Projekt Mikrokosmos. Amiga och natur i symbios
|
|
- Julia Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt Mikrokosmos Amiga och natur i symbios
2 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 2 av 20 Innehållsförteckning Syfte...3 Ekologi...4 Terraformering...5 Jord...5 Jorden i vårt mikrokosmos...5 Luft...6 Vinden i vårt mikrokosmos...6 Eld...7 Solen i vårt mikrokosmos...7 Vatten...8 Vattnet i vårt mikrokosmos...8 Våra fysiska förutsättningar...9 Kontroll...10 Parametrar att styra...10 Värden att avläsa...10 Vattenrening...11 Vattenreningsverk i verkligheten...11 Reningssteg...11 Mjukvara...13 Koden...13 PIC...13 Amiga...15 Arbetsgång:...16 Utsidan...16 Insidan...16 Grunden...16 Landskapet...17 Materiallista...18 Landskapet:...18 Solen:...18 Vattensystemet:...18 Vind:...18 Lamputredningen...19 Lampor...19 Socklar...19 Slutsats:...19 Växtutredningen...20 Våra krav...20 Små växter...20 Växters krav...20 Slutsats:...20
3 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 3 av 20 Syfte I ett automatiseringsprojekt med Amiga som styrenhet och tillgång till ett terrarium skulle en ekologisk miljö kunna kontrolleras. Vår planet ger långt större möjligheter till långsamma förlopp och självläkande mekanismer än vi kan simulera. Den lilla skalan som ett terrarium utgör kommer därför att ställa stora krav på styrning. Med hjälp av TeknoAmiga, ett gränssnitt för Amigans portar för in och utgående signaler, kan man läsa av uppmätta värden och skicka styrsignaler därefter. Med lämplig programmering kan man styra miljövariablerna för att uppnå ett hälsosamt rum för flora och fauna. Fauna dock, får stå tillbaka. På grund av det begränsade antalet in och utgångar i TeknoAmiga, får en PIC från Microchip sköta den grundläggande styrningen för ett autonomt system. Således får Amigan agera interaktivt gränssnitt för användare.
4 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 4 av 20 Ekologi Eko betyder hus, logi betyder läran om. Läran om det hus vi lever i ger oss insikt i vad som är viktigt för en värld att trivas och frodas i. Vår planet är ju ett hus på sätt och vis, det är ju ett slutet rum utan annan inblandning utifrån (undantaget ett par ton kosmiskt damm då och då och några meteorer) än solens strålar. Allting har sitt kretslopp, allt. Det kan vara otroligt långsamma förlopp, eller snabba, det kvittar, vi lever i ett slutet system. Materia kan med hjälp av energi omvandlas till annan materia. Men inget försvinner. Här följer ett exempel: Om vi tar en vedklabb och tänder en eld av den, så åtgår syre för förbränningen. Men det frigörs energi för oss att bli varma av. Värmet förångar även brännbara kemikalier (torrdestillering) som bildar lågorna vi ser. När processen tagit slut återstår aska på marken när vedklabbens fukt, koldioxid och andra partiklar flytt till luften runt omkring. Askans beståndsdelar är huvudsakligen kaliumkarbonat (från landväxter). Svedjebränning är ett gammalt sätt att skaffa ny åkermark och samtidigt ge en dos med gödning. Denna gödning tas upp av kommande växter, och därmed är cirkeln sluten. Händelsen i exemplet kallas även kretslopp. Naturen har en massa olika kretslopp med olika långa periodtider.
5 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 5 av 20 Terraformering Sedan århundraden har man känt till de viktigaste livsvillkoren, de fyra elementen Jord, eld, luft och vatten. När vi nu ska inreda världen kan det vara bra att utgå från de villkor som råder i naturen. Naturen har haft miljoner av år på sig att ordna till det, och vi lever på ett resultat i förändring. Det är förstås ett arbete i pågående, och människan har påskyndat vissa saker och ändrat på andra. Det är inte säkert att naturen håller med om att det är till det bästa. Jord Jorden vi går på förhindrar oss från att ramla rakt genom vår planet. Den binder den näring som allt liv behöver. Jord blir vi när vi dör. Sålunda sluts kretsen. Jord består av humus (små växtdelar), mineraler, fukt. Det finns olika liv på olika platser, anpassade för olika levnadsvillkor och olika miljöer. I Skåne har vi från början en mylla med morän (lera) och ganska mycket kalk (basisk). Om vi inte haft all den naturliga kalken skulle de sura nedfallen ha gått mycket hårdare åt vår miljö än den gjort hittills. Dessutom skulle vi haft ett annorlunda växtliv. (Rhododendron vill ha en sur miljö) Jorden i vårt mikrokosmos Redig Skånsk jord bör utgöra basen för landskapet
6 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 6 av 20 Luft Syret vi behöver ingår som en femtedel ungefär i luften. Utan luft kvävs vi. Lufttrycket vid havsytan ser till att våra lungor tillgodogör sig syret som luften innehåller. Växter behöver koldioxid och andas ut syrgas. Djur och människor behöver syre och andas ut koldioxid. Kvävgasen som ingår i luften med nära 80% behövs för att späda syret så att vi inte förgiftas. Därtill finns andra beståndsdelar samt vattenånga. Mängden ånga bestäms av tryck och temperatur dock och kan skilja en hel del. På jorden är det främst Corioliskraften som sätter fart på luften, eller egentligen, jorden snurrar i det luftpaket vi kallar atmosfären. När jordytan blir ojämnt uppvärmd skapas också vindar. Solen hindras att stråla in ibland av molnskärmar. Vinden hjälper till att torka upp och kyla ned. Vinden i vårt mikrokosmos Ett par fläktar får byta luften.
7 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 7 av 20 Eld Värme får vi från elden när det är kallt. Men ursprungligen avsågs nog solen. Solen ger oss ljus att se i, och växterna att tillgodogöra sig jordens näring med. Förbränning sker i varje cell med hjälp av syre. Det våra ögon kan se är bara en bråkdel av vad ljuset innehåller i form av olika våglängder. På vår breddgrad står solen inte alltid på topp. Att simulera solens gång över himlen ska nog räcka gott och väl, utan att behöva simulera breddgrader. Men att dimma fem lampor i tur och ordning för en vettig dygnscykel kunde vara kul. Dessa lampor bör vara avsedda för växter men det kan nog gå med vanliga. Att reglera styrkan kan också hjälpa till med temperaturväxlingar. Allt liv är dynamiskt och klarar inte av en statisk miljö särskilt bra. Ljuset som växtligheten behöver för att tillgodogöra sig jordens näring, är samtidigt skadlig. Därför behöver de omfattande skyddsmekanismer och tid för att återhämta sig. Således är dygnets mörka period lika viktig som den ljusa. Solen i vårt mikrokosmos Beroende av lampornas typ, effekt och antal behövs ingen annan uppvärmning. Vårt kosmos befinner sig dessutom i rumstemperatur. Så hur mycket ljus behöver vi? Tja, hur stor energimängd träffar Skåne en genomsnittslig dag? Enligt SMHI så har Landskrona en globalstrålning på ca 1000 kwh/m². Jämför med nordligaste Sverige på 700 och sydligaste på Vi kan inte på långa vägar tävla med solen utan att förstöra projektet. Det blir nog bra ändå. Fem stycken lysrörslampor får simulera solens gång över himlavalvet.
8 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 8 av 20 Vatten I vattnet har vi en bärare av förfriskning. Utan vatten torkar vi ut och dör. Kylning till kroppens celler kommer från vatten. Att vi till två tredjedelar består av vatten är ganska väl känt. Vatten har flera egenskaper och massor med tillämpningar. Dess aggregationstillstånd passar oss bäst i flytande form. Men har även fördelar i fast och gasform. Väl känt är det faktum att man inte ska dricka vatten från stillastående källor. Vatten behöver röras om för att inte bli skämt. Det är när bakterier, alger och annan ohyra får tid på sig som de gör vattnet otjänligt. I rörelse får vattnet mycket lättare att hålla sig friskt och syresatt. UV-strålning från solen dödar vad som finns vid ytan och är ännu en anledning att låta vattnet röra sig. Vattnet i vårt mikrokosmos Här ses ett flödesschema över vattnets kretslopp. Av praktiska skäl kommer inte allt i rätt ordning. Mellantanken behövs för att hålla systemet igång utan att pumpen ska behöva gå kontinuerligt. Tanken kommer att hålla ganska stillastående vatten, men det får vi acceptera. Det finns heller ingen regnanordning. Den får byggas separat För en verklighetstrogen miljö skulle det behövas ett kylaggregat, men det hoppar vi över. Så vi skapar ett regn istället.
9 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 9 av 20 Våra fysiska förutsättningar Som sagt ska vi alltså försöka skapa ett mikrokosmos i ett terrarium. Detta terrarium har sina begränsningar. Vi kommer inte att få plats med ett komplett paradis då det är utformat som visat i figuren. Än värre blir det när vi inser att dessa mått är de utvändiga. Innervolymen är ytterligare något mindre. (Alla mått är angivna i cm) Innervolymen som illustreras av följande bild, fig.2. Inom dessa ramar ska vi alltså försöka få en värld att blomma. Då krävs att de fyra elementen kan samverka i harmoni. Vi får väl se... Av denna volym behöver vi en yta att lägga jord på, helst mer än 5cm. Men UNDER ytan behöver vi en vattenreservoar (kanske en separat dunk). Och över behöver vi ett vattentorn för filtrering. En del av ytan bör tjäna som sedimentering i vattenreningen, gärna gräsbevuxen. På bilden till vänster ses kosmos med grus och sandfilter på botten och ett landskap av jord. Mått för lampinsatser är också inritade i enlighet med estimerade strålvinklar mot en förmodad markyta. (Notera att måtten är angivna för terrariets insida och i cm)
10 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 10 av 20 Att göra en liten värld i en låda är inte så svårt, men att styra den i så här liten skala är knepigare. Somliga växter kräver helt enkelt plats för att kunna leva väl med sina bladverk och rotsystem. Därmed får vi välja växter med noggrannhet. Se kapitlet: Växtutredningen Kontroll För att allt ska funka så får vi hjälpa naturen en aning. Annars kommer alger, mögel och ohyra raskt att ta överhanden. Parametrar att styra Vattenreningspump Villkorsdriven, beroende av nivån på reningsverket. Reningen måste vara kontinuerlig. Regnpump Slumpdriven, men också för viss svalka. Lampor Sekvensdrivna, för att simulera solens gång, tillför ljus och värme. Fläktar Slumpdrivna, byter ut luften och bär bort värmeenergi. Värden att avläsa Jordfuktighet Luftfuktighet Vattennivå Marktemperatur Tid En realtidsklocka hjälper till att hålla programmeringen på en rimlig nivå, genom att slippa ifrån övermäktiga tidsloopar i långsamma förlopp. Det blir också lättare att synkronisera miljön med verkligheten, då bara en tid behöver ställas.
11 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 11 av 20 Vattenrening Alla aktiviteter på vår jord sätter sina spår, och människan är den största aktiviteten i historien. Människans spår är enorma. För att i någon mån kompensera för det och bibehålla våra livsvillkor så har reningsverk en betydande roll för samhället. Vattenreningsverk i verkligheten I Sverige har vi reningsverk lite här och där. De är oftast indelade för rening av industrivatten eller dricksvatten. Dricksvatten som namnet förtäljer, pumpas ut i ledningar för allmänheten att konsumera. Notera att detta vatten inte är källvatten av högsta klass, utan tillräckligt rent och fritt från ohyra för att klassas som tjänligt enligt ett antal fastställda regler. Industrivatten renas i ett fåtal grundläggande steg för att släppas ut i naturen. Reningssteg Generell rening innehåller oftast, men inte alltid följande steg: 1. Mekanisk: silar bort fasta föremål. 2. Flockning: kemikalier (metallsalter av aluminium, men oftast järn) blandas i för att binda orenheter som kan sjunka. 3. Sedimentering: låter partiklar avskiljas från vattnet medelst gravitationens hjälp. 4. Filtrering: silar bort mindre partiklar. Dessa består oftast av sandbäddar som renas genom backspolning med jämna mellanrum 5. Organisk: mikroorganismer bryter ned orenheter i vattnet. 6. Kemisk: tillsatser binder föroreningar som flyter upp och kan skummas av. 7. Mikroorganismer och bakterier dödas innan vattnet släpps vidare, antingen med klor eller ultraviolett strålning (UV är inte så vanligt).
12 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 12 av 20 Då vår specifika miljö är ett slutet förlopp antas mikroorganismer vara det enda hotet. Därför kan det säkert räcka med ett sandfilter och desinfektion medelst UV-strålning. Sandfiltret tar bort större partiklar och UV-strålningen dödar organismer. I större reningsverk används UV även för blekning av humusfärgat vatten. När väl reningsverket kommit igång så får det inte stoppas. Det bildas mikroorganismer som hjälper till i delar av nedbrytningen. Att återskapa dem efter ett driftstopp tar tid. Ett vattentorn i form av ett rör med grus/sand utgör filtret Ett lysrör eller lysrörslampa står för UV-strålningen som vattnet leds förbi. De lampor som simulerar solen skulle inte räcka till. Ledningarna måste naturligtvis vara genomskinliga. Om de är av plast, så bryts de ner av strålningen. Glas är dock besvärligare att handha.
13 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 13 av 20 Mjukvara Amigan vi använder i projektet, den klassiska Amiga 500, är en fantastisk maskin. Men utan mjukvara är den inget annat skön ingeniörskonst... Koden PIC ; Låt oss skapa en miljövänlig miljö ; ;I samarbete med TeknoAmiga, skapar denna kod de grundläggande ;förutsättningarna för ett autonomt mikrokosmos ; ;Port B är utgångar, A=ingångar ; ; B0 = Skymning A0 = Fukt ; B1 = Kväll A1 = Tryck ; B2 = Middag A2 = ; B3 = Förmiddag A3 = ; B4 = Gryning A4 = ; B5 = ; B6 = Pump ; B7 = Vind ; ; ; list p=16f84 ; list directive to define processor #include <p16f84.inc> ; processor specific variable definitions CONFIG _CP_OFF & _WDT_OFF & _PWRTE_ON & _HS_OSC ; ;################## Initiering ##################### org 0 goto init org 5 init bsf STATUS,RP0 ;Bank1 movlw H'0x00' movwf TRISB ;PORTB=UT movlw B'11111' movwf TRISA ;PORTA=IN bcf STATUS,RP0 ;Bank0 goto begin ;################### Variabler ##################### tid equ 0x15 ; vari equ 0x16 RANDOM equ 0x17 ;################## Subrutiner ##################### ;!!!!!!!!!! Varde ljus!!!!!!!!!! ; Skapa en sekvens av ljus som simulerar solens gång. ; Hämta ett bitmönster från en tabell solen addwf tid retlw B'10000' ;gryning retlw B'11000' ;morgon retlw B'01100' ;förmiddag retlw B'01110' ;middag retlw B'00110' ;eftermiddag retlw B'00011' ;kväll retlw B'00001' ;skymning ;!!!!!!!!!! Regn!!!!!!!!!! ; Slumpgenerator att starta en regnpump med. ;LFSR (Linear Feedback Shift Register) ; Load a register called "RANDOM" with any non-zero value, ;then call this routine each time you'd like a new pseudo-random value: LFSR RLF RANDOM,W RLF RANDOM,W BTFSC RANDOM,4 XORLW 1 BTFSC RANDOM,5 XORLW 1 BTFSC RANDOM,3 XORLW 1 MOVWF RANDOM RETLW 0 ; Scott Dattalo says: ;[with the double RLF at the start of this routine,] Andy is ;implementing 'roll left' where the most significant bit of ;RANDOM will get copied to least significant position. This is ;how it works. The first RLF will copy the most significant bit ;of RANDOM into the carry. What ever was in the carry prior to ;the first RLF will get copied into the least significant bit ;position - but we don't care. Also, since the destination is ;the W register, the variable RANDOM is unaffected. The second ;RLF repeats the same rotate operation, but this time the carry ;has been initialized to the MS bit of random. So this second ;rotate will copy the MS bit into the least significant bit. All ;of the other bits are of course shifted left one bit position. See? ;!!!!!!!!!! Vind!!!!!!!!!! ; Fläkt att blåsa med vind bsf PORTB,7 RETURN vindoff bcf RETURN PORTB,7 ;!!!!!!!!!! Mät fuktighet!!!!!!!!!! ; Låt miljön torka ordentligt mellan bevattning (regn inhibit). ; Ingen analog mätning. Kolla bara om jorden är torr fukt btfsc PORTA,0 goto not bsf vari,0 RETURN not bcf vari,0 RETURN
14 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 14 av 20 ;!!!!!!!!!! Vattenrening!!!!!!!!!! ; Det behövs ett visst tryck för att rena vatten genom sandfilter ; processen behöver vara kontinuerlig. En nivåvakt berättar när det behövs mer tryck btfsc PORTA,1 goto nej bsf vari,1 RETURN nej bcf vari,1 RETURN ;!!!!!!!!!! Tiden!!!!!!!!!! ; Väldigt långsamma förlopp kan nog förenklas med en realtidsklocka ; Avläs tiden från realtidsklockan ; >> DS1302 <<, se datablad, seriell kommunikation ; Sätt tiden ; Läs tiden ;################## Programmet ##################### begin movlw D'173' ;Börja med att ladda slumpgeneraturn movwf RANDOM ;med ett påhittat tal ;????????? Testfasen????????? testa call tryck call fukt ; Klockan 06:00 movlw D'0' call solen ; Klockan 08:00 movlw D'1' call solen ; Klockan 10:00 movlw D'2' call solen ; Klockan 12:00 movlw D'3' call solen ; Klockan 14:00 movlw D'4' call solen ; Klockan 16:00 movlw D'5' call solen ; Klockan 18:00 movlw D'6' call solen ; Klockan 20:00 movlw D'7' call solen ; Utför ;################################################### END ; #######
15 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 15 av 20 Amiga
16 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 16 av 20 Arbetsgång: Utsidan 1. Hål tas upp för lampsocklar i linje med solens gång. 2. Hål tas upp för fläktar på vardera sidan. En fläkt på ena sidan och ventilationshål med galler på andra sidan. 3. Dunk i 5-litersklassen anbringas ovanpå terrariet som mellantank. Gör inga hål i dunken, av säkerhetsskäl använder vi hävertprincipen. Insidan Grunden Terrariets insida måste kunna motstå fukt. Bottnen måste också vara vattentät och klara ett visst konstant vattentryck. Våtrumstapet ska nog funka. Internet är full av anvisningar om hur man går tillväga. En bra länk är: På lämpligt ställe anbringas rör som går hela vägen ner till botten för att pumpa upp vatten med. Pumpen behöver troligen sitta ganska lågt för att fungera bäst. Bottnen fylles med grovt grus (ca 30mm), detta för att ge utrymme för dränering. Ovanpå läggs finare grus (ca 20mm), och slutligen sand. Sålunda är det dags för landskapet med jord (enligt fantasi). Fibermatta mellan skikten skadar inte. Observera! I händelse av driftstopp, kommer allt vatten att så småningom hamna på botten. Därför måste dräneringslagret anpassas därefter, och den totala vattenmängden inte överstiga denna volym, trots att massor av vatten kommer att kan få plats i magasinet då lika mycket vatten är i cirkulation.
17 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 17 av 20 Landskapet Med matjord, morän och sten, kanske torv modelleras landskapet fram. Låt jordskiktet bli mellan 5-10 cm tjockt. Klä en å med morän för att vatten inte ska sjunka igenom alltför fort. Sjön blir den huvudsakliga platsen för vatten att sjunka ned till magasinlagret. Låt det inte sjunka för fort, klä bottnen med ett tunt lager morän. Reservera en plats i landskapet för ett berg av sten. Låt vattnet i reningsprocessen syresättas genom att rinna över stenen.
18 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 18 av 20 Materiallista Landskapet: Solen: Vattensystemet: Grovt grus Socklar Grovt rör (vattentorn) Fint grus. Lampor klenare rör/slangar Stenar. Kabel Pump. Fibermatta. Lysrör. Kabel Vind: Fläktar Kabel En tjock våtrumstapet borde klara kraven både för botten och väggar. Tapeter, Vattenfast spackelmassa, Våtrumslim, Fogvätska, Vattenfast fogmassa, Sodalösning, Alkydgrundfärg, Glasfiberremsor, Sandpapper.
19 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 19 av 20 Lamputredningen Detta kan bli den kostsamma delen i projektet, beroende av vilka lampor som utses till vinnare. Med lamporna kommer respektive socklars kostnader Glödlampor avger rikligt med värmeenergi i förhållande till sitt ljus. Frågan är om vi är intresserade av att tillföra enorma energimängder Totalt behövs sex lampor: En lampa med hög UV-strålning för vattenrening och fem lampor för solemuleringen. Lampor Socklar Slutsats:
20 Mikrokosmos Att rätt styra en värld Sidan 20 av 20 Växtutredningen Våra krav Det ställs några krav på våra växter. De måste vara små. Deras rötter får inte gå alltför djupt. I vårt kosmos har vi några olika växtzoner: Skånsk mylla med inslag av morän (lera), Blir det som växterna får att leva i. Sand kommer också att ingå starkt i vissa delar. Åkermark, vanlig jord. Våtmark, i vattenreningssystemet Sjö, ytlig vattenreservoar Fuktig stenmiljö, också i vattenreningsystemet. Små växter Växters krav Slutsats:
Och vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merKONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC
FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merÖvningsuppgifter i Mikrodatorteknik för U2
i Mikrodatorteknik för U2 Skriv instruktioner som utför följande operationer (angivna tal antas givna i hexadecimal form om inget annat anges): 1. (0x20) + 25 (0x30) 2. (0x22) - (0x31) (0x25) 3. (w) +
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merÖvningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010
STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs mer1 Högåsen vattenverk.
Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka
Läs merVatten. Vattenrnolekyler i tre faser
Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merVattenrening nr 53400
53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merUndersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merAlla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...
Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger
Läs merELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström
ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merExperiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp
Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter
Läs mer1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING
1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merMolekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten
Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar
Läs merDetta filter är avsett för att användas till trädgårdsdammar, baddammar, akvarium eller fiskodling. Fungerar bra både till söt- och saltvatten.
Tack för att du köpt ett EconoBead filter från Aqua Forte. Det är viktigt att du läser bruksanvisningen innan du använder produkten för din säkert. Spara den också för framtida behov. Detta filter är avsett
Läs merExempeluppgift. Förutsättningar för liv
Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna
Läs merFörbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme
Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att
Läs merTema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:
Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merChecklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merLäs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.
I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste
Läs mera sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Läs merVÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.
VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merKRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Läs merInläsningsblad, organisk kemi
Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-
Läs merAlbin går på toaletten
Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.
Läs merVad är jord och vad är substrat?
Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs mer'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ
'HOWHQWDPHQ 6\VWHPNRQVWUXNWLRQ / VQLQJDURFKNRPPHQWDUHU Program: Elektroteknik, mikrodatorsystem Datum: 99-11-02 Tid: 8:00-9:30 Lokal E448 Hjälpmedel: Bilagor: Examinator: Miniräknare, linjal Datablad för
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merVattenpass, vattenlås, vattenhjul
Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre
Läs merInnehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merBajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:
Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.
Läs merBergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.
Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.
Läs merKOMPOSTERINGS- GUIDEN
KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man
Läs merAnläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten
Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om
Läs merRealtidsprogrammering
Realtidsprogrammering En introduktion - Principer och begrepp Realtidsprog. - Anders Arvidsson 1 Vad är ett realtidssystem? Ett system som reagerar på yttre händelser och ger svar inom en bestämd tid.
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
Läs merKort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av
GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merUpplev Skillnaden. Total Purity System
Upplev Skillnaden Total Purity System FAS ETT: DUAL DEFENSE FILTER & PUMPAR FAS TRE: CLEAR BALANCE CONDITIONER MAGNETISK KONDITIONERING FP MK FAS TVÅ: NATURLIG MINERAL RENING KOPPAR/SILVER JONISERING FAS
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merTyper Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS)
Bruksanvisning Typer Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS) Lär känna din UB UltraBead Filter Vi uppmuntrar dig att nogrant studera den här bilden för att få
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merSträvansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merGrön Flagg Tema Vatten 2009-2011
Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det
Läs merVad gör växten med vattnet?
Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merEGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se
EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merMan har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).
ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen
Läs mer