Riksstämman. - för hälsosamt lärande

Transkript

1 Riksstämman - för hälsosamt lärande Med utgångspunkt från idrottslärarstämman har NCFF i samråd med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet öppnat upp årets stämma för alla er som vill utveckla hälsoarbetet i skolan. Vi vill mer! För att vi i skolan även i framtiden ska kunna lyckas i mötet med eleverna måste vi utvecklas och ta vara på kraften av att göra tillsammans. I programmet för vår första dag har vi försökt finna de frågor som vi tror förenar och intresserar alla som har hälsoutveckling som uppdrag inom skolan. Den andra dagen har vi tre olika program för de professioner som NCFF har som uppdrag att stötta. Vi siktar på att vidareutveckla spetskompetens och kåranda inom: Idrott och hälsa, Hem- och konsumentkunskap samt Fritidspedagogik. Örebro universitet 2-3 april 2009

2 Torsdag 2 april Registrering och kaffe Program för alla deltagare Invigning Jens Schollin, Rektor, Örebro universitet inleder och hälsar välkommen Lust och livskvalitet Ernst Kirchsteiger Från fyrdubbla spår till samlade krafter för hälsosamt lärande Charli Eriksson, Professor, Örebro universitet/ NCFF Fikapaus Parallella seminarier (gör ditt val på anmälningsblanketten ) A-D:1 Vägval ekomat (Långt pass, över fyra tider) Praktisk matlagning med ekologiska produkter t ex att använda i HK-undervisningen. Vilken roll ska skolan ha i att främja en ekologiskt hållbar utveckling? Gösta Skoglund och Erik Måneld, Miljöresurs Linné A:2 Skola och mat Hur fixar man skollunchens krav på budget, näringskvalitet och smakupplevelse? Hur kan skolan främja goda matvanor? Årets kostchef 2008 A:3 Träningsdagbok Ett avhandlingsarbete som visar träningsdagbokens möjligheter och pedagogiska värden. Hur motivation, feedback, reflektion och relation mellan elev och lärare påverkas. Jenny Isberg, Doktorand, Örebro universitet A:4 Lära hållbart (mat på hållbar väg) Vi lär för livet men hur ser kartan ut och var är egentligen kompassen? Hur kan skolan möta utmaningar om biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck? Germund Sellgren, Projektledare, Världsnaturfonden WWF A:5 Livskunskap Hur skolan kan främja psykisk hälsa hos barn och unga genom att träna och bygga upp sociala och emotionella färdigheter. Smakprov på olika övningar ges. Therése Skoog, Universitetslektor, Örebro universitet A:6 E-mobbning Många står handfallna när mobbning sker i elektronisk form (SMS, Communitys, MSN etc.). Hur kan vi förstå ungas nätvanor och ta ett vuxenansvar? Jenny Dahl, Regionchef, Friends A:7 Gymsnygg Antalet gymutövare ökar på gott och ont. Hur ska/kan skolan ställa sig till att målen ofta handlar om att forma en vackrare och attraktivare kropp? Stärks självbilden av gymträning? Vad ligger bakom Ortorexia nervosa? Linn Eriksson, Doktorand, Göteborgs universitet och Adjunkt, Högskolan i Halmstad A:8 Motorisk träning Motiverande motorisk träning presenteras för att på ett konkret sätt inspirera till ökad fysisk aktivitet. Eva Gåve, Sjukgymnast, Akademiska barnsjukhuset Uppsala A:9 Elev och Hälsa Ungdomars perspektiv på hur skolsköterskan och andra vuxna kan upptäcka och stödja unga som mår psykiskt dåligt eller riskerar att fara illa. Agneta Tinnfält, Lektor, Örebro universitet A:10 Mat och idrott Bra mat för idrottande ungdomar. Erik Hellmén, Idrottsnutritionistrådgivare, Örebro läns idrottsförbund A:11 Möjlighet till diskussion Här får du möjlighet att diskutera och utveckla frågor med de från din skola eller andra som är intresserade. NCFF kan vara bollplank och visa goda exempel från andra skolor. Tema: Främja daglig fysisk aktivitet Lunch eller parallella seminarier (gör ditt val på anmälningsblanketten B:2 Söt reklam och Feta ungar Hur reagerar barn på reklam? Vilka blir konsekvenserna? Hur ser reklamen ut som är riktad till barn? Louise Ekström, Kommunikationsansvarig, Sveriges Konsumenter B:3 Röris (kom ombytt eller i ledig klädsel) Friskis&Svettis rörelseverktyg för förskola och skola. För klassrum, rast eller fritids. Prova på olika delar av programmet. Helena Tranquist, Verksamhetschef, Friskis&Svettis. B:4 Hälsokurvan Samarbetsprojekt för att utforma verktyg för hälsosamtal inom skolhälsovården. Elevernas delaktighet och påverkan är central. Marie Golsäter, Doktorand, Högskolan i Jönköping B:5 FaR Fysisk aktivitet på Recept i Gymnasieskolan Samverkan växer fram mellan skolhälsovården, skolan och idrottsförbundet kring fysisk aktivitet på recept. Monika Pettersson, Skolsköterska, Mikael Bohlin, Idrottslärare, Virginska skolan, Örebro och Peter Bergwall Virtanen, Verksamhetskoordinator, Örebro läns idrottsförbund B:6 Ellen och Allan Ett samtalsforum där tjejer och killar själva ska kunna delta i ett förändringsarbete om kön, makt, utanförskap och sexualitet. Lars Landgren, Samtalsledare Rädda Barnens Ungdomsförbund Lunch eller parallella seminarier (gör ditt val på anmälningsblanketten C-D:2 Grupprocess och självkänsla Helhetshälsa, avslappning, balans och harmoni. Lättare sagt än gjort? Mentala och praktiska verktyg provas för att finna insikt och utveckla din pedagogik. Helena Alsegård, Adjunkt, Linköpings Universitet C:3 Trygg skola Utifrån barnkonventionen har alla barn rätt till en trygg skola. Erfarenheter från att arbeta förebyggande med värdegrund, kunskap och lämpliga verktyg i Örebro. För Barnrättsakademin; Maud Boson, Utvecklingsledare, Örebro kommun

3 C:4 Naturrelation Positiva och pedagogiska möten med naturen kan leda till omsorg om miljön och stärka människors naturrelation. Exempel ges på situationer där ett miljömoraliskt meningsskapande sker. Karin Andersson, Doktorand, Örebro universitet C:5 Kropp och kön på nätet Kropp, skönhetsideal och sexualitet på Internet. Jenny Dahl, Regionchef, Friends C:6 Möjlighet till diskussion Utveckla frågor med de från din skola eller andra som är intresserade. Tema: Jämställdhet, kropp och identitet Parallella seminarier (gör ditt val på anmälningsblanketten ) D:3 Samlad insats i Österåkersprojektet SCIP-School. Personalteam på 10 skolor utarbetar egna handlingsplaner för att främja bra mat- och rörelsevanor samt självkänsla bland eleverna. Anna-Karin Jälminger, Nutritionist, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting/ki D:4 Må bra & fungera bättre Stärkt självkänsla genom mental träning som anpassats för skolan. Birgitta Wallbom, Idrottslärare, Risbergska skolan D:5 Från dubbla spår till elevhälsa Om skolorna med hjälp av elevhälsan klarar sitt uppdrag att stödja varje barns lärandeutveckling så ger det i sin tur sekundärvinster i form av bland annat bättre självförtroende och är därmed drog-, brotts- och hälsoförebyggande. AnnSofi Persson-Stenborg, Undervisningsråd, Skolverket. (Tidigare sekreterare i Elevvårdsutredningen) D:6 Lära av sinnesintryck i naturen Vi får möta den spännande värld som öppnar sig när vi fokuserar på olika sinnesintryck i naturen. Britt Eklöf, Naturpedagog, Naturskolan i Kumla Niklas Jarl, Naturpedagog, Örebro naturskola D:7 DISA - Tjejers inre styrka En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårstjejer. Målet är att hjälpa tjejerna att bli medvetna om hur de tänker, vad de gör och hur detta påverkar deras självkänsla. Eva-Marie Thomas, Skolkurator, Trollbodaskolan D:8 På olika sätt Ser vi det som ett problem, en utmaning eller en möjlighet att ha elever med funktionsnedsättning i klassen? Utgångspunkten är rörelse och fysisk aktivitet. Lena Hammar, Rådgivare, Specialpedagogiska Skolmyndigheten D:9 SAPERE Ett lustfyllt sätt att prova sig fram till ett rikare matliv. Om hur man påverkar elevernas attityder till mat och grundlägga goda matvanor. Irina Hallor, Matkreatör, NCFF D:10 Samarbete och motion med hjälp av IT Fysisk aktivitet utomhus i ett orienteringslikt lagspel med GPS och mobil gör undervisningen rolig och spännande. Ellika Nyqvist, Projektledare, DJEEO D:11 Möjlighet till diskussion Utveckla frågor med de från din skola eller andra som är intresserade. Tema: Utomhuspedagogik Mingelfika med diskussionszoner Parallella seminarier (gör ditt val på anmälningsblanketten ) E:1 Livsfärdigheter Både barn oh ungdomar kan lära tekniker för att hantera stress, oro och ängslan i skolan för livet. Vi provar olika övningar ur den större idébanken: Livsfärdighetsträning i skolan. Elisabeth Solin, Adjunkt, Örebro universitet E:2 Jämställdhet i skolan Skolverket har ett regeringsuppdrag att främja jämställdhet. Insatserna består bl.a. av kön och skolframgång, gymnasieavhopp, bryta könsmönster vid yrkes- och studieval, förebygga psykisk ohälsa och utveckla sexualundervisning. Pia-Lotta Sahlström, Undervisningsråd, Skolverket E:3 Grön självbild Vi får några exempel på övningar och samtalar kring hur mötet med naturen kan leda till en positiv självbild och självkänsla. Britt Eklöf, Naturpedagog, Naturskolan i Kumla Niklas Jarl, Naturpedagog, Örebro Naturskola E:4 Lag och jag Stärk laget och jaget. Kan vi forma en miljö och spelplan i skolan som stärker självtilliten hos eleverna? Lars-Gunnar Solin, Adjunkt, Örebro universitet E:5 Hitta stilen Nationell satsning på barn och ungdomars hälsa som handlar om livsstil, hälsa, sömn, rörelse och mat. Anna-Karin Landin, Matkonsult, Hushållningssällskapet E:6 FMS, Elevprofil för åk 7-9 och gymnasiet Elevprofilsamtalet tar upp 23 Fysiska, Mentala och Sociala faktorer som påverkar elevernas hälsa och inlärning. Acki Wästlund, Hälsoinspiratör, Svenska Institutet FMS E:7 Flamenco (kom ombytt eller i ledig klädsel) Sydländsk hetta och sensualism, våga flamenco. (ta med stadiga skor med låg klack) Eliza Carlsson, Danspedagog, NCFF E:8 Ätstörning Ätstörningar och idrott. Egna erfarenheter av ätstörning och idrottande på elitnivå samt omgivningens betydelse för både upptäckt och tillfrisknande. Helena Gustafsson, Föreläsare och stödsamtal med kognitiv inriktning, Livsföreläsningar Handlingsplan för förebyggande av ätstörningar inom idrotten. Margareta Johansson, Folkhälsochef, Örebro läns idrottsförbund E:9 Samverkan mellan HK och IDH Hur kan HK, IoH och fritids hjälpa varandra att tolka, utveckla och genomföra läroplansuppdraget? Åsa Wiberg, Adjunkt, Växjö universitet E:10 Mat på väg Mat på hållbar väg! Hur väcker man engagemang för mat och hållbar utveckling? Vi testar några praktiska övningar. Germund Sellgren, Projektledare, Världsnaturfonden WWF E:11 Möjlighet till diskussion Utveckla frågor med de från din skola eller andra som är intresserade. Tema: Främja goda matvanor Middagsbuffé med dans

4 Program för Hem- och Konsumentkunskap Fredag 3 april Inledning Johan Tranquist, Kanslichef, NCFF talar om ämnet Hem- och konsumentkunskap som medel att främja hälsa, lärande och livsstil Dagens unga konsumenter Konsumentverket ger en bild av dagens unga konsumenter samt tar upp viktiga frågor som rör ungas boende. Malin Lindquist Skogar, Helena Olofsson, Barn och unga gruppen, Konsumentverket P r o g r a m f ö r H e m o c h K o n s u m e n t k u n s k a p Två parallella spår F:1 Se upp med maten! Om att utmana eleverna i hem och konsumentkunskap! Vad är det du stoppar i dig? Vad är viktigt för dig och din kropp? Vilka budskap ser du? Mat, klimat, etik, näring och hälsa? Kan maten vara god, nyttig och hållbar? Helene Wåhlander, Adjunkt, Göteborgs Universitet Fikapaus Två parallella spår G:1 Kan man lita på Livsmedelsvekets kostråd? Åsa Brugård-Konde, Nutritionist ger en bild av hur Livsmedelsverket ser på frågor om maten som tas upp i media och varför kostråden ser ut som de gör Lunch F:2 Att flytta hemifrån Konsumentverket presenterar sin nya skolwebb och materialet Koll på cashen film och diskussion om vardagsekonomi och att flytta hemifrån. Malin Lindquist Skogar, Helena Olofsson, Konsumentverket G:2 Årets HK-lärare Årets stipendiat berättar om sin syn på hur arbetsformer kan utvecklas för att målen ska kunna nås i Hem- och konsumentkunskap Två parallella spår Oavsett vilket spår man väljer deltar man i seminariet: Ett samtal om kunskap, arbetsätt och bedömning som leds av Ingrid Cullbrand, forskare och utbildare, Göteborgs universitet. H:1 Matkunskap á la Hälsomålet Anna-Karin Jälminger, Nutritionist, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting/ki. Det vi äter, påverkar vårt välbefinnande både idag och på lång sikt. Dessutom påverkas miljön av våra matval. En metod och några modeller presenteras för hur man bygger upp ett matbudskap, där enkla knep för det dagliga livet får större utrymme än näringsläran som ligger bakom Paus med förflyttning Ett samtal om kunskap, arbetssätt och bedömning Ingrid Cullbrand, forskare och utbildare, Göteborgs universitet, leder ett samtal för professionsutveckling, kunskapssyn, lärande i HK samt rättvis bedömning av elevernas kunskaper. I mitt anförande vill jag inspirera till kollegiala samtal med stöd i Skolverkets samtalsguide. H:2 Ett samtal om kunskap, arbetssätt och bedömning Ingrid Cullbrand, forskare och utbildare vid Göteborgs universitet, leder ett samtal för professionsutveckling, kunskapssyn, lärande i HK samt rättvis bedömning av elevernas kunskaper. I mitt anförande vill jag inspirera till kollegiala samtal med stöd i Skolverkets samtalsguide. Specialpedagogik med inriktning mot Hem- och konsumentkunskap. Annika Axelsson, hushållslärare och adjunkt i mat- och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad ger en glimt av den nystartade kursen. Bland annat innefattar den förståelse av olika diagnoser, hur vi bemöter alla sorters elever, varför den praktiska verksamheten är bra för alla elever samt hur vi anpassar undervisningen efter olika elevers förutsättningar. Under föreläsningen ges många exempel från verkligheten i skolan Tydliga mål och kunskapskrav ny läroplan för grundskolan Grundskolans läroplan och kursplaner ska revideras med fokus på tydligare mål och kunskapskrav, enligt regeringens uppdrag. Hur påverkas hem- och konsumentkunskap? Lars-Åke Bäckman, Undervisningsråd, Skolverket Avslutning Ämnesrådet för hushållsvetenskap knyter ihop säcken.

5 Fredag 3 april Program för Idrott och Hälsa Temat för dagen är måluppfyllelse inom ämnet, temat genomsyrar även de praktiska passen. Under eftermiddagen utvecklas resonemangen mot bedömning. Tid till allmän diskussion kommer att avsättas vid varje pass Inledning - Pedagogiska utmaningar för måluppfyllelse Håkan Larsson, Professor, GIH Stockholm, vaken mittfältare med vassa passningar och blick för spelet, ger oss något att tänka på Parallella spår i föreläsningsform I:1 Stimulera till fysisk aktivitet på gymnasieskolan Erfarenheter från Handslagsprojekt där olika främjande faktorer påvisas. En studie av NCFF och SISU I:2 Stretchingens vara eller icke vara Det aktuella kunskapsläget om stretching, och sanningen bakom myterna kring stretching. Peter Marklund, Adjunkt, Örebro Universitet I:3 Lekens betydelse för lärande Wolfgang Biedron och Björn Nyberg ledande pedagoger inom judo, talar om sina erfarenheter av hur lärande kan styras genom lek och spel Fikapaus och ombyte Parallella spår med fysisk aktivitet J:1 Feminina och maskulina rörelsemönster Karin Andersson, Adjunkt, Örebro Universitet Vi provar olika exempel på undervisning som syftar till att utveckla elevers kroppsuppfattning och förmåga att värdera olika former av fysiska aktiviteter ur ett genusperspektiv. J:2 Skolnära friluftsliv Åsa Wiberg, Adjunkt, Växjö universitet Övningar i friluftsliv som kan genomföras på skolgården eller i skolans närområde under en lektion i idrott och hälsa. J:3 Leken som metod Wolfgang Biedron och Björn Nyberg, ledande pedagoger inom judo, leder ett pass som visar hur leken kan utveckla olika kvaliteter Lunch Parallella spår med fysisk aktivitet K:1 Spelar det någon roll vad ungdomar äter? (seminarium) Ett samtal med Åsa Brugård Konde, Nutritionist, Livsmedelsverket om mat, hälsa och näringsrekommendationer. K:2 Enkel och lekfull aerobic Marie Nyberg, Adjunkt, GIH Stockholm K:3 Parkour som möjlighet i idrottsämnet. Kia Bringert, Adjunkt och Pelle Sundberg, Adjunkt, Örebro Universitet. Grundteknik i Parkour, inomhus i gymnastiksal och utomhus i närmiljö. Reflektion kring de värden som kan finnas i denna alternativa redskapsgymnastik Fikapaus och ombyte Två parallella spår I:4 Olika perspektiv på bollspelsundervisning Jan Mustell, Adjunkt, Örebro Universitet. I:5 Kartläggning av dansundervisningen i Idrott och hälsa Marie Nyberg, Adjunkt, GIH, Stockholm. Hur arbetar man med dans inom ämnet? Förekomst, form och syfte. I:6 Tydliga mål och kunskapskrav nya lärplaner för skolan Peter Bohman & Lars-Åke Bäckman, Undervisningsråd, Skolverket. Nuvarande läro- och kursplaner ska revideras med fokus på tydligare mål och kunskapskrav i grundskolan och gymnasieskolan enligt regeringes uppdrag. J:4 Att undervisa i spelförståelse Pelle Sundberg, Adjunkt, Örebro Universitet En modell för analys och förståelse av lagspel, där den egna upplevelsen är utgångspunkt. J:5 Streetdance - traditionell dans för dagens elever? Kia Bringert, Adjunkt, Örebro Universitet. Workshopen innebär en praktisk genomgång av streetdansens historia från 70-tal till nutid. Problematisering och reflektion kring vilka danser som kan finnas som mål inom ramen för idrott och hälsa. J:6 Årets idrottslärare Praktiskt pass K:4 Att undervisa i kaosspel Jan Mustell, Adjunkt, Örebro Universitet Didaktiska aspekter på bollspelsundervisning. K:5 STOMP Skapa egna rytmer Fredrik Berglund, idrotts- och musiklärare K:6 Anpassad fysisk aktivitet vad är det? Lena Hammar, Rådgivare, Specialskolemyndigheten Vi prövar olika aktiviteter och utbyter erfarenheter om hur man kan anpassa idrottsundervisningen. Genom att förändra miljön, regler, organisation, förhållningssätt samt redskap och material, läggs fokus på att förändra omgivningen och inte eleven. P r o g r a m f ö r I d r o t t o c h H ä l s a L:1 Skola-Idrott-Hälsa samt olika infallsvinklar på bedömning inom några olika kunskapsområden Suzanne Lundvall, Lektor, GIH, presenterar resultat från uppföljningsstudien Skola-Idrott-Hälsa; om ungdomars hälsoutveckling genom åren. Åsa Wiberg, Adjunkt, Växjö universitet problematiserar kring bedömning av friluftslivets kvaliteter. Susanne Lundvall, Lektor, GIH, diskuterar värdering och bedömning av estetiska kvalitéer. L:2 Didaktisk problematisering Håkan Larsson, Professor, GIH. Hur hantera man könsroller i ämnet Idrott och hälsa? Hur kan betygsättningen kopplas till lärprocessen och den lokala arbetsplanen? Forumteater/rollspel för handlingsberedskap i mötet med tävlingskulturen Har idrottslärarnas syn på ämnet förändrats mellan 2002 och 2007? Charli Eriksson, Professor vid NCFF och Örebro universitet Avslutning Avslutande ord från Maria Mattson, Ordförande i Svenska Idrottslärarföreningen

6 Fritidspedagoger P r o g r a m f ö r f r i t i d s p e d a g o g e r Fredag 3 april Inledning Charli Eriksson, Professor vid NCFF och Örebro universitet Lärande på fritidshem Niklas Elofson, Fritidspedagog, har skrivit magisteruppsats om Lärande på fritidshem. Han arbetar som fritidspedagog på Tenhultsskolan samt undervisar blivande fritidspedagoger på Högskolan i Jönköping Fikapaus Bra mat på fritids Anna-Karin Jälminger, Nutritionist, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting/ki Det vi äter påverkar vårt välbefinnande både idag och på lång sikt. Dessutom påverkas miljön av våra matval. På seminariet presenteras konkreta förslag på bra mellanmål på fritids samt idéer från hur man på fritids kan arbeta pedagogiskt kring mat och miljö Lunch Parallella workshops M:1 Utomhuspedagogik en väg att lära Maria Hammarsten, Fritids- och utomhuspedagog, Gräshagsskolan i Jönköping, Ljungbergsfondens pristagare 2008 i Utomhuspedagogik Vi lär på olika sätt genom att lyssna, skriva och göra. Utomhuspedagogiken är en väg att variera undervisningen och arbetssätten inom alla skolformer för att tillgodose alla elevers olika sätt att lära. Under workshopen kommer du att få uppleva hur man kan ämnesintegrera i utemiljön. M:2 Mellis vid elden Att äta ute smakar alltid bra, och är ett viktigt pedagogiskt redskap i utomhuspedagogiken. Här får du många tips och idéer om hur du kan variera mellisen vid elden i skolskogen. Cecilia Broomé Karlsson och Katarina Åberg, Fritidspedagoger vid Latorps skola, Jenny Persson, Idrottslärare, Skogstorpsskolan Kumla M:3 Cirkus Bli inspirerad och prova på en lustfylld aktivitet där konst, improvisation, fysisk aktivitet och lärande möts. Cirkuspedagoger från Varsam AB, Örebro M:4 Teknik ute Undervisning av teknik ute ökar elevernas förståelse och inlärning av ämnet. De använder flera sinnen och teori och praktik kombineras. Kom och prova på! Niklas Jarl, Naturpedagog, Naturskolan i Örebro M:5 Grönare, vildare och roligare skolgårdar Praktiska tips idéer och inspiration om hur man med enkla medel kan utveckla den egna skolgårdsmiljön Emma Pålsson, Skolgårdsinspiratör, Naturskolan Malmö M:6 Dans Prova på lärande genom dans. Dans som social träning, rörelseuttryck och fysisk aktivet i ett. Agnes Steiner, Danspedagog, Nora kommun Fikapaus Parallella workshops N:1 Utomhuspedagogik en väg att lära (se ovan) Maria Hammarsten, Fritids- och naturpedagog, Gräshagsskolan i Jönköping N:2 Mellis vid elden (se ovan) Cecilia Broomé Karlsson och Katarina Åberg, Fritidspedagoger vid Latorps skola, Jenny Persson, Idrottslärare, Skogstorpsskolan Kumla N:3 Cirkus (se ovan) Cirkuspedagoger, Varsam, Örebro N:4 Teknik ute (se ovan) Niklas Jarl, Naturpedagog, Naturskolan i Örebro N:5 Grönare, vildare och roligare skolgårdar (se ovan) Emma Pålsson, Skolgårdsinspiratör, Naturskolan Malmö N:6 Dans (se ovan) Agnes Steiner, Danspedagog, Nora kommun Framtidens fritidspedagogik Ämnesrådet för Fritidspedagogik knyter ihop säcken

7 Översiktschema dag 1

8 Information Tid, plats och pris mm Riksstämman för hälsosamt lärande pågår under två dagar på Örebro universitet. Invigning Invigningen sker torsdagen den 2 april klockan i Aulan, Biblioteket. Registrering Registreringen sker mellan klockan utanför aulan i Biblioteket. Avslutning Konferensen avslutas fredagen den 3 april klockan Avgift Deltagaravgift för hela konferensen är 1250 kr exkl. moms, inkl. lunch och fika. Väljer du att delta en dag blir kostnaden 750 kr exkl. moms, inkl. lunch och fika. På torsdagskvällen blir det middag med dans och underhållning. Vill du delta i kvällsaktiviteten kostar det 150 kr exkl. moms, inkl. middag. (se anmälningstalongen) Anmälan Anmälan görs via vår hemsida Sista anmälningsdag är 6 mars och anmälan är därmed bindande. Vid förhinder går det bra att skicka annan deltagare. Fakturering sker efter sista anmälningsdag. OBS! De flesta programpunkter har begränsat antal platser för att gynna diskussioner. Först till kvarn gäller! Vi förbehåller oss rätten att tilldela annan programpunkt om de valda redan är fullbokade. Använd möjligheten att göra ett andrahands- och tredjehandsval på anmälningstalongen. Bekräftelse på anmälan och vilka programpunkter som du tilldelats skickas via e-post efter sista anmälningsdag. Vi reserverar oss för eventuella ändringar i programmet. Så här kommer du till Örebro och universitetet Det är lätt att ta sig till Örebro universitet oavsett transportmedel, all information och aktuella tidtabeller hittar du enklast via aspx Här hittar du också kartor över campusområdet. Logi Deltagare ansvarar själva för bokning av logi. För de som vill övernatta i Örebro finns rum reserverade på ett flertal hotell och vandrarhem i olika prisklasser. För utförlig information om respektive hotell, se Frågor besvaras av Peter Göttinger peter.gottinger@oru.se Camilla Ulvmyr camilla.ulvmyr@oru.se Monica Wettler (anmälan & faktura) monica.wettler@oru.se