Elevernas välbefinnande Nordiskt seminarium Helsingfors, september2007 Aktuella projekt på Island

Transkript

1 Elevernas välbefinnande Nordiskt seminarium Helsingfors, september2007 Aktuella projekt på Island Birna Svanbjörnsdóttir Avdelning för skolutveckling Universitetet i Akureyri, Island

2 Innehåll Hur mår barn och ungdomar i skolan på Island? Vad är det som påverkar hur barn mår? Arv och miljö Skyddande faktorer och riskfaktorer Individer, familj, skola, vänner och miljö Metoder i uppfostran Vad gör vi på Island för att öka välbefinnande hos våra elever? Barnet i centrum Utmaningar och framtidssyn Referenser 2

3 Diskutioner i samhället Bekymmer om barns välbefinnande. Ökade beteendestörningar. En viss osäkerhet hos föräldrar angående föräldrarollen. J J JJLJJJLJJJ 3

4 Internationella hälsovårdsförvaltningen WHO Health Behavior in School-aged Children HBSC J J L J J L JJJ Omkring 40 länder deltog På Island svarade 86% tillfrågade 12, 14 og 16 åringar, elever % mår ganska eller mycket bra i skolan 25% av pojkarna och 20% av flickorna mår inte ganska eller mycket bra. Bland 12 och 14 åringarna mår flickorna lite bättre än pojkarna. Vid 16 års åldern har det jämnat ut sig, 77-78% mår bra. Elever av utländskt ursprung mår inte lika bra som elever av isländskt ursprung och de löper större risk att bli utsatta för mobbning (Bjarnason o.fl. 2006; Folkhälsoinstitutionen och Universitetet i Akureyri). 4

5 Undersökningar gjorda 2003 i Akureyri och över hela landet J JLJJJJJJJ Elever från 9-16 år. 88% av isländska barn och ungdomar säger att de mår bra i skolan. Genomsnittligt flera barn på låg och mellanstadiet än högstadiet säger att de mår alltid eller nästan alltid bra i skolan. (Ásgeirsdóttir o.fl ;Líðan nemenda í grunnskólum á Akureyri, 2003). 5

6 Hela landet 2003 J JLJJJJJJJ Pojkar 88% är nöjda eller ganska nöjda med sig själva. Flickor 72% är nöjda eller ganska nöjda med sig själva. 89% tycker att de har många eller ganska många goda egenskaper. 68% tycker att de har många eller ganska många goda egenskaper. (Ásgeirsdóttir o.fl., 2004) 6

7 Beteendeundersökning i alla grundskolor i Reykjavik % av eleverna visar i genomsnitt någon slags beteendeavvikelse. 7-8% har någon slags diagnos, t.ex. ADHD, Aspberger eller psykiska sjukdomar. Dåligt eller störande beteende verkar har blivit mer vanligt hos unga elever, eller har ändrats (Sigurgeirsson och Kaldalóns, 2006). 7

8 Beteendeundersökning i alla grundskolor i Reykjavik Olika åldrar De yngsta eleverna är svårare nu än tidigare, de visar mindre respekt, är kavata och framfusiga. De pratas lite om beteendesvårigheter i förskolan. Är glappet mellan för-och grundskola för stort? Kan vi göra på något annat sätt i grundskolan? Beteendeproblem som stör undervisning verkar vara mest på mellanstadiet (12%), t.ex. högmod, störningar, oförskämdhet och respektlöshet. Beteendeproblem på högstadiet verkar vara ungefär lika vanliga som på mellanstadiet (12%) men visar sig på annat sätt, t.ex. skolk, likgiltighet, slarv, dagdriveri och gruppbildningar hällre än att direkt störa undervisningen. (Sigurgeirsson och Kaldalóns, 2006) 8

9 Barndom och samhällsändringar i de nordiska länderna BASUN 80-talet Jämnförelseundersökning bland 5-åringar i de nordiska länderna förhållanden, sedvanor i vardagslivet, umgänge och beteende mellan barn och föräldrar och barn emellan. Liten klassskillnad vad gäller uppfostran på Island. De Isländska föräldrarna gör mindre väsen av sina barn än de andra föräldrarna och vet mindre vad de har för sig på dagarna. Stor könsskillnad när det gäller uppfostran på Island, mödrar spelar större roll än fäder. (Kristjánsson, 2003) 9

10 Vad är det som påverkar hur barn mår? 10

11 Arv och miljö Det påstås allmänt att ett kompliserat samspel mellan ärftliga delar och miljön avgjör varje enskilds öde (Sveinbjörnsdóttir, 2003). Personlig utveckling av olika slag lär orsakast av samspel mellan olika inre och yttre faktorer (Bee, 2000). 11

12 Skyddande faktorer och riskfaktorer JJJJ LLLL Vissa faktorer i omgivningen och hos individer bär sannolikt med sig mer positiva följder än andra och skyddar även personer för fara på samma sätt som andra orsakar fara (Beinar o.fl. 2002; Sveinbjörnsdóttir 2003). Man räknar med att varje individ har inom räckhåll både skyddande faktorer och riskfaktorer (Beinart o.fl. 2002). 12

13 Skyddande faktorer och riskfaktorer 13

14 L Riskfaktorer Familj Skola Vänner och jämnåriga Miljö Individer J Skyddande faktorer Familj Skola Vänner och jämnåriga Miljö Individer 14

15 Familj, vänner, skola och miljö... kan påverka skyddande faktorer genom att... Förstärka samhörighet i samhället. Framfölja tydliga regler och förhåppningar. Ge barn möjlighet att försöka själva att vara delaktiga i samhället. Lära barn social kompetens och användbara coping/bemästrings metoder (att hålla sig lugn, söka stöd till andra och att ta vara på sig själv). Samarbeta och ge beröm för positivt beteende. (Beinart o.fl. 2002). 15

16 Fyra grupper föräldrar (Baumrind 1991) Ledandi föräldrar (authoritative) Beordrande foräldrar (authoritarian) Fogliga foräldrar (permissive) Foräldrar som inte blandar sig i Lazie fair (rejecive-neglective) 16

17 Fyra grupper föräldrar, forts. Ledandi foräldrar (authoritative) Bestämda men vänliga Förklarar Konsekventa Har förväntningar till sina barn (Baumrind 1991) 17

18 Fyra grupper föräldrar, forts. Ledande foräldrar (authoritative) Beordrande foräldrar (authoritarian) Blir lätt stressade och fjärran Förklarar inte Vill lydnad (Baumrind 1991) 18

19 Fyra grupper föräldrar, forts. Ledande foräldrar (authoritative) Beordrande föräldrar (authoritarian) Fogliga foräldrar (permissive) Absolut frihet Begränsade förväntningar Låga krav (Baumrind 1991) 19

20 Fyra grupper föräldrar Ledandi foräldrar (authoritative) Beordrande foräldrar (authoritarian) Fogliga foräldrar (permissive) Foräldrar som inte blandar sig i - Lazie fair (rejecive-neglective) Litet intresse Låga förväntningar (Baumrind 1991) 20

21 Lärare Metoder som en lärare med goda resultat använder liknar de metoder som ledande föräldrar använder i sin uppfostran. De har höga förväntningar till sina elever men är samtidigt vänliga och stödjande (Aðalsteinsdóttir, Kristín 2002; Doyle 1086 och Eggen o.fl. 2001). 21

22 22

23 Exempel på vad vi gör på Island för att öka välbefinnande hos våra elever Livsfärdighet (lifsleikni) i Lpo (från 1999) Parent och school Management Training PMT/SMT Restitution ansvarstagande uppfostran (Gossen) Olweus programmet mot mobbning Positive Behavior Support PBS Målinriktat arbete med dygder Individualiserad undervisning 23

24 Barnet i centrum Förebyggande projekt som har som huvudmål att öka barns välbefinnande genom att: Göra föräldrar säkrare i föräldrarollen. Förstärka banden mellan hem, skola och andra institutioner i samhället. Skapa en gemensam syn hos de som har med barns och ungdomars uppfostran och lärande att göra. Stärka samhörigheten hos invånare i skolområdet. Öka barns och ungdomars emotionella kännsla - EQ. 24

25 Undersökningen Vill du få stöd i din roll som förälder, då hur och på vilka områden? Frågeformulär till föräldrar år gamla barn i ett skolområde i Akureyri. 131 svarade (72%). 68% ville få stöd på ett eller annat sätt. 92% kännde sig ganska säkra på att uppfostra sitt barn. 25

26 På vilka områden? Föräldrar ville helst få stöd i att: Bygga upp självförtroende. Se och förebygga mobbning. Lära sig studietekning. Stärka emotionell mognad hos sina barn. Öka barnens sociala kompetens. 26

27 På vilket sätt? Föreläsningar (46%). Kurser (34%). Personlig rådgivning (32%). Diskutions grupper (24%). 27

28 Vad gjordes? Styrelse Information till alla Diskutionsmöten Lördagar i kvarterets idrottsanläggning Seminarium Hemsida Fest för hela kvarteret Föräldragrupp Stöd och tydligare roller till föräldrarepresetanter Utrymme för föräldrar att prata tillsammans och lära känna varandra på föräldramöten Erbjudan att gå olika kurser PMT/SMT 28

29 Resultat Alla positiva när det pratades om det och uttryckte dess viktighet. Omkring 5-10% av föräldrarna aktiva. Svårt att hitta en naturlig färdväg för projektet, att det ändrade tankesättet och blev en självklar del av annat arbete. Distans mellan skolorna och de olika institutionerna i samhället. 29

30 Utmaningar och framtidsutsikter Invandrare eller barn med annat ursprung än isländskt. Ökad klasskillnad. Könsskillnad i uppfostran. Äldre elevers välbefinnande. Att se varje individ som en resurs, inte som ett problem. Att respektera olikheter. 30

31 31

32 Referenser Aðalsteinsdóttir, K. (2002). Fleira en augað sér og eyrað nemur. Glæður, tímarit slenskra sérkennara 12,1:8-12. Ásgeirsdóttir, B., Jónsdóttir, S. N., Sigfúsdóttir, I. D. och Sigfússon, J. (2004). Rannsókn á högum ungs fólks á Akureyri Reykjavík: Rannsóknir og greining. Auðunsdóttir, I. (2006). Árangursríkt samstarf. Þróunarverkefni um bætt samstarf heimila og skóla. Ej publiserat M.Ed. project: Háskólinn á Akureyri. Baumrind, D. (1991). The Influence of Parenting Style onadolescent Ccmpetence and Substance Use. Journal of Early Adolescence 11,1: Bee, H. (2000). The developing child. Boston: Allyn and Bacon. Beinart, S., Andersson B., Lee S.,og Utting D. (2002). Youth at risk? A national survey of risk factors, protective factors and problem behaviour among young People In England, Scotland and Wales. London: Communities That Care. 32

33 Referenser Bloom, B. S. (1986). The home environment and school learning. The study Group on the National Assessment of Student Achievement. The nation s report card. Washington,D.C.: U.S. Department of Education. ERIC Document Reproduction, Service No.ED Doyle, W. (1986). Classroom Organization and Management. Handbook of research onteaching, (ritsjóri M. Wittrock), bls New York: Collier Macmillan Publishers. Eggen, P, og Kauchak, D. (2001). Educational Psychology. Windows on Classrooms. New Jersey: Merrill Prentice Hall. Epstein, J. L. (1995). School/Family/Community Partnerships, Caring for the ChildrenWe Share. Phi Delta Kappan, 76,9: Goleman, D. (2000). Tilfinningagreind. Översättare Áslaug Ragnars. Reykjavík: Iðunn. 33

34 Referenser Bjarnason, Þ., Jónsson, S. H., Ólafsson, K., Hjálmsdóttir, A. och Ólafsson, A. (2006). Heilsa og lílfskjör skólanema Landshlutaskýrsla. Akureyri: Háskólinn á Akureyri och Lýðheilsustöð. Hickman, C. W., Greenwood G. og Miller M. D. (1995). High School Parent Involvement: Relationship with Achievement, Grade level, SES, and Gender. Journal of Research and Development in Education 28,3: Kristjánsson, B. (2003). Vísindavefurinn Hämtat från Líðan nemenda í grunnskólum á Akureyri (2003). 34

35 Referenser Sigurgeirsson, I. och Kaldalóns, I. (2006). Gullkista við enda regnbogans. Rannsókn á hegðunarvanda í grunnskólum Reykjvíkur skólaárið Reykjavík: Rannsóknarstofnun Kennaraháskóla Íslands. Sveinbjörnsdóttir, S. (2003). Bjargráð unglinga. Glæður, tímarit íslenskra sérkennara 13,1 & 2:4-11. Strage, A. och Brandt T. (1999). Authoritative Parenting and College Student s Academic Adjustment and Success. Journal of Educational Psychology, 91,1: Hämtat från: (2. apríl 2003). Svanbjörnsdóttir, B. (2005). Foreldrar og líðan barna. Vilja foreldrar stuðning í foreldrahlutverkinu? Ej publicerat M.Ed. project. Háskólinn á Akureyri. 35