Utveckla turistdestinationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckla turistdestinationer"

Transkript

1 Magnus Bohlin och Jörgen Elbe (red) Utveckla turistdestinationer ett svenskt perspektiv Uppsala Publishing House provläsning utveckla turistdestinationer 1

2 Utveckla turistdestinationer 2007 Författarna och Uppsala Publishing House AB Adress Uppsala Publishing House, Box 2070, Uppsala Tfn , Fax e-post Omslag Daniel Åberg Omslagsbild Bilddirekt.se Fotograf: Charlie Apell Upplaga 1:1 ISBN Tryckeri 08-tryck, Stockholm 2007 Detta verk 2 är provläsning skyddat av utveckla lagen om turistdestinationer upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

3 Innehåll Förord...9 Kapitel 1 Utveckling av turistdestinationer en introduktion...11 Inledning...11 Några centrala utgångspunkter...13 Svensk turism och destinationsutveckling...21 Bokens fortsatta innehåll...26 Litteratur...27 Del 1 Att förstå destinationsutveckling...29 Kapitel 2 Från Herodotos till Lonely Planet turismen genom tiderna...31 Inledning...31 Och i begynnelsen var...32 Antikens resenärer...34 Medeltidens resenärer...35 Upplysningstidens resenärer...37 Romantikens resenärer...40 Industriella revolutionens tidevarv...40 Turismen under 1900-talet...43 Dagens och framtidens turism...47 Litteratur...50 Kapitel 3 Turismens samhällsekonomiska betydelse...53 Inledning...53 Samhällets välfärd och värdet på produktionen...54 Samhällsekonomisk information som beslutsunderlag...64 Litteratur...71 Kapitel 4 Hållbar turismutveckling...73 Inledning...73 Varför har det gått så här långt?...74 Hållbar turismutveckling...77 Hur kommer morgondagen att se ut?...82 Litteratur...86 Kapitel 5 Åre en destination med anor...89 Inledning...89 Från fjällby till vinterkurort per preference...89 Turism en angelägenhet för allt fler Fjällsluttningar blir till slalombackar...92 Fjällturismen i Sverige lockar nya intressenter...93 Från halvsovande idyll till massturistort...95 Konceptet havererar, rekonstrueras och blomstrar...97 Åre en arena för stora projekt...99 Framgångens pris Efterord Litteratur Kapitel 6 Platsen är grunden för destinationen Destinationer och platser Kartbilden Avslutande reflektioner Litteratur provläsning utveckla turistdestinationer 3

4 Del 2 Att skapa attraktivitet Kapitel 7 Att förstå och upptäcka ett landskap Landskapet som geografisk indelning Att avgränsa en destination Destinationens naturresurser Destinationens kulturella resurser Resan i det generella och det specifika Egenskaper knutna till en plats Landskapsanalys ett sätt att berätta en historia som ger en plats mening och betydelse Upplevelseproduktion storytelling och interpretation Avslutande synpunkter Litteratur Kapitel 8 Platsen som idé och turistprodukt image som tillgång och begränsning för turismutveckling Inledning Marknadsföring av platser Innehållet i platsers image Att sälja eller säljas Bilden av skärgården Sökandet efter det typiska för platsen Utveckla turismen i en landsbygdsidyll går det? Platsens image som insatsvara i turistprodukter Avslutande reflektioner Litteratur Kapitel 9 Upplevelsekoncept i turistmiljöer Inledning Konceptualisering exemplet Icehotel Tematisering exemplet Daftö camping Storytelling exemplet Stora Hotellet i Fjällbacka Marknadsinriktad stadsplanering av turistorter Upplevelsekonceptens innebörder och implikationer Litteratur Kapitel 10 Destinationsutveckling genom evenemang satsningar på sportarenor och multikoncept Introduktion Evenemangens roll för destinationsutveckling Att skapa evenemangsdestinationer Sportevenemang som skapare av attraktivitet Fallstudier Helsingborg: nya satsningar på sportevenemang Slutkommentar Litteratur Del 3 Att planera och organisera Kapitel 11 Planering för turistdestinationer Destinationer Destinationsutveckling Destinationslivscykeln Planering för destinationsutveckling Destinationsplaneringen i praktiken Movers and shakers Destinationsplanering inför framtiden Litteratur Kapitel 12 När det offentliga och privata möts exemplet Åre Inledning Destinationens dynamik Nätverksteori Turistdestinationen Åre Diskussion provläsning utveckla turistdestinationer Slutsatser Litteratur...233

5 Kapitel 13 Entreprenörskap i destinationsutvecklingen Inledning Typer av entreprenörskap Den entreprenöriella arenan Individen entreprenören Den entreprenöriella processen Destinationsutveckling och entreprenörskap Två entreprenörer och deras attraktionsprojekt Sammanfattning av de två fallen Slutsatser Litteratur Kapitel 14 Det är nog friheten om turism och småföretagande.253 Inledning Företagarna är inbäddade i ett samhälleligt sammanhang Att utnyttja egensinnigheten och förmågan till timing Företagandets livsstil Den historiska jordmånen självständighetens livsform Platsens livsform ett exempel på social och kulturell kontext Nutida situation förfluten tid och nutid möts inför framtiden Slutsats vårt sociokulturella perspektiv gentemot det ekonomiska, eller båda i relation till varandra Litteratur Del 4 Att skapa tillgänglighet Kapitel 15 Destinationer, marknader och transporter Inledning Begreppet tillgänglighet Individernas resmönster Tillgängliga destinationer och turistflöden i Sverige Hur reser svenskarna? Transporter, vårt resande och miljödebatten Avslutande diskussion Litteratur Kapitel 16 Distribution av destinationernas utbud Inledning Turistprodukter och deras målgrupper Turismens distributionskanaler Destinationens roll i distributionen Litteratur Kapitel 17 Den virtuella destinationen Internets roll i marknadsföringen av destinationer Inledning Turistprodukten en tjänst svår att bedöma innan resan Internet som en distributionskanal Möjligheter och problem för e-turisten Möjligheter och problem för turistföretaget Destinationsportalen den virtuella destinationen Gotland den virtuella destinationen i Östersjön Litteratur Kapitel 18 Destinationer och paketering av turistprodukter Inledning Destinationen Det funktionella turismsystemet Turistpaket Paketering och informationssystem Paketering och processer Tre exempel Slutsats Litteratur Författarpresentationer provläsning utveckla turistdestinationer 5

6 Förord För ungefär två år sedan väcktes idén om en bok som behandlar destinationsutveckling. Vid Högskolan Dalarna hade då en ny seminariegrupp konstituerats med temat turismvetenskap. Den nya institutionen hade precis fötts efter många omorganiseringar och flera nya medarbetare bidrog till en känsla av framtidstro och optimism. Det är i sådana sammanhang även idéer till nya böcker kan komma i svang. Eftersom vårt eget turismprogram, som nu har 30 år på nacken (!), har ett fokus på destinationsutveckling, var ett sådant boktema också mest aktuellt. I den engelskspråkiga litteraturen, som är den vi i mångt och mycket måste luta oss emot när litteraturlistor sätts samman för våra kurser blir perspektiven därefter. Sverige har inte blott sina egna krusbär, vi har också våra speciellt svenska förutsättningar för utvecklingen av turisternas resmål. Visst, det finns många likheter med förhållandena i Norge och Finland och kanske i viss mån även med Danmark. Men det står inte särskilt mycket om något av de Nordiska länderna i de till övervägande delen amerikanska böcker som vi använder. En bok kan skrivas på flera sätt. Vi bedömde att den enklaste vägen till målet, men också den väg som har lett till att ge boken såväl bredd som djup, var att anlita våra kollegor som på olika sätt har sakkunskap om olika väsentliga sidor av destinationsutveckling. I realiteten deltar författare från flertalet om inte rent av alla högskole- eller universitetsmiljöer som hade någon form av turismutbildning när bokprojektet formulerades. När tänkbara medförfattare kontaktades möttes vi med stor entusiasm. Denna har hållit i sig, så att nästan alla som tillfrågades också kom att bidra till det slutliga manuset. Under projektets gång har vi även haft stor hjälp av vårt förlag vars medarbetare visat sig vara såväl pådrivande, hjälpsamma som kunniga. Det har överlag varit en spännande tid att se denna bok växa fram i samverkan med alla duktiga kollegor och ett hjälpsamt förlag. Ett stort tack riktas till alla er som på olika sätt bidragit till bokens tillkomst! Detta tack går också till prefekten vid vår egen institution, som stött oss i arbetet med detta bokprojekt. Det är vår förhoppning att du som läser boken finner den användbar och berikande. Borlänge i oktober 2007 Magnus & Jörgen 6 provläsning utveckla turistdestinationer

7 Kapitel 1 Utveckling av turistdestinationer en introduktion Av Magnus Bohlin och Jörgen Elbe Inledning Turism har kommit att utvecklas till en världsomspännande industri. Teknisk utveckling och utveckling av människors levnadsstandard har gjort att alltfler människor kan, vill och behöver resa, i tjänsten och på fritiden. Turism betraktas idag som världens största näringsgren och den förutspås även i framtiden ha en stark tillväxt enligt FN:s organ för turismfrågor, World Tourism Organization (UNWTO, 2005). Även i vårt land har turismen kommit att spela en allt viktigare roll. Traditionella branscher inom industrin och jordbruket har rationaliserats och omstrukturerats som en följd av internationell konkurrens och näringslivets globalisering, vilket inneburit att arbetstillfällen gått förlorade. Idag sker istället utvecklingen inom tjänstesektorn och för många platser har turismen utvecklats till en viktig näringsgren. Omsättningen som turismen ger upphov till kan vara betydelsefull för sysselsättning och skatteintäkter på många platser i landet. En plats som utvecklas till ett resmål för turister brukar med ett annat ord kallas för en destination. En destination är således en plats eller ett område där turism utövas. Det finns många destinationer av betydelse i Sverige. Åre och Gotland kan tjäna som exempel och andra betydelsefulla är våra storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö. För våra existerande destinationer är det naturligtvis viktigt att fortsätta utvecklas för att även i framtiden kunna locka turister och för att kunna ta hand om dessa på ett önskvärt sätt. För platser som ännu inte är ett betydande resmål för turister, men som har potential att utvecklas till en destination, kan det vara intressant att börja fundera över hur en sådan utveckling skulle kunna gå till. Den här boken handlar följaktligen om destinationsutveckling. Det finns förvisso ett stort antal böcker som behandlar destinationsutveckling (se till exempel Boniface & Cooper, 2005; WTO, 2004; Kozak, 2004). Dessa är i regel normativt orienterade, det vill säga de föreskriver hur destinationsutveckling bör gå till, och de utgår i regel från några planeringsmodell. Vi utgår inte från någon sådan modell. Vi har istället velat ge en mer mångfacetterad bild av temat. Vårt syfte med boken är att ta upp och diskutera olika aspekter vilka vi menar har provläsning utveckla turistdestinationer 7

8 betydelse för utvecklingen av en plats till en destination. Ambitionen är således inte att i första hand presentera en utförlig instruktion för hur den optimala destinationen ska utvecklas, för vi tror inte att det är så enkelt. Istället vill vi ge dig som läsare en inblick i och förhoppningsvis en ökad förståelse för aspekter som är centrala att överväga vid destinationsutveckling. Trots det nu sagda tror vi ändå att den som söker mer matnyttiga tips även kommer att kunna finna det här, även om dessa inte alltid presenteras i en förenklad form. Dessutom menar vi att det saknas en bok om destinationsutveckling på svenska och som utgår från svenska förhållanden. Förvisso är många principer för destinationsutveckling generella, det vill säga de gäller såväl för destinationer i Sverige som för andra platser här i världen. Samtidigt går det inte att bortse från att det finns speciella särdrag som skiljer platser, regioner och länder åt. Några särdrag som på en övergripande nivå präglar vårt land, även om de inte behöver gälla i alla avseenden överallt, är att vi till ytan har ett stort land som också till stora delar är glest befolkat. Det innebär att det kan vara långt mellan olika platser, vilket ställer stora krav på transportsystemen. Vår inhemska marknad är relativt sett liten och detta betyder att många destinationer är beroende av att även kunna attrahera utländska turister för att fylla sin kapacitet och därmed få underlag för både lönsamhet och nödvändiga investeringar. Vårt klimat innebär att vi inte kan förlita oss på den traditionella massturistprodukten av karaktären sol och bad, utan vi måste finna andra sätt att attrahera turister till våra destinationer. Vidare har vi ett relativt sett högt löneläge, vilket leder till att andelen servicepersonal i våra produkter är lägre än i många andra länder. Detta ställer krav på att produkterna laddas med annat innehåll som upplevs skapa värde. Slutligen har vi en del institutioner och sedvänjor som är unika och som kan vara både en tillgång, men även skapa problem för destinationsutveckling. Ett exempel på en sådan är vår allemansrätt. Även om det hittills inte skrivits en bok av det här slaget på svenska så har på senare år allt fler svenska forskare intresserat sig för frågor som rör destinationsutveckling. Dessa återfinns inom olika akademiska discipliner och de har därmed olika infallsvinklar och specialområden. I denna bok har vi samlat några av de främsta, vilka representerar disciplinerna ekonomisk historia, etnologi, företagsekonomi, informatik, konstvetenskap, kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap. Det innebär att de aspekter som tas upp i boken baseras på den forskning och de intressen författarna representerar. Vi kan därför inte hävda att vi lyckats ta upp samtliga aspekter som berör destinationsutveckling, även om vi törs säga att det mest centrala finns med. Destinationsutveckling är ett dynamiskt område och det är det som gör det så spännande att både studera och arbeta med! Fortsättningen av detta kapitel har vi delat in i tre avsnitt. I nästa avsnitt kommer vi att precisera åtta utgångspunkter som vi menar är centrala för att förstå innebörden i vad vi menar med destinationsutveckling. Därefter redogör vi i stora drag för turismen i Sverige och hur denna påverkar destinationsutvecklingen i 8 provläsning utveckla turistdestinationer

9 vårt eget land. I kapitlets sista avsnitt ger vi en introduktion till hur boken är upplagd och till följande kapitel. Några centrala utgångspunkter Turisterna destinationens besökare Det finns många olika definitioner av turism. De är ofta framtagna för statistiska ändamål (se till exempel Nuteks hemsida avseende turism turistnaringen och specifikt Turismens begreppsnyckel). Sådana definitioner utgår från att i princip allt resande, oavsett om det sker på fritiden eller i arbetet, är att beteckna som turism. Vidare brukar det definieras hur långt man ska resa och hur länge man ska vara borta. Detta för att i statistiska sammanhang kunna fastslå vem som ska räknas som turist. För att räknas med i den internationella turismstatistiken ska resenären korsa minst en nationsgräns och vid inhemsk turism ska turisten ha färdats en viss sträcka. I den här boken betraktar vi också allt resande som turism. Däremot lägger vi mindre vikt vid att definiera några miniminivåer för resandets längd och omfattning, även om dessa aspekter är viktiga för att förstå en plats attraktionsförmåga. Istället uppmärksammar vi den utvecklingskraft turismen kan ha för ett samhälle. Turismen ska här ses som förflyttad konsumtion, där turister som besöker och spenderar sina pengar bidrar till ekonomisk tillväxt i det lokala samhället. Utöver att de bidrar ekonomiskt kan turisterna även ge upphov till andra effekter. De påverkar miljön och de kan också påverka kultur och det sociala livet på platsen. En utgångspunkt är således att turister är alla som besöker destinationen, oavsett motiv, och dessa påverkar livet, på gott och ont, för dem som bor på den plats som utgör destinationen. Vad gör en plats till en destination? Vi besöker olika platser av en mängd olika anledningar vi har olika motiv. Vi reser för att vila upp oss, uppleva nya saker, för att hälsa på släkt och vänner eller för att utföra olika arbetsuppgifter. Oavsett ändamål med våra resor betraktas vi som turister, men innebär det att alla platser är turistdestinationer? I vårt perspektiv menar vi att de inte är det. För att en plats ska vara en destination krävs något förenklat tre saker: attraktioner, infrastruktur och ett utbud av stödjande tjänster som möjliggör en vistelse på destinationen (se till exempel Medlik, 1997). Attraktionerna är kärnan i vad turisterna efterfrågar, det vill säga det som utgör dragningskraften till en specifik destination. Attraktioner kan vara av olika karaktär, bestå av en eller flera komponenter, och uppfattas olika av olika personer. Vi kan attraheras av natursköna områden, av kulturupplevelser, av mer äventyrliga upplevelser eller av atmosfären hos en plats. Leiper (1995) menar att vi kan tala om primära, sekundära och tertiära attraktioner. En primär attraktion är det som utgör dragningskraften och den kan naturligtvis vara olika för olika människor. Men utan provläsning utveckla turistdestinationer 9

10 primär attraktion kommer destinationen inte ifråga. Sekundära attraktioner är sådana som finns utöver den primära och som kan vara av avgörande betydelse i valet mellan destinationer med primära attraktioner som bedöms likvärdiga. Tertiära attraktioner är sådana som inte var kända innan resan, utan som upptäcks vid vistelsen på destinationen. Attraktioner kan vara kommersiella och erbjudas av företag och organisationer, som till exempel skidanläggningar och nöjesparker, men de kan också utgöras av så kallade fria nyttigheter. En fri nyttighet är något som kan konsumeras utan avgift. Badstränder, längdskidspår och vandringsleder är exempel på fria nyttigheter som också kan vara viktiga turistattraktioner. Den svenska allemansrätten är en sedvanerätt som ger oss tillträde till skog och mark. Den är på många sätt helt exceptionell och en viktig och attraktiv tillgång i många turismsammanhang. 1 Vidare kan attraktioner vara av mer permanent eller temporär karaktär. Museer är oftast permanenta medan olika evenemang, till exempel ett skid-vm eller en rockgala, kan tillföra en destination en temporär attraktionskraft. Utöver attraktioner krävs en fungerande infrastruktur. Infrastruktur utgörs av de grundläggande resurser och system som krävs för att ett samhälle ska fungera, som till exempel vägar, energiförsörjning, vatten, sop- och avloppshantering. Dessa resurser och system måste vara dimensionerade för att täcka även turisternas behov. Av specifikt intresse här är den fysiska tillgängligheten till och inom destinationen. Det måste med andra ord finnas fungerande transportsystem vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och så vidare såväl till som inom destinationen. Det är dock inte tillräckligt med attraktioner och infrastruktur. Ett utbud av stödjande tjänster, kringservice, krävs också för att attraktionerna ska kunna konsumeras. Exempel på sådana tjänster är olika former av boende (hotell, vandrarhem, camping, stugbyar), servering av mat och dryck på restauranger, transporter med bussar och taxibilar, samt tillgång till bensinstationer, livsmedelsbutiker och annan shopping. Även om dessa tjänster oftast fungerar som stödfunktioner åt attraktionerna så kan de ibland även fungera som motiverande, det vill säga som attraktioner. En speciell restaurang eller ett utbud av spännande shopping kan i många fall utgöra intressanta attraktioner. Ytterligare viktiga stödfunktioner, vilka är en förutsättning för att såväl attraktioner som kringservice ska kunna konsumeras, är att det finns information och marknadsföring samt fungerande bokningssystem som gör de olika tjänsterna tillgängliga. Dessa funktioner kan upprättas av producenterna direkt och/eller med hjälp av olika mellanhänder som resebyråer och researrangörer, bokningsbolag och så vidare. Även om en destination kan uppvisa samtliga attribut som nämnts här attraktioner, infrastruktur och stödjande tjänster så kommer inga besökare om 1 Allemansrätten har ifrågasatts. För att vi inte ska erfara inskränkningar i denna rätt är frågan om det varsamma och uthålliga nyttjandet av skog och mark viktig. På senare tid har några rättsfall behandlat hur och med vilka begränsningar som turismföretag kan skapa produkter som bygger på att man utnyttjar allemansrätten i sina produkter. 10 provläsning utveckla turistdestinationer

11 inte de potentiella turisterna känner till destinationen. Vissa platser känner vi väl till. De har en identitet vilken ofta är baserad på våra föreställningar och på de eventuella egna erfarenheter vi har fått av till exempel besök på dessa platser. De föreställningar vi har kring olika platser bygger i stor utsträckning på hur dessa representeras i media, som i press, film, konst och litteratur (Crang, 1998). Myter och traditioner om vad som är unikt med en plats skapas över tid och detta ger oss en symbolisk bild av platsen (Selwyn, 1996). Andra platser, som kanske är svagt representerade i media eller som inte intresserar oss, har vi ingen, eller endast en vag bild av. Destinationer och en del av dess aktörer, som turistorganisationen och lokala företag, arbetar därför ofta för att skapa en profil av destinationen i syfte att dess tilltänkta kunder ska kunna associera destinationen med något specifikt som gör att den lätt kan identifieras och särskiljas från andra, konkurrerande destinationer. De vill att turisterna ska utveckla en image av destinationen. De egenskaper och aspekter som används i profileringen måste vara trovärdiga, accepterade och uppbackade av destinationens intressenter samt kunna användas under längre tid (Blain, Levy och Ritchie 2005). Det sista är inte minst viktigt, eftersom det kan ta tid att skapa en image på marknaden. Destinationen en fråga om geografisk skala För en turist kan en destination, det vill säga målet för en resa, vara en avgränsad plats eller ett större område. Sletvold (1999) menar att vi kan skilja mellan punkt-, plats- och områdesdestinationer. En punktdestination är ett mycket specifikt resmål och kan för en turist vara att besöka Nordkap eller Kalmar slott. En plats är en större geografisk enhet än en punkt och kan till exempel vara ett mindre samhälle eller en stad. Visby och Stockholm är två platsdestinationer. Ett område däremot är en ännu större geografisk enhet, vilken kan innehålla flera punkt- och plats- men även områdesdestinationer. Ett län som Dalarna vilket i sig innehåller många olika typer av destinationer, som till exempel Sälenfjällen, Siljansområdet och Falun är en områdesdestination, men även länder och ibland hela kontinenter kan betraktas som sådana. Ibland säger vi att vi ska resa till Australien eller Kina. När vi gör sådana geografiska referenser så är det för att vi befinner oss långt bort från resmålet. Ju närmare vi befinner oss, desto mer differentierad blir bilden. En analogi är när vi använder Google-Earth. Från globen går vi vidare genom en successiv inzoomning tills vi rent av ser enskilda hus i det valda området. För destinationens aktörer, det vill säga alla de företag, organisationer, politiker och tjänstemän, som har ett intresse av att utveckla destinationen, är området eller platsen i regel tydligare definierad. Här sammanfaller destinationen oftast med någon administrativ gränsdragning (Pearce, 1992). Dessa gränser kan omfatta olika nivåer. De kan till exempel vara på lokal nivå och omfatta en kommun, på regional nivå och omfatta flera kommuner eller ett län, på nationell nivå eller rent av transnationell nivå och omfatta flera länder. Vår utgångspunkt provläsning utveckla turistdestinationer 11

12 här är främst destinationer på lokal och regional nivå, det vill säga utveckling av en, ibland flera kommuner eller hela län till turistdestinationer. Med andra ord fokuserar vi främst på plats- och områdesdestinationer. Olika typer av destinationer Destinationer kan ha olika storlek och olika karaktär. Att försöka kategorisera destinationer efter till exempel typ av attraktivitet är ingen enkel uppgift då olika turister kan ha olika motiv med att besöka en och samma destination (Buhalis, 2000). En grov indelning kan dock göras utifrån destinationers huvudsakliga karaktär. Vi kan då tala om urbana kontra rurala destinationer. Urbana är de destinationer där staden och dess resurser bildar huvudsakliga attraktioner, medan rurala återfinns i landbygden och där naturen oftast är den främsta resursen. Vidare kan vi skilja mellan destination utifrån de huvudsakliga aktiviteter som erbjuds. Kustnära destinationer förknippas oftast med sol, bad och båtliv. I fjällkedjan återfinns destinationer som erbjuder skidåkning och andra naturaktiviteter och i så kallade kulturbygder erbjuds ofta kulturella aktiviteter som gör anspråk på att vara autentiska. Vidare kan destinationer delas in efter säsong. Badorter på Gotland och Öland har en kort och intensiv sommarsäsong.. De flesta skidanläggningar i fjällen har i realiteten en säsong, även om en del även erbjuder sommaraktiviteter. Andra destinationer som till exempel Siljan i Dalarna kan erbjuda både en sommar- och vintersäsong. Storstäderna är mindre säsongsberoende då de förmår attrahera såväl tjänste- som fritidsresenärer, vilka kompletterar varandra vad avser de perioder då de besöker städerna. Destinationer kan även skilja sig åt avseende intressenter. Vissa destinationer kan domineras av ett eller ett par företag, vilket är fallet i många fjällorter. På andra destinationer kan turismen bestå av ett stort antal småföretag, som till exempel på Gotland, på småländska höglandet och runt Siljan. I städerna är det ett stort antal företag, stora och små. Ytterligare en skillnad är destinationens läge och tillgänglighet. Storstäder har den fördelen att de också fungerar som nav för många olika transportsystem. Andra destinationer kan vara belägna långt från större befolkningscentra och dessutom beroende av ett eller ett fåtal transportsystem. En viktig utgångspunkt då det gäller destinationsutveckling är således att utgå från varje destinations specifika kontext. Destinationens aktörer beroenden och olika intressen Enkelt uttryckt består destinationens aktörer av alla som på ett eller annat sätt aktivt intresserar sig för destinationens utveckling. Här återfinns alla de företag som gör affärer med turister och de är därmed mer eller mindre beroende av destinationens attraktivitet. Här finns företag med stort turistberoende, det vill säga de som har turister som sitt primära kundunderlag, sådana företag har i regel ett större intresse i destinationens utveckling än de som mer marginellt betjänar turister. Bland de mer turistberoende företagen ingår de som ofta bru- 12 provläsning utveckla turistdestinationer

13 kar kallas för turistföretag, som till exempel hotell, campingplatser, stugbyar, vandrarhem, vissa restauranger och kommersiella attraktioner. Bland dem som är mer marginellt beroende av turister återfinns butiker, bensinstationer, taxibolag och så vidare. Ju attraktivare destination, desto fler turister lockas att resa dit. Detta beroende av destinationens attraktionskraft innebär att det finns incitament hos många företag att bidra till att utveckla destinationen. Samtidigt har de som har ett stort beroende av turister ett större incitament än de företag som har ett mer marginellt beroende. Vidare är företagen inom en destination kompletterande i så måtto att de levererar olika komponenter, attraktioner och stödfunktioner som turisterna behöver. Från turistens perspektiv kan sägas att de producerar olika delar av en produkt, där produkten är turistens totala reseupplevelse (Smith, 1994). Samtidigt är företagen konkurrenter. De konkurrerar lokalt om turisterna då de valt att resa till destinationen. De fungerar således i ett sammanhang som kännetecknas av såväl samarbete som konkurrens. De allra flesta turistföretag är små, ofta med endast ett fåtal helårsanställda 2. Utöver dessa småföretag kan även finnas företag som ingår i större koncerner, så kallade kedjeföretag. Många av hotellen ingår i sådana kedjor. De mindre lokala företagen kan i vissa fall ha enklare att själva bestämma sin strategi, medan de som ingår i en kedja även måste ta hänsyn till kedjans centrala strategi. Detta kan naturligtvis påverka i vilken utsträckning ett kedjeföretag kan bidra till den lokala destinationens utveckling. Offentliga aktörer som folkvalda politiker och de förvaltningar dessa förfogar över är en annan grupp betydelsefulla aktörer. Dessa fattar beslut inom en rad olika områden som på ett eller annat sätt kan påverka destinationens utveckling. Det kan röra beslut om näringslivsfrågor, investeringar, markanvändning och så vidare. De representerar olika partier och kan ha olika intressen och ambitioner avseende destinationsutveckling. Andra aktörer kan vara ideella föreningar och organisationer som producerar olika tjänster och attraktioner som kan vara intressanta för turismen. Ytterligare aktörer kan vara miljöorganisationer, medborgare och andra som har synpunkter på hur destinationen bör (eller inte bör) utvecklas. Det är inte bara företagen som är beroende av varandra. Alla aktörer som är intresserade av destinationens utveckling kan ha olika synpunkter på vilken typ av attraktivitet och vilken bild av destinationen som ska förmedlas, vilka investeringar och andra beslut som krävs för en gynnsam utveckling och så vidare. Det ömsesidiga beroende som finns mellan alla aktörer med ett intresse av destinationens utveckling ger ofta upphov till att turistorganisationer bildas 3. Turistorganisationer koordinerar och genomför det gemensamma arbetet, som att planera, marknadsföra och informera om destinationen. De har däremot 2 Antalet anställda kan dock vara högt under turistsäsongen. 3 Turistorganisationer kallas ibland även för destinationsorganisationer. På engelska är det vanligt att dessa organisationer benämns destination management organisations. provläsning utveckla turistdestinationer 13

14 ingen förmåga att själva besluta om destinationens utveckling då det inte är de som producerar turismens produkter. Man kan säga att de har inflytande, men inte kontroll. Turistorganisationer är i regel inrättade av offentliga organ, vilka ofta bidrar med hela eller delar av dess finansiering (Pearce, 1992). Turistorganisationer kan uppträda under olika juridiska former. De kan vara föreningar och ha lokala företag som medlemmar eller vara aktiebolag och då kan de olika intressenterna vara aktieägare. Ofta arbetar turistorganisationer i projekt med andra aktörer inom destinationen, de kan stimulera till att skapa samarbeten och bilda nätverk (Elbe, 2002). Att betrakta destinationens intressenter som ett antal aktörer som är ömsesidigt beroende men som också kan ha olika intressen är ytterligare en viktig utgångspunkt i denna bok. Produktionsspecifika förutsättningar Turismens produkter består uteslutande av tjänster. En tjänst brukar karaktäriseras av att den inte är påtaglig, att den produceras och konsumeras samtidigt, att den inte kan lagras samt att den är heterogen (Grönroos, 1998). Att tjänster inte är påtagliga innebär att vi inte riktigt kan föreställa oss hur tjänsten kommer att genomföras och upplevas av oss. Den kan således inte presenteras eller testas före köp. Det ställer krav på turismens producenter och på marknadsförare av destinationer att skapa intressanta men också realistiska förväntningar på sina tjänster i marknadskommunikationen mot sina kunder. Samtidig produktion och konsumtion betyder att alla resurser som krävs för tjänstens genomförande måste vara tillgängliga och kunna aktiveras i samma stund som tjänsten ska levereras. Det innebär att planering för att kunna ha ett bra genomflöde och ett kapacitetsutnyttjande som skapar lönsamhet blir viktigt. Bokning av tjänsterna i förväg är ett sätt att planera, och ett sätt att styra efterfrågan i tid kan vara att ha differentierad prissättning (vid till exempel lågsäsong kan priset sänkas för att stimulera efterfrågan). Att tjänster inte kan lagras innebär att en tjänst som inte blir såld vid en specifik tidpunkt kan inte säljas vid ett senare tillfälle. Kapaciteten har med andra ord gått förlorad vid detta tillfälle. Ett hotellrum som inte sålts för en natt kan inte lagras för att säljas nästa natt. Att tjänster är heterogena innebär att en och samma tjänst kan bli väldigt olika beroende på situation. Tjänsten kan påverkas av den personal som levererar densamma, av kundens beteende, förändringar i miljön, hur tekniska hjälpmedel fungerar, men också av hur andra kunder beter sig. Utöver dessa mer generella karaktäristika kännetecknas produktionen av turism också i hög grad av att efterfrågan är elastisk medan utbudet, det vill säga produktionskapaciteten, är oelastisk, att produktionen är personalintensiv och har höga fasta kostnader samt att det föreligger komplementaritet mellan producenterna (Bécherel och Vellas, 1999). Med elastisk efterfrågan menas att turisterna efterfrågar produkterna vid högst varierande tidpunkter och att priset spelar roll. Samtidigt har de flesta en produktionskapacitet som är mer eller mindre fast, det vill säga oelastisk. Det går inte att dra ned på antalet hotellrum, utöka 14 provläsning utveckla turistdestinationer

15 antalet platser i restaurangen eller öka antalet liftar och nedfarter hos skidanläggningen i takt med efterfrågans svängningar. Förändringar kan göras, men endast i stora och i förväg planerade steg. Många attraktioner och stödtjänster kräver följaktligen stora investeringar i anläggningar och har därmed höga fasta kostnader. Det kan handla om byggnader, mark och fordon. Kostnaden för dessa måste betalas oavsett efterfrågan. Vidare är turismen personalintensiv. De anställda är en viktig resurs i tjänsternas genomförande och de har stor möjlighet att påverka kvaliteten. Samtidigt är de en stor kostnadspost vilken kan påverkas i viss utsträckning beroende på anställningsform. För destinationer med betydande säsongsvariationer är det ofta omöjligt att ha åretruntanställd personal och då blir det också svårt att behålla personal och att investera i personalutveckling. Att uppnå balans mellan kostnadsaspekten och kvalitetsaspekten är således en delikat uppgift. Slutligen föreligger, vilket även diskuterats tidigare, komplementaritet mellan turismens producenter. För att turisten ska kunna konsumera en resa krävs en rad olika kompletterande produkter, vilka ofta levereras av olika företag. Kundens totala upplevda kvalitet hänger då samman med kvaliteten i respektive produkt och det finns således goda skäl för samarbete mellan de olika producenterna. En central utgångspunkt är således att destinationer består av en kompletterande produktionskapacitet för olika turisttjänster vilken i regel är oelastisk och dras med höga fasta kostnader, samtidigt som efterfrågan är elastisk. Destinationsutvecklingens innehåll och utförande Destinationer kan befinna sig i olika faser i sin utveckling. Platser där resurser utvecklats för turister ska introduceras som destinationer, andra som befunnit sig längre på marknaden befinner sig i en expansiv fas och ytterligare andra kan se en nedgång i efterfrågan och behöver därför vidta åtgärder för att öka attraktiviteten. Butler (2006) menar att ett sätt att förstå i vilken utvecklingsfas en destination befinner sig är att analysera densamma utifrån en livscykelmodell. En destination antas här gå igenom ett antal faser, introduktion, tillväxt, mognad, mättnad och nedgång. I de första tre faserna är efterfrågan större än utbudet, i mättnadsfasen balanseras utbud och efterfrågan och i nedgångsfasen viker efterfrågan, vilket innebär ett överutbud, det vill säga alltför mycket ledig kapacitet. En stark tillväxt i efterfrågan ställer ökade krav på infrastruktur och kringservice, samtidigt som det ställer stora krav på att bibehålla kvaliteten när antalet turister ökar. I en nedgångsfas måste kanske nyinvesteringar ske i attraktioner eller omstruktureringar göras i utbudet för att möta en minskad efterfrågan. Med andra ord krävs olika utvecklingsinitiativ beroende på fas. Även om modellen kan kritiseras för att ge en onyanserad bild av en destinations problem och möjligheter, så pekar den ändå på det faktum att utveckling kan betyda olika saker beroende av situation. Som nämnts redan i inledningen är ett vanligt perspektiv på destinationsutveckling att den bör ske genom planering. Turistorganisationen, politiker eller provläsning utveckla turistdestinationer 15

16 offentliga tjänstemän pekas ofta ut som ansvariga för uppgiften. Eftersom många aktörer i regel har intresse i destinationens utveckling bör så många intressenter som möjligt involveras i planeringen (Sautter och Leisen, 1999). Samarbete är således viktigt. En planering går i stora drag till på så sätt att en gemensam vision eller gemensamma mål sätts upp för en given tidsperiod. Därefter företas en analys av destinationens situation och av hot och möjligheter i omvärlden. Utifrån analysen utarbetas en strategi för hur målen ska nås och därefter väntar genomförandet och uppföljningen av planen. Hudson (2004) har utvecklat en modell för destinationsbedömning med avseende på destinationens konkurrenskraft. Det hela bygger på att ett antal variabler skattas och destinationer kan sedan jämföras utifrån ett slags index som visar konkurrenskraften för de undersökta destinationerna. Indexet ger samtidigt besked om i vilka avseenden som den aktuella destinationen kan stärka sin konkurrenskraft och kan då brukas som ett verktyg för att utveckla en strategi för en viss destination. Metoden har tillämpats för att revitalisera destinationen Aviemore, som är en vintersportort i Cairngormmassivet i Skottland (Crook & Stevens, 2007). Långt ifrån alltid är den utveckling som sker ett resultat av en övergripande planering för destinationen. Turistorganisationen eller politiker styr inte destinationens aktörer, även om de kan ha stort inflytande genom beslut och olika incitament. Andra aktörer kan genomföra egna planer eller företa handlingar enskilt eller tillsammans med ytterligare andra aktörer som leder till utveckling för destinationen. En speciellt intressant typ av handlingar är sådana som kan kallas entreprenöriella. Dessa handlingar leder per definition till utveckling, eftersom sådana leder till nya affärsmöjligheter (Kirzner, 1973). Det finns principiellt sett alltid nya utvecklingsmöjligheter eftersom ingen aktör har fullständig information eller kunskap. Ett entreprenöriellt handlande innebär således att upptäcka och utnyttja nya möjligheter. Skapandet av ishotellet i Jukkasjärvi var inte resultatet av en planerad destinationsutveckling, utan berodde på en aktörs entreprenöriella handlingar. En sådan handling behöver inte bara vara skapandet av nya produkter. Upptäckt av nya kundgrupper, av nya distributionsformer eller av nya användningsområden för existerande produkter är andra exempel på denna typ av handlingar som leder till utveckling. En utgångspunkt är alltså att det inte finns en universell destinationsutveckling, utan att det hänger samman med destinationens situation samt att destinationsutveckling kan gå till på olika sätt, den kan vara planerad eller komma spontant. Destinationsutvecklingens nettoeffekt? Den övergripande ambitionen med destinationsutveckling är att öka omsättningen lokalt för att på så sätt skapa sysselsättning, öka skatteintäkter och underlag för ett lokalt serviceutbud samt för att få en livskraftig och utvecklingsbar besöksnäring. I vilken utsträckning en plats kan tillgodogöra sig omsättningen hänger samman med hur mycket av dessa pengar som stannar i det lokala samhället och hur mycket som försvinner ut genom så kallade läckage (se till exempel 16 provläsning utveckla turistdestinationer

17 Bohlin, 1982). Läckage uppstår när turistföretagen eller dess underleverantörers produktion fordrar att varor och tjänster importeras till destinationen. Detta förutsätter att destinationen har en tydlig geografisk avgränsning så att det finns en lokal ekonomi och en icke-lokal ekonomi med vilken destinationen har ett utbyte. Förutom genom import av varor och tjänster uppkommer läckage om företagen i destinationen använder sina vinster för investeringar utanför destinationen eller när de som är anställda gör sina inköp på andra platser än destinationen. Detta inträffar ofta som en direkt effekt av att turistnäringen har säsongsanställd personal. När säsongsarbetarna reser hem tar de med sig besparingar och skatten har de redan betalt till sin hemkommun. I båda fallen rör det sig om läckage. Vidare måste intäkterna från turismen ställas mot de kostnader som destinationsutvecklingen ger upphov till. I ett samhälle som under turistsäsongerna ska ta emot och härbärgera ett stort antal människor kan det krävas stora infrastrukturella investeringar. Resurser för avlopp, vatten, energi och kommunikationer måste dimensioneras även för turisterna. Dessutom kan olägenheter uppstå för lokalbefolkningen på grund av turismen, vilket också kan betraktas som en kostnad. Köerna blir längre i olika butiker, det kan bli konflikter kring användning av olika naturresurser, ökat slitage, nedskräpning och även kriminalitet kan uppstå. För att undvika denna typ av problem förordas att destinationsutveckling ska vara långsiktig och hållbar (Hall, 2000), det vill säga att det finns en beredskap att hantera de negativa effekter som kan uppstå så att en bärkraftig utveckling kan uppnås. En sista utgångspunkt är således att destinationsutveckling ger upphov till olika effekter vilka måste både hanteras och värderas. Svensk turism och destinationsutveckling Turismens omfattning Ett sätt att mäta turismens omfattning är att mäta dess andel av bruttonationalprodukten (BNP). Turismen är dock inte lika lätt att särredovisa som till exempel vissa industribranscher när det gäller dess bidrag till BNP. Det beror på att den i många fall ingår i olika branscher. Normalt klassificeras en verksamhet efter det innehåll som dominerar. Därför göms turismen ofta undan i andra branscher. För att råda bot på detta problem infördes ett särskilt konto i nationalräkenskaperna i slutet av 1990-talet. Det kallas satellitkonto därför att man i nationalräkenskaperna försöker beräkna turismens produktionsvärde ur andra konton. Sättet dessa beräkningar går till på har vuxit fram genom diskussioner mellan ett antal länder inom ramen för UNWTO. Syftet har förstås varit att få en internationellt jämförbar statistik. I Sverige uppskattas värdet av turismen 2005 till strax under 3 % av BNP. Det innebär att turismen idag värdemässigt är större än jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans. Värdet av turismexporten, alltså när utländska turister kommer till Sverige, är något större än värdet av Sveriges export av personbilar (Nutek). provläsning utveckla turistdestinationer 17

18 Ett annat sätt att mäta turismens storlek är att uppskatta antalet turister. Förr i tiden brukade man kunna samla statistik på den internationella turismen genom att helt enkelt räkna dem som passerade en gränskontroll. I flera länder sker så fortfarande, men i Sverige försvann denna möjlighet egentligen redan när vi avskaffade passtvånget mellan de nordiska länderna. Inträdet i EU och Schengen-samarbetet liksom EU:s utvidgning har sedan för alltid omöjliggjort nationsgränsen som en källa för turismstatistik. På samma sätt kan man se att den statistik som fördes över charterresandet inte längre är meningsfull då charter och reguljärflyg blivit alltmer diffusa begrepp. För att få ett underlag för hur stort resandet är och hur olika anläggningar används finns sedan starten för det nationella turistrådet en pliktlag som gör att alla större boendeanläggningar (hotell, stugbyar, vandrarhem) inklusive camping levererar statistik till Statistiska centralbyrån, den så kallade gästnattsstatistiken. Därutöver sker en del intervjuundersökningar som vänder sig direkt till dem som reser. Statistiken kommer så att säga från två håll från turistföretagen och från turisterna/resenärerna. De enheter vi använder för att mäta turismens volym är endera antalet resor eller antalet gästnätter. En övernattande person ger sålunda upphov till en gästnatt, två övernattande personer i två nätter ger upphov till fyra gästnätter. Totala antalet gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping, vilka är de fyra viktigaste kommersiella boendeformerna, beräknas 2005 till strax under 45 miljoner. Andelen svenska gästnätter är nästan 80 %. Till detta kommer övernattningar hos släkt och vänner, i eget fritidshus och ett antal andra typer av logi. I grova tal kan man säga att det kommersiella boendet utgör cirka en tredjedel och övrigt icke-kommersiellt boende är de resterande två tredjedelarna. Turismens utbredning I likhet med många andra företeelser är turismen inte jämnt fördelad över landet. Tvärtom är den koncentrerad till vissa platser och områden. En vanlig föreställning är att kustsamhällen, öar som Gotland och Öland, de stora naturområdena, inte minst i Norrlands inland och fjällen, är de verkliga turistmagneterna. Visst är det så att fjällen lockar ett mycket stort antal turister främst vintertid, och visst har Gotland många turister under en kort sommarperiod. Men sett över hela året så är storstäderna våra största turistdestinationer. Deras andel av turismen växer också. Att storstadsregionerna är så viktiga är en effekt av att de både har ett stort utbud som lockar många inhemska och utländska fritidsresenärer, och att de tar emot en stor arbetsrelaterad turism, det vill säga affärs- och tjänsteresenärer. Turismen sammanfaller således i mångt och mycket med landets demografi. Därmed kan man säga att där vi bor dit är också turismen lokaliserad. Detta påstående håller ganska väl streck även om turismen i sig förutsätter att vi faktiskt åker iväg någonstans. Vi måste ju resa hemifrån för att bli turister, men det visar sig att vi överlag inte reser så långt. Befolkningsfördelningen i landet är mycket ojämn, 80 % procent bor söder om Uppsala och hälften av befolkningen 18 provläsning utveckla turistdestinationer

19 återfinns inom 30 kilometer från Sveriges kust! 4 Detta avspeglas mycket väl i den rumsliga fördelning som landets fritidshus uppvisar. 5 Just fritidshus är förresten en svensk specialgren när det gäller turism. Hela 40 % av befolkningen har tillgång till ett fritidshus och 20 % äger ett sådant. Till en del speglar detta en sen urbanisering där många av landsbygdens hus övergått från att vara permanent bebodda till att bli fritidshus. Statistiken över vad som är fritidshus är dock inte helt säker. Detta gäller kanske i synnerhet landets glesbefolkade områden där somliga hus visserligen bokförts som fritidshus men detta snarast anger att ingen bor där permanent längre. Husen används kanske inte alls utan kan handla om hus som sakta förfaller. Samtidigt finns det områden där hus tillkommit för att användas som just fritidshus. Kanske kan man säga att detta började med grosshandlarvillorna i storstädernas attraktiva utkanter och sedan fortsatte med en kust- och fjällbebyggelse. De mest täta exploateringarna för fritidshus återfinns dels i kustområdena dels mer fläckvis i fjällområdena. Den fysiska riksplaneringen som inleddes på 1970-talet avsåg just att hushålla med landets mark och vattentillgångar. När detta arbete påbörjades visade den genomgång som dåvarande Statens planverk gjorde att merparten av landets kuster var exploaterade för olika ändamål. För att skydda kusterna och insjöarnas stränder förstärktes strandskyddet. Det rörliga friluftslivet, alltså allmänheten, skulle säkerställas tillträde till kuster och stränder. På senare tid har kommunledningar och politiska partier (bland annat centerpartiet) velat justera det generella strandskyddet. Huvudargumentet är att nuvarande bestämmelser hindrar många kommuner att realisera attraktiva miljöer som om de kunde exploateras för fritidsändamål eller permanentboende skulle locka turister eller inflyttare och därmed förbättra ortens ekonomi. Efterfrågan i tid och rum I turismens geografi finns det också anledning att peka på tidsdimensionen. Vi talar vanligen om säsonger och variationer som följer av årets växlingar. Det gör att landet ofta delas in i ett en- respektive tvåsäsongsområde. Det motsvarar ungefär vinter- och sommardestinationer. De alltmer oroande klimatförändringarna gör dock att den traditionella uppdelning i en- och tvåsäsongsområden, som har kunnat avgränsas med en linje från Oslo till Gävle, med två säsonger på nordsidan om linjen plus delar av Småländska höglandet, blir alltmer osäker. Men det finns förstås turistresande som sker oberoende av årstid. Hit hör framförallt evenemang av olika slag men då är dessa under arbetsåret förlagda till tider när många är lediga, det vill säga i första hand veckoslut. I figuren 1:1 redovisas när under årets månader som arbetsbetingad turism respektive fritidsresande dominerar. 4 Se Sveriges Nationalatlas (SNA) bandet Befolkningen, sidan Sveriges Nationalatlas (SNA) bandet Kulturliv, rekreation och turism, sidorna provläsning utveckla turistdestinationer 19

20 Det som blir tydligt med denna figur är att fritidsresandet, de röda tårtbitarna i tidskakan, är ganska begränsade medan de gula bitarna som svarar mot arbetsåret faktiskt dominerar. I områden där näringslivet, utöver turistföretag, är av ringa betydelse är det i allmänhet svårt att få del av affärs- och tjänsteresandet. Underlaget för att driva turistföretag blir på motsvarande vis mer beroende av att man kan locka privatresenärer under en ganska begränsad del av året. Ju kortare en säsong varar, desto svårare är det förstås att uppnå lönsamhet, då kapacitetsutnyttjandet över hela året blir lågt. Den som först teoretiskt försökte demonstrera betydelsen av att behandla tid och rum som två integrerade aspekter på vår rörlighet var den svenske geografen Torsten Hägerstrand. Hägerstrands tidsgeografiska modeller 6 har haft internationellt genomslag och börjar uppmärksammas i andra samhällsvetenskaper än kulturgeografin. I grunden handlar det om logistiska problemställningar som kan förstås och hanteras med dessa teorier. För turismens del är det ganska uppenbart att vår tillgång på sammanhängande tid avgör hur långt vi kan åka under en given tidsrymd. Tiden som redovisas i figuren rör då i första hand längre sammanhängande tidssjok, antingen de avser fritid eller arbetstid. När vi betänker befolkningens geografiska fördelning i landet och Sveriges perifera läge i ett globalt eller internationellt perspektiv, så är tillgången på sammanhängande tid väsentlig för turistresor på längre avstånd från hemorten/arbetsplatsen. Det är viktigt att vara medveten om denna konkurrensnackdel för svensk turism men att ändå förhålla sig konstruktiv till detta förhållande. Svensk destinationsutveckling från rekreationspolitik till renodlad näringspolitik. Ovan nämndes den fysiska riksplaneringen som var början på ett arbete som syftade till att få en överblick över efterfrågan på mark- och vattenresurser och hur denna efterfrågan relaterade till tillgången på dessa resurser. Sverige var inte först med denna typ av insatser utan motsvarande arbete för turism och friluftsliv hade redan utförts i både Canada och USA. 7 I arbetet med den fysiska riksplaneringen på 1970-talet fanns inbyggt, när det gällde turism och friluftsliv, en idé om att de främsta delarna av Sverige skulle bli föremål för en samfälld samhällsplanering så att de tillgängliga resurserna skulle användas så vist som möjligt. Man kan här ana en föregångare till den planering för en uthållig turism som idag besjälar de flesta som sysslar med turismutveckling. Då på 1970-talet var ambitionerna stora men Sveriges ekonomi gick mot lågkonjunktur. Planerna för de primära rekreationsområdena blev i allt väsentligt bara dammsamlande dokument av marginell betydelse. Den sociala 6 Bo Lenntorp har redovisat en heltäckande bild av Hägerstrands publikationer i artikeln Publications by Torsten Hägerstrand , Geografiska Annaler, Series B: Human Geography, Vol. 86 Issue 4 Page 327 December Outdoor Recreation Resources Review Commission (ORRRC) genomförde en monumental kartläggning av läget i USA. 20 provläsning utveckla turistdestinationer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren TEM 2015 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Samhällets roll för besöksnäringen -

Samhällets roll för besöksnäringen - Samhällets roll för besöksnäringen - Västerås 2011-10-12 Jörgen Elbe Högskolan Dalarna www.du.se/tourism jel@du.se Kurbits Kurbits Destinationsutveckling Utveckla turistdestinationer Exportmognad Exportmognadsguiden

Läs mer

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster 1. De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen 2. Den expanderande turismens interaktion med kustens

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Turistnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter

Turistnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Turistnäringens konjunkturbarometer Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Turistnäringens konjunkturbarometer för visar att optimismen för den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 6 under januarimaj Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 53.000 i Uppsala i maj. Det var

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sorsele kommun

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt

Shoppingturism i Sverige. Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt Shoppingturism i Sverige Dagens och morgondagens shoppingturist Shoppingturism samarbete för tillväxt 2016 Förord Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om och våra medlemmar ser

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 6 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till nästan 33.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Jan Ökning i januari med 13 inleddes med en gästnattsökning i januari på 13. Totalt gjordes under månaden drygt 46. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Mar Ökning med 7 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 114.000 första kvartalet. Det

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 10 i november Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 43.000 i Uppsala under november. Det var en ökning

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

RTS Konjunkturbarometer 2010

RTS Konjunkturbarometer 2010 RTS Konjunkturbarometer RTS Konjunkturbarometer för visar att landets rese- och turistföretagare har en mer positiv syn på den ekonomiska utvecklingen i rese- och turistnäringen idag, jämfört med vad de

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Dec Ökning också i december Gästnätterna i summerade till 44. i december (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Hotellen ökade med 12 (till 35. gästnätter)

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Dec Ökning med 5 i Uppsala under Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 527.000 i Uppsala under. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Okt Hotellen upp 18 i oktober Gästnätterna i summerade till nästan 67. i oktober (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med totalt 38. Hotellen

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Okt Ökning med 6 i Uppsala i oktober Det totala antalet gästnätter under oktober i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 42.200 i Uppsala.

Läs mer

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling

Läs mer

Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra"

Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport Utsugning av vissa - guldkant för andra Kommentarer om nätverket Schyst Resandes rapport "Utsugning av vissa - guldkant för andra" - Ett allvarligt problem med studien och dess rapport är den genomgående begreppsförvirringen och bristen av definitioner.

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Bolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia. Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna

Bolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia. Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna FJÄLLBACKA Bolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia Vilka vi är Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna Svensk Turism Medverka till att utveckla minst 20 nya exportmogna

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 47 i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 47.000 i Västerås i juli. Det var en ökning med hela

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

Rapport: Svenska reserapporten 2017

Rapport: Svenska reserapporten 2017 Rapport: Svenska reserapporten 2017 Juni 2017 Älskade svenska sommar! Semester hemma i Sverige ökar Det främsta resmålet för svenskarnas sommarsemester är varken Thailand eller Spanien. Det är Sverige

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Ökning med 3 första halvåret Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till

Läs mer

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism, 15 hp

Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism, 15 hp Human Geography BA (B) Regional development and tourism, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer