professor professor med. dr professor ST SACO

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "professor professor med. dr professor ST SACO"

Transkript

1 FORSKNINGSRÅDET FÖR MIUÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE PROTOKOLL NR 35 Sammanträdesdatum Sammanträde med forskarrådet vid Formas Närvarande: Ledamöter Liljelund, Lars-Erik Annerberg, Rolf Andersson, Leif Eckerberg, Katarina Hagentoft, Carl-Eric Håkansson, Helen Jöborn Anna Lagerström, Jan Rengefors, Karin Rudén, Christina Stenseke, Marie Storm, Martin Åhnberg, Annika VD, ordförande generaldirektör (t.o.m. 6) professor (t.o.m. 6) professor professor professor (ersättare för Torgny Näsholm) avdelningschef (fr.o.m. 5) forskningsdirektör professor professor professor avdelningschef (ersättare för Monica von Schmalensee) konsult (t.o.m. 6) Ersättare Emanuelsson, Ulf Grillner, Katja Hallin, Sara Oskarsson, Agneta Rytter, Elisabeth Wennergren, Uno Personalforeträdare Béch, Patrick Rolén, Conny professor (ersättare för Leif Andersson fr.o.m. 7) professor (t.o.m. 6) professor professor med. dr professor ST SACO Övriga Kinnman, Erik Moldeus, Peter Öberg, Mattias Dahlén, Anna-Karin Guminski, Maria Ledin, Anna Österman, Sara Anmälda förhinder Brännlund, Runar Jöngren, Titti Näsholm, Torgny von Schmalensee, Monica Westman, Peter Zelibra Karolinska institutet Karolinska institutet administrativ chef, sekreterare GD-koordinator professor, huvudsekreterare chef för forskningsenheten professor lantbrukare professor VD naturvårdschef

2 FORSKNINGSRÅDET FÖR MIUÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE PROTOKOLL NR 35 Sammanträdesdatum Ärende Beslut/Åtgärd 1 2 Godkännande av dagordningen Protokoll från forskarrådets sammanträde den den 9 april Godkändes Till handlingarna Informationsärenden Presentation av utvärderingen av forskning inom samhällsbyggande Information Föredragande: Erik Roos Tillsättning av ny generaldirektör respektive ny huvudsekreterare for Formas Ingrid Petersson, Formas generaldirektör fr.o.m. den 1 september presenterades samt information om tillsättning av ny huvudsekreterare gavs. Föredragande: Rolf Annerberg Beslutsärenden Förslag till beslut om nya riktade satsningar, satsningar inom forskningsprogram och preliminär budget från och med : a) riktade satsningar b) satsningar inom forskningsprogrammen hållbart samhällsbyggande samt skogsråvara och biomassa c) preliminär budget a) Beslut: att avsätta 55 miljoner kronor till nya riktade satsningar med start enligt bilaga 5a, med tillägget att ordet "minst" stryks framför "55 miljoner kronor". att delegera till generaldirektören och ordföranden, efter föredragning av huvudsekreteraren, att fatta

3 FORSKNINGSRÅDET FÖR MIUÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE PROTOKOLL NR 35 Sammanträdesdatum beslut om de 35 miljoner kronor som föreslås användas till utlysningar med internationella samarbeten med start enligt bilaga 5a, när ytterligare information föreligger. Besluten ska redovisas i forskarrådet. Föredragande: Anna Ledin, Mattias Norrby, Elisabeth Göransson och Lissa Nordin b) Hållbart samhällsbyggande: Beslut: att 5 miljoner kronor i tre år (-) avsätts till en utlysning för bidrag till internationella gästforskare inom samhällsbyggnadsområdet enligt bilaga 5b Föredragande: Conny Rolén Skogsråvara och biomassa: Beslut: att 25 miljoner kronor per år i tre år (-) används till en utlysning för forskningsprojekt inom vidareförädling enligt bilaga 5b att 10 miljoner kronor under ett år () används till en utlysning för bidrag till gästforskare/post-dok inom hållbar primärproduktion och vidareförädling enligt bilaga 5b att 5 miljoner kronor används till en utlysning för stöd till forskningssynteser inom hållbarhetsaspekter inom olika system för användning av skogsråvara och biomassa enligt bilaga 5b Föredragande: Jan Svensson

4 FORSKNINGSRÅDET FÖR MIUÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE PROTOKOLL NR 35 Sammanträdesdatum c) Beslut: att preliminärt fastställa budget för enligt bilaga 5c Föredragande: Anna-Karin Dahlén Förslag till beslut om utlysning av forskningsmedel Beslut: att Formas avsätter inom SweTox medel enligt bilaga 6 till en utlysning for forskning inom miljötoxikologi med krav om att del av projektets verksamhet ska förläggas till SweTox lokaler i Södertälje att Anna Ledin, Agneta Oskarsson och Christina Rudén omarbetar utlysningstexten. Föredragande: Anna Ledin Förslag till beslut om fördelning av medel efter utlysning av forskningsmedel inom "En biobaserad samhällsekonomi" Beslut: att bevilja medel - enligt bilaga 7 Ledamöterna Sara Hallin och Christina Rudén anmälde jäv Föredragande: Conny Rolén Förslag till beslut om fördelning av medel efter utlysning av forskningsmedel inom "Samhällsplanering för en hållbar samhällsutveckling" Beslut: att bevilja medel - enligt bilaga 8 Ledamöterna Katarina Eckerberg och Marie Stenseke anmälde jäv Föredragande: Lissa Nordin Förslag till beslut om fördelning av medel efter utlysning av forskningsmedel inom Era-Net: ANIHWA Beslut: att bevilja medel - enligt bilaga 9 Ledamöterna Ulf Emanuelson och Uno Wennergren anmälde jäv Föredragande: Johanna van Schaik Dernfalk

5 FORSKNINGSRÅDET FÖR MIUÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE PROTOKOLL NR 35 Sammanträdesdatum Förslag till beslut om fördelning av medel efter utlysning av forskningsmedel inom Nätverket: Snowman Beslut: att bevilja medel - enligt bilaga 10 Föredragande: Elisabeth Göransson 11 Förslag till en gemensam utlysning med Beslut: att utlysa medel till Vetenskapsrådet och National Natural Science forskning inom Foundation of China inom antibiotikaresistens antibiotikaresistens enligt bilaga 11 Föredragande: Arma Ledin 12 Förslag till beslut om att till ordföranden och generaldirektören, efter föredragning av huvudsekreteraren, delegera beslut om fördelning av medel efter utlysning inom Era-Net: BiodivERsA Beslut: att till ordföranden och generaldirektören, efter toredragning av huvudsekreteraren, delegera beslut om fördelning av medel efter utlysning inom "Era-Net: BiodivERsA". Föredragande: Anna Ledin 13 Förslag till beslut om att till ordföranden och generaldirektören, efter föredragning av huvudsekreteraren, delegera beslut om fördelning av medel efter utlysning inom 185-BONUS Beslut: att till ordföranden och generaldirektören, efter föredragning av huvudsekreteraren, delegera beslut om fördelning av medel efter utlysning inom " 185- BONUS". Föredragande: Anna Ledin 14 Förslag till beslut om avslag av projekt som inte Beslut: att ansökningarna i ligger inom Formas ansvarsområden bilaga 1 till 14 avslås med motiveringen att föreslagen forskning inte ligger inom Formas ansvarsområden Föredragande: Anna Ledin 15 Förslag till beslut om särskilda forskningsmedel till Beslut: att det krävs särskilda huvudsekreterare vid Formas forskningsmedel till huvudsekreterare vid Formas för att säkerställa att huvudsekreterarens höga vetenskapliga kompetens kan upprätthållas. Beslut om nivå på medlen fattas när nytt

6 FORSKNINGSRÅDET FÖR MIUÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE PROTOKOLL NR 35 Sammanträdesdatum underlag har presenterats. Föredragande: Anna-Karin Dahlén Anmälningar 16 a) Aktuella utlysningar Information Föredragande: Anna Ledin b) Beslut fattade efter delegation Till handlingarna bilaga 16 b c) Godkända rapporteringar av avslutade projekt Till handlingarna bilaga 16 c Vid protokollet "Anna-Karin Dahlén Justeras Lars- Erik Liljelund

7 Anna Ledin Formas RIKTADE satsningar Punkt 5 Detta utgör underlag för beslut om riktade satsningar. Utlysningarna kommer att genomföras under hösten och beslut om beviljade projekt kan fattas för respektive utlysning under våren. I de riktade satsningarna ingår även de utlysningar som vi fått i uppdrag att genomföra via regleringsbreven samt eventuella satsningar inom internationella samarbeten som t ex ERA-net och JPI-er. Sommaren 2012 gick det ut en öppen inbjudan om att lämna förslag till riktade satsningar inför -års budget. inkom ca 70 enskilda förslag som nu har bearbetats och som utgjort ett viktigt underlag till förslagen nedan under kategori tre. Dessutom har de kommentarer och synpunkter som kom fram på forskarrådets möte i april beaktats och inarbetats. Bakgrundsinformation I Formas instruktion respektive två regleringsbrev beskrivs Formas uppdrag (Bilaga 1, 2 och 3). Därav kan man dra slutsatserna att: - Formas förväntas fortsatt: o Genomföra öppna och riktade utlysningar o Genomföra speciella satsningar för unga forskare o Stödja ämnesövergripande forskning o Genomföra utlysningar i samverkan med andra finansiärer, både nationellt och internationellt o Ha en strategi för hur eftersatta men för samhället viktiga områden kan stödjas o Satsa på större projekt både med avseende på beviljat belopp/år och på projektens längd I bilaga 4 presenteras den forskning som Formas forskarråd under de senaste åren har beslutat ska finansieras. Notera att detta underlag är organiserat efter år för beslut i tidsperioden Detta visar alltså inte vilken forskning som finansierades det aktuella året, utan vilka beslut som har fattats för kommande år. Detta redovisas däremot i bilaga 5 som presenterar det aktuella utfallet fördelat per år, dvs utbetalningarna som resultat av beslut i flera föregående år. 1

8 Anna Ledin Det finns tre kategorier av riktade utlysningar: 1) Satsningar i regleringsbreven och genom andra direkta uppdrag från regeringen dvs dem som Formas måste genomföra 2) Satsningar inom områden där det redan finns etablerade samarbeten och långtgående planer på utlysningar inkluderar satsningar inom JPI-er, ERA-NET, ERA-NET+, art 185 och dyl. 3) Strategiska satsningar - nya och pågående strategiska satsningar dvs sådana där Formas har stora frihetsgrader. Denna kategori inkluderar också satsningar på Eftersatta men för samhället viktiga områden enligt vår strategi (bilaga 6). Inom ramen för den tredje kategorin bör, enligt beslut i forskarrådet 2012 (och diskussion i forskarrådet april som inte föranledde någon förändring), minst ett av följande kriterier vara uppfyllda för att en satsning ska anses rymmas inom kategorin: - Samhället eller industrin/näringarna har ett tydligt identifierat kunskapsbehov inom området - Passar in bland Formas prioriteringar i nyligen framtagna forskningsstrategier (Stadsutveckling 2011, Miljöforskning 2011, Biobaserad samhällsekonomi 2012) - Passar in i de prioriteringar som görs inom EU - Horizon 2020, ERA-net och JPI:erna - Krävs, eller kan vara en fördel, att särskilda insatser för att forskning av tillräckligt hög kvalitet eller omfattning ska komma till stånd inom rimlig tid inom området, t ex viktiga men eftersatta områden - Det finns samverkanspartners på finansieringssidan som gör att insatta medel kan växlas upp I tabell 1 redovisas Formas budget för forskningsanslaget för, samt ett förslag till preliminär budget för, baserat på nu tillgänglig information. Av denna framgår att 403 mnkr redan är fördelade till årliga öppna utlysningen genom beslut från tidigare år om fleråriga projekt. Motsvarande summa för riktade satsningar är 350 mnkr. Dessutom kan det förväntas att regleringsbreven för kommer att innehålla direktiv angående samfinansierad forskning om 126 mnkr. Slutligen budgeteras 43 mnkr till övrigt som inkluderar så kallade akutprojekt, konferensbidrag, informationsprojekt, analys- och strategiverksamhet samt internationell verksamhet. Återstår att fördela ca 205 mnkr. Tabell 1 redovisar också den procentuella fördelningen av medel till forskning för, om 150 mnkr fördelas till årliga öppna utlysningen och 55 mnkr till riktade satsningar inom kategori 2 och 3 (se nedan). 2

9 Anna Ledin Tabell 1. Prel. budget för som redovisar fördelning av forskningsmedel mellan olika typer av forskningsstöd Beslutat/aviserat sedan tidigare av regering/forskarråd Förslag fördelning : prel budget tkr procent tkr tkr tkr procent Summa årliga öppna utlysningen % % Summa riktade satsningar, % % varav: Katergori 2: Era-Net, JPI Kategori 3: Strategiska satsningar Samfinansierad forskning enl rbrev (JTI, Skogforsk, SLF, SHF, SEI, IVL, Falsterbo, lab, KSLA, Sameting, SLU växt, ARC, ekologisk prod % % Övrigt % % Summa beslutat Summa anslag Att fördela :

10 Anna Ledin Riktade satsningar Tabell 2. Översikt över föreslagna riktade satsningar Titel Samverkans partners Föreslaget belopp Kategori 1 (detta underlag baseras på regleringsbrev för och FoI prop. 2012) Ekologisk produktion 12 mnkr/år Forskningsprogram inom Hållbart Industri, bransch, kommuner, etc. 5 mnkr ** samhällsbyggande Forskningsprogram inom Skogsråvara och Näringen 40 mnkr ** biomassa Produktionsinriktat forskningsprogram för SLF 20 mnkr/år jordbrukets hållbarhet och konkurrenskraft Samfinansierat program med hästnäringen SHF - beslutat på FR i april 3 mnkr/år att ingå avtal med SHF - Samfinansierad trädgårdsforskning Näringen SLF? Inget belopp angivet har tidigare varit 1,5 mnkr/år Samfinansierad växtförädlingsforskning Näringen SLF? Inget belopp angivet har tidigare varit 1,5 mnkr/år kategori 1 83 (80 +3) mnkr/år* Kategori 2 ERA-net: ANIHWA BiodivERsA2 CoreOrganic+ FACCE+ Marine Biotechnology SUSFOOD JPi-er: AMR Climate FACCE Urban Europe kategori 2 Kategori 3 Effektiva och hållbara produktionssystem vattenbruk och jord- och trädgårdsbruk - Effektivare saneringsmetoder för förorenad mark Andra EU finansiärer Andra EU finansiärer Mistra, Lantmännen SGI, Naturvårdsverket 5 mnkr/år i 3 år 4 mnkr/år i 3 år 8 mnkr/år i 3 år 3 mnkr/år i 3 år 5 mnkr/år i 4 år 5 mnkr/år i 3 år 10 mnkr/år i 5 år 5 mnkr/år i 4 år Se FACCE+ 10 mnkr/år i 3 år 35 mnkr/år*** 8 mnkr/år i 5 år 7 mnkr/år i 3 år Environmental Humanities Mistra 5 mnkr/år i 4 år kategori 3 20 mnkr kategori 2 och 3 för 55 mnkr *Redan inräknade i preliminär budget för, ** Enligt forskningspropositionen 2012, se också pkt 5b, *** Beloppet är reducerat i förhållande till totala äskandet (55 mnkr) eftersom det inte är säkert att alla planerade satsningar blir av under 4

11 Anna Ledin ) Satsningar i regleringsbreven och genom andra uppdrag från regeringskansliet Denna kategori innehåller alltså de satsningar som Formas kan förväntas få i uppdrag att genomföra eftersom de finns nämnda i årets regleringsbrev samt i forskningspropositionen. Dessa är: - Ekologisk produktion, enligt regleringsbrev - Forskningsprogram inom Hållbart samhällsbyggande, enligt forskningspropositionen, se också pkt 5b - Forskningsprogram inom Skogsråvara och biomassa, enligt forskningspropositionen, se också pkt 5b - Produktionsinriktat forskningsprogram för jordbrukets hållbarhet och konkurrenskraft - i samverkan med SLF, enligt regleringsbrev - Samfinansierat program med hästnäringen i samverkan med SHF, enligt regleringsbrev. FR beslutade i april att ingå ett avtal med SHF - - Samfinansierad trädgårdsforskning, i samverkan med näringen enligt regleringsbrev - Samfinansierad växtförädlingsforskning, i samverkan med näringen enligt regleringsbrev Enligt regleringsbrevet ska minst 12 mnkr användas till forskning inom ekologisk produktion. En utlysning kommer att genomföras under i samverkan med SLF, som inkluderar beviljande av medel för endast. Detta betyder att det ska planeras för en utlysning av medel för och framåt. Medlen kan antingen fördelas via en nationell utlysning i Formas regi eller i regi av SLF, eller i en internationell utlysning inom ERA-NET+ COREOrganic (se nedan). Återkommer om detta senare, när det finns ett bättre underlag för beslut. Vidare får det utlysas medel i samverkan med näringarna inom växtförädling och trädgård. Vi har också i uppdrag att ta fram och genomföra fyra forskningsprogram; Hållbart samhällsbyggande, Hästforskning, Produktionsinriktat forskningsprogram för jordbrukets hållbarhet och konkurrenskraft, samt Skogsråvara och biomassa. Förslag till två av dessa program redovisas i bilagan till pkt 5b. De andra två forskningsprogrammen tas fram i samarbete med Stiftelsen Hästforskning (SHF) respektive Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). 2) Satsningar inom områden där det redan finns etablerade samarbeten och långtgående planer på utlysningar Här inkluderas Formas satsningar inom nationella och internationella samarbeten, enligt regleringsbrev samt andra kontrakt och avtal. Bland de internationella kan speciellt nämnas Formas deltagande i JPI-er, ERA-NET, ERA-NET+, art 185 och dyl. 5

12 Anna Ledin Denna kategori kan också innehålla satsningar som tagits fram i samverkan med andra primärt svenska finansiärer, men kan också avse bilaterala avtal med andra länder. I år har vi dock inte några sådana förslag. Det kan finnas en möjlighet för en utlysning med fokus på forskningssamarbete med Indien, men det är ännu för tidigt att uttala sig om hur detta i så fall kommer att se ut. De aktiviteter som nu är aktuella är: Utlysningar inom ERA-NET, ERA-NET+, art 185 och dyl Formas deltar i ett stort antal ERA-NET, ERA-NET+, art 185 och dylika samarbeten och det finns flera möjligheter när det gäller deltagande i utlysningar under det kommande året. För en sammanställning se bilaga 7. De ERA-net för vilka det är störst sannolikhet för att de kommer att genomföra utlysningar under / och som har intresse för Formas är: a) ANIHWA 5 MSEK/år i 3 år b) BiodivERsA2 4 MSEK/år i 3 år c) COREOrganic+ 8 MSEK/år i 3 år d) FACCE+ 3 MSEK/år i 3 år e) Marine Biotechnology 5 MSEK/år i 4 år f) SUSFOOD 5 MSEK/år i 3 år : 30 mnkr för. Utlysningar inom JPI-er Formas deltar i diskussionerna kring flera av de JPI (Joint Programming Initiatives) som just nu är under utveckling inom EU. För en sammanställning se bilaga 8. De JPI-er för vilka det är störst sannolikhet för att de kommer att genomföra utlysningar under / och som har intresse för Formas är: a) AMR 10 mnkr/år i 5 år b) Climate 5 mnkr/år i 4 år c) FACCE se FACCE+ ovan d) Urban Europe 10 mnkr/år i 3 år : 25 mnkr för. för kategori 2 55 mnkr. Erfarenheten visar dock att inte alla satsningar blir av inom det kommande året. Därför föreslås en ram om 35 mnkr/år och att det delegeras till ordföranden och generaldirektören att fatta beslut om enskilda utlysningar när underlag föreligger. 3) Riktade satsningar - nya och pågående strategiska satsningar Tre förslag återstår nu av de ca 70 inkomna förslagen. Dessa presenteras kort i tabell 2 och nedan, samt i mer detalj i bilaga 9. Förslagen har sin utgångspunkt de diskussioner som var på Forskarrådets möte i april och på efterföljande diskussioner med möjliga samarbetspartners. a) Effektiva och hållbara produktionssystem vattenbruk och jord- och trädgårdsbruk i samverkan med Mistra och Lantmännen 6

13 Anna Ledin b) Effektivare saneringsmetoder av förorenade områden i samverkan med SGI och Naturvårdsverket c) Environmental Humanities i samverkan med Mistra Som framgår av tabell 2 och ovan föreslås att utlysningen av medel till forskning effektiva och hållbara produktionssystem genomförs med en kraftigt bantad budget från Formas sida (från 40 mnkr/år till 8 mnkr/år). Samtidigt föreslås det att den genomförs i samverkan med Mistra som avsätter lika mycket medel som Formas (beslut förväntas fattas av Mistras styrelse den 10 juni), dock endast till projekt inom vattenbruk. Likaså är Lantmännen intresserade av att finansiera projekt inom utlysningen med 1 mnkr/år. Detta betyder att en utlysning kan genomföras med ett relativt stor årligt belopp inom ett hög prioriterat område (för mer information se bilaga 9). Vidare föreslås ett samarbete med Mistra kring en utlysning om Environmental Humanities. Detta ligger i linje med diskussionerna på forskarrådets möte i april där ett förslag kring Klimat och samhället och ett om Naturvärden och naturens värde diskuterades. Det föreliggande förslaget täcker delvis de tidigare två förslagen. Dessutom förväntas delar av Klimat och samhället att ingå i en utlysning inom JPi Climate (se kategori 2). Mistra och Formas föreslås avsätta 5 mnkr vardera till denna utlysning. Som resultat av ovan föreslås att utlysningen om sanering av förorenade områden minskas i jämförelse med ursprungsförslaget (från 10 mnkr till 7 mnkr/år). Detta kan motiveras med att SGI har fått positiva signaler från andra finansiärer t ex Vinnova angående möjligheter för finansiering av utvecklings- och implementeringsprojekt, och då skulle en utlysning om 7 mnkr/år i 3 år vara en god start för att få fram grundläggande kunskap inom området, som kan ligga till grund för de mer tillämpade delarna. Förslag till beslut: Att det avsätts 55 miljoner kronor till riktade satsningar inom kategori 2 och 3 enligt tabell 2. Att det delegeras till generaldirektören och ordföranden, efter föredragning av huvudsekreteraren, att fatta beslut om de 35 miljoner kronor som föreslås användas till utlysningar med internationellt samarbeten (kategori 2), när ytterligare information föreligger. Besluten ska redovisas i forskarrådet. Bilagor 1) Förordning med Instruktion för Formas 2) Regleringsbrev Miljödepartementet 3) Regleringsbrev Landsbygdsdepartementet 4) Redovisning av den forskning som Formas forskarråd fattat beslut om att finansiera (beslut tagna ) 5) Redovisning av den forskning som Formas finansierat ( ) 6) Formas strategi Eftersatta men för samhället viktiga områden 7) Presentation av Formas medverkan i ERA-NET, ERA-NET+, art 185, o dyl 7

14 Anna Ledin ) Presentation av Formas medverkan JPi 9) Bilaga med förslag till riktade satsningar inom kategori 3 8

15 Bilaga 5 b) Formas forskningsprogram fo rha llbart samha llsbyggande - Formas forskningsprogram för hållbart samhällsbyggande syftar till att ta fram kunskap som leder till hållbar utveckling av den byggda miljön ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Forskningsprogrammet sammanfattar de kunskapsbehov som finns inom området och presenterar riktlinjer och ramar för kommande utlysningar av forskningsmedel (s.k. riktade satsningar) under perioden -. Hållbart samhällsbyggande innefattar i detta sammanhang hållbar utveckling inom områdena fysisk planering samt byggande och förvaltning av städer, stadsdelar, kvarter, byggnader, infrastruktur och anläggningar. Här ingår också hur den byggda miljön påverkar användning av (natur)resurser och ekosystemtjänster, inklusive möjligheter för energieffektivisering och anpassning till klimatförändringar. Men också hur människor, hushåll, företag, organisationer, samhälleliga regler, processer och system påverkar och påverkas av den fysiska miljön. Människors hälsa och försörjning, liksom sociala, ekonomiska, kulturella och estetiska aspekter ska beaktas. 1

16 Innehåll 1. Uppdraget Budget Strategier, utvärderingar, omvärldsbevakning Inom Formas framtagna forskningsstrategier Formas utvärdering av samhällsbyggnadsforskningen Inbjudan att inkomma med förslag till riktade satsningar Pågående internationell samverkan Ansökningar i nyligen genomförda utlysningar Omvärldsbevakning Kunskapsbehov Finansieringsinstrument och samverkan Förslag till utlysningar Utlysning hösten Övriga utlysningar inom programmet Fortsatt arbete

17 1. Uppdraget I forskningspropositionen Forskning och innovation (2012/13:30) skriver regeringen angående området Forskning om hållbart samhällsbyggande: Regeringens bedömning: Anslaget för forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med totalt 100 miljoner kronor för forskning om hållbart samhällsbyggande. Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor, med ytterligare 5 miljoner kronor, med ytterligare 20 miljoner kronor och med ytterligare 50 miljoner kronor. Därmed beräknas anslagsnivån bli 100 miljoner kronor. Skälen för regeringens bedömning: Forskning om hållbart samhällsbyggande är ett svenskt styrkeområde, och svensk industri har haft exportframgångar inom byggsektorn och inom hållbara städer. Omfattningen av forskningen inom området är dock begränsad. En satsning på forskning om hållbart samhällsbyggande är därmed angelägen. Planeringen och byggandet är centrala ur hållbarhetsperspektiv miljömässigt, socialt och ekonomiskt. I både svenskt och globalt perspektiv sker en fortsatt koncentration till storstadsregionerna, där en stor del av samhällsutmaningarna finns och där mer forskning om en hållbar stadsutveckling behövs för att bidra till lösningar. Det förutsätter samordning av planering för bebyggelse och transporter. Det finns dessutom en stor effektivitets- och innovationspotential och behov av nytänkande inom fysisk planering och byggande. En stor del av Sveriges bostadsbestånd är i dag mer än 50 år gammalt. Upprustningsbehovet för de s.k. miljonprogramområdena är omfattande. Frågor om infrastrukturer som väg- och trafiksystem och transporter, grönområden, försörjningssystem, vatten- och avloppssystem behöver uppmärksammas. Hänsyn måste också tas till naturresursanvändning, behov av energieffektiviseringar och förväntade klimatförändringar. Forskning inom området fysisk planering och byggande kopplat till frågor om livsmiljön spelar stor roll för befolkningens hälsa, sociala villkor, delaktighet och livskvalitet. Den demografiska utmaningen med allt fler äldre personer kräver forskning om samhällsplanering för ett aktivt åldrande och om integrerade planeringsprocesser som bygger på delaktighet och inflytande som även är viktigt med tanke på tillgänglighet och för att möjliggöra en ökad integration. Detta förutsätter kunskaper och en samordning av forskning om fysisk planering och byggande och därmed närliggande områden. Här ingår även en förståelse för landskapets och bebyggelsens historiska och nutida förutsättningar och utveckling samt förhållandet stad och landsbygd som är av betydelse för samhällsbyggandet. Forskning inom geografiska data och annan relevant information är en viktig resurs för forskning ur ett helhetsperspektiv. Flera aktörer, däribland Delegationen för hållbara städer, lyfter fram att det finns ett stort behov av helhetssyn inom området hållbar stadsutveckling. Detta betyder att alla delar av hållbarhetsbegreppet, socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt, behöver vara med och belysas tvärvetenskapligt. Underlagsrapporten från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes Sustainable Urban Development in Sweden (rapport 3:2011) och slutrapporten av regeringsuppdraget till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling (Ku2010/1096/KA) belyser detta ytterligare. Forskningen inom området hållbart samhällsbyggande är otillräcklig och behöver enligt regeringens mening förstärkas. Insatser behövs som täcker både kunskapsbehov och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap samt beaktande av behovet av sektorsövergripande lösningar. En satsning på forskning bör ske i nära samarbete med bygg- och bostadssektorn, som även bör bidra med finansiering. Sektors-organisationen IQ Samhällsbyggnad har i en skrivelse till regeringen inför denna proposition föreslagit bl.a. att en ökning av insatserna för forskning och utveckling inom 3

18 samhällsbyggnadssektorn ska göras och har angivit att de privata aktörerna inom sektorn är beredda att matcha en ökad statlig satsning (U2011/3156/F). Satsningen bör göras i samverkan mellan olika forskningsdiscipliner samt med andra aktörer nationellt och internationellt. Den bör vara tydligt åtgärdsinriktad för att bidra bl.a. till teknikutveckling, innovation och miljöteknikexport. Den ökade satsningen bör ske vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande som redan i dag har uppdraget att finansiera samhällsbyggnadsforskning. I regleringsbrevet från Miljödepartementet för budgetår framgår att Formas ska: avsätta minst kronor till ett forskningsprogram som innebär en förstärkning av den befintliga forskningen om hållbart samhällsbyggande. Forskningssatsningen bör omfatta olika forskningsdiscipliner, beakta behovet av sektorsövergripande lösningar och ske i nära samarbete med bygg- och bostadssektorn samt i samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt. Satsningen bör vara tydligt åtgärdsinriktad. 1.2 BUDGET I forskningspropositionen framgår att ökningen av medel till Formas för hållbart samhällsbyggande kommer att bli 100 miljoner kronor. 25 miljoner kronor ökning i, samt med ytterligare 5 miljoner kronor, 20 miljoner kronor och ytterligare 50 miljoner kronor. En budget för riktade satsningar för hållbart samhällsbyggande - bör således bestå av: = 25 miljoner som redan utlysts under för Hållbart samhällsbyggande (21 miljoner) samt för utlysning inom nordisk samverkan, Nordic Built, för området Sustainable Retrofitting of the Existing Building Stock (4 miljoner). = 25 miljoner (redan utlysta under ) + 5 miljoner (5 miljoner utlyses ) = 25 miljoner (redan utlysta) + 5 miljoner + 20 miljoner + tillskott från budget för riktade satsningar = 25 miljoner (redan utlysta) + 5 miljoner + 20 miljoner + 50 miljoner + tillskott från budget för riktade satsningar Med detta som utgångspunkter ska detta forskningsprogram fungera som ett underlag för kommande beslut om riktade satsningar inom hållbart samhällsbyggande. 4

19 2. Strategier, utvärderingar, omvärldsbevakning För att identifiera de kunskapsbehov som finns inom området och baserat på detta föreslå vilka insatser som behöver göras för att generera ny kunskap har befintliga forsknings- och innovationsstrategier, utvärderingar kunskapsbehov enligt myndigheter och organisationer etc inventerats. Resultatet av denna inventering presenteras nedan och i bilagorna. 2.1 INOM FORMAS FRAMTAGNA FORSKNINGSSTRATEGIER Formas har på uppdrag av regeringen tagit fram en forskningsstrategi och en forskningsöversikt som inkluderar hållbart samhällsbyggande, dels Analys av miljöforskningen och förslag till forskningsstrategi (avrapporterades våren 2011) och dels forskningsöversikten Hållbar stadsutveckling (avrapporterades februari 2011). De två strategierna utgör grunden för de prioriteringar som Formas gör när det gäller utlysning av medel till samhällsbyggnadsforskning. I Analys av miljöforskningen och förslag till forskningsstrategi identifieras Hållbara städer som ett av sju särskilt relevanta områden för framtida miljöforskning. I rapporten noteras bl.a. att: År 2008 blev det för första gången fler människor i städer än på landsbygden i världen. Denna trend förväntas fortsätta och den största urbaniseringen kommer att ske i den fattigare delen av världen. I Sverige bor i dag ca 80 procent av befolkningen i tätorter. De så kallade megastäderna, med mer än 10 miljoner invånare, står ofta i fokus i tillväxtdebatten, men den mest påtagliga befolkningstillväxten sker i små och medelstora städer. I perspektiv av klimatförändringarna framstår städerna som både hot och möjlighet för att uppnå ett hållbart samhälle. Städernas invånare står för en stor del av den globala konsumtionen och producerar därmed också majoriteten av koldioxid och andra utsläpp. Vidare står städernas byggnader för procent av den totala energiförbrukningen och cirka en tredjedel av CO 2 -emissionerna. Byggsektorn är således mycket betydande i miljöhänseende. Stadens utveckling och problem kräver ett övergripande mångvetenskapligt och sektorsövergripande förhållningssätt. Det finns behov av långsiktig, disciplinärövergripande forskning såväl som fördjupning inom enskilda discipliner. Den tvärvetenskapliga inriktningen är relativt väl utvecklad inom området. I det följande listas ett antal prioriterade forskningsfrågor Det finns många områden där kunskapen är otillräcklig och ytterligare forskningsinsatser behövs, och det finns områden där god kunskap finns men inte når tillfredsställande tillämpning i samhället. Vidare noteras att karakteristiskt för hållbara städer att det omfattar ett brett område med tydliga kopplingar till de sex andra områdena som identifierats (Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser, Energi, Havsmiljö, Kemikalier och Klimatförändringar ). Ett antal prioriterade områden för hållbara städer lyftes fram, vilka preciseras ytterligare i rapporten: Staden som system Bebyggelseplanering Relationer stad landsbygd 5

20 Hållbar och resurseffektiv bebyggelse med låg energianvändning Stadsinfrastruktur, kommunikation och transporter Vanor, beteende och anpassning av samhället Generellt gäller att framtida forskningsinsatser bör öppnas för vidgat samarbete, internationellt såväl som i tvärvetenskapliga konstellationer. Rapporten Hållbar stadsutveckling (2011) framhåller behovet av att anlägga en helhetssyn på staden och på begreppet långsiktigt hållbar stadsutveckling, där de sociala och kulturella dimensioner ingår som nödvändiga delar tillsammans med övriga dimensioner. Behovet av såväl disciplinövergripande forskning som fördjupning inom en-disciplinär forskning lyfts fram. Betydelsen av forskningsprojekt som involverar både teoretiker och praktiker betonas, liksom vikten av kontexten (platsen, sammanhanget). Ett antal kunskapsluckor och kunskapsbehov definieras, exempelvis: sambanden mellan människa och byggd miljö där människan ses som medskapare, problematisering av hållbarhetsbegreppets olika dimensioner och konflikter mellan dessa, makt och konfliktperspektiv, vilka stadsstrukturer som stödjer ett hållbart stadsliv, hur de urbana ekosystemtjänsterna kan nyttjas, nya former för demokrati och brukarmedverkan i tidiga skeden, jämförande studier också i små och mellanstora städer samt frågor om hur kunskapsöverföring och implementering av kunskap. 2.2 FORMAS UTVÄRDERING AV SAMHÄLLSBYGGNADSFORSKNINGEN Formas har nyligen, på uppdrag av regeringen, genomfört en analys och inventering samt en utvärdering av kvalitet och relevans av svensk forskningen inom samhällsbyggnadsområdet. För uppgiften att bedöma kvalitet och relevans i forskningen inom samhällsbyggnadsområdet anlitade Formas en extern expertpanel som bestod av internationellt framstående forskare och experter inom relevanta områden. Uppdraget redovisades till regeringen 31 mars. Utvärderingen visade att forskningen inom samhällsbyggnadsområdet bedöms ha en för svenska behov fullständig bredd av kompetenser. Den bedrivs med hög kvalitet och på relevanta frågeställningar. Den har dessutom god finansiering i en internationell jämförelse. Forskningen bedrivs vidare med tydligt fokus på utmaningar för ett hållbart samhälle, vilket leder till tillämpningsorienterade projekt samtidigt som det är mindre fokus på generella och grundläggande aspekter inom forskningsområdet. Forskningen har, med internationella mått, en stark förankring hos användare. Kvalitetsmässigt tillhandahåller forskningsinstitutionerna en högkvalitativ grund för bra forskning inom för byggforskning centrala discipliner och flera institutioner utmärker sig inom nicheområden speciellt inom planeringsforskning på en hög internationell nivå. Även om framsteg har gjorts under de senaste 10 åren när det gäller vetenskaplig publicering och internationellt samarbete, kritiserade utvärderingen brister i internationell publicering och ett relativt begränsat internationellt samarbete. Vidare påpekades att forskningen sprids mellan alltför 6

21 många små forskningsmiljöer. Man efterlyste ökad samordning och stärkt strategisk ledning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet, liksom övergripande strategiska program för tvärvetenskaplig forskning. 2.3 INBJUDAN ATT INKOMMA MED FÖRSLAG TILL RIKTADE SATSNINGAR Formas inbjuder årligen myndigheter, organisationer, högskolor och universitet med flera att inkomma med förslag till riktade satsningar. Senast detta gjordes var sommaren Drygt 70 förslag inkom varav 31 har koppling till hållbart samhällsbyggande. Flera förslag handlar om byggprocessens tidiga skeden, byggande och underhåll av byggnader och anläggningar samt energianvändning. Förslagen handlar också om människors upplevelse av natur och landskap samt om samhällsvetenskaplig forskning i den byggda miljön. Ett förslag diskuterar betydelsen av kommundoktorander inom hållbar stadsutveckling och samhällsplanering, ett annat belyser betydelsen av ett systemperspektiv på hållbara stadsdelar. För mer detaljer se Bilaga PÅGÅENDE INTERNATIONELL SAMVERKAN Formas medverkar i flera internationella samarbeten med andra finansiärer. De mest relevanta för samhällsbyggnadsområdet är Urban Europe och Nordic Built i vilka viktiga forskningsområden lyfts fram. Urban Europe - inom joint programming initiativet (JPI) Urban Europe pågår samarbete mellan europeiska forskningsfinansiärer med syfte att finansiera transdisciplinär forskning och innovation och därigenom bidra till att skapa attraktiva, miljömässigt hållbara och ekonomiskt livskraftiga europeiska städer. Urban Europe leds av Österrike och därutöver deltar Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Malta, Nederländernas, Norge, Sverige och Turkiet, samt Spanien och Portugal som har observatörsstatus. Ett första utkast till Strategic Research Agenda (SRA) har tagits fram. Framtidstrender och sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar för stadsutvecklingen har legat till grund för en brett upplagt spektrum av forskningsfrågor. Utmaningar som lyfts fram är urbaniseringen inklusive urban sprawl, klimatfrågan (adaptation och mitigation), trender i världsekonomin, transporter, trängsel och tillgänglighet, ökade energibehov, demografiska förändringar inklusive åldrande befolkning, migration, sociala och kulturella förändringar. SRA har särskilt lyft fram det allt mer brådskande och angelägna behovet av ett integrerat perspektivet då det gäller forskning om stadsutveckling, vilket innebär att även det humanistiska perspektivet måste ingå. Dessutom framhålls vikten av att stadsbyggandets aktörer, inte minst stadens invånare, är direkt involverade i projekten. Behovet av såväl grundläggande och tillämpad forskning, som innovation, utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt framhålls också. Nordic Built är ett nordiskt samarbete och ett av de så kallade fyrtornsprojekt som lanserades i samband med det nya samarbetsprogrammet för näring och innovation med fokus på grön tillväxt 7

22 vilket de nordiska näringsministrarna enades om i oktober Projektet finansieras av Nordiska Ministerrådet och Nordic Innovation. Nordic Innovation är också projektledare för projektet. Nordic Built-programmet genomförs i form av tre moduler under perioden Modulerna innefattar en rad sammankopplade aktiviteter och bygger på varandra. Modul 1 The charter: Nordic Built Charter lyfter fram ambitioner och styrkor hos nordisk byggsektor och betonar dess miljöprofil. Modul 2 The challenge: En nordisk tävling som ska ta fram och demonstrera bra och innovativa idéer för renovering av befintlig bebyggelse. Modul 3 The change: En för samtliga nordiska länder gemensam utlysning för FoU-projekt, innovationer och demonstrationsprojekt inriktade mot renoveringsområdet. Formas deltar tillsammans med Energimyndigheten som svensk finansiär i utlysningen. Utlysningen omfattar de tre områden: Nya hållbara byggkoncept för renoveringsprojekt Nya innovativa hållbara affärsmodeller för renoveringsprojekt Projekt som i allmänhet främjar det nordiska samarbetet inom hållbar renovering 2.5 ANSÖKNINGAR I NYLIGEN GENOMFÖRDA UTLYSNINGAR Formas har under våren genomfört två utlysningar inom samhällsbyggnadsområdet. Den ena är utlysningen Hållbart samhällsbyggande med inriktning mot starka forskningsmiljöer. Avsikten är att ge stöd till 4-7 transdisciplinära forskningsmiljöer för att öka kunskapen om ett hållbart samhällsbyggande ur ett ekologiskt, ekonomiskt samt socialt och kulturellt perspektiv. Samverkan ska ske med samhällets aktörer. Utlysningen är bred med inriktning mot forskning om planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön och innefattande samtliga skalnivåer: städer, stadsdelar, kvarter, infrastruktur, byggnader och anläggningar. omfattar utlysningen 105 miljoner kronor. Utlysningen stängde den 23 maj och ett drygt 40-tal ansökningar kom in. Ansökningarna spänner, enligt en första analys, över hela utlysningens områden. Den andra utlysningen som genomförts i år är utlysningen inom Nordic Built, se kapitel 2.4. Denna utlysning stänger för Expression of Interest den 1 juni. 2.6 OMVÄRLDSBEVAKNING Formas har också genomfört en relativt omfattande omvärldsbevakning. Under 2012 initierade ett stort antal aktörer i samhället olika aktiviteter för att identifiera samhällsbyggandets kunskapsbehov. En enkät har skickats ut för att kartlägga dessa kunskapsbehov. De aktörer som tillfrågades representerade näringsliv och samhälle; universitet, högskolor och institut samt forsknings- och 8

23 innovationsfinansiärer. Dessa aktörer kontaktades i slutet av 2012 och under våren med en inbjudan att redovisa de kunskapsbehov man identifierat. Inspelen som sedan har inkommit till Formas har varit såväl skriftliga som muntliga. I Bilaga 2 finns en sammanställning av dels de kunskaps- och forskningsbehov som angetts dels de aktörer, 52 stycken, som har bidragit med inspel. Av dessa är 9 myndigheter, 1 forskningsråd, 1 forskningsstiftelse, 2 forskningsinstitut, 3 organisationer som finansierar forskning, 8 branchorganisationen, och 28 representanter för olika grupperingar inom högskolor och universitet. tillfrågades 73 verksamheter. Bland externa rapporter som presenterats under det senaste året med fokus på kunskapsbehov inom hållbart samhällsbyggande kan speciellt två nämnas: Slutrapporten från Delegationen för Hållbara Städer och IQ Samhällsbyggnads inspel till Forsknings- och innovationspropositionen. Delegationen för Hållbara Städer (DHS) framhåller i sin rapport att de stora samhällsutmaningarna i svenskt och globalt perspektiv finns i våra städer. Urbaniseringen i kombination med klimatutmaningen sätter press på städerna och därför anser DHS att Sverige behöver utveckla en betydligt bredare systemsyn på kunskap och innovation för stadsutveckling och att detta kräver en kraftfull och sammanhållen satsning på forskning om hållbar stadsutveckling. Bland annat föreslås uppbyggnad av ett nationellt nätverk av 4-5 kompetenscentra med lokal och regional förankring som samtidigt utgör viktiga aktörer i nordiska, europeiska och globala kunskapsnätverk. Vidare förslås en förstärkning av systeminriktade och gränsöverskridande perspektiv i forsknings- och utvecklingsarbete, samt satsningar på demonstration och pilotanläggningar. Hösten 2011 samordnade IQ Samhällsbyggnad samhällsbyggnadssektorns inspel till forsknings- och innovationspropositionen. Inspelet innehöll tre konkreta förslag på offentliga åtgärder. IQ Samhällsbyggnad och sektorn föreslog att regeringen successivt skulle öka de årliga insatserna på forskning och innovation inom universitet, högskolor och institut samt gemensamma utvecklingsområden, så att de efter en inledande fyraårsperiod uppgår till minst en miljard årligen, en fördubbling av dagens nivå. De privata aktörerna inom samhällsbyggnad förklarade sig beredda att matcha den föreslagna statliga successiva ökningen och erbjöd en egen insats till forskning, utveckling, innovation samt implementering och kompetensöverföring. VINNOVA har under hösten 2012 finansierat projekt som syftar till att ta fram forsknings- och innovationsagendor för relativt avgränsade områden. 74 konsortier, bestående av representanter från akademi och näringsliv, har beviljats medel och dessa kommer under våren presentera sina rapporter. 23 av dessa har fokus på frågeställningar som berör hållbart samhällsbyggande (bilaga 3). VINNOVA har också tillsammans med Energimyndigheten haft en utlysning av medel till Strategiska Innovationsområden (SIO). Här inkom 20 ansökningar varav tre har fokus på hållbar samhällsbyggnad (bilaga 4). I samband med Formas utlysning Hållbart samhällsbyggande genomfördes i samverkan mellan Formas och IQ Samhällsbyggnad en inspirationsdag under våren. Under dagen presenterade myndigheter och organisationer sina kompetensbehov; enskilda forskare och företagare projektförslag och idéer inom områdena: samhällsplanering och stadsbyggnad; bebyggelse, hälsa och 9

24 livsstil, byggnader och byggmaterial samt Arkitekturakademien och Sveriges Bygguniversitet presenterade sina miljöer och projektidéer. 3. Kunskapsbehov Här presenteras kunskapsbehov och forskningsfrågor för ett antal delområden inom Hållbart samhällsbyggande. Dessa bygger främst på de kunskapsbehov och forskningsfrågor som angivits i Formas rapport Analys av miljöforskningen och förslag till forskningsstrategi Hänsyn har också tagits till resultatet av den omvärldsanalys som Formas genomfört vintern t.ex. från enkäten till olika aktörer inom samhällsbyggnadssektorn (se kapitel 2 och bilagor). Staden som system. Forskningsinsatser behövs för att studera staden som system och för att få tydligare kunskap om orsakssambanden mellan olika processer i staden, till exempel som underlag för avvägningen mellan att bygga en tätare stad för att minska klimatpåverkan av transporter och att samtidigt klara behovet av luft, ljus och bevarade gröna strukturer. Likaså behövs kunskap kring möjliga system för hur stadens ekonomiska utveckling sker i samklang med aspekter av ekologisk uthållighet och långsiktig social och kulturell utveckling för dem som lever och verkar i staden. Kunskap behövs också om strukturella och demografiska förändringars inverkan och betydelse. Bebyggelseplanering. Forskning kring städernas bebyggelseplanering behöver utvecklas med fördjupade studier kring hur olika stadsstrukturer och sociala och kulturella grupper i staden konsumerar och producerar varor och ekosystemtjänster. Ett exempel är betydelsen av natur och andra gröna områden i och omkring städer. Arkitektur- och gestaltningsfrågor behöver studeras. Kunskap behövs också kring hur urbana ekosystem kan bevaras och skapas i förhållande till de pågående klimatförändringarna. Hållbar och resurseffektiv bebyggelse med låg energianvändning. Till 2050 ska energianvändningen i Sveriges byggnader minska med 50 procent. Inom det befintliga byggnadsbeståndet behövs stora insatser, och ny och befintlig kunskap måste utnyttjas för att nå målen. Samtidigt ska byggnaderna erbjuda god inomhusmiljö, bra funktion och en god arkitektur varför systemperspektivet är viktigt. Inom byggforskningsområdet finns väl utvecklad kunskap om en byggnads enskilda tekniska system. Dessa kan utvecklas (till exempel isolering, fönstersystem, ventilationssystem), men det behövs dessutom ökad kunskap om hur olika delsystem och komponenter samverkar i system. Därutöver behövs ökad kunskap om bygg och förvaltningsprocessen där organisations- och managementfrågor och frågor om hur ny kunskap och teknik kan implementeras är viktiga. IT-frågornas betydelse ökar i planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen och kräver bred forskning som väger samman olika aspekter av teknik, ekonomi och juridik med ekologi och sociala förhållande. Allt detta kräver tväroch mångvetenskaplig byggforskning. Infrastruktur, kommunikation och transporter. Energi, vatten, transporter och avfallshantering är grundläggande stadsinfrastruktur. Tillgång till rent vatten är i dag ett internationellt problem, men även i Sverige sker ibland störningar i dricksvattenförsörjningen. I städerna är transporterna centrala för att påverka luftkvalitet och ljudmiljö, trängsel och kommunikationsmöjligheter. Ökande miljökrav, stigande bränslepriser och datorisering av logistikflöden har under senare år lett till ökad produktivitet, effektivitet och innovation. 10

25 Relationer stad landsbygd. Den ökade urbaniseringen leder till avfolkning av landsbygden. Även mindre städer har en negativ befolkningsutveckling. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om de ömsesidiga relationerna mellan stad och landsbygd och kring hur kretsloppet av varor och tjänster mellan stad, stadens omland och övriga delar av landet kan stärkas för att nå en hållbar utveckling i hela landet. Vanor, beteende och anpassning av samhället. Förståelsen för ny teknik, urbana ekosystem och individens egen roll i att skapa ett hållbart samhälle beror på de strukturer som styr människans vanor och beteende. Ägande och förvaltning i staden förändras. Det behövs kunskap om vilka effekter dessa förändringar kan medföra för den långsiktigt hållbara staden ur såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt perspektiv. Det finns också behov av forskning med fokus på hur den pågående samhällsomvandlingen påverkar relationer mellan politiker, tjänstemän och medborgare. Likaså behöver nya metoder för brukarmedverkan och medborgarinflytande utarbetas. Det finns behov av forskning som kan synliggöra hierarkier och maktrelationer mellan bland annat ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella dimensioner av hållbarhet. 4. Finansieringsinstrument och samverkan För att uppnå målen att finansiera forskning som kommer att ge kunskap som leder till hållbart samhällsbyggande räcker det inte med att identifiera kunskapsluckorna och utlysa medel inom dessa områden. Det krävs också att finansieringsinstrumentet väljs så att de är anpassade till för de kunskapsbehov som finns eller till andra brister inom forskningen som man vill åtgärda. Under vissa förutsättningar kan en utlysning av medel till så kallade Starka miljöer vara det mest passande, dvs en satsningar på att finansiera forskningsmiljöer under ett antal år (i Formassammanhang vanligen ca 5 miljoner kr/år i 5 år). I andra sammanhang kan traditionella forskningsprojekt (1-2 mnkr/år i 3 år) vara en lämplig form. Andra möjliga instrument är specifika satsningar på unga forskare, för att bygga upp ett område, mobilitetsstöd, stöd för gästforskare eller forskarskolor. Andra aspekter att ta hänsyn till är samverkan och samfinansiering med näringslivet och offentliga aktörer. Hur ska sådan samverkan organiseras och utformas för att på bästa sätt ge mervärde till forskningen? Kan kommun- och industridoktorander bli ett intressant instrument i en sådan samverkan? Samverkan och samfinansiering med andra myndigheter och/eller forskningsfinansiärer måste också beaktas. Formas kansli för löpande diskussioner med denna typ av aktörer för att hitta möjligheter till samverkan. 5. Förslag till utlysningar UTLYSNING HÖSTEN 11

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Utlysningen Forskningsprop 2012 och Regleringsbrev 2013, 2014, 2015 1. 100 miljoner kronor förstärkning till forskning om hållbart samhällsbyggande

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-01-24 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Hållbart samhällsbyggande

Hållbart samhällsbyggande Forskningsrådet Formas Hållbart samhällsbyggande Conny Rolén Forskningssekreterare, Formas Svensk Vatten Utveckling 25 år, 2 november 2015 Forskningsrådet Formas Miljö Areella näringar Samhällsbyggande

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget. 21 september 2016 Hållbar konsumtion Utlysning av medel till ett forskningsprogram Reviderad 2016-09-26 Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Sammanlagt 50 miljoner kronor under fyra

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Regeringsbeslut IV 7 Näringsdepartementet 2016-12-20 N2016/08017/SUN N2016/07690/KLS (delvis) N2016/06636/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-03-10 Ärendenr: NV-08201-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet

Läs mer

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Eva Schelin VD

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Eva Schelin VD IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet Eva Schelin VD IQ Samhällsbyggnads medlemmar IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017 Kunskap om och för samhällets klimatarbete Dialogmöte den 29 maj 2017 Tankar inför mötet Informera och klargöra kring utlysningen, hinna prata och diskutera frågor som finns Få en bild av vilka ni är kunna

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande FoI-frågor Kitt mellan näringsliv,

Läs mer

En unik chans för svensk samhällsbyggnadsforskning. Anna Sander IQ Samhällsbyggnad

En unik chans för svensk samhällsbyggnadsforskning. Anna Sander IQ Samhällsbyggnad En unik chans för svensk samhällsbyggnadsforskning Anna Sander IQ Samhällsbyggnad 1. Kort om IQ Samhällsbyggnad 2. Forsknings- och innovationspropositionen då, nu och sen 3. Dubbel utväxling 4. E2B2 Samverkansprogram

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Smart Built Environment Välkomna! Programmet börjar kl 10.30 #smartbuilt Ronny Andersson Chef FoI Cementa Adj. Professor LTH #smartbuilt Ronny

Läs mer

Sammanträde med forskarrådet vid Formas. Tid: 13.30-15.00 Plats: Forskningsrådet Formas Kungsbron 21 Stockholm

Sammanträde med forskarrådet vid Formas. Tid: 13.30-15.00 Plats: Forskningsrådet Formas Kungsbron 21 Stockholm FORSKNINGSRÅDET FÖR MILJÖ, AREELLA PROTOKOLL NR 33 NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE Sammanträdesdatum. 2013-02-12 Sammanträde med forskarrådet vid Formas Tid: 13.30-15.00 Plats: Forskningsrådet Formas Kungsbron

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Välkommen till frukostmöte med information om vårens öppna utlysning inom Smart Built Environment!

Välkommen till frukostmöte med information om vårens öppna utlysning inom Smart Built Environment! Välkommen till frukostmöte med information om vårens öppna utlysning inom Smart Built Environment! Torsdag 2017-01-19 Twittra gärna på #smartbuilt Smart Built Environment Amy Rader Olsson, programansvarig

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Remittering av underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram. N2015/2214/sk

Remittering av underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram. N2015/2214/sk Näringsdepartementet Skog och Klimatenheten 103 33 Stockholm Datum: 2016-11-09 Vårt diarienummer: 1.2 2016 01939 Handläggare: Jan Svensson bilaga A. rapport fr. uppdrag M2015/772/Nm Remittering av underlagsrapporter

Läs mer

id Formas den 10 juni 2014

id Formas den 10 juni 2014 FORSKNINGSRÅDET FÖR MIUÖ, AREELLA NÄRINGAR OCH SAMHÄLLSBYGANDE PROTOKOLL NR 40 Sammanträdesdatum 2014-06-10 Sammanträde med forskarrådet Närvarande: Ledamöter Liljelund, Lars-Erik Petersson, Ingrid Andersson,

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

l Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling

l Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling ----- REGERINGEN 2016-05-19 N2016/03599/IF Regeringsbeslut l 2 Näringsdepartementet N a turvårdsverket l 06 48 Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? 2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation

Läs mer

Forskningsrådet Formas Årsredovisning 2014

Forskningsrådet Formas Årsredovisning 2014 Forskningsrådet Formas Årsredovisning 2014 Under 2014 utlyste Formas bidrag till forskning med anledning av branden i Västmanland Omslagsfoto: Med anledning av branden i Västmanland sommaren 2014 utlyste

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-09-18 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet Bilaga till regeringsbeslut 2014-12-18 (UF2014/80398/UD/USTYR) Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015 2021 1. Förväntade resultat Denna strategi styr användningen

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Smart Built Environment

Smart Built Environment Smart Built Environment Digitaliseringen som drivkraft för samhällsbyggandets förändring Den största enskilda satsningen inom samhällsbyggande någonsin Vad är Smart Built Environment? Ett av 16 strategiska

Läs mer

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut IV:4 REGERINGEN 2014-02-20 S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona j S2014/1631/PBB Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor

Läs mer

Smart Built Environment

Smart Built Environment Smart Built Environment Vad är Smart Built Environment? Ett av 16 strategiska innovationsprogram för svensk konkurrenskraft Ett 12-årigt strategiskt FoI-program 100 + 100 Mkr för en startperiod till och

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare TRF = Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Del av Stockholms

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut 3 2009-09-10 Ku2009/1620/KV Kulturdepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Formas Box 1206 111 82 STOCKHOLM Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 STOCKHOLM Arkitekturmuseet 111

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden. Remisspromemoria 2009-07-03 Utbildningsdepartementet Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden, m.m. I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation(prop. 2008/09:50)

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Kunskap, teknik, produkter och tjänster som bidrar till ett hållbart energisystem och effektiv energianvändning i bygg- och bebyggelsesektorn

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Samhälleliga utmaningar: Nyttiggörande och kunskapens roll Universitetsledningen Helena Lindholm Institution enhet avdelning Namn Horizon 2020: Ramprogram

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 1 Turismkonsumtionen ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca 170 000 sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 2 Besöksnäringen inte en bransch utan

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Budgetpropositionen 2017/18:1

Budgetpropositionen 2017/18:1 PM 1(6) 2017-09-20 Box 256 751 05 Uppsala Handläggare Joakim Löfkvist Besöksadress S:t Olofsgatan 10 B Telefon 018-471 2501 Webbplats www.uadm.uu.se E-post Joakim.lofkvist@uadm.uu.se Budgetpropositionen

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

En sektorsövergripande ideell förening med långsiktiga samarbeten med myndigheter

En sektorsövergripande ideell förening med långsiktiga samarbeten med myndigheter En sektorsövergripande ideell förening med långsiktiga samarbeten med myndigheter MEDLEMMAR Fastighetsägare, byggherrar, förvaltare Entreprenörer och installatörer Material- och komponentproducenter Arkitekter,

Läs mer

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut

Läs mer

Samling i Oslo Peter Fredman

Samling i Oslo Peter Fredman Samling i Oslo 2016-04-18 Peter Fredman Framtidens friluftsliv Regeringens proposition 2009/10:238 Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer