprustning av Rv 51 - Förbifart Svärtinge. Breddad inseglingsränna till Norrköpings hamn. De senaste åren har ett antal aktörer gjort stora satsningar inom logistik- och transportområdet i Norrköping. En av de största har genomförts av Stadium, som har investerat 200 miljoner kronor i en ny distributionscentral i Norrköping. Syftet är att styra koncernens totala varuflöde till en plats för senare vidarebefordran till butikerna i Norden, och alla transporter som utförs åt Stadium sker med miljöcertifierade transportörer. Kombinationen infrastruktur och miljötänkande är viktig för flera av företagen med miljöteknisk inriktning som etablerat och etablerar sig i Norrköping. Norrköpings kommun har 2006 övertagit flygplatsen, Kungsängen, efter en överenskommelse mellan Luftfartsverket och kommunen. Tanken är att flygplatsen ska vara en del i det hållbara transportsystemet i framtiden. 7(39)

8 4 Norrköpings energisystem 4.1 Energibalans En energibalans visar hur energi tillförs, omvandlas och används i olika sammanhang. Energibalansen, se nästa sida, visar total tillförsel och energianvändning för Norrköpings kommun år En del av energibalansen presenterar energianvändningen uppdelad på olika samhällssektorer industri och bygg, jordbruk, offentlig verksamhet, transporter samt hushållssektorn. Den totala energitillförseln 2005 uppgick till GWh och dominerades av biobränslen och el-energi. Innan el och värme når kunderna sker omvandlingsförluster och överföringsförluster i kraft- och värmeverk. Omvandlings- och överföringsförlusterna uppgick till drygt 10 procent, 991 GWh. Den totala slutliga användningen uppgick till GWh vilket är en minskning med 50 GWh jämfört med 2004 då den slutliga användningen uppgick till Industrioch byggsektorn är de största användarna. Transportsektorn och hushållssektorn är de näst största användarna. Med hjälp av diagrammet kan man även se att tillfört avfall omvandlas till fjärrvärme. Den totala energitillförseln är den energimängd som tillgodogörs i energisystemet för att uppfylla de behov som finns hos slutanvändaren. Detta skiljer sig från nyttiggjord energi eftersom förluster (värmeenergi som kyls bort, omvandlingsförluster, distributionsförluster samt bearbetnings- och transportförluster av fasta bränslen) ingår i den totala tillförseln. Ytterligare en orsak till omvandlings- och överföringsförluster är användning för icke energiändamål, det vill säga råvaror till plastindustri, smörjoljor, och oljor till bygg- och anläggningsverksamhet som asfalt och vägoljor. 4 4 Energimyndigheten, (2004). 8(39)

9 Total tillförd energi, uppdelad på energibärare, GWh Värmepump 150 Kol 199 Bensin 873 Diesel 624 Olja 606 Träbränsle 3705 Avfall 577 El-energi 3553 Gasol 54 Övrigt 319 Omvandling i kraft- och värmeverk, samt distribution av el och fjärrvärme Omvandlingsoch överföringsförl uster 910 Total slutlig användning 9668 GWh Anv. i energisektor 81 Bensin 873 Diesel Olja Träbränsle 2777 Fjärrvärme 1076 El-energi 3685 Övrigt 171 Gasol 54 Total slutlig användning uppdelad på sektorer, 9668 GWh Jordbruk mm. 75 Industri, bygg Transporter 1474 Hushåll 1295 Off. Verk 258 Övr. Tjänster 576 Anmärkning: *På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. *I kategorin träbränslen ingår avlutar. 1 Den totala, slutliga användningen för industrisektorn har sekretessbelagts av SCB. Siffran har emellertid beräknats dels med hjälp av procentandel från tidigare års energibalanser och dels från totalsumman. Källa: Statistiska Centralbyrån [ och ] 9(39)

10 4.2 Tillförsel lokal produktion Produktionsanläggningar i Norrköping E.ON Värme Sverige AB region Norrköping är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB och ansvarar för energi- och fjärrvärmeproduktion samt för drift och utveckling av fjärrvärmeanläggningarna i Norrköping. Det totala ansvaret omfattar strategisk planering, bränsleanskaffning, energiomvandling och distribution. Det finns fyra pannor på Händelöverket som kan producera kraftvärme. Tre fastbränslepannor eldas med retur- och skogsflis, kol samt gummi, och en panna eldas med utsorterat verksamhets- och hushållsavfall. Utöver pannorna på Händelö finns även en närvärmeanläggning i Råssla samt två produktionsanläggningar, Skeppsdockan och Navestad hetvattencentral, som är oljebaserade och fungerar som reserv- och spetscentraler. Bråvalla Kraft är också ett oljeeldat kraftvärmeverk som E.ON äger men som Svenska Kraftnät använder som effektreserv för landets elförsörjning. Tekniska Verken äger alla kraftstationer i Motala Ström, utom en i Norrköping, som ägs av Holmen Paper AB. HÄNDELÖVERKET 2006 Produktion MWh El (brutto) Värme Ånga Tillförda bränslen till el- och värmeproduktionen I kraftvärmeprocesser utnyttjas bränslet för samtidig el- och fjärrvärmeproduktion. Bränslet till pannorna består av biobränsle, utsorterat avfall, gummiflis, kol och olja. Biobränslet består huvudsakligen av skogsrester och återvunnet träbränsle (RT-flis). Produktion av el och fjärrvärme sker kontinuerligt och det är aktuella leveranslägen som bestämmer vilka anläggningar som är i drift. På produktionsanläggningarna sker en ständig övervakning och mätning för att möjliggöra kontinuerlig optimering av driften och minimering av utsläpp. Huvudsaklig produktion av fjärrvärme i Norrköping sker med förnybara bränslen samt i huvudsak vid Händelö-verket. Jämfört med 1992, då kol dominerade vid elproduktionen, har E.ON ändrat sin bränslemix betydligt. I dag används förnybara bränslen till 80 procent, se figur 5. Kol och olja används vid sträng kyla eller när störningar i produktionen uppstår. Ungefär en procent av den totala värmeproduktionen skedde 2005 vid reserv- och spetscentraler GWh Olja Kol Gummi Skogsflis RT-flis Avfall Figur 5 Bränslemix för el- och värmeproduktion Källa: E.ON 10(39)

11 4.2.3 Småskalig uppvärmning i Norrköpings kommun Statistiska Centralbyrån genomförde en omfattande undersökning 2003 i syfte att beskriva hur uppvärmningen av småhus sker i landet. Av figur 6 framgår att direktverkande el varit den mest dominerande källan (21,4 procent) för uppvärmning av småhus. Fjärrvärme tillsammans med kategorin enbart biobränslen har varit näst största kategorier med 20,8 respektive 20 procent. Knappt fem procent värmdes med olja. Procent Norrköping Östergötlands län El, direktverkande El, vattenburen Olja Olja + biobränsle Olja + el + biobränsle Figur 6 Småhus (inkl. jordbruksfastigheter) fördelade efter använt bränsleslag för uppvärmning 2003 Källa: SCB Olja + el Enbart bio-bränsle El + bio-bränsle Berg/ jord/ sjövärmepump Fjärrvärme Annat Småskalig oljeeldning och vedeldning utan ackumulatortank är sämre för miljön än fjärrvärme. Dessutom fungerar mindre pannor inte lika effektivt vilket medför att verkningsgraden blir mindre på utnyttjat bränsle överfört till nyttig värme. Vidare ger dessa pannor oftast betydligt större utsläpp än vad stora kraftvärmeverk gör vid motsvarande energiproduktion. För denna nulägesbeskrivning kompletterades SCB:s undersökning med information från skorstensfejarmästaren, resultatet redogörs i tabell 1. Cirka småhus använder oljepannor. Cirka 85 industrier använder fortfarande olja som uppvärmningskälla. Skorstensfejarmästaren bedömer att oljan i den småskaliga uppvärmningen försvinner fram till Biobränsleldning med exempelvis pellets och spannmål kommer att öka till följd av minskad oljeanvändning Värmepumpar Värmepumpar utvinner värme ur uteluft, sjöar eller från marken, antingen strax under ytan eller genom så kallad bergvärme. Kunskapen om konvertering från el-, ved eller oljeuppvärmning är inte heltäckande idag. Detta beror på att en fullständig sammanställning av värmepumpsbestånd och läge i kommunen saknas. Emellertid finns en 11(39)

12 förenklad karta som visar ungefärlig lokalisering och spridning av värmepumparna som installerades mellan 2001 och 2005, se bilaga 2. Det finns ett litet antal stora värmepumpsanläggningar anmälda i Norrköpings kommun. Några exempel är Ringdansen (400 kw), Torshag (120 kw), Fredgagården (80 kw) samt i Butängen. De flesta anläggningarna är i anslutning till fastigheter med enbostadshus. Innan registrering började 2001 fanns ungefär 200 anläggningar med värmepumpar. Enligt miljökontoret finns det idag sammantaget ca stycken, se tabell är nyanmälda bergvärmeanläggningar. Ur tabellen kan ses att intresset för värmepumpar minskat de senaste åren efter en uppåtgående trend mellan åren Produktion av förnybara bränslen Biogas framställs genom syrefri nedbrytning av organiska material. I Norrköping finns två produktionsanläggningar för biogas och en etanolfabrik. I den ena biogasanläggningen rötas slam vid Slottshagens reningsverk och i den andra rötas drank och restprodukter från jordbruket. Under 2006 producerades sammanlagt Nm 3 motsvarande ca 8,8 GWh nyttiggjord biogas. Etanolfabriken använder säd som råvara och 2006 producerades m 3 etanol. Med pågående utbyggnad kommer produktionsmängden att fyrdubblas. Den största delen av biogasproduktionen såldes i Norrköping medan etanolen distribuerades till svenska oljebolag för inblandning i bensin Förnybar el - vindkraft och solceller I Norrköpings kommun finns ännu inga vindkraftverk installerade. Enligt uppgift från fysiska planerare har emellertid tiotal förfrågningar kring uppförande av vindkraftverk kommit in. Kommunen har arbetat den senaste tiden med översyn av riktlinjer för vindkraft. För närvarande pågår endast ett projekt i Sörsjön som handlar om solfångare. 4.3 Distribution Elmarknaden består av en reglerad och en avreglerad del. Elnätsverksamhet, det vill säga drift och underhåll av ledningsnät samt distribution av el, är den del av elmarknaden som är reglerad. Eftersom nätverksamhet bedrivs som monopol har kunden ingen möjlighet att välja nätföretag. Den dominerande elnätsaktören och distributören i kommunen är E.ON Elnät Sverige AB som år 2001 övertog det kommunägda Norrköping Energi. Vattenfall Eldistribution AB äger elnät i Kolmården, Kvarsebo och väster om Vånga, se karta. Energileverantörerna går däremot inte att precisera eftersom kunden kan handla el av elleverantörer oberoende av geografiskt område. Tekniska Verken i Linköping AB äger inte elnät men däremot äger företaget fjärrvärmenätet i Skärblacka och distribuerar spillvärme från pappersindustrin, Billerud, i ortens fjärrvärmenät. Karta 1 Elnätägare i kommunen, röda och vita prickar anger E.ON: s underhållsarbete av kraftledningsnätet, se avsnitt (39)

13 4.3.1 Elleveranser 2006 levererade E.ON drygt MWh el till invånare inom sitt nätområde i kommunen vilket motsvarar drygt 90 procent av kommunens befolkningsmängd. Beräknat som levererad el per invånare, se figur 7, har energianvändningen 2006 minskat marginellt jämfört med MWh/invå 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Figur 7 E.ON: s elleveranser till hushåll Anm. Röd linje är trendlinje Källa: E.ON Fjärrvärmeleveranser Fjärrvärme är ett kollektivt uppvärmningssystem, där värmen produceras i kraftvärmeanläggningar för att sedan distribueras i isolerade värmekulvertar till kunderna. Fjärrvärmenätet som ägs av E.ON i centrala staden samt mot områdena Åby, Jursla och Torshag är cirka 36 mil långt och har en volym på cirka m 3. I figur 8 redovisas E.ON:s fjärrvärmeleveranser för perioden Med hjälp av figuren kan vi se att värmeleveranserna har minskat de senaste åren trots ökade anslutningar och ökad fjärrvärmeutbyggnad. Skälet till minskningen är enligt E.ON att energieffektiviseringar genomförs hos kunder i större utsträckning vilket medför att värmen bevaras bättre och uppvärmningskostnaderna minskar. Det handlar främst om att småhus och fastigheter isoleras bättre. GWh År Figur 8 Fjärrvärmeleveranser, Källa: E.ON Fjärrvärmenätet i tätorten Anslutningsgraden till det fjärrvärmenät som började byggas ut redan på 1950-talet är nu ca 97 procent, se fjärrvärmekarta 1. Det handlar ungefär om närmare anslutningar därav privata kunder, cirka 980 företagskunder och kommunala fastigheter. Lindö, Marby, Kärrhagen, en del av Kättsätter samt en del av gamla Smedby är de större områdena i kommunen som fortfarande saknar fjärrvärme, se fjärrvärmekarta 1. Fjärrvärmenätet har byggts ut till Lindö under I ett första steg kommer flera hyreshus, kommunala lokaler, företag och villor att anslutas. Successivt kommer fjärrvärme att finnas i stora delar av Lindö. Direktverkande el är den dominerande uppvärmningskällan i Kättsätter och Kärrhagen. I Lindö dominerar värmepumpar. 13(39)

14 Fjärrvärmekarta 1 Centrala Norrköping 14(39)

15 Åby och Torshag har fjärrvärme sedan 2004 efter att E.ON erhållit KLIMP-bidrag av Naturvårdsverket för utbyggnaden, se fjärrvärmekarta 2. Torshag Jursla ÅBY Ledning från Norrköping Fjärrvärmekarta 2 Åby och Torshag 15(39)

16 Fjärrvärme i Skärblacka Hösten 2003 anslöts det första huset i Skärblacka till fjärrvärme, sedan dess har utbyggnaden fortsatt. Idag är cirka 300 privathushåll anslutna till fjärrvärme samt hela det kommunala fastighetsbeståndet, se fjärrvärmekarta 3. Nätet är cirka 1 mil långt och anslutningsgraden är cirka 50 procent. Fjärrvärmeutbyggnaden i Skärblacka har ersatt energi motsvarande MWh olja och MWh el. Fjärrvärmen i Skärblacka produceras av spillvärme från Billeruds pappersbruk som eldar med förnybart bränsle upp till 88 procent. Resterande 12 procent är fossilt baserat. Numera förekommer olja endast vid spetsbelastning. Spillvärmen är värme som uppkommer vid pappersprocessen och som tidigare inte hade något användningsområde. 4.4 Användning Fjärrvärmekarta 3 Skärblacka, årtalen i kartan anger beräknad utbyggnad Industrins energibärare Industrisektorns energibärare domineras av träbränslen och el-energi. Det är med stor sannolikhet pappersindustrin som utmärker sig i användningen av nämnda energibärare. Energianvändningen av nästan 6 TWh (5 944 GWh) innebär att Norrköpings kommuns industri använder ungefär 1,5 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning (403 TWh). Jämfört med 2004 har energianvändningen inom industrin minskat med ungefär 270 GWh. I Norrköping är ett flertal energiintensiva industrier lokaliserade. De största el-användarna i kommunen är Holmen Paper AB, Billerud och Fiskeby Board. Det är med andra ord tillverknings- och pappersindustri som är största användare. På värmesidan är situationen annorlunda, till exempel använder Braviken den spillvärme som blir över i deras produktion. De anläggningar som orsakar störst utsläpp av koldioxid, enligt Länsstyrelsens utsläppsregister EMIR, i kommunen är Bravikens Pappersbruk (Holmen Paper AB), Billerud Skärblacka AB, Lantmännen Agroetanol AB, Fiskeby Board AB och E.ON Händelöverket. Under 2006 stod dessa anläggningar tillsammans för ton utsläpp av fossil koldioxid, vilket är en minskning med 6,3 procent jämfört med Samtliga dessa anläggningar har länsstyrelsen i Östergötland som tillsynsmyndighet. I bilaga 1 presenteras ett antal energiintensiva industriers energianvändning i en tabell. Industri, bygg, Energibärare (GWh) Olja 253 Diesel 33 Träbränsle 2777 Övrigt 171 Gasol 54 El-energi 2579 Fjärrvärme 77 16(39)

17 4.4.2 Transportsektorns energibärare Under 2005 använde transportsektorn cirka GWh energi. Summan tillförd energi till transportsektorn motsvarar 14 procent av Norrköpings totala energitillförsel. Cirka 97 procent av energianvändningen inom transportsektorn baserades på bensin och diesel. Användning av förnybara bränslen, etanol och biogas, ingår inte i energibalansen och kan därmed inte redovisas. Det går inte att särredovisa godstransporter och persontransporter heller. Trafikarbete är ett lokalt sätt att mäta trafikutvecklingen och omfattar hur många fordonskilometer som körs under ett år. Nyckeltalet visar att drygt fordonskilometer per invånare körs på ett år. Totalt sett har trafikarbetet ökat marginellt de senaste tio åren. Transporter, Energibärare (GWh) Diesel 553 Bensin 873 Elenergi Hushållens energibärare Jämfört med 2004 års energibalans, har den totala energianvändningen inom hushållssektorn ökat med cirka 90 GWh motsvarande 7,5 procent använde hushållen mest el-energi och fjärrvärme som energibärare. Träbränslen utgjorde cirka 58 GWh vilket kan härledas till småskalig uppvärmning. Oljan utgjorde cirka 2 procent av samtliga energibärare. Hushåll, Energibärare (GWh) Träbränsle 58 Fjärrvärme El-energi Olja Jordbruk, offentlig verksamhet samt övriga tjänster - energibärare Jordbrukssektorn är den sektor som använder minst energi i förhållande till övriga sektorer. Ungefär lika stor mängd diesel och el-energi Jordbruk mm., Energibärare (Gwh) samt en liten del olja är energibärare för denna sektor. Mängden använd energi 2005 var 75 GWh och resultatet följer i stort sett tidigare års användning, 2004 var användningen 77 GWh. Energibärarna inom den offentliga verksamhetssektorn är fjärrvärme, el-energi och olja, där fjärrvärme dominerar bland övriga energibärare. Diesel 34 Olja 7 El-energi 34 Sektorn övriga tjänster består av exempelvis parti- och detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, post och telekommunikation, bankoch försäkringsverksamhet. Sektorn stod för 6 procent av Norrköpings totala slutliga energianvändning Energibärarna är el-energi, fjärrvärme, olja och diesel. Den dominerande energibäraren har varit el-energi med 332 GWh har energianvändningen ökat med ungefär 22,5 procent jämfört med Off. Verksamhet, Energibärare (GWh) Övr. tjänster, Energibärare (GWh) El-energi 100 Fjärrvärme 152 Olja 6 Olja 115 Diesel 3 El-energi 332 Färrvärme (39)

18 4.4.5 Behov av energibärare, För att synliggöra trender från användningen av specifika energibärare, har en sammanställning gjorts för åren 1990, 1995 samt 2000 till 2005 i figur 9. MWh Träbräns len El-energi Olja Bensin Diesel Avfall Figur 9 Tillförsel av eldningsolja, träbränsle, el-energi, diesel, bensin och avfall i Norrköpings kommun för åren 1990, 1995, Uppgifter om tillförsel av avfall för år 2003 saknas. Källa: SCB Under åren har energisystemet genomgått många förändringar, där stora mängder fossila bränslen ersatts med förnybara bränslen. Förbränning av avfall för el- och värmeproduktion började år 2000 och ökade kraftigt i takt med att E.ON byggde en avfallspanna år Tillförsel och användning av bensin och diesel i Norrköpings kommun har i stort sett ökat kontinuerligt sedan Behovet av el-energi är högt och har dessutom varierat mellan åren. Behovet av träbränslen, som används mest inom industriella processer i kommunen, har totalt sett ökat från 1990-talet Total energianvändning per invånare I samband med att nya energibalanser sammanställs, tar SCB fram två nyckeltal för samtliga kommuner i landet. Det ena nyckeltalet är presenterat i figur 10 och visar energianvändningen per invånare. Diagrammet är ett totalmått där fyra sektorer ingår: industri kwh/inv (inklusive byggsektorn), transport, övrigt (inkluderar jordbruk, skogsbruk, fiske, offentlig verksamhet samt övriga tjänster) och hushåll. Ett problem för Norrköping har varit att uppgifter om energianvändning per invånare i kommunen leder tanken fel på grund av att energiintensiva industrier höjer energianvändningen. Detta medför att jämförelser med andra kommuner, som inte har lika energiintensiv industri, blir missvisande. Av figur 10 kan ses att den totala energianvändningen ökat konstant sedan 1990-talet. När den totala 0 energianvändningen per invånare redovisas utan industrins energianvändning, kan en konstant nivå observeras År Totalt Totalt minus industri Figur 10 Energianvändning per invånare samtliga sektorer (kwh/inv) Källa: SCB 18(39)

19 4.4.7 Energianvändning i kommunens verksamheter och kommunala fastigheter Linköpings universitet 5 har utfört en förstudie med inriktning på hur kommunala fastigheter utanför fjärrvärmeområdet kan ställas om till förnybar energi. Boverkets stimulansbidrag för omställning av lokaler för offentlig verksamhet samt KLIMP-bidrag har underlättat arbetet med omställningen. I de fastigheter som ägs av kommunen har användningen av fossila bränslen minskat sedan Statistik om Norrköpings kommuns användning av olja, fjärrvärme, elvärme och fastighetsel visar att användningen av fastighetsel och fjärrvärme är i stort sett oförändrad för perioden , se figur 11, medan förbrukningen av olja har minskat med 30 procent och användningen av elvärme med 16 procent. kwh/m Olja Fjärrvärme Elvärme Fastighets el Figur 11 Kommunens användning av olja, fjärrvärme, elvärme och fastighetsel Sedan 1998 har energianvändningen i kommunens lokaler minskat med cirka 19 procent, se figur 12. kwh/m Figur 12 Energianvändning i kommunala lokaler Uppvärmning med olja i kommunala fastigheter Kommunens lokalförsörjning har genomfört en omfattande omställning från oljeuppvärmning till andra alternativ under senare år. Efter genomförda åtgärder under 2007 kommer MWh olja att användas för uppvärmning i totalt 19 kommunala fastigheter. Av dessa är det 14 som använder olja som basenergi för uppvärmningen medan 5 är redan konverterade fastigheter som använder olja som spetsenergi. 5 Trygg, (2005). 19(39)

20 Uppvärmning med direktverkande el När det gäller konvertering av eluppvärmda kommunala fastigheter (med direktverkande el eller med vattenburna system) återstår mycket arbete för att nå uppsatta mål. De åtgärder som genomförts på senare år är att installera vattenburna värmesystem i fastigheter vid t ex ombyggnationer och större underhållsinsatser. Detta för att underlätta en framtida konvertering till andra energikällor. För närvarande sker uppvärmning med el i 60 fastigheter. Den totala elförbrukningen för uppvärmning är ca MWh. Vattenburna system finns i 23 fastigheter och saknas i övriga 37. Under 2007 genomfördes en översiktlig genomgång av alla kommunala fastigheter utanför fjärrvärmeområdet. Vid genomgången har en bedömning gjorts av nuvarande energiförbrukning och energikostnader, tekniska uppgifter, status, lämplig alternativ energikälla, investeringskostnad, framtida energiförbrukning samt drift och energikostnader. När det gäller konvertering av eluppvärmning omfattas sammantaget 23 fastigheter till en total kostnad på cirka 15 miljoner kronor. Om alla åtgärder genomförs beräknas elanvändningen för uppvärmning minska med cirka MWh. När det gäller konvertering av oljeuppvärmning omfattas sammantaget 15 fastigheter till en total kostnad på cirka 8,5 miljoner kronor. Åtgärderna beräknas minska oljeanvändningen med cirka kwh, vilket motsvarar 90 % av den återstående oljeanvändningen för uppvärmning. Sammantaget beräknas åtgärderna minska utsläppen av koldioxid med cirka 750 ton per år Interna transporter Årligen körs i den kommunala organisationen cirka mil bilresor i tjänsten motsvarande cirka 1000 ton koldioxidutsläpp. För att minska klimatpåverkan beslutade kommunstyrelsen i oktober 2007 om införande av en bilpool i Norrköpings kommun. Erfarenheter från kommuner som tidigare infört ett bilpoolssystem har visat sig vara positiva med bland annat minskad miljöpåverkan. I början av 2008 bestod bilpoolen av 3 etanolbilar. Till årsskiftet 2008/2009 beräknas ytterligare bilar ha upphandlats. I kommunen utför IL Recycling sophämtningen och i dagsläget används 10 biogasbilar i tätorten och 3 dieselbilar i landsbygden. Upphandling av färdtjänsttransporter pågår i dagsläget där kommunen kräver fordon med förnybara drivmedel, utan undantag. Upphandlingen avser 22 personbilar och mindre bussar, inklusive minbussar med rullstolslyft. När det gäller upphandling av skolbussar för passagerare bedöms det för dagen inte realistiskt att ställa krav på biodrivna fordon på grund av den bristfälliga infrastrukturen för tankställen. Det kommer exempelvis inte att gå att tanka biodrivmedel för de bussar som trafikerar Vikbolandet (ingen biomack kommer att finnas i Östra Husby). 20(39)

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Norrköping och Linköping den klimatambitiösa regionen.

Norrköping och Linköping den klimatambitiösa regionen. Norrköping och Linköping den klimatambitiösa regionen. Norrköpings kommuns klimatinvesteringsprogram 2008-2012 KLIMATAMBITIÖSA NORRKÖPING KLIMATINVESTERINGSPROGRAM FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN 2008 2012 Bilaga

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20 Energiläget i Halland Meddelande 2010:20 Bilderna på omslaget E6:an genom Halland tillför en stor del trafik. Foto: Ceclilia Engström Solcellsanläggningen på Sannarpsgymnasiet i Halmstad under byggnation.

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer