Vallentuna den 12 juni 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vallentuna den 12 juni 2011"

Transkript

1 KALLELSE SOCIALNÄMNDEN Tid och plats Kl Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Kallade tjänstemän Inga-Lill Björklund, socialchef Helena Åhman, avdelningschef Karin Peters, avdelningschef Terhi Berlin, utredare David Matschek, utredare Ann Brundin, verksamhetschef Anja Seljubac, CM Maria Persson-Abelli, CM Leena Seppälä, CM Anna Löwing, nämndsekreterare Övriga kallade Vallentuna den 12 juni 2011 Gunnel Orselius-Dahl Ordförande Anna Löwing Sekreterare Tfn:

2 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (23) Socialnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Sidan 1. Val av justerare Fastställande av dagordning Information från Case Manager-teamet Information om förändringar i tjänsten syn- och hörselkonsulent Information om läkemedelsprojektet Bidrag till föreningar inom socialnämndens område 2012 (SN ) Verksamhetsbidrag till pensionärsföreningar 2012 (SN ) Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen, Stångberga (SN ) Överenskommelse mellan Vallentuna kommun och Stockholms läns landsting angående Webcare (SN ) Ledningssystem för kvalitet inom socialnämndens ansvarsområde (SN ) Remissvar angående motion rörande kommunens ansvar för unga vuxna (SN ) Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS (SN ) Riktlinjer för Lex Sarah (SN ) Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning (SN ) Val av personuppgiftsombud för socialnämnden (SN ) Förordnande att besluta om polishandräckning (SN ) Länsöverenskommelse om kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende i annan kommun (SN ) Anmälningslista Kallelsen, inklusive handlingarna, finns också i elektroniskt format på

3 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 3 (23) Socialnämnden Val av justerare

4 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 4 (23) Socialnämnden Fastställande av dagordning

5 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 5 (23) Socialnämnden Information från Case Manager-teamet Ärendet i korthet Case Manager-teamet informerar nämnden om sin verksamhet.

6 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 6 (23) Socialnämnden Information om förändringar i tjänsten syn- och hörselkonsulent Ärendet i korthet Avdelningschef informerar om förändringar i tjänsten syn- och hörselkonsulent.

7 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 7 (23) Socialnämnden Information om läkemedelsprojektet Ärendet i korthet Socialnämnden får information om läkemedelsprojektet.

8 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 8 (23) Socialnämnden Bidrag till föreningar inom socialnämndens område 2012 (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden beviljar föreningsbidrag för år 2012 enligt följande: Kvinnojouren, kr Anhörigföreningen, kr IFS, kr Väntjänsten, kr BRIS, kr BOJ, kr RSMH, 3000 kr RK Center, kr AMD 0 kr Socialnämnden beslutar bevilja Kvinnojouren bidrag till kostnader för kontors- och möteslokalen. Socialnämnden beslutar avslå ansökan från AMD, Anhöriga mot drogers ansökan. Ansökan visar ej på att någon verksamhet pågår i Vallentuna kommun. Socialförvaltningen bedriver egen verksamhet inom detta område. Ärendet i korthet Ansökningar om föreningsbidrag för 2012 har inkommit från Kvinnojouren i Vallentuna, Anhörigföreningen i Vallentuna, Anhörigföreningen IFS i Vallentuna, Väntjänst i Vallentuna, BOJ - Södra Roslagens brottsofferjour, BRIS - Barnens rätt i samhället, RSMH - Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, AMD - Anhöriga mot droger samt Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Ärendets tidigare behandling Socialnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Föreningsbidrag Bidrag till föreningar inom socialnämndens område 2012 Expedieras till Akt Handläggare Ekonomiavdelning Föreningarna

9 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 9 (23) Socialnämnden Verksamhetsbidrag till pensionärsföreningar 2012 (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden beviljar föreningsbidrag för år 2012 enligt följande: Kvinnojouren, kr Anhörigföreningen, kr IFS, kr Väntjänsten, kr BRIS, kr BOJ, kr RSMH, 3000 kr RK Center, kr AMD 0 kr Socialnämnden beslutar bevilja Kvinnojouren bidrag till kostnader för kontors- och möteslokalen. Socialnämnden beslutar avslå ansökan från AMD, Anhöriga mot drogers ansökan. Ansökan visar ej på att någon verksamhet pågår i Vallentuna kommun. Socialförvaltningen bedriver egen verksamhet inom detta område. Ärendet i korthet Ansökningar om föreningsbidrag för 2012 har inkommit från Kvinnojouren i Vallentuna, Anhörigföreningen i Vallentuna, Anhörigföreningen IFS i Vallentuna, Väntjänst i Vallentuna, BOJ - Södra Roslagens brottsofferjour, BRIS - Barnens rätt i samhället, RSMH - Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, AMD - Anhöriga mot droger samt Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Ärendets tidigare behandling Socialnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Bidrag till pensionärsföreningar Bidrag till pensionärsföreningar för år 2012 Expedieras till Akt Handläggare Ekonomiavdelning Föreningarna

10 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 10 (23) Socialnämnden Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen, Stångberga (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten för uppföljning av särskilt boende Stångberga sjukhem. Ärendet i korthet Socialnämnden har antagit en plan för uppföljning av verksamhet för år Planen för uppföljning anger inom vilka områden som planerade uppföljningar ska ske under året. Ett av områdena för år 2012 är särskilda boenden inom äldreomsorgen. Uppföljning har genomförts på det särskilda boendet Stångberga sjukhem. Handlingar 1. Uppföljning av särskilt boende Stångberga sjukhem 2. Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen Expedieras till Akt Handläggare

11 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 11 (23) Socialnämnden Överenskommelse mellan Vallentuna kommun och Stockholms läns landsting angående Webcare (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att teckna överenskommelse om Webcare med Stockholms läns landsting Ärendet i korthet Överenskommelsen gäller från och med och tillsvidare med möjlighet till omförhandling eller uppsägning till varje årsskifte med 12 månaders uppsägningstid. Kommunerna/stadsdelarna finansierar Webcare för åren med sek årligen och SLL finansierar Webcare med för åren med sek årligen. Kostnaden för Vallentuna kommun är för åren sek/år. Ärendets tidigare behandling Socialnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Överenskommelse mellan Vallentuna kommun och Stockholms läns landsting angående WEBCARE 2. Rekommendation att teckna överenskommelse mellan kommun/stadsdel och landstinget om WebCare Expedieras till Akt

12 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 12 (23) Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialnämndens ansvarsområde (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ge uppdrag till socialförvaltningen om att ta fram ett ledningssystem för kvalitet inom socialnämndens ansvarsområde. Ärendet i korthet Socialstyrelsen har tagit fram en föreskrift som anger att den som är vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ärendets tidigare behandling Handlingar 1. Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd 2011:09 - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2. Ledningssystem för kvalitet inom socialnämndens ansvarsområde Expedieras till Akt Handläggare

13 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 13 (23) Socialnämnden Remissvar angående motion rörande kommunens ansvar för unga vuxna (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner tjänsteskrivelsen såsom sitt svar på remiss angående motion rörande kommunens ansvar för unga vuxna. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har lämnat remiss till socialnämnden angående en motion rörande kommunens ansvar för att unga vuxna personer som står utanför arbetsmarknaden. Handlingar 1. Remiss: Motion (S) Kommunernas ansvar för unga vuxna 2. Remissvar angående motion rörande kommunens ansvar för unga vuxna Expedieras till Kommunstyrelsen

14 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 14 (23) Socialnämnden Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. anta BUS-överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, 2. uppdra åt socialchefen att teckna överenskommelsen. Ärendet i korthet BUS överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd har utarbetats av Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelsen är en omarbetning och uppdatering av den tidigare BUS gemensamma policyn som gällde åren och som i praktiken har fortsatt att styra samverkan i detta område sedan dess. Den nya överenskommelsen behåller grundstrukturen med länsövergripande samverkan, lokal samverkan resp. samverkan genom individuella planer kring barnen på individnivå. Överenskommelsen reglerar samverkan mellan de kommunala verksamheterna bl.a. socialtjänsten, förskolan och skolan, och landstingsverksamheterna bl.a. BUP, barnmedicin och habilitering. Överenskommelsen framhåller även behovet av ett vidare arbete för att omarbeta och uppdatera lokala överenskommelser i respektive kommun. Ärendets tidigare behandling Socialnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS), tjänsteskrivelse 2. Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS Expedieras till Kommunförbundet i Stockholms län

15 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 15 (23) Socialnämnden Riktlinjer för Lex Sarah (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningens förslag på riktlinjer för rapportering och anmälning enligt Lex Sarah. Ärendet i korthet Sedan den 1 juli ändrades bestämmelserna enligt Lex Sarah till att omfatta samtliga verksamheter inkl. myndighetsfunktioner rörande enskilda. Enligt de nya bestämmelserna är personal skyldig att rapportera missförhållanden. Socialnämnden är skyldig att utreda rapporter enligt Lex Sarah och när det gäller allvarliga missförhållanden anmäla vidare till Socialstyrelsen. Riktlinjerna ersätter de tidigare rutinerna om Lex Sarah och förutsätter att varje enhet upprättar egna rutiner för rapportering. Bestämmelserna om Lex Sarah finns i 14 kap 2-7 och 7 kap 6 SoL samt i 24b-24g och 23e LSS. Ärendets tidigare behandling Socialnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Riktlinjer Lex Sarah, tjänsteskrivelse 2. Riktlinjer för Lex Sarah Expedieras till Akten Avdelningschef Monika Fernlund Avdelningschef Karin Peters

16 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 16 (23) Socialnämnden Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar ansöka hos Socialstyrelsen om medel för att utveckla arbetet med våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning. Punkten förklaras omedelbart justerad. Ärendet i korthet Socialnämnden beviljades av Länsstyrelsen tkr för att utveckla arbetet på socialförvaltningen med våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning. Projekt pågår under 2012 under benämningen "Fridaprojektet". Med början 2012 fördelar Socialstyrelsen medel för att utveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor. Ansökan gäller medel för att fortsätta det arbete som påbörjats i Fridaprojektet. Socialnämnden söker medel för att kunna förlänga projektanställning för en medarbetare på förvaltningen för att arbeta med kompetensutveckling, rutiner och informationsinsatser samt för flera personer att utbildas för att leda gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor i dessa målgrupper. Ärendets tidigare behandling Socialnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Anvisningar ansökan till Socialstyrelsen medel för våldsutsatta kvinnor 2. Ansökan till Socialstyrelsen om medel våldsutsatta äldre kvinnor 3. Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning Expedieras till Akten Socialstyrelsen

17 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 17 (23) Socialnämnden Val av personuppgiftsombud för socialnämnden (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att utse Anna Löwing, nämndsekreterare, till personuppgiftsombud för socialnämnden jämte Dan Gustafsson, teknisk chef-samordnare. Ärendet i korthet Socialnämnden som är personuppgiftsansvarig utser personuppgiftsombud enligt Personuppgiftslagen om anmälningsskyldighet. Nämnden har rätt att utse så många personuppgiftsombud de önskar. Kommunstyrelsens kansli rekommenderar dock att nämndsekreteraren alltid är personuppgiftsombud för respektive nämnd. Ärendets tidigare behandling Socialnämndens arbetsutskott Handlingar 1. Val av personuppgiftsombud för socialnämnden, tjänsteskrivelse Expedieras till Akten Dan Gustafsson

18 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 18 (23) Socialnämnden Förordnande att besluta om polishandräckning (SN ) Förslag till beslut Socailnämnden förordnar följande personer att besluta om polishandräckning enligt 43 2 p LVU: Gunnel Orselius-Dahl, ordförande socialnämnden och sociala utskottet Marie-Louise Löwenbäck, vice-ordförande socialnämnden och sociala utskottet Anita Frost Ek, ledamot sociala utskottet Ulf Lundström, ledamot sociala utskottet Tomas Lorsell, ledamot sociala utskottet Monika Fernlund, avdelningschef Karin Peters, avdelningschef Helena Åhman, avdelningschef Malin Winge, enhetschef barn och ungdom Anne Egnell, enhetschef vuxna Karin Strömvall, enhetschef äldre och personer med funktionsnedsättning Annika Pettersson, samordnare barn och ungdom Maud Löfgren, samordnare barn och ungdom Malin Birking, samordnare vuxna Lotta Stensö, socialsekreterare socialjouren Monica Dreijer, socialsekreterare socialjouren Marie Håkansson, socialsekreterare socialjouren Anne Schwieler, socialsekreterare socialjouren Jenny Kyllergård-Hanson, socialsekreterare socialjouren Ärendet i korthet Enligt 43 2 p lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska polismyndigheten lämna biträde på begäran av socialnämnden för att efterspana och föra ett barn/ungdom till plats för verkställighet av beslutad placering. För att beslut ska kunna fattas med nödvändig skyndsamhet har nämnden möjlighet att förordna Handlingar 1. Förordnande att besluta om polishandräckning Expedieras till Akten

19 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 19 (23) Socialnämnden Länsöverenskommelse om kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende i annan kommun (SN ) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på KSL:s skrivelse gällande länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun Ärendet i korthet En överenskommelse som reglerar betalningsansvar för äldre personer som flyttar till särskilt boende i annan kommun har funnits sedan Överenskommelsen innebär att utflyttningskommunen behåller betalningsansvaret så länge önskemål eller behov finns hos den enskilde. Överenskommelsen antogs av 22 av länets 26 kommuner. Utifrån ändrade förutsättningar samt det faktum att flera kommuner sagt upp överenskommelsen är det KSL:s uppfattning att överenskommelsen ska upphöra per den 31 december Vallentuna kommun anser att överenskommelse eller avtal behövs för att göra det ekonomiskt möjligt att vid ett fluktuerande behov kunna erbjuda platser i den egna eller i närliggande kommuner. Det är viktigt att det ekonomiska ansvaret åvilar den kommun som för närvarande inte kan erbjuda de egna kommuninvånarna plats i särskilt boende. Den kommun som för tillfället har överkapacitet ska inte drabbas av kostnader för de behov grannkommunernas för tillfället inte kan tillgodose. Ärendets tidigare behandling Handlingar 1. Länsöverenskommelse om kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende i annan kommun 2. Kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun - Tjänsteutlåtande 3. Länsöverenskommelse om bibehållet kostandsansvar vid flyttning till särkilda boendeformer i annan kommun Expedieras till Akt Handläggare

20 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 20 (23) Socialnämnden Anmälningslista Förslag till beslut Socialnämnden godkänner anmälningslistan och rapporteringen av delegationsbeslut. Delegationsbeslut Protokoll från socialutskottet , , Reg. datum Diarienr Initierare Rubrik SN Karin Peters (Vallentuna kommun) Attestlista verksamhetschef på Väsbygården SN Socialförvaltningen (Vallentuna kommun) Beslutsattestanter år 2012 fr o m , komplettering avseende socialchef Anmälda skrivelser Reg. datum Diarienr Initierare Rubrik SN Registrator SF Göteborgs universitet (Institutionen för socialt arbete) Kulturförvaltningen (Vallentuna kommun) Förvaltningsrätten i Stockholm Stockholms läns landsting Cirkulär 12:13 - SKL inbjuder till startpaket för jämställdhetsintegrering Enkät om kommunal organisationsförändring, nya organisationsformer och innovation Biblioteksplan med Kvalitetsgarantier och åtaganden - Reviderad version Information om överklaganden till förvaltningsrätten Minnesanteckningar från möte gällande synpunkter i överenskommelse om uppsökande verksamhet till vissa äldre och funktionshindrade

21 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 21 (23) Socialnämnden SN SN SN SN SN SN SN Kommunförbundet Stockholms län - KSL Sveriges kommuner och landsting (SKL) Socialstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen (Valllentuna kommun Socialstyrelsen Layla El Bashiri Ann-Charlotte Järnström (Vallentuna kommun) Magdalena Marklund (Hjälpmedelsinstitutet) Rekommendation att teckna överenskommelse mellan kommun/stadsdel och landstinget om WebCare Cirkulär 12:14 - Vårpropositionen för år 2012 Information om att söka statsbidrag för implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom Planbeskrivning Haga 3 Information om Nationella Brukarundersökningen, augusti 2012 Ansökan om att bli utförare inom hemtjänst från Omsorgskraft Sverige AB Ansvarsförbindelse för Stockholms läns landstings elektroniska katalog (EK) Rapporten om kartläggning av IT och teknikstöd inom äldreomsorgen Kommunfullmäktige KF 35 - årsredovisning Jessica Norström (Riksfärdtjänsten) Information om prissättning av tågbiljetter och nya tågoperatörer Kommunstyrelsen KS 69 - Månadsuppföljning efter februari samtliga nämnder Sveriges kommuner och landsting - SKL Sveriges kommuner och landsting (SKL) Socialstyrelsen Enkätundersökning om bosättning av nyanlända flyktingar Cirkulär 12:17 - Kommuners och landstings ansvar för leksakers säkerhet Kunskapsstöd om socialnämndernas

22 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 22 (23) Socialnämnden SN SN ansvar för alla brottsoffer Läkemedelsverket Information om uppdatering av listor över försäljningställen av receptfria läkemedel Socialstyrelsen Information om att söka statsbidrag för att utforma lokala värdighetsgarantier Södra Roslagens miljö- och Uppföljning och hälsoskyddsnämnd bokslutsprognos per den 31 mars 2012 för Södra Roslagens miljöoch hälsoskyddsnämnd Socialstyrelsen Enkät angående kommunens stöd till anhöriga till personer aktuella inom äldreomsorgen 2012 Helena Åhman (Vallentuna Tillfälligt kommun) serveringstillstånd för Veda Golfrestaurang AB på Vallentuna golfklubb Tandvårdsenheten, Stockholms Erbjudande om läns landsting munhälsobedömning till dem som tidigare har tackat nej Socialstyrelsen Socialstyrelsens vägledning till Sveriges socialtjänster om ansvaret för att ge stöd och service till brottsoffer Riksbryggan Coping- enkät om barn till frihetsberövade Stockholms stadsmission Enkät om kartläggning av hemlösheten bland EU-migranter i Sverige Socialstyrelsen Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd Attendo Care Kvalitetsbokslut 2011 för Attendo Care Sveriges kommuner och Rapport landsting - SKL Funktionsnedsättning och arbete - Vad gör kommuner och landsting? Socialstyrelsen Information om statsbidrag till kommuner för ytterligare insatser för att stödja utvecklingen i värdegrundsarbete inom äldreomsorgen

23 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 23 (23) Socialnämnden SN SN Länsstyrelsen i Stockholms län Socialstyrelsen Arbetsmiljöverket Föreläggande att inkomma med uppgift om bingospel på Träffpunkten Beslut från Socialstyrelsen om tilldelning av statsbidrag i Omvårdnadslyftet 2012 Delgivning av beslut om avskrivning av ärende, Hemvård Rosengården

24

25 Ärende 6

26

27 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN INGER KJELLERBY-ÅBERG SID 1/2 ANHÖRIGKONSULENT SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Bidrag till föreningar inom socialnämndens område 2012 Förslag till beslut Socialnämnden beviljar föreningsbidrag för år 2012 enligt följande: Kvinnojouren, kr Anhörigföreningen, kr IFS, kr Väntjänsten, kr BRIS, kr BOJ, kr RSMH, 3000 kr RK Center, kr AMD 0 kr Socialnämnden beslutar bevilja Kvinnojouren bidrag till kostnader för kontors- och möteslokalen. Socialnämnden beslutar avslå ansökan från AMD, Anhöriga mot drogers ansökan. Ansökan visar ej på att någon verksamhet pågår i Vallentuna kommun. Socialförvaltningen bedriver egen verksamhet inom detta område. Ärendet i korthet Ansökningar om föreningsbidrag för 2012 har inkommit från Kvinnojouren i Vallentuna, Anhörigföreningen i Vallentuna, Anhörigföreningen IFS i Vallentuna, Väntjänst i Vallentuna, BOJ - Södra Roslagens brottsofferjour, BRIS - Barnens rätt i samhället, RSMH - Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, AMD - Anhöriga mot droger samt Röda Korsets Center för torterade flyktingar. SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN FAX

28 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Bakgrund Här kan du skriva in text Handlingar 1. Föreningsbidrag Bidrag till föreningar inom socialnämndens område 2012 Inga-Lill Björklund Socialchef Ska expedieras till: Akt Handläggare Ekonomiavdelning Föreningarna

29 TJÄNSTESKRIVELSE SN Föreningsbidrag, ansökningar för år 2012 Socialförvaltningens förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att bevilja föreningsbidrag för år 2012 enligt följande: Kvinnojouren Anhörigföreningen IFS Väntjänsten BRIS BOJ RSMH AMD RK Center Socialnämnden beslutar bevilja Kvinnojouren bidrag till kostnader för kontors- och möteslokalen. Ärendet i korthet Ansökningar om föreningsbidrag för 2012 har inkommit från Kvinnojouren i Vallentuna, Anhörigföreningen i Vallentuna, Anhörigföreningen IFS Vallentuna, Väntjänst i Vallentuna, BOJ Södra Roslagens brottsofferjour, BRIS, RSMH Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, AMD Anhöriga mot droger samt Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Bakgrund Förening Erhållit bidrag 2011 Sökt bidrag 2012 Kvinnojouren Anhörigföreningen IFS ej angivit summa Väntjänsten BRIS Boj SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN:

30 SID 2/2 RSMH ej angivit summa AMD ej sökt RK Center Handlingar Föreningsbidrag, ansökningar för år 2012 Inga-Lill Björklund Socialchef Inger Kjellerby-Åberg Anhörigkonsulent SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN:

31 Ärende 7

32

33 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN INGER KJELLERBY-ÅBERG SID 1/2 ANHÖRIGKONSULENT SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Bidrag till pensionärsföreningar 2012 Förslag till beslut Socialnämnden beviljar bidrag för 2012 års verksamhet enligt följande: SPF/KOM, kr Vallentuna PRO, kr Attunda SPF, 8580 kr Vallentuna RPG-grupp, 6050 kr Össeby PRO, 5005 kr Kårsta PRO, 3025 kr Ärendet i korthet Enligt socialnämndens beslut (SN 4) utbetalas bidrag med 55 kronor per registrerad medlem. Bakgrund Här kan du skriva in text Handlingar 1. Bidrag till pensionärsföreningar för år Bidrag till pensionärsföreningar 2012 Inga-Lill Björklund Socialchef Ska expedieras till: Akt SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN FAX

34 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR SID 2/2 Handläggare Ekonomiavd Pensionärsföreningarna

35 TJÄNSTESKRIVELSE SN Bidrag till pensionärsföreningar för år 2012 Socialförvaltningens förslag till socialnämnden Socialnämnden beslutar att bevilja bidrag för 2012 års verksamhet enligt följande; SPF/KOM kr Vallentuna PRO kr Attunda SPF kr Vallentuna RPG-grupp kr Össeby PRO kr Kårsta PRO kr Ärendet i korthet Enligt socialnämndens beslut (SN 4 ) utbetalas bidrag med 55 kronor per registrerad medlem. Ersättningen skall även täcka kostnader för lokaler. Bakgrund Ansökningar om bidrag för år 2012 har inkommit från följande föreningar: Föreningens namn Antal medlemmar SPF/KOM 865 Vallentuna PRO 632 Attunda SPF 156 Vallentuna RPG-grupp 110 Össeby PRO 91 Kårsta PRO 55 Handlingar Bidrag till pensionärsföreningar för år 2012 Inga-Lill Björklund Socialchef Inger Kjellerby-Åberg Anhörigkonsulent SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN:

36

37 Ärende 8

38

39 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten för uppföljning av särskilt boende Stångberga sjukhem. Ärendet i korthet Socialnämnden har antagit en plan för uppföljning av verksamhet för år Planen för uppföljning anger inom vilka områden som planerade uppföljningar ska ske under året. Ett av områdena för år 2012 är särskilda boenden inom äldreomsorgen. Uppföljning har genomförts på det särskilda boendet Stångberga sjukhem. Bakgrund Socialnämnden har antagit en plan för uppföljning av verksamhet för år Planen för uppföljning anger inom vilka områden som planerade uppföljningar ska ske under året. Ett av områdena för år 2012 är särskilda boenden inom äldreomsorgen. Uppföljning sker utifrån gällande lagkrav, föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen, politiska krav på uppföljning, politiska mål, avtal, samverkansöverenskommelser samt inkomna klagomål och brister. I rapporten redogörs inte för det som fungerar bra i verksamheten eftersom fokus för rapporten är att uppmärksamma de förbättringsområden som framkommit i uppföljningen. Handlingar 1. Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN 11, VALLENTUNA VALLENTUNA TFN FAX

40 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Inga-Lill Björklund Socialchef Helena Åhman Avdelningschef Ska expedieras till: Akt Handläggare

41 VALLENTUNA KOMMUN SID 1/5 Uppföljning av särskilt boende, Stångberga sjukhem Bakgrund Granskning av Stångberga sjukhem har genomförts den 2 maj Granskningens övergripande syfte har varit att ta reda på verksamhetens kvalitet i förhållande till avtal, lagar och föreskrifter. Fokus för granskningen har varit hur verksamheten använder genomförandeplanerna för att planera, genomföra och följa upp den vård och omsorg som ges. Intervjuer har genomförts med verksamhetschef, avdelningsansvariga sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och kunder. Övergripande rutiner har begärts in gällande upprättande och uppföljning av genomförandeplan, måltider, egenvård, munvård samt introduktion av nyanställda. Ett urval av genomförandeplaner har begärts in för granskning. Granskningen har omfattat avdelningarna ett och två då det är där Vallentuna kommun har avtal om 20 platser. Sammanställningen i denna rapport och framförallt bedömningen redogör inte för det som fungerar bra i verksamheten. Fokus för rapporten är att uppmärksamma de förbättringsområden som framkommit i granskningen. Rutiner Av samtliga skriftliga rutiner framgår vem som upprättat dokumentet samt datum, vem som godkänt dokumentet samt datum och när det ska uppdateras. Det finns en framtagen rutin för upprättande och uppföljning av genomförandeplan. Rutinen anger att en genomförandeplan ska upprättas inom 14 dagar efter inflyttning. Planen upprättas tillsammans med kund, anhörig/god man och kontaktperson från Stångberga sjukhem. I mall för genomförandeplan finns rubriker för vad som ska tas upp i genomförandeplanen. Rutinen anger att genomförandeplanen ska förvaras på respektive avdelning i låst skåp och uppdateras vid behov, minst en gång/år. Det finns en skriftlig rutin samt checklista för egenvård. Rutinen är utförlig men punkt 4 i checklistan bör formuleras om. Istället för att använda ordet utbildning i samband med planering av egenvård bör det istället stå enklare instruktion se Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 kap 5. AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN:

42 VALLENTUNA KOMMUN SID 2/5 Det finns tydliga skriftliga rutiner för munvård samt skriftliga rutiner för måltider. Det finns även en skriftlig rutin för introduktion av nyanställda samt tillhörande checklista. Genomförandeplaner Verksamhetschef Genomförandeplaner görs oftast inom två veckor från att kunden har flyttat in. Avdelningsansvarig sjuksköterska ansvarar för att kontaktpersonen följer upp genomförandeplanen tillsammans med kunden. En första uppföljning görs oftast efter en månad. Verksamhetschefen följer upp att den enskildes behov blir tillgodosedda utifrån genomförandeplanen genom att gå igenom genomförandeplanen tillsammans med den som har skrivit den samt genom att vara hos kunderna. Verksamhetschefen anser att genomförandeplanen fungerar som ett redskap för hur insatserna ska genomföras. Mallen för genomförandeplanen är gjord i samband med Stångberga sjukhems ISO-certifiering. Avdelningsansvariga sjuksköterskor Genomförandeplaner upprättas oftast inom två veckor och det är kontaktpersonen som är ansvarig för att detta görs. Biståndsbedömningen används i varierande grad beroende på att beställningen innehåller olika mycket information vilket påverkar om den är användbar vid upprättandet av genomförandeplanen. Genomförandeplanen fungerar som redskap för hur insatserna ska genomföras och detta följs upp av avdelningsansvarig sjuksköterska genom att de träffar kunderna. För att ta reda på kundens samtliga behov så genomförs samtal tillsammans med kund och ibland med anhöriga. Levnadsbeskrivningar används i de flesta fall för att samla information och är en bilaga till genomförandeplanen. Varje vecka erbjuds ett antal gruppaktiviteter t ex bingo, sittgymnastik och högläsning. Det förekommer också musikunderhållning och gudstjänster. Kunderna har möjlighet att vistas ute varje dag om de önskar. Behovet av munvårdsinsatser och nattinsatser finns inte med i genomförandeplanen. Kunden kan påverka valet av personal i den mån det går. Till exempel att personal vid intimhygien kan anpassas utifrån kundens önskemål. Genomförandeplanerna på ena avdelningen förvaras i pärm i låst skåp. På den andra avdelningen förvaras inte genomförandeplanerna i låst skåp. AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN:

43 VALLENTUNA KOMMUN SID 3/5 Personal Alla kunder har genomförandeplaner. Kontaktpersonen ansvarar för att upprätta genomförandeplanen efter samtal med kunden vid inflyttning. Personalen uppger att de känner till alla kunders behov och att behoven framgår av genomförandeplanerna. Genomförandeplanen fungerar som ett redskap för hur insatser ska utföras och samtlig personal uppger att de kan utföra de insatser som framgår i planen. Om kundens behov förändras tas detta upp vid rapporten (sker tre gånger/dag) och/eller med sjuksköterska. Regelbundna gruppaktiviteter genomförs enligt planering. Förhållningssättet är att det är självklart att kunderna ska gå på toaletten vid behov, även nattetid för de som behöver. Vissa kunder klarar av toalettbesök på egen hand och de som har behov av hjälp larmar vid behov. Bland annat erbjuds alla toalettbesök morgon och kväll. Alla ges möjlighet att sitta uppe och äta sina måltider. Några kunder väljer själv att äta sin frukost i sängen vissa dagar. Kunderna kan välja när och vad de vill äta till frukost. Kunder Intervjuer har gjorts med tre kunder på Stångberga sjukhem. Samtliga kunder tycker att de får den hjälp de behöver och de behöver inte vänta länge för att få hjälp. Samtliga kunder upplever att de kan vara med och påverka och bestämma om innehållet i sin vardag. Kunderna upplever att det finns tillräckligt med personal för att alla ska få den hjälp de behöver. Två av tre kunder känner till vem som är deras kontaktperson. En kund visste inte vem som var hennes kontaktperson men upplevde att hon kan prata med vem som helst vid behov av hjälp. De intervjuade kunderna deltar i de gemensamma aktiviteterna. Genomförandeplaner Vid uppföljningen har två genomförandeplaner per avdelning granskats, totalt fyra. De genomförandeplaner som har granskats har vissa brister. Mallen för genomförandeplanen är bra men de granskade planerna är torftigt ifyllda. Det saknas underskrifter och den enskildes deltagande i planeringen framgår bara i en av genomförandeplanerna. I de flesta av genomförandeplanerna brister informationen gällande den enskildes behov, vilka insatser som ska genomföras, hur insatserna ska genomföras samt att mål för insatserna saknas. AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN:

44 VALLENTUNA KOMMUN SID 4/5 Bemanning och kompetens Verksamhetschef Verksamhetschefen anser att det finns tillräckligt med personalresurser. Det finns ett extra pass kl att sätta in vid behov. Personalen kan signalera vid ökad vårdtyngd. Extrapasset behövs exempelvis om det är många rullstolsburna och alla rum är belagda. Verksamhetschefen finns tillgänglig för att handleda/vägleda personalen i det dagliga arbetet. Avdelningsansvariga sjuksköterskor ska i första hand vara stöd för omvårdnadspersonalen och följa upp att omvårdnadspersonalen gör det som ska utföras. De har även ansvar för informationsöverföring gällande medicinska insatser till omvårdnadspersonalen. Vid varje arbetspass finns det personal med erforderlig utbildning och erfarenhet. Sjuksköterska finns på boendet kl 7-21 alla dagar och nattetid finns alltid en sjuksköterska som har beredskap. Stångberga sjukhem har en sjukgymnast som arbetar heltid vardagar samt vaktmästare och kock. Cirka 60 procent av medarbetarna har adekvat utbildning. Avdelningsansvarig sjuksköterska Vid behov sker samverkan mellan avdelningarna vad gäller fördelning av personal. Avdelningsansvarig sjuksköterska kan påverka utökning av personalresurser vid behov. Ingen uppger att de saknar någon kompetens på avdelningarna men påtalar att kuratorer saknas inom äldreomsorgen överlag. Personal Personalen anser att det finns tillräcklig bemanning på avdelningarna. Vid morgon och eftermiddagsrapport stäms det av hur bemanningen ser ut. Personalen uppger att det alltid är lätt att få hjälp, alla hjälps åt om någon är sjuk och det är inga problem att få hjälp av vem som helst i huset. Personalen anser att det finns den kompetens som behövs. Det händer ibland att de arbetar med oerfarna vikarier. Personalen känner till hur introduktion av nyanställda går till. Kunder Samtliga av de intervjuade kunderna tycker att det finns tillräckligt med personal för att alla ska få den hjälp som behövs. Två av tre kunder tycker att personalen har tid att sitta ner och prata med de boende. Två av tre kunder vet vem som är deras AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN:

45 VALLENTUNA KOMMUN SID 5/5 kontaktperson. Vid synpunkter och klagomål tycker de intervjuade kunderna att de kan vända sig till vem som helst på boendet. En av kunderna berättar att alla är underbara på detta ställe. Bedömning Av 5 kap 4 SoL framgår att Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Av 5 kap. 5 SoL framgår att den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. I 6 kap. 1 SOSFS 2006:5 redogörs för vad som bör framgå av en genomförandeplan. Genomförandeplanen bör som regel upprättas inom den verksamhet som svarar för det praktiska genomförandet. Genomförandeplanen bör med utgångspunkt i ett beslut om en insats och målet för insatsen beskriva hur den praktiskt ska genomföras. I granskningen har framkommit att planerna görs i en gemensam mall vilken innehåller bra rubriker vilka kan ge personalen stöd i vad som ska skrivas. Mallen är ett bra redskap men personalen bör dock dokumentera mer utförligt under varje rubrik. Hur och när de individuella insatserna ska genomföras behöver vara tydligt beskrivna för att personalen ska kunna ge det stöd och hjälp i boendet som föreskrivs i 5 kap. 4 och 5 SoL. I de flesta av genomförandeplanerna brister informationen gällande den enskildes behov, vilka insatser som ska genomföras, hur insatserna ska genomföras samt att mål för insatserna saknas. Det saknas underskrifter och den enskildes deltagande i planeringen framgår bara i en av genomförandeplanerna. Punkt 4 i checklistan för egenvård bör formuleras om. Istället för att använda ordet utbildning i samband med planering av egenvård bör det istället stå enklare instruktion se Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6 kap 5. AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN:

46

47 Ärende 9

48

49 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN HELENA ÅHMAN SID 1/2 AVDELNINGSCHEF SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Överenskommelse mellan Vallentuna kommun och Stockholms läns landsting angående WEBCARE Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att teckna överenskommelse om WebCare med Stockholms läns landsting Ärendet i korthet Överenskommelsen gäller från och med och tillsvidare med möjlighet till omförhandling eller uppsägning till varje årsskifte med 12 månaders uppsägningstid. Kommunerna/stadsdelarna finansierar WebCare för åren med sek årligen och SLL finansierar WebCare med för åren med sek årligen. Kostnaden för Vallentuna kommun är för åren sek/år. Bakgrund Inom Stockholms läns har WebCare använts för att effektivisera och kvalitetssäkra processen kring in-och utskrivningar i slutenvård. WebCare ägs av landstinget och används av både landstinget och kommunerna. WebCare infördes 2003 och har sedan dess varit ett av verksamheten ett uppskattat IT-stöd. Det tecknades inga avtal kring WebCare vid införandet vilket innebär att Stockholms läns landsting (SLL) sedan starten fram till 2011 har stått för alla kostnader. Ett arbete med att ta fram en överenskommelse mellan kommunerna i länet och SLL har pågått under en längre tid och nu finns det en framtagen överenskommelse som reglerar användandet av systemet både juridiskt och ekonomiskt. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN FAX

50 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Överenskommelsen syftar till att ha en gemensam organisation som effektivt hanterar drift, förvaltning och utveckling i enighet med gällande lagstiftning och länsöverenskommelser. Avsikten är att användandet och utveckling av systemet ska skapa ett mervärde för den enskilde samt för kommun och landsting genom att säkra vårdkedjan. Överenskommelsen gäller från och med och tillsvidare med möjlighet till omförhandling eller uppsägning till varje årsskifte med 12 månaders uppsägningstid. Ledningen i kommunen ansvarar för att implementerar överenskommelsen lokalt. Den regionala uppföljningen svarar Objektägarrådet för. Kommunerna/stadsdelarna finansierar WebCare för åren med sek årligen och SLL finansierar WebCare med för åren med sek årligen. Kostnaden för Vallentuna kommun är för åren sek/år. Handlingar 1. Överenskommelse mellan Vallentuna kommun och Stockholms läns landsting angående WEBCARE Inga-Lill Björklund Socialchef Monika Fernlund Avdelningschef Ska expedieras till: Akt

51

52

53

54 Version Överenskommelse mellan kommun/stadsdelsnämnd och Stockholms läns landsting om WebCare 1

55 Version Innehållsförteckning 1. Parter Stockholms läns landstings ansvar Representation Giltighetstid samt uppsägning och omförhandling Syfte och mål Relation till andra överenskommelser... 5 Rangordning Objektägarrådets samarbetsformer... 5 Objektägarrådets uppdrag och ansvar Objektägarrådets budgetprocess Kommunikation Personuppgiftsansvar m.m Roller... 7 Objektägare och Objektägarrådet... 7 Förvaltningsledare / Förvaltningsledare IT och driftsleverantör Sekretess Behörighetstilldelning Gallring Rätt att begära statistikuttag Utbildning och lokalt verksamhetsstöd Force majeure Tvist... 8 Bilaga Förvaltningsspecifikation, objektet Samverkan vid vårdövergångar... 9 Bilaga Förvaltningsplan för 2012 för objektet Samverkan vid vårdövergångar Bilaga Kontaktuppgifter, Servicedesk och SLA för WebCare Kontaktuppgifter Support och Felhantering Gällande SLA med underleverantör för Applikationsförvaltning samt applikation och serverdrift. 13 Bilaga Budget 2012 samt belopp som faktureras kommunerna

56 Version Bilaga Personuppgiftsbiträdesavtal

57 Version Parter Denna överenskommelse avser att reglera IT-komponenten WebCare inom Objektet Samverkan vid vårdövergångar mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner och stadsdelar. Privata och offentliga vårdgivare är inte part enligt denna överenskommelse. Dessa är dock skyldiga att följa vad som anges nedan i enlighet med det anslutningsavtal som dessa har undertecknat. Vad som sägs nedan avseende parts skyldighet gäller således både privata och offentliga vårdgivare som anslutits till WebCare. 2. Stockholms läns landstings ansvar Stockholms läns landsting åtar sig att förvalta WebCare, vilket innefattar att tillhandahålla, utveckla, förvalta och ombesörja driften av IT-komponenten WebCare enligt Förvaltningsspecifikation, se bilaga 1 och Förvaltningsplan se bilaga 2 för Förvaltningsplanen ska revideras årligen i linje med de ekonomiska ramarna. 3. Representation Landstingsdirektören har inrättat ett Objektägarråd som ett besluts- och beställarråd för objektet Samverkan vid vårdövergångar. Hälso- och sjukvårdsdirektören utser objektägare för WebCare som tills vidare är ordförande i Objektägarrådet. Objektägarrådet skall bestå av representanter från respektive part och besitta bred kompetens inom verksamhetsområdet. Ledamöterna tillsätts av respektive part. Företrädare för privata vårdgivare ska beredas tillfälle att delta i Objektägarrådets arbete. Objektägaren i samråd med Objektägarrådet är beställare och ansvarar för objektetförvaltningen av Samverkan vid vårdövergångar. Åtagandet styrs och följs upp mot beslutad Förvaltningsspecifikation och årlig Förvaltningsplan. Eventuella förändringar i Förvaltningsplanen beslutas av Objektägaren i samråd med Objektägarrådet. 4. Giltighetstid samt uppsägning och omförhandling Överenskommelsen gäller från tills vidare med möjlighet till omförhandling eller uppsägning till varje årsskifte med 12 månaders uppsägningstid. Konsekvensen av en sådan uppsägning hanteras inom ramen för Överenskommelsen (se nedan kap 7 nr 1). Årlig översyn och uppföljning ska genomföras. Förutsättningen för att kunna genomföra samordnad vårdplanering och följa upp betalningsansvaret samt att få hjälp med listning, är att samtliga parter använder WebCare. Part äger rätt till omförhandling av bestämmelserna i denna överenskommelse om ändrade förhållanden gör att bestämmelserna väsentligen motverkar parternas intentioner. Anmälan om omförhandling skall ske skriftligen och så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som åberopar förhandlingsrätten. Detta befriar inte part från skyldighet att fullgöra sina 4

58 Version överenskomna förpliktelser intill dess att omförhandling avslutats och ny överenskommelse börjat gälla. 5. Syfte och mål Huvudsyftet med samarbetet i Objektägarrådet är att ha en gemensam organisation som effektivt hanterar drift, förvaltning och utveckling i enlighet med gällande lagstiftning och länsöverenskommelser. I denna överenskommelse regleras samarbetet rörande ekonomi, utveckling och förvaltning av systemet. Avsikten är att systemet ska används och utvecklas på ett sätt som ger både vården och omsorgen ett mervärde, men framför allt stärker säkerheten för den enskilde. Parterna ska stödja utvecklingen av processer, modeller och metoder för att man skall kunna införa nya rutiner i verksamheten samt stödja medicinsk, informatik- och annan relevant forskning. En komplett förvaltningsorganisation kommer byggas upp i linje med beslutad förvaltningsstyrmodell. Rutiner för nytt arbetssätt och nya processer ska tas fram och implementeras. 6. Relation till andra överenskommelser Rangordning 1. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) angående samverkan mellan landstinget och kommunerna vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Daterad Denna överenskommelse daterad Förvaltnings Specifikation/Plan (Se bilaga 1 och 2 för 2012.) 7. Objektägarrådets samarbetsformer Objektägarrådet arbetar enligt en förvaltningsstyrmodell, se bilaga 1, avsnitt 3.2 rollbeskrivningar. Objektägarrådet hanterar frågor av principiell betydelse. Mellan sammanträdena svarar Ordföranden i enlighet med rådets uppdrag för rådets arbete och kontakter, såväl gentemot objektförvaltning (SLL IT) som gentemot andra kontakter. Objektägarrådet har ett särskilt uppdrag att som ombud för parterna fortlöpande tillse att verksamheten sker patientsäkert och kostnadseffektivt. Objektägarrådet fastställer sina sammanträden ett år i taget. Kallelse skall ske fem (5) dagar innan mötet och innehålla dagordning samt underlag för de ärenden som skall behandlas vid mötet. Beredning av ärenden sker i det användarråd knutet till Förvaltningsledaren. Detta råd har att förbereda bland annat processfrågor, prioritering av utvecklingsfrågor, statistik, samordning av riktlinjer, förvaltningsfrågor, kommunikationsfrågor mm. 5

59 Version Objektägarrådets uppdrag och ansvar Objektägaren i samråd med Objektägarrådet ansvarar för utvecklingsbudget och genomför ekonomisk uppföljning Objektägaren i samråd med Objektägarrådet beslutar om förvaltningsplan Objektägaren i samråd med Objektägarrådet verkställer fattade beslut i landstingsfullmäktige och i Hälso- och sjukvårdsnämnden som berör WebCare Ordförande tillika Objektägaren är beslutande och tecknar avtal efter samråd med Objektägarrådet 8. Objektägarrådets budgetprocess Objektets budget administreras av SLL/HSF som också fakturerar kommunerna/stadsdelarna. Kommunerna/stadsdelarna finansierar WebCare för åren med SEK årligen. SLL finansierar WebCare för åren med SEK årligen. Fakturering för 2012 sker i samband med avtalets tecknande och fortsättningsvis per den 1 april med betalningsvillkor om 30 dagar. Specificerad budget ingår i den årliga Förvaltningsplanen, bilaga 2. SLL/HSF fakturerar kommunerna enl. bilaga 4. Kostnader som påförs WebCare via nationella beslut finansieras av SLL. Om tillkommande politiska prioriteringar förändrar Objektägarrådets prioriteringar skall frågan hanteras vid presidiemöte mellan HSN och KSL:s sociala välfärdsberedning. Objektägarrådets årliga prioriteringar avseende IT-komponenten WebCare i Objektet Samverkan vid vårdövergångar anmäls alltid för kännedom till presidiemöte mellan HSN och KSL:s sociala välfärdsberedning. 9. Kommunikation Till Objektägarrådet knyts kommunikatörer från HSF och KSL som dels har i uppgift att informera om Objektägarrådet och dess uppdrag och beslut, dels för varje beslut av rådet som berör verksamheten, upprätta en kommunikationsplan och utse ansvariga för genomförandet av kommunikationsplanen. Objektägarrådet är uppdragsgivare. Respektive part ansvarar för att informera om och införa intentionerna i Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) angående samverkan mellan landstinget och kommunerna vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård. Objektägarrådets minnesanteckningar tillställs alltid sekretariatet för presidiet för HSN och KSL:s sociala välfärdsberedning. 10. Personuppgiftsansvar m.m. Varje vårdgivare och kommun/stadsdel är personuppgiftsansvariga för de personuppgifter som kommuniceras via WebCare. Respektive part ska utse en informationsägare inom sin egen organisation. Informationsägaren har ett övergripande ansvar för informationssäkerheten vilket innefattar 6

60 Version ansvar för att behandling av personuppgifter i WebCare sker i enlighet med gällande lagstiftning, tillämpliga föreskrifter samt i enlighet med vad som avtalats parterna emellan. Informationsägaren ska bl.a. göra riskanalyser och besluta om åtkomstbehörigheter. 11. Roller Objektägare och Objektägarrådet Objektägaren ska utifrån krav på informationssäkerhet vidta lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. Vidare ska systemägaren besluta om nyutveckling, vidareutveckling och avveckling. Förvaltningsledare / Förvaltningsledare IT och driftsleverantör Förvaltningsledare och Förvaltningsledare IT ansvarar för förvaltning och drift för WebCare inkl. driftleverantörer. SLL via kontrakterad leverantör utgör personuppgiftsbiträde till respektive vårdgivare, kommun och stadsdel. Respektive verksamhet ansvar för att personuppgiftsbiträdesavtal upprättas. 12. Sekretess De personuppgifter som vårdgivare kommunicerar via WebCare omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess respektive tystnadsplikt. De personuppgifter som kommun/stadsdel kommunicerar via WebCare omfattas av socialtjänstsekretess. Uppgiftsutlämnande ska ske med patientens samtycke med undantag för sådana uppgifter som får lämnas ut med stöd av betalningsansvarslagen. Om samtycke inte kan inhämtas kan utlämnande ske efter en sekretessprövning. Respektive part ansvarar för att det finns rutiner för hur sekretessprövningen ska göras. 13. Behörighetstilldelning Respektive part ansvarar för att utse vilka som inom sin egen verksamhet ska ha behörighet att använda WebCare. Behörighet till WebCare ska tilldelas personal som behöver WebCare för att utföra sitt arbete. Respektive part ansvarar för att det förs en förteckning över vilka som inom en viss verksamhet har behörighet till WebCare. 14. Gallring Respektive informationsägare ansvarar för gallring. 15. Rätt att begära statistikuttag Den statistik som avses i Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård, kommer att publiceras när 7

61 tjänsten utvecklats. 1 Tjänsten finansieras inom budgeten. Tjänsten finns i förvaltningsplanens prioriteringslista för Version Det är personuppgiftsansvarig som kan beställa övrigt statistikuttag ut systemet. Personuppgiftsansvarig vänder sig till respektive informationsägare med sin begäran. Informationsägaren gör en sekretessprövning innan beslut om godkännande/avslag. Beställning lämnas skriftligt inkl godkänd/a sekretessprövning/ar till förvaltningsledning en (SLL IT) för effektuering. 16. Utbildning och lokalt verksamhetsstöd Respektive nyttjande part ansvar för adekvat utbildning och lokalt användarstöd både avseende hanteringen av själva systemet och i de processer systemet omfattar (exempelvis samordnad vårdplanering), till sina medarbetare. Utbildningsmaterial tillhandahålls av Objektförvaltningen. 17. Force majeure Omständighet som krig, arbetskonflikt, blockad, eldsvåda, avbrott i energiförsörjning, miljökatastrof, allvarlig smittspridning eller annan väsentlig omständighet som parterna inte rår över och som förhindrar part från att fullfölja sina överenskomna skyldigheter kan befria part från fullgörelse av dessa skyldigheter. Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielsegrund. Motpart skall omedelbart skriftligen underrättas om det föreligger omständighet som kan föranleda tillämpning av denna bestämmelse. 18. Tvist Tvist med anledning av detta avtal skall i första hand lösas av parterna gemensamt. I andra hand skall tvist hänskjutas till respektive parters förvaltningschef/vd. I fall där så är möjligt, kan tvist i sista hand hänskjutas till förvaltningsdomstol. Ort och datum Ort och datum För landstinget För kommunen 1 Den information som WebCare kan generera kring att månatligen för att kunna följa antalet utskrivningsklara inom sluten vård och antalet dygn med betalningsansvar per kommun och stadsdel ska tillhandahållas vid anfordran. 8

62 Version Bilaga 1 (separat dokument) Förvaltningsspecifikation, objektet Samverkan vid vårdövergångar 9

63 Version Bilaga 2 (separat dokument) Förvaltningsplan för 2012 för objektet Samverkan vid vårdövergångar 10

64 Version Bilaga 3 Kontaktuppgifter, Servicedesk och SLA för WebCare Kontaktuppgifter Förvaltningsledare: Cecilia Staffansson Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL IT Telefon: SMS: epost: Stockholms Läns Landsting Postadress: Box 22550, Stockholm Besöksadress: Norra Stationsgatan 69, receptionen Telefon vx: Förvaltningsledare IT: Hans Andersson Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL IT Telefon: SMS: e-post: Stockholms Läns Landsting Postadress: Box 22550, Stockholm Besöksadress: Norra Stationsgatan 69, receptionen Telefon vx:

65 Version Support och Felhantering SLL IT:s Servicedesk Tar emot felanmälningar, frågor, beställningar m.m. Inkomna ärenden registreras, besvaras eller kanaliseras vidare. Tel Servicetider: Helgfri måndag torsdag 07:00-17:30 samt fredag 07:00-16:00 Tjänst Servicenivå Servicegrad Ärendemottagning via telefon Direktlösningsgrad där ärendet har en av förvaltningen dokumenterad lösning Ärendemottagning via e-post Registrering av mottagna ärenden Fördelning av registrerade ärenden. (Ej ärenden som kommer in via selfservice ). Besvaras inom 60 sekunder i snitt per dag Direktlösningsgrad inom 5 minuters samtalstid Lådan hanteras 1 gång/24 tim då det skapas ett ärende av varje förfrågning, beställning eller incident. 100 % av mottagna ärenden registreras Registrerade ärenden ska fördelas inom 10 min. 90 % 100 % 100 % 100 % >90% 12

66 Version Gällande SLA med underleverantör för Applikationsförvaltning samt applikation och serverdrift Produktionsmiljö Applikationsförvaltning Servicetid: Vardagar 8-17 Påbörjad felrättning Kritisk/Hög: 1 tim Påbörjad felrättning Medel: 8 tim Information kommunicerad: 30 min Återkoppling avhjälpning: 30 min Maximal feltid/incident, Kritisk/Hög: 10 tim Maximal feltid/incident, Medel: 24 tim Maximalt antal fel/år Kritisk/Hög: 4 st Maximalt antal fel/år Medel: 10 st Maximal total feltid/år: 30 tim Applikations och serverdrift Servicetid: Alla dagar 0-24 Påbörjad felrättning Kritisk/Hög: 1 tim Påbörjad felrättning, Mede, Vardagar 8-17l: 8 tim Information kommunicerad: 30 min Återkoppling avhjälpning: 30 min Maximal feltid/incident, Kritisk/Hög: 2 tim 8-17, 4 tim övrig tid Maximal feltid/incident, Medel: 48 tim Maximalt antal fel/år Kritisk/Hög: 4 st Maximalt antal fel/år Medel: 18 st Maximal total feltid/år: 10 tim 13

67 Version Testmiljö Applikationsförvaltning Servicetid: Vardagar 8-17 Påbörjad felrättning Kritisk/Hög: 18 tim Påbörjad felrättning Medel: 36 tim Information kommunicerad: 4 tim Återkoppling avhjälpning: 8 tim Applikations och serverdrift Servicetid: Vardagar 8-17 Påbörjad felrättning Kritisk/Hög: 1 tim Påbörjad felrättning, Mede, Vardagar 8-17l: 8 tim Information kommunicerad: 30 min Återkoppling avhjälpning: 30 min Maximal feltid/incident, Kritisk/Hög: 8 tim Maximal feltid/incident, Medel: 24 tim Utbildningsmiljö Applikationsförvaltning Servicetid: Vardagar 8-17 Påbörjad felrättning Kritisk/Hög: 18 tim Påbörjad felrättning Medel: 36 tim Information kommunicerad: 4 tim Återkoppling avhjälpning: 8 tim Maximal feltid/incident, Kritisk/Hög: 10 tim Maximal feltid/incident, Medel: 24 tim Applikations och serverdrift Servicetid: Vardagar 8-17 Påbörjad felrättning Kritisk/Hög: 1 tim Påbörjad felrättning, Mede, Vardagar 8-17l: 8 tim Information kommunicerad: 30 min Återkoppling avhjälpning: 30 min Maximal feltid/incident, Kritisk/Hög: 8 tim Maximal feltid/incident, Medel: 24 tim Maximalt antal fel/år Kritisk/Hög: 4 st Maximalt antal fel/år Medel: 18 st Maximal total feltid/år: 10 tim 14

68 Version Bilaga 4 Budget samt belopp som faktureras kommunerna För åren 2012, 2013 och 2014 faktureras kommunerna/stadsdelarna SEK årligen enligt fördelningen nedan. Se också punkt 8 Objektägarrådets budgetprocess. Kommun Belopp Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm (44 278kr/stadsdel) Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

69 Version Bilaga 5 Personuppgiftsbiträdesavtal 16

70 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Samverkan vid vårdövergångar Förvaltningsspecifikation År 2012 Beslutsunderlag 1 (20) pm 3 version 2.1

71 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Innehållsförteckning 1 OBJEKTBESKRIVNING OBJEKTVERKSAMHET FÖRVALTNINGSPRODUKTER IT-STÖD (IT-KOMPONENTER OCH TEKNISK PLATTFORM) FÖRVALTNINGSAKTIVITETER FÖRVALTNINGSORGANISATION AFFÄRSPARTER ROLLBESKRIVNINGAR FÖRVALTNINGSPROCESSER PROCESS FÖR MÅLSTYRNING PROCESS FÖR PROBLEMBASERAT ANVÄNDARSTÖD PROCESS FÖR ÄNDRINGSHANTERING PROCESS FÖR DRIFTRELATERAD FELHANTERING Beslutsunderlag 2 (20) pm 3 version 2.1

72 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Objektbeskrivning ) Objektverksamhet 2) Förvaltningsprodukt Verksamhetsstöd 3) IT-system IT-komponent 4) Teknisk plattform IT-stöd 1.1 Objektverksamhet Förvaltningsobjektet syftar till att stödja aktiviteter inom processen Samordnad vårdplanering (SOVP). Exempel på aktiviteter som genomförs inom denna process är: Skapa och skicka inskrivningsmeddelande Svara på inskrivningsmeddelande Kalla till samordnad vårdplanerig Upprätta och justera vårdplan efter genomförd vårdplanering (slutenvård) Justera vårdplan och komplettera med information enligt lagkrav (kommun och öppenvård) Meddela datum för utskrivningsklar Avisera utskrivning Skriva ut patient samt skapa utskrivningsinformation (trygghetskvitto) Skriva ut händelselista Skapa faktureringsunderlag Kommunicera med andra vårdgivare via chatt och tilläggsanteckning Söka kontaktuppgifter mellan olika vårdgivare Läsa information Söka fram uppgifter om var person är listad utifrån personnummer Beslutsunderlag Aktörer som genomför dessa aktiviteter är nyttjare av förvaltningsobjektet och utgörs av personalgrupper inom den landstingsfinansierade sluten- och öppenvården i Stockholms läns landsting samt kommunernas Socialtjänster i Stockholms län. Exempel på personalgrupper i dessa organisationer är: Läkare Sjuksköterskor Handläggare inom kommunernas Socialtjänster Paramedicinare De aktiviteter som aktörerna i objektverksamheten genomför resulterar i; Justerad vårdplan i enlighet med lagkrav, direktiv och överenskommelser Utskrivningsinformation (Trygghetskvitto) Klargjord ansvarsfördelning mellan vårdgivare Objektverksamheten (skikt 1 i bilden ovan) ingår inte i förvaltningsobjektet utan utgör den verksamhet som förvaltningsobjektet ska stödja. 3 (20) pm 3 version 2.1

73 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Förvaltningsprodukter För att möjliggöra leverans av objektverksamhetens resultat krävs ett antal förvaltningsprodukter. Huvuddelen av dessa genereras ur IT-komponenterna och beskriver nödvändig funktionalitet som används i objektverksamheten. Förvaltningsorganisationen tillhandahåller följande förvaltningsprodukter. Förvaltningsprodukter Beskrivning Stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering Stöd för betalningsansvarsberäkning Stöd för fakturering Behovsanpassade rapporter Målgruppsanpassat kunskapsstöd Förvaltningsprodukten innehåller stöd för att överföra information samt genomföra samordnad vårdplanering och stödjer verksamhetens processer för detta. Förvaltningsprodukten underhålls löpande för att vara anpassad till de lagar, riktlinjer och regelverk som verksamheten lyder under. Innehåller bl a funktionalitet för att; Överföra information Kalla till vårdplanering Upprätta vårdplan Justera vårdplan och komplettera med information Förvaltningsprodukten innehåller stöd för beräkning av antal dagar med betalningsansvar. Förvaltningsprodukten innehåller stöd i form av enhändelselogg som fungerar som ett elektroniskt kvitto som är juridiskt bindande utifrån vilken man för att skapa faktureringsunderlag för de patientkostnader som uppkommer i enlighet med Betalningsansvarslagen. Förvaltningsprodukten gör det möjlighet att utifrån specifika behov skapa samt ta ut olika typer av rapporter. Förvaltningsorganisationen säkerställer att önskad rapport är möjlig att hämta från förvaltningsobjektet. Förvaltningsprodukten innehåller olika typer av hjälpmedel som är kopplade till förvaltningsobjektet. Förvaltningsprodukten har två olika målgrupper, varav den ena målgruppen består av dem som nyttjar förvaltningsobjektet, dvs. parter i objektverksamheten och den andra av dem som förvaltar förvaltningsobjektet. Förvaltningsobjektets nyttjare Användarhandbok Bildspel i WebCare Utbildningsfilm WebCare utbildningsdatabas Frågor och svar om WebCare Support SLL IT:s kundwebb Beslutsunderlag Förvaltningsorganisationen Systemdokumentation Driftdokumentation Funktionsdokumentation 4 (20) pm 3 version 2.1

74 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version IT-stöd (IT-komponenter och teknisk plattform) IT-komponenter För att kunna tillhandahålla ovanstående förvaltningsprodukter till objektverksamheten krävs följande IT-komponent. IT-komponent Beskrivning WebCare - System för informationsöverföring avseende samordnad vårdplanering mellan landsting (slutenvård och primärvård) och kommuner. - Uppbyggt som ett ärendehanteringssystem med inbyggt processtöd. - Egenutvecklat system (har utvecklats av Tieto för SLL) Systemet indelas i följande arkitekturlager: Presentationsskiktet har hand om interaktionen med användarna via användargränssnitt. Applikationslogiken innehåller de bearbetningar och informationsomvandlingar som applikationen behöver. Detta skikt hanterar också applikationens processflöde och anropar ett antal tjänster hos verksamhetsobjekten för att utföra sin uppgift. I detta skikt återfinns också logiken för eventuella batchprogram. Beslutsunderlag Verksamhetsobjekten motsvarar enskilda objekt i den verksamhet som systemet ska stödja. Verksamhetsobjekten har hand om accesserna mot datalagret. De innefattar både information om objekten och de tjänster som behövs för att hantera informationen. Datalagringsskiktet har ansvar för persistent lagring av verksamhetsobjektens information. Internt i WebCare används en databashanterare för detta, men WebCare använder också information som är lagrad i en elektronisk katalog (via kopplingen mot EK). 5 (20) pm 3 version 2.1

75 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Teknisk plattform Den tekniska plattformen ingår inte i förvaltningsobjektet, men är en förutsättning för att WebCare ska fungera. Den tekniska plattformen består av; Beslutsunderlag 6 (20) pm 3 version 2.1

76 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Närliggande system/objekt Med närliggande system/objekt avses sådana som förvaltningsobjektet Samverkan vid vårdövergångar är beroende av eller som har beroende till förvaltningsobjektet. Förvaltningsobjektet är inte förvaltare av de närliggande systemen/objekten, däremot krävs tydliga och överenskomna kontaktytor. Följande system/objekt har identifierats som närliggande till objektet: System/objekt Beskrivning av koppling till Samverkan vid vårdövergångar Förvaltas av EK (Elektronisk katalog) PU (Personuppgiftsregistret) Hämtar information om organisationstillhörighet och kontaktuppgifter om personer samt roller och rättigheter. Hämtar information om patienten (folkbokföringsuppgifter). Centrala EKförvaltningen, SLL IT (FO Person, organisation och roll) VASS-förvaltningen, SLL IT ListOn (Husläkarlistningstjänst) Hämtar information om var patienten är listad. VASS-förvaltningen, SLL IT SLL IdentityProvider (kan tillkomma andra IdP:er än SLL:s inom ramen för federationen) Federativ inloggning via SAML-biljett. För närvarande Centrala EKförvaltningen, SLL IT etjänstekort SITHS Stark autentisering etjänstekortförvaltningen, SLL IT Klientarbetsplats Lokal arbetsplats Lokal klientsupportorganisation SLL IT:s kundwebb Publicering av information om WebCare Förvaltning av SLL IT:s kundwebb WebCare är kopplat till, och beroende av, den SLL:s elektroniska katalog (EK). All autentisering sker mot EK. Från EK fås även roller som ger behörigheter till WebCare. Härifrån hämtas också uppgifter om organisation och kontaktuppgifter för de i processen inblandade enheterna inom SLL och kommunerna. WebCare är också kopplat till personuppgiftsregistret (PU) från vilket vårdtagarens folkbokföringsuppgifter hämtas samt listningstjänsten (ListOn/Hval) för att hämta information om vårdtagarens husläkare. Beslutsunderlag 7 (20) pm 3 version 2.1

77 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Förvaltningsaktiviteter I tabellen nedan preciseras förvaltningsverksamhetens aktiviteter. Förvaltningsaktivitet Definition/Exempel Förvaltningsstyrning Avser åtgärder för att styra och förbättra förvaltningsverksamheten i syfte att uppnå överenskomna mål för förvaltningsobjektet. Exempelvis: - Prioritera ärenden - Besluta om förvaltningsplan - Planera och fördela arbetsuppgifter i förvaltningsorganisationen Användarstöd Avser såväl reaktiva som proaktiva åtgärder i syfte att stödja användare och öka deras kunskap om förvaltningsobjektet. Syftet är att vidmakthålla och vidareutveckla användares kunskap om förvaltningsobjektet. Exempelvis: - Besvara frågor och ta emot felanmälan från användare - Uppdatera användardokumentation - Utbilda/informera användare Ändringshantering Avser åtgärder i syfte att hantera förbättringsåtgärder och ändringar som initieras i förvaltningsobjektet och dess omvärld. Exempelvis: - Genomföra kostnads-/intäktsanalys för ändringar - Genomföra och godkänna test av ändringar - Releaseplanera Daglig IT-drift och Avser åtgärder för kontinuerlig hantering av IT-komponenter och teknisk underhåll infrastruktur i syfte att göra objektets ingående IT-komponenter tillgängliga för användare. Exempelvis: - Felsöka och problemhantera - Ta back up - Driftövervakning Administration i form av kontohantering samt konfigurering av WebCare-enheter sker ej i WebCare utan i den elektroniska katalogen (EK) och ingår därmed ej i förvaltningsobjektet Samverkan vid vårdövergångar utan ansvaras för och hanteras av förvaltningsorganisationen för Person, organisation och funktion eller motsvarande. Beslutsunderlag 8 (20) pm 3 version 2.1

78 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Förvaltningsorganisation 3.1 Affärsparter I nedanstående figur har affärsparterna kategoriserats utifrån vilken verksamhet de bedriver avseende förvaltningsobjektet. SLL samt kommunerna i Stockholms län (Samverkan vid vårdövergångar) Marknad Objektverksamhet Verksamhetsnära IT-nära förvaltning Externa leverantörer/ förvaltning IT-nära förvaltning Patienter/Kunder inom slutenoch öppenvård samt inom kommunernas äldreomsorg och övrig socialtjänst SLL IT Landstingsfinansierad slutenvård Landstingsfinansierad öppenvård Kommunernas äldreomsorg och övrig socialtjänst System Beslutsunderlag Tieto Sweden AB 9 (20) pm 3 version 2.1

79 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Rollbeskrivningar Nedanstående tabeller visar rollbeskrivningar med exempel på arbetsuppgifter Budgetnivå Objektägare (OÄ) Ansvar - att objektverksamhetens parter får stöd i form av behovsanpassade förvaltningsprodukter - att förvaltningsobjektet följer gällande lagar och interna styrdokument t ex PUL och informationssäkerhet - att förvaltningsorganisationens effektivitet utvärderas periodiskt - att förvaltningsobjektet har en aktuell förvaltningsplan Befogenhet - att inneha för objektet erforderlig attesträtt inkl utökning av resurser - att ha mandat att teckna avtal enligt förvaltningsplanen Arbetsuppgifter Exempel på arbetsuppgifter; - fastställa förvaltningsplanen tillsammans med OÄ-IT - bemanna FL-rollen - delta vid OF-styrgruppsmöten - säkerställa att relevanta styrdokument kommer till FL:s kännedom - fastställa kostnader utanför förvaltningsplanen Objektägare IT (OÄ-IT) - att tillgodose verksamhetens behov av lämpligt IT-stöd - att IT-stöden följer gällande lagar och förordningar (t ex PUL och IT-strategier) - att inneha för objektet erforderlig attesträtt inkl utökning av resurser - att ha mandat att upphandla och teckna avtal med externa leverantörer enligt förvaltningsplanen Exempel på arbetsuppgifter; - fastställa förvaltningsplanen tillsammans med OÄ - bemanna FL-IT rollen - delta vid OF-styrgruppsmöten - teckna avtal med kontrakterade IT-leverantörer enligt förvaltningsplanen samt att följa upp dessa - säkerställa att relevanta styrdokument kommer till FL-IT:s kännedom - fastställa kostnader utanför förvaltningsplanen Beslutsunderlag 10 (20) pm 3 version 2.1

80 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Beslutsnivå Förvaltningsledare (FL) Ansvar - att verkställa förvaltningsplanens mål inom givna ramar på ett kostnadseffektivt sätt - att förvaltningsprodukterna är användbara för objektverksamheten - att godkänna leveranser från IT-parter Befogenhet - att avropa mot ingångna avtal - att initiera uppdrag utifrån gällande förvaltningsplan Arbetsuppgifter Exempel på arbetsuppgifter: - bemanna roller på operativ nivå i samråd med berörda resursägare - utarbeta förvaltningsplan tillsammans med FL-IT - upprätta löpande förvaltningsdokumentation och rapporteringsrutiner - avvikelserapportera till OF-styrgruppen - prioritera och besluta inom ramen för förvaltningsplanen och göra formella beställningar till FL-IT - föredra ärenden utom förvaltningsplan för OF-styrgruppen - koordinera och administrera samtidigt pågående aktiviteter i förvaltningsplanen samt vid behov starta nya - leda förvaltningsledningsmöten - omvärldsbevaka ur ett verksamhetsperspektiv - utvärdera förvaltningsverksamhetens effektivitet Förvaltningsledare IT (FL-IT) - att verkställa förvaltningsplanens mål avseende IT-stöd - att externa leverantörer styrs med hjälp av kontrakt - att tekniska samband fungerar tillfredsställande - att avropa mot ingångna avtal - att initiera uppdrag utifrån gällande förvaltningsplan Exempel på arbetsuppgifter: - bemanna roller på operativ nivå i samråd med berörda resursägare - utarbeta förvaltningsplan tillsammans med FL - avvikelserapportera till OÄ-IT och FL - samordna interna och externa leverantörer - följa upp utfallet av förvaltningens ITkostnader och rapportera utfallet till FL och OF-styrgruppen - informera IT-förvaltningen om organisationens riktlinjer och fastställda ramar för design, t ex IT-arkitektur och IT-strategi och säkerställa att dessa efterlevs - ställa krav på berörda utvecklingsprojekt ur förvaltningsperspektiv - omvärldsbevaka ur ett tekniskt perspektiv Beslutsunderlag 11 (20) pm 3 version 2.1

81 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Roller på operativ nivå Objektspecialist Objektspecialisten utgör förvaltningsorganisationens kontaktyta mot nyttjarna av förvaltningsprodukterna. Rollen har till uppdrag att vidareutveckla objektverksamheten med hjälp av förvaltningsprodukter. Exempel på arbetsuppgifter; utför förvaltningsaktiviteter på uppdrag av FL uppdaterar och anpassar vid behov lokal dokumentation (t ex processbeskrivningar, rutiner och mallar) i enlighet med beslut fångar och formulerar krav på IT-stöd ur ett verksamhetsperspektiv säkrar användbarheten ur ett användarperspektiv IT-specialist Objektspecialisten utgör förvaltningsorganisationens operativa IT-resurs. Rollen har till uppdrag att vidareutveckla objektverksamheten med hjälp av de ingående IT-komponenterna. Exempel på arbetsuppgifter; utför förvaltningsaktiviteter på uppdrag av FL-IT följa upp incidenter och orsakssamband operativt samordna driftleverantörer för ingående IT-komponenter och kringligande objekts ITkomponenter fångar och formulerar krav på IT-stöd ur ett IT-perspektiv IT-komponentspecialist IT-komponentspecialist har som uppgift i förvaltningsorganisationen att omsätta funktionella krav från verksamheten till bästa möjliga tekniska lösning samt tillse att förändringarna passar in i den tekniska miljön Exempel på arbetsuppgifter; utför förvaltningsaktiviteter på uppdrag av FL-IT omvandlar verksamhetskrav till systemkrav säkrar användbarheten ur ett IT-perspektiv Driftansvarig Beslutsunderlag Driftansvarig har ett ansvar för att förvaltningsobjektets IT-stöd är tillgängligt enligt överenskommelser. Verksamhetsstöd Ansvarar lokalt för 1:a linjens stöd och utbildning för den egna organisationens användare. 12 (20) pm 3 version 2.1

82 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Förvaltningsprocesser Följande processer finns beskrivna i detta avsnitt; Process för målstyrning (delmängd av aktiviteten förvaltningsstyrning) Process för problembaserat användarstöd (delmängd av aktiviteten användarstöd) Process för ändringshantering (aktiviteten ändringshantering) Process för driftrelaterad felhantering (delmängd av aktiviteten daglig IT-drift och underhåll) 4.1 Process för målstyrning Syfte Att säkerställa operativ planering och strategisk styrning av förvaltningsobjektet. Den ger därmed förutsättningarna för förvaltningsverksamheten under året. Tidpunkterna som anges i de olika faserna nedan är baserade på lämpliga avstämningspunkter för att ha planen klar för beslut innan nästkommande förvaltningsperiod påbörjas. Arbetet utförs i enlighet med ordinarie budgetprocess Nulägesbeskrivning Vad Nulägesbeskrivning Utformning av nya mål Beräkna resurser Korrigering Avstämning Icke godkänt Beslut om förvaltningsplan Intern resurssäkring Extern upphandling Ta del av styrande dokument och faktorer i övrigt som påverkar förvaltningen inför den kommande perioden samt formulera en nulägesbeskrivning för objektet. Detta ska vara klart i september månad. Följande faktorer och dokument behöver förvaltningsledningen ta del av i samband med nulägesbeskrivningen: Samverkansöverenskommelsen Avtal Berörda verksamheters budgetar Politiska beslut Input från HSF Drift- och förvaltningsavtal med Tieto Olika regelverk Beslutsunderlag Vem Resultat Andra viktiga faktorer att ta del av är t ex behovsinformation från processen för Problembaserat användarstöd. Förvaltningsledare och Förvaltningsledare IT. Nulägesbeskrivning samt förutsättningar för kommande period. 13 (20) pm 3 version 2.1

83 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Utformning av nya mål Vad Vem Resultat Arbeta fram ett förslag till förvaltningsplan genom att utforma mål för förvaltningsperioden. Utformning av nya mål ska vara klart i september månad Förvaltningsledare och Förvaltningsledare IT. Förslag till förvaltningsplan innehållande mål för perioden Beräkna resurser Vad Vem Resultat Avstämning Vad Vem Resultat Beslut Vad Vem Resultat Utifrån utformade mål göra resursuppskattningar avseende tidsåtgång för verksamhetsnära respektive IT-nära förvaltning samt eventuella fasta kostnader som bedöms nödvändiga för att uppnå de mål som specificerats. Detta görs i september månad. Förvaltningsledare ansvarar för att resursuppskattningar görs i förvaltningsledningen. Förslag till förvaltningsplan kompletterad med resursberäkningar och budget för kommande period. Säkerställa att förvaltningsledningen har identifierat rätt fokus och inriktning på förvaltningsarbetet inför kommande period. Detta görs i oktober månad Förvaltningsledare och Förvaltningsledare IT stämmer av förvaltningsplan med styrgruppen. Reviderad förvaltningsplan. Fastställa förvaltningsplanen. Om planen inte kan fastställas ska korrigeringar göras innan fastställande kan ske. Om förvaltningsplanen fastställs leder beslutet till att resurssäkring görs inom respektive område samt eventuellt avtalstecknande med externa parter. Beslut om förvaltningsplan ska fattas senast i november månad. Styrgruppen Fastställd förvaltningsplan samt resurssäkring inom respektive område. Om så är aktuellt även tecknade avtal med externa parter. Beslutsunderlag 14 (20) pm 3 version 2.1

84 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Process för Problembaserat användarstöd Syfte Att stödja användarna i användningen av förvaltningsobjektet samt att lösa alla IT-relaterade incidenter så fort som möjligt och därmed minimera störningseffekterna för verksamhetens parter. Process för ändringshantering alt. Process för driftrelaterad felhantering Används för att svara på frågor från användare avseende t.ex. användning av IT-komponenter samt att hantera fel som uppstår i den tekniska miljön som stör bedrivandet av verksamheten. Vid behov av stöd ska användaren i första hand vända sig till sin lokal kontaktperson för WebCare eller EK, om sådan finns. Om den lokala kontaktpersonen inte kan svara på frågan ska lokal kontaktperson i sin tur kontakta SLL IT:s Servicedesk enligt beskrivningen nedan Initiering Vad Vem Initiering Användarstödsärenden hanteras i ett första steg av respektive parts utpekade verksamhetsstöd eller lokal kontaktperson. Denne person är Single Point of Contact (SPOC) och kan eskalera ett användarstödsärende till SLL IT via telefon, mail eller webbgränssnitt. Det kan röra sig om rapportering av incidenter som stör verksamheten eller behov av vägledning gällande användningen av IT-stödet WebCare (exkl. processen samordnad vårdplanering och EK). Ärenden gällande EK ansvaras för och hanteras av förvaltningsorganisationen för Person, organisation och funktion eller motsvarande. Ärenden som rör processen hanteras av HSF eller motsvarande för kommunerna. SLL IT Service desk mottar samtliga ärenden från Verksamhetsstöd och kontaktpersoner. Förvaltningsledare ansvarar för att SLL IT Service desk har erforderlig kunskap om WebCare och att information finns tillgänglig om vart användarna ska vända sig med sina frågor och anmäla incidenter. Resultat Ärende tilldelas rätt grupp av handläggare Loggning Loggning Kategorisering och prioritering Matchning och eskalering Återkoppling till användare Lösning och åtgärd Återkoppling till användare Beslutsunderlag Uppföljning Vad Ärendet loggas i SLL IT:s ärendehanteringssystem (för närvarande SDE) Vem SLL IT Service desk utför loggning. Förvaltningsledare ansvarar för att ge direktiv för att loggning ska ske på korrekt och relevant sätt. Resultat Loggat ärende. 15 (20) pm 3 version 2.1

85 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Kategorisering och prioritering Vad Kategorisering av ärendetyp görs bl a för att underlätta uppföljning samt för att utgöra grund för prioritering. Prioritering görs baserat på hur stor inverkan ärendet har på objektverksamheten och därmed hur snabbt åtgärd måste vidtas. Vem Kategorisering och prioritering görs av SLL IT Service desk. Förvaltningsledare ansvarar för att kategorier och prioriteringsgrunder är anpassade till objektverksamhetens krav (inom ramen för vad ärendehanteringssystemet medger). Resultat Kategoriserat och prioriterat ärende Matchning och eskalering Vad Matchning görs i SDE för att avgöra om ärendet redan är loggat eller om det rör sig om ett känt fel med alternativt sätt att bedriva verksamhet. De ärenden som inte kan lösas direkt eskaleras enligt gällande rutiner och avtal till 2:a respektive 3:e linjens support. Vem SLL IT Service desk matchar och eskalerar. Förvaltningsledare ansvarar för att eskaleringsrutiner för objektet är kända och fungerande. Resultat Matchat och eskalerat ärende Lösning och åtgärd Vad Lösning identifieras och åtgärd vidtas. Exempel på åtgärder; - Besvara fråga enl instruktion (känt fel) - Hänvisning till befintlig instruktion avseende workaround (känt eller okänt fel) - Vidarebefordra ärende till process för ändringshantering (känt fel eller problem) - Vidarebefordra ärende till process för driftrelaterad felhantering (okänt fel) Registrering görs i SDE av lösning och vidtagna åtgärder. Samtidigt avslutas användarstödsärendet och återkoppling sker till anmälaren. Vem Den som åtgärdar ett ärende (1:a, 2:a eller 3:e linjens support) tillser att återkoppling och loggning görs. Förvaltningsledare ansvarar övergripande för att användarstödsärenden åtgärdas enligt objektverksamhetens behov. Resultat Åtgärdat och avslutat ärende Uppföljning Vad Uppföljning görs regelbundet för att identifiera behov av ändringar i t ex användardokumentation, utbildningsmtrl eller ändringar i användargränssnitt. Vem Förvaltningsledare ansvarar för att uppföljning sker. Resultat Behovsinformation Beslutsunderlag 16 (20) pm 3 version 2.1

86 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Process för Ändringshantering Syfte Att genomföra förändringar på ett effektivt och kontrollerat sätt för att säkra förvaltningsobjektets användbarhet samt att minimera antalet fel orsakade av förändringar. Uppnås genom att ta emot och behandla önskemål om förändringar på ett strukturerat sätt. Ändringsförfrågan Beredning Beslut Planering Utveckling Test Beslut Information/ Utbildning Införande Uppföljning Godkännande/Avslag Avslag Används för alla ändringar som berör förvaltningsobjektet. Exempel på ändring kan vara rättning av kunskapsstöd, anpassning av processbeskrivningar, förändrad funktionalitet eller uppgradering av standardprogramvara Ändringsförfrågan Vad Ändringsförslag hanteras i ett första steg av respektive parts utpekade verksamhetsstöd eller lokal kontaktperson. Förslag som processtöd och lokala kontaktpersoner vill gå vidare med initieras till förvaltningsorganisationen för Samverkan vid vårdövergångar via SLL IT Service desk. Ändringsförfrågan ska innehålla uppgift om vad ändringen avser, vilken nytta som en eventuell ändring medför, önskat färdigdatum samt kontaktuppgifter till initieraren. Ändringsförfrågan registreras i ärendehanteringssystemet SDE och tilldelas förvaltningen för Samverkan vid vårdövergångar. Vem Ändringsförslag kan initieras direkt från användare (via lokal kontaktperson eller processtöd), förvaltningsorganisationen, process för driftrelaterad felhantering eller från process för problembaserat användarstöd. Förvaltningsledare ansvarar för att ändringsförfrågningar hanteras på överenskommet sätt. Resultat Registrerad ändringsförfrågan Beredning Vad Beredning görs av ändringens konsekvenser på verksamhet och teknisk miljö, kostnader och eventuella intäkter/besparingar samt nytta som ändringen medför. Behov av information/utbildning identifieras. Vem Förvaltningsledare ansvarar för beredning av verksamhetsmässig karaktär och Förvaltningsledare IT ansvarar för beredning av teknisk karaktär. Resultat Underlag för beslut om ändring Beslut Vad Beslut fattas om ändringen ska genomföras eller inte samt när ändringsarbetet ska genomföras. Vem Förvaltningsledningen beslutar inom förvaltningsplanens ramar och styrgruppen beslutar om ändringar utom ram. Resultat Beslut om godkännande eller avslag Beslutsunderlag 17 (20) pm 3 version 2.1

87 4.3.5 Planering Vad Vem Resultat Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Genomförandet planeras och koordineras samt resursallokeras. I detta ingår även att planera för informations- och utbildningsinsatser i samband med införande av ändring. Förvaltningsledning. Planerat genomförande av ändring Utveckling Vad Vem Resultat Test Vad Vem Resultat Ändringen utvecklas enligt gällande rutiner. Tilldelade resurser genomför. Förvaltningsledare ansvarar för framtagande av förvaltningsprodukter och Förvaltningsledare IT ansvarar för framtagande av IT-komponenter. Framtagen ändring. Ändringen testas och verifieras enligt gällande rutiner. Godkända ändringar auktoriseras att gå vidare till beslut om införande. Icke godkända ändringar avslås och återkoppling avseende detta görs till dem som konstruerat lösningen. Tilldelade resurser beroende på ändringens karaktär. Förvaltningsledare ansvarar för att ändringar av verksamhetsnära karaktär verifieras, att acceptanstest görs och att testfallen är korrekt utformade. Förvaltningsledare IT ansvarar för att testmiljön är uppdaterad och korrekt samt för genomförande av tekniska tester. Testad ändring Beslut om införande Vad Vem Resultat Efter genomförd test och verifiering görs bedömning om ändringen uppfyller krav för införande. Ändringsbegäran med förslag med tidpunkt för genomförande skickas till Change Manager för beredning och beslut i Change Advisory Board (CAB). Förvaltningsledning deltar i CAB. Förvaltningsledningen Godkännande eller avslag Information och utbildning Vad Vem Resultat Införande Vad Vem Information målgruppsanpassas och kommuniceras enligt gällande rutiner och kanaler. Planerade utbildningar genomförs för identifierade målgrupper. e-learningverktyg uppdateras. Dessa aktiviteter löper ofta parallellt med införandet och kan även förekomma tidigare i processen Förvaltningsledare ansvarar för att informera representanter i verksamhetsstödsgruppen (part i objektverksamheten) samt för att utbildningsmaterial finns som kan användas lokalt vid utbildning av den egna verksamhetens personal. Förvaltningsledare IT ansvarar för information och utbildning till IT-personal såsom Service deskar. Informerad och utbildad personal. Beslutsunderlag Framtagande av rollbackprocedur görs för att säkerställa verksamhet i händelse av störning i samband med produktionssättning av tekniska ändringar. Ändringen produktionssätts i den tekniska miljön. Samtidigt implementeras ändringar i arbetssätt och rutiner i verksamheten. Tilldelade resurser beroende på ändringens karaktär. Förvaltningsledare ansvarar för införande av verksamhetsmässiga ändringar och Förvaltningsledare IT för produktionssättning av tekniska ändringar samt att rollbackprocedur och rollbackplan tas fram av leverantör. 18 (20) pm 3 version 2.1

88 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Resultat Införd ändring Uppföljning Vad Efter införandet utvärderas tid och kostnad för genomförande samt att avsedda effekter och mål uppnåtts med ändringen. Vem Förvaltningsledare ansvarar för att ändringar följs upp i förvaltningsledningen. Resultat Utvärderad ändring. Beslutsunderlag 19 (20) pm 3 version 2.1

89 Förslag förvaltningsspecifikation Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Process för Driftrelaterad incidenthantering Syfte Att minimera störande effekter för verksamheten genom att ta reda på orsaken till att tekniska fel uppstått och identifiera en lösning. Okänt fel Skapa workaround Identifiera grundläggande fel Identifiera lösning Ändringsförfrågan Definition av problem: Den bakomliggande orsaken till att en eller flera incidenter inträffat. Används för hantering av s.k. okända fel där ingen känd orsak har kunnat hittas i den tekniska miljön. Exempelvis låsningar i IT-komponenter som löses temporärt genom omstart av en server. Kan ibland röra sig om s.k. intermittenta fel som är svåra att återskapa Okänt fel Vad Ett okänt fel initieras från processen för problembaserat användarstöd eller via larm från övervakningssystem. Resurser avsätts för att arbeta med ärendet. Vem Förvaltningsledare IT ansvarar för att resurser och problemärenden fördelas i enlighet med avtal. Resultat Ärende Skapa workaround Vad Användaren hänvisas till befintlig workaround (faxrutin) om denna workaround kan vara ett alternativ till lösning. I annat fall identifieras och skapas om möjligt annan workaround, vilken kommuniceras till objektverksamheten (verksamhetsstöd, kontaktpersoner). Workaround kommuniceras även till Service deskar så att de kan svara användarna hur de ska agera. Vem Tilldelade resurser skapar workaround. Förvaltningsledare ansvarar för att resultatet kommuniceras och åtgärder vidtas i verksamheten. Resultat Workaround Identifiera grundläggande fel Vad Felsökning sker för att hitta vad som utgör grundorsak till felet. När grundorsaken identifierats klassificeras felet som ett känt fel och loggas i SLL IT:s ärendehanteringssystem alt. i leverantörens ärendehanteringssystem. Vem Tilldelade resurser utför felsökning och loggning. Förvaltningsledare IT ansvarar övergripande för att pågående felsökningsarbete styrs och att avvikelser från planerad resursåtgång hanteras i förvaltningsledningen. Resultat Känt fel Identifiera lösning Beslutsunderlag Vad Lösning för att åtgärda det kända felet identifieras och loggas. Detta resulterar i en ändringsförfrågan som hanteras enligt process för ändringshantering. Vem Tilldelade resurser utför. Förvaltningsledare IT ansvarar övergripande för att lösning identifieras och att ändringsförfrågan hanteras. Resultat Ändringsförfrågan 20 (20) pm 3 version 2.1

90 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Samverkan vid vårdövergångar Förvaltningsplan År 2012 Beslutsunderlag 1 (14) pm 3 version 2.1

91 Innehållsförteckning Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅLGRUPP FÖRVALTNINGSPERIOD FÖRVALTNINGSOBJEKTET FÖRVALTNINGSAKTIVITETER MÅL OCH BUDGET PROBLEM OCH BEHOV MÅL BUDGET FÖRVALTNINGSORGANISATION BEMANNAD FÖRVALTNINGSORGANISATION BESLUTSFORA ARBETSFORA Till denna plan finns en specifikation med fördjupade beskrivningar som omfattar följande avsnitt: 1. Objektbeskrivning 2. Förvaltningsaktiviteter 3. Förvaltningsorganisation 4. Förvaltningsprocesser Beslutsunderlag 2 (14) pm 3 version 2.1

92 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Inledning 1.1 Bakgrund Utifrån beslut att fr o m genomföra en etablering av ny förvaltningsorganisation för förvaltningsobjektet Samverkan vid vårdövergångar har en översyn av tidigare föreslagen förvaltningsplan skett. Eftersom förutsättningarna har kommit att ändras ganska väsentligt sedan den tidigare planen togs fram maj-juni 2011 har en förhållandevis omfattande revidering av ursprungligt förslag varit nödvändig. Revidering av den tidigare förvaltningsplanen har utförts av förvaltningsledare Cecilia Staffansson, SLL IT, och förvaltningsledare IT Hans Andersson, SLL IT. Arbetet med att ta fram den ursprungliga, nu reviderade, förvaltningsplanen (maj-juni 2011) bedrevs under ledning av Pernilla Hedenbäck från På AB. Följande medarbetare deltog i arbetet: Arbetsgrupp - Maria Arenander, SLSO - Birgitta Charléz, Östermalms stadsdelsförvaltning - Annemarie Kennestad, Karolinska Universitetssjukhuset - Sofia Olsson, SLL IT - Eva Pira, Täby kommun - Eva Rönning, SLSO - Christina Ring, Huddinge kommun - Cecilia Staffansson, SLL IT Styrgrupp - Karin Bengtsson, Kommunförbundet Stockholms län - Kerstin Ceder, Capio S:t Görans sjukhus - Lennart Dahlberg, Kommunförbundet Stockholms län - Stefan Kallström Jansson, SLSO - Jonas Larsson, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning - Gunnar Ljunggren, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning - Tobias Nilsson, Landstingsstyrelsens förvaltning - Mats Nomberg, KITS - Mikael Ohrling, SLSO - Gunnel Rohlin, Stockholms Stad 1.2 Syfte och målgrupp Syftet med förvaltningsplanen för Samverkan vid vårdövergångar är att klargöra vad som ska göras i förvaltningsarbetet samt hur förvaltningen ska utföras och styras. Förvaltningsplanen är det operativa styrdokumentet för Samverkan vid vårdövergångar. Till förvaltningsplanen hör en specifikation som mer detaljerat beskriver förvaltningsobjektets innehåll och avgränsningar, roller samt förvaltningsprocesserna. Målgrupp för dokumentet är de som ansvarar för och de som bedriver förvaltningen av Samverkan vid vårdövergångar. Dokumentet ägs av Objektägare och förvaltas av Förvaltningsledaren. 1.3 Förvaltningsperiod Beslutsunderlag Förvaltningsplanen gäller för perioden Inför påföljande period ska förvaltningsplanen förnyas enligt processen för målstyrning (se Förvaltningsspecifikationen avsnitt 4.1). 3 (14) pm 3 version 2.1

93 2 Förvaltningsobjektet Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Förvaltningsobjektet Samverkan vid vårdövergångar syftar till att stödja processer avseende vårdövergångar mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. I förvaltningsobjektet ingår IT-komponenten WebCare, vilken syftar till att stödja processen Samordnad vårdplanering (SOVP). De målgrupper som primärt ska stödjas av förvaltningsorganisationen är läkare, sjuksköterskor samt paramedicinare inom den landstingsfinansierade sluten- och öppenvården i Stockholms läns landsting samt handläggare inom Socialtjänsten hos kommunerna i Stockholms län. Förvaltningsorganisationen levererar följande förvaltningsprodukter till ovan nämnda målgrupper: Stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering Stöd för betalningsansvarsberäkning Stöd för fakturering Behovsanpassade rapporter Målgruppsanpassat kunskapsstöd För en fördjupad beskrivning av förvaltningsobjektet se Förvaltningsspecifikationen, avsnitt 1. 3 Förvaltningsaktiviteter Förvaltningsaktiviteterna i samband med förvaltning av Samverkan vid vårdövergångar är följande: Förvaltningsstyrning Användarstöd Ändringshantering Daglig IT-drift och underhåll För en fördjupad beskrivning av förvaltningsaktiviteterna se Förvaltningsspecifikationen, avsnitt 2. 4 Mål och budget 4.1 Problem och behov Följande problem- och behovsbild har identifierats för förvaltningen av Samverkan vid vårdövergångar. Ett av de mest centrala behoven är utpekandet av roller och ansvar avseende processen Samordnad vårdplanering, som förvaltningsobjektet syftar till att stödja. Detta för att tydliggöra ansvaret som kravställare i objektverksamheten samt som tydlig part med ansvar för att ta emot verksamhetsfrågor och processfrågor. Förvaltningsledare och Förvaltningsledare IT ansvarar för de olika aktiviteterna nedan enligt de rollbeskrivningar som framgår av förvaltningsspecifikationen. 1. Åtgärda brister i organisation och styrning Implementera ny organisation med klargjorda bemannade roller, ansvar och befogenheter såväl centrala som lokala. 2. Finansiering av objektet (hanteras av Objektägarråd och ingår i löpande förvaltning) Klargöra finansieringsmodell och finansieringsansvar. Fakturering av kostnader för slagningar mot Telia samt SMS till respektive kund måste möjliggöras. 3. Nya versioner av WebCare Beslutsunderlag 4 (14) pm 3 version 2.1

94 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Under förvaltningsperioden kommer nya versioner av WebCare att beställas och implementeras. Normalt sker leverans av två nya versioner per år. I år finns det sannolikt behov av fler leveranser, både stora och lite mindre. För varje leverans behöver förvaltningen utföra sedvanliga förberedelser såsom planering, kravställning, testning, dokumentation, information. Under hösten inleder förvaltningen i även planering och förberedelser av kommande leveranser Översyn och utveckling utifrån DI:s tillsynsbeslut Det finns behov av att göra en översyn av WebCare i syfte att avhjälpa de brister som finns samt identifiera förbättringsbehov. Följande delar ses över och utvecklas vid behov: Direktåtkomst Behörighetskontroll Gallring 5. Krav stark autentisering Anpassningen av WebCare till nya autentiseringslösningar för att möjliggöra federativ inloggning driftsattes Utifrån krav på stark autentisering vid inloggning i WebCare ansvarar varje verksamhet för att införa säker inloggning med godkända kort, etjänstekort med SITHS-certifikat eller Telias e-legitimation på kort, snarast möjligt under år För närvarande finns stöd för autentisering via SLL:s Identity Provider mot EK. (Resurs bör tillsättas vars uppdrag det blir att ansvara för att upprätta tid- och åtgärdsplaner samt följa upp dessa så att möjlighet att logga in med AnvändarID och Lösenord kan tas bort. Finansieras utanför denna fv-plan) 6. Webbsida för WebCare Sedan 2009 finns information avseende WebCare på SLL IT:s kundsida, vilken enbart kan nås via SLLnet. Därutöver finns information avseende WebCare och processen SOVP på Uppdragsguiden. Hösten 2011 anlitade HSF Kommunikation webbyrån One Day att leda workshop för att tillsammans med kommunikationsgruppen genomföra en förstudie inför etablering en ny extern webbsida. Gruppen kom fram till att webbsidan ska ha fokus på WebCare, ej processen SOVP. Angeläget att hitta bra och kostnadseffektiv lösning som kan implementeras snabbt och möjliggöra att behovet av kommunikation/åtkomst till information tillgodoses för alla intressenter inkl kommuner och privata vårdgivare. Alternativ: utveckla och spegla nuvarande webbsida, ny webbsida och modernisering av WebCares inloggningsida. 7. SLL IT Service desk Uppdrag till SLL IT:s Service desk att hantera ärenden för samtliga kunder inom ramen för FO. Etablera samverkan, utbildning, initial och kontinuerlig överföring av kunskap. Effektivisera aktuella processer, enhetliga flöden oavsett kund, inför Single Point of Contact. Beslutsunderlag 8. Mindre vidareutveckling under förvaltningsåret Mindre förändringsbehov, akuta och planerade, som har identifierats och prioriterats av förvaltningsledningen och, i förekommande fall, i samråd med verksamhetsstöd. 9. Åtgärda brister avseende avtal och överenskommelser och rättsliga aspekter Deltaga i reglering av rättigheter och skyldigheter avseende WebCare mot samtliga parter. Avtal mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholm län som reglerar användandet av WebCare (ersättning, servicenivåer etc) saknas. Uppdrag till HSF:s att tydliggöra vårdgivarens åtaganden i vårdavtal för auktorisering och se till att det finns överensstämmelse med övriga överenskommelser samt klargörande kring vilka som har uppdrag avseende processen SOVP. Överenskommelser som reglerar incidenthantering, akuta och planerade driftstörningar, tillgänglighet, servicenivåer och övrig samverkan avseende förändringar (analys av ev påverkan, test, planering) behöver tecknas med ansvariga för integrerade system/it-komponenter: EK, IdentityProvider, Liston, PU, Service desk. 5 (14) pm 3 version 2.1

95 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Anpassning av WebCare för att hantera förändringar i kommunträdet i EK Kommunträdet i EK sattes år 2004 upp med WebCare som enda intressent. Därför har WebCare en rudimentär lösning i vilken man hanterar alla enheter som finns under kommunerna som biståndsenheter. Nu finns behov att använda kommunträdet för mer än samordnad vårdplanering, ex för Beställarportalen och Pascal. Utifrån denna förändring av kommunträdet krävs att man snarast utreder nuvarande funktionalitet i WebCare samt behov och möjligheter att i WebCare enbart hantera specifika enheter i kommunträdet, istället för som nu alla enheter. Utveckling av nya vårdtyper som är unika för WebCare är beställd sedan tidigare. Detta som ett led i att minska antalet incidenter kopplade till felaktig konfigurering i EK, kvalitetssäkra hanteringen avseende anslutning av enheter till WebCare, styra upp åtkomsten till systemet samt säkerställa att enbart personer inblandade i processen SOVP visas i Katalogen i WebCare. Utveckling av vårdtyperna är klar både i WebCare (år 2009) och EK (år 2011). Återstår test och implementering. 11. Trygghetskvitto Utveckling och införandeprojekt. En arbetsgrupp som består av representanter från WebCares verksamhetsstödgrupp (tidigare Förvaltningsrådet) har genomfört en översyn av behov av förändringar för att möjliggöra Trygghetskvittot och en mer komplett SOVP. Kravspecificering pågår och avslutas efter DI-åtgärder vidtagna. 12. Engångslösenord som reservrutin (ingår ej i plan för 2012) Beslutsunderlag i form av rapport avseende reservrutin framtagen. Beslutat om att införa och tillhandahålla engångslösenord via SMS och mejl taget av tidigare Systemägarråd. Tjänsten behöver testas, dokumenteras och informeras ut till verksamheten. 13. Loggtjänst (ingår ej i plan för 2012) Loggtjänst behövs för att kunna leva upp till PdL:s krav på loggranskning. Tidigare förstudie avseende loggtjänst via PSLL genomförd, inkl beslutsunderlag inkl kostnadsförslag, framtaget, men ej längre aktuell. Fas 1 innebär anpassningar av WebCare till Navigator och Loggtjänst. Avvakta strategiskt beslut avseende SLL:s säkerhetstjänster innan vidare utredning av möjligheter att införa loggtjänst. Rutiner för loggranskning behöver tas fram och verksamheten informeras. 14. Statistikrapporter (ingår ej i plan för 2012) Utveckling och införandeprojekt. Statistikrapporter från WebCare som underlag för verksamhetsuppföljning kan idag enbart fås via specialbeställning till leverantören Tieto, vilket både är dyrt och tar tid. Att skapa möjlighet för användarna att på ett enkelt sätt kunna ta ut i första hand fasta rapporter och i andra hand ett rapportverktyg skulle ge förutsättningar verksamhetsuppföljning och minskad administration i verksamheten. Tillgång till statistikrapporter regleras i Överenskommelse mellan kommuner och SLL. En arbetsgrupp tillsattes 2011 som har haft i uppdrag att utreda behov av fasta rapporter. Arbetsgruppen avvaktar DI-åtgärder. Arbetsgruppen kompletteras med FL-IT. Beslutsunderlag 15. WebCare inom psykiatrin (ingår ej i plan för 2012) Utveckling och införandeprojekt. I dagläget använder inte psykiatrin WebCare eftersom systemet inte är anpassat för att stödja psykiatrins verksamhet. De kan därmed inte använda samma patientsäkra och effektiva tjänst som övriga vårdgrenar använder. Det finns ett politiskt beslut om att psykiatrin ska kunna använda WebCare. En arbetsgrupp tillsattes våren 2011 i syfte att se över tidigare lösningsförslag (2007) och ett nytt lösningsförslag inkl tidsuppskattning har tagits fram av leverantören. Införande inte aktuellt förrän krav utifrån Patientdatalagen åtgärdade. 16. WebCare inom särskilt boende (ingår ej i plan för 2012) Utveckling och införandeprojekt. Hälso- och sjukvårdspersonal på särskilda boenden har inte tillgång till WebCare och kan därmed inte ta del av information eller justera vårdplaner. Detta kan bl a leda till att patienten blir kvar inom slutenvården längre än nödvändigt. En utredning avseende juridiska frågor samt 6 (14) pm 3 version 2.1

96 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version teknisk lösning för hur man kan lösa åtkomst till WebCare för särskilt boende har påbörjats. Problemställningen ska hanteras inom ramen för denna utredning. 17. WebCare inom ASIH (ingår ej i plan för 2012) Att ansluta ASIH torde endast kräva en mindre utredning och inventering omfattning samt avstämning med ansvarig på HSF. Resurser krävs för att ansluta och utbilda. HSF ansvarar för att informera om att ASIH om krav att använda WebCare. Regelböcker och övrig dokumentation uppdateras. 18. Medarbetaruppdrag (ingår ej i plan för 2012) Utredning av möjlighet att att införa medarbetaruppdrag för att på ett mer säkert och flexibelt sätt styra åtkomstkontroll och minska beroendet av EK. 19. Primärvårdsrehab (ingår ej i plan för 2012) Utredning om behov och möjligheter att använda WebCare. 20. Marknadsundersökning IT-stöd SOVP (ingår ej i plan för 2012) Inventering av övrig marknad för IT-stöd för processen samordnad vårdplanering. Syftet är att identifiera vilka IT-stöd som finns på marknaden, hur de stödjer processen och användarna, kostnader etc i jämförelse med WebCare som enbart används i Stockholms län Projektpåverkan under perioden Följande projekt/kända ändringar kommer att påverka förvaltningen under perioden. Projekt/känd ändring Beskrivning Påverkan Vårdavtal respektive vårdgren Beskriver vårdgivarnas uppdrag (landsting). Oklart hur detta kommer att påverka förvaltningen. Nya regelböcker för samtliga uppdrag (t ex för husläkare, särskilt boende mm) Regler för hur verksamheten ska bedrivas, följas upp, får ersättning mm. Roller i förvaltningsorganisationen måste ta del av regelböckerna i samråd med aktuell vårdgivare. Införande av kommunal hemsjukvård Diskussion pågår om att införa kommunal hemsjukvård. Oklart om detta kommer att påverka förvaltningsobjektet under Förvaltningsorganisationen behöver bevaka detta område. Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård. Reglerar samverkan mellan parterna. Förvaltningsorganisationen behöver göra en översyn för att säkerställa att WebCare stödjer överenskommelsen. Samverkan angående WebCare Avtalsparter: SLL Resp. kommun Nya lagar och riktlinjer Informationssäkerhet SLL:s säkerhetstjänster Byte till SQL-server 2008 inkl översyn av kod Ev byte databashanterare Beslutsunderlag Avtalet avser IT-delen: Servicenivåer Organisation Kostnader för utveckling och förvaltning Mm Nya beslut kring SLL:s säkerhetstjänster SLL IT: Övergripande beslut avseende beställning gentemot leverantör. SLL IT: Övergripande beslut Säkerställa tjänstenivån. Säkerställa organisation. Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning Översyn av kod är nödvändig 7 (14) pm 3 version 2.1

97 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version GDBH avseende beställning gentemot leverantör. Internet Explorer 8 Webb-läsare Funktionstest SLL IT:s Service desk Uppgradering av nya versioner av Elektroniska katalogen (EK) Uppgradering av SLL:s IdentityProvider För SLL IT gemensam Service desk för 1:a linjens support. Leveransfrekvens ca 2 versioner per år. Uppdrag: flytta 1:a linjens support till Service desk. Etablera samverkan. Kontinuerligt överföra kunskap. Analys och test av förändringar i EK och dess eventuella påverkan på WebCare. Information om driftstörningar Analys och test av förändringar och dess eventuella påverkan på WebCare. Information om driftstörningar Analys, utveckling, konfigurering, tester, dokumentation Federativ inloggning Arbetet med utreda möjligheter till federativ inloggning fortgår. Strategiska beslut krävs. Införa REQtest Gemensamt testverktyg för SLL IT Administration: skapa generella och leverantörer. testmallar och användningsfall Atlas Standardarbetsplats Funktionstest etjänstekort Ex olika versioner av NETid Utredning, test hur påverkar funktionaliteten Processhandbok SLL IT 4.2 Mål Målen är en följd av de problem/behov som presenteras i föregående avsnitt. Anpassning av arbetssätt Övergripande mål Det övergripande målet för förvaltningsobjektet Samverkan vid vårdövergångar under förvaltningsperioden 2012 är att etablera en väl fungerande förvaltningsorganisation utifrån den beslutade förvaltningsplanen. Det nya arbetssättet som förvaltningsplanen beskriver ska vara förankrat och inarbetat hos samtliga parter i förvaltningsorganisationen. På så sätt skapas en effektiv förvaltning som präglas av en gemensam syn på förvaltningsarbetet och på förvaltningsobjektet Samverkan vid vårdövergångar. Beslutsunderlag Vidare ska roller i förvaltningsorganisationen göra förvaltningsobjektet känt för berörda parter samt säkerställa att förvaltningsobjektet används på rätt sätt. Nedan presenteras delmål och resursberäkningar för perioden nedbrutet på respektive huvudaktivitet. Resursberäkningarna anges i persondagar. De delmål som är numrerade har en koppling till de problem och behov som beskrivs i avsnitt (14) pm 3 version 2.1

98 Förvaltningsstyrning Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Det övergripande målet med förvaltningsstyrning är att överenskomna mål i denna plan är uppnådda. Delmål Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Typ kostnad Verksamhetsnära förvaltning IT-nära förvaltning Löpande förvaltningsstyrning är genomförd i enlighet med denna förvaltningsplan. (2) Förvaltningen är etablerad i enlighet med denna förvaltningsplan. (1) Pågående projekt har bevakats och resultat/delresultat är mottagna av förvaltningsorganisationen och resurser har tillförts enligt fastställda behov. Möten enligt beskrivningar i förvaltningsplanens avsnitt 5.3 har planerats och genomförts under året. Det finns ett avtal mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholm län som reglerar användandet av WebCare (servicenivåer mm). (9) Det finns en tjänsteöverenskommelse mellan SLL IT och HSF som reglerar förvaltningsuppdraget. (9) Interna överenskommelser med integrerade ITkomponenter har tecknats. (9) VM - persondagar fast kr summa kr kr VM - persondagar fast summa kr kr VM - persondagar 12 7 fast summa kr kr VM persondagar fast summa kr kr VM persondagar 6 4 fast summa kr kr VM persondagar 3 5 fast summa kr kr VM persondagar 2 4 fast summa kr kr Summa kronor vidmakthållande (VM) kr kr Summa kronor vidareutveckling (VU) 0 kr 0 kr Totalt kronor förvaltningsstyrning kr kr Totalt persondagar förvaltningsstyrning Användarstöd Det övergripande målet med användarstöd är behovsanpassat stöd till användarna avseende förvaltningsobjektets olika delar. Delmål Typ kostnad Användarna har fått erforderligt stöd vid problem med befintliga förvaltningsprodukter och ITkomponenter. Första linjens support (verksamhetsstöd, lokala kontaktpersoner, Service deskar hålls kontinuerligt informerade om förändringar i förvaltningsobjektet. Webbsida som möjliggör kommunikation och åtkomst till information utanför SLLnet finns tillgänglig. (6) Beslutsunderlag Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Verksamhetsnära förvaltning IT-nära förvaltning VM - persondagar 5 3 fast kr summa kr kr VM - persondagar 5 3 fast summa kr kr VU 1 persondagar 14 3 fast summa kr kr 9 (14) pm 3 version 2.1

99 Etablering av ärendehantering för WebCare via SLL IT Service desk har genomförts. (7) Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version VU 1 persondagar 5 2 fast summa kr kr Summa kronor vidmakthållande (VM) kr kr Summa kronor vidareutveckling (VU) kr kr Totalt kronor användarstöd kr kr Totalt persondagar användarstöd Ändringshantering Det övergripande målet med ändringshantering är att förvaltningsobjektet är aktuellt, korrekt och anpassat efter verksamhetsmässiga och tekniska behov. Delmål Fel i förvaltningsobjektets förvaltningsprodukter och IT komponenter har hanterats genom att rättning är genomförd alternativt infört och prioriterat i åtgärdslista. (3) WebCare hanterar "kommunträdet" i EK på ett korrekt sätt utifrån nya förutsättningar. (10) Trygghetskvittot är komplett och uppfyller de formella kraven. (11) WebCare har vidareutvecklats i enlighet med identifierade behov. (8) Det ärt enbart möjigt att logga in med godkända två-faktorslösningar. (5) Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Typ kostnad Verksamhetsnära förvaltning IT-nära förvaltning VM - persondagar 5 12 fast summa kr kr VM - persondagar fast kr summa kr kr VU 1 persondagar 15 7 fast kr summa kr kr VU 1 persondagar 7 5 fast kr summa kr kr VU 1 persondagar 6 7 fast kr summa kr kr Nya - för WebCare unika - vårdtyper är införda. (10) VU 1 persondagar 7 7 Nya versioner har införts och förberedelser för lev år 2013 har genomförts. (3) Översyn utifrån DI:s tillsynsbeslut har skett och förändringar genomförda och godkända. (4) Beslutsunderlag fast kr summa kr kr VU 1 persondagar fast kr summa kr kr VU 1 persondagar fast kr summa kr kr Summa kronor vidmakthållande (VM) kr kr Summa kronor vidareutveckling (VU) kr kr Totalt kronor ändringshantering kr kr Totalt persondagar ändringshantering (14) pm 3 version 2.1

100 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Daglig IT-drift och underhåll Det övergripande målet med daglig IT-drift och underhåll är att IT-stöden ska vara tillgängliga enligt verksamhetsparternas behov. Delmål Servicenivåer (tillgänglighet, öppettider, svarstider mm) enligt objektverksamhetens behov är uppfyllda. Uppdragstyp (VM el VU) Prio vid VU Typ kostnad Verksamhetsnära förvaltning IT-nära förvaltning VM - persondagar 0 0 fast kr summa - kr kr WebCare körs i en supporterad it-miljö VM persondagar 0 10 fast kr summa - kr kr Summa kronor vidmakthållande (VM) - kr kr Summa kronor vidareutveckling (VU) 0 kr 0 kr Totalt kronor daglig IT-drift och underhåll kr 0 kr Totalt persondagar daglig IT-drift och underhåll Budget Huvudaktivitet Verksamhetsnära förvaltning IT-nära förvaltning Summa kronor VM VU VM VU Förvaltningsstyrning kr 0 kr kr 0 kr kr Användarstöd kr kr kr kr kr Ändringshantering kr kr kr kr kr Daglig IT-drift och underhåll 0 kr 0 kr kr 0 kr kr Summa kronor kr kr kr kr kr Totalt heltid Beslutsunderlag Huvudaktivitet Verksamhetsnära förvaltning IT-nära förvaltning Summa heltider VM VU VM VU Förvaltningsstyrning 0,76 0,00 0,53 0,00 1,29 Användarstöd 0,05 0,10 0,03 0,03 0,21 Ändringshantering 0,09 0,50 0,14 0,28 1,02 Daglig IT-drift och underhåll 0,00 0,00 0,05 0,00 0,05 Summa heltider 0,90 0,60 0,75 0,31 2,56 11 (14) pm 3 version 2.1

101 5 Förvaltningsorganisation Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version Bemannad förvaltningsorganisation Med utgångspunkt från affärsparterna, se avsnitt 3.1 i förvaltningsspecifikationen samt de mål som formulerats för Samverkan vid vårdövergångar bemannas förvaltningsorganisationen för år 2012 av följande personer. Nivå Budgetnivå Part Verksamhetsnära förvaltning Objektägare IT-nära förvaltning Objektägare IT Beslutsnivå Operativ nivå Roller på operativ nivå Roll Objektspecialist Mikael Ohrling Förvaltningsledare Cecilia Staffansson Objektspecialist Se nedan Verksamhetsstöd Se nedan IT-specialist IT-komponentspecialist* Driftansvarig* Verksamhetsstöd Slutenvård Geriatrik Privata vårdgivare** Verksamhetsstöd Slutenvård Geriatrik SLL** Verksamhetsstöd Slutenvård Akutsomatik Privata vårdgivare** Verksamhetsstöd Slutenvård Akutsomatik SLL** Verksamhetsstöd Slutenvård Rehab Privata vårdgivare** Verksamhetsstöd Slutenvård Rehab SLL** Verksamhetsstöd Slutenvård Tiohundra** Verksamhetsstöd Primärvård Privata vårdgivare** Verksamhetsstöd Primärvård SLSO** Verksamhetsstöd Kommun Äldreomsorg** Verksamhetsstöd Kommun Omsorg om funktionshindrade** Susanne Bayard Förvaltningsledare IT Hans Andersson IT-specialist Se nedan IT-komponentspecialist Se nedan Driftansvarig Se nedan Bemannas av Bemannas från SLL IT Bemannas från SLL IT Göran Personne, Tieto. Mats Svensson, Tieto. Mia Hägglöf, Capio S:t Dalens sjukhus Bo Engberg, Stockholms sjukhem Maria Arenander, SLSO Annemarie Kennestad. Karolinska Universitetssjukhuset Kerstin Ceder-Brolin, Capio S:t Görans sjukhus Annemarie Kennestad, Karolinska Universitetssjukhuset Birgitta Wranne, Södersjukhuset Sevim Deniz-Ercan, Södertälje sjukhus Ej tillsatta Ej tillsatta Florence Renold, Tiohundra Ej tillsatta Maria Arenander Ej tillsatta Ej tillsatta Beslutsunderlag 12 (14) pm 3 version 2.1

102 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version För beskrivning av rollerna, se Förvaltningsspecifikationen avsnitt 3.2. *) Bemannas av systemleverantören enl avtal. **) Bemannas och finansieras av respektive representants verksamhet 5.2 Beslutsfora För att arbetet med Samverkan vid vårdövergångar ska kunna styras så effektivt som möjligt krävs följande beslutsfora. Beslutsforum Arbetsuppgifter Deltagare Frekvens Kallar Styrgrupp/ Objektägare Objektägarråd Förvaltningsledning 5.3 Arbetsfora - Godkänna förvaltningsplan - Besluta om utökning/ indragning av resurser - Besluta om förslag till förvaltningsplan - Bereda beslutsunderlag inför styrgrupp - Prioritera och planera inom ramen för förvaltningsplanen - Följa upp utfall mot förvaltningsplanen - Objektägare - Objektägare IT - Representanter från berörda verksamhetsområ den Föredragande: - Förvaltningsledare - Förvaltningsledare IT - Förvaltningsledare - Förvaltningsledare IT Roller på operativ nivå vid behov Följande arbetsfora har identifierats för Samverkan vid vårdövergångar. 2-4 gånger per år samt vid behov 1 gång per månad samt vid behov Arbetsforum Arbetsuppgifter Deltagare Frekvens Kallar Möte med 4-6 systemleverantör gånger/år Användarråd (verksamhetsstöd) Användarmöte (Dessa möten kan Beslutsunderlag - Informera - Diskutera ändringsönskemål - Planera leveranser av nya versioner - Informera - Ta med sig synpunkter och önskemål från sin egna verksamhet - Prioritera ändringsönskemål - Förvaltningsledare - Förvaltningsledare IT - Systemleverantör - Förvaltningsledare - Förvaltningsledare IT - Representanter från objektverksamheten - - Verksamhetsstöd - Användare 2-4 gånger per år samt vid behov 1-2 gånger/ Förvaltningsledare Förvaltningsledare IT Förvaltningsledare Verksamhetsstöd 13 (14) pm 3 version 2.1

103 Förvaltningsplan Samverkan vid vårdövergångar 2012 Version se olika ut för olika verksamheter) Samverkansmöten - Samverkansfrågor - Slutenvård - Primärvård - Kommun Planeringsdag - Planering av kommande termins operativa arbete - Fördjupning i olika ämnen Avstämningsmöten - Avstämning och prioritering av kommande veckas operativa arbete termin gånger/år - Förvaltningsledare - Förvaltningsledare IT - Objektspecialist - IT-specialist - Förvaltningsledare - Förvaltningsledare IT - Objektspecialist - IT-specialist 1 gång/ termin 1 gång/ vecka Beslutsunderlag Verksamhetsstöd Förvaltningsledare Förvaltningsledare 14 (14) pm 3 version 2.1

104

105 Ärende 10

106

107 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ledningssystem för kvalitet inom socialnämndens ansvarsområde Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ge uppdrag till socialförvaltningen om att ta fram ett ledningssystem för kvalitet inom socialnämndens ansvarsområde. Ärendet i korthet Socialstyrelsen har tagit fram en föreskrift som anger att den som är vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Bakgrund Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:09 gällande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Föreskriften trädde i kraft den 1 januari 2012 och är gemensam för hälso- och sjukvård, socialtjänst samt inom verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Den nya föreskriften har fokus på hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas och att det är vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS som ansvarar för att det finns ett ledningssystem för kvalitet inom verksamheten. I Vallentuna kommun pågår aktiviteter för att uppnå de krav som ställs enligt SOSFS 2011:09. Exempel på det är det systematiska arbete som pågår gällande hantering av synpunkter och klagomål, framtagande av reviderade riktlinjer för lex Sarah och de av socialnämnden antagna uppdrag till verksamheter i egen regi. Inom utföraravdelningen pågår ett projekt som syftar till att skapa ett systematiskt arbete för kvalitet. SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN 11, VALLENTUNA VALLENTUNA TFN FAX

108 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Vid införandet av ett ledningssystem för kvalitet kommer samtliga delar som ingår i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:09) att samlas och förtydligas så att det finns en tydlig struktur i ledningssystemet. Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att ta fram ett ledningssystem för kvalitet inom socialnämndens ansvarsområde. Handlingar 1. Ledningssystem för kvalitet inom socialnämndens ansvarsområde Inga-Lill Björklund Socialchef Helena Åhman Avdelningschef Ska expedieras till: Akt Handläggare

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119 Ärende 11

120

121 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN DAVID MATSCHECK SID 1/2 UTREDARE 08/ SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Remissvar angående motion rörande kommunens ansvar för unga vuxna Förslag till beslut Socialnämnden godkänner tjänsteskrivelsen såsom sitt svar på remiss angående motion rörande kommunens ansvar för unga vuxna. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har lämnat remiss till socialnämnden angående en motion rörande kommunens ansvar för att unga vuxna personer som står utanför arbetsmarknaden. Remissvar Motionen rör unga vuxna som står utanför arbetsmarknaden, utbildning eller motsvarande aktivitet. Kommunen föreslås inventera antalet unga vuxna i denna grupp samt antalet som uppbär försörjningsstöd och vidta åtgärder. Socialnämnden berörs direkt av motionen endast i delen som berör inventering av antalet unga personer som uppbär försörjningsstöd. Givetvis kan socialnämnden genomföra en sådan inventering. Däremot är andra delar av kommunens verksamhet i huvudsak ansvariga för frågor rörande sysselsättning och utbildning och socialnämndens eventuella roll begränsas till att i viss mån utgöra en möjlig samarbetspartner. Därför kan inte socialnämnden svara på remissen i dessa delar. Handlingar 1. Remissvar angående motion rörande kommunens ansvar för unga vuxna Inga-Lill Björklund Socialchef Monika Fernlund Avdelningschef VALLENTUNA TFN FAX

122 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR SN SID 2/2 Ska expedieras till: Kommunstyrelsen

123

124

125 Ärende 12

126

127 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN DAVID MATSCHECK SID 1/2 UTREDARE 08/ SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. anta BUS överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, 2. uppdra åt socialchefen att teckna överenskommelsen. Ärendet i korthet BUS överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd har utarbetats av Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelsen är en omarbetning och uppdatering av den tidigare BUS gemensamma policyn som gällde åren och som i praktiken har fortsatt att styra samverkan i detta område sedan dess. Den nya överenskommelsen behåller grundstrukturen med länsövergripande samverkan, lokal samverkan resp. samverkan genom individuella planer kring barnen på individnivå. Överenskommelsen reglerar samverkan mellan de kommunala verksamheterna bl.a. socialtjänsten, förskolan och skolan, och landstingsverksamheterna bl.a. BUP, barnmedicin och habilitering. Överenskommelsen framhåller även behovet av ett vidare arbete för att omarbeta och uppdatera lokala överenskommelser i respektive kommun. Handlingar 1. Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS VALLENTUNA TFN FAX

128 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR SN SID 2/2 Inga-Lill Björklund Socialchef Monika Fernlund Avdelningschef Ska expedieras till: Kommunförbundet i Stockholms län

129 KOMMUN STOCKHOL BUS överenskommelse Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan. kommun och Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

130 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehållsförteckning Inledning... 3 Underskrifter Gemensam BUS-överenskommelse... 5 Giltighetstid... 6 Målgrupp... 6 Ordförklaringar Gemensamma utgångspunkter... 7 Barnkonventionen... 7 Helhetssyn och samarbete... 7 Barnet och vårdnadshavaren ska ha inflytande... 7 Tidiga insatser viktiga... 7 Evidens- och kunskapsbaserade insatser Strukturer och ansvar för samverkan Samverkan på regional nivå... 9 Regional politisk samverkan... 9 Regional chefssamverkan Samverkan på lokal nivå Lokal politisk samverkan Samrådsgrupper Lokal chefssamverkan - BUS-grupper Samarbete kring barnet Särskild samverkan kring barnet Rätt till delaktighet och information Samverkan med fristående skolor Anmälningsskyldighet och sekretess Tillsynsansvar Verksamheter som ingår i överenskommelsen Landstingets verksamheter Kommunens verksamheter Gemensamma verksamheter Bilaga 1: Lagstiftning Bilaga 2: Andra överenskommelser och dokument BUS överenskommelse 2 (26)

131 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Inledning Samverkan för barnets skull Barn och unga i behov av särskilt stöd är inte någon enhetlig grupp. Det kan vara barn och unga som är asylsökande eller barn och unga som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn och unga med sviktande stöd från sina vårdnadshavare eller barn och unga vars familj har drabbats av en tillfällig kris som en skilsmässa eller en allvarlig sjukdom hos en förälder. För en del sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras. Enighet om att samverkan behövs De allra flesta barn och unga i behov av särskilt stöd finns i förskola och skola och deras familjer har eller har haft kontakt med mödra och barnavårdscentralen. En del av dem har dessutom träffat socialtjänsten, BUP, barnläkare, husläkare och habilitering. Många av barnen behöver särskilda stödinsatser från både landstingets verksamheter, från socialtjänsten, från förskolan och skolan för att kunna få möjlighet till god utveckling och för att få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd. Ett övergripande mål för samhället är att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Men utöver det måste att alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn och unga som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov och det finns ett antal lagbestämmelser för att möjliggöra detta. Trots att det finns svårigheter och hinder för en väl fungerande samverkan finns det samtidigt en enighet om att samverkan behövs. Överenskommelsen ger struktur för samverkan BUS överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. Överenskommelsen riktar sig huvudsakligen till ledningen inom kommunernas och landstingets förvaltningar och verksamheter. Det är inte möjligt att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete ska utformas. BUS-överenskommelsen ska därför tillsammans med andra riktlinjer och överenskommelser stödja det lokala gemensamma arbetet mellan kommunens och landstingets verksamheter. Utöver BUS- BUS överenskommelse 3 (26)

132 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING överenskommelsen pågår och tillkommer fortlöpande nya uppdrag inom området. Det innebär att BUS- arbetet hela tiden utvecklas. Huvudmännen är skyldiga att samverka Att tillgodose ett barns behov av särskilt stöd innebär utöver de personliga vinsterna för barnet även på sikt en samhällsekonomisk vinst. Stödet kan möjliggöra en god allmän utveckling och det kan också ge barnet möjlighet att slutföra sin utbildning med godkända betyg. Varje huvudman är här skyldig att följa lagstiftningen och att samverka så att inget barn blir utan det stöd som barnet har rätt till. Underskrifter Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. Stockholm den Stockholm den Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden..kommun.. BUS överenskommelse 4 (26)

133 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1. Gemensam BUS-överenskommelse Denna överenskommelse, i fortsättningen kallad BUS-överenskommelse, gäller samverkan kring barn i behov av särskilt stöd från både kommunerna och landstinget. Huvudmännen är överens om att: skapa förutsättningar för samordnade insatser till barn i behov av särskilt stöd samverka genom en lokal BUS-grupp där landstingets och kommunens verksamheter är representerade låta barnet och vårdnadshavaren vara delaktiga i planeringen och beakta deras synpunkter upprätta en samordnad individuell plan vid behov och tydliggöra uppföljningsansvaret aktivt bjuda in de fristående skolorna att ingå i de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns mellan länets kommuner och landsting. Utgår från lagar och föreskrifter BUS- överenskommelsen utgår från lagar, författningar och föreskrifter. Lagstiftningen anger respektive huvudmans ansvar. En förteckning över relevanta lagar finns i bilaga 1. I de fall då lagar och föreskrifter inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samverkan och överenskommelser mellan huvudmännen och verksamheterna. Klargör skyldigheter BUS-överenskommelsen uttrycker och klargör att huvudmännen och deras verksamheter har skyldighet att tillgodose att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd får de insatser de behöver och har rätt till. Beskriver strukturer för samverkan BUS-överenskommelsen beskriver gemensamma övergripande utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. BUS-överenskommelsen ska stödja samordningen av insatser och ligga till grund för de lokala samarbetsrutinerna. Det är inte möjligt att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete som gäller barn och unga ska utformas. Arbetet med att uppmärksamma ytterligare behov av att förbättra samverkan kring barn pågår och leder till att nya uppdrag genomförs inom BUS. Det gäller till exempel överenskommelser och riktlinjer på områden där samverkan är särskilt angeläget. En lista över kompletterande dokument finns i bilaga 2. BUS överenskommelse 5 (26)

134 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Riktar sig till ledningen BUS-överenskommelsen ska huvudsakligen vara stöd till ledningen inom kommunernas och landstingets förvaltningar och verksamheter. Verksamhets- och förvaltningsledningen har ansvar för att gemensamt utforma riktlinjer och arbetsmodeller så att insatserna harmonierar med varandra i enlighet med denna och andra regionala överenskommelser. Giltighetstid BUS-överenskommelsen börjar gälla när parterna har undertecknat den. Den slutar gälla när överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. BUSöverenskommelsen ska omförhandlas om någon part begär det. Målgrupp BUS-överenskommelsen omfattar barn under 18 år som är i behov av särskilt stöd från skolan och/eller socialtjänsten samt från hälso- och sjukvården. Ordförklaringar I BUS-överenskommelsen har följande ord betydelsen: Barn - barn och unga under 18 år. Huvudman - en myndighet eller organisation som juridiskt och ekonomiskt ansvarar för viss verksamhet, enligt Socialstyrelsens termbank. Landstinget är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, även verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommunen är huvudman för kommunens verksamheter (inklusive de skolor som bedrivs i kommunal regi). Fristående förskolor och skolor är egna huvudmän. Samverkan - övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte, enligt Socialstyrelsens termbank. Samarbete - gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift, enligt Socialstyrelsens termbank. BUS överenskommelse 6 (26)

135 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2. Gemensamma utgångspunkter Alla berörda huvudmän har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Huvudmännen i BUS-överenskommelsen är överens om att allt arbete kring barnet ska utgå från följande perspektiv: Barnkonventionen Varje barn ska respekteras och tillförsäkras de rättigheter som anges i Barnkonventionen utan åtskillnad av något slag (artikel 2). Barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut som rör barn (artikel 3 och 5). Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt och att få den respekterad (artikel 12). Helhetssyn och samarbete Alla barn har rätt att få sina behov av insatser från skolan, kommunen och landstinget allsidigt utredda och tillgodosedda. Barnets behov ska ses i ett sammanhang där fysisk och psykisk hälsa, relationer, skolsituation, hemsituation samt fritid ömsesidigt påverkar varandra. Insatserna ska utformas utifrån en helhetsbedömning av dessa områden. Ett barns intressen ska aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Barnet och vårdnadshavaren ska ha inflytande Barnet och vårdnadshavaren ska alltid vara delaktiga i och ha inflytande över de beslut som rör barnet. Det innebär att: barnet och vårdnadshavaren samtycker och är delaktiga i besluten barnet och vårdnadshavarens erfarenheter, kunskaper och önskemål tas tillvara i valet av vård och insatser. Tidiga insatser viktiga Tidiga insatser kan ha avgörande betydelse för ett barns utveckling. Kommunen och landstinget har ansvar, var för sig och gemensamt att tidigt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Chefer och ledning ansvarar för att medarbetarna som kommer i kontakt med barn ska veta var det finns information och rådgivning och till vilka verksamheter de kan hänvisa vidare. Respektive huvudman ansvarar för att besluta om och genomföra insatser inom den egna verksamheten. BUS överenskommelse 7 (26)

136 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Evidens- och kunskapsbaserade insatser Insatserna ska ges enligt evidens- och kunskapsbaserad praktik. Verksamheterna ska arbeta för att den professionella erfarenheten och yrkeskunskapen tas till vara och utvecklas. En framgångsfaktor för samarbete är gemensam kompetensutveckling. Även brukar- och intresseföreningarnas kunskaper och erfarenheter är viktiga för verksamheternas utveckling. 3. Strukturer och ansvar för samverkan Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som bedrivs enligt LSS ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet. Skollagen (2010:800) kapitel 4 innehåller bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete, inflytande och samråd inom skolan. En fungerande samverkan bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen, god kunskap om varandras uppdrag, en jämlik relation och tydliga rutiner. Det behövs mötesplatser där socialtjänst, landstingets verksamheter, skola och andra aktörer tillsammans kan diskutera och besluta om de aktuella målgrupperna och deras behov. Sådana platser behöver finnas på olika nivåer och med olika yrkesgrupper. Det är viktigt att dessa mötesplatser och strukturer för samverkan inkluderar aktörer i såväl offentlig som privat regi. Samverkan på olika nivåer i länet I BUS-överenskommelsen beskrivs samverkan utifrån tre nivåer; länsövergripande regional samverkan, lokal chefssamverkan på kommunnivå samt samverkan kring barnet. BUS överenskommelse 8 (26)

137 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Tabell 1. Samverkan på olika nivåer i länet Länsövergripande regional samverkan Lokal samverkan mellan ledning i varje kommun och landstingets verksamheter Samverkan kring barnet på individnivå Politiker Presidiegruppen Presidierna från Hälsooch sjukvårdsnämnden och KSLs beredningar Samrådsgrupper Politiker från kommunen och landstinget Tjänstemän BUSSAM Chefer från KSL, kommunerna, landstingets verksamheter samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Lokala BUS grupper Chefer från kommunens förvaltningar och landstingets verksamheter Personal från socialtjänst, skola och landstingets verksamheter T ex elevstödsteam, vårdplaneringskonferenser 3.1 Samverkan på regional nivå Regional politisk samverkan Presidiegruppen är samverkan mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN och Kommunförbundet Stockholms län, KSLs sociala välfärdsberedning. KSLs utbildningsberedning deltar vid de frågor där de berörs. Presidiegruppens uppdrag är bland annat att ta initiativ till att förbättra samverkan. De ska även identifiera gemensamma utvecklingsområden och skapa gemensamma målbilder. Regional chefssamverkan BUSSAM är en länsövergripande chefstjänstemannagrupp med representanter från KSL och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt från kommunernas förvaltningar och landstingets verksamheter. De ska gemensamt leda, initiera, utveckla och följa upp samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. BUSSAM:s uppdrag Behov av att förtydliga och utveckla samverkan och ansvar mellan huvudmännen uppstår kontinuerligt och på olika sätt. BUSSAM har i uppdrag att följa upp länets samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, till exempel genom verksamhetsuppföljningar och omvärldsbevakning. BUS överenskommelse 9 (26)

138 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING BUSSAM analyserar behoven och bristerna och Presidegruppen fattar beslut om att ett uppdrag ska påbörjas. KSL och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar därefter med uppdragen i nära samarbete med kommunernas och landstingets verksamheter. Metoderna är bland annat att arbeta fram länsövergripande överenskommelser, bjuda in till länsdialoger och genomföra uppföljningar med syfte att stödja och utveckla den lokala samverkan. Exempel på områden som BUSSAM kan följa upp: lokala samverkansgrupper överenskommelser kring målgrupper rutiner för samordnade individuella planer aktiviteter för att förbättra samverkan mellan huvudmännen, till exempel gemensam kompetensutveckling behov och brister i samverkan. 3.2 Samverkan på lokal nivå Det är en stor utmaning att hitta former för välfungerande samverkan som förhindrar att barn hamnar mellan olika ansvarsområden. Huvudmännens förvaltningar och verksamheter ska gemensamt bygga upp en struktur för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Lokal politisk samverkan Samrådsgrupper De politiska samrådsgrupper som finns i länet är mötesplats för politiker från stadsdelarna, kommunerna och landstinget. De avtal som finns mellan respektive stadsdel/ kommun och landstinget reglerar utgångspunkter, syfte och samverkansformer för samrådsgrupperna. Vid de regelbundet återkommande sammanträdena lyfter parterna frågor kring samverkan och informerar varandra om eventuella organisations- eller verksamhetsförändringar. För att intentionerna i BUS-överenskommelsen ska förverkligas bör samrådsgrupperna följa upp den lokala BUS-samverkan och hur BUS-överenskommelsen efterlevs. Lokal chefssamverkan - BUS-grupper Den lokala BUS-gruppen i varje kommun och stadsdel, ska bemannas med chefer från huvudmännens förvaltningar och verksamheter. Respektive chef i den lokala BUS-gruppen ansvarar för att förmedla och förankra informationen från BUS-gruppen i den egna verksamheten och förvaltningen. BUS överenskommelse 10 (26)

139 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Följande verksamheter ska vara representerade i chefsgruppen för lokal samverkan: socialtjänsten och/eller stadsdelsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och/eller förskolan och skolan, barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, habilitering och barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, BUMM. Exempel på andra som kan medverka är elevhälsa, husläkarmottagning, mödra- och barnhälsovård, tandhälsovård, kultur och fritidsförvaltning, polis och brukar- och intresseorganisationer. Kommunernas organisationer ser olika ut, Stockholms stad har till exempel även samverkan centralt mellan socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och representanter från stadsdelsförvaltningarna. Mandat Det finns skillnader i beslutsmandat beroende på landstingets och kommunernas olika organisation. De som ingår i den lokala BUS-gruppen måste ha motsvarande och tillräckligt starka mandat för de frågor som gruppen kan fatta beslut om. I de frågor där beslutsmandat inte finns i gruppen ska det finnas kännedom om vilken annan nivå eller instans som kan hantera frågan. Även den allt större andelen privata aktörer ställer nya krav på samverkan. Exempel på framgångsfaktorer för effektiva samrådsmöten är att utse någon av BUS-gruppens verksamheter som sammankallande. En annan viktig faktor är att verka för att alla har kunskap om varandras uppdrag, verksamheter och mandat. För att deltagandet ska upplevas som meningsfullt kan mötena ha olika teman då berörda verksamheter bjuds in. Ansvar Den lokala BUS-gruppen arbetar på en övergripande nivå för att säkerställa att barns behov av insatser från huvudmännen tillgodoses. De har särskilt ansvar för att: det finns en tydlig struktur, beslutsordning och uppföljning som främjar samverkan kring barnet ta fram lokala överenskommelser och rutiner för samverkan kring särskilda målgrupper och se till att de är väl kända i verksamheterna det finns rutiner för hur brister i samverkan uppmärksammas och åtgärdas berörda verksamheter tar ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen kring barnet medarbetare får de förutsättningar som krävs för att kunna samarbeta, såsom tid, mandat och kompetensutveckling BUS överenskommelse 11 (26)

140 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING alla medarbetare som arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdom har stöd och rutiner för att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får veta om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa för att skydda ett barn. Lokala överenskommelser och rutiner För att främja samverkan ska lokala överenskommelser och rutiner mellan socialtjänsten/stadsdelsförvaltningen/förskolan/skolan och landstingets verksamheter utvecklas för såväl det övergripande BUS-arbetet som det individuella. Beslut om att ta fram lokala överenskommelser och rutiner sker i den lokala BUS-gruppen. Exempel på särskilda målgrupper: barn med hög oanmäld frånvaro i skolan, barn som är placerade på HVB/ familjehem, gravida familjer med missbruk, barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Lokala överenskommelser och rutiner kan innehålla: gemensamma mål för arbetet rutiner för samverkan kring särskilda målgrupper rutiner för avvikelserapportering rutiner för hur hinder för samverkan ska identifieras och undandröjas gemensamma kvalitetsindikatorer rutiner för uppföljning av överenskommelserna BUS-gruppen ansvarar för att implementera och följa upp de lokala överenskommelserna och rutinerna i respektive verksamhet och förvaltning. 3.3 Samarbete kring barnet Särskild samverkan kring barnet Barnets behov ska kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, övriga aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och vårdnadshavaren. Såväl hälso- och sjukvårdslagen, HSL, Socialtjänstlagen, SoL som Skollagen innehåller bestämmelser om dokumentation. Samordnade individuella planer En samordnad individuell plan är, enligt Socialstyrelsens termbank, en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser och åtgärder som den enskilde behöver från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. BUS överenskommelse 12 (26)

141 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Individuell plan enligt HSL och SoL I SoL och HSL finns bestämmelser om att kommunen och landstinget, vid behov tillsammans ska upprätta en individuell plan. Behovet av en individuell plan uppmärksammas av kommunens eller landstingets verksamheter och den andre huvudmannen är då skyldig att delta i upprättandet av planen. Barnet och dess närståendes kan också ta initiativ till en plan och deras uppfattning om behovet ska ha stor betydelse. Arbetet med den individuella planen ska påbörjas utan dröjsmål. I inledningen av arbetet ska de aktörer som behövs i samverkan kring barnet identifieras. Förskolan och skolan ska därför involveras tidigt. Planen ska upprättas tillsammans med barnet och vårdnadshavaren. Barnet eller vårdnadshavaren måste samtycka till att en individuell plan upprättas. Personalen ska därför stödja och motivera barnet och vårdnadshavaren för att få till stånd en individuell plan då det anses nödvändigt. Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering En särskild person ska utses som ansvarig för samordningen av insatserna då barnet har ett långvarigt behov av habiliterings och rehabiliteringsinsatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Landstinget och kommunerna har enats om en överenskommelse om riktlinjer och rutiner för samordning av insatser avseende habilitering och rehabilitering, se bilaga 2. Individuell plan enligt LSS Den som har en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS ska erbjudas en individuell plan enligt 10. Planen ska innehålla beslutade och planerade insatser och ska upprättas i samråd med barnet eller vårdnadshavaren. De kan själva begära att en plan ska upprättas. Kommunen ska arbeta för att insatserna i planen samordnas. Kommunen och landstinget ska underrätta varandra om upprättade planer. Åtgärdsprogram Enligt Skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Generellt gäller i skolan att rektorn skyndsamt ska utreda behovet av särskilt stöd om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och om eleven uppvisar andra svårigheter i BUS överenskommelse 13 (26)

142 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING sin skolsituation. Samråd ska i utredningsförfarandet ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och elevernas utveckling mot målen ska stödjas. Rätt till delaktighet och information Barnet eller vårdnadshavaren ska, i princip, alltid ge sitt samtycke till att verksamheterna samarbetar. Personalen ska underlätta barnets och vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Personalen har en viktig roll att informera och vid behov ge vägledning om möjliga alternativ. Flera lagar och föreskrifter stärker barnperspektivet och lyfter fram barnets rättigheter, se bilaga 1. Bestämmelser i HSL och i patientsäkerhetslagen ger hälso- och sjukvården skyldighet att särskilt beakta barnets behov av information, råd och stöd när en förälder har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, är allvarligt somatiskt sjuk eller missbrukar. Enligt SoL har barn och unga rätt att få relevant information under ett ärendes gång och att deras inställning så långt det är möjligt ska klarläggas. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS innehåller bestämmelser om barnets rätt att få information och att barnets inställning ska klarläggas så långt möjligt. Enligt Skollagen ska barn och elever ges inflytande över utbildningen och eleven och vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. Eleven och vårdnadshavaren ska även få möjlighet att delta då ett åtgärdsprogram utarbetas. 3.4 Samverkan med fristående skolor Alla elever, oavsett om de går i kommunala eller fristående skolor, har rätt till stöd på samma villkor då alla skolor omfattas av samma lagstiftning. De fristående skolorna är egna huvudmän och omfattas inte automatiskt av kommunens överenskommelser och rutiner. Det är Skolinspektionen som godkänner ansökan om att få starta en fristående skola utifrån vissa bestämmelser och skolan får bidrag från elevernas hemkommuner. Stockholms län har en hög andel elever som går i fristående skola; år 2010 var det 20 procent av länets grundskoleelever och 40 procent av länets gymnasieelever. BUS överenskommelse 14 (26)

143 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING För att underlätta samverkan har KSL en kontinuerlig dialog med länets fristående skolor genom en referensgrupp med representanter för de fristående skolhuvudmännen. Även kommunerna och landstinget måste aktivt bjuda in de fristående skolorna att ingå i de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns mellan kommunerna och landstinget. 3.5 Anmälningsskyldighet och sekretess Möjligheterna för samverkan mellan kommun, landsting och andra samhällsaktörer kring individer bygger, i princip alltid, på den enskildes eller vårdnadshavarnas samtycke enligt lagstiftning om sekretess, se bilaga 1. Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att ingripa till ett barns skydd. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har en strängare sekretess än förskolan och skolan. Vid anmälan från förskolan, skolan eller hälso- och sjukvården till socialtjänsten bryts sekretessen av anmälningsskyldigheten. Likaså har socialtjänsten rätt att få ta del av information av dem som är anmälningsskyldiga, enligt samma sekretessbrytande regel. För ett fungerande samarbete är det viktigt att frågor om sekretess tydliggörs och verksamheterna ska verka för att sekretesslagen inte ska bli ett hinder för samverkan. Vårdnadshavarens samtycke krävs för att sekretessen ska kunna brytas, förutom i de fall som anges ovan. 3.6 Tillsynsansvar Socialstyrelsen har tillsynsansvar för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och den del av elevhälsan som är styrd av HSL. Skolinspektionen har tillsynsansvar för skolan och kommunen har tillsynsansvar för fristående förskola och fristående pedagogisk omsorg. 4. Verksamheter som ingår i överenskommelsen Verksamheterna nedan möter dagligen barn och omfattas därför av BUSöverenskommelsen. De har en skyldighet att initiera samverkan då barnet är i behov av insatser från annan huvudman. Dessa verksamheter ska ingå i någon form av strukturerad samverkan på lokal nivå, se avsnitt 3. Åldern i målgrupperna för kommunernas och landstingets verksamheter varierar vilket ställer ytterligare krav på samverkan. Kontinuiteten i insatserna och uppföljningen ska särskilt beaktas vid övergången mellan olika verksamheter. BUS överenskommelse 15 (26)

144 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Tabell 2. Verksamheter som ingår i BUS-överenskommelsen Målgrupp Landstinget Kommunen Gravida Mödrahälsovård Barn- och ungdomspsykiatri Socialtjänst 0-1 år Mödrahälsovård Barnhälsovård Barnmedicin Habilitering Barn- ochungdomspsykiatri 1 5 år Barnhälsovård Barnmedicin Habilitering Barn- och ungdomspsykiatri 6 17 år Barnmedicin Habilitering Barn- och ungdomspsykiatri Socialtjänst Förskola Socialtjänst Obligatorisk och frivillig skola Socialtjänst Landstingets verksamheter Mödrahälsovård Mödrahälsovården är en frivillig verksamhet som erbjuds alla gravida kvinnor. Verksamhetens mål är att främja hälsa hos mor och barn under graviditet och förlossning och att genom psykosocialt stöd ge goda förutsättningar för ett ansvarstagande föräldraskap. Barnhälsovård Barnhälsovården erbjuds alla barn 0 6 år. BVC:s övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Barnet följs genom regelbundna hälsokontroller och utvecklingsbedömningar. Föräldrautbildning erbjuds alla och föräldrastödet är både generellt eller riktat. BUS överenskommelse 16 (26)

145 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Barn- och ungdomspsykiatrins insatser riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 0 17 år med psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig växt och mognad, och till deras familjer. Barnets behov ska vara av sådan omfattning och intensitet att den kräver specialistresurser och att hjälpinsatser vid mödra- och barnhälsovård, husläkare, barnomsorg, skola, socialtjänst, ungdomsmottagning och barnläkare i öppenvård inte är tillräckliga. Barnmedicin Barnmedicinska mottagningar i öppen -vård kallas för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Målgruppen är barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år med kroniska sjukdomar eller funktionshinder samt tillfälligt sjuka barn som är yngre än 6 månader. Barnen behöver barnmedicinsk kompetens men inte sjukhusets övriga resurser. På sjukhusens barnkliniker finns specialistmottagningar som utreder och behandlar barn och ungdomar med olika sjukdomar. Exempel på mottagningar är diabetesneurolog-, reumatolog- och kardiologmottagning. Habilitering Habiliteringen för barn tar emot barn upp till 15 år och habiliteringen för unga och vuxna tar emot ungdomar från 16 år med omfattande och livslånga funktionsnedsättningar. Det kan exempelvis vara barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, rörelsehinder eller flerfunktionsnedsättningar. I habiliteringens uppdrag ingår att informera och utbilda om funktionsnedsättningen. Habiliteringscentren ger även stöd och konsultation till anhöriga och personal i förskola och skola. Habiliteringsinsatserna kan vara råd, stöd och behandling samt förskrivning och utprovning av hjälpmedel. De syftar till att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i det dagliga livet för barnet. Kommunens verksamheter Socialtjänsten Socialtjänsten ansvarar för stöd och insatser för barn och unga enligt lagarna SoL, LSS samt tvångslagen LVU, Lagen om vård av unga. Insatserna behöver oftast samordnas med hälso- och sjukvården eftersom barnet inte kan tillgodogöra sig socialtjänstens insatser om han eller hon inte samtidigt får psykiatriska, medicinska, vårdande insatser och rehabiliterings eller habiliteringsinsatser. Kommunernas organisation av socialtjänsten varierar vilket gör att ansvaret kan ligga på olika verksamhetsområden i kommunen. BUS överenskommelse 17 (26)

146 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Socialtjänsten är skyldig att göra en utredning enligt 11 kapitlet 1 SoL när en enskild ansöker om en insats. Vid en anmälan enligt 14 kapitlet 1 SoL, bedömer socialtjäntsten först om en utredning ska inledas. Den grundläggande principen i SoL är frivillighet. SoL ger inte kommunerna någon rätt att använda tvång. Tvång regleras i LVU. Insatser enligt SoL och LSS Socialtjänstens utredningar innebär att ur ett helhetsperspektiv kartlägga barnets resurser och behov samt vårdnadshavarens möjligheter att tillgodose dessa. Utredningen ligger till grund för beslut om eventuella insatser. Insatser inom socialtjänsten för barnet ska göras i samförstånd med barnet och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Insatser som kan erbjudas barnet och dess familj anpassas efter barnets behov och ser ut på många olika sätt. En insats grundar sig på ett beslut enligt SoL och prövas mot behovet. Det innebär att en ansökan om en specifik insats kan avslås om behovet bedöms kunna tillgodoses på annat sätt. Öppenvårdsinsatser är psykosocialt förändringsarbete riktat till barnet och dess familj. Dygnsvård kan bestå av placering i familjehem eller hem för vård och boende. LSS är en rättighetslag som syftar till att den som har en funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv på samma villkor som alla andra. En insats enligt LSS förutsätter att den enskilde själv ansöker om den. För att bli beviljad en insats enligt LSS måste barnet tillhöra den personkrets som definieras i lagen och ha behov av insatsen. Förebyggande insatser Kommunerna ansvarar för ett förebyggande socialt arbete riktat direkt till barn, ungdomar och föräldrar. De erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd som föräldrar kan ansöka om utan att en utredning behöver inledas. Insatser enligt LVU Grunden för vård enligt LVU kan vara att den unge själv lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet, 3 upp till 21 år eller att föräldrarna inte kan ge det stöd som den unge behöver för att få en bra uppväxt, 2 upp till 18 år. Förvaltningsrätten fattar beslut om omhändertagandet efter utredning och begäran från socialnämnden. Vård enligt LVU ska inledas utanför hemmet och innebär att socialnämnden tillfälligt övertar ansvaret för vården av barnet från vårdnadshavarna. Vård enligt BUS överenskommelse 18 (26)

147 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING LVU kan överklagas och nämnden ska kontinuerligt överväga om den fortfarande behövs. Strävan ska alltid vara att vården ska vara frivillig. Frivilliga och obligatoriska skolformer Förskola Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt förskolans riktlinjer ska personalen uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Grundskola/gymnasieskola/ grundsärskola/gymnasiesärskola Skolans huvuduppdrag är kunskaps- och värdegrundsuppdraget och elevens rätt till utbildning gäller under hela skoltiden, även under behandlingssituationer eller i samhällets vård. I utbildningen ska hänsyn tas till elevernas olika behov. Skolan ska fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens utveckling. Rektorn har ansvar för att genomföra utbildningen enligt fastställda mål och tillgodose elevernas särskilda behov för att nå kunskapsmålen. Till rektorns hjälp finns elevhälsan. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsoarbetet i skolan ska skapa en miljö som främjar lärande utifrån varje elevs enskilda behov. Elevhälsans personal ska samverka med övrig skolpersonal kring miljön och andra frågor som skolan har att hantera. Samverkan ska, vid behov även ske med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Enligt skollagen kan elever som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav, för att de har en utvecklingsstörning eller hjärnskada, tas emot i särskolan. Vårdnadshavaren ansöker om en plats i särskolan. Beslutet ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Gemensamma verksamheter Ungdomsmottagning Ungdomar mellan 12 och 23 år kan vända sig till ungdomsmottagningen som drivs av kommunen och landstinget gemensamt. Besöken är kostnadsfria och personalen har tystnadsplikt. Till mottagningen kan ungdomar vända sig om de behöver råd, stöd eller någon att prata med. Det kan testa BUS överenskommelse 19 (26)

148 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING sig för någon sexuellt överförbar sjukdom eller prata om sin sexualitet, preventivmedel eller relationer. MiniMaria MiniMaria finns i nästan alla länets kommuner och är samverkan mellan kommunen, Beroendecentrum Stockholm och Maria Ungdom. Det är en lokal öppenvårdsmottagning för ungdomar med riskbruk eller missbruk av alkohol och droger. Mottagningen vänder sig till ungdomar upp till 20 år och deras familjer och erbjuder rådgivning, missbruksbedömning samt olika typer av stöd och program. BUS överenskommelse 20 (26)

149 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga 1: Lagstiftning Samverkan på systemnivå Enligt Förvaltningslagen 6 ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska verksamheterna ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas kompetens och kompetensutveckling. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa, eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för förskola, skola (29 kap 13 Skolagen ( 2010:800), socialtjänst (5 kapitlet 1 a SoL 2001:453) och hälso- och sjukvård (2f, 2g HSL 1982:763 och 6 kapitlet 5 PSL 2010:659). Samarbete på individnivå HSL, SoL, LSS, LPT och LVU innehåller krav på individuella planer för att tydliggöra huvudmännens gemensamma ansvar för personer med behov från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Lagparagraferna i HSL 2f och SoL 2 kapitlet 7 lyder: När den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Bestämmelserna om individuell plan är inte avgränsad i åldersgrupper eller begränsad till personer med omfattande behov, utan gäller alla människor, både vuxna och barn med behov av vård och insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. För mer information läs bland annat Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, cirkulär 09:66 SKL. Exempel på Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) som innehåller krav på individuell plan: SOSFS 2005:27 Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård SOSFS 2007:10 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2008:18 Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård SOSFS 2008:20 Ändringar i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2009:6 Bedömningen om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Enligt Skollagen 29 kapitlet 13 ska huvudmannen för verksamhet som avses i lagen och den som är anställd i sådan verksamhet, på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Informationsskyldighet Bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ger skyldigheter att särskilt beakta barnets behov av information, råd och stöd. I socialtjänstlagen står att när en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning ska, så långt det är möjligt, klarläggas. Skollagen innehåller bestämmelser om att barn och BUS överenskommelse 21 (26)

150 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING elever ska ges inflytande över utbildningen och att eleven och vårdnadshavare fortlöpande ska informeras om elevens utveckling. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) HSL reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Enligt 2 i HSL är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag, inte en rättighetslag. Det innebär bland annat att det inte går att överklaga om man till exempel inte får den läkare eller den utredning/behandling man vill ha. Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) Socialnämnden ska enligt 5 kapitlet 1 SoL verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga. Där står även att socialnämnden, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Vidare står i 5 kapitlet 7 att socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Här avses också barn och ungdomar med funktionsnedsättning. I 3 kapitlet 5 står att insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor och att de får och kan påverka den hjälp och service de behöver i det dagliga livet. Socialtjänsten ska fortlöpande följa upp vilka som omfattas av LSS och vilka deras behov av stöd och service är. Enligt 6 ska verksamheterna vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Enligt 10 ska kommunen erbjuda den enskilde en individuell plan i samband med beviljande av LSS-insatser och enligt 15 ska kommunen samverka med organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar. Skollagen (2010:800) Skolans ansvar regleras i skollagen. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I skollagen 3 kapitlet 8,9 står att om det på något sätt framkommer att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare står att ett åtgärdsprogram BUS överenskommelse 22 (26)

151 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Elevhälsan är en del av skolan och omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning i ambition att motverka ohälsa, enligt 2 kapitlet 25 skollagen Föräldrabalken (1949:381) Vårdnadshavares ansvar regleras bland annat i föräldrabalken, 1 : Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vidare står att den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda, 6 kapitlet 2. Huvudmännen ansvarar för att ha kontakt med och ge vårdnadshavare information om barnets behov och utveckling Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128) LPT innehåller de centrala bestämmelserna om psykiatrisk tvångsvård i Sverige. En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke. I vissa fall kan dock undantag göras från detta. Kriterier för tvångsvård enligt LPT är allvarlig psykisk störning, oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård samt att patienten motsätter sig vård. Tvångsåtgärder inom vården regleras bland annat av LPT och LVU. Lagen om vård av unga, LVU (1990:52) Den som är under 18 år ska beredas vård enligt LVU om det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av vårdnadshavaren och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. Vård kan beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Vård ska också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU (1998:603, 1998:641) Sluten ungdomsvård är en påföljd för brott för unga lagöverträdare som alternativ till fängelse. Denna form av påföljd har funnits från och med 1 januari 1999 och regleras i Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård. Straffet verkställs på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SIS). Straffet är tidsbestämt och kan vara mellan 14 dagar och upp till 4 år. Till skillnad från fängelsedömda kan inte den som blivit dömd till sluten ungdomsvård bli frigiven efter att två tredjedelar av strafftiden avtjänats. Patientsäkerhetslagen, PSL (2010:659) Patientsäkerhetslagen syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Lagen reglerar hälso- och sjukvårdpersonalens skyldigheter. Enligt 6 kapitlet 1 ska hälsooch sjukvårdspersonalen utforma sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och vården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten. I frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa ska hälso- och sjukvårdspersonal enligt 6 kapitlet 5 samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. BUS överenskommelse 23 (26)

152 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Offentlighets- och sekretesslagen, OSL (2009:400) Lagen innehåller bestämmelser om myndigheters handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. Den innehåller också bestämmelser om tystnadsplikt och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Lagen gäller för många personalgrupper i Sverige, bland annat personal inom hälso- och sjukvård och kommun. Personuppgiftslagen, PUL (1998:204) Lagen trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet. Övriga EU länder har alltså liknande skyddslagar vilket underlättar flödet av information inom unionen. I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Företag, myndigheter, föreningar och andra kan utse personuppgiftsombud som självständigt kontrollerar att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten. BUS överenskommelse 24 (26)

153 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga 2: Andra överenskommelser och dokument Gemensamma överenskommelser mellan kommunerna och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning, 2012 Överenskommelse om samverkan när en individ behöver praktiskhjälp med egenvård, 2011 Överenskommelse om riktlinjer och rutiner för samordning av insatser avseende habilitering och rehabilitering enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2007:10 och ändringar 2008:20, 2011 Överenskommelse mellan KSL, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting beträffande personer i behov av andningshjälp i hemmet, 2011 Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård, 2010 Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende, 2008 Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa Fokusrapport, Program för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter, rekommendationer och stöd, 2005 Från Stockholms läns landsting ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna, Regionalt vårdprogram, 2010 Att stärka patientens ställning vägledning för patienter och personal, Stockholms läns landsting, 2004 Patientens lärande, Fokusrapport, Stockholms läns landsting, 2003 Från brukarorganisationer Intressepolitiska program för , Riksförbundet Attention, 2011 Från mottagare till medspelare, skrift från RFHL i samarbete med SKL, 2010 Kunskap att hämta - brukarmedverkan för en bättre psykiatri, 2008, NSPH Så vill vi ha det, rapport 2006:6 från Nationell psykiatrisamordning Från Socialstyrelsen, SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 2011 Mod och mandat, ny lagstiftning stärker barn som anhöriga. Har vi modet att möte dem? Socialstyrelsen och Stiftelsen allmänna barnhus, 2011 Överenskommelser om samarbete, Meddelandeblad maj 2010, Socialstyrelsen Socialstyrelsen Social rapport, 2010 Samverkan i re-/habilitering, en vägledning, Socialstyrelsen, 2009 Strategi för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, 2007, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, 2004 Socialstyrelsens termbank: Från Skolverket Skolverkets lägesbedömning 2010, rapport 315 Kraften av samverkan om samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, Skolverket 2009 För arbete med åtgärdsprogram, skolverkets allmänna råd, 2008 BUS överenskommelse 25 (26)

154 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Från regeringen Se, tolka och agera, allas rätt till en likvärdig utbildning, SoU 2010:95 En politik för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning, 2008/09:185 Vissa psykiatrifrågor m. m prop 2008/09:193 Från SKL Barnen i fokus, exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn och unga, 2012 Vägledning för upphandling och uppföljning av HVB, för barn och unga, Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa en kunskapssammanställning, 2009 Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, cirkulär 09:66, Från andra Riktlinjer och stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan, Stockholms stad, 2010 Norrbus Samverkan kring barn och unga i Norrbotten VästBUS Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan kring barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik BUS överenskommelse 26 (26)

155 Ärende 13

156

157 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN DAVID MATSCHECK SID 1/2 UTREDARE 08/ SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för Lex Sarah Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningens förslag på riktlinjer för rapportering och anmälning enligt Lex Sarah. Ärendet i korthet Sedan den 1 juli ändrades bestämmelserna enligt Lex Sarah till att omfatta samtliga verksamheter inkl. myndighetsfunktioner rörande enskilda. Enligt de nya bestämmelserna är personal skyldig att rapportera missförhållanden. Socialnämnden är skyldig att utreda rapporter enligt Lex Sarah och när det gäller allvarliga missförhållanden anmäla vidare till Socialstyrelsen. Riktlinjerna ersätter de tidigare rutinerna om Lex Sarah och förutsätter att varje enhet upprättar egna rutiner för rapportering. Bestämmelserna om Lex Sarah finns i 14 kap 2-7 och 7 kap 6 SoL samt i 24b-24g och 23e LSS. Handlingar 1.Riktlinjer Lex Sarah 2. Riktlinjer för Lex Sarah Inga-Lill Björklund Socialchef Monika Fernlund Avdelningschef Ska expedieras till: Akten Avdelningschef Monika Fernlund Avdelningschef Karin Peters VALLENTUNA TFN FAX

158 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR SN SID 2/2

159 VALLENTUNA KOMMUN DNR SID 1/8 Riktlinjer för rapportering enligt Lex Sarah 1. Bakgrund Riktlinjerna omfattar rapportering av missförhållanden i såväl myndighets- och utföraravdelningen inom socialförvaltningen. Riktlinjerna ersätter bl.a. de tidigare rutinerna om Lex Sarah och förutsätter att varje enhet upprättar egna rutiner. Bestämmelserna om Lex Sarah finns i 14 kap. 2-7 och 7 kap. 6 SoL samt i 24 b-24 g och 23 e LSS. För att förstå Lex Sarah är det nödvändigt att definiera såväl begreppet missförhållanden som de närliggande begreppen avvikelser, risker, fel och brister". En avvikelse är något som inte överensstämmer med normala rutiner eller insatser för en eller flera enskilda individer. Avvikelser delas in i negative händelser och tillbud. Negativa händelser leder till en konsekvens. Ett tillbud är en händelse som inte får någon konsekvens. I varje verksamhet förekommer även risker. En risk uppstår när det finns ett förhållande som kan leda till att en avvikelse inträffar. Risker kan handla om t.ex. lokaler som inte möjliggör tillräcklig insyn av enskilda individer, otillräcklig utbildning, otillräcklig kompetens eller otydliga rutiner. Fel och brister är risker, händelser och avvikelser som inte åtgärdas. Missförhållanden, som ska rapporteras enligt lex Sarah, skiljer sig från andra avvikelser, fel och brister genom att de innebär hot mot eller konsekvenser för den enskilde. 2. Syftet med riktlinjerna Riktlinjerna är i första hand till för att säkra god kvalitet på de insatser som genomförs. Det är en väsentlig del av kvalitetsarbetet att identifiera och analysera fel och brister samt återföra dessa erfarenheter i verksamheten. Syftet med riktlinjerna är att: Rätta till fel, brister och missförhållanden Förhindra att liknande fel uppstår igen Verksamheten ska utvecklas AVDELNINGEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD OCH KVALITET VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/

160 VALLENTUNA KOMMUN SID 2/8 Avsikten med riktlinjerna är inte att enskilda anställda ska pekas ut som syndabockar utan att identifiera systemfel som kan leda till att missförhållanden uppstår. Riktlinjerna är inte heller till för att lösa problem i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, samarbetsproblem i en arbetsgrupp eller arbetsmiljöproblem. Sådana problem hanteras utifrån annan lagstiftning och riktlinjer. 2.1 Vilka som omfattas av riktlinjerna Riktlinjerna gäller för kommunala verksamheter inom Vallentuna socialnämnd. Huvudman för yrkesmässigt bedriven verksamhet (bolag, stiftelse, kooperativ eller förening) är skyldig att upprätta egna rutiner. Detta omfattar entreprenader. Dessa verksamheter är dock skyldiga att informera berörd socialnämnd, vilket innebär att såväl verksamheter som har entreprenadavtal med Vallentunas socialnämnd som andra yrkesmässigt bedrivna verksamheter som utför insatser åt socialnämnden är skyldiga att informera socialnämnden om inkomna rapporter, utredningar och bedömningar. Assistansberättigad enligt LSS som är egen arbetsgivare är inte rapporteringsskyldig. Är den assistansberättigad ägare/delägare i ett bolag gäller samma regler som för större företag och rapportering ska ske till behörig företrädare för bolaget. 3. Rapporteringsansvar Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera missförhållanden som rör enskilde/enskilda som får insatser eller kan komma ifråga för insatser inom verksamheten. Rapport ska göras oberoende av den enskildes inställning. 3.1 Vilka ska rapportera? Ansvar för rapportering/rapporteringsskyldigheten omfattar personer som arbetar med biståndsbeslutade insatser (utförare), men även myndighetsfunktioner som utredning, ansökan, förhandsbedömning och uppsökande verksamhet. Detsamma gäller för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt LSS. Rapport får inte göras anonymt. ENHETEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/

161 VALLENTUNA KOMMUN SID 3/8 De som omfattas är Anställda Uppdragstagare Praktikanter eller motsvarande under utbildning Den enskilde, anhöriga eller legala ställföreträdare (t.ex. god man eller förvaltare) kan inte rapportera enligt Lex Sarah. Dessa kan i stället lämna klagomål eller synpunkter enligt socialnämndens rutiner för klagomålshantering. De har även liksom allmänheten i övrig möjlighet att anmäla direkt till Socialstyrelsens regionala tillsynsavdelning. 3.2 Vad ska rapporteras? Missförhållanden kan bland annat handla om: Brister i bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet Övergrepp, t.ex.: o Fysiska (t.ex. slag, nypningar och hårda tag) o Psykiska (t.ex. hot, bestraffningar, trakasserier, skrämsel och kränkningar) o Sexuella o Ekonomiska (t.ex. stöld av pengar eller ägodelar, utpressning och förskingring) Brister i omsorgen som kan röra o Personlig hygien o Tand- och munhygien o Mathållning o Brister i tillsyn Olika typer av våld För verksamheter inom myndighetsavdelningen kan missförhållanden även handla om: Brister i handläggning, t.ex. brister i dokumentation, ärenden som inte utreds eller beslutas i enlighet med gällande lagstiftning eller bristande information om rätt till överklagan vid avslag. För verksamheter inom utföraravdelningen kan missförhållanden även handla om: Brister i verkställighet av beslut, t.ex. brister i genomförandet av beslutade insatser, bristande dokumentation, bristande planering eller bristande rapportering. Mindre allvarliga händelser eller avvikelser som inte åtgärdas eller som upprepas innebär missförhållanden och ska rapporteras. Det handla om aktiva handlingar, försummelser eller bristande rutiner. Det kan även handla om situationer mellan t.ex. ENHETEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/

162 VALLENTUNA KOMMUN SID 4/8 boenden eller brukare/kunder på en verksamhet som inte åtgärdas eller omhändertas på ett adekvat sätt. Även risk för missförhållanden ska rapporteras om den innebär en tydlig risk för konsekvenser för den enskilde. Aktiva handlingar eller försummelser som innebär ett allvarligt hot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskilds liv, personliga säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa betecknas som allvarliga missförhållanden och ska rapporteras. Även sådana handlingar eller försummelser som har hänt tidigare utgör allvarliga missförhållanden. 3.3 Ansvaret hos den som upptäcker eller misstänker missförhållande Den som upptäcker ett missförhållande ansvarar för att, om åtgärder eller beslut från ansvarig chef inte kan avvaktas, omedelbart vidta åtgärder för att undanröja direkta hot mot eller konsekvenser för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa (se nedan under enhetschefens ansvar) Den som upptäcker ett missförhållande ska även göra följande: Skriva direkt ner några korta stödord och notera tidpunkten. När man sedan skriver rapporten kan anteckningarna användas som underlag. Skriva en rapport och överlämna den till närmaste chef. Om den närmaste chefen är berörd ska rapporten överlämnas till nästa chef. Fokusera i rapporten på att beskriva vad som hände och inte spekulera i om någon gjorde fel. Om flera har varit med om en händelse kan rapporten skrivas tillsammans. Beskriva i rapporten händelsen så detaljerat som möjligt. Ju mer detaljerad beskrivningen är desto mer underlättas analysen av avvikelsen. Om man har några förslag på vad som kan göras för att den inte ska hända igen så bör dessa också beskrivas. Den som har rapporterat har rätt till återkoppling. 4. Vad händer med rapporten? 4.1 Diarieföring Enhetschefen rapportera vidare på blanketten Rapport Lex Sarah och sänder rapporten till registratorn för diarieföring (se nedan under punkt 5.1). ENHETEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/

163 VALLENTUNA KOMMUN SID 5/8 4.2 Utredning Avdelningschef lämnar rapporten till enheten för verksamhetsstöd och kvalité för utredning. 5. Ansvarsområden 5.1 Enhetschefens/verksamhetschefens ansvar Enhetschefen/verksamhetschefen är ansvarig för att det upprättas egna Lex Sarahrutiner för enheten. Medarbetarna ska informeras fortlöpande om Lex Sarahriktlinjerna och rutinerna, dock minst en gång per år. Information ska ges både muntligt och skriftligt i samband med nyanställning och när enheten tar emot en praktikant som ska introduceras i verksamheten. Dessutom ansvarar enhetschefen/verksamhetschefen för följande punkter som, när det är lämpligt, kan delegeras till samordnare (myndighetsenheter) eller enhetsledare (utförarenheter): Ta emot rapport från medarbetare Omgående muntligt informera avdelningschefen om rapporten/händelsen Omedelbart vidta åtgärder, för att undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa Informera samt ge stöd till berörd enskilde närstående Kontrollera att händelsen och åtgärder som berör den enskilde dokumenteras i den enskildes journal Upprätta egen dokumentation av det som hänt i samband med Lex Sarah rapporteringen. I övrigt ansvarar enhetschefen/verksamhetschefen för följande: Utan dröjsmål rapportera vidare på blankett Rapport Lex Sarah och sända rapporten till registratorn Ge information och stöd i den omfattning som krävs till den personal som berörs av rapporten om Lex Sarah (den som rapporterat samt den eller de vars handlingar rapporten gäller) i enlighet med de bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter att tillhandahålla stöd till anställda som finns bl.a. i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:7) om första hjälpen och krisstöd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Ge stöd och information till den enskilde om de åtgärder som har vidtagits. Stödet till den enskilde kan behövas i samband med att missförhållandet uppmärksammas och även senare i processen. Den enskilde ska underrättas när en anmälan har gjorts till Socialstyrelsen, om inte det föreligger särskilda skäl till att den enskilde inte bör underrättas. ENHETEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/

164 VALLENTUNA KOMMUN SID 6/8 5.2 Avdelningschefens ansvar Medarbetarna ska informeras fortlöpande om Lex Sarah-riktlinjerna, dock minst en gång per år. Information ska ges både muntligt och skriftligt i samband med nyanställning och när enheten tar emot en praktikant som ska introduceras i verksamheten. Närmaste chef ska försäkra sig om att all personal känner till Lex Sarah. Socialförvaltningens avdelningschefer ansvarar för utredningen, ställningstagande till om anmälan till Socialstyrelsen ska göras samt vidtagna och planerade åtgärder när det gäller kommunalt driven verksamhet. Dessutom ansvarar avdelningschef för att: Informera socialchefen Kontrollera att Lex Sarah rutinerna efterlevs Det alltid finns en befattningshavare som omgående kan ta emot rapporten - gäller även kvällar, nätter och helger Besluta att inleda utredning enl Lex Sarah Rapporten överlämnas till enheten för verksamhetsstöd för utredning (se punkt 3.2) Kontrollera att ärendet är diariefört Om det finns anledning att anta att en inträffad händelse mot vårdtagare är brottslig att en polisanmälan görs Säkerställa att åtgärder som vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen dokumenteras Besluta att avsluta utredningen Besluta om ev. anmälan till Socialstyrelsens regionala tillsynsavdelning Om utredningen inte har avslutats när anmälan till Socialstyrelsen görs, att utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter det att anmälan har gjorts. Ta emot information från enskild verksamhet avseende Lex Sarah samt upprätta ett anmälningsärende till socialnämnden (gäller myndighetsavdelningen). 5.3 Socialchefens ansvar Socialchefen ansvarar för att: Informera socialnämndens ordförande när en rapport om Lex Sarah inkommit Informera socialnämnden vid närmaste nämndsammanträde. Informera socialnämnden om ev. anmälan till Socialstyrelsen Informera om vad Socialstyrelsen gör/kräver ENHETEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/

165 VALLENTUNA KOMMUN SID 7/8 5.4 Avdelningschef för verksamhetsstöds ansvar Avdelningschef för verksamhetsstöd ansvarar för att Ta emot rapport på ifylld blankett Rapport om Lex Sarah Utse utredare i ärendet 5.5 Utredarens ansvar Utredaren ansvarar för att Skyndsamt genomföra och dokumentera utredning med anledning av rapporten Överlämna utredningen med förslag till beslut till berörd avdelningschef 6. Utredning av rapporten om Lex Sarah När en rapport har tagits emot ska en utredning inledas utan dröjs mål. Vidare ska de åtgärder som vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen dokumenteras. 6.1 Dokumentation av utredningen och vidtagna åtgärder Vad utredningen ska innehålla och vad som ska dokumenteras finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om Lex Sarah. Dokumentationen ska göras fortlöpande Dokumentation av utredningen Dokumentationen av utredningen ska utvisa Vad det rapporterade (eventuella) missförhållande eller risken för ett missförhållande ska ha bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskild När rapportens har tagits emot När och hur missförhållande eller risken för ett missförhållande har uppmärksammats När missförhållande ska ha inträffat De orsaker till missförhållandet eller risken för ett missförhållande som har identifierats Om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det här inträffat Bedömning av om något liknande skulle kunna träffa igen ENHETEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/

166 VALLENTUNA KOMMUN SID 8/ Av dokumentationen ska framgå Vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållande eller risken för ett missförhållande samt tidpunkt för dessa Vad som i övrigt har framkommit under utredningen Vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med, inkl. bedömning om huruvida ärendet ska anmälas till Socialstyrelsen För varje uppgift som dokumenterats ska det framgå Vilket datum uppgiften dokumenterades Varifrån uppgiften kommer Vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar Vem (namn och befattning eller titel) som har dokumenterat uppgifter 6.2 Anmälan till socialstyrelsen Om utredningen visar att det rör sig om ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande ska en anmälan göras till Socialstyrelsen. Beslut om anmälan tas av berörd avdelningschef (se under 5.2 ovan). Beslutet anmäls till socialnämnden. Anmälan ska göras på en särskild blankett ANMÄLAN Lex Sarah som tillhandahålls av Socialstyrelsen (se bilaga till dessa riktlinjer). Om utredningen inte har avslutats när anmälan till Socialstyrelsen görs, ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts and senast två månader efter det att anmälan har gjorts. 6.3 Sekretess För den enskilde gäller sedvanlig sekretess enligt 26 kap OSL. Därför kan menprövning behöva göras för hela eller delar av ärendet om en begäran inkommer om handlingar ska lämnas ut. Berörda personal har inte skydd av sekretess. Därför är det viktigt att de handlingar som skrivs i ärendet rapporten, utredningen och ev. anmälan till Socialstyrelsen skrivs så långt som möjligt på ett sätt som inte gör att vare sig enskilda eller personal kan identifieras. Här ska återigen betonas att Lex Sarah syftar till att åtgärder systemfel som inte nödvändigtvis är bunden till någon särskild personal. ENHETEN FÖR VERKSAMHETSSTÖD VALLENTUNA BESÖK: TORGGATAN 11 TFN: 08/

167 Ärende 14

168

169 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN DAVID MATSCHECK SID 1/2 UTREDARE 08/ SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar ansöka hos Socialstyrelsen om medel för att utveckla arbetet med våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning. Ärendet i korthet Socialnämnden beviljades av Länsstyrelsen tkr för att utveckla arbetet på socialförvaltningen med våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning. Projekt pågår under 2012 under benämningen "Fridaprojektet". Med början 2012 fördelar Socialstyrelsen medel för att utveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor. Ansökan gäller medel för att fortsätta det arbete som påbörjats i Fridaprojektet. Socialnämnden söker medel för att kunna förlänga projektanställning för en medarbetare på förvaltningen för att arbeta med kompetensutveckling, rutiner och informationsinsatser samt för flera personer att utbildas för att leda gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor i dessa målgrupper. Handlingar 1. Anvisningar ansökan till Socialstyrelsen medel för våldsutsatta kvinnor 2. Ansökan till Socialstyrelsen om medel våldsutsatta äldre kvinnor 3. Ansökan till Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning VALLENTUNA TFN FAX

170 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING DNR SN SID 2/2 Inga-Lill Björklund Socialchef Monika Fernlund Avdelningschef Ska expedieras till: Akten Socialstyrelsen

171 Dnr 12341/2012 1(7) Anvisningar för blanketten Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Läs dessa anvisningar innan ni fyller i och lämnar in ansökan. Vilka kan söka medlen? Enskilda kommuner eller stadsdelsförvaltningar och två eller flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar tillsammans kan söka medlen. Om ansökan är gemensam för flera kommuner eller stadsdelar ska en av dem stå som sökande med ansvar för att ta emot och redovisa statsbidraget. Övriga kommuner eller stadsdelar står med som samverkande part. Ni kan bara skicka in en ansökan per kommun eller stadsdelsförvaltning. En enskild stadsdelsförvaltning kan skicka in egen ansökan. Således kan till exempel stadsdelsförvaltningarna i Stockholm ansöka om medlen. Det kan innebära att Socialstyrelsen kan få flera ansökningar från Stockholm. Vad kan ni söka medel för? Medlen kan sökas för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Socialstyrelsens prioriteringar Vi kommer att prioritera ansökningar som uppmuntrar insatser för att utveckla kunskap om omfattningen av våld i nära relationer är gemensamma för två eller flera kommuner eller stadsdelar visar att kommunerna eller stadsdelarna i fråga har beslutat att inleda eller fortsätta ett långsiktigt utvecklingsarbete i den ordinarie socialtjänstverksamheten innehåller en ekonomisk egeninsats för utvecklingsarbete, dvs visar att kommunen/stadsdelen själva satsar ekonomiskt för att utveckla verksamheten. SOCIALSTYRELSEN Telefon växel Fax STOCKHOLM Telegram Socialstyret Besök Rålambsvägen 3 E-post socialstyrelsen.se Org nr Internet Postgiro

172 Dnr 12341/2012 2(7) omfattar flera delar av socialtjänsten (t.ex. familjerätt, barn och ungdom, äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättningar, missbruks- och beroendevård) tar hänsyn till brukares särskilda behov på grund av exempelvis ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende både handlar om att utveckla utbudet av insatser för målgrupperna och att förbättra förutsättningarna för att upptäcka våld, utreda och bedöma stödbehov samt följa upp insatser handlar om att förbättra samverkansrutiner med hälso- och sjukvård och polis i enskilda ärenden handlar om att stärka tryggheten och säkerheten för våldsutsatta målgrupper handlar om att använda manualbaserade metoder respektive standardiserande bedömningsmetoder Vid ansökan om statsbidrag för 2013 kommer vi att prioritera ansökningar från kommuner eller stadsdelar som har medverkat i länsstyrelsernas utbildningsaktiviteter under Vi kommer att vara restriktiva med utvecklingsmedel för utbildningsinsatser till personal inom kommuner eller stadsdelar eftersom länsstyrelserna kommer att erbjuda kunskap- och metodstöd. När behöver Socialstyrelsen få er ansökan? Ansökan ska ha kommit in till oss senast den 25 maj Hur gör ni ansökan? Ni ska lämna alla uppgifter som blanketten omfattar om instruktionerna inte säger något annat. Socialstyrelsen behöver alla uppgifterna för att kunna bevilja bidrag. Därför har vi tagit fram en blankett så att alla uppgifter kommer med. Uppgifterna i blanketten är också underlag för myndighetens uppföljning på nationell nivå och den årliga redovisningen till regeringen. Ansökan ska vara beslutad av ansvarig nämnd, och ni ska bifoga ett beslutsprotokoll där det framgår. Om ni planerar att samarbeta med en eller flera andra kommuner eller stadsdelar ska ni också bifoga beslutsprotokoll från ansvarig nämnd även därifrån. Om det inte finns ett beslutprotokoll när ni ansöker ska ni ange i blanketten när det kommer att finnas. Beslutsprotokollet ska ha kommit in till oss senast den 21 juni 2012.

173 Dnr 12341/2012 3(7) Hur är blanketten utformad? Blanketten består av fyra delar: grunduppgifter utvecklingsområden 1, 2, 3 ekonomi underskrifter och bilagor De tre utvecklingsområdena är: Förutsättningar för en fungerande verksamhet. Hela verksamheten behöver arbeta systematiskt kring våldutsatthet för att kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. I det här utvecklingsområdet ingår att kartlägga omfattningen av våld i nära relationer ha en handlingsplan för arbetet inom området samverka såväl externt med olika samhällsorgan och organisationer som internt inom kommunen Upptäckt, bedömning och uppföljning. Utvecklingsområdet handlar om personalens arbetssätt och verktyg för att upptäcka, bedöma och följa upp våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Här ingår rutiner för arbetet med enskilda och grupper metoder för upptäckt, bedömning och uppföljning information om var man kan få stöd och hjälp Stöd, skydd och behandling. Utvecklingsområdet handlar om direkt stöd och hjälp för den enskilda personen. I det här utvecklingsområdet ingår tillfälligt boende stödinsatser för våldsutsatta kvinnor stödinsatser för barn behandling av våldsutövare Ni behöver svara på frågor om nuläget inom samtliga utvecklingsområden för att Socialstyrelsen ska kunna bedöma er ansökan. Om ni skickar in en ansökan tillsammans med andra kommuner eller stadsdelsförvaltningar, vill vi att samtliga svarar var och en för sig. Ni kan ansöka om utvecklingsmedel för konkreta åtgärder inom varje utvecklingsområde. Några av åtgärderna är redan beskrivna i blanketten, och andra kan ni formulera själva. Tänk på att fylla i alla uppgifter om nuläget inom samtliga utvecklingsområden (alla rubriker som är märkta med stjärna *)

174 Dnr 12341/2012 4(7) om ni ansöker tillsammans med andra kommuner eller stadsdelsförvaltningar fyller de också i uppgifter om nuläget i varsin blankett. De ska endast fylla i rubriker som är märkta med stjärna. Glöm inte att kryssa för varje åtgärd som er ansökan omfattar under Sammanfattning på sidan två. Vilka är målgrupper för arbetet? kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av närstående barn som bevittnat våld av närstående vuxna barn som är utsatta för våld av närstående personer som utövar våld mot närstående Med närstående menas en person som en kvinna eller ett barn i det enskilda fallet har en nära och förtroendefull relation till. i Våld mot kvinnor och barn av närstående omfattar därför även så kallat hedersrelaterat våld. Vad menar vi med standardiserad bedömningsmetod respektive metod? Med standardiserad bedömningsmetod avser vi en bedömningsmetod som är baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Den ska vidare vara prövad för relevans och tillförlitlighet och innehålla instruktioner för användning. Ett exempel på en standardiserad bedömningsmetod inom missbruksområdet är ASI (Addiction Severity Index). Med metod menar vi ett arbetssätt som är strukturerat och replikerbart. Ett exempel på en metod är kognitiv beteende terapi (KBT). När kan ni använda medlen? Ni kan använda de utvecklingsmedel ni har fått samma år som de beviljas (2012) samt året efter, om Socialstyrelsen inte har angett något annat. Särskilda villkor för att ansökan om medel 2013 För att ni ska kunna beviljas medel för 2013 ska alla sökande kommuner och stadsdelar redovisa att de har påbörjat det planerade utvecklingsarbetet enligt ansökan visa att de följer de rekommenderade åtgärderna under avsnittet Handlingsplan i SOSFS 2009:22 visa att de åtgärdat eventuella brister som Socialstyrelsen har påpekat om kommunen eller stadsdelen blivit föremål för myndighetens tillsyn

175 Dnr 12341/2012 5(7) visa att de har avtal med ideella föreningar om att utföra insatser enligt SoL om kommunen eller stadsdelen systematiskt erbjuder våldsutsatta kvinnor exempelvis tillfälligt boende i en ideell förening (läs mer om detta i Socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen). Kommuner och stadsdelar får inte använda dessa medel för att betala verksamhets- eller föreningsbidrag till ideella föreningar. Återbetala medel Om ni inte har använt era beviljade medel under perioden ska ni återbetala dem till Socialstyrelsen. Ni kan också bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar eller den ansökan som ni lämnat in. Rapportera hur ni har använt medlen Redovisning av hur ni har använt utvecklingsmedlen sker i samband med ansökan om medel för De kommuner som har fått medlen för 2012 men inte ansöker om medel för 2013 ska också återrapportera dessa vid nästa ansökningsomgång. Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen kommer att följa upp statsbidraget. Vi meddelar er vid ett senare tillfälle när och hur uppföljningen kommer att ske. Dessutom kommer en oberoende utvärdering att göras avseende utvecklingsmedlen och dess effekter. Bakgrunden till utvecklingsmedlen Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2012 fördela så kallade utvecklingsmedel till kommuner och ideella föreningar. Syftet är att utveckla kvaliteten på arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare (S2011/11337/FST). Av dessa medel kan totalt 70 miljoner kronor gå till kommuner och totalt 20 miljoner kronor gå till ideella föreningar som bedriver lokal verksamhet på området. Även efter 2012 avser regeringen avsätta medel för detta ändamål under förutsättning att riksdagen beviljar sådana medel. I Socialstyrelsens uppdrag ingår att erbjuda samtliga kommuner metod- och kunskapsstöd för att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer, tillsammans med länsstyrelserna. Just nu planerar myndigheterna detta stöd som bland annat kommer att bygga på

176 Dnr 12341/2012 6(7) Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld SOSFS 2009:22 VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld utbildningsmaterial om stöd till våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättningar respektive missbruks- och beroendeproblem bedömningsmetoderna FREDA för våldsutsatta kvinnor. Länsstyrelserna informerar kommunerna länsvis under 2012 om vilka aktiviteter som är på gång. Socialstyrelsens utgångspunkter Regeringens mål Regeringen har tre övergripande mål för dessa medel: våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ska få det stöd och den hjälp de behöver oavsett i vilken kommun de bor, socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare ska kvalitetsutvecklas. Insatser anpassade till behoven hos våldsutsatta kvinnor i särskilt utsatta grupper ska utvecklas, t.ex. kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med missbruksproblematik eller kvinnor som drabbats av hedersrelaterat våld. Kommunernas arbete ska bli mer långsiktigt, strukturerat och samordnat. utvecklingsarbetet ska även involvera barn som själva utsätts för våld av en närstående. En del i kommunernas arbete ska vara att utveckla behandlingsinsatser som riktar sig till våldsutövare och som samtidigt beaktar kvinnors och barns behov av trygghet och säkerhet. Koppling till socialtjänstlagen Detta slags extra medel till kommunerna infördes i samband med att socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld förtydligades i 5 kap. 11 socialtjänstlagen (SoL, 2001:453). ii Därefter har Socialstyrelsen tagit fram rekommendationer till stöd för socialnämndens verksamhet som rör dessa grupper i Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2009:22 samt i handboken VÅLD (2011). Socialstyrelsens allmänna råd Medlen ska användas i linje med Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2009:22 som gäller hela socialnämndens verksamhet. Råden förordar att nämnden i verksamhet för våldsutsatta kvinnor beaktar både gruppers och enskilda personers behov av stöd och hjälp, inklusive särskilda behov på

177 Dnr 12341/2012 7(7) grund av till exempel ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende. Vidare bör socialnämnden enligt SOSFS 2009:22 se till att de metoder som används är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om dessa gruppers behov och vad som ger bäst resultat. Detta innebär att socialtjänsten förväntas utveckla en evidensbaserad praktik för våld i nära relationer. Verksamheterna behöver utreda klienters behov på ett systematiskt sätt, bedöma lämpliga insatser och följa upp insatserna för att i högre grad kunna arbeta med gemensamma och beprövade metoder. Läs mer Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2009:22, Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld VÅLD En handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad nr 2/2012, Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Information Om ni vill ha mer information om ansökningar, bedömningar och återrapportering kan ni kontakta Almir Cehajic, telefon i 5 kap. 11 andra och tredje stycket socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) handlar om kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående respektive barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna. Närstående syftar på en person man eller kvinna som kvinnan eller barnet i det enskilda fallet bedöms ha en nära och förtroendefull relation till(prop. 2006/07:38, s.31). För kvinnors del kan närstående utöver partner eller f.d. partner vara bl.a. syskon, barn och andra släktingar. För barns del kan närstående vuxna bl.a. vara föräldrar, föräldrars partners, äldre syskon och släktingar. ii Regeringen aviserade medlen i proposition 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (s. 1 & 44), dvs. den proposition genom vilken 5 kap. 11 andra och tredje stycket SoL fick sin nuvarande lydelse.

178 Dnr 12341/2012 Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Läs anvisningarna innan ni börjar fylla i blanketten I anvisningarna finns information om hur Socialstyrelsen bedömer ansökningarna för 2012 vad som gäller för beviljade medel för 2012 vilka förutsättningar som gäller för medel från Ni kan ansöka om medel för ert utvecklingsarbete mot våld i nära relationer. Att utveckla innehåll och kapacitet inom nya och befintliga insatser kan ingå i utvecklingsarbetet. Varje kommun/stadsdelsförvaltning får lämna in endast en ansökan. Ansökan ska vara undertecknad av behörig företrädare i kommunens förvaltning. Flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar kan dock ansöka gemensamt. Ansökan ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 25 maj Så här använder ni den elektroniska blanketten 1. Fyll i uppgifterna under alla rubriker som är märkta med en stjärna (*). 2. Fyll i alla uppgifter om de åtgärder som ni ansöker om medel för. Fyll inte i uppgifter om åtgärder som ni inte söker om medel för. 3. Kryssa för de åtgärder som ni ansöker om medel för under sammanfattningen på nästa sida. 4. Om ni ansöker tillsammans med andra kommuner eller stadsdelsförvaltningar, ska en kommun eller stadsdelsförvaltning stå som sökande och de övriga som samverkande. 5. Döp filen till [Kommunens/stadsdelsförvaltningens namn] och [utvecklingsmedel ansökan 2012] (till exempel Kiruna utvecklingsmedel ansökan 2012 ) och spara den. 6. Mejla er ansökan till Skriv [Kommunens/stadsdelsförvaltningens namn] och [ansökan utvecklingsmedel 2012] (till exempel Kiruna utvecklingsmedel ansökan 2012 ) i ämnesraden. Bifoga blanketten som ett Worddokument. 7. Skicka samtidigt er underskrivna ansökan i pappersversion till Socialstyrelsen, Regler och tillstånd, Statsbidrag, Stockholm. Blankett utvecklingsmedel 2012 Försidan 1

179 Sammanfattning Sidan Sökande kommun fyller i denna kolumn Denna ansökan omfattar (sätt kryss nedan): Dnr 12341/2012 Socialstyrelsen fyller i denna kolumn Ansökan beviljas kronor för följande (sätt kryss nedan): I. Grunduppgifter* 3 II. Utvecklingsområden 4 Utvecklingsområde 1. Förutsättningar för en fungerande 4 verksamhet 1. Nuläge* 4 2. Ansökan för utvecklingsområdet Förutsättningar för en 5 fungerande verksamhet 2.1. Problem och mål Åtgärder Kartläggning av omfattningen av våld i nära 5 relationer i kommunen eller stadsdelsförvaltningen Handlingsplan för kommunens arbete mot våld i nära 6 relationer Samverkan med andra samhällsorgan och 6 organisationer Inrättande av en samordningsfunktion för kommunens 7 arbete mot våld i nära relationer (till exempel kvinnofridssamordnare eller liknande) Kompetensutveckling inom området våld i nära 7 relationer Andra åtgärder ange benämning 8 Utvecklingsområde 2. Upptäckt, bedömning och uppföljning 9 3 Nuläge* 9 4. Ansökan för utvecklingsområdet Upptäckt, bedömning och 10 uppföljning 4.1. Problem och mål Åtgärder Rutiner för socialtjänstens arbete med enskilda och 10 grupper Metoder för upptäckt, bedömning och uppföljning Information om var man kan få stöd och hjälp Andra åtgärder ange benämning 12 Utvecklingsområde 3. Stöd, skydd och behandling 5. Nuläge* 6. Ansökan för utvecklingsområdet Stöd, skydd och behandling 6.1. Problem och mål 6.2. Åtgärder Nya tillfälliga boendeplatser Stödinsatser för våldsutsatta kvinnor Stödinsatser för barn inom området våld i nära 16 relationer Behandlingsinsatser för våldsutövare Andra åtgärder ange benämning 18 Ekonomi* C. Budget C.1. Finansieringsplan C.2. Kostnadsplan C.3. Totala kostnader fördelade på kostnadstyper III. D. Kommunens övriga medel inom området våld i nära relationer IV. Underskrifter och bilagor* * Observera: Fyll i alla uppgifter under alla rubriker märkta med stjärna (*) Blankett utvecklingsmedel 2012 Sammanfattning 2

180 I. Grunduppgifter* Dnr 12341/2012 A. Sökande kommun eller stadsdelsförvaltning och samverkande kommuner Endast en kommun eller stadsdelsförvaltning kan vara sökande. Om flera kommuner ansöker gemensamt ska en kommun stå som sökande och de övriga kommunerna som samverkande. A1. Sökande kommun eller stadsdelsförvaltning Skriv endast länets och kommunens eller stadsdelsförvaltningens namn, t.ex. Mjölby (inte Mjölby Kommun). Kommunen/stadsdelsförvaltningen ligger i Stockholms län (länets namn). Kommunens namn Vallentuna Ev. sökande stadsdelsförvaltning Socíalnämnden Organisationsnummer: (nnnnnn-nnnn) Ansvarig avdelning e.d.: Kontaktperson för denna ansökan: Namn David Matscheck Befattning utredare E-post Telefon Postadress Postnummer Postort Vallentuna A2. Är ansökan gemensam för två eller flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar som samverkar? a. Ja, ansökan är gemensam för två eller flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar som samverkar. Nej, ansökan gäller endast en kommun eller stadsdelsförvaltning. b.om ni har svarat Ja på a, på vilket sätt har ni reglerat er samverkan? Sätt ett kryss. Genom en överenskommelse beslutad på politisk nivå i varje kommun/stadsdelsförvaltning Genom överenskommelse beslutat på annat sätt ange vilket: Ev. kommentar: A3. Samverkande kommuner eller stadsdelsförvaltningar Skriv endast namn på kommunen eller stadsdelsförvaltningen, t.ex. Borås (inte Borås Stad). Fyll på om det finns fler kommuner eller stadsdelsförvaltningar som samverkar. Samverkande kommuner/stadsdelsförvaltningar (om någon) Kommunens eller stadsdelsförvaltningens namn Vallentuna Kontaktperson David Matscheck (namn) (e post) Ev. kommentar: B. Sökt belopp Fyll endast siffror, t.ex (inga andra tecken). 0 kronor B1. Utbetalningsuppgifter för beviljade utvecklingsmedel för år 2012 Utbetalning till sökande kommuns plusgiro (nnnnnn n) eller bankgiro Ev. märkning på utbetalningen: (nnnn nnnn) Blankett utvecklingsmedel 2012 Grunduppgifter 3

181 Dnr 12341/2012 II. Utvecklingsområden I blanketten finns tre utvecklingsområden: Förutsättningar för en fungerande verksamhet Upptäckt, bedömning och uppföljning Stöd, skydd och behandling För mer information om utvecklingsområden, se anvisningar. Utvecklingsområde 1. Förutsättningar för en fungerande verksamhet Utvecklingsområdet handlar om vilka förutsättningar som finns för ett systematiskt arbete kring våldsutsatthet inom hela organisationen. 1. Nuläge* Ange uppgifter om hur situationen ser ut just när ni ansöker. Om ni ansöker tillsammans med flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar, ska samtliga ange uppgifter var för sig. 1a. Vilka uppgifter har socialtjänsten om omfattningen av våld i nära relationer inom hela kommunen? Sätt ett eller flera kryss. Observera att uppgifterna ska vara uppdaterade under 2011, i annat fall sätt ett kryss under svarsalternativet Inget av ovanstående Uppgifter om antalet våldsutsatta kvinnor ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet barn som har bevittnat våld ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet barn som själva har utsatts för våld ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet våldsutövare ange hur många totalt: (siffror) Inget av ovanstående Ev. kommentar: 1b. Vilka uppgifter har ni om omfattningen av våld bland enskilda som varit i kontakt med socialtjänsten? Sätt ett eller flera kryss. Observera att uppgifterna ska vara uppdaterade under 2011, i annat fall sätt ett kryss under svarsalternativet Inget av ovanstående Uppgifter om antalet våldsutsatta kvinnor ange hur många totalt: 77 (siffror) Uppgifter om antalet barn som har bevittnat våld ange hur många totalt: 70 (siffror) Uppgifter om antalet barn som själva har utsatts för våld ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet våldsutövare ange hur många totalt: 34 (siffror) Inget av ovanstående Ev. kommentar: När det gäller barn som själva har utsatts för våld medverkar Vallentuna i Barnahus Södra Roslagen som är en samverkansverksamhet mellan socialtjänsten i fem kommunen, Roslagens polismästardistrikt och Norrorts åklagarkammare. Endast en del av ärenden rörande utsatta barn tas dock till barnahuset. 1c. Har ni en gällande handlingsplan, beslutad på politisk nivå, som gäller för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer? Sätt ett kryss. Ja ange på vilken politisk nivå handlingsplanen har beslutats: Socialnämnden Nej Ev. kommentar: 1d. Om ni har svarat ja i 1c, är planen utformad i enlighet med SOSFS 2009:22, Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld? Ja Nej 1e. Vilka externa aktörer samverkar socialtjänsten regelbundet med när det gäller våld i nära relationer? Sätt ett eller flera kryss. Polis Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 1 4

182 Dnr 12341/2012 Hälso- och sjukvård Skola Ideella föreningar ange vilka: Kvinnojouren i Vallentuna Andra ange vilka: ATV-Täby Ev. kommentarer: 1f. Om ni har satt kryss för ideella föreningar i 1e, har ni ingått skriftligt avtal med den ideella föreningen när den på uppdrag av socialnämnden genomför insatser enligt socialtjänstlagen? Sätt ett kryss. Ja Nej Ev. kommentarer: Gäller enskilda placeringar i skyddat boende. 1.g. Finns samverkan inom socialtjänsten inom området våld i nära relationer? Ja Nej Ev. kommentarer Om ja, ange vilka: Myndighetsgrupperna försörjningsstöd, missbruk, socialpsykiatri, barn- och ungdom, familjerätt samt äldre- och funktionsnedsättning och utförarverksamhet inom barn- och ungdom samt vuxna missbruk. Pågående projekt för att utveckla arbetet inkl. samverkan mellan myndighets- och utförarfunktioner inom verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning. 1h. Har ni inrättat en särskild samordningsfunktion för kommunens arbete inom området (t.ex. kvinnofridssamordnare)? Sätt ett kryss. Ja Nej Ev. kommentarer: Ingår i utredartjänst inom socialförvaltningens avdelning för verksamhetsstöd och kvalité. 2. Ansökan för utvecklingsområdet Förutsättningar för en fungerande verksamhet Om ni har svarat Inget av ovanstående i 1a och 1b ska ni visa att ni har, eller håller på att utveckla, kunskap om omfattningen av våld inom nära relationer inom kommunen om ni tänkt ansöka om medel för Socialstyrelsen kommer att prioritera ansökningar från kommuner som har skaffat sig sådan kunskap i samband med fördelningen av medel Problem och mål Om ni söker om medel under detta utvecklingsområde, beskriv problem och mål här. 2.1a. Vilket problem har ni tänkt lösa med åtgärder inom utvecklingsområdet (t.ex. Kommunen saknar i dag kunskap om omfattningen av våld i nära relationer inom kommunen )? Beskriv kort: Kommunen saknar kunskap om antalet äldre personer och personer med funktionsnedsättning som är utsatta för våld. Endast några enstaka från dessa grupper visas i socialtjänstens befintliga statistik vilket tyder på att det finns ett betydande mörkertal. Kompetensutveckling och gruppverksamhet (se punkt 2.2.5) syftar till upptäckt och bättre rapportering. 2.1b. Vilket mål (positiv förändring på problemet) vill ni uppfylla inom 3 5 år med åtgärderna nedan (t.ex. Kommunen ska kontinuerligt kartlägga omfattningen av våld med uppgifter från polis, hälsooch sjukvård, ideella föreningar och alla berörda avdelningar inom kommunen )? Beskriv kort: Kartläggning ska leda till fullständig redovisning av vilka äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning i kommunen som utsatts för våld. Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 1 5

183 2.2. Åtgärder Dnr 12341/2012 En förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna bevilja vidare finansiering efter 2012, är att ni genomför de åtgärder som ni får utvecklingsmedel för enligt plan, eller enligt en reviderad plan. Planen ska ni redovisa senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen bestämmer. Om ni söker om medel under detta utvecklingsområde, kryssa för varje åtgärd ni söker medel för och beskriv åtgärderna. Ange vilket resultat ni förväntar er av planerade åtgärder och aktiviteter under Kartläggning av omfattningen av våld i nära relationer i kommunen eller stadsdelsförvaltningen 2.2.1a. Ange vad kartläggningen omfattar, vilka grupper kartläggningen kommer att omfatta och om ni planerar några särskilda åtgärder för att få kunskap om omfattningen (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) Äldre och personer med funktionsnedsättning 2.2.1b. Från vilka externa aktörer kommer ni att hämta uppgifter när ni gör kartläggningen? Sätt ett eller flera kryss. Hälso- och sjukvård Polis Skola Ideella föreningar ange vilka: Andra vilka: 2.2.1c. När ska kartläggningen vara klar? (åååå-mm) 2.2.1d. Hur ofta planerar ni att kartlägga omfattningen av våld i nära relationer i fortsättningen? Sätt ett kryss: Minst en gång per år ange hur ofta: En gång/år Mer sällan ange hur ofta: Ev. kommentar: 2.2.1e. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. Enkät har utförts inom socialtjänsten ): Enkät har utförts inom socialtjänsten f. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd? kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi Handlingsplan för kommunens arbete med våldsutsatta kvinnor sam barn som bevittnat våld En förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna bevilja utvecklingsmedel från och med 2013, är att det finns en handlingsplan enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) för kommunens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Handlingsplanen ska vara beslutad på politisk nivå a. På vilken politisk nivå kommer handlingsplanen att beslutas? Sätt ett kryss. Kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller motsvarande Socialnämnd eller motsvarande Annan nivå ange vilken: Ev. kommentar: 2.2.2b. När ska handlingsplanen vara klar? (åååå-mm) 2.2.2c. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. Styrgrupp och arbetsgrupp har utpekats med representanter från avdelningarna a, b, c och d ): d. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd? bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi kronor (skriv Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 1 6

184 Dnr 12341/ Samverkan med andra samhällsorgan och organisationer 2.2.3a. Vilka samhällsorgan och organisationer planerar ni att samverka med? Sätt ett eller flera kryss. Polis Hälso- och sjukvård Skola Ideella föreningar ange vilka: Andra ange vilka: 2.2.3b Hur kommer ni att reglera samverkan? Genom en överenskommelse beslutad på politisk nivå i varje kommun Genom överenskommelse beslutat på annat sätt ange vilken: Ev. kommentar: 2.2.3c. Beskriv kort vad ni planerar att samverka om och hur samverkan ska gå till (t.ex. Vi kommer att samverka med polisen om riskbedömningar i enskilda ärenden. ): 2.2.3d. När ska ni ha börjat samverka enligt 2.2.3b? (åååå-mm) 2.2.3e. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. Vi har ingått avtal med de ideella föreningarna X och Y om att genomföra insatser enligt socialtjänstlagen ): 2.2.3f. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd? kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi Inrättande av en samordningsfunktion för kommunens arbete mot våld i nära relationer (t.ex. kvinnofridssamordnare eller liknande) 2.2.4a. Beskriv kort funktionens uppdrag och vilka delar av socialtjänsten som ska samordnas (t.ex. Stöd för evidensbaserad praktik ): 2.2.4b. När ska samordningsfunktionen vara i gång? (åååå-mm) 2.2.4c. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. Samordningsfunktionen har arbetat fram en gemensam rutin för samverkan i enskilda ärenden för hela socialnämndens förvaltning ): 2.2.4d. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd? kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi Kompetensutveckling inom området våld i nära relationer Eftersom länsstyrelserna kommer att erbjuda kunskaps- och metodstöd, kommer Socialstyrelsen att vara återhållsam med utvecklingsmedel för utbildningsinsatser. Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 1 7

185 Dnr 12341/ a. Planerar ni några utbildningsinsatser? Beskriv dem, vilka grupper utbildningen ska ge kunskap om samt vilka som ska gå utbildningen (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) Fördjupande interna seminarier för personal som arbetar med äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning b. Kommer ni att genomföra utbildningen tillsammans med någon extern partner? Sätt ett kryss. Ja ange vilken: Nej Ev. kommentar: Vi samarbetar idag med ATV-Täby och med Länsstyrelsen i Stockholms län. Vi använder även material från Bräcke Diakoni. Dessa resurser samt t.ex. Socialstyrelsens handbok "Våld" utnyttjas till att forma seminarier efter varje grupps specifika behov c. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 t.ex. Personalenheten har utpekat en handläggare som ska ansvara för kompetensutveckling mot våld i nära relationer inom hela socialnämndens verksamhet ): Grundkunskaper om våld mot äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning ska finnas hos personal inom varje av socialtjänstens verksamheter möter kvinnor från dessa målgrupper d. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd? kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi. Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 1 8

186 Dnr 12341/ Andra åtgärder ange benämning: (t.ex. Inrättande av en funktion för regelbunden kartläggning ) 2.2.6a. Planerar ni andra åtgärder? Beskriv dem, vilka grupper de är riktade till, och ange eventuella samarbetsparter (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) 2.2.6d. När ska åtgärden eller åtgärderna vara i gång? (åååå-mm) (åååå-mm) 2.2.6e. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. Vi har genomfört en enkät om fråga X med N antal respondenter inom socialtjänsten ): 2.2.6g. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd? kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi. Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 1 9

187 Dnr 12341/2012 Utvecklingsområde 2. Upptäckt, bedömning och uppföljning Detta utvecklingsområde handlar om personalens arbetssätt och verktyg för att upptäcka, bedöma och följa upp våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld, barn som själva är utsatta för våld samt våldsutövare. För definitioner av standardiserade bedömningsmetoder och metoder, läs anvisningarna. 3. Nuläge* Ange uppgifter om hur situationen ser ut just när ni ansöker. Om ni ansöker tillsammans med flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar, ska samtliga ange uppgifter var för sig. 3a. Har ni skriftliga rutiner eller liknande för socialtjänstens arbete med att upptäcka, bedöma eller följa upp inom området våld i nära relationer? Sätt ett eller flera kryss. Uppsökande arbete Identifiering av våldsutsatta kvinnor Identifiering av barn som har bevittnat våld Identifiering av barn som själva utsätts för våld Identifiering av våldsutövare Bedömning av behov av stöd och hjälp Dokumentation av ansökan, anmälan, förhandsbedömning, utredning m.m. Utredning av enskilda ärenden Förhandsbedömning och utredning av barn som har bevittnat våld Ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge där det finns uppgifter om våld Uppföljning av enskilda som har fått stödinsatser Annat ange vad: Säkerhetsplanering, skyddat identitet Ev. kommentar: 3c. Använder ni några standardiserade bedömningsmetoder i arbetet med att upptäcka, bedöma eller följa upp inom området våld i nära relationer? Ja Nej Ev. kommentar: 3d. Om ni svarade ja i 3.c., vilka standardiserade bedömningsmetoder använder ni? Standardiserade bedömningsmetoder för identifiering av våld ange vilka: Standardiserade bedömningsmetoder för bedömning av behov ange vilka: Standardiserade bedömningsmetoder för riskbedömning ange vilka: Standardiserade bedömningsmetoder för uppföljning av insatser ange vilka: Övriga standardiserade bedömningsmetoder ange vilka: ASI, ADAD. Utredningsmodellen BBIC. Intervjumanual hedersrelaterat våld. Ev. kommentar: Har utarbetat egen frågeuide för upptäckt av våld i nära relationer. 3e. Har kommunen gällande information om var och hur en enskild person i nuläget kan få stöd och hjälp vid våld i nära relationer? Sätt ett kryss. Ja ange i vilka former (t.ex. Webbplatsen ): Kommunens webbplats, informationsfoldrar Nej Ev. kommentar: Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 3 10

188 Dnr 12341/ Ansökan för utvecklingsområdet Upptäckt, bedömning och uppföljning 4.1. Problem och mål Om ni ansöker om medel under detta utvecklingsområde ska ni beskriva problem och mål här. 4.1a. Vilket problem vill ni lösa med åtgärder inom utvecklingsområdet (t.ex. Socialtjänsten saknar rutiner för att identifiera våld våldsutsatthet i vissa verksamheter ) Beskriv kort: Socialtjänstens saknar specifika rutiner för att identifiera våldsutsatthet i verksamheter som möter äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning, eller så här rutinerna mycket nya och behöver följas upp. 4.1b. Vilket mål (positiv förändring på problemet) avser ni att uppfylla inom 3 5 år med åtgärderna (t.ex. Socialtjänsten ska ha skriftliga rutiner för hur våld skall identifieras inom olika målgrupper )? Beskriv kort: Socialtjänsten ska ha skriftliga rutiner för hur våld skall identifieras inom verksamheter för äldre och funktionsnedsättning. Rutinerna skall vara kända och förankrade hos personalen i varje verksamhet Åtgärder En förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna bevilja vidare finansiering efter 2012, är att ni genomför de åtgärder som ni får utvecklingsmedel för enligt plan, eller enligt en reviderad plan. Ni ska redovisa arbetet senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen bestämmer. Om ni söker medel under detta utvecklingsområde ska ni kryssa för varje åtgärd som ni ansöker om medel för. Fyll också i övriga uppgifter om varje åtgärd. Ange vilka resultat ni förväntar er av de planerade åtgärderna eller aktiviteterna för den period medlen avser Rutiner för socialtjänstens arbete med enskilda och grupper Åtgärden kan omfatta att ta fram nya rutiner eller revidera befintliga 4.2.1a. Inom vilka områden söker ni utvecklingsmedel för att utveckla rutiner? Sätt ett eller flera kryss och ange när ni planerar att införa rutinen. Uppsökande arbete (åååå-mm) Identifiering av våldsutsatta kvinnor (åååå-mm) Identifiering av barn som har bevittnat våld (åååå-mm) Identifiering av barn som själva har utsatts för våld (åååå-mm) Identifiering av våldsutövare (åååå-mm) Bedömning av behov av stöd och hjälp (åååå-mm) Dokumentation av ansökan, anmälan, förhandsbedömning, utredning m.m. (åååå-mm) Utredning av enskilda ärenden där stödinsatser getts (åååå-mm) Förhandsbedömning och utredning av barn som har bevittnat våld (åååå-mm) Förhandsbedömning och utredning av barn som själva utsatts för våld Ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge där det finns uppgifter om våld (ååååmm) Uppföljning av enskilda som har fått stödinsatser (åååå-mm) Annat ange vad: Ev. kommentar: 4.2.1b. Ange för vilka grupper ni utvecklar dessa rutiner (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) Äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning 4.2.1c. Kommer ni att använda era rutiner tillsammans med någon extern partner? Sätt ett kryss. Ja ange vilken eller vilka: Hälso- och sjukvården, kvinnojouren Nej Ev. kommentar: Genom befintliga samverkansfora, t.ex. samverkansgruppen för kvinnofrid, samverkansgruppen för psykiatri och socialpsykiatri. Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 3 11

189 Dnr 12341/ d. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. Vi har beslutat om nya rutiner för att upptäcka våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ): Samtliga verksamheter ska ha en egen handlingsplan och rutiner för hantering upptäckt, bedömning och uppföljning av våld e. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012 för denna åtgärd: kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi Standardiserade bedömningsmetoder för upptäckt, bedömning och uppföljning 4.2.2a. Inom vilka områden söker ni utvecklingsmedel för att använda standardiserade bedömningsmetoder? Sätt ett eller flera kryss och ange när ni planerar att införa dessa. Identifiering av våldsutsatta kvinnor (åååå-mm) Identifiering av barn som har bevittnat våld (åååå-mm) Identifiering av barn som själva har utsatts för våld (åååå-mm) Identifiering av våldsutövare (åååå-mm) Bedömning av behov av stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor (åååå-mm) Bedömning av behov av stöd och hjälp hos barn som har bevittnat våld (åååå-mm) Bedömning av behov av stöd och hjälp hos barn som själva utsatts för våld (åååå-mm) Bedömning av stöd och hjälp till våldsutövare Bedömningar av risk för fortsatt utsatthet (åååå-mm) Ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge där det finns uppgifter om våld (åååå-mm) Uppföljning av enskilda ärenden där stödinsatser getts (åååå-mm) Annat ange vad: Ev. kommentar: 4.2.1c. Vilka grupper avser ni använda dessa standardiserade bedömningsmetoder för (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) 4.2.2d. Kommer ni att genomföra åtgärden tillsammans med någon extern partner? Sätt ett kryss. Ja ange vilken: Nej Ev. kommentar: 4.2.2e. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. socialtjänsten har börjat använda en standardiserad bedömningsmetod för riskbedömningar) f. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd: bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi. kronor (skriv Information om var den enskilde kan få stöd och hjälp 4.2.3a. För vilken eller vilka kategorier söker ni utvecklingsmedel för att se till att information om stöd och hjälp i samband med våld i nära relation når följande grupp/er? Sätt ett eller flera kryss. Allmänheten Våldsutsatta kvinnor inklusive flickor under 18 år Barn som bevittnat våld Barn som själva har utsatts för våld av närstående Våldsutövare Särskilda grupper i särskilt anpassad form ange vilka grupper (t.ex. våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund ): våldsutsatta äldre kvinnor och kvinnor i beroendeställning Berörda professioner, vårdgivare eller liknande ange vilka: Berörda samhällsorgan och organisationer ange vilka: Andra ange vilka: 4.2.3b. Vilken information planerar ni att producera? Beskriv kort (t.ex. broschyrer att lägga ut på Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 3 12

190 vårdcentraler ): Broschyrer att lägga ut på egna verksamheter och hos hälso- och sjukvårdsverksamheter, bl.a. lättläst material. Lättläst material på kommunens hemsida. Dnr 12341/ c. Kommer ni att genomföra åtgärden tillsammans med någon extern partner? Sätt ett kryss. Ja ange vilken: Nej Ev. kommentar: Ev. hjälp från Bräcke Diakoni 4.2.3d. När ska ni ha producerat informationen? (åååå-mm) 4.2.3e. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. en folder på ryska i N exemplar har spritts till N övernattningsställen ): Anpassad information för äldre personer och lättläst information för personer med funktionsnedsättning ska finnas på kommunens hemsida. En folder för äldre personer och en folder för personer med funktionsnedsättning ska spridas på kommunens verksamheter och på hälso- och sjukvård verksamheter i kommunen f. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd: kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi Andra åtgärder ange benämning: 4.2.4a. Söker ni utvecklingsmedel för andra åtgärder? Beskriv kort själva åtgärderna, vilka grupper ni riktar åtgärderna mot och ange också om eventuella samarbetsparter (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) 4.2.4b. När ska åtgärden eller åtgärderna vara i gång? (åååå-mm) (åååå-mm) 4.2.4c. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. Vi har anställt en person som tidigare varit utsatt för våld, som ska fungera som konsult i ärenden om våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund från samma region ): 4.2.4d. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd: kronor (siffror) för in i kostnadsplanen under Ekonomi. Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 3 13

191 Utvecklingsområde 3. Stöd, skydd och behandling Detta utvecklingsområde handlar om stöd och hjälpinsatser till enskilda. 5. Nuläge* Dnr 12341/2012 Ange uppgifter om hur situationen ser ut just när ni ansöker. Om ni ansöker tillsammans med flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar, ska samtliga ange uppgifter var för sig. 5a. Vilka stöd- och hjälpinsatser erbjuder socialtjänsten? Sätt ett eller flera kryss på vänster sida för verksamhet. Sätt också ett eller flera kryss på höger sida för kommunal, ideell eller privat utförare. Verksamhet Kommunal Ideell Privat Akut hjälp utanför kontorstid Råd, stöd och information Tillfälligt boende antal platser: (siffror) Samtalsstöd Gruppsamtal Arbete med den enskilde personens nätverk Hjälp att skaffa permanent boende Hjälp vid kontakt med andra myndigheter Förmedling av kontakt med frivilligorganisationer Familjerådgivning Familjepedagogiska insatser, föräldrastöd Kontaktperson Behandling för våldsutövare Annat stöd ange vilket: Ev. kommentar: Skyddat boende erbjuds vid behov genom kvinnojourverksamheter i närliggande kommuner. 5b. Ange vilka grupper ni genomför de här stödinsatserna för (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) 5c. Använder ni idag några metoder i arbetet med stöd, skydd och behandling? Ja ange vilken:atv genom ATV-Täby. Nej Ev. kommentar: Punkt 5b (går ej att skriva in på rätt plats): Kvinnor som är eller har varit utsatta för våld av närstående, barn som bevittnat våld av närstående vuxna, barn som är utsatta för våld av närstående, personer som utövar våld mot närstående. 6. Ansökan för utvecklingsområdet Stöd, skydd och behandling Ni kan ansöka om utvecklingsmedel för att utveckla innehåll och kapacitet inom nya och befintliga stödinsatser och behandlingsinsatser Problem och mål Om ni ansöker om medel under detta utvecklingsområde, beskriv problem och mål här. 6.1a. Vilket problem vill ni lösa med åtgärder inom utvecklingsområdet (t.ex. Kommunen erbjuder inte stödinsatser till alla barn som behöver det )? Beskriv kort: 6.1b. Vilket mål (positiv förändring på problemet) avser ni att uppfylla inom 3 5 år genom åtgärderna (t.ex. Kommunen ska upptäcka och erbjuda lämpligt stöd till alla barn vars vårdnadshavare kommer i kontakt med polis, hälso- och sjukvård, socialtjänst eller någon annan kommunal omsorg )? Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 4 14

192 Beskriv kort: Dnr 12341/ Åtgärder En förutsättning för att Socialstyrelsen ska kunna bevilja vidare finansiering efter 2012, är att ni genomför de åtgärder som ni får utvecklingsmedel för enligt plan, eller enligt en reviderad plan. Ni ska redovisa arbetet senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen bestämmer (se anvisningarna vid punkt 13). Om ni söker medel under detta utvecklingsområde ska ni kryssa för varje åtgärd som ni ansöker om medel för. Fyll också i övriga uppgifter om varje åtgärd. Ange vilka resultat ni förväntar er av planerade åtgärderna eller aktiviteterna under Nya tillfälliga boendeplatser Nya boendeplatser kan vara inom ett nytt eller ett befintligt boende a. Söker ni utvecklingsmedel för att utveckla nya tillfälliga boendeplatser? Ja Nej 6.2.1b. För vilken/a grupper? Ange vilken/a (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) 6.2.1c. Kommer boendeplatserna vara anpassade för någon särskild grupp, se ovan? Ja Nej Om ja, ange vilken särskild grupp eller grupper här d. Kommer ni att inrätta de nya boendeplatserna tillsammans med någon extern partner? Sätt ett kryss. Ja ange vilken: Nej Ev. kommentar: 6.2.1e. När ska de nya boendeplatserna vara klara? (åååå-mm) 6.2.1f. Om ni räknar med de nya boendeplatserna, hur många boendeplatser kommer ni att ha sammanlagt tolv månader efter att vi eventuellt beviljat er medel? Ange antal boendeplatser: (skriv bara siffror) Ev. kommentar: g. Ange förväntade resultat under 2012 (t.ex. Kontrakt har ingåtts med fastighetsbolaget X ) 6.2.1h. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd: bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi. kronor (skriv Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 4 15

193 Stödinsatser för våldsutsatta kvinnor Dnr 12341/ a. Söker ni utvecklingsmedel till att utveckla nya eller befintliga stödinsatser? Sätt ett kryss. Ja Nej b Om ja sätt kryss för vilken/a Vi planerar att införa en eller flera nya stödinsatser Vi planerar att utveckla en eller flera befintliga stödinsatser 6.2.2c. Ange vilka grupper ni planerar att utveckla dessa stödinsatser för (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) 6.2.2d. Omfattar ovanstående stödinsatser någon metod (strukturerad och replikerbar)? Ja ange vilken:v.i.p. metoden från Bräcke Diakoni Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Nej Ev. kommentar: 6.2.2e. Kommer ni att genomföra stödinsatserna tillsammans med någon extern partner? Sätt ett kryss. Ja ange vilken: Bräcke Diakoni Nej Ev. kommentar: Fyra gruppledare utbildas genom Bräcke Diakoni f. När ska stödinsatserna vara i gång? (åååå-mm) 6.2.2g. Ange vilka resultat ni förväntar er av insatserna under 2012 (t.ex. en grupp på 10 kvinnor har genomgått N samtal enligt metod Y ): 2 grupper av 6-8 personer har genomgått gruppsamtal enligt V.I.P. metoden h. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd: kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi. Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 4 16

194 Stödinsatser för barn inom området våld i nära relationer 6.2.3a. Söker ni utvecklingsmedel till att förbättra nya eller befintliga stödinsatser? Sätt ett kryss. Ja Nej b Om ja sätt kryss för vilken/a Vi planerar att utveckla en eller flera nya stödinsatser Vi planerar att utveckla en eller flera befintliga stödinsatser Dnr 12341/ c. Ange vilka grupper av barn ni planerar att utveckla dessa stödinsatser för (läs i anvisningarna under regeringens mål på sidan 4 för mer information om grupper) 6.2.3d. Omfattar insatserna råd och stöd till föräldrar och andra närstående utifrån barnets behov? Ja ange vilken Nej Ev. kommentar: 6.2.3e. Omfattar ovanstående stödinsatser någon metod (strukturerad och replikerbar)? Ja ange vilken Nej Ev. kommentar: 6.2.3f. Kommer ni att genomföra stödinsatserna tillsammans med någon extern partner? Sätt ett kryss. Ja ange vilken: Nej Ev. kommentar: 6.2.3g. När ska stödinsatserna vara i gång? (åååå-mm) 6.2.3h. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. 10 barn har fått gruppsamtal enligt metod Z ): 6.2.3i. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd: bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi. kronor (skriv Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 4 17

195 Behandlingsinsatser för våldsutövare Dnr 12341/ a. Söker ni utvecklingsmedel till att införa nya eller utveckla befintliga behandlingsinsatser för våldsutövare? Sätt ett kryss. Ja Nej 6.2.4b. Om ja sätt kryss för vilken/a Vi planerar att införa en eller flera nya stödinsatser Vi planerar att utveckla en eller flera befintliga stödinsatser 6.2.4c. Ange vilka behandlingsinsatser ni planerar att införa eller utveckla och när dessa beräknas vara igång (åååå-mm) (åååå-mm) (åååå-mm) (åååå-mm) 6.2.4d. Ange vilka grupper av våldsutövare ni planerar dessa behandlingsinsatser för (t.ex. våldsutövare med barn) 6.2.4e. Omfattar ovanståendebehandlingsinsatser någon metod (strukturerad och replikerbar)? Ja ange vilken (t.ex. Alternativ till våld, ATV ): Nej Ev. kommentar: 6.2.4f. Omfattar insatserna behandling av våldsutövare utifrån barnets behov? Ja ange vilka: Nej Ev. kommentar: 6.2.4g. Kommer ni att genomföra insatserna tillsammans med någon extern partner? Sätt ett kryss. Ja ange vilken: Nej Ev. kommentar: 6.2.4h. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. 10 män har fått behandling enligt metod Y ): 6.2.4i. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012, för denna åtgärd: bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi. kronor (skriv Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 4 18

196 Andra åtgärder ange benämning: Dnr 12341/ a. Söker ni utvecklingsmedel för andra åtgärder? Beskriv åtgärderna kort, vilka grupper ni riktar åtgärderna mot och ange också eventuella samarbetsparter b. När ska åtgärden eller åtgärderna vara i gång? (åååå-mm) 6.2.5c. Ange vilka resultat ni förväntar er under 2012 (t.ex. Socialtjänsten har anställt en socionom med romsk bakgrund ): 6.2.5d. Vad är den förväntade totala kostnaden under 2012 under 2012, för denna åtgärd: kronor (skriv bara siffror). För in beloppet i kostnadsplanen under Ekonomi. Blankett utvecklingsmedel 2012 Utvecklingsområde 4 19

197 III. Ekonomi* Dnr 12341/2012 Om ni ansöker tillsammans med andra kommuner eller stadsdelsförvaltningar ska ni ange sammantagna uppgifter för alla. Fyll endast i siffror, t.ex (inga bokstäver eller andra tecken). C. Budget C.1. Den totala summan för planerad finansiering i C.1, planerade kostnader i C.2 samt kostnadstyper i C.3 måste överensstämma. Ange samma summa på varje ställe. Kontrollera att varje summa stämmer. Finansieringsplan Ange er planerade finansiering för hela ansökan. Fyll i det sökta beloppet utvecklingsmedel för år 2012, samma belopp som ni angav i B. Ange också egna medel och övriga medel som ingår i finansieringsplanen. Fyll i siffran 0 om sådana medel inte finns med i finansieringsplanen. Planerad finansiering av de åtgärder ansökan avser Budget 2012 Sökta utvecklingsmedel år 2012, samma belopp som i B Disponibla utvecklingsmedel från tidigare år (om det finns) ange vilket eller vilka år: Medel från sökande kommun samt eventuella medsökande kommuner eller stadsdelar Sökta eller beviljade medel från övriga parter ange vilka parter: Övriga medel ange benämning: Total summa planerad finansiering C.2. Kostnadsplan kronor 0 kronor kronor 0 kronor kronor kronor Fyll i nummer och förväntade kostnader för varje åtgärd som er ansökan avser, de samma belopp som ni angav för respektive åtgärd i utvecklingsområdena 1 5. Planerade kostnader för de åtgärder ansökan avser Budget 2012 Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer Åtgärd nummer kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor Blankett utvecklingsmedel 2012 III. Ekonomi 20

198 Planerade kostnader för de åtgärder ansökan avser Budget 2012 Total summa för planerade kostnader kronor C.3. Totala kostnader fördelade på kostnadstyper Uppskatta hur den totala summan planerade kostnader i C.2 kommer att fördelas mellan kostnadstyperna här nedan. Fyll i siffran 0 om kostnadstypen inte kommer att finnas med. Planerade kostnader för de åtgärder ansökan avser Budget 2012 Lönekostnader inklusive sociala avgifter Antal årsarbetskrafter: 1 (siffror) Lokalhyra kronor kronor Inventarier, utrustning kronor Kontorsmaterial, telefon, etc. kronor Resor kronor Kost och logi kronor Köpta tjänster, material, hyrd utrustning Utvärdering kronor kronor Övriga kostnader benämning: Utbildning och vikariekostnader kronor Summa planerade kostnader kronor D. Kommunens övriga medel inom området våld i nära relationer Dnr 12341/2012 Beviljade medel får inte användas för att betala verksamhets- eller föreningsbidrag till ideella föreningar. Uppskatta kommunens, alternativt samtliga kommuners, övriga resurser för arbete inom området våld i nära relationer. Fyll i både utfall 2011 och budget Räkna inte med sökt belopp i punkt B, eller kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Kommunens övriga medel inom området Utfall 2011 Budget 2012 Verksamhetsstöd, föreningsbidrag eller liknande till ideella föreningar som är verksamma inom området ange antal bidrag: 2 (skriv bara siffror) kronor kronor Benämning: ATV-Täby kronor kronor Benämning: Kvinnofridssamordnare (20%) kronor kronor Benämning: Barnahuset Södra Roslagen kronor kronor Summa kommunens övriga medel inom området kronor kronor Blankett utvecklingsmedel 2012 III. Ekonomi 21

199 Dnr 12341/2012 IV. Underskrifter och bilagor* E. Bilagor En förutsättning för att ni ska få utvecklingsmedel är att ni har förankrat utvecklingsarbetet hos kommunens eller stadsdelsförvaltningens politiska ledning. Kryssa i vad ni bifogat i tabellen här nedan. Bifoga kopia av protokoll från socialnämnden eller liknande för att visa att ansökan är förankrad i ett politiskt beslut. Om ni ansöker tillsammans med andra ska ni även bifoga ett protokoll från varje medsökande kommun. Dokumentation Kopia av protokoll från socialnämnd eller liknande som visar att ansökan är förankrad i politiskt beslut. Om ni inte har någon sådan dokumentation, ska ni i stället ange här när Socialstyrelsen kommer att få dokumenten. Vi måste ha fått dem senast den 21 juni (åååå-mm-dd). Benämning: Benämning: Benämning: Kryss F. Övrig information till Socialstyrelsen Det arbete som vi söker medel till har påbörjats under med stöd av medel som fördelats av Länsstyrelsen i Stockholms län. Vi har hittills haft två introduktionsföreläsningar för personal inom verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning och har påbörjat arbetet med att upprätta såväl nämndövergripande rutiner som särskilda rutiner för respektive verksamhet. Denna ansökan avser medel för att fullfölja och fördjupa detta arbete. Dessutom vill vi breda arbetet genom att söka nå kvinnor som inte ännu är aktuella inom socialtjänstens verksamhet, t.ex. kvinnor i åldern år som bor i eget boende och som inte har hemtjänst. G. Rapportering Rapportera hur ni har använt beviljade utvecklingsmedel för år 2012 senast vid den tidpunkt som Socialstyrelsen bestämmer (se anvisningarna). Skicka in era reviderade planer till Socialstyrelsen så snart som möjligt om ni ändrar planerna ni har beskrivit i ansökan. En förutsättning för att få vidare finansiering efter 2012 är att ni genomför de åtgärder som ni fått utvecklingsmedel för enligt plan, eller enligt en reviderad plan. Ni ska redovisa arbetet för Socialstyrelsen i tid. H. Delta i utbildningsaktiviteter som länsstyrelsen erbjuder Socialstyrelsen prioriterar de kommuner som vill delta i länsstyrelsernas utbildningar under i vår bedömning av ansökningar. Sätt kryss här om ni vill delta i utbildningar. Ja, vi förklarar oss villiga att delta. (Om ni ansöker tillsammans med andra kommuner eller stadsdelsförvaltningar, gäller detta samtliga). I. Underskrifter Utvecklingsarbetet måste vara förankrat hos förvaltningens ledning för att ni ska kunna få utvecklingsmedel. Behörig företrädare för kommunens eller stadsdelens förvaltning undertecknar ansökan. Den underskrivna ansökan ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 25 maj Blankett utvecklingsmedel 2012 IV. Underskrift och bilagor 22

200 Dnr 12341/2012 Behörig företrädare i kommunens förvaltning Ort: Vallentuna Datum: Avdelning e.d.: Avdelning för verksamhetsstöd och kvalité Befattning Avdelningschef Underskrift. Namnförtydligande: Helena Åhman Blankett utvecklingsmedel 2012 IV. Underskrift och bilagor 23

201 Ärende 15

202

203 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR SN ANNA LÖWING SID 1/1 NÄMNDSEKRETERARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Val av personuppgiftsombud för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att utse Anna Löwing, nämndsekreterare, till personuppgiftsombud för socialnämnden jämte Dan Gustafsson, teknisk chefsamordnare. Ärendet i korthet Socialnämnden som är personuppgiftsansvarig utser personuppgiftsombud enligt Personuppgiftslagen om anmälningsskyldighet. Nämnden har rätt att utse så många personuppgiftsombud de önskar. Kommunstyrelsens kansli rekommenderar dock att nämndsekreteraren alltid är personuppgiftsombud för respektive nämnd. Handlingar 1. Val av personuppgiftsombud för socialnämnden Inga-Lill Björklund Socialchef Ska expedieras till: Akten Dan Gustafsson VALLENTUNA TFN FAX

204

205 Ärende 16

206

207 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN DAVID MATSCHECK SID 1/2 UTREDARE 08/ SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Förordnande att besluta om polishandräckning Förslag till beslut Socailnämnden förordnar följande personer att besluta om polishandräckning enligt 43 2 p LVU: Gunnel Orselius-Dahl, ordförande socialnämnden och sociala utskottet Marie-Louise Löwenbäck, vice-ordförande socialnämnden och sociala utskottet Anita Frost Ek, ledamot sociala utskottet Ulf Lundström, ledamot sociala utskottet Tomas Lorsell, ledamot sociala utskottet Monika Fernlund, avdelningschef Karin Peters, avdelningschef Helena Åhman, avdelningschef Malin Winge, enhetschef barn och ungdom Anne Egnell, enhetschef vuxna Karin Strömvall, enhetschef äldre och personer med funktionsnedsättning Annika Pettersson, samordnare barn och ungdom Maud Löfgren, samordnare barn och ungdom Malin Birking, samordnare vuxna Lotta Stensö, socialsekreterare socialjouren Monica Dreijer, socialsekreterare socialjouren Marie Håkansson, socialsekreterare socialjouren VALLENTUNA TFN FAX

208 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Anne Schwieler, socialsekreterare socialjouren Jenny Kyllergård-Hanson, socialsekreterare socialjouren Ärendet i korthet Enligt 43 2 p lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska polismyndigheten lämna biträde på begäran av socialnämnden för att efterspana och föra ett barn/ungdom till plats för verkställighet av beslutad placering. För att beslut ska kunna fattas med nödvändig skyndsamhet har nämnden möjlighet att förordna vissa ledamöter och tjänstemän att besluta om polishandräckning. Bakgrund Här kan du skriva in text Handlingar 1. Förordnande att besluta om polishandräckning Inga-Lill Björklund Socialchef Monika Fernlund Avdelningschef Ska expedieras till: Akten

209 Ärende 17

210

211 VALLENTUNA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN INGA-LILL BJÖRKLUND SOCIALCHEF INGA-LILL TJÄNSTESKRIVELSE SID 1/2 SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till svar på KSL:s skrivelse gällande länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun Ärendet i korthet En överenskommelse som reglerar betalningsansvar för äldre personer som flyttar till särskilt boende i annan kommun har funnits sedan Överenskommelsen innebär att utflyttningskommunen behåller betalningsansvaret så länge önskemål eller behov finns hos den enskilde. Överenskommelsen antogs av 22 av länets 26 kommuner. Utifrån ändrade förutsättningar samt det faktum att flera kommuner sagt upp överenskommelsen är det KSL:s uppfattning att överenskommelsen ska upphöra per den 31 december Vallentuna kommun anser att överenskommelse eller avtal behövs för att göra det ekonomiskt möjligt att vid ett fluktuerande behov kunna erbjuda platser i den egna eller i närliggande kommuner. Det är viktigt att det ekonomiska ansvaret åvilar den kommun som för närvarande inte kan erbjuda de egna kommuninvånarna plats i särskilt boende. Den kommun som för tillfället har överkapacitet ska inte drabbas av kostnader för de behov grannkommunernas för tillfället inte kan tillgodose. Bakgrund Sedan 2002 finns en länsöverenskommelse mellan länets kommuner som reglerar betalningsansvaret för äldre personer som flyttar till särskilt boende i annan kommun. Överenskommelsen innebär att utflyttningskommunen behåller betalaningsansvaret så länge önskemål eller behov hos den enskilde finns. Av länets 26 kommuner valde 22 kommuner att anta överenskommelsen. SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA BESÖK: TORGATAN 11 TFN:

212 VALLENTUNA KOMMUN SID 2/3 I och med ändrade förutsättningar samt att flera kommuner sagt upp överenskommelsen är det KSL:s sociala välfärdsberednings bedömning att överenskommelsen spelat ut sin roll i den form den har idag. Sociala välfärdsberedningens rekommendation till anslutna kommuner är att överenskommelsen ska upphöra per den 31 december KSL utreder nu intresset och förutsättningarna för samverkan som ska underlätta för äldre att flytta mellan Stockholmskommunerna. Det är Vallentuna kommuns uppfattning att en sådan överenskommelse eller avtal behövs för att göra det ekonomiskt möjligt för kommunerna att i ett fluktuerande behov av platser kunna erbjuda det i den egna eller i närliggande kommuner. Det är viktigt att det ekonomiska ansvaret åvilar den kommun som för närvarande inte kan erbjuda de egna kommuninvånarna plats i särskilt boende. Den kommun som för tillfället har överkapacitet ska inte drabbas av kostnader för de behov grannkommunernas för tillfället inte kan tillgodose. Sociala välfärdsberedningen beslutade vid sammanträde den 24 februari 2012 att uppdra åt KSL:s kansli att utreda intresset och förutsättningarna för samverkan som underlättar möjligheterna för äldre att flytta mellan kommunerna i Stockholms län. Varje kommun ansvarar för att tillhandahålla särskilda boendeformer till sina medborgare som är i behov av denna boendeform. Av naturliga orsaker varierar efterfrågan på särskilda boendeplatser över tid. För att kunna garantera tillgången till särskilda boendeplatser på lokal nivå krävs antingen (1) viss överkapacitet och/eller (2) tillgång till platser i andra kommuner. Rimligt kostnadseffektiv verksamhet (kostnad per plats och dygn) förutsätter regional samverkan gällande utbud avseende särskilda boendeplatser, något som är särskilt viktigt för mindre kommuner som saknar förutsättningar att hantera kortsikta variationer m a p (1) tillgänglighet och (2) kostnadseffektivitet. För att på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt både för den enskilda kommunens ekonomi som för samhället i övrigt är det mycket viktigt med en interkommunal samverkan. Därutöver är det viktigt att kunna erbjuda brukarna en reell möjlighet att välja det boende som på bästa sätt uppfyller de individuella behoven. Vallentuna kommun anser att en länsöverenskommelse och interkommunal samverkan är en nödvändighet för att kommunerna på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna utveckla och förbättra kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten vad avser särskilda boendeplatser. Faller länsöverenskommelsen förutsätter Vallentuna kommun att den ersätts med en annan form av överenskommelse eller avtal för att därigenom möjliggöra hållbara, kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom detta verksamhetsområde. Inga-Lill Björklund Socialchef SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA BESÖK: TORGATAN 11 TFN:

213 VALLENTUNA KOMMUN SID 3/3 Handlingar 1. Länsöverenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA BESÖK: TORGATAN 11 TFN:

214 PROMEMORIA Dnr: 2003/0042 Kansliet Gunilla Hjelm-Wahlberg Sociala välfärdsberedningen Sammanträdesdatum: Länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun Förslag till beslut Kansliet föreslår Sociala välfärdsberedningen besluta att föreslå styrelsen att rekommendera de kommuner som deltar i länsöverenskommelsen att överenskommelsen ska upphöra att gälla den 31 december Ärendebeskrivning Sedan 2002 finns en överenskommelse mellan länets kommuner som reglerar betalningsansvaret för äldre personer som önskar flytta till särskilt boende i annan kommun inom länet. Överenskommelsen innebär att utflyttningskommunen behåller betalningsansvaret så länge önskemål eller behov finns från den enskilde. Syftet med överenskommelsen var från början att underlätta flytten för den enskilde, att inflyttningskommunen skulle slippa plötsliga okända kostnader samt att överenskommelsen skulle stimulera kommunerna till etablera flera särskilda boenden. Av länets 26 kommuner valde 22 att anta överenskommelsen. Sigtuna, Solna, Upplands-Bro och Upplands Väsby deltar inte i överenskommelsen. Kansliet har genomfört två uppföljningar av överenskommelsen års uppföljning visade bland annat att över hälften av kommunerna och Stockholms stads stadsdelar hade problem att tolka överenskommelsen och att okunskapen runt överenskommelsen var stor. År 2009 ansåg tio av kommunerna att överenskommelsen inte skulle vara kvar och sju menade att den kunde vara kvar men måste i så fall anpassas till ändrade lagar. Bland Stockholms stadsdelar menade en majoritet att överenskommelsen spelat ut sin roll. Vård- och omsorgsberedningen föreslog styrelsen att rekommendera de kommuner som deltar i överenskommelsen, att överenskommelsen skulle upphöra

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (16)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (16) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (16) Plats och tid Bällstarummet, 18.30-20-30 ande Ersättare Övriga närvarande Gunnel Orselius-Dahl (FP), ordförande, Marie-Louise Löwenbeck (M), Gillis Weingarth

Läs mer

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr).

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr). November 2012 AVTAL med förslag till uppdateringar (uppdateringar angivna med understruken text, tidigare gällande text är angivna med kursiv stil) Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats

Läs mer

Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen - Vårdbo

Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilt boende inom äldreomsorgen - Vårdbo VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-09-13 DNR SN 2012.158 TERHI BERLIN SID 1/3 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilt

Läs mer

Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna, den 28 maj 2010. Gunnel Orselius-Dahl (FP) BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna, den 28 maj 2010. Gunnel Orselius-Dahl (FP) BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämnden 2010-05-25 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Bällstarummet, Kommunalhuset, Tuna torg 1, Vallentuna, tisdagen den 25 maj 2010 kl. 18.30 20.20 Gunnel Orselius-Dahl (FP), ordförande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Eva Pettersson, nämndsekreterare Monica Hammar, socialchef Lena Larsson, äldreomsorgschef Linda Tolliner, ekonom. Eva Pettersson Sekreterare

Eva Pettersson, nämndsekreterare Monica Hammar, socialchef Lena Larsson, äldreomsorgschef Linda Tolliner, ekonom. Eva Pettersson Sekreterare Socialnämnden 2011-01-24 1 (10) 6-14 PLATS OCH TID Socialkontoret, Hagfors, kl 13.00 15.00 BESLUTANDE Åsa Johansson (S), ordförande Ulla Lundh (S) Margot Carlsson (S) Thomas Pettersson (S) Gunilla Östlund

Läs mer

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 1 (15) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen kl. 13.00 15.15 Paragrafer 34-45 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare ÖVRIGA Ersättare Namn Christer Johansson

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen

Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti i särskilt boende inom äldreomsorgen VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR SN 2013.056 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje för parboendegaranti

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-03-20. Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00. 4 Månadsuppföljning t o m februari SN 13/23

Sammanträdesdatum 2013-03-20. Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00. 4 Månadsuppföljning t o m februari SN 13/23 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2013-03-20 PLATS OCH TID Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerande 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Handlingar till socialnämndens sammanträde 2012-03-27

Handlingar till socialnämndens sammanträde 2012-03-27 Handlingar Handlingar till socialnämndens sammanträde 2012-03-27 Ärenderubrik Diarienummer 3 Rapport om uppföljning av särskilt boende för äldre, Väsbygården, Augustendal och Korallen SN 2011.202 4 Ekonomisk

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-12-11 1(10) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-12-11 1(10) Plats och tid Kommunhuset, klockan 10.00-12.20 ande Tjänstgörande ersättare Kent Lagrell (M) ordförande Stig Ottosson (M) Maj-Britt Dahlborg (S) Helena Larsson

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

K A LLELSE SOCIALNÄMNDEN 2014-12-16. Tid och plats 17.30 Väsbygården

K A LLELSE SOCIALNÄMNDEN 2014-12-16. Tid och plats 17.30 Väsbygården K A LLELSE SOCIALNÄMNDEN 2014-12-16 Tid och plats 17.30 Väsbygården Kallade tjänstemän Gunilla Åhlander, socialchef Monika Fernlund, avdelningschef Inger Jakobsson, avdelningschef Vildana Zorlak, avdelningschef

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2011-05-25 2 SN 66 Dnr 35.11 700 Fastställande av patientsäkerhetsplan 2011 Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Vårdgivaren

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll 1 (6) Plats och tid, Sammanträdesrummet, socialkontoret, kl 09:00 11:20 Beslutande Åsa Johansson (S) Dennis Byberg (M) Övriga Ersättare Eva Pettersson, sekreterare Monica Hammar, socialchef Eva Alama,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

PROTOKOLL 2014-04-07

PROTOKOLL 2014-04-07 Tid och plats Beslutande Ledamöter Ersättare Övriga närvarande Ersättare Måndag 7 april 2014 kl. 17.00-18.25 i konferensrum Yngern Nykvarns kommunhus. Björn Håkansson (m), ordförande Jan Linderhielm (np)

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Plats och tid Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset, kl. 18.30 20.30

Plats och tid Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset, kl. 18.30 20.30 2010-05-27 69 Plats och tid Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset, kl. 18.30 20.30 Beslutande Håkan Anderberg, (m), ordförande Ingrid Håkansson, (m), ledamot Henrik Kvennberg, (m), ledamot Ellinor Dahlgren,

Läs mer

Socialnämnden 2012-01-24

Socialnämnden 2012-01-24 1 (18) Plats och tid Frösundarummet, Socialförvaltningen, Vallentuna. Kl 18.30-21.00 ande Ersättare Gunnel Orselius-Dahl (FP), ordförande, Marie-Louise Löwenbeck (M), Malin Edberg (M), Leif Öhman (M),

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (14)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (14) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (14) Plats och tid Bällstarummet, 18.30-20.00 Beslutande närvarande Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Paragrafer Björn Furugren Beselin (C), ordförande,

Läs mer

Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50

Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50 1 (11) Plats och tid Beslutande Socialkontoret, Västervik 12 december 2012 kl. 13.15 13.50 Peter Johansson (M) Birgitta Sjölander (M) tjg.ers. Britt-Louise Åberg (M) Marianne Båtman (M) Angelica Katsanidou

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Gunnel Orselius-Dahl (fp), ordförande Marie-Louise Löwenbeck (m) vice ordförande

Gunnel Orselius-Dahl (fp), ordförande Marie-Louise Löwenbeck (m) vice ordförande Socialnämndens arbetsutskott 2008-09-02 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna tisdagen den 2 september 2008 kl 15.00 16.00

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

KALLELSE. 1. Justerande:... Socialnämnden 2010-01-26

KALLELSE. 1. Justerande:... Socialnämnden 2010-01-26 Socialnämnden 2010-01-26 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna tisdagen den 26 januari 2010, kl. 18.30. Genomgång av handlingar

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-12-19. Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 19 december 2012, kl. 15.00. 3 Delegationsbeslut SN 12/45

Sammanträdesdatum 2012-12-19. Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 19 december 2012, kl. 15.00. 3 Delegationsbeslut SN 12/45 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2012-12-19 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 19 december 2012, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerande 2 Föregående mötesprotokoll

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (14)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (14) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (14) Plats och tid Bällstarummet, Kl 18.30 19.55 ande Ersättare Övriga närvarande Marie-Louise Löwenbeck (M) ordförande, Huido Mesilane (M), Arne Karlsson (M),

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (18) Omsorgsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (18) Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (18) Plats och sammanträdestid Beslutare Omsorgskontorets sammanträdesrum 2012-04-12 kl. 13:00 17:00 Leif Andersson (s) Roger Persson (s) Anna-Lena Carlsson (c) Elisabeth Johansson

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 1 (8) 2015-01-29 6-24 SOCIALNÄMNDEN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 1 (8) 2015-01-29 6-24 SOCIALNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 1 (8) Plats och tid Socialkontoret i Borgholm 13.00-15.30 ande Gunilla Johansson (S) Janne Forslund (S) Mikael Palmqvist (S) Bengt Jonsson (FÖL) Christian Holesäter (V) Eddie

Läs mer

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-25 DNR SN 2014.126 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral AB, nedan SKI och Kommunförbundet Skåne, nedan KFSK, avtal gällande projektledning av upphandling av:

Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral AB, nedan SKI och Kommunförbundet Skåne, nedan KFSK, avtal gällande projektledning av upphandling av: Avtal gällande projektledning av upphandling av vård-, omsorgs- och behandlingsplatser m.m. mellan SKL Kommentus Inköpscentral, SKI och Kommunförbundet Skåne, KFSK. Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2012-03-28 2 SN 43 Dnr 144.11 730 Arbetslagsutbildning för Lessebo hemtjänstområde Ingmar Bernthsson har fått i uppdrag att utföra arbetslagsutbildning för hemtjänstpersonal inom Lessebo

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Information om projektet Närd inte tärd... 2 2 Information om bokslut 2011... 3 3 Information från projektet Mansrådgivningen ett år... 4 4 Sammanställning av bemötandeenkät Hjälp

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Ramavtal för köp/sälj av äldreboendeplatser mellan kommuner

Ramavtal för köp/sälj av äldreboendeplatser mellan kommuner KOMMUNALFÖRBUNDET GR Lars-Göran Jansson Bilaga 2a 2008-04-28 Styrgruppen för det sociala området Ramavtal för köp/sälj av äldreboendeplatser mellan kommuner Den sociala styrgruppen har tidigare beslutat

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Avtal för ersättning av ST-läkare

Avtal för ersättning av ST-läkare AVTAL 1(5) Vårdenhet Avtal för ersättning av ST-läkare Bakgrund Landstinget har statens uppdrag att utbilda specialistläkare. Landstinget kan uppdra till alla godkända vårdenheter att fullgöra hela eller

Läs mer

Socialnämnden 2014-01-14 2

Socialnämnden 2014-01-14 2 Socialnämnden 2014-01-14 2 SN 1 Dnr 118/13-072 Riktlinjer för utbetalning av habiliteringsersättning inom daglig verksamhet Habiliteringsersättning betalas ut med stöd av 9 punkt 10 lagen om stöd och service

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-10-22 1(11)

ÖCKERÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Socialnämnden 2014-10-22 1(11) SAMMANTRÄDES Socialnämnden 2014-10-22 1(11) Plats och tid Kommunhuset, klockan 16.00-18.00 ande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Ersättare Tjänstemän Kent Lagrell (M) ordförande Jim Adolfsson

Läs mer

Överenskommelse mellan kommun/stadsdelsnämnd och Stockholms läns landsting om WebCare

Överenskommelse mellan kommun/stadsdelsnämnd och Stockholms läns landsting om WebCare Version 1.3 2012-03-15 Överenskommelse mellan kommun/stadsdelsnämnd och Stockholms läns landsting om WebCare 1 Version 1.3 2012-03-15 Innehållsförteckning 1. Parter... 4 2. Stockholms läns landstings ansvar...

Läs mer

Socialnämnden 2014-11-11 1. Ingela Melchersson (S) Birgitta Antonsson (KD) Britt Hogenstedt (M) Rune Sandberg (KD) Elisabeth Cobb (M)

Socialnämnden 2014-11-11 1. Ingela Melchersson (S) Birgitta Antonsson (KD) Britt Hogenstedt (M) Rune Sandberg (KD) Elisabeth Cobb (M) 2014-11-11 1 Plats och tid Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Carl August-rummet, kommunkontoret Tisdagen den 11november 2014 klockan 9:30-11:30 Ove Bäck (C), ordförande Maria Gustafsson (S), 2:e vice

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Sida Vård- och omsorgsnämnden 2008-05-15 1

Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Sida Vård- och omsorgsnämnden 2008-05-15 1 Vård- och omsorgsnämnden 2008-05-15 1 Plats och Tid sammanträdesrum Norrtull 2008-05-15 kl 08.00-12.10 Beslutande Anne Sörqvist (c) ordf Anelia Dotcheva (c) Gunnar Dahlstrand (c) Terttu Martinsson (c)

Läs mer

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel. Lag Förordning Föreskrifter & allm. råd Regeringsformen Tryckfrihetsförordning (1949:105) Äktenskapsbalken (1987:230) Föräldrabalken (1949:381)

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Tid och plats Kl 18.30 Bällstarummet. Kallade tjänstemän

Tid och plats Kl 18.30 Bällstarummet. Kallade tjänstemän KALLELSE SOCIALNÄMNDEN 2012-09-25 Tid och plats Kl 18.30 Bällstarummet Kallade tjänstemän Övriga kallade Helena Åhman, T.f. socialchef Monika Fernlund, avdelningschef Agneta Sandström, controller Terhi

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-05-27. Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare.

Socialnämnden. Sammanträdesprotokoll 2014-05-27. Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare. Sida 1/12 Plats och tid Lokal Roten, kl. 15.25 16.20 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Krister Olsson (S), ordförande J Håkan Andersson (C), vice ordförande Thomas Löfgren (M) Anneli

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2007-12-19 2 SN 123 Dnr Redovisning av personalkostnader IFO Individ- och familjeomsorgschef Lizel Forsberg har fått i uppdrag att redovisa överskridandet av personalbudgeten för individ-

Läs mer

KALLELSE. 1. Justerande:... Socialnämnden 2010-05-17

KALLELSE. 1. Justerande:... Socialnämnden 2010-05-17 Socialnämnden 2010-05-17 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Bällstarummet, Kommunalhuset, Tuna torg 1, Vallentuna tisdagen den 25 maj 2010, kl. 18.30. Genomgång av handlingar kl. 17.30.

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1

SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1 SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1 Paragrafer 93-100 Plats och tid Socialkontoret, kl. 16.00 17.35 ande Närvarande,ej tjänstgörande ledamöter Lisbet Westerberg (c) Cecilia Riveros Boström (m) Marianne Blom (c)

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Version 1.3 2012-03-15. Överenskommelse mellan kommun/stadsdelsnämnd och Stockholms läns landsting om WebCare

Version 1.3 2012-03-15. Överenskommelse mellan kommun/stadsdelsnämnd och Stockholms läns landsting om WebCare Version 1.3 2012-03-15 Överenskommelse mellan kommun/stadsdelsnämnd och Stockholms läns landsting om WebCare 1 Version 1.3 2012-03-15 Innehållsförteckning 1. Parter... 4 2. Stockholms läns landstings ansvar...

Läs mer

OBS! Extra sammanträde med socialnämnden den 2011-08-17 kl 10.00

OBS! Extra sammanträde med socialnämnden den 2011-08-17 kl 10.00 Socialnämnden 2011-06-29 Kallelse/Underrättelse Sammanträdesdatum 1(18) Plats och tid Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 29 juni 2011, kl 15.00 Föredragningslista Ärende 1 Val av justerande 2 B-lista

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

K A LLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-04-23. Tid och plats 18.30 Bällstarummet

K A LLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-04-23. Tid och plats 18.30 Bällstarummet K A LLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-04-23 Tid och plats 18.30 Bällstarummet Kallade tjänstemän Marie Truedsson, förvaltningschef Henrik Lennermark, tf kanslichef Marita Holmgren, assistent Mats Lundström,

Läs mer

Socialnämnden 2012-12-05

Socialnämnden 2012-12-05 PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(19) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2012-12-05, kl. 09.00-1615 ande Övriga deltagande Ann-Sofi Larsson, V Jan Larsson, S Owe Pekkari, S Anita Sköld, M Lena Elsasdotter

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Omvårdnadsnämnden 2012-11-21

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Omvårdnadsnämnden 2012-11-21 Sida Innehållsförteckning Verksamhetsinformation... 1 Anmälan av delegationsbeslut... 2 Omvårdnadsnämndens protokoll... 3 Ansökan om kommunal hjälp till UFA- ungdom, fritid, arbete... 4 Yttrande över motion

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Sigvard Andersson (FP) Christina Nilsson (KD) Lars-Olof Laxrot (V), kl. 13:30-14:45 51-58

Sigvard Andersson (FP) Christina Nilsson (KD) Lars-Olof Laxrot (V), kl. 13:30-14:45 51-58 SAMMANTRÄDE Socialnämndens arbetsutskott PLATS OCH TID Stadshuset, lokal Kasen kl. 13:30-15:30 LEDAMÖTER SNAU SNAU-I Elving Andersson (C), ordförande Said Olsson (M), 1:e vice ordförande Stefan Skoglund

Läs mer

4 Rekommendation att teckna överenskommelse mellan kommun/stadsdel och landstinget om WebCare

4 Rekommendation att teckna överenskommelse mellan kommun/stadsdel och landstinget om WebCare KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2012-09-11 Tid 2012-09-11, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Information från förvaltningen 2 Ekonomisk rapport, muntligt

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll

Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll s Socialnämndens arbetsutskott Tid och plats Beslutande Ledamöter Onsdagen den 22 februari 2012 kl. 18.05 21.00, Debatten, kommunhuset Staffan Strömbäck (M), ordförande Uma Ormont (M) Christina Blom Andersson

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-10-22. Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 22 oktober 2014, 15.00. 2 Mål SN 14/24. 3 Föregående protokoll SN 14/19

Sammanträdesdatum 2014-10-22. Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 22 oktober 2014, 15.00. 2 Mål SN 14/24. 3 Föregående protokoll SN 14/19 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-10-22 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Nedre Fryken, onsdag 22 oktober 2014, 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE Val av protokolljusterare DNR 1 Godkännande av dagordning

Läs mer

PROTOKOLL. Socialnämnden 2010-03-23. Plats och tid för sammanträdet

PROTOKOLL. Socialnämnden 2010-03-23. Plats och tid för sammanträdet Socialnämnden 2010-03-23 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna, tisdagen den 23 mars 2010 kl. 18.30 20.20 Gunnel Orselius-Dahl (FP), ordförande

Läs mer

Sammanträdesdatum Sida 1-11

Sammanträdesdatum Sida 1-11 Sammanträdesdatum Sida 1-11 Socialnämnden 2010-12-15 Plats och tid Moraparken, konferensrum Hökberg, Mora, kl 10.30-11.15 ande Bernt Persson (S), ordförande Terje Andersson (C) Christiane Djäken (M) Marianne

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier.

Godkännande av dagordning. Verksamhetscheferna informerar. Ou-budget 2014 och verksamhetsmål 2014. Lokala värdighetsgarantier. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens omsorgsutskott KALLELSE till sammanträde Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Kommunkontoret i Bergsjö Tid: Onsdag 16 oktober 2013 kl. 08:30 1. Val av

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun

Länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer i annan kommun PROMEMORIA 2012-03-15 Dnr: 2003/0042 Kansliet Gunilla Hjelm-Wahlberg Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Länsöverenskommelsen om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilda boendeformer

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2012-04-25 2 SN 53 Dnr 60.12 700 Muntlig information från hygiensjuksköterskan Hygiensjuksköterska Katarina Madehall, Landstinget Kronoberg informerade om vårdhygien inom vården. 1. Lägga

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer