Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ombyggnation av Hamburgsunds ARV"

Transkript

1 Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Underlag för samråd (reviderat ) Hamburgsunds ARV 1 av

2 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter Inledning Bakgrund och dagens situation Lokaliseringsalternativ och utsläppspunkt Utsläppspunkt Inkommande belastningar och utsläpp Inkommande flöden Inkommande belastningar Inkommande sommarbelastning Utsläpp och reningsresultat Utsläpp och reningsresultat sommaren Framtida belastningar till verket Q-dim idag och i framtiden Dagens utformning av verket (etapp 1) Dimensionering för ombyggnation Etapp Eventuella framtida ombyggnadsåtgärder Tidplan Planförhållanden Skyddsvärda områden Förutsedd miljöpåverkan Utsläppskrav som kommer att yrkas Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Bilagor: Bilaga 1 Gällande tillstånd och slutliga villkor Bilaga 2 Gällande kontrollprogram Bilaga 3 Processchema situation före etapp 1 Bilaga 4 Processchema etapp 1 (dagens situation) Bilaga 5 Processchema etapp 2 Bilaga 6 Detaljplan Hamburgsund centrum Bilaga 7 Översiktsplaner Hamburgsunds ARV 2 av

3 1 Administrativa uppgifter Uppgifter om tillståndspliktig organisation/huvudman: Huvudman: Adress: Tekniska förvaltningen Tanumshede Organisationsnummer: Kontaktperson: VA-chef, Karin Görfelt Telefon: E-post: Tekniskt ombud: H2OLAND Adress: Grindgatan Alingsås Kontaktperson: Mark de Blois Telefon: E-post: Uppgifter om anläggningen: Anläggning Hamburgsunds ARV Fastighetsägare Fastighetsbeteckning Hamburgsund 13:31 XY-koordinater RT 90 2,5 gon V 0: , Besöksadress Skolvägen, Hamburgsund Kontaktperson på plats Drifttekniker, Richard Utgren Telefon Verksamhetskod: 90.10, B Hamburgsunds ARV 3 av

4 2 Inledning Hamburgsunds avloppsreningsverk (ARV) behandlar avloppsvatten från Hamburgsunds tätort med omnejd. Verket är idag dimensionerat för och har tillstånd att behandla avloppsvatten från maximalt personekvivalenter (pe). Dagens gällande tillstånd för reningsverket beslutades enligt miljöbalken den och de slutliga villkoren beslutades den Det nu gällande tillståndet för verksamheten är således relativt nytt. kommer att lämna in en ansökan om ett nytt tillstånd för Hamburgsunds ARV till följd av en ombyggnation av anläggningen. Ansökan kommer att lämnas in till Länsstyrelsen och verksamheten kommer att tillståndsprövas enligt 9 kap miljöbalken. Hamburgsunds ARV har haft problem med försämrad rening av avloppsvattnet och byggdes därför om provisoriskt under våren 2014 för att så snabbt som möjligt förbättra reningen på verket. Den provisoriska utformningen som anläggningen drivs efter idag är dock inte en långsiktig lösning och räcker inte fullt ut för att verket ska klara de gällande utsläppsvillkoren under högsäsongsbelastning. Ytterligare ombyggnad är därför nödvändigt för att förhindra förhöjda utsläppshalter och villkorsöverskridningar. Vidare beräknas belastningen till avloppsreningsverket att öka inom de kommande åren till följd av planerade nyexploateringar i upptagningsområdet och ökade mängder båtlatrin. Den dimensionerande belastningen behöver därför höjas till pe för att de framtida belastningarna ska kunna tas emot och behandlas på verket. Ombyggnaden kommer i huvudsak innebära att volymen för det biologiska reningssteget, som tidigare har utgjorts av en biobädd, ersätts med en ny något större (ca 2,5 m högre) volym som kommer att vara baserad på aktivslam. I samband med detta kommer den tidigare försedimenteringsbassängen, som idag är tillfälligt ombyggd till en aktivslambassäng, återställas. Ombyggnationen av Hamburgsunds ARV kommer att påbörjas i slutet av februari 2015 och beräknas pågå till senast hösten Den nya aktivslamvolymen kommer att vara en överbyggd bassäng och byggas på samma plats som den tidigare biobädden varit placerad. Nya maskiner som avger ljud kommer att placeras inomhus. All ombyggnation kommer att ske inom befintligt använda ytor och volymer. Uppkomstkällorna för lukt och buller kommer inte att förändras från dagens situation. Idag är uppkomsten av lukt och buller till omgivningen minimal och inga klagomål har inkommit från allmänheten. överväger att på sikt lägga ned Hamburgsunds ARV eller bygga om reningsverket till en förbehandlingsanläggning. Avloppsvattnet kommer i dessa fall att ledas till Bodalens avloppsreningsverk via en överföringsledning för vidare behandling. I tillståndsansökan för Hamburgsunds ARV kommer att yrka ett tidsbegränsat tillstånd som ska gälla i 10 år. Inom denna period kommer kommunen ha utrett och fattat beslut i frågan om reningsverket ska bibehållas i framtiden eller läggas ned/byggas om till en förbehandlingsanläggning och anslutas till Bodalens ARV. Hamburgsunds ARV 4 av

5 3 Bakgrund och dagens situation Hamburgsunds avloppsreningsverk byggdes 1972 och blev ombyggt Avloppsreningsverket behandlar avlopp från Hamburgsunds tätort, med omnejd. Verket är dimensionerat för och har tillstånd att behandla avloppsvatten från maximalt pe. Det dimensionerande flödet, Q-dim, är idag satt till 79 m 3 /h. Avloppsvattnet in till verket består av hushållspillvatten samt avloppsvatten från en del restauranger. Industriell anslutning till verket finns ej. Befintligt gällande dimensioneringsdata för Hamburgsunds avloppsreningsverk presenteras i tabell Tabell Befintligt gällande dimensioneringsdata för Hamburgsunds ARV* Dimensionering Storlek Dimensionerande anslutning (70 g BOD7/p.d) pe Dimensionerande belastning (BOD 7) 320 kg BOD 7/d Dimensionerande flöde (Q-dim) 79 m 3 /h Dimensionerande flöde (Q-dim) 1896 m 3 /d *Uppgifter hämtade från den periodiska besiktningen för Avloppsvattenbehandlingen på verket har tidigare utgjorts av sandfång, gallring, försedimentering, biologisk behandling med hjälp av en biobädd följt av fällning och eftersedimentering. Avloppsreningsverket började i 2010 få problem med att uppfylla utsläppsvillkoren för BOD 7 och fosfor. De försämrade reningsresultaten misstänks ha berott på återkommande igensättningar av biobädden vilka resulterade i en försämrad biologisk rening av avloppsvattnet. Till en början lyckades man lösa upp igensättningarna genom att b.la. spola biobädden och tillsätta fettlösande enzymer. Dessa åtgärder hjälpte dock endast kortvarigt och biobädden satte igen strax därefter. Igensättningarna blev allt svårare och i början av 2014 satte biobädden igen så kraftigt att man blev tvungen att ta den helt ur drift och bygga om reningsverket. Ombyggnationen av anläggningen delades upp i två etapper varav etapp 1 genomfördes under våren 2014 och var en akut provisorisk ombyggnation för att återfå den biologiska reningen inför sommaren, då belastningen till verket brukar vara som högst. Etapp 1 omfattade en tillfällig ombyggnad av försedimenteringsbassängen och flockningsbassängerna på verket till aktivslambassänger. En anmälan om ombyggnationen lämnades in till Länsstyrelsen och det provisoriskt ombyggda verket driftsattes Etapp 1 har varit en provisorisk nödlösning i syfte att så snabbt som möjligt återfå den biologiska reningen på verket. Till följd av dess provisoriska beskaffenhet är etapp 1 inte en långsiktig lösning och räcker inte fullt ut för att klara verkets enligt tillstånd gällande utsläppsvillkor vid högbelastningsförhållanden. Vidare har mätningar på det inkommande vattnet till verket visat att belastningen har ökat under de senaste åren. Under sommaren 2014 uppmättes en inkommande veckomedelsbelastning till verket om ca pe, vilket har motsvarat en ökning med ca pe jämfört med 2011 och Hamburgsunds ARV 5 av

6 Enligt kommunens uppgifter på de nyanslutningar som förväntas ske i framtiden beräknas belastningen till verket att öka med minst ca pe mellan och kommer att således uppgå till minst ca pe som maximal veckomedelsbelastning. Därtill kan ytterligare belastningsökning förväntas från ökade mängder båtlatrin när den nya lagen mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar träder i kraft under våren För att förhindra förhöjda utsläppshalter och skapa utrymme inför de framtida förväntade belastningstillskotten ska Hamburgsunds ARV byggas om igen i en etapp 2. Syftet med etapp 2 är att långsiktigt öka den biologiska kapaciteten på verket. Ombyggnaden innebär i huvudsak byggnation av en ny biologisk volym för aktivslam på den plats där biobäddsvolymen tidigare var placerad samt återställning av försedimenteringen. För att skapa marginal för ökade mängder båtlatrin och för oförutsedda belastningar från framtida nyanslutningar inberäknas en säkerhetsfaktor om 20 % och det ombyggda kommer således att dimensioneras för att kunna ta emot och behandla avloppsvatten vid en maximal veckomedelsbelastning motsvarande pe (med avseende på BOD 7 ). I tillståndsansökan kommer det således att sökas en höjning av verkets dimensionerande belastning från dagens pe till pe. Det framtida dimensionerande flödet, Q-dim, kommer att ändras från dagens 79 m 3 /h till 76 m 3 /h. har även utrett vidare ombyggnadsåtgärder som eventuellt kan komma att utföras om behov uppstår efter att etapp 2 är genomförd. Dessa åtgärder innefattar bl.a. byggnation av fettfång, ombyggnationer i slamlagringen och installation av en sandtvätt. överväger att på sikt lägga ned Hamburgsunds ARV eller bygga om reningsverket till en förbehandlingsanläggning. Avloppsvattnet kommer i dessa fall att ledas till Bodalens avloppsreningsverk via en överföringsledning för vidare behandling. Kommunen kommer att utreda möjligheten att föra över avloppsvattnet till Bodalens ARV och fatta beslut i frågan inom några år. I tillståndsansökan för Hamburgsunds ARV kommer att yrka ett tidsbegränsat tillstånd som ska gälla i 10 år. Inom denna period kommer kommunen ha utrett och fattat beslut i frågan om reningsverket ska bibehållas i framtiden eller läggas ned/byggas om till en förbehandlingsanläggning och anslutas till Bodalens ARV. Dagens gällande tillstånd och beslutet om slutliga villkor för avloppsreningsverket återfinns i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas det gällande kontrollprogrammet för verket. Utsläppsvillkoren för reningsverket enligt slutgiltiga villkor är sammanfattad i tabell nedan. Tabell Befintligt gällande utsläppsvillkor för Hamburgsunds avloppsreningsverk Gränsvärde Typ Riktvärde Typ Riktvärde Typ mg/l mg/l % red. BOD 7 10 Årsmedel 10 Kvartalsmedel 90 Årsmedel P-tot 0,3 Årsmedel 0,3 Kvartalsmedel 90 Årsmedel N-tot Hamburgsunds ARV 6 av

7 En ansökan för tillfällig villkorsändring har lämnats in till Länsstyrelsen , i vilken har yrkat att provisoriska utsläppsvillkor ska gälla under den akuta utformningen av verket (etapp 1). De yrkade provisoriska utsläppsvillkoren redovisas i tabell har i samband med detta även yrkat att gränsvärdena för 2014 och 2015 stryks. Tabell Yrkade provisoriska villkor för 2014 och 2015 Värde År Kvartal BOD 7 P-tot Omfattning Yrkade provisoriska riktvärden % 0,5 mg/l Kvartalsmedel under ombyggnationstiden reduktion Hamburgsunds ARV 7 av

8 4 Lokaliseringsalternativ och utsläppspunkt En översiktskarta över med lokaliseringen för Hamburgsunds ARV, dess utsläppspunkt samt avloppsreningsverkets ungefärliga upptagningsområde visas i figur Hamburgsunds ARV Utsläppspunkt Upptagningsområde Figur Översiktskarta över Hamburgsunds ARVs upptagningsområde Hamburgsunds ARV 8 av

9 Befintligt verk ligger inom ett detaljplanelagt område på kommunalägd mark intill en fiskehamn. Anläggningen ligger intill en bergvägg på öster sida och närmaste bostadsbebyggelse finns endast på den norra sidan om verket med den närmaste bebyggelsen på ett avstånd om ca 170 meter. Anläggningen utgörs av två byggnader varav den ena är en övertäckt byggnad som inhyser samtliga reningssteg för grovavskiljning, kemisk rening, sedimentering samt slambehandling. Strax intill bergväggen på öster sida om denna byggnad har den tidigare biobäddsvolymen varit placerad (biobädden har nyligen rivits). Den enda visuella förändringen som kommer att ske på anläggningen till följd av den planerade ombyggnationen är att på platsen där den tidigare biobäddsvolymen stått kommer uppföras en ny volym för aktivslam. Den nya volymen kommer att vara ca 2,5 meter högre (räknat från marknivå, inklusive skyddsräcke) än biobäddsvolymen. Övriga planerade ombyggnationer på verket kommer att göras inom befintliga volymer. 1. Alternativ lokalisering En alternativ lokalisering innebär att avloppsreningsanläggningen rivs/flyttas till en ny lokalisering. Detta skulle dock leda till orimligt höga kostnader jämfört med att bygga om befintligt verk. Därutöver skulle det helt enkelt inte gå att genomföra inom en rimlig tidsram med tanke på den akuta situationen som råder. Ett alternativ till att bygga om Hamburgsunds ARV är att istället anlägga en överföringsledning för att föra över och behandla avloppsvattnet på Bodalens avloppsreningsverk. I detta fall kan Hamburgsunds ARV läggas ned helt eller alternativt byggas om till en förbehandlingsanläggning. Överföring av avloppsvattnet till Bodalens ARV är dock i dagsläget ej ett realistiskt alternativ då en överföring skulle ta ett antal år i anspråk att förverkliga. Denna tid finns inte då Hamburgsunds ARV är i akut behov av upprustning för att sänka utsläppshalterna och uppfylla utsläppsvillkoren. Därtill är det i dagsläget ej säkert om det finns tillräckligt med kapacitetsutrymme på Bodalens ARV för att avloppsvattnet från Hamburgsunds ARV ska kunna tas emot och behandlas på verket (detta är under pågående utredning). Överföring av avloppsvattnet till Bodalens ARV är dock ett aktuellt alternativ på längre sikt. kommer att utreda möjligheten för detta och ett beslut kommer att fattas inom de kommande åren. Hamburgsunds ARV 9 av

10 2. Nollalternativ Nollalternativet för Hamburgsunds ARV är att reningsverket bibehålls i sin nuvarande provisoriska utformning. Som tidigare beskrivet, är nuvarande utformning en nödlösning som inte kommer att räcka fullt ut för att verket ska kunna klara sina utsläppsvillkor. Nollalternativet kommer därför mycket sannolikt medföra kontinuerliga överskridningar av verkets utsläppsvillkor med höga halter av särskilt BOD 7 i utsläppen till recipienten. 4.1 Utsläppspunkt Avloppsreningsverkets utsläppspunkt ligger strax utanför verket i rännan mellan Hamburgsunds samhälle och Hamburgö. I utsläppspunkten ingår även avloppsvatten som bräddas vid reningsverket. Utloppspunktens läge innebär att utsläppen sker nära intill fiskehamnen/gästhamnen som ligger i anslutning till avloppsreningsverket. Enligt uppgift händer det att fiskebåtar spolar sin fisk med vattnet vid hamnen vilket kan medföra en risk för smittspridning. Det förekommer även att hamnen används som badplats under sommarperioden. Den befintliga lokaliseringen av utsläppspunkten är således ofördelaktig med avseende på risken för smittspridning men också med avseende på utspädning och spridning av näringsämnen. En förflyttning av utsläppspunkten till en plats med bättre vattenomsättning skulle vara gynnsamt med avseende på vattenmiljön i sundet. En förflyttning av utsläppspunkten skulle dock innebära en förlängning av utloppsledningen med minst ett par kilomenter för att komma utanför sundet samt för att komma tillräckligt långt ifrån närliggande badplatser och andra känsliga områden. En sådan förlängning av utloppsledningen skulle resultera i en så hög kostnad att det skulle bli orimligt och inte stå i proportion till kostnaden för ombyggnationen av verket, särskilt med tanke på att reningsverket kan komma att läggas ned/byggas om en till förbehandlingsbehandling och anslutas till Bodalens ARV inom en 10-årsperiod. I dagsläget är det således inte ekonomiskt rimligt att lägga en längre utloppsledning. Förflyttning av utsläppspunkten kan dock komma att bli aktuellt i framtiden om kommunen beslutar att behålla Hamburgsunds ARV i drift istället för att överföra avloppsvattnet till Bodalens ARV. För att eliminera risken för smittspridning finns möjlighet att tillämpa desinfektion av det utgående avloppsvattnet under sommarhalvåret, exempelvis med hjälp av UV-ljus. Detta kommer att utredas om det bedöms vara nödvändigt. Hamburgsunds ARV 10 av

11 5 Inkommande belastningar och utsläpp I detta kapitel redovisas flödena, inkommande belastningarna och utsläppen på Hamburgsunds ARV. De redovisade halterna och mängderna är baserade på dygnsprovtagningar som utförts två gånger per månad på inkommande och utgående vatten på verket. De redovisade dygnsflödena är baserade på mätningar på flödet till verket som har uppmätts och noterats som medelflödet under varje dygn. Det har nyligen upptäckts att flödesmätningarna under stora delar av 2013 och 2014 varit felaktiga pga. kalibreringsproblem på flödesmätaren på reningsverket. Uppmätta flöden och beräknade mängder föroreningar under dessa perioder är därför inte tillförlitliga och redovisas ej i detta dokument. Under sommaren 2014 utfördes extraprovtagningar på inkommande och utgående vatten på reningsverket i form av veckomedelsprover. Flödena som uppmättes i samband med extraprovtagningen har i efterhand kunnat korrigeras för mätfelet i flödesmätaren på verket. I detta kapitel redovisas även resultaten från extraprovtagningen. De mätningar som har utförts på verket under de senaste åren ( samt sommarprovtagningen under 2014) har använts som grund för dimensioneringen av den planerade ombyggnationen av verket. 5.1 Inkommande flöden I figur t.o.m redovisas det inkommande flödet till Hamburgsunds ARV som uppmätta dygnsflöden, halvmånadsmedelvärden och som medel- och maximala årsflöden mellan åren Det uppmätta inkommande årsmedelflödet in till verket var under omkring 700 m 3 /d. Flödet varierar stort med årstid, med betydligt högre flöden under hösten och vintern. Flödena under denna del av året är nästan dubbelt så höga som under våren och sommaren. Den kraftiga variationen i flödet indikerar ett stort inläckage av ovidkommande vatten under den senare delen av året till följd av högre nederbördsmängder och snösmältning. En anledning är också att ledningarna kan ligga under grundvattennivån under höst och vinter. Det högsta noterade flödet mellan 2011 och 2012 har varit ca m 3 /d. Hamburgsunds ARV 11 av

12 Figur Inkommande dygnsflöden in till Hamburgsunds ARV mellan Figur: Inkommande flöde som halvmånadsmedelvärden till Hamburgsunds ARV mellan Hamburgsunds ARV 12 av

13 Figur: Årsmedelflöden och maximala årsflöden under 2011 och Inkommande belastningar I figur presenteras de inkommande belastningarna med avseende på BOD7, COD, P-tot och N-tot för varje provtagning mellan I figur presenteras belastningen endast med avseende på BOD7. Uppgifterna är sammanställda utifrån de dygnsprov som tas på verket två gånger per månad. Dygnsproven har också delats in halvmånadsvis, dvs. från den 1a i varje månad till den 15e och från den 16e till slutet av månaden. Detta har gjorts för åren och sedan har ett medelvärde räknats ut för varje halvmånad. Detta halvmånadsmedelvärde kan antas representera veckomedelsbelastningen in till verket. Halvmånadsmedelvärdet är det närmaste man kan komma till den faktiska veckomedelsbelastningen då man vanligtvis endast tar två prov i månaden vid verket. Den maximala veckomedelbelastningen (MVB) är den maximala inkommande BOD7-belastningen som inträffar som medelvärde under en vecka för hela året. De inkommande belastningarna till verket beräknade som halvmånadsmedelvärden för BOD7, COD, P-tot och N-tot mellan 2010 och 2012 presenteras i figur och i figur för endast BOD7. Samtliga redovisade pe-belastningar har beräknats utifrån specifika föroreningsmängder om 70 g BOD7/p.d, 140 g COD/p.d, 2 g P-tot g/p.d och 14 g N-tot/p.d. Hamburgsunds ARV 13 av

14 Belastningen in till Hamburgsunds ARV varierar kraftigt mellan sommar och höst/vinter och de högsta belastningarna inträffar under högsommaren, mellan omkring 1/7-15/8. Från figur och kan det ses att belastningen in till verket tenderar att fortsätta vara något förhöjd efter sommaren fram till november/december, vilket ses särskilt med avseende på COD. Detta kan bero på utspolningar av slam från ledningsnätet vid de högre flödena. Årsmedelbelastningen har varierat mellan ca pe med avseende på BOD7 mellan 2010 och 2012, se figur En tendens kan ses mot ökande pe-belastningar in till verket under de studerade åren 2010 t.o.m Årsmedelbelastningen var under högsäsong 2012 drygt 2000 pe, vilket var ca 500 pe högre än motsvarande värde under Figur: Antal pe för de olika föroreningarna i inkommande vatten ( ). Figur: Antal pe (BOD7) i inkommande vatten ( ). Hamburgsunds ARV 14 av

15 Figur: Antalet pe för de olika föroreningarna indelat i halvmånadsmedelvärden ( ) Figur: Antalet pe för BOD 7 indelat i halvmånadsmedelvärden ( ) Hamburgsunds ARV 15 av

16 Figur: Antalet pe för BOD 7 i inkommande vatten som årsmedelvärden ( ) I figur t.o.m redovisas halterna BOD 7, COD, P-tot och N-tot, i det inkommande avloppsvattnet till Hamburgsunds ARV som halvmånadsmedelvärden för De inkommande halterna till verket är relativt låga under hösten och vintern men ökar under sommaren. Sommartid kan halterna närma sig de halter som förväntas om inget inläckage sker (300 mg BOD7/l, 9 mg P-tot/l och 70 mg N-tot/l). Detta är typiskt för reningsverken längs Bohuskusten: Under högsommar bestäms flödena och halterna främst av spillvattnet från hushållen medan under resten av året en stor utspädning sker genom inläckage av ovidkommande vatten. Figur BOD 7 -halter i det inkommande avloppsvattnet. Halvmånadsmedelvärden ( ). Hamburgsunds ARV 16 av

17 Figur COD-halter i det inkommande avloppsvattnet. Halvmånadsmedelvärden ( ). Figur Totalfosforhalter i det inkommande avloppsvattnet. Halvmånadsmedelvärden ( ). Hamburgsunds ARV 17 av

18 Figur Totalkvävehalter i det inkommande avloppsvattnet. Halvmånadsmedelvärden ( ). I tabell presenteras beräknade veckomedelsbelastningar och maximala veckomedelsbelastningarna (MVB) in till verket under sommaren (1/7-15/8) respektive hösten/vintern (16/8-30/6) som medelvärden för perioden Den maximala veckomedelbelastningen beräknat utifrån de inkommande belastningarna till verket mellan 2010 och 2012 har varit ca pe à 70 g BOD7/pers.d. Tabell Inkommande flöden och halter in till Hamburgsunds ARV, veckomedelvärden (halvmånadsmedelvärden) för år Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot NH4-N m3/d mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Medel totalt , Medel 1/7-15/ , MVB 1/7-15/ , Medel 16/8-30/ , MVB 16/8-30/ , Tabell Inkommande flöden och mängder in till Hamburgsunds ARV, veckomedelvärden (halvmånadsmedelvärden) för år Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot NH4-N m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d Medel totalt , Medel 1/7-15/ , MVB 1/7-15/ , Medel 16/8-30/ , MVB 16/8-30/ , Hamburgsunds ARV 18 av

19 Tabell Inkommande pe-antal till Hamburgsunds ARV, veckomedelvärden (halvmånadsmedelvärden) för år Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt Medel 1/7-15/ MVB 1/7-15/ Medel 16/8-30/ MVB 16/8-30/ Inkommande sommarbelastning 2014 Under sommaren 2014 genomfördes extraprovtagningar på Hamburgsunds ARV för att få en bättre bild av sommarbelastningen och reningen under den akuta ombyggnationen (etapp 1). Mätningar genomfördes i form av veckomedelsprover mellan juli och augusti I tabell redovisas de inkommande halterna, mängderna och pe-belastningarna till Hamburgsunds ARV under veckomedelsprovtagningen sommaren Notera att de uppmätta flödena under 2014 har i efterhand visat sig varit kraftigt överskattade till följd av mätningsfel på flödesmätaren på reningsverket samt till följd av påverkan av returslamflödet i mätningspunkten. Flödesuppgifterna under de redovisade provtagningsveckorna under sommaren 2014 har i efterhand kunnat justeras med hjälp av mätningar av de interna flödena på verket och flödeshistoriken i pumpstationerna som pumpar avloppsvattnet till reningsverket. Det kan dock inte helt uteslutas finnas felkällor i flödesuppgifterna men också i analysresultaten som kan till viss del ha varit påverkade av returslamflödet i provtagningspunkten. Resultaten från extraprovtagningarna under sommaren 2014 är i dagsläget den mest tillförlitliga uppskattningen som finns att tillgå på dagens inkommande sommarbelastning till Hamburgsunds ARV. Mätningarna från sommaren 2014 visar att det inkommande vattnet till verket kan bli väldigt koncentrerat. De inkommande halterna BOD7 och P-tot uppgick som högst till 550 mg/l respektive 14 mg/l. Under föregående år har de inkommande torrvädershalterna varit i medel omkring 300 mg/l BOD7 och 9 mg/l P-tot. Vidare kan det ses att inkommande vatten innehåller höga halter fett, varav den största andelen utgörs av avskiljbart fett. Den högsta veckomedelsbelastningen som uppmättes under sommaren 2014 kan beräknas ha varit ca pe med avseende på BOD7 (tabell 5.3.3). Detta motsvarar en ökning med omkring pe jämfört med belastningssituationen under Hamburgsunds ARV 19 av

20 Tabell Inkommande flöden och halter in till Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N- Fett Fett Flöde BOD7 COD P-tot NH4-N Susp Period filt part filt part filt part tot eterlös. avskilj. Veckomedel m3/d mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 30/6 7/7 (v 27) ,038 3, /7 14/7 (v 28) ,2 0,16 9, /7 21/7 (v 29) ,9 8, /7 28/7 (v 30) ,8 7, /7 4/8 (v 21) ,4 6, Tabell Inkommande flöden och mängder in till Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N- Fett Fett Flöde BOD7 COD P-tot NH4-N Susp Period filt part filt part filt part tot eterlös. avskilj. Veckomedel m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d 30/6 7/7 (v 27) ,8 0,0 1, /7 14/7 (v 28) ,1 0,1 5, /7 21/7 (v 29) ,5 3,2 4, /7 28/7 (v 30) ,3 3,5 3, /7 4/8 (v 21) ,0 2,7 3, Tabell Inkommande pe-antal till Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren Veckomedelsprov 2014 pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) Vecka 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d 30/6 7/7 (v 27) /7 14/7 (v 28) /7 21/7 (v 29) /7 28/7 (v 30) /7 4/8 (v 21) Utsläpp och reningsresultat I figur visas utsläppshalterna BOD7, P-tot och N-tot från Hamburgsunds ARV mellan En tydlig försämring kan ses i reningen av BOD7 fr.o.m Den försämrade reningen berodde troligtvis på igensättningar av biobädden. Utsläppen har korrelerat starkt med den inkommande belastningen med betydligt högre utsläpp under sommaren då belastningen in till verket har varit som högst. Under högsäsong har de utgående halterna BOD7 i regel varit flera gånger högre än villkorsvärdet. Utsläppsresultaten för BOD7 kan ses ha försämrats i takt med de eskalerande igensättningsproblemen i biobädden. Under stora delar av 2013 var utsläppshalterna BOD7 långt över villkorsvärdet på 10 mg/l. Hamburgsunds ARV 20 av

21 Även utsläppshalterna fosfor har under flera av provtagningarna varit förhöjda, detta kan ses ha inträffat främst under höst/vinterhalvåret och troligtvis varit pga. slamutspolningar till följd av den högre flödesbelastningen som uppkommer under denna period. Figur Utgående halter BOD7 från Hamburgsunds ARV mellan Figur Utgående halter P-tot från Hamburgsunds ARV mellan Hamburgsunds ARV 21 av

22 I tabell presenteras de senaste årens reningsresultat på Hamburgsunds ARV med avseende på BOD7 och P-tot som utgående flödesviktade kvartal- och årsmedelshalter samt som reduktionsgrader. Rödmarkerat värde innebär villkorsöverskridning. Notera att de flödesviktade halterna som redovisats för 2013 är ej fullständigt representativa. Detta då flödesmätningen på verket under 2013 varit felaktig till följd av mätningsfel/kalibreringsfel på flödesmätaren. I samband med att igensättningsproblemen i biobädden började under 2010 började reningsverket få svårt att uppnå utsläppsvillkoren. Under de senaste åren har flertalet villkorsöverskridanden skett av både rikt- och gränsvärdet för BOD7 samt även P-tot. Under 2013 överskreds riktvärdet för BOD7 under årets samtliga kvartal. Gränsvärdet överskreds för både BOD7 samt för P-tot. Tabell Utsläppshalter BOD 7 från Hamburgsunds ARV, kvartal- och årsmedelvärden BOD 7 mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Årsmedel Tabell Utsläppshalter P-tot från Hamburgsunds ARV, kvartal- och årsmedelvärden P-tot mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Kvartal 1 0,09 0,32 0,05 0,09 0,13 Kvartal 2 0,28 0,10 0,12 0,15 0,14 Kvartal 3 0,23 0,33 0,17 0,20 0,24 Kvartal 4 0,16 0,59 0,14 0,12 0,48 Årsmedel 0,18 0,34 0,13 0,13 0,31 Tabell Reduktionsgrader för BOD7 på Hamburgsunds ARV, kvartal- och årsmedelvärden BOD 7 % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Årsmedel Hamburgsunds ARV 22 av

23 Tabell Reduktionsgrader för P-tot på Hamburgsunds ARV, kvartal- och årsmedelvärden P-tot % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Årsmedel Utsläpp och reningsresultat sommaren 2014 I tabell redovisas de utgående halterna, mängderna och reduktionsgrader på Hamburgsunds ARV under veckomedelsprovtagningen sommaren Provtagningen på utgående vatten gjordes samtidigt som på inkommande vatten (se kapitel 5.4). Notera att under provtagningsveckan var reningsverket ombyggt och driftsatt enligt den provisoriska lösningen. Som tidigare beskrivet i kapitel 5.4 har flödesmätningarna under 2014 varit felaktiga till följd av mätningsfel på flödesmätaren samt till följd av påverkan av returslamflödet i mätningspunkten. De redovisade mängderna under sommarprovtagningen 2014 har beräknats med hjälp av i efterhand justerade flöden. De utgående halterna BOD7 varierade mellan 17 och 35 mg/l. Notera att en stor andel av utgående BOD7 förelåg i partikulär form och kunde därmed sannolikt härledas till utspolningar av slam. Slamutspolning förklarar också de höga halterna fosfor som i merparten också förelåg i partikulär form. Med avseende på löst BOD7 uppgick den högsta uppmätta halten till 17 mg/l, vilken är ett förhållandevis bättre reningsresultat jämfört med föregående år med tanke på att den inkommande belastningen under sommaren 2014 var betydligt högre. Samtidigt var reduktionsgraderna i samtliga av provtagningarna över 90 % med avseende på både BOD7 och P-tot. Resultaten visar dock att den provisoriska utformningen av verket har ej räckt för att uppnå utsläppshalter under villkorsvärdena under högbelastningsförhållanden. Tabell Utgående flöden och halter från Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N- NH4- Fett Fett Flöde BOD7 COD P-tot Susp Period filt part filt part filt part tot N eterlös. avskilj. Veckomedel m3/d mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 30/6 7/7 (v 27) ,29 0,02 0, < 7 < 7 7/7 14/7 (v 28) ,46 0,03 0, < 7 < 7 14/7 21/7 (v 29) ,20 0,19 1, < 7 < 7 21/7 28/7 (v 30) ,41 0,16 0, < 7 28/7 4/8 (v 21) ,42 0,13 0, < 7 < 7 Hamburgsunds ARV 23 av

24 Tabell Utgående flöden och mängder från Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren Period Flöde BOD7 BOD7 filt BOD7 part COD COD filt COD part P-tot P-tot filt P-tot part N-tot NH4- N Susp Fett eterlös. Veckomedel m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d 30/6 7/7 (v 27) ,13 0,01 0, ,2 3,2 7/7 14/7 (v 28) ,25 0,01 0, ,9 3,9 14/7 21/7 (v 29) ,65 0,10 0, ,8 3,8 21/7 28/7 (v 30) ,21 0,08 0, ,3 3,6 28/7 4/8 (v 21) ,21 0,07 0, ,5 3,5 Tabell Inkommande pe-antal till Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren Veckomedelsprov 2014 BOD-r COD-r P-r N-r Vecka % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion 30/6 7/7 (v 27) /7 14/7 (v 28) /7 21/7 (v 29) /7 28/7 (v 30) /7 4/8 (v 21) Framtida belastningar till verket Den framtida belastningssituationen på Hamburgsunds ARV har uppskattats med utgångspunkt från de senaste årens mätningar på verket. Eftersom det i den ordinarie dygnsprovtagningen på verket ej finns tillförlitliga mätdata på de inkommande belastningarna under 2013 och 2014 har mätdata för perioden använts som utgångspunkt. De belastningar som har tillkommit efter 2012 och förväntas tillkomma i framtiden är enligt följande: Under extraprovtagningen som utfördes på verket under sommaren 2014 uppmättes en inkommande veckomedelsbelastning till verket om ca pe. Detta har motsvarat en belastningsökning om pe jämfört med Enligt kommunens planer på nyexploateringar kommer belastningen till Hamburgsunds ARV att öka med minst ca pe mellan till följd av nyanslutningar till upptagningsområdet. Detta kommer att medföra en höjning av den maximala veckomedelsbelastningen till minst ca pe. I april 2015 kommer en ny lag att införas som innebär ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Detta kommer mycket sannolikt medföra att mängderna båtlatrin som deponeras i tömningsstationen i Hamburgsund kommer att öka påtagligt. Denna tömningsstation är kopplad till Hamburgsunds ARV vilket således kommer bidra till ytterligare ökad belastning på reningsverket. Fett avskilj. Hamburgsunds ARV 24 av

25 Det finns idag dock inga uppgifter på mängderna båtlatrin som deponeras i tömningsstationen i Hamburgsund samtidigt som det saknas uppskattningar på hur mycket mängderna kan komma att öka i framtiden. Detta gör det svårt att uppskatta dagens och de framtida belastningarna härrörande tömningsstationen till reningsverket. För att skapa marginal för framtida mängder båtlatrin och för oförutsedda belastningar från nyanslutningar inberäknas en säkerhetsfaktor om 20 %, motsvarande 1100 pe. I framtiden uppskattas högsäsongsbelastningen till Hamburgsunds ARV således maximalt öka med totalt 4300 pe från belastningssituationen under Under lågsäsong antas belastningen öka med hälften av belastningen, dvs pe. Den framtida belastningssituationen på Hamburgsunds ARV har beräknats genom att till de inkommande belastningarna mellan 2010 och 2012 lägga på 4300 pe under högsäsong och 2150 pe under resten av året. Denna framtida belastningssituation illustreras i figur 5.6.1, tabell och tabell med avseende på inkommande pe-antal, mängder och flöden. De tillkommande belastningarna har beräknats med antagna specifika föroreningsmängder om 70 g BOD7/pe d, 140 g COD/pe d, 2 g P-tot g/pe d, 14 g N-tot/pe d samt en antagen specifik vattenförbrukning om 200 liter/pe d. Figur Inkommande pe-belastningar till Hamburgsunds ARV som halvmånadsmedelvärden i framtiden (vid MVB om 6300 pe). Hamburgsunds ARV 25 av

26 Tabell Uppskattad e inkommande pe-belastningar till Hamburgsunds ARV i framtiden Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt Medel 1/7-15/ MVB 1/7-15/ Medel 16/8-30/ MVB 16/8-30/ Tabell Uppskattade inkommande föroreningsmängder till Hamburgsunds ARV i framtiden Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d Medel totalt ,5 48 Medel 1/7-15/ ,2 89 MVB 1/7-15/ ,7 92 Medel 16/8-30/ ,7 42 MVB 16/8-30/ ,3 45 Avrundat uppåt beräknas de framtida maximala veckomedelsbelastningarna med avseende på BOD7 till omkring pe under högsäsong och pe under lågsäsong. Som inkommande mängder BOD7 motsvarar detta ca 440 BOD 7 /d under högsäsong och ca 260 BOD 7 /d under lågsäsong. 5.7 Q-dim idag och i framtiden I figur redovisas ett varaktighetsdiagram på det inkommande flödet till Hamburgsunds ARV under högsäsong respektive lågsäsong. I varaktighetsdiagrammet har dygnsflödena till verket mellan åren använts. 40-percentilvärdet i varaktighetsdiagrammet är 520 m3/d under sommaren, 700 m3/d under hösten och 660 m3/d för hela året. Om 40-percentilvärdet antas representera medeltorrväderflödet vid en tillrinningstid om 16 kan det dimensionerande flödet, Q-dim, beräknas till 45 m 3 /h under högsäsong och 32 m 3 /h under lågsäsong och 40 m 3 /h för hela året. Det högsta värdet på Q-dim fås för höst/vinterperioden. Q-dim för Hamburgsunds ARV kan därmed beräknas ha varit 45 m 3 /h under den studerade perioden. Observera att detta är betydligt lägre än det befintligt satta värdet på Q-dim om 79 m 3 /h. Hamburgsunds ARV 26 av

27 Figur Varaktighetsdiagram inkommande flöden till Hamburgsunds ARV mellan Det framtida flödet till Hamburgsunds ARV antas öka i proportion till den framtida tillkommande pe-belastningen till reningsverket. Mellan den studerade perioden ( ) fram till år 2025 har belastningen till Hamburgsunds ARV beräknats öka med maximalt ca 4300 pe under högsäsong och 2150 pe under lågsäsong (se kapitel 5.6). Med en antagen specifik vattenförbrukning om 200 l/pe, dag motsvarar detta en framtida flödesökning om 860 m 3 /d under högsäsong och 430 m 3 /d under lågsäsong. För att beräkna de framtida flödena till verket har de tillkommande flödena tillagts de uppmätta dygnsflödena under Ett varaktighetsdiagram över den framtida flödessituationen på Hamburgsunds ARV presenteras i figur Figur Varaktighetsdiagram inkommande flöden till Hamburgsunds ARV i framtiden. Hamburgsunds ARV 27 av

28 Med samma beräkningssätt som tidigare och med en tillrinningstid om 16 h kan det framtida dimensionerande flödet till Hamburgsunds ARV beräknas till 86 m 3 /h under högsäsong, 71 m 3 /h under lågsäsong och 76 m 3 /h för hela året. Det beräknade dimensionerande flödet under högsäsong om 86 m 3 /h kan således antas bli ett vanligt uppmätt spillvattenflöde i framtiden vid full belastning på reningsverket. Vanligtvis dimensioneras förbehandling och försedimenteringskapacitet på ett avloppsreningsverk för att kunna ta emot och behandla flöden upp till 4 x Q-dim och den biologiska reningen för att kunna behandla flöden upp till 2 x Q-dim. Detta för att även de högre flödena som uppstår vid regn och inläckage ska kunna tas emot och behandlas. Från varaktighetsdiagrammen kan det dock ses att inläckaget till ledningsnätet för Hamburgsunds ARV är mycket litet under våren och sommaren (linjen som representerar flödena mellan 1/7-15/8 är väldigt platt) och flöden motsvarande 2 Q-dim förekommer i princip aldrig, och förväntas inte heller i framtiden att förekomma. Att basera det framtida dimensionerande flödet på Hamburgsunds ARV på högsäsongsförhållandet är därmed inte realistiskt. Det framtida dimensionerande flödet på Hamburgsunds ARV är mer lämpligt att basera på det framräknade värdet för hela året, dvs. 76 m 3 /h. 6 Dagens utformning av verket (etapp 1) Idag är verket i drift enligt den provisoriska ombyggnationen som genomfördes i april Den biologiska reningen utgörs således av två provisoriska aktivslambassänger, vilka har skapats genom att tillfälligt bygga om försedimenteringsbassängen och flockningsbassängen. Luftningen av bassängerna utgörs av ett platsbyggt provisoriskt grovblåsigt luftarsystem. Inkommande avloppsvatten till verket leds in via en huvudpumpstation, en mindre pumpstation (som endast försörjer en fastighet) samt från nyligen lagda separata ledningar för avloppsvatten från Hamburgö och Slottets samhälle. Avloppsvattnet från Hamburgö och Slottet pumpades tidigare in via huvudpumpstationen men leds idag till verket via separata ledningar. De separata ledningarna går samman till en gemensam ledning strax före verket som leder in avloppsvattnet till före gallret. Nedan följer en punktlista över reningsverkets centrala funktioner idag. I tabell 6.1 redovisas anläggningsdata för reningsverket idag. I bilaga 3 visas ett processchema över Hamburgsunds ARV före ombyggnationen av etapp 1. I bilaga 4 visas ett processchema över dagens utformning av Hamburgsunds ARV. Hamburgsunds ARV 28 av

29 Reningsverket består idag (etapp 1) i tur och ordning av: Vattenbehandling: Galler, 2 mm Sandfång Sandlager Aktivslambassäng 1, 108 m 3 (ombyggnation av tidigare försedimentering) Utjämningsbassäng/pumpstation (20 m 3 ) Kemikaliedosering Aktivslambassäng 2, 42 m 3 (ombyggnation av tidigare flockningsbassänger) Två parallellkopplade slutsedimenteringsbassänger (totalt 216 m 3, 108 m 2 ) Slambehandling: Slamlager 1 (16 m 3 ) Mekanisk förtjockare Slamlager 2 (30 m 3 ) Provtagning Inkommande avloppsvatten Bräddat försedimenterat avloppsvatten Utgående avloppsvatten Flödesmätning Flödesmätning sker i rännan till AS2 Bräddflödesmätning sker efter försedimentering Hamburgsunds ARV 29 av

30 Tabell Anläggningsdata för Hamburgsunds avloppsreningsverk idag. Anläggningsdel Uppgift Värde enhet Övrigt VATTENBEHANDLING 2 x Flygt 3127 (frekvensstyrda) Huvudpumpstation antal pumpar: kapacitet totalt: Pumpstation Hamburgsunds Servicehus Pumpstation Slottet Pumpstation Hamburgö Galler Luftat sandfång/sandlager Blåsmaskin AS1 Utjämningsbassäng/ pumpstation Biobädd (Volymen har rivits) Kemikaliedosering PAX XL 100 AS2 Slutsedimentering SLAMBEHANDLING Slamlager 1 antal pumpar: kapacitet totalt: antal pumpar: kapacitet totalt: antal pumpar: kapacitet totalt: antal: spaltvidd: kapacitet (tot.) antal bassänger: volym sandfång: yta sandfång: djup sandfång: volym sandlager: yta sandlager: djup sandlager: antal: kapacitet: antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): djup: antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): djup: cirkulationspumpar: antal: volym: yta: djup: dosering: densitet: vikt-% Al antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): djup: antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): djup: antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): medeldjup: ca 20 ca 7 ca 2.8 ca 6,4 ca 2,3 ca ,8 3, , , ,6 3,5 st. m 3 /h st. m 3 /h st. m 3 /h st. m 3 /h st. mm m 3 /h st. m 3 m 2 m m 3 m 2 m st. Nm 3 /h st. m 3 m 2 m st. m 3 m 2 m m 3 /h st. m 3 m 2 m ml/m 3 kg/m 3 % st. m 3 m 2 m st. m 3 m 2 m st. m 3 m 2 m En av pumparna har stängts av och den andra frekvensats ned till 100 m3/h. Tillfällig åtgärd under etapp 1. En mindre pumpstation som försörjer en 1 fastighet. Avloppsvatten från Slottets samhälle Avloppsvatten från Hamburgö Typ: Meva En bassäng varav ca ¼ används som slamlager. Bräddpump installerad i sandfånget för bräddning till utloppsränna. Tillfällig åtgärd under etapp 1. Försörjer slampumpar (mammutpumpar) och luftning av sandfång. Tidigare försedimenteringsbassäng som byggts om till aktivslam. Tillfällig åtgärd under etapp 1. 2 x Flygt mindre pump. Angiven kapacitet avser Flygt Tidigare flockningsbassäng som byggts om till aktivslam. Tillfällig åtgärd under etapp 1 och 2. Tidigare gravimetrisk förtjockare. Mekanisk förtjockare Kapacitet 10 m 3 /h Dekantat till sandfånget. antal bassänger: 1 - Slamlager 2 volym: 30 m 3 yta: - m 2 djup: - m *Uppgifter hämtade från den periodiska besiktningen år 2012 och uppmätta från ritningar. Hamburgsunds ARV 30 av

31 7 Dimensionering för ombyggnation 7.1 Etapp 2 Etapp 2 innebär i huvudsak byggnation av en ny biologisk volym för aktivslam och återställning av försedimenteringsbassängen. Efter etapp 2 kommer avloppsreningsverket att vara är dimensionerad för en maximal veckomedelsbelastning om pe och Q-dim på 76 m 3 /h. I bilaga 5 visas ett processchema över Hamburgsunds ARV efter etapp 2. Nedan följer en beskrivning av etapp 2. Notera att beskrivningen och processchema gäller i grova drag men att mindre ändringar kan komma att göras. Inloppspumpstationer Det finns fyra pumpstationer före verket: 1. Pumpstation från Hamburgö 2. Pumpstation från Slottet 3. Huvudpumpstation: Pumpstationen är försedd med två frekvensstyrda pumpar, typ Flygt 3127, som pumpar inkommande avloppsvatten upp till kanalen innan rensgallret. Pumparnas totala kapacitet är 316 m 3 /h och därmed finns möjlighet att pumpa in 4 Q- dim, motsvarande 304 m 3 /h. Den maximala kapaciteten på denna pumpstation kommer möjligtvis att skruvas ned så att det maximala flödet från samtliga pumpstationer som pumpar in avloppsvatten inte överskrider rensgallrets maximala kapacitet. 4. Pumpstation Hamburgsunds servicehus, en mycket liten pumpstation med en pump. Rensgaller Inkommande avloppsvatten leds först till befintligt rensgaller, typ MEVA, med 2 mm spaltvidd. Rensgallret ska ha en kapacitet motsvarande 316 m 3 /h. Avskilt rens tvättas/pressas i befintligt renstvättpress. Tvättvattnet leds till sandfånget. Luftat sandfång Den bräddpump som installerades i sandfånget samband med etapp 1, demonteras. Luftningen av sandfånget förbättras. Uppehållstiden och ytbelastningen vid 4 Q-dim (304 m 3 /h) uppgår till ca 4 minuter respektive ca 40 m/h, vilka är normala belastningar. Hamburgsunds ARV 31 av

32 Försedimentering (befintlig AS1) Försedimenteringsbassängen (som idag används som aktivslam 1) återställs. Befintliga två mammutpumpar i försedimenteringen ersätts med två nya elektriska pumpar. Primärslammet leds till befintligt slamlager 1. Möjlighet skapas för tillämpning av förfällning med dosering i ny utgående ledning från sandfånget till försedimenteringen. För att förbättra flockuppbyggnaden vid förfällning installeras en inblandningscylinder vid inloppet till försedimenteringen. Befintligt bräddutlopp i bassängen justeras så att (gallrade och försedimenterade) flöden överstigande 2 x Q-dim, dvs. > 152 m 3 /h, bräddas till utloppet. Vid 4 Q-dim (304 m 3 /h) blir ytbelastningen 5,5 m/h, vilken är en hög belastning. I praktiken förväntas dock flöden motsvarande 4-Qdim inträffa mycket sällan. Utjämningbassäng/pumpstation Utgående vatten från försedimenteringen leds till befintlig utjämningsbassäng/pumpstation för att därifrån pumpas vidare till den nya aktivslambassängen. Pumpstationen består av tre befintliga frekvensstyrda pumpar med en total kapacitet som uppgår till 158 m 3 /h. Pumparnas kapacitet är därmed tillräcklig för att ett flöde motsvarande 2 Q-dim ska kunna pumpas till den nya biologiska bassängen. Aktivslam Befintlig biobäddsvolym rivs och på dess plats byggs en ny luftad biologisk volym som används som aktivslam. Den nya volymen kommer att vara rund med ett vattendjup på 5 m och en inre diameter på ca 10,2 m. Den effektiva luftade volymen kommer således att uppgå till 410 m 3. Bassängen delas upp i två halvor med en mellanvägg för att åstadkomma goda hydrauliska förhållanden. Aktivslambassängen kommer att förses med ett grovblåsigt luftarsystem för att underlätta en eventuell framtida ombyggnation av volymen till MBBR. I tabell 7.1 presenteras de beräknade belastningar som väntas uppstå på aktivslamsystemet vid inkommande veckomedelsbelastningar och maximala veckomedelsbelastningar till verket under lågsäsong respektive högsäsong (6 300 pe under högsäsong och pe under lågsäsong) i framtiden. I beräkningarna har det antagits att 30 % av inkommande BOD-mängder avlägsnas i försedimenteringen och att en slamhalt om mg/l tillämpas i aktivslambassängen. Observera att redovisade beräkningar endast är för den nya aktivslambassängen utan hänsyn till AS2. Hamburgsunds ARV 32 av

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM- OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. Bakgrund 2. Lokaliseringsalternativ 3. Lägesbeskrivning 4. Utformning av reningsverket, idag och i framtiden 5. Planförhållanden,

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Dals-Eds kommun. Teknisk beskrivning av. Brattesta avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois

Dals-Eds kommun. Teknisk beskrivning av. Brattesta avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois Dals-Eds kommun Teknisk beskrivning av Dals-Eds kommun 1 av 27 2016-02-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR... 4 3 METOD FÖR BERÄKNINGAR... 5 4 ANSLUTNING OCH FLÖDEN IDAG OCH I FRAMTIDEN... 6

Läs mer

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN VAREKILS ARV Innehållsförteckning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 2. ANSÖKANS AVSEENDE... 4 3. SENAST GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 4. YRKANDEN... 5 5. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN...

Läs mer

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson

Läs mer

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Johanna Blomberg VA-chef, Haninge kommun 2016-10-04 1 Berätta om vår resa om Fors vara eller inte vara 2003 2023 Ämne 2016-10-04 2 HANINGE

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

2. TEKNISK BESKRIVNING

2. TEKNISK BESKRIVNING FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning

Läs mer

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter. BESLUT 1 (7) Anl.nr: 0382-50-001 Östhammars kommun Tekniska förvaltningen Box 66 742 21 Östhammar Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av fosfor från verksamheten vid Alunda avloppsreningsverk

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20 Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning BESLUT 1 (21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Charlotta Ryd Tel 026-171058 charlotta.ryd@lansstyrelsen.se Söderhamns Nära AB Box 94 826 22 Söderhamn Tillstånd enligt miljöbalken till avloppsreningsanläggning

Läs mer

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK LJUSDALS KOMMUN Ljusdal Vatten AB 2015-05-10 Tillståndsansökan Projektnummer 15201 Sida 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa

Läs mer

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22 HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK Västervik är centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning Fakta om Gamlebyviken 21 km lång tröskelvik Yta: ca 27 km².

Läs mer

Mark de Blois/Behroz Haidarian

Mark de Blois/Behroz Haidarian Innehållsförteckning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 2. ANSÖKANS AVSEENDE... 4 BELASTNING... 4 RENINGSVERKETS UPPBYGGNAD... 5 3. GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 4. YRKANDEN... 6 YRKADE VILLKOR... 6 5. BESKRIVNING

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Arkiveras: Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15

Arkiveras: Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15 Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 5 1. Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Arbete med bräddar i Trollhättan Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Spill- och dagvattentunnlar i Trollhättan Ledningsnät inklusive pumpstationer Fällningskemikalier Arvidstorps avloppsreningsverk

Läs mer

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

Denisa Ruca (S) Ordföranden samt Bengt Hackberg. Underskrifter Sekreterare... Per Ola Svensson

Denisa Ruca (S) Ordföranden samt Bengt Hackberg. Underskrifter Sekreterare... Per Ola Svensson Protokoll Nr 4 Sammanträdesdatum 2016-05-11 Sammanträdestid 13:00-15:00 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Närvarande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Tjänstemän Ingemar Johansson (C), ordförande

Läs mer

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING Miljöskydd ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Vid anmälan av ny anläggning ska anmälan göras till Södra

Läs mer

1(6) ra04s Sweco Parkgatan 3 Box 1902, Falun Telefon Telefax Sweco Environment AB

1(6) ra04s Sweco Parkgatan 3 Box 1902, Falun Telefon Telefax Sweco Environment AB STÖTEN VATTEN AB UPPDRAGSNUMMER 1570069 FALUN Sweco Environment AB 1(6) Sweco Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Skeden i ett VA-Projekt

Skeden i ett VA-Projekt Skeden i ett VA-Projekt VA-PROJEKT 2006-04 04-27 Dan Fujii, SWECO VIAK AB Region VA-Projekt, Stockholm Förstudie Förprojektering (Principförslag) (Val av entreprenadform) Detaljprojektering (vid General

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

MILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund MILJÖRAPPORT 211 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 212-3-12 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 211 Kungsgårdens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport textdel

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Bramstorp avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Bramstorp avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Bramstorp avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK Samrådsunderlag Treatcon AB Kalmar den 14e september 2012 Rev. 3e oktober 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND sida 4 2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sida 5 2.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren/sökanden

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 2 VERKSAMHETENS UTFORMNING OCH OMFATTNING... 6 2.1 DAGENS SITUATION... 6 2.2 NYBYGGNATION: TÅNGENS ARV... 7 2.3 ANSLUTNING... 9

Läs mer

Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län

Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län Grunddel UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Kommun:

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas?

Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas? MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 001-180320 e-post: anders@miljoinvest.se web: www.miljoinvest.se Var skall Söderköpings avloppsvatten behandlas? En utredning av förutsättningarna

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Miljörapport för år: 2014 Textdel Miljörapport för år: 2014 Textdel Verksamhetsutövare Namn Skara Energi AB Anläggningens namn Skara avloppsreningsverk, Horshaga Org.nr 556429-4303 Länsstyrelsens anläggningsnr 1495-1153 Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02 PROJEKT Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

BILAGA 3 Teknisk beskrivning av allmänna verk

BILAGA 3 Teknisk beskrivning av allmänna verk BILAGA 3 Teknisk beskrivning av allmänna verk I denna bilaga redovisas allmänna vattenverk och avloppsreningsverk i Uddevalla kommun. Anläggningsägare för presenterade verk är Uddevalla Vatten AB, som

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI KRISTIANSTADS KOMMUN Detaljplan Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840118000 VA-UTREDNING KARLSKRONA ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI Sweco Östra Vittusgatan 34 SE 371 33 Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0)455 31

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)

KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

LIA1. CV-Rapport Bilaga - Reningsverk

LIA1. CV-Rapport Bilaga - Reningsverk LIA1 CV-Rapport Bilaga - Reningsverk Jimmy Wallin 2016 1 Innehåll för bilaga: Reningsverk FRÄMBY... 3 GRUVVATTENRENINGEN... 3 KOMMUNALA AVLOPPSVATTENRENINGEN... 4 Utförande (Processchema)... 4 Den mekaniska

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2015 ÅRSRAPPORT 2015 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljönämnden Anslutning Medelbelastning Dim 2 850

Läs mer

MILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

MILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet MILJÖENHETEN Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 1 Samråd Många verksamheter kräver tillstånd enligt miljöbalken för att få startas och drivas. I bilagan till förordningen om

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun Områdesbeskrivning en omfattar områden med detaljplan och områdesplan samt områden som i översiktsplanen (ÖP 1991) redovisats som samlad bebyggelse. Som permanentbodda

Läs mer

Telefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad:

Telefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad: ANSÖKAN/ANMÄLAN Sökande ENSKILD AVLOPPSANORDNING enligt 13 och 14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ansökan inlämnas i 2 exemplar) bostad arbete Mobiltelefon Fastighetsbeteckning Personnr

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll

Läs mer

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7 Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet, hälsoskydd och miljö i standard SS-EN12566-3:2005+A2:2013 och Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet,

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Tillsammans för världens mest hållbara stad Tillsammans för världens mest hållbara stad Bräddning i Stockholm från kombinerat ledningsnät BERÄKNINGAR, PROPORTIONER OCH ÅTGÄRDSNIVÅ MATHIAS VON SCHERLING, PROJEKT UTREDNING OCH UTVECKLING Nödbrädd

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLSTÅNDSANSÖKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 Innehåll 1 INLEDNING 5 1.1 Administrativa uppgifter 5 1.2 Bakgrund 5 1.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet.

Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet. Anmälan om dagvattenanläggning * Obligatoriska fält Information Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet. Anmälan om ny- och ändring av befintlig dagvattenanläggning.

Läs mer

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet VÄRMDÖ KOMMUN ANMÄLAN AV DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap 2 och 7 miljöbalken (1998:808) samt 13och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fastighet Sökanden/verksamhetsutövare

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon Miljökontoret Box 206, 597 25 Åtvidaberg 0120-830 00, miljo@atvidaberg.se Anmälan enligt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning ANMÄLAN Datum

Läs mer

Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun

Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun 2014-06-16 1(5) Monika Engman 010-452 22 27 Länsstyrelsen i Stockholms Län Box 22067 104 22 Stockholm Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun Underlag

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MUNKFORS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 1335612 SWECO VIAK Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax 054-14 17 01 Uppdrag 1335612;

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer