DELLENBANAN UTREDNING UNDERHANDSREMISS NOVEMBER 2007 KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR
|
|
- Per-Olof Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTREDNING UNDERHANDSREMISS NOVEMBER 2007 DELLENBANAN KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR Projektet medfinansieras av Europeiska Unionen, Utvecklingsoch garantifonden för jordbruket
2 UNDERHANDSREMISS Alltsedan Statens Järnvägar i november 1986 upphörde med all trafik på sträckan Hudiksvall - Ljusdal har Dellenbanans framtid diskuterats. Ett antal utredningar har genomförts. Några beslut har dock inte fattats och Dellenbanan har alltmer kommit att ses som ett vilande problem. Formellt är, genom beslut av Banverkets styrelse, banan nedlagd sedan den 14 april Banverket, som idag äger banan, måste nu slutligt ta ställning till om banan och dess anläggningar skall rivas. För att få ett mer fullödigt underlag om alternativen till en rivning har därför Länsmuseet Gävleborg i samarbete med Banverket beslutat att genomföra en utredning. Länsmuseet Gävleborg och Banverket beslöt i januari 2007 att som utredare anlita f.d. landshövdingen Jan Rydh. Banverket har ställt Ulf Uddbäck till förfogande som sekreterare. Efter några inledande möten påbörjades arbetet i april Utredaren har som stöd för sitt arbete samrått med en särskild referensgrupp som bestått av Peder Mellander, biträdande landsantikvarie, Robert Sjöö, chef för Sveriges Järnvägsmusem, Anders Strandberg, regional representant samhälle och marknad Banverket, Monica Robin Svensson, f.d. länsråd, Sigurd Melin, ordförande i Dellenbanans Vänner, Rolf Berg, planeringschef Ljusdals kommun samt Bengt Gill, planeringschef Hudiksvalls kommun. I direktiven till utredningen sägs sammanfattningsvis att utredaren skall undersöka hur Dellenbanan som museijärnväg kan organiseras för att skapa förutsättningar för en stabil och långsiktig verksamhet. Direktiven i sin helhet framgår av bil 1. Utredningen har finansierats genom anslag från Sparbanksstiftelsen Nya, Länsstyrelsen i Gävleborg, Riksantikvarieämbetet, Intryck Hälsingland, Länsmuseet Gävleborg och Banverket. Utredningen har nu kommit så långt att det är möjligt att presentera en lösning. Den avgörande frågan är om de kostnader på mellan 63 och 70 miljoner kronor som uppstår för Banverket vid en rivning kan användas mer konstruktivt. Kan i stället en turistjärnväg byggas upp som kan bli basen i en omfattande satsning på kulturarv och tillväxt? För att ge allmänhet, turistorganisationer, företag, berörda kommuner, landsting och region möjlighet att föra fram sina synpunkter innan utredningen lämnar sitt slutliga förslag har denna remissutgåva utarbetats. Det är viktigt att en bred diskussion förs i berörda politiska organ (kommuner, landsting och region). Den diskussionen kan förhoppningsvis föras med utgångspunkt från de fakta som utredningen nu presenterar. Lika viktigt är att företrädare för turistnäring och övrigt näringsliv bidrar med synpunkter på och idéer om vad som skulle kunna utvecklas med stöd av en stor satsning på en turistjärnväg. Den stora allmänheten har säkert kunskap och inspiration att tillföra. Här finns ju basen för de många eldsjälar vars drivkraft ofta avgör vad som till sist är möjligt. Utredaren Jan Rydh och utredningens sekreterare Ulf Uddbäck är tacksamma för alla förslag och synpunkter som kan komma fram. Vi ställer gärna upp för information om utredningen i anslutning till olika möten som arrangeras. Givetvis är alla, inte bara beslutsfattande organ och myndigheter, välkomna med synpunkter. För att ge utrymme för en ordentlig genomlysning av utredningens hittills preliminära förslag har slutpunkten för remisstiden satts till den 1 mars. Skriftliga svar kan innan dess sändas till Ulf Uddbäck Banverket Box Gävle. Det går också bra att svara och ge synpunkter via mail till ulf.uddback@banverket.se
3 Med utgångspunkt från de synpunkter som framkommer kommer utredningens slutresultat att presenteras under april månad Referensgrupp, utredningens sekreterare och andra har lämnat väsentliga bidrag till arbetet. Undertecknad utredare Jan Rydh ansvarar dock ensam för de slutsatser som dras och de förslag som lämnas. Gävle i november 2007 Jan Rydh Ulf Uddbäck
4 Sändlista Med hemställan om yttrande Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria KTH, Stockholm Banverket, Att. Katarina Noren Borlänge Dellenbanans vänner Stationsgatan 9, Delsbo Hudiksvalls kommun Hudiksvall Hudiksvalls Näringslivs AB H-huset Håstaholmen, Hudiksvall Hälsingland Turism Collinigatan 12, Bollnäs Hälsinglands Museum Storgatan 31, Hudiksvall Landstinget Gävleborg Landstingets ledningskontor, Gävle Ljusdals kommun Ljusdal Ljusdalsbygdens Museum Museivägen 5, Ljusdal Länsmuseet Gävleborg Box 746, Gävle Länsstyrelsen Gävleborg Gävle Museibanornas Riksorganisation (MRO) Ordf Thomas Lange, Fältgatan 37, Vikingstad NärLjus Åkerstagatan 2D, Ljusdal Region Gävleborg Box 834, Gävle Riksantikvarieämbetet Box 5405, Stockholm Sveriges Järnvägsmuseum Box 407, Gävle Tekniska museet Box 27842, Stockholm Vägverket Region Mitt Box 186, Härnösand För kännedom Alf Norberg ALMI Företagspartner Gävleborg AB ArbetSam Bodil Ceballos Centerpartiet Gävleborg Folkpartiet Gävleborgs län Frihetliga Kommunalfolket Föreningen Hälsingegårdar Företagarna Gävleborg Företagarna Hudiksvall, Att. Janne Ström Företagarna Ljusdal, Att. Östen Johansson Gunilla Stenberg Hans Backman Järvzoo Kristdemokraterna Gävleborgs län Lars Eric Eriksson LO-distriktet i Gävleborg Margareta Kjellin Marit Holmstrand Mellansvenska Handelskammaren Miljöpartiet de gröna Gävleborgs län Moderaterna i Gävleborg Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar Nora Bergslags Veteran-Jernväg Landstingets ledningskontor, Gävle Box 1399, Gävle Laxholmen, Norrköping Sveriges riksdag, Stockholm Storgatan 9-11, Gävle Box 3110, S. Kungsgatan 44, Gävle Artur Berg, Ulvsta 2135, Järvsö ordf Eva Bovin, Frägsta, Näsviken Box 1131, Gävle Box 290, Hudiksvall Ek Hamre 15, Ljusdal Storgatan 31, Hudiksvall Sveriges riksdag, Stockholm Box 17, Järvsö Ruddammsgatan 9, Gävle Jon-Persv. 14, Järvsö Folkets Hus, Fack 40, Gävle Sveriges riksdag, Stockholm Ljusdals kommun, Ljusdal Box 296, Gävle V. Stationsgatan 10, Bollnäs Hamiltongatan 38, Gävle Box 3076, Uppsala Stationshuset, Nora
5 Norrtåg Kommunförbundet Gävleborg, Ljusdal Owe Norberg Museivägen 5, Ljusdal Per Svedberg Sveriges riksdag, Stockholm Per-Olof Svensson Box 834, Gävle Raimo Pärssinen Sveriges riksdag, Stockholm SACO Box 2206, Stockholm Sinikka Bohlin Sveriges riksdag, Stockholm Sjukvårdpartiet Gävleborg Rektorsgatan 1, Gävle Socialdemokraterna i Gävleborg FH 48, Gävle Socialradikala Demokraterna Leif Hansen, Postvägen 1, Ramsjö Sven Bergström Sveriges riksdag, Stockholm Sven Malmberg Herrgårdsvägen 51, Ljusdal Svenskt Näringsliv Region Gävle Box 1330, Gävle Sven-Åke Thoresen Hudiksvalls kommun, Hudiksvall TCO Stockholm Tomas Tobé Sveriges riksdag, Stockholm Ulf Eliasson VD Inlandsbanan, Box 561, , Östersund Ulla Andersson Sveriges riksdag, Stockholm Ulrica Messing Sveriges riksdag, Stockholm Vänsterpartiet Gävleborg Box 269, Bollnäs X-Trafik AB Box 125, Söderhamn Åsa Lindestam Sveriges riksdag, Stockholm Östra Södermanlands Järnväg Box 53, Mariefred
6 Foto: Sigurd Melin SAMMANFATTNING AV UTREDNINGENS FÖRSLAG Tågtrafiken på järnvägssträckan Ljusdal Hudiksvall, Dellenbanan har varit avlyst sedan Flera tidigare utredningar och myndigheter som t.ex. Riksantikvarieämbetet har konstaterat att banan, som varit i drift sedan 1800-talets mitt, har stora kulturvärden. Banverket, som fortfarande äger banfastigheterna, måste nu slutligt ta ställning till om banan skall rivas. Länsmuseet Gävleborg i samarbete med Banverket tillsatte därför under våren 2007 Utredningen om Dellenbanan för att undersöka om det fanns ett alternativ till rivning av banan. Utredaren f.d. landshövdingen Jan Rydh fick i uppdrag att undersöka hur Dellenbanan som museijärnväg kan organiseras för att skapa förutsättningar för en stabil och långsiktig verksamhet. Denna rapport redovisar vilka möjligheter som finns. Utredaren konstaterar inledningsvis, att en rivning kommer att kosta Mkr. Ett alternativ till dessa kostnader för desinvestering är att dessa medel tillsammans med insatser från Landsting/region och kommunerna Ljusdal och Hudiksvall bildar basen för ett EU-projekt som syftar till att bevara kulturarvet Dellenbanan. Projektet skulle därtill kunna bli ett kraftfullt tillväxtprojekt och skapa en infrastruktur för turistnäring och företagsamhet
7 Utredaren bedömer att Dellenbanan Museum kan byggas upp och att en turistjärnväg kan drivas via Dellenbanan AB med förhållandevis små lokala/regionala tilläggsinvesteringar och årliga kostnader. Att använda Banverkets rivningskostnader som bas för en EU-finansiering ger en mycket stor utväxling. Utredaren föreslår att hela sträckan Ljusdal Hudiksvall bevaras som kommunikationskorridor som säkerhet för att en mer kommersiell tågtrafik kan utvecklas i framtiden. Miljöskäl och teknisk utveckling talar för att en sådan lösning kan bli mycket intressant. att en upprustning till turistjärnväg inleds av sträckan Ljusdal Delsbo (etapp 1) och att därefter en fortsatt upprustning sker ner till Näsviken. (etapp 2) att sträckan Näsviken Hudiksvall läggs i malpåse och att på sträckan genomförs underhållsinsatser för att på sikt möjliggöra en etapp 3. På sträckan kan naturligtvis under tiden den nuvarande "dressintrafiken fortsätta. Utredaren konstaterar att själva bankroppen är i tämligen gott skick men att omfattande förnyelse och renovering av övriga anläggningar måste göras. Utredaren bedömer att sammantaget behövs ca 64 Mkr för att sätta banan i sådant skick att en elektrifierad drift kan återupptas på sträckan Ljusdal Näsviken. Till detta kommer investeringar i följdunderhåll och i kompetensutveckling och marknadsföring. Totalt bedömer utredningen att 86,5 Mkr bör reserveras och säkras för investeringar, underhåll och drift inklusive marknadsföring under de första fem åren. Utredaren anser att tillkommande projekt ger mervärden och presenterar några exempel på sådana. Under remissbehandlingen är ytterligare förslag och idéer från entreprenörer och allmänhet välkomna och önskvärda. Projektet Dellenbanan bör kunna bidra till positiva bieffekter i form av ny företagsamhet. Utredaren föreslår att en särskild stiftelse bildas med uppgift att äga Dellenbanan (bana och tillhörande anläggningar och i förekommande fall tågmaterial och annan material utöver vad som finns hos t.ex. Dellenbanans vänner eller Järnvägsmuseet. att ett särskilt bolag Dellenbanan AB hel- eller delägt av Dellenbanans vänner ansvarar för trafiken på banan samt att en särskild kapitalstiftelse bildas. Denna stiftelse får en grundfond på 20 Mkr vars avkastning reserveras för framtida löpande underhåll av banan. Utredningen bedömer att investeringsdelen av projektet kan finansieras enligt följande:
8 Finansiär Belopp Mkr Banverket 30 1 EU-medel 35 Landsting/Region/Kommuner 5 Övriga/Staten/Näringsliv 6,9 Summa 76,9 Utredaren redovisar en beräkning av intäkter och kostnader för de första fem årens drift som är finansierad i huvudsak från investeringsprojektet och bedömer att löpande kostnader för verksamheten vid Dellenbanan Museum årligen uppgår till ca 3 Mkr och att intäkterna i huvudsak består av utdelning 0,5 Mkr från Kapitalstiftelsen Dellenbanan, arrende från Dellenbanan AB, 0,5 Mkr samt anslag från Landsting/Region/Kommuner på 2,0 Mkr per år. Utredaren bedömer att kostnaderna för Dellenbanan AB uppgår till 1,5 Mkr per år och att intäkterna från trafiken ger 1 Mkr per år och att reklam och sponsorintäkter på resterande 0,5 Mkr är möjliga. Utredaren redovisar slutligen några räkneexempel på sysselsättnings och tillväxteffekter. En renovering av Dellenbanan till turistjärnväg skulle med små lokala och regionala ekonomiska insatser kunna bevara kulturarvet och samtidigt bli en tillväxtfaktor för företagande och näringsliv. Denna utgåva är en remissutgåva. Utredaren tar tacksamt emot alla förslag och synpunkter inklusive rättelser. En slutrapport kommer därefter att färdigställas under april månad Banverket förutsätts tillskjuta totalt 50 Mkr. Resterande 20 Mkr föreslås bilda en särskild fond som garanterar att underhåll i rimlig omfattning kan ske. Se vidare följande avsnitt En särskild kapitalstiftelse bildas
9 Vy över Dellen vid Kaffegruset. Foto: Sigurd Melin. KOSTNADERNA FÖR RIVNING AV BANAN EN VÄSENTLIG FÖRUTSÄTTNING FÖR BEVARANDE AV DELLENBANAN Helt avgörande för möjligheterna att bevara och rusta upp Dellenbanan är vilka medel som står till buds för de omfattande investeringar som måste göras. Därtill kommer att även om investeringar görs måste också ekonomin för en fortsatt drift tryggas. Denna utredning inleds därför med en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna. Eftersom en turisttrafik under överskådlig trafik inte kommer att vara lönsam har jag utgått ifrån att en kommersiell nysatsning inte är ett utredningsbart alternativ. Min utgångspunkt är i stället att pröva huruvida de kostnader som Banverket åsamkas vid en rivning, tillsammans med EU-finansiering och andra medel, skulle kunna användas mer aktivt för att skapa tillväxt. En sådan offensiv investering skulle kunna bli en väsentlig kraft och tillväxtfaktor för bygden utefter banan och i hela Hälsingland. KOSTNADER FÖR ATT RIVA DELLENBANAN
10 Utredningen har tillsammans med personal från Banverket besiktigat banan och med ledning av erfarenheter från andra rivningsprojekt gjort en uppskattning av kostnaderna för att riva banan. Uppskattningen landar på en bruttokostnad på ca Mkr enligt nedanstående tabell. Ytterligare underlag redovisas i bilaga 2 Sammanställning av bedömda rivningskostnader: Aktiviteter och omfattning Kostnad (Mkr) Förberedelser 5-8 Banöver- och banunderbyggnad 40 Bangårdsanläggningar 5 Elanläggningar 7 Signalanläggningar 4 Teleanläggningar inkl kopparkabel 1-5 Totalt Från denna bruttokostnad bör dras skrotvärdet framför allt av den räls som med dagens prisnivå beräknas inbringa ca 10 Mkr. Slutsatsen blir att nettokostnaden för Banverket att riva banan ligger i storleksordningen 50 Mkr. Till detta belopp kommer naturligtvis en osäkerhetsmarginal som bl.a. hänför sig till att en bedömning av miljösaneringskostnader inte kan göras förrän efter omfattande undersökningar. Det finns dock inte i dagsläget några kända delar av banan där saneringskostnader skulle behöva tillkomma. Undantaget skulle kunna vara stationsområdet vid Hybo där i anslutning till det nedlagda sågverket miljöstörande verksamhet kan ha förekommit. Denna bedömning av rivningskostnaderna har gjorts i samverkan med Banverket som tillsammans med utredningen funnit att den utgör en i sammanhanget rimlig uppskattning. Min slutsats är att under förutsättning att Banverket är villigt att tillskjuta medel för en offensiv tillväxtsatsning skulle en upprustning av Dellenbanan vara ekonomiskt möjlig. Innan jag närmare presenterar investeringsbehovet, intäkter och kostnader samt organisationen för en sådan insats redovisar jag kortfattat hur jag ser på det industrihistoriska arvet, järnvägens 150- åriga historia samt lämnar en del bakgrundsmaterial om museijärnvägar från de studiebesök jag och utredningens sekreterare gjort i Uppsala, Mariefred och Nora.
11 Den ursprungliga banans ändstation i Forsa, från bron över Kyrkströmmen. Foto: Sigurd Melin. DELLENBANAN ETT INDUSTRIHISTORISKT KULTURARV DET INDUSTRIHISTORISKA KULTURARVET Det är inte ovanligt att vi anser företeelser, minnen eller föremål vara särskilt bevarandevärda eller antika först när de blivit riktigt gamla. Detta synsätt är i och för sig begripligt men utvecklades under en tid då samhällsförändringen jämfört med idag gick tämligen långsamt. Föremål sparades, slängdes inte i onödan och man hade tid på sig att samla ihop och värdera vad man ville bevara. Idag går utvecklingen i allt snabbare takt. Vem hinner tänka på att bevara några av de gamla persondatormodellerna när de nya redan är omoderna när de kommer till butiken. Vad händer med kontorsmiljöer från 60-talet eller med de första IT-kontoren? Vem skall om hundra år berätta om hur det svenska industrisamhället utvecklades, nådde sin höjdpunkt under efterkrigstiden för att sedan mot slutet av 1900-talet ersättas av nya trender? Den svenska järnvägshistorien är en del av detta kulturarv. Denna rapport om Dellenbanan utgår från att det är ett regionalt och nationellt intresse att bevara någon del av den elektrifierade järnvägen för att visa kommande generationer hur det kunde se ut när eltågen rullade fram. Sträckningen Ljusdal-Hudiksvall skulle kunna bli ett levande museum för den elektrifierade järnvägshistorien i Sverige och samtidigt utvecklas till en väsentlig tillväxtfaktor i sitt område.
12 DEN SVENSKA JÄRNVÄGSHISTORIEN EN KORT SAMMANFATTNING 1856 rullade det första tåget på en svensk järnväg i allmän trafik mellan Nora och Örebro. Samma år öppnades de första statliga linjerna Malmö Lund och Göteborg Jonsered. 39 år senare var det dags för den första eldrivna järnvägen mellan Stockholm Djursholm. Ett avgörande beslut för järnvägen var att riksdagen 1853 beslutade att ett nät av stambanor skulle byggas i statlig regi där de enskilda/privatägda banorna skulle kunna anslutas efter en prövning av regeringen. År 1875 var det statliga järnvägsnätet ca 1500 km och blev den bas till vilken mindre järnvägar kunde anslutas. De enskilda järnvägarna var vid denna tidpunkt av ungefär samma längd. Eldrivna lok trafikerade Malmbanan på sträckan mellan Kiruna Riksgränsen 1915 och 8 år senare var hela Malmbanan elektrifierad. I början av 1940-talet fanns det en sammanhängande elektrifierad järnväg från Trelleborg till Riksgränsen. Trafiken på ca 50 % av järnvägsnätet var redan under 1920-talet olönsam och statsbanornas ekonomiska överlevnad grundade sig på några få hårt trafikerade stambanor. Strax före kriget förstatligades det enskilda järnvägsnätet. Strukturförändringarna för gods- och persontrafiken under efterkrigstiden ledde till att mellan åren 1950 och 1972 försvann nära 25 % av järnvägsnätet. Under och talen subventionerade staten genom direkta bidrag en del av kostnaderna för de olönsamma järnvägarna. Snabbare persontåg och kombitrafik och inte minst insikt om järnvägens särskilt positiva miljöeffekt var faktorer som under 1980-talets slut förändrade järnvägssektorns förutsättningar på ett positivt sätt. Detta påverkade i första hand de s.k. stambanorna medan olönsamheten på tvärbanorna bestod. Tilldelningen av medel för tågtrafik på dessa banor var inte tillräcklig. Den mest genomgripande förändringen av järnvägssektorn genomfördes 1988 när Banverket skapades. Denna förändring tillsammans med efterföljande trafikpolitiska beslut har lett till att ansvaret för infrastrukturen renodlats och att trafiken i ökande grad bedrivs i konkurrens mellan olika järnvägsföretag. Dellenbanan har tillkommit i olika etapper. Den första etappen mellan Hudiksvall och Forsa stod klar redan Sträckan var då världens nordligaste järnväg. När anslutningen till norra stambanan via Näsviken och Ljusdal var klar 1888 gjorde sträckan skäl för det formella statliga namnet Järnvägen Ljusdal-Hudiksvall var elektrifieringen av banan klar. Godstrafiken var dominerande och persontrafikens omfattning var 4 avgångar dagligen från vardera ändstationen. Skoltåg kördes utöver den dagliga trafiken. Trafiken minskade sedan för att slutligen upphöra helt MUSEIJÄRNVÄGAR I SVERIGE Idag finns ca 62 järnvägsföreningar, museibanor, spårvägar och museer. Av dessa bedriver 33 någon form av tågtrafik. Av dessa 33 är 18 medlemmar i Museibanornas Riksorganisation (MRO 2 ). 2 MRO är en intresseförening där museijärnvägarna kan hämta kompetens i olika former. Det gör man bland annat genom att skapa arbetsgrupper inom aktuella områden. Se vidare Hhttp://museibanorna.se/index.html
13 Järnvägsföreningarna är i några fall både spårinnehavare och trafikutövare I andra fall äger kommunen (alternativt kommunerna och landstinget) själva banan medan föreningen är den som svarar för underhåll och trafik. De föreningar eller andra som bedriver trafik och som förvaltar infrastrukturen måste ha tillstånd enligt järnvägslagen. Det övergripande målet för verksamheterna är genomgående att i drift visa en i möjligaste mån historiskt korrekt äldre järnvägs- eller spårvägsverksamhet. Offentligt stöd förekommer i de flesta fall och svarar för varierande andel av de totala intäkterna. Biljettintäkter och försäljning är den andra huvudsakliga inkomstkällan. Det engagerade ideella arbetet från föreningarnas medlemmar bidrar till att kostnaderna är låga. NÅGRA EXEMPEL UPPSALA, MARIEFRED OCH NORA Utredningen har närmare studerat tre museijärnvägar för att få underlag för att bedöma vilken verksamhet och organisation som skulle kunna byggas upp för Dellenbanan. I Bilaga 3 redovisas en sammanfattning av verksamheten vid dessa tre järnvägar. Jag konstaterar att var och en av dessa järnvägar kan sägas ha utvecklats mot en specialisering av en viss en epok och/eller geografisk del av järnvägshistorien Lennakatten i Uppsala baseras på det smalspåriga järnvägsnätet i Roslagen, där ju Roslagsbanan i sina delar närmast Stockholm nu är en integrerad del av Storstockholms Lokaltrafik. I Mariefred har eldsjälar byggt upp ett centrum som samlar material, kunskap och minnen från hela landets smalspåriga järnvägshistoria. I Nora har man valt att beskriva ångloken och ångkraften och därmed sammanhängande trafik. Samtliga museijärnvägar i drift bygger på den tidiga järnvägshistorien i många fall pionjärtiden. Ännu har inget centrum 3 byggts upp som i drift representerar kunskap och minnen från järnvägens elektrifiering. Detta framgår också av remissvaren på Riksantikvarieämbetets skrivelse i december 1998 angående eventuell byggnadsminnesförklaring av Dellenbanan. 4 Kan Dellenbanan bli utgångspunkt för ett sådant centrum? En ytterligare slutsats är påtaglig. Entusiasterna som på olika håll ansvarar för museijärnvägarna startade i huvudsak med tekniken. Mekande med lok och vagnar, arbetet med att återställa järnvägen var det huvudsakliga intresset. Men alla erfarenheter visar att för en bestående framgång måste också järnvägen och verksamheten knyta an till turistnäring och lokalt näringsliv. En museijärnväg räcker inte till. Turistnäringen är ett sådant kraftigt och nödvändigt inslag att utredningen i fortsättningen använder begreppet turistjärnväg för att beskriva vad som skall uppnås med Dellenbanan. Därmed betonas att kulturarvet kan och måste samverka med tillväxt och näringslivsutveckling för att kunna hållas levande och utvecklingsbart. För att bygga upp en turistjärnväg fordras ett starkt lokalt intresse. Det ideella arbetet är en ekonomiskt nödvändig förutsättning och är, anser jag, dessutom ett värde i sig. Först genom entreprenörernas och entusiasternas arbete blir kulturarvet riktigt levande. Därtill är det bra om det finns en uppslutning från berörda kommuner och landsting. I Nora är en sådan uppslutning påtaglig och verksamheten ingår som en integrerad del i kommunernas och landstingets regionalpolitiska näringslivs- och turistsatsning bland annat i ett bergs- och järnvägshistoriskt centrum. I Nora överväger trafikhuvudmannen att återuppta kommersiell trafik på en del av den nedlagda banan Nora - Ervalla för att få en bra kollektivtrafiklösning till Örebro. Lennakatten i 3 Järnvägsmuseet representerar givetvis på ett utmärkt sätt den samlade kunskap om järnvägens historia. Museet ansvarar dock inte för drift av musei- och turistjärnvägar. 4 Se t ex svaret från KTH (bil 4)
14 Uppsala erhåller kommunalt stöd i olika former och utför mot ersättning också ett visst arbete för kommunen. I Mariefred är Strängnäs kommuns hållning mera passiv och löpande bidrag utgår inte. MUSEISÄLLSKAPET JÄDRAÅS - TALLÅS JÄRNVÄG I Jädraås finns Museisällskapet Jädraås - Tallås Järnväg. Sällskapet bildades 1961 och sedan 1970 driver sällskapet museitrafik på den kvarvarande delen av den gamla Dala-Ockelbo- Norrsundets Järnväg. Denna järnväg byggdes i etapper och gick från Linghed i Dalarna via Jädraås och Ockelbo till Norrsundet vid gästrikekusten. Sträckan var 86 km och spårvidden 891 mm. Godstrafiken på DONJ var omfattande. Från början fraktades malm, kol och träprodukter men från 1930-talet återstod i stort sett bara timmertransporter till Norrsundet. Däremot var persontrafiken blygsam och var helt avvecklad Trots att ångloken ersattes av diesellok blev konkurrens från landsvägstrafiken allt hårdare. Den 2 oktober 1970 gick det sista ordinarie godståget. Till skillnad från de flesta privatjärnvägarna förstatligades aldrig DONJ utan drevs hela tiden i enskild regi. Museisällskapet Jädraås - Tallås Järnväg, JTJ, vill i sitt arbete speciellt värna om arvet från DONJ, men även tre andra liknande järnvägar i mellansverige. Gemensamt är att deras huvudsakliga trafikuppgift var transporter för järn- och skogsbrukets räkning. 5 Antal resande på banan under sommarens trafik uppgår till ca 5000 per år. Föreningen drivs helt via frivilliga krafter och erhåller inget offentligt stöd. Stiftelser och sponsorer finansierar löpande underhållsprojekt. 5 Källa
15 Dressin. Foto: Philippe Rendu. EN ETAPPVIS UTVECKLING EN ETAPPVIS UTVECKLING - BEVARA HELA STRÄCKAN SOM KOMMUNIKATIONSKORRIDOR Det stod redan tidigt klart att ett bevarandeprojekt som skulle omfatta hela Dellenbanan inte kunde genomföras som ett enda projekt. Investeringarna skulle bli mycket stora och driftskostnaderna skulle inte kunna överblickas. Dellenbanans värde som kulturarv bygger dock på att hela sträckningen bevaras. Att nu riva upp delar av banan eller att vidta andra åtgärder som skulle förhindra att banan i framtiden används som kommunikationsled kan visa sig vara en förhastad åtgärd. Idag skulle kostnaderna för en kommersiell järnväg knappast kunna försvaras, men om år kan mycket väl annorlunda och ny teknik skapa helt nya förutsättningar. Den nya motorvägen kommer att skapa ett beklagligt hinder genom att höjden över järnvägen begränsats till 3,5 meter. Om och när en elektrifierad trafik upptas på sträckan Näsviken - Hudiksvall får särskilda lösningar prövas för att framföra tågsätt med nerfälld strömavtagare under E4:an. Den här utredningen har när det gäller upprustningens omfattning undersökt två huvudalternativ. Det ena alternativet innebär att banan upprustas till en högsta hastighet av max 40 km/tim med upp till 18 tons axeltryck. Det andra alternativet skulle medge en högre maxhastighet 60 km/timme och ett axeltryck på max 20 ton. Att belasta banan med högre axellaster än 20 ton och med en tätare trafik än 2-3 tåg/dygn och högre hastigheter än 60 km/tim kräver en totalupprustning av banan. (se bilaga 6).
16 I utredningens huvuddokument har jag valt att presentera det lägre alternativet som ändå innebär att en omfattande upprustning sker. Skulle det senare finnas ekonomiska resurser för att gradera upp banan till högre hastighet och högre axeltryck kan detta göras som tilläggsinvestering. Jag har inte ansett det vara meningsfullt att bedöma ett lågkostnadsalternativ eftersom det inte skulle bli långsiktigt ekonomiskt bärkraftigt. Det alternativ som nu valts innebär att riskerna för en senare rivning minimeras. Förutsättningarna för det valda alternativet redovisas nedan. INLED PROJEKTET MED ATT UPPRUSTA STRÄCKAN LJUSDAL DELSBO Det finns i princip tre möjliga avsnitt av Dellenbanan som skulle kunna återställas som turistjärnväg. Dessa avsnitt är Ljusdal Delsbo, Delsbo Näsviken och Näsviken Hudiksvall. I valet mellan dessa tre alternativ har både Ljusdal Delsbo och Näsviken Hudiksvall fördel av att kunna knyta an till befintlig järnväg. Detta gör det lättare att attrahera turister till Dellenbanan och till hela området genom direkta övergångar och det blir också väsentligt enklare att föra in lok och vagnar och övrig material till banan. Avsnittet Delsbo Näsviken är kanske den mest natursköna delen av banan, men att börja där skapar just problem med transporter både av turister och av material. I mina beräkningar har jag dock förutsatt att en etapp två avseende Delsbo Näsviken inleds tämligen omgående. Jag föreslår därför att upprustning inleds av sträckan Ljusdal Delsbo (etapp 1) och att därefter en fortsatt upprustning sker ner till Näsviken. (etapp 2) Denna upprustning bör göras inom en treårsperiod för att inte bandelen skall förfalla ännu mer och iståndsättningskostnaderna öka. Upprustning bör i första hand ske så att elektrifierad tågtrafik kan genomföras. En särskild genomgång bör också göras för att undersöka möjligheterna att återskapa bangårdarna längs sträckan. I följande avsnitt har jag därför bedömt kostnaden för upprustnings- och underhållsåtgärder för detta huvudalternativ som föreslås byggas ut i två etapper. Kostnadsuppskattningarna ligger inom % och jag har därför utgått från väl tilltagna belopp i bedömningen av erforderligt investeringskapital. LÄGG RESTEN AV BANAN I MALPÅSE Det är dock inte tillräckligt att bevara den resterande bandelen Näsviken Hudiksvall enbart som kommunikationskorridor. Banvall och övrigt material måste underhållas för att inte en ytterligare kapitalförstöring skall äga rum. På denna resterande del kan naturligtvis också den nuvarande dressintrafiken fortsätta och utvecklas. Det är naturligtvis önskvärt att också resterande bandel Näsviken - Hudiksvall kan rustas upp. Detta får dock ske i den takt och den omfattning som begränsas av givna resurser. Jag föreslår att sträckan Näsviken Hudiksvall läggs i malpåse och att på sträckan genomförs underhållsinsatser för att på sikt möjliggöra en etapp 3. På sträckan kan naturligtvis under tiden den nuvarande "dressintrafiken fortsätta.
17 Gräsklipparen "Jack". Foto: Sigurd Melin. UPPRUSTNINGSÅTGÄRDER BANANS NUVARANDE TEKNISKA TILLSTÅND Utredningen har tillsammans med tekniker från Banverket gjort en bedömning av Dellenbanans nuvarande tillstånd. Bedömningen redovisas i bilaga 5. Sammanfattningsvis konstateras att själva bankroppen är i tämligen gott skick men att omfattande förnyelse och renovering av övriga anläggningar måste göras. NÖDVÄNDIGA ÅTGÄRDER - KOSTNADSBEDÖMNING I bilaga 6 redovisas vilka investeringar som behöver göras och kostnadsbedömningar för två alternativ. Alternativ 1 innebär en turisttrafik med hastighetsgräns på 40 km/timme och alternativ 2 ett ökat axeltryck från 18 till 20 ton och en hastighetsgräns på 60 km/tim. Utredningen har valt att använda alternativ 1 som huvudalternativ. Investeringskostnaderna för alternativ 2 jämfört med alternativ 1 visar sig vara betydande utan att några större mervärden skapas för den turisttrafik som planeras. De totala investeringskostnaderna bedöms uppgå till ca 35 Mkr för den första etappen Ljusdal Delsbo och till ca 29 Mkr för etappen Delsbo Näsviken. Sammantaget behövs alltså ca 64 Mkr för att sätta banan i sådant skick att en elektrifierad drift kan återupptas på sträckan
18 Ljusdal Näsviken. Till detta kommer investeringar i följdunderhåll och i kompetensutveckling och marknadsföring. Totalt bedömer utredningen att 86,5 Mkr bör reserveras och säkras för investeringar, underhåll och drift inklusive marknadsföring så att verksamheten kommer igång stabilt och säkert. Dessa 86,5 Mkr skulle enligt utredningens bedömning säkra verksamheten under fem år. Därefter kan verksamheten gå in i en mer löpande fas. En närmare genomgång av dessa frågor inklusive finansiering återfinns i avsnittet Finansiering av investeringarna sidan 14 ff. TILLKOMMANDE PROJEKT GER MERVÄRDEN Ett projekt Dellenbanan innebär att möjligheter skapas för andra anslutande projekt. Omfattningen av sådan kompletterande verksamhet beror i hög grad på entreprenörer och företagsamma människor i bygden. En satsning på ett stort projekt lockar också till sig nya entreprenörer. Denna utredning har inte som syfte att närmare beskriva, än mindre utreda, möjliga projekt. De exempel som ges nedan syftar endast till att visa på utvecklingsmöjligheter. Under remissbehandlingen är ytterligare förslag och idéer från entreprenörer och allmänhet välkomna och önskvärda. Projektet Dellenbanan förutsätter att bieffekter i form av ny företagsamhet kan påvisas. DELLENBANAN ETT CENTRUM FÖR DEN ELEKTRIFIERADE JÄRNVÄGSEPOKEN Järnvägsmuseet i Gävle representerar den samlade kunskapen på nationell nivå när det gäller den svenska järnvägens historia. Museet är också en viktig stödjande resurs för de olika järnvägsmuseiföreningar som arbetar lokalt. Museet driver dock inte tågtrafik på lokala bansträckor. Hittills har inget lokalt/regionalt centrum, där trafik i drift kan visas och som särskilt baserar sig på den elektrifierade järnvägsepoken, byggts upp i Sverige. Min bedömning är att stöd för en sådan satsning borde vara angeläget också på nationell nivå. Först därigenom kan en samlad bild ges av den för landets industrialisering så viktiga järnvägsepoken. För närvarande finns det tre järnvägssträckor där en turistjärnväg baserad på eldrift skulle kunna byggas upp. Förutom på sträckan Ljusdal Hudiksvall, finns också en nedlagd järnväg mellan Skövde Karlsborg och en fortfarande för godstrafik aktiv järnväg mellan Munkedal och Lysekil. Enligt min bedömning skulle sträckan Ljusdal - Hudiksvall kunna bli den mest intressanta representanten för efterkrigstidens järnvägshistoria. Samtidigt är banans tillkomsthistoria synnerligen intressant. Banan byggdes mycket tidigt. Sträckan Hudiksvall Forsa togs i drift redan 1860 för att bland annat frakta järnmalm in och stålprodukter ut från bruket i Strömbackaverken. Det första stationshuset i Hudiksvall som fortfarande, starkt rivningshotat, står kvar, har ett kulturhistoriskt värde och är ett av de första stationshusen som byggdes i Sverige. Min uppfattning är att detta stationshus bör kulturminnesskyddas. Flera av de gamla stationsmiljöerna kring banan finns kvar och kan restaureras och skulle bli ett ytterst levande museum. Dellenbanans kulturhistoriska värde har ingående beskrivits i rapporten Dellenbanan - Järnvägen mellan Ljusdal och Hudiksvall. 6. I överläggningar som jag haft med RAÄ har Dellenbanan. Järnvägen mellan Ljusdal och Hudiksvall Historisk inventering och förslag till bevarandeprogram. Gunvor Gustafson. Hälsinglands museum och Länsmuseet Gävleborg.
19 Riksantikvarien på nytt bekräftat att Dellenbanans kulturhistoriska värde är så högt att banan i sig kunde och borde kulturminneskyddas. 7 Min uppfattning är att Dellenbanan med dess samlade kulturmiljö bör kulturminnesskyddas 8 och att ett Centrum för Elektrifierad Järnvägshistoria bör kunna byggas upp i anslutning till att banan inledningsvis rustas upp för turisttrafik. Ett sådant centrum borde kunna inrättas i nära samverkan med den av mig förslagna organisationen för förvaltning och drift av Dellenbanan. I anslutning till en sådan utredning bör också möjligheterna till EU-finansiering undersökas. I Ljusdal finns ett intresse för ett sådant projekt. Min bedömning är att verksamheten skulle kunna integreras mycket väl med en utveckling där Ljusdalsbygdens Museum är en viktig motor och huvudman och därigenom utvecklar sig till ett museum för det senaste århundradets industrihistoria. Ljusdal som ort är ju i sig ett utomordentligt exempel på vad järnvägen betytt för ett samhälles tillväxt. Det kan t o m övervägas om inte Ljusdalsbygdens Museum i samarbete med Hälsinglands Museum i Hudiksvall och med stöd från Järnvägsmuseet, Länsmuseet Gävleborg, Gävle/Dala Högskola, region och kommuner i sig skulle kunna inrymma ett sådant utvecklingscentrum. Viktiga arbetsuppgifter koncentreras, kompetens och arbetstillfällen kan utvecklas i nära samverkan med museets övriga verksamhet och i samverkan med en levande turisttrafik på Dellenbanan. REPARATIONSVERKSTÄDER UTBILDNING I NÄSVIKEN/HYBO I Näsviken och/eller Hybo skulle anläggningar i form av vagnhallar och reparationsverkstäder kunna byggas upp. Temporära lokaler som behövs för att husera Dellenbanans nuvarande lok och vagnar i ett inledningsskede på Hybo stationsområde finns med i finansieringen av projektet. I anslutning till stationsområdet i Näsviken finns stora industrilokaler som skulle kunna användas för att t.ex. bygga verkstäder i samarbete med näringsliv och skola som också kan användas för yrkesinriktad utbildning och där ge orternas ungdomar ytterligare möjlighet till kompetensutveckling. Ur regional synpunkt bör samordningsvinster och utvecklingsmöjligheter kunna skapas också genom att Euromaints verkstäder finns i Gävle där idag järnvägsutrustning repareras. 7 Samtal med Riksantikvarien den 30 maj Kulturminnesskyddets omfattning får bestämmas i samverkan med eventuell ny ägare av banfastigheterna och Länsstyrelsen i Gävleborg.
20 RESTAURANG/HOTELL/BÅTTRAFIK En turistjärnväg Ljusdal Näsviken måste utvecklas i nära samarbete och med aktivt stöd från turistnäringen i området. Gamla järnvägsvagnar (sovvagnar och restaurantvagnar) kan renoveras och fungera som restauranter och hotell/vandrarhem på och utefter banan. Den gamla båttrafiken på Dellensjöarna kan återupptas och kopplas till viktiga industriminnen i området. Samarbete bör sökas med t.ex. djurparken Järvzoo i Järvsö där de många besökarna kan erbjudas ytterligare alternativ. När kryssningsfartyg ankommer till Hudiksvall kan dagsutflykter ordnas till attraktioner utmed järnvägen. Tågcharter från andra delar av landet kan bli ett intressant inslag i verksamheten. All denna verksamhet förutsätter att lokala företagare medverkar och ser möjligheter för nuvarande och blivande kommersiell turistnäring. GODSTRANSPORTER Utredningen har inte haft i uppdrag att belysa möjligheterna för en mer kommersiell trafik. Jag kan ändå inte underlåta att notera att om banan byggs upp och får en anslutning till stambanan i Ljusdal och eventuellt senare i Hudiksvall skulle gods kunna transporteras på banan. Nuvarande industrier i området skulle kunna bygga upp ett billigare och mer miljövänligt transportsystem. En fungerade järnväg mellan Ljusdal och Hudiksvall är otvivelaktigt en framtidsmöjlighet.
DELLENBANAN KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR
DELLENBANAN KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR Framsida: Dellenbanan innan nedläggningen. Foto: Hans Lindblom. Avslutande sida: Dellenbanan, västra och östra delen. Terra firma Sigurd Melin 070630. UNDERHANDSREMISS
Läs merDELLENBANAN SLUTRAPPORT MAJ 2008 KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR
1 SLUTRAPPORT MAJ 2008 DELLENBANAN KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR Projektet medfinansieras av Europeiska Unionen, Utvecklingsoch garantifonden för jordbruket 2 INLEDNING I november 2007 översände jag remissutgåvan
Läs merDellenbanan inför kommunalvalet 2010 HUDIKSVALL LJUSDAL 1. Vilken roll eller vilka roller vill ert parti se för Dellenbanan på längre sikt? Välj ett eller flera alternativ V MP KD C FP M SRD S MP C FP
Läs merRemissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625).
1(5) Trafikverket Ärendemottagningen Fredrik Brokvist, Söp Box 810 78128 Borlänge Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län
Läs merParaplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn. Allt från modell till fullskala
Paraplyorganisation för Västsvenska föreningar inom den spårburna hobbyn Allt från modell till fullskala Vi vill: skapa intresse för tåghobbyn hos ungdomar av båda könen, med hjälp av Juniortågkonceptet
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merI rätt miljö och med rätt affärscoachning utvecklas företagen mycket snabbare
www.movexum.se Gävleborgs innovationsaktörer satsar på en gemensam företagsinkubator för tillväxtföretag I rätt miljö och med rätt affärscoachning utvecklas företagen mycket snabbare - kompetens - kontakter
Läs merAvtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen
1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Avtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen Ärendet Förslag till avtal föreslås godkännas
Läs merMotion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne
Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda
Läs merRemissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)
Läs merKriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell
Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;
Läs merAvtal avseende överlåtelse av aktierna i Länstrafiken i Sörmland AB
Slutligt utkast 4 september 2018 Avtal avseende överlåtelse av aktierna i Länstrafiken i Sörmland AB mellan Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Landstinget Sörmland INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland
1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten
Läs merDellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik
Dellenbanan Snabbjärnväg Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik Dellenbanan 2018 Ljusdals och Hudiksvalls framtid Järnvägen är en förutsättning för kommunernas tillväxt
Läs merFörslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet
2014-04-24 Transportstyrelsen TSG 2014-45 601 73 Norrköping Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet Motorhistoriska Riksförbundet vill med anledning av förslagen lyfta
Läs merNu bildar vi nya Region Örebro län
Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND
Läs merÄgardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB
1(5) Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB ALMI Företagspartner Stockholm AB, nedan kallat Bolaget, ägs av ALMI Företagspartner AB (51 %) och av Stockholms läns landsting (49
Läs merMotion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering
Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med
Läs merSamarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet
1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 16.2.2012 2011/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets
Läs merRemissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF
Läs merFAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN
FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN Mot Östersund Mot Ånge RAMSJÖ HENNAN 296 Mot Sveg KÅRBÖLE 84 84 LETSBO Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö
Läs merWFJ - Den sista biten Östgötasmalspår
HISTORIK WFJ - Den sista biten Östgötasmalspår. 1874-1888 Wadstena-Fogelsta jernväg (WFJ) öppnades för trafik i oktober 1874. WFJ var en av de två första smalspåriga järnvägarna i Östergötland. Den 9.6
Läs merInlandsbanans projekt Inlandslänken
Inlandsbanans projekt Inlandslänken Möjligheter med en upprustad bana tillväxt och hållbar utveckling inlandet Näringslivet Ökad järnvägstransportkapacitet i hela Norrland och minskad störningskänslighet.
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merFler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder
Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till
Läs merPERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt
PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Läs merAktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29
Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag
Läs merÄrende 10 Ansökan om bidrag till business week 2019
Ärende 10 Ansökan om bidrag till business week 2019 Tjänsteskrivelse 1(5) 2019-01-17 KS 2019-00102 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Kalle Selander Svar på ansökan om bidrag till Karlskoga Business
Läs merUtlåtande 2015:37 RI (Dnr /2014)
Utlåtande 2015:37 RI (Dnr 003-1065/2014) Överenskommelse om utbyggnad och finansiering av bussterminallösning för Ostsektorn mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun
Läs merAlmega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.
Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet
Läs merNågra reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner
Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande
Läs merBilaga 3. Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik. Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse
Bilaga 3 Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik Nuvarande lydelse AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ägs av Stockholms läns landsting. Syftet med bolagsformen är att skapa förutsättningar
Läs merAVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE
AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.
Läs merYttrande över Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) (U2008/1041/UH)
Styrelsen 2008-05-15 REGERINGSKANSLIET Utbildningsdepartementet Yttrande över Frihet för studenter om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11) (U2008/1041/UH) Medicinska Föreningen
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-17 Dnr 1500318 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Avsiktsförklaring storstadsåtgärder
Läs merProjektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014
Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merRemissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings
Läs merFörvärv av Älvsjödepån
1(5) Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Trafiknämnden 2013-11-19, punkt 3 TN 2013-0660 Förvärv av Älvsjödepån Ärendebeskrivning I ärendet föreslås SL förvärva bolag innehållande fastigheten Varubudet
Läs merDessa bilder visades på det allmänna informationsmötet den 28 februari på Forum.
Dessa bilder visades på det allmänna informationsmötet den 28 februari på Forum. För ev frågor och intresseanmälningar för köp av aktier kontakta någon i arbetsgruppen. Vi ser fram mot att kunna bilda
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merRegional biblioteksplan för Stockholms län
KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att
Läs merOstlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10
Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad
Läs merRegionstyrelsen 2014-03-28
2014-03-28 kl 11.00-13.00, CFL, Söderhamn Sven-Åke Thoresen, S, ordf Lena Roos, M, 1:e v ordf Stig Eng, C, 2:e v ordf Eva Tjernström, S Carina Blank, S Magnus Jonsson, S Marie-Louise Dangardt, S Yoomi
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merBeslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att
Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.
Läs merSverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Läs merINBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning
INBJUDAN 2002-03-07 Delegationen för regional samverkan om högre utbildning Vasag.8-10 103 33 Stockholm Kommuner, Landsting. Länsstyrelser, Universitet och högskolor, Folkbildningsrådet Delegationen för
Läs merSammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.
2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap
Läs merFramtidsplan för Skrylle
Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (7) Ekonomiavdelningen Gunilla Welander Kommunstyrelsen gunilla.welander@lund.se Framtidsplan för Skrylle Sammanfattning Skrylleområdet är Lunds största natur- och fritidsområde.
Läs merPresidium Nämnden för attraktivitet, näringsliv och arbetsmarknad
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnden för attraktivitet, näringsliv och arbetsmarknad Tid: 2016-03-03 13:30-16:30 Plats: Regionens hus, Malin Wengholms tjänsterum 5 Utredningsuppdrag avseende Jönköpings läns
Läs merÖversyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?
Översyn av kommunal belysning på statlig väg Vad gäller? I oktober 2017 kom SKL och Trafikverket överens om en övergripande inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas.
Läs merProtokoll Sammanträdesdatum
2008-05-21 1 (9) Plats och tid Orbaden Konferens, Orbaden, klockan 09.00-12.00 Beslutande Sven-Åke Thoresen, ordf, s, Hudiksvall Lennart Olsson, vice ordf, c, Söderhamn Ingvar Persson, m, Bollnäs Stefan
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Enhetschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-29 Dnr 1500318 1 (6) Kollektivtrafiknämnden Avsiktsförklaring Malmö med koppling Sverigeförhandlingen
Läs merEn ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning Karlshamns Hamn 1/10. Innehållsförteckning. 1. Allmän information. 2. Villkor för tillträde och trafikering. 3.
Järnvägsnätsbeskrivning Karlshamns Hamn 1/10 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter Järnvägsnätsbeskrivning
Läs merInfrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14
Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs mer26 Samverkansavtal för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB
PROTOKOLL Arbetsutskottet 2017-08-31 26 Samverkansavtal för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB 2018-2021 Dnr 17 062 Sammanfattning År 2010 beslutades att Almi Företagspartner Stockholm AB och Almi
Läs merDatum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
Läs merVattenfall Inlandskraft AB
Vattenfall Inlandskraft AB S-E Åkerlind 3 juni 2009 Bakgrund Vattenfall är beroende av fungerande samhällen i Norrlands inland och har arbetat med näringslivsutveckling i detta område under många år. För
Läs merProtokoll Sammanträdesdatum
2010-01-27 1 (10) Plats och tid Orbaden Konferens, Orbaden, klockan 09.00-11.10 ande Lennart Olsson, vice ordf, c, Söderhamn Evy Degerman c, Bollnäs Ingvar Persson, m, Bollnäs Stefan Bäckström, c, Hudiksvall
Läs merFörslag beträffande Tobias Registret
Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-02-09 LS 0503-0447 Handläggare: Eric Paulson Förslag beträffande Tobias Registret Ärendet I detta ärende behandlas en hemställan från Stockholm Care
Läs merÄrende 8. Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB
Ärende 8 Breddning av ägande i Karlskoga Biogas AB Tjänsteskrivelse 2013-05-16 KS 2013.0157 Handläggare: Patrik Haasma Breddning av ägandet i Karlskoga Biogas AB Sammanfattning Karlskoga Energi och Miljö
Läs merFörteckning över den politiska organisationen för Regionförbundet Örebro, 2013-02-22
Förteckning över den politiska organisationen för Regionförbundet Örebro, 03-0- Antal uppdrag per parti regionstyrelsen (inkl KS-ordf med yttranderätt), regionfullmäktige (inkl KS-ordf med yttranderätt),
Läs merSamarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård
2014-09-09 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/460-141 Kommunstyrelsen Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merNYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636
Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merProtokoll Sammanträdesdatum
Styrelsen 2006-11-29 1 (11) Plats och tid Pingstkyrkan, Edsbyn, klockan 09.30 11.00. Beslutande Sven-Åke Thoresen, ordf, s, Hudiksvall Evy Degerman, c, Bollnäs Olle Nilsson Sträng, s, Bollnäs Stefan Bäckström,
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-25 Diarienummer 1415/16 Kommunikationsavdelningen Maria Norberg Telefon 031-368 02 61 E-post: maria.norberg@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads medverkan i Almedalen
Läs merVision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM
Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,
Läs merStagar för Kyllaj Hamnförening
1 Föreningens namn Föreningens namn är Kyllaj Hamnförening. 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte på Gotland. 3 Föreningens ändamål Föreningen är en allmännyttig, tillika religiöst och politiskt obunden,
Läs merKristianstad Åhus Förslag till återupptagen persontrafik
Järnvägslinjen mellan Kristianstad och Åhus har i dagens läge ingen persontrafik och endast begränsad godstrafik. I Skånetrafikens Trafikstrategi 2037 finns planer på att återuppta persontrafiken på denna
Läs merGodkännande av aktieöverlåtelseavtal avseende Fastigheten i Väsby AB
Tjänsteutlåtande Projektledare/exploateringsingenjör 2015-04-08 Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Dnr: anne-sophie.arbegard@upplandsvasby.se KS/2011:239 Kommunstyrelsen Godkännande av aktieöverlåtelseavtal
Läs merNyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Läs merSvar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS
Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2016-02-09 Dnr KS 2015/0380 Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS 2015-0997 Sammanfattning
Läs merFÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016
FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016 Bakgrund: Utvecklingspartnerskapet FoUrum ägs av länets 13 kommuner. FoUrums startade sin verksamhet 2010 och organiseras i Kommunal utveckling i Region
Läs mero l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET
~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 ~KOMMUN 1 (2) 2014-01-02 VlTRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET o l Västmanlandsfonden Västmaniandsfonden begär i bifogad skrivelse daterad 2013-12-13 "att kommunstyrelsen
Läs merBeslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella
Läs merYttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Läs merÄr du ett med din företagsidé?
Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER
Läs merRAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND
RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2010-09-23 145(162)
Styrelsen 2010-09-23 145(162) Plats Beslutande Kulturens Hus, Luleå Karl Petersen, (s), Luleå Anna Hövenmark, (v), Jokkmokk Britta Flinkfeldt-Jansson, (s), Arjeplog Tommy Nyström, (s), Gällivare Robert
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merBOLAGSORDNING, SAMVERKANSAVTAL ( ), ÄGARANVISNING OCH ÄGARBIDRAG 2018 FÖR ALMI FÖRETAGSPARTNER MÄLARDALEN AB
1 (5) Regionkontoret Centrum för regional utveckling Anders Åkerström 2017-11-24 BOLAGSORDNING, SAMVERKANSAVTAL (2018-2021), ÄGARANVISNING OCH ÄGARBIDRAG 2018 FÖR ALMI FÖRETAGSPARTNER MÄLARDALEN AB Beskrivning
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Planeringschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-10 Dnr 1500318 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Malmöpendeln och avtal om Malmöringen
Läs merFörnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.
BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merGenomförandeavtal Hede stationshus
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionkontoret Ekonomi och finans Åke Bengtsson Finanschef Datum Diarienummer 2017-03-07 RS160602 Regionstyrelsen Genomförandeavtal Hede stationshus Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Ändring av och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs merFAKTA 2017 LJUSDALS KOMMUN
FAKTA 2017 LJUSDALS KOMMUN Mot Östersund Mot Ånge RAMSJÖ HENNAN 296 Mot Sveg KÅRBÖLE 84 84 LETSBO Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö
Läs merVad ska vi göra med alla våra gamla hus?
Vad ska vi göra med alla våra gamla hus? Vid förra sekelskiftet flyttades en mängd gamla byggnader till hembygdsparker och hembygdsgårdar. Husen räddades från förgängelsen i ett försvinnande allmogearv.
Läs merFAKTA 2016 LJUSDALS KOMMUN
FAKTA 2016 LJUSDALS KOMMUN Mot Östersund Mot Ånge RAMSJÖ HENNAN 296 Mot Sveg KÅRBÖLE 84 84 LETSBO Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö
Läs merNorrlands nuvarande största industriella exportsatsning. En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel
Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel En angelägenhet för ett tillgängligare och ett miljö smartare samhälle INTERNATIONELLA
Läs merKommunkontoret i Bergsjö. Måndag 31 oktober 2011 kl. 08:00-10:00.
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (7) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Måndag 31 oktober 2011 kl. 08:00-10:00. Beslutande Stig Eng (C) Ordförande Monica Olsson (S)
Läs merGävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar
Gävleborgs län Introduktion Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. De parter som står bakom avtalet anser att det skall vara den gemensamma handlingsplanen
Läs mer