Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Transkript

1 Säffle kommun UPPDRAGSNUMMER SAMRÅDSHANDLING KARLSTAD Sweco Environment AB Karlstad VA-system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (23) Sweco Sweco Environment AB Veronica Hjelm Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Gruppchef/civilingenjör Telefon direkt veronica.hjelm@sweco.se

2 SAMRÅDSHANDLING SAMMANFATTNING Säffle avloppsreningsverk (ARV) är beläget i Säffle kommun. Tillståndsgiven anslutning är pe (personekvivalenter). Kommunen har för avsikt att söka nytt tillstånd hos länsstyrelsen i Värmland för befintligt avloppsreningsverk med en kompletterande process för kväverening. På grund av det ökade kvävekravet krävs en ombyggnation av verket. Då Säffles avloppsreningsverk redan idag har låga kvävehalter ut till recipient krävs dock inte så stora byggnationer. Verket har dessutom volymer att tillgå till en kväveprocess vilket underlättar vid upprustning av verket. Utgångspunkten för kväveutbyggnad är att i framtiden kunna driva processen så att kvävehalter under 15 mg N/l uppnås som årsmedelvärde i utgående vatten. Säffle ARV är väl etablerat på platsen och har inte föranlett några större tillbud under senare år. De viktigaste miljöaspekterna kring avloppsreningsverket är luft främst lukt, yt- och grundvatten samt risk för utsläpp i samband med olyckor. Verksamheten medför ett visst utsläpp av förorenande ämnen till luft och vattendrag. Säffle avloppsreningsverk har dock ett bra reningsresultat med avseende på utgående halter av BOD 7, totalfosfor och totalkväve. Med hänvisning till omfattningen på utsläpp av renat avloppsvatten, lukt och buller, så bedöms verksamheten medföra en ringa belastning på miljön både idag och i fortsättningen. Införande av kväverening kommer att bidra till en minskad kvävebelastning till recipienten. Sweco Environment AB Karlstad VA-system 2 (23)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BAKGRUND SYFTE MED EN AVGRÄNSNING SAMRÅD SAMRÅDSSVAR 7 2 BESKRIVNING AV NUVARANDE VERKSAMHET ALLMÄN BESKRIVNING DIMENSIONERING BELASTNING PÅ RENINGSVERKET LOKALISERING PLANER OCH SKYDDADE OMRÅDEN PROCESSBESKRIVNING UTSLÄPP AV RENAT AVLOPPSVATTEN BRÄDDNINGAR AVFALL OCH RESTPRODUKTER 12 3 ALTERNATIV HUVUDALTERNATIVET NOLLALTERNATIVET ALTERNATIVA LOKALISERINGAR ALTERNATIV UTFORMNING 14 4 MILJÖKONSEKVENSER AV HUVUDALTERNATIVET UTSLÄPP TILL VATTEN PÅVERKAN PÅ MARK LUKT TRANSPORTER OCH BULLER LANDSKAPSBILD KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV RISKER 18 5 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER MARK VATTEN RÅVAROR ENERGI 19 3 (23)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER LEDNINGSNÄTET RENINGSVERKET SKYDDSÅTGÄRDER 20 7 FÖRVÄNTADE RENINGSRESULTAT OCH RECIPIENTBELASTNINGAR 20 8 MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER 21 9 STATUSBESTÄMNING AV VATTENDRAG BYÄLVEN GETEBOLSVIKEN I VÄNERN AVLOPPSRENINGSVERKETS PÅVERKAN PÅ STATUSEN KONTROLLPROGRAM 23 Bilagor Bilaga 1 Samrådsprotokoll (23)

5 SAMRÅDSHANDLING 1 INLEDNING 1.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Säffle kommun Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Pressaregatan Säffle Telefonnummer: SNI-kod: Fastighetsbeteckning: Säffle 6:18 Kontaktperson: Berit Öhman 1.2 BAKGRUND Säffle avloppsreningsverk ligger på fastigheten Säffle 6:18 som ligger ca 2 km söder om tätorten. Verket har varit i drift sedan 1970 och är uppbyggt för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Verket byggdes om 1981 och energieffektiviserades Säffle kommun har för avsikt att söka nytt tillstånd hos Länsstyrelsen i Värmland för befintligt avloppsreningsverk med utbyggnad av kväverening och vissa processförändringar. Säffle avloppsreningsverk återfinns i Naturvårdsverkets bilaga över avloppsreningsverk som inte uppfyller direktivets krav vad gäller kväverening. På grund av direktivets kvävekrav krävs nu en ombyggnation av verket. Då Säffles avloppsreningsverk redan idag har låga kvävehalter ut till recipient krävs dock inte så stora åtgärder på avloppsreningsverket. Verket har dessutom volymer att tillgå till en kväveprocess vilket underlättar vid upprustning av verket. Utgångspunkten för kväveutbyggnad är att i framtiden kunna styra processen och som årsmedelvärde understiga 15 mg N/l i utgående vatten. 1.3 SYFTE MED EN Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på omgivningen och på människor. Beskrivningen ska visa hur verksamheten hushåller med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror samt energi. Miljökonsekvensbeskrivningen skall också möjliggöra en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljö. Denna miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för att beskriva vilken påverkan en kväveutbyggnad av Säffle avloppsreningsverk har. 5 (23)

6 Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en del av tillståndsansökan för Säffle avloppsreningsverk. 1.4 AVGRÄNSNING GEOGRAFISK AVGRÄNSNING I denna MKB redovisas bedömda konsekvenser för närområdet kring avloppsreningsverket i Säffle samt recipienten Byälven som mynnar i Byviken i Vänern AVGRÄNSNING I TID OCH OSÄKERHETER I UNDERLAGET Denna MKB värderar påverkan på miljöaspekter för ca 10 år framåt. Efter denna tidsrymd ökar osäkerheten både när det gäller verksamhetens tekniska utformning och aktuella miljöaspekter. Slutsatser i denna MKB baseras på befintliga uppgifter i miljörapporter, tekniskt underlag och lämnade uppgifter från Säffle kommun. Inga fältundersökningar har genomförts VÄRDERING AV MILJÖASPEKTER De miljöaspekter som kan anses beröra verksamhet vid avloppsreningsanläggningar och därmed kan påverkas av planerade åtgärder, kommer att konsekvensbedömas i denna MKB. Värderingen av dessa miljöaspekter sker med utgångspunkt från yttranden och synpunkter under samrådsprocessen samt genom sammanställning av befintlig fakta och information. Värdering av identifierade miljöaspekter i nedanstående avsnitt bedöms i tre klasser enligt nedan: Bedömningen stor påverkan innebär: Bedömningen måttlig påverkan innebär: Bedömningen ingen/ringa påverkan innebär: Kväveutbyggnad på Säffle avloppsreningsverk bedöms medföra konsekvenser med tydlig påverkan i form av störning av närboende eller på omgivande miljö. Kväveutbyggnad på Säffle avloppsreningsverk bedöms i någon mån leda till påverkan i form av störning av närboende eller omgivande miljö. Kväveutbyggnad på Säffle avloppsreningsverk bedöms inte leda till någon påverkan i form av störning av närboende eller omgivande miljö. 1.5 SAMRÅD Inledande samråd med Länsstyrelsen samt Miljö och byggförvaltningen hölls på reningsverket i Säffle Samrådet inkluderade platsbesök på avloppsreningsverket. Protokoll från samrådet redovisas i bilaga 1. 6 (23)

7 SAMRÅDSHANDLING Eftersom verksamheten enligt bilaga 1 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall anses medföra betydande miljöpåverkan, skall utökat samråd hållas. Utökat samråd utformas på följande sätt: De särskilt berörda informeras brevledes och ges en möjlighet till att yttra sig skriftligen. Efter det tidiga samrådet kommer länsstyrelsen besluta vilka myndigheter, boende och verksamma inom området som anses särskilt berörda. Sändlista för det utökade samrådet kommer bifogas. Information om den förestående tillståndsansökan och att verksamheten bedöms medföra betydande miljöpåverkan kommer annonseras i lokaltidningar. I annonsering framgår var ytterligare information finns samt sista datum för synpunkter. Utställning av fullständiga handlingar kommer att finnas på Säffle kommuns hemsida. 1.6 SAMRÅDSSVAR Inkomna synpunkter kommer bemötas här. 2 BESKRIVNING AV NUVARANDE VERKSAMHET 2.1 ALLMÄN BESKRIVNING Säffle avloppsreningsverk behandlar främst hushållsavlopp. Industrianslutning till verket utgör i huvudsak sanitäravlopp. Utöver avloppsvattnet belastas verket med externslam från enskilda avlopp. Verksamheten har till syfte att åstadkomma rening av det uppkomna avloppsvattnet till en sådan nivå att störningar inte uppkommer i den recipient där det renade avloppsvattnet släpps ut. Vidare ska det avfall och de restprodukter som uppkommer i verksamheten behandlas på ett sådant sätt att den slutliga hanteringen ej ger upphov till miljöstörningar. Avloppsreningsverket är utfört för mekanisk, biologisk och kemisk rening. 2.2 DIMENSIONERING Avloppsreningsverket är dimensionerat för en belastning av pe. Övriga tekniska uppgifter om dimensionering redovisas i teknisk beskrivning. 2.3 BELASTNING PÅ RENINGSVERKET Anslutningen till Säffle avloppsreningsverket år 2009, beräknad på en inkommande BOD 7 -belastning av 70 g/p,d, var 5635 pe. Det är den lägsta belastningen Säffle haft under de 5 senaste åren. År 2007 hade verket en belastning på nästan pe vilket var ett mycket högt värde. Belastningen brukar ligga runt 8000 pe normalt. Idag finns inga indikationer på att Säffle skall få en betydande befolkningsökning eller nyetablering av verksamhet. 7 (23)

8 Inkommande flöde till Säffle avloppsreningsverk under perioden 2005 till 2009 redovisas i Tabell 1. Tabell 1: Medel, max- och minflöden till Säffle reningsverk under Flöde Q tot (m 3 /år) Q medel (m 3 /d) Q max (m 3 /d) Q min (m 3 /d) Variation i årsflöde beror till största delen på påverkan av ovidkommande vatten. 2.4 LOKALISERING Säffle avloppsreningsverk är beläget på fastigheten Säffle 6:18 som ligger ca 2 km söder om tätorten. I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges ett riktvärde för skyddsavstånd på 500 meter till avloppsreningsverk dimensionerande för mindre än personekvivalenter (pe). Den röda cirkeln runt reningsverket i Figur 1 visar en radie på 500 meter. 8 (23)

9 SAMRÅDSHANDLING Avloppsreningsverk Figur 1: Säffle reningsverk och recipient Byälven. Radie med 500 meters omkrets kring verket är markerad röd. 2.5 PLANER OCH SKYDDADE OMRÅDEN Enligt gällande detaljplan från 1969 är området planlagt för s k Allmänt ändamål. Nuvarande markanvändning står inte i konflikt med andra intressen. 2.6 PROCESSBESKRIVNING Flödesschema över de olika reningsstegen finns i bilaga 1 till den tekniska beskrivningen MEKANISKT STEG Inkommande avloppsvatten passerar först ett maskinrensat galler. Gallret avskiljer grövre föroreningar som sedan tvättas i renstvätt och transporteras i en skruvpress till en container. Efter gallret leds vattnet in i ett sandfång där sanden avskiljs. Sanden tvättas 9 (23)

10 sedan i en sandtvätt. Eventuell olja fångas upp och luftas i det luftade sandfånget. En regnvattenbassäng finns placerad intill sandfånget, dit bräddning sker vid höga flöden BIOLOGISKT STEG Från sandfånget leds vattnet i en kanal till biostegets luftningsbassäng där nedbrytning av organiskt material sker. Syretillförseln sker med två celpoxluftare. Luftarna är kolonnluftare. Från luftningsbassängen passerar vattnet via överströmningsrör till biostegets sedimenteringsbassäng. Bassängen är försedd med tolv tandade skibordsrännor. Det sedimenterade slammet skrapas med en slamskrapa till slamfickor. Från slamfickorna pumpas slammet som returslam till luftningsbassängen. Överskottsslam pumpas till förtjockaren/slamschakt. Returslamspumpningen och överskottsslamspumpningen regleras tidsstyrt. Flytslam leds till vippränna och vidare till slamschaktet KEMISKT STEG Från mellansedimenteringsbassängens skibordsrännor leds vattnet via en kanal till en pumpgrop. Med en snäckpump lyfts vattnet från pumpbrunnen till kemiska stegets flockningsbassäng. I detta steg tillsätts fällningskemikalien AVR, ca 100 g/m 3 vatten. I flockningsbassängen finns tre stycken grindomrörare. Vattnet leds via tretton tandade ränna till en sidoplacerad kanal. I bassängen finns två parallella linsskrapor som transporterar det sedimenterade kemslammet till slamfickor i inloppsdelen. Kemslammet pumpas till förtjockaren/slamschaktet SLAMBEHANDLING Överskottsslam och kemslam från slutsedimenteringen pumpas till en slamförtjockare/slamschakt. I förtjockaren finns en dränkbar pump för dekantering och en dränkbar pump för pumpning av slam till stabiliseringen. Slamstabiliseringsbassängen är försedd med ett bottenluftarsystem och en omrörare. Slammet stabiliseras med släckt kalk, ca 7 kg/m 3 slam, innan det sedan avvattnas i centrifug. Slammet körs sedan till Östby där det används till täckning av deponi REJEKTVATTEN Rejektvattnet från centrifugen och dekantatet från förtjockaren överförs direkt till inkommande och behandlas på nytt i reningsverket. 2.7 UTSLÄPP AV RENAT AVLOPPSVATTEN Det vid Säffle avloppsverk behandlade avloppsvattnet leds ut till närmaste recipient som är Byälven. Utsläppspunkten från avloppsreningsverket ligger i sydöstlig riktning. Koordinater finns i avsnitt 6.1 i den tekniska beskrivningen. Utgående medel och maxhalter för BOD 7, COD Cr, P-tot, N-tot, NH 4 -N och suspenderad substans redovisas i Tabell 2. Totala utsläppsmängder per år redovisas i Tabell (23)

11 SAMRÅDSHANDLING Tabell 2: Utgående årsmedel- och maxhalter från Säffle ARV för år Parameter (mg/l) BOD 7 medel/ Max , , ,7 47 COD Cr medel/ max P-tot medel/ Max 0,32 0,8 0,28 0,84 0,38 2,5 0,35 1,4 0,36 0,84 N-tot medel/ Max 15, , ,8 18 NH 4-N medel/ Max 9,1 15 8,2 19 9,4 16 8,3 19 9,1 13 Susp. medel/ Max ,5 41 Tabell 3: Utsläppta föroreningsmängder (inkl. bräddningar) till Byälven under Parameter (ton/år) BOD 7 32,9 27,1 30,8 26,8 23,4 COD Cr 87,1 110,8 111,4 115,5 85,3 P-tot 0,76 0,8 1,1 0,99 0,67 N-tot 36,9 40,5 44,4 36,7 23,7 NH 4-N 21,2 23, ,4 16,9 Susp. 30,3 34, ,3 34,3 Reningsgraden på det renade vattnet från Säffle avloppsreningsverk har de senaste åren uppgått till 86 % för BOD 7, 88 % för P-tot och 21 % för N-tot. Kommentar: Ingen ökning när det gäller inkommande föroreningsmängder förväntas. Avloppsreningsverket i Säffle har fungerat bra de senaste åren vilket även provtagningarna visar. 11 (23)

12 2.8 BRÄDDNINGAR Bräddning från Säffle reningsverk förekommer vid hydraulisk överbelastning samt vid enstaka driftavbrott. Tabell 4: Bräddningar vid Säffle avloppsverk År Bräddning (m 3 /år) Del av totalt flöde (%) , , , , ,9 Orsak till bräddning från Säffle reningsverk är främst vid hydraulisk överbelastning samt vid enstaka driftavbrott i form av planerad översyn och reparation. Bräddmätning sker på utgående flöde från regnvattenbassängen. Vid driftproblem finns det även möjlighet att brädda avloppsvattnet i pumstationen, Karl XII, strax innan verket. 2.9 AVFALL OCH RESTPRODUKTER AVFALL Avfallsprodukterna från verksamheten vid reningsverket utgörs av rens och sand. Renset och sanden hämtas och transporteras till Renova i Göteborg där det förbränns. Övrigt avfall från verksamheten utgörs av en mindre mängd avfall i form av förpackningar, papper, skrot och motsvarande avfall, samt mindre mängder farligt avfall i form av spilloljor, kemikalierester, färg m.m. Vart och ett av dessa avfallsslag lämnas var för sig till miljöriktigt omhändertagande SLAM Restprodukter från avloppsrening utgörs av renat avloppsvatten samt slam. Under åren producerades i medeltal ca 500 ton TS slam per år under reningsprocessen i Säffles avloppsreningsverk (inklusive externslam). Slammängden varierar från 480 till 560 ton TS över åren. Slammet har en TS-halt på % efter centrifugering. Avvattnat slam körs till Östby deponi för sluttäckning. Slamanalyser utförs två gånger per år. Sammanställningen av slamanalyserna från blandslammet i tabell 5 visar att slamkvaliteten är genomgående mycket god med metallhalter under gränsvärdena för avloppsslam för jordbruksändamål. 12 (23)

13 SAMRÅDSHANDLING Tabell 5: Provtagningsresultat för slam från Säffle reningsverk år Parameter Gränsvärde SFS 1998:944 ph 9,9 9,8 9,2 10,4 10,6 TS (%) 27,9 27,5 24,3 23,7 28,5 N-tot P-tot NH 4-N Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Zink Nonylfenol PAH ,65 0,73 0,52 0,49 0, ,26 0,35 0,26 0,21 0,34 2,5 4,7 5,2 4,2 5,1 4, ,3 3,6 1,6 3,2 4,1 0,82 0,63 0,7 0,67 1,18 13 (23)

14 Parameter Gränsvärde SFS 1998:944 PCB Toluen 0,04 0,023 0,02 0,025 0,04 <0,1 0,14 <0,1 0,43 0,26 3 ALTERNATIV 3.1 HUVUDALTERNATIVET Säffle kommun avser att ansöka om tillstånd för fortsatt verksamhet med en kompletterande kväveutbyggnad. Den utbyggnad av process som avses är rejektvattenrening i en SBR-anläggning, Satsvis Biologisk Rening. I samband med kväveutbyggnaden planeras allmän upprustning av delar av verket, byte av fällningskemikalie till flytande kemikalie samt upphörande av kalktillsats till slammet. 3.2 NOLLALTERNATIVET I denna miljökonsekvensbeskrivning anses nollalternativet vara att verksamheten fortsätter som tidigare utan kväveutbyggnad. Att verket bygger om för kvävereduktion kommer från myndighet och är förbindande. Då nollalternativet inte är aktuellt kommer miljöaspekter av nollalternativet inte att konsekvensbedömas i denna MKB. 3.3 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR Säffle kommun avser att ansöka om fortsatt drift av en befintlig anläggning med kväveombyggnad och mindre processförändringar. Ny lokalisering bedöms inte aktuell så länge som verksamheten bedöms kunna bedrivas utan påtaglig risk för påverkan på omgivande mark och vatten eller olägenheter på människors hälsa. Någon alternativ lokalisering har med hänvisning till detta inte utretts. Inga synpunkter om alternativ lokalisering har framkommit under de samråd som har hållits. 3.4 ALTERNATIV UTFORMNING Säffle kommun har i en utredning undersökt olika möjligheter till kväverening på avloppsreningsverket. Det alternativ som sammantaget bedömdes bäst uppfylla ställda krav, samt vara bäst ur driftmässig och ekonomisk synpunkt, är rejektvattenrening med SBR. Övriga alternativ som studerades var bl.a. konventionell kväverening med anoxiska 14 (23)

15 SAMRÅDSHANDLING och aeroba zoner i ett genomflutet bassängsystem. Detta alternativ bedömdes dock innebära stora ombyggnader av verket med höga investeringskostnader samt driftkostnader som ej är nödvändiga för att uppfylla kraven på utgående avloppsvatten. 4 MILJÖKONSEKVENSER AV HUVUDALTERNATIVET Konsekvensbedömning av alternativ kommer endast att omfatta verksamhet enligt huvudalternativet vilket innebär fortsatt drift med kväveombyggnad, byte av fällningskemikalie samt upphörande av kalkdosering i slammet. Det alternativ till kväverening som har valts är reducering av totalkväve i rejektet från centrifugen samt dekantatet från förtjockaren. Rejekt och dekantat är de vatten som extraheras ur slammet då det avvattnas respektive förtjockas i processen. Att behandla en delström såsom rejektet har fördelar i ett verk som Säffles. Avloppsvattnet som kommer in till reningsverket är mycket tunt med låga halter föroreningar. I inkommande avloppsvatten ligger kvävet i genomsnitt på ca 18 mg/l och i rejektvattnet ca 260 mg/l. Dekantatet har liksom rejektet ett koncentrerat kväveinnehåll på ca 100 mg/l. Då man renar kvävet i en delström behöver man inte behandla hela avloppsflödet, vilket är mycket energisparande. Att behandla hela avloppsflödet är mycket kostsamt då stora mängder syre krävs för att kvävereduktionen ska bli fullständig. Det innebär dessutom en omfattande och kostsam ombyggnad. Hur SBR-processen fungerar beskrivs i den tekniska beskrivningen, avsnitt UTSLÄPP TILL VATTEN Provtagningarna på utgående vatten för åren visar att medelvärdet för BOD 7 - resthalterna är mycket låga samt att medelhalten för fosforresthalterna är låg. Reningsgraden på det renade vattnet från Säffle avloppsreningsverk har de senaste åren uppgått till 86 % för BOD 7, ca 88 % för P-tot och 21% för N-tot. Fortsatt verksamhet vid avloppsreningsverket medför fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten till Byälven men med reducerade kvävekoncentrationer. Nuvarande utsläpp (medelvärde för år ) till Byälven av föroreningar i renat avloppsvatten redovisas i tabell 6. Byte till effektivare fällningskemikalier borde i framtiden resultera i ett minskat utsläpp av föroreningar. Tabell 6: Sammanställning över nuvarande utsläpp till Byälven från Säffle avloppsreningsverk. Halter, flöden och bräddning har antagits motsvara medelvärde för åren Parametrar Nuvarande belastning ( ) Utgående halter (mg/l) Utgående mängder* (ton/år) 15 (23)

16 BOD 7 11,3 28,2 COD Cr 40,4 102 P-tot 0,34 0,86 N-tot 14,4 36,4 NH 4-N 8,8 22,2 * Inklusive bräddning. Mängd bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket har varierat från m 3 /år mellan åren 2005 och Samordnad recipientkontroll utförs av Byälvens vattenvårdsförbund och redovisas i årsrapport. Påverkan på Byälvens vattenkvalitet orsakat av utsläpp av renat avloppsvatten från avloppsreningsverket bedöms vara ringa. Miljöpåverkan på recipienten till en följd av planerade åtgärder är enbart positiva då en minskad kvävebelastning förväntas då processen är idriftsatt. Under byggskedet kan dock tillfälliga bräddningar förekomma. 4.2 PÅVERKAN PÅ MARK Den fortsatta verksamheten kommer inte att ta ny mark i anspråk. Vidare kommer verksamheten inte att förorena mark under normala driftförutsättningar. Inga kända markföroreningar förekommer i närheten av Säffle avloppsreningsverk. Verksamhetens påverkan på mark bedöms vara obefintlig. 4.3 LUKT Säffle avloppsreningsverk är helt överbyggt vilket minskar luktpåverkan för omgivningen, även om viss uppkomst av lukt från avloppsreningsverk är ofrånkomligt. Störst risk för luktolägenheter uppkommer vid lastning och avlastning av slam samt vid eventuella driftstörningar. Närmaste bostadsbebyggelse ligger ca 300 meter från avloppsreningsverket. 250 meter norr om verket ligger en skola. Därifrån har det vid enstaka fall rapporterats om luktproblem. 100 meter nordväst om verket ligger en ridskola och österut ligger recipienten Byälven. Det finns här inte någon förhärskande vindriktning; dock gäller allmänt för området att sydvästlig vindriktning är något vanligare. 4.4 TRANSPORTER OCH BULLER Tillfartsvägen till verket löper från Industrigatan till Säterivägen vidare till Metallgatan fram till verket. Infartsvägen passerar inget bostadsområde. Närmsta bostadshus ligger ca 300 meter från verket. 16 (23)

17 SAMRÅDSHANDLING Transporter till och från verket samt interna transporter påverkar närmiljö, som mest består av industribyggnader, genom trafikbuller och luftföroreningar. Härutöver uppkommer visst buller från fläktar etc. Transporterna kommer att öka tillfälligt under byggtiden. Därefter bedöms antalet transporter till verket att minska då ingen kalk längre behöver tillsättas slammet. Luftföroreningar från fordonstrafiken till och från verket bedöms vara ringa. Trafiken bedöms inte medföra att luftkvaliteten för närboende påverkas. Transporter till och från verket med tunga fordon bedöms, exklusive slamtransporter, uppgå till ca 10 st per år. 1gång om dagen hämtar slambilen slam och kör till Östby deponi. Slambilen kör med en öppen container. Störning på omgivningen från buller vid reningsverket bedöms vara ringa då all verksamhet på reningsverket är inuti byggnaderna på platsen. Ingen bullermätning har nyligen utförts på fastigheten. 4.5 LANDSKAPSBILD Ansökan avser fortsatt drift av befintlig anläggning som har funnits på platsen sedan De nya processer man planerar kräver inga utbyggnader utan ryms i befintlig byggnad. Fortsatt verksamhet enligt ansökan medför inte att någon ny mark tas i anspråk. Landskapsbilden kommer att vara oförändrad. Den befintliga anläggningens påverkan på landskapsbilden bedöms vara obefintlig. 4.6 KULTURMILJÖ Avloppsreningsverkets lokalisering står inte i konflikt med någon känd forn- eller kulturlämning enligt Riksantikvarieämbetets informationssystem om fornminnen (FMIS). Påverkan på kulturmiljön bedöms vara obefintlig. 4.7 FRILUFTSLIV I området närmast till avloppsreningsverket sker inga friluftsaktiviteter med undantag för aktiviteter kopplat till Byälven. Ett antal båthus har byggts under 2000-talet. Avloppsreningsverket ligger inom riksintresse för kustturism och friluftsliv, enligt 4 kap 1 och 2 i Miljöbalken. Vid haveri kan ofrivilliga utsläpp av orenat avloppsvatten ge olägenheter för fritidsverksamheter såsom bad och fiske nedströms utsläppspunkten. Verksamheten är väl etablerad på platsen sedan 1970-talet och inga planer på att utnyttja området för annan aktivitet finns. Påverkan på friluftslivet bedöms vara ringa. Planerade åtgärder enligt denna ansökan bidrar ej till någon förändrad påverkan. 17 (23)

18 4.8 RISKER OFRIVILLIGT UTSLÄPP AV ORENAT AVLOPPSVATTEN Allvarliga störningar av driften vid anläggningen kan medföra att orenat avloppsvatten släpps ut till Byälven. Störningar i kvävereningen kommer dock inte innebära någon större påverkan på recipient då steget i sig är parallellt med den ordinarie reningen och kan kopplas bort med bibehållen god rening i verket. En något större mängd kväve kan släppas ut i recipienten tillfälligt. Tillfälliga störningar i SBR:en bedöms inte påverka utgående årsmedelvärde av kväve. Ofrivilliga utsläpp kan förutom att påverka närmiljön i recipienten även orsaka smittspridning vid användning av ytvatten nedströms utsläppspunkten som dricksvatten eller för bad eller bevattning KEMIKALIEUTSLÄPP Marken kan förorenas vid läckage av olja eller kemikalier. Risken för kemikalieläckage föreligger främst vid maskinhaverier eller vid felaktig förvaring av processkemikalier. Då kalk inte längre ska hanteras vid verket har därmed risk för utsläpp av kemikalier minskats TRAFIKOLYCKOR Olyckor med fordon med samröre till verksamheten vid avloppsreningsverket kan inträffa längs de vägar som används vid till- och fråntransporter. 5 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER 5.1 MARK Fastigheten Säffle 6:18 som Säffle avloppsreningsverk ligger på har en inhägnad area på ca m 2. Enligt gällande detaljplan från 1969 är området planlagt för s.k Allmänt ändamål (beteckning enligt äldre lagstiftning all verksamhet med ett offentligt organ som huvudman). Området är inte intressant för etableringar av andra verksamheter med hänsyn till det befintliga reningsverket som funnits på platsen sedan I det förslag om kväverening som nu är aktuellt tas ingen ny mark i anspråk. 5.2 VATTEN Renvattnet till avloppsreningsverket används i huvudsak vid spädning av kemikalier och i personalutrymmen. Renvattenförbrukningen i verket var innan år 2005 relativt hög. Tidigare användes dricksvatten för spolning och dylikt i verket. Sedan 2005 har man arbetat med att försöka sänka vattenkonsumtionen. Konsumtionen har genom detta arbete minskat gradvis och år 2009 användes endast 900 m 3 renvatten på verket. 18 (23)

19 SAMRÅDSHANDLING 5.3 RÅVAROR De råvaror som främst hanteras vid avloppsreningsverket är processkemikalier: fällningskemikalier, polymerer och kalk. Syftet att minimera förbrukning av kemikalier, energi m.m. sker kontinuerligt med driftoptimering av reningsprocessen. Under åren har i genomsnitt ca 100 g fällningskemikalie förbrukats per kubikmeter renat avloppsvatten. När det gäller polymer så är medelförbrukningen för åren ca 6 kg per ton TS slam. Totala mängder förbrukade processkemikalier visas i tabell 7. Tabell 7: Förbrukade mängder processkemikalier under (ton/år) AVR Kalk ,5 Polymer 2,5 2,6 2,1 2, ENERGI Uppvärmning av reningsverket sker med värmepumpar. Dessa tar huvudsakligen sin värme från avloppsvattnet. För att förbättra luftmiljön och återvinna energi installerades år 2009 ett återvinningsaggregat. Detta minskar behovet av återluft vilket leder till minskade uppvärmningskostnader av lokalerna på verket. Energiförbrukningen under åren kan ses i tabell 8. En kväveutbyggnad resulterar med ganska hög sannolikhet i större energiåtgång på verket. Det krävs luft för att processen ska fungera vilket fodrar mycket energi. Elenergi till nya pumpar och omrörare i anläggningen kommer också att behövas. I valet av process har man dock tagit hänsyn till energiutnyttjande och valt det alternativ som är mest energieffektivt. Tabell 8: Elenergi för Säffle avloppsreningsverk under Elenergi, kwh (23)

20 6 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 6.1 LEDNINGSNÄTET En inventering och modellering av hela ledningsnätet i kommunen pågår. Detta utgör ett mycket bra underlag för kommande saneringsplaner för ledningsnätet. Kommunens arbete med sanering kan därmed förbättras och optimeras. Prioriterade områden med stora problem med ovidkommande vatten kan enklare identifieras och därmed bidra till att minimera flödestoppar in till verket, orsakade av kraftig nederbörd. Åtgärder utförs på de pumpstationer där bräddning är mest frekvent eller bräddmängderna som störst. Även recipientens känslighet för bräddpåverkan vägs in. 6.2 RENINGSVERKET Det finns idag god kapacitet att behandla inkommande avloppsvatten från Säffle kommun. Åtgärder som beskrivs nedan är exempel på processförbättringar som planeras vid verket. På verket pågår kontinuerligt planering och förbättring av verksamheten. Slambehandlingen behöver generellt inte utökas då man även i fortsättningen kommer att behandla samma slammängder. Dock kan slamhanteringen förbättras genom att installera en slamsilo som ett parallellt steg i slambehandlingen, vilket ger en större lagringsvolym och en buffert innan slammet läggs till lagring på slamplatta. Därmed minskas översynsbehovet och ger en bättre möjlighet till kontroll. En ny slamcentrifug har installerats under året Att upphöra med doseringen av kalk till slammet kommer att innebära att den totala mängden slamvolym minskar. Även inloppsdelen optimeras genom att installera nya galler med kombinerad renstvättpress. Införande av ett nytt datoriserat övervakningssystem är prioriterat vid reningsverket och kommer att ge en ökad kontroll samt en mer optimerad drift. 6.3 SKYDDSÅTGÄRDER Säffle avloppsreningsverk har under lång tid arbetat med skyddsåtgärder och har god kontroll på provtagning på både inkommande och utgående avloppsvatten. Kontroll och optimering av reningsprocessen sker huvudsakligen på va-verkets ackrediterade laboratorium. Överbyggnad på reningsverket minimerar luktolägenheter för omgivningen. Inga bassänger är belägna utomhus. 7 FÖRVÄNTADE RENINGSRESULTAT OCH RECIPIENTBELASTNINGAR En fortsatt drift av Säffle reningsverk enligt nuvarande utseende med en kompletterande kväverening kommer påverka reningsresultaten positivt. Organiskt material i form av BOD 7 bibehålls på samma låga nivå som idag eller minskar i kvävereningsprocessen. Det 20 (23)

21 SAMRÅDSHANDLING utgående vattnet kommer innehålla lägre kvävekoncentrationer än idag. Halterna bedöms understiga 15 mg/l som årsmedelvärde. Aktuella medelvärden i utgående avloppsvatten för fosfor och BOD 7 är redan idag godkända vid avloppsreningsverket. 8 MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER 8.1 MILJÖMÅL Nationella miljömål som berörs av verksamheten är i första hand Ingen övergödning. Härutöver berörs Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv i olika delar. Det nationella målet ingen övergödning har brutits ned till regionala miljömål för Värmlands län. Se tabell 9. Tabell 9: De regionala miljömål som direkt berörs av verksamheten. Nationellt mål Regionaliserat mål Kommentar Ingen övergödning Fram till år 2010 skall de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet i Värmlands län ha minskat i förhållande till 1995 års nivå, då utsläppen var ca 144 ton. Senast år 2010 skall de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet i Värmlands län (exklusive deposition) minskat med minst 10 % (420 ton) från 1995 års nivå, från 3720 ton till som mest 3300 ton. Säffle avloppsreningsverk uppvisar en reningsgrad på ca 88 % för totalfosfor och utsläppta halter är 0,3 mg/l. Fosforutsläppen från verket bedöms inte förändras efter ombyggnaden. Säffle avloppsreningsverk uppvisar idag en reningsgrad på ca 21 % för totalkväve och utsläppta halter är 14,4 mg/l. De planerade åtgärderna innebär att verket byggs ut för kväverening. Detta säkerställer fortsatt låga kväveutsläpp från verket med halter under 15 mg/l som årsmedelvärde. 8.2 MILJÖKVALITETSNORMER Verksamheten medför ett visst utsläpp av förorenande ämnen till luft från fordon vid transporter. Detta berör i någon mån miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Med hänvisning till att omfattningen av dessa transporter samt en bedömd minskad mängd 21 (23)

22 transporter - är därmed utsläppet till luft av berörda ämnen är ringa - så bedöms verksamheten inte medföra risk för att miljökvalitetsnormer överskrids. 9 STATUSBESTÄMNING AV VATTENDRAG Länsstyrelsen har statusbestämt alla vattendrag i Sverige. Målet är att vattenförekomsterna skall uppnå lägst god status senast år 2015 och att ingen vattenförekomsts status försämras. Statusbestämningen är utförd med avseende på ekologisk och kemisk status. Ekologisk ytvattenstatus graderas i en femgradig skala. De fem statusklasserna är: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som god status eller som uppnår ej god status. För grundvattenförekomster som är i riskzonen för att inte uppnå miljömålen till 2015 skall kemisk och kvantitativ status klassificeras i klasserna god eller otillfredsställande. De vatten som berör Säffle avloppsreningsverk är Byälven och Getebolsviken i Vänern. Byälven är Säffle avloppsreningsverks recipient, som senare mynnar ut i Getebolsviken i Vänern. 9.1 BYÄLVEN Byälven har måttlig status vad gäller ekologiska förhållanden. Kvalitetsfaktorn bottenfauna är avgörande för bedömningen. I detta fall handlar det om övergödning på grund av höga halter av näringsämnen. I den kemiska bedömningen uppnår inte Byälven god status. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver 20 mikrogram per kilogram. I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Då inget vattendrag i Sverige har god status med avseende på kvicksilver har man också valt att utreda kemisk status exklusive kvicksilver. Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Detta innebär att Byälven har god kemisk status med undantag av kvicksilver. 9.2 GETEBOLSVIKEN I VÄNERN Getebolsviken har måttlig status vad gäller ekologiska förhållanden. Kvalitetsfaktorn fisk är utslagsgivande för bedömningen. I den kemiska bedömningen uppnår inte Getebolsviken god status ( se 9.1). Viken uppnår ej heller god status i den kemiska bedömningen exklusive kvicksilver. Detta var på grund av att en mätning av kadmium överskred gränsvärdet. 9.3 AVLOPPSRENINGSVERKETS PÅVERKAN PÅ STATUSEN Byälven är övergödd på grund av för mycket näringsämnen enligt vattenmyndigheten. Då avloppsreningsverket bygger ut för kväverening enligt huvudalternativet kommer mindre 22 (23)

23 SAMRÅDSHANDLING näringsämnen släppas ut i Byälven. I Getebolsviken har man uppmätt kadmiumhalter över de gränsvärden som vattenmyndigheten ställt. Den mängd kadmium som kommer in till avloppsreningsverket samlas i slamfasen och körs på tipp. Vilket innebär att verket inte belastar recipient med kadmium. 10 KONTROLLPROGRAM Kommunen har upprättat ett kontrollprogram för Säffle avloppsreningsverk tillsammans med den lokala tillsynsmyndigheten daterat , se bilaga 2. I detta ingår ett provtagningsprogram som regelbundet ses över. Enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska verksamheter som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller kap. miljöbalken upprätta egenkontrollprogram. Den samordnade recipientkontroll som utförs av Byälvens vattenvårdsförbund kommer också i fortsättningen utföras. 23 (23)