Fakta om turismen. Jämtland Härjedalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om turismen. Jämtland Härjedalen"

Transkript

1 Fakta om turismen Jämtland Härjedalen 214

2 Snabba fakta Ingredienser om turismen i Jämtland Härjedalen Turismen i Jämtland Härjedalen omsatte 4,45 miljarder kr 214. Jämfört med 213 en ökning med 23 miljoner kr. Liftkortsförsäljningen (433 miljoner kr) står för en knapp tiondel av den totala omsättningen. Antalet skiddagar vintern 213/14 var 2,1 miljoner. En liten minskning (-3%) jämfört med föregående säsong. Totalt ca 1 miljoner gästnätter (+4%), varav 2,6 miljoner i kommersiellt boende (+7%). 2 Snabba fakta om turismen i Jämtland Härjedalen 15 3 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner Totalt genereras motsvarande cirka 6 6 årsarbeten av turismen. 4 Turismen i Jämtland Härjedalen en basnäring 16 Gästundersökningar 2 Drygt 2,1 miljoner skid- Turismen genererar skatteintäkter (kommun och landsting) på ca 6 miljoner kr. 5 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg Totalt ca 1,1 miljoner dagsturister. Norge är den i särklass viktigaste utlandsmarknaden, 315 av totalt 543 utländska kommersiella gästnätter. Foto: Sandra Lee Pettersson miljoner gästnätter/år Kommersiella gästnätter Resa hit Utlandsmarknaden har stor betydelse Ett gott värdskap ger fler gäster dagar på regionens skidanläggningar Den svenska marknaden Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål Mer vinter än sommar Bilden av Jämtland Härjedalen Utmärkande för Jämtland Härjedalen 1 Vad attraherar utländska gäster? Svenska Turistföreningen gör fjällvärlden tillgänglig 13 Turismen skapar många arbetstillfällen 26 Evenemang och sevärdheter 28 Fiske, vandring och cykling 29 Gastronomy 14 Många arbetstillfällen ger stora skatteintäkter Jämtland Härjedalen 3 Film i Jämtland Härjedalen 14 Hur hittar besökaren till Jämtland Härjedalen? Skidåkning på vintern och vandring på sommaren Fakta produceras av Jämtland Härjedalen Turism, jamtland.se Utgivning juli 215 Statistisk information Nordanalys AB, nordanalys.se Utformning Giverton grafisk form, 2

3 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner Turism är en basnäring i Jämtland Härjedalen och har varit så i långa tider. De första besökarna var jägare som besökte regionen för ca 8 a r sedan. De följdes av pilgrimer, forbönder, blomsterherrar, luftoch brunnsgäster, jaktlorder och nationalromantiker m fl. I Jämtland Härjedalen finns oändliga möjligheter till naturbaserade aktiviteter både på sommaren och vintern, boende i allt från slott till koja, smidiga kommunikationer med resten av Sverige och världen och lokalproducerad mat när hungern sätter in. Besöksnäringen är idag en basnäring i Jämtland Härjedalen! Vi vill fortsätta att utveckla besöksnäringen och vår vision är att Jämtland Härjedalen år 22 ska vara en ledande region för naturbaserade upplevelser. Våra mål är att öka den årliga omsättningen inom besöksnäringen från 4,45 (214) till 6, mkr år 22 (TEM). Antal årsarbeten ska öka från dagens 4 3 till 5 6 och antalet utländska gäster i kommersiella bäddar ska öka från dagens 543 till 85, år 22. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, är en samverkansplattform som företräder regionens besöksnäring i nationella och internationella sammanhang samt verkar som projektorganisation. Tillsammans med besöksnäringen i Jämtland Härjedalen har ett strategidokument tagits fram som JHT arbetar mot, t ex vid formulering av projektinriktningar (se jamtland.se/strategi). Naturligtvis finns ett samband mellan besöksnäringens strategidokument och den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). JHTs projekt och projektmedverkan 214: Green Movie & Event making region (avslutat 214) Utveckling av Jakt- och Viltskådningsturism (avslutat 214) Export 2. ökat sälj för besöksnäringen i Jämtland Härjedalen (avslutas 215) Hållbar besöksnäring utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem (avslutat 214) Destination Storsjöbygden del II (avslutat 214) Förstudie Turism 23 (avslutat 214) Statistik och analys av turism Ekonomiska spridningseffekter Förstudie (avslutat 214) Informationskampanj och marknadsföring av filmen Sune i Fjällen (avslutat 214) Deltagande i: KMJ Kreativ matregion Jämtland (avslutat 214) Deltagande i: Länsstyrelsens fiskeprojekt (avslutat 214) Se mer om JHT och pågående projekt 215: jamtland.se under fliken JHT. Mats Forslund Turismchef, Jämtland Härjedalen Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften. Observera att dagsbesöken f o m 213 även omfattar kortare resor än 1 mil. Uppgifter om övernattningar är hämtade dels från Tillväxtverket/SCB inkvarteringsstatistik (redovisar hotell, vandrarhem, camping och stugbyar samt förmedlat privatägt boende), och dels från TDB (Turistdatabasen) som är en rikstäckande resvaneundersökning bland Sveriges befolkning. De turistiska utläggen är hämtade från TDB. Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här används den s k Turistekonomiska modellen (TEM), vilket är en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal regioner och kommuner. Som vid alla undersökningar som baseras på stickprovsurval uppstår statistiska felmarginaler, vilket innebär att resultaten inte kan Visste du att... Det finns många olika definitioner av ordet turism men den som Tillväxtverket använder sig av är FN:s definition: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften. tas för absoluta sanningar utan är att betrakta som ungefärliga resultat. I den andra delen av foldern (från sidan 13) redovisas några smakprov ur några olika undersökningar och databaser som handlar om Jämtland Härjedalens turism samt teman för produktutveckling. Undersökningar och fakta pekar mot ett högre intresse för kortare resor mätt i tid vilket ställer högre krav på rikare innehåll, högre tillgänglighet och kortare restid. Turism är en mycket komplex företeelse. Det är den som konsumerar som bestämmer vad som är turism, inte den som producerar. Foto: Niclas Vestefjell 3

4 Turismen en basnäring i Jämtland Härjedalen Turistkronans fördelning av 4,45 miljarder kr Omsättning 4,45 miljarder kronor Den inresande turismen till Jämtland Härjedalen omsatte under år 214 nästan 4,5 miljarder kronor. En marginell ökning med 23 miljoner kr jämfört med 213. Turistkronans fördelning är stabil Turistkronans fördelning är mycket stabil sett till de senaste 5 åren, med endast små förändringar. Jämfört med föregående år handlar det om försumbara förändringar. Logi, handel, restaurang och aktiviteter Den samlade handeln: shopping och livsmedel står för 26% av omsättningen, logi 29% och restaurangerna 17%. Transport 11% och aktiviteter 17%, vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med många andra områden (riksgenomsnitt 7%). Den främsta anledningen är stora intäkter från liftkortsförsäljning, som säsongen 213/14 uppgick till 433 miljoner kr, vilket är en ökning med 1 miljoner kr (+) jämfört med föregående säsong. Stadig omsättningsökning Sett i ett 1-årsperspektiv uppvisar Jämtland Härjedalen totalt sett en stadig omsättningsökning. Mellan 24 och 214 är ökningen 47%, vilket kan jämföras med +45% för riket som helhet, under samma period. Jämtland Härjedalens andel av den samlade svenska turismen är 3,8% 214, en minskning med,1% jämfört med 213. Som jämförelse så bor 1,3% av Sveriges befolkning i Jämtland Härjedalen. Detta understryker ytterligare turismens betydelse för regionen. Shopping 11% Transport 11% 17% Omsättningsutveckling för perioden Omsättning miljoner kronor Aktiviteter 17% Restaurang Logi 29% Livsmedel 15% Index (Basår 24=1) Foto: Fotograftina.se, Storhogna Högfjällshotell

5 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg efter boendeform % av de totala turistintäkterna kommer från besökare som bor kommersiellt, vilket är en minskning jämfört med 213 (6%). Det beror främst på att antalet övernattningar har ökat mest för det icke kommersiella boendet, samtidigt som snittutläggen minskar något för kommersiellt boende i stuga, lägenhet och vandrarhem. Hyrd stuga/lägenhet/stugby är fortsatt den ekonomiskt viktigaste boendeformen och står totalt sett för knappt av omsättningen. Vinterturismen är en viktig förklaring. Den Utläggen fördelade efter boendekategorier 45% 4% 35% 25% 15% 5% % 28% Stuga/ lägenhet/rum 25% Fritidshus 17% Hotel 9% Släkt/vänner andra stora kommersiella boendeformen är hotellen med en andel på 17%, en liten ökning jämfört med 213. Hyrd stuga/lägenhet har minskat i ekonomisk betydelse jämfört med 213 då andelen av de totala utläggen låg på 35%, medan fritidshus har ökat från 18% till 25%. Både ett ökat antal övernattningar och ökade utlägg per dygn är förklaringen. Förändringarna för såväl fritidshus som privathyrda stuga/ lägenhet (ingår i stuga/lägenhet/stugby) mäts med stickprovsundersökningar där felmarginalerna är betydande, vilket medför tämligen kraftiga svängningar för dessa siffror. Det icke kommersiella boendet svarar sammantaget för ca 35% av de totala utläggen. Jämfört med riket som helhet så är fritidshusen en betydligt viktigare boendeform ekonomiskt sett i Jämtland Härjedalen, medan motsatsen gäller för boende hos släkt/vänner. Dagsbesök står för 8% av de totala utläggen, vilket är en något minskad andel jämfört med 213. OBS att dagsbesöken fr.o.m. 213 också omfattar kortare resor än 1 mil. Det genomsnittliga dygnsutlägget minskar, 4% Camping 3% Stugbyar Vandrarhem Övrig övernattning 8% Dagsbesök Hotell 635 Vandrarhem Visste du att Stugbyar 569 Stuga/rum från 46 kr (213) till 446 kr per person och dygn. Främsta orsaken är att antalet gästnätter ökar mest för de boendeformer där snittutläggen är låga, framförallt fritidshus, men även i viss mån släkt och vänner. Samtidigt minskar snittutlägget för stuga/rum/lägenhet. Hotellgästerna spenderar mest, 1 51 kr per person och dygn, en ökning med drygt 5 kr jämfört med 213, 4,5 gånger så mycket som de som bor hos släkt och vänner och nästan 4 gånger så mycket jämfört med fritidshusboende. Snittutläggen ökar mest för fritidshus, +15% och släkt/vänner, +14% jämfört med 213. Bland de kommersiella boendeformerna så Totalt finns ca 6 kommersiella bäddar i Jämtland Härjedalen. Det fanns taxerade småhuseheter i Jämtland Härjedalen 214. Av dessa var 41,3% fritidshus. Andelen fritidshus av småhus i riket var. Genomsnitt 446 kr per person och dygn 346 Camping 329 Övrig övernattning 277 Fritidshus 235 Släkt/vänner 344 Dagsbesök ökar hotellens snittutlägg med +5%, medan campingen landar på +. Dagsbesökaren spenderar 344 kr per person och dag, shopping är en viktig förklaring. Snittutlägget minskar dock med 9% jämfört med 213. Utläggen varierar stort beroende på besöksmål och årstid. Generellt sett spenderar vintergästen betydligt mer än sommargästen. Samtidigt skedde den största volymtillväxten (gästnätter/besökare) under barmarksperioden Härjedalen 66,3% (oförändrat) 2. Åre 64,5% (oförändrat) 3. Berg 6,1% (oförändrat) (SCB 214) 5

6 1 miljoner gästnätter/år Sammantaget visar olika källor/ undersökningar att det totalt förläggs ca 1 miljoner övernattningar i regionen. Det är en ökning med knappt,4 miljoner (+4%) jämfört med 213. För de kommersiella boendeformerna som mäts via producentstatistik ökar samtliga boendeformer. Procentuellt ökade campingen och stugbyarna mest, båda +, tätt följt av kommersiellt förmedlat boende (+9%), vandrarhemmen (+7%), medan hotellen redovisar en mer blygsam ökning med +1%. 4% 35% 25% 15% 5% % Totalt 1 miljoner gästnätter - 1,1 miljoner dagturister 41% Fritidshus 18% Släkt/ vänner Stuga/lägenhet (hyrd privat) 1 Stuga/lägenhet (kommersiellt förmedlad) Sammantaget ökade de kommersiella övernattningarna med 7%. Fritidshus, boende hos släkt/vänner och privat uthyrning mäts med stickprovsundersökningar, med i vissa fall betydande felmarginaler. Här kan man notera mycket stora svängningar de senaste åren, framförallt när det gäller fritidshus och privathyrd stuga/lägenhet. 214 innebär en fortsatt stark utveckling för fritidshusen med +, motsvarande nästan +7 gästnätter. Privathyrd stuga/ lägenhet minskar å andra sidan med knappt 3 gästnätter, motsvarande -19%. Boende hos släkt/vänner ökade med +3%. Nettoeffekten för dessa volymmässigt omfattande boendeformer blir en ökning med nästan,5 miljoner gästnätter, motsvarande +7%. Boendeformen övrig övernattning (camping utanför campingplats, andelsboende och annat tillfälligt boende, som mäts med stickprovsundersökning) minskade med hela 45%. 7% Hotell 5% Camping 3% Övrig övernattning Stugbyar Vandrarhem 6 Under vintersäsongen sjunker andelen av det icke kommersiella boendet medan i första hand stuga/rum och hotell ökar sin andel. Sommartid ökar campingen. Antalet dagsturister uppgår med den nya mätmetoden, som även omfattar kortare dagsresor än 1 mil, till 1,1 miljoner, en ökning med 6% jämfört med 213, men även dagsturismen mäts med osäkra metoder, vilket ger upphov till stora felmarginaler och därmed svängningar i siffrorna. Trenden när det gäller gästnätter är sedan 27 tydligt positiv efter en nedgång under Gästnätter 1 -tal första hälften av 2-talet. En del av förklaringen till att siffrorna fluktuerar en hel del är att siffrorna för de icke kommersiella boendeformer, som också står för merparten av gästnätterna, beräknas utifrån stickprovsbaserad konsumentundersökning. Men trenden de senaste 7 åren är otvetydigt positiv. Sammantaget, sett över den senaste 1-årsperioden, innebär det att den totala omsättningsökningen är en effekt av både ökat antal gästnätter och att snittutläggen per gästnatt har ökat. Not. Fr.o.m. 28 mäts campingstatistiken och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter med en ny och mer tillförlitlig metod. Det innebär att uppgifter från 28 och framåt inte är fullt jämförbara med tidigare år

7 Kommersiella gästnätter Det totala antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugby, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter) uppgick 214 till 2,6 miljoner. Jämfört med 213 så är det en tydlig ökning med +7%. Den svenska marknaden ökade med +9%, medan övriga Norden redovisade -5%. Övriga utlandet ökade med +11%. Foto: fotograftina.se, Ramundberget Den svenska marknaden stod för knappt 2,1 miljoner, Norden för 385, medan övriga utlandet genererade 16 gästnätter. Antal kommersiella gästnätter 214 Hotell, stugby, vandrarhem, camping samt kommersiellt förmedlat boende samt procentuell förändring jämfört med % % % % Totalt Sverige Övriga Norden Övriga utlandet 7

8 Resa hit Tillgänglighet, att kunna resa till Jämtland Härjedalen är en förutsättning för att kunna attrahera sa väl svenska som utländska turister. Den stora möjligheten att öka volymen resande till Jämtland Härjedalen är genom produktutveckling och export, det vill säga att locka fler besökare från utlandet. JHT har ambitionen att vara en samlande kraft för att underlätta för regionens destinationer att öka sin export bl a genom det pågående Export 2.-projektet Jämtland Härjedalen kan nås via flyg, tåg, buss och bil. Flyg Det finns två flygplatser i Jämtland Härjedalen Åre Östersund Airport och Sveg Airport. Åre Östersund Airport ligger 1 minuter från Östersund, en timme från Åre samt ca 1,5 timmar från Vemdalen. Sveg Airport ligger ca 45 min från Vemdalen, 5 min från Lofsdalen och 1,4 timmar från Funäsdalen. Totalt reste ca 461 passagerare till/från Åre Östersund Airport 214 varav 26 utrikes. Totalt gjordes 3 8 landningar vid flygplatsen varav 149 med utländsk avreseort. (Swedavia) personer reste till/från Sveg Airport 213. (Transportstyrelsen). I tillägg till Åre Östersund och Sveg flygplatser kan resenärer till regionen nyttja Röros och Trondheim/Vaernes flygplatser i Norge. Trondheim/Vaernes flygplats är Norges tredje största flygplats och ligger 13 km från Åre (ca 2 tim transfer). Direktflyg till Vaernes finns från ca 47 destinationer beroende på säsong varav 24 inrikes och 23 utrikes destinationer och i tillägg 17 charterdestinationer. 213 uppgick antalet passagerare till drygt 4 3. Röros ligger endast 7 km från Funäsdalen och det finns transfermöjligheter från både flygplatsen och järnvägsstationen (tåg från Oslo) till destination Funäsfjällen. Chartertrafik till Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen har haft charterturism i viss mån sedan 199-talet, men det är under 2-talet som de större satsningarna gjorts. Åre är den destination som har störst erfarenhet av charterturism vintertid. 21 startade charter till Åre från Ryssland och Finland, 22 från England, 25 från Danmark och 21 från Holland. Jämtland Härjedalen som helhet deltog i satsningar på att få igång charter från Schweiz och Tyskland sommartid Östersund har satsat på att få gäster vintertid från Holland sedan 25 via reguljärflyg och samarbetade med Åre kring Hollandschartern som pågick vintern 21 och startade chartersatsningar till Lofsdalen från Köpenhamn via Svegs flygplats och till Funäsfjällen från Stockholm via Röros flygplats i Norge. Sammantaget har chartersatsningarna medverkat till att många utländska gäster idag hittar egna resvägar till Jämtland Härjedalen via reguljärflyg eller som många av våra ryska gäster, i egen bil, via bilfärja till Stockholm. Tåg Mittnabotåget trafikerar sträckan Sundsvall- Östersund-Trondheim (Norge) dagligen och det finns ett flertal avgångar från Stockholm, Göteborg och Malmö via stambanan. Inlandsbanan går genom Jämtland Härjedalen i nord-sydlig riktning. Inlandsbanan 214 Inlandsbanan hade avstigande i Östersund. Av dessa bodde de allra flesta över minst en natt. I hela Östersunds kommun steg personer av, Bergs kommun 265, Härjedalens kommun 371 och i Strömsunds kommun steg 163 personer av under sommaren 214 för att besöka sevärdheter och delta i aktiviteter. Totalt hade Inlandsbanan avstigningar längs banan. Strax innan jul 212 startade en ny satsning tillsammans med destination Vemdalen, Snötåget. Nattåg en gång i veckan från Malmö/ Halmstad/Göteborg/Skövde mot Östersund t o r (med stopp i Röjan) samt dagligt tåg mellan Östersund - Röjan - Mora tur och retur Visste du att... Turismen i Sverige växer fortsatt. Totalt omsatte turismen 268,5 miljarder kronor under 214 och ökade därmed 5, jämfört med tidigare år. Mest ökade turismens exportvärde, det vill säga med anslutning från/till Stockholmståget i Mora. I Röjan möter transferbussar upp för att ta resenärer till de olika skidorterna i destination Vemdalen. Snötåget hade 214 totalt 8 15 passagerare. Lokaltrafiken inom Vemdalen har utökats för att resenärer utan bil ska kunna ta sig mellan olika delar av destinationen. (Inlandsbanan). Buss och bil Vägarna E14 mellan Sundsvall och Trondheim, Norge, tillsammans med E45 mellan Italien (Göteborg) och Karesuando är de största vägarna som leder till och genom Jämtland Härjedalen. Från de stora genomfartsvägarna finns ett nät av mindre vägar. Bussbolaget Härjedalingen tar resenärer från Mälardalen till Lofsdalen, Funäsfjällen, Vemdalen och Östersund. Fjällexpressen går från Göteborg och Stockholm till Lofsdalen och Funäsfjällen. Årebussen hämtar resenärer från Stockholm, Uppsala, Gävle och Sundsvall till Åre. de utländska besökarnas konsumtion i Sverige, som ökade med 1,7 miljarder eller hela 12,5%. (Tillväxtverket) 8

9 Utlandsmarknaden har stor betydelse Förändring jämfört med % 4% Utlandet totalt -1% 35% 25% 26% 2 21% 24% De utländska gästnätterna (543 ) utgör 21% av det totala antalet kommersiella gästnätter (2,6 miljoner) som redovisas i SCB:s statistik. Det är lägre jämfört med 213, då andelen var knappt 23%. Den norska marknaden med 315 gästnätter, står för 54% av de kommersiella utländska gästnätterna, tydligt lägre jämfört med 213, men med marginal fortsatt den i särklass viktigaste utlandsmarknaden. Den näst största enskilda marknaden är Tyskland med drygt 45 gästnätter, en ökning med +26% jämfört med 213. Därefter följer Danmark med drygt 37 gästnätter, en ökning med +9%. Den finska marknaden (totalt knappt 34 gästnätter) redovisar en minskning med -4%, vilket också gäller för Ryssland (-), liksom för Holland (-). Estland återhämtar sig efter en minskning och ökar med +7%. GBR (+21%) liksom Schweiz (+13%) var tydligt positiva utropstecken, vilket också gäller för övriga Europa (+2) och marknaden utanför Europa (+24%) Ryssland och Estland, men också Danmark, Finland och Storbritannien är starkt kopplade till vintersäsongen, medan Holland, Tyskland och Norge är väsentligt viktigare under sommarhalvåret, även om den norska marknaden också genererar betydande gästnattsvolymer under vintern. 45% av det totala antalet utländska gästnätter är förlagda till vintern, vilket är marginellt högre jämfört med 213. På den svenska marknaden minskar andelen något, från 68% till 66%. En viktig förklaring till utlandets lägre andel är att nästan två tredjedelar av de norska gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. Mot bakgrund av den norska marknadens volymmässiga dominans, påverkar detta den totala fördelningen av utländska gästnätter sett över året. Den tyska och holländska marknaden har en ännu starkare koppling till barmarksperioden, särskilt den tyska där 85% av gästnätterna är förlagda till barmarksperioden % % - -15% - -25% - -35% -4% -45% Marknadsandel utländska gäster % Norge -7% Tyskland 26% 9% Danmark 9% -4% Finland -4% Övriga Europa 2 - Ryssland - - Holland - Totalt 543 utländska gästnätter -45% Storbritannien 21% 7% Estland 7% Utom Europa 24% 13% Schweiz 13% Visste du att De utländska besökarna står för den största ökningen inom svensk turism. För Sverige som helhet kommer de flesta besökarna från våra närmaste grannländer, men Asien momsintäkter. En ökning med nästan 126% sedan år 2. Det totala exportvärdet uppgick 214 till 96,5 miljarder kronor. Turismens bidrag till sysselsättning och ekonomi i är på framväxt. Under 214 bidrog våra utländska gäster med 12,4 miljarder kronor i Sverige växer i betydelse jämfört med andra sektorer i näringslivet. (Tillväxtverket) 9 Norge 54% Tyskland 8% Danmark 6% Finland 6% Övriga Europa 5% Ryssland 5% Holland 4% Storbritannien Estland Utom Europa Schweiz 1%

10 Vad attraherar utländska gäster? Vad man efterfrågar och vill göra på sin semester varierar en del beroende på nationalitet, men också utifrån säsong och resma l. Man kan konstatera att Jämtland Härjedalens viktigaste utländska marknad, den norska, skiljer sig en hel del åt, både jämfört med svenska gäster och andra nationaliteter. Till viss del beror det på att det norska ressällskapet oftast består av barnfamiljer, men det är samtidigt uppenbart att de också söker andra typer upplevelser. Om man t ex utgår från sommarbesökare i Östersund, så är den norska gästen generellt sett mer intresserad av stadslivet i centrum, med restauranger och shopping. Populära besöksmål är främst Storsjöbadet och Frösö zoo, medan man är mindre intresserade av exempelvis Jamtli, Sommarhagen, och Moose Garden, vilka i sin tur är klart mer intressanta för andra utländska besökare. Foto: Sandra Lee Pettersson, Grändens Deli Foto: Niclas Vestefjell Aktiviteter Åre sommaren 214 Vandring Shopping Bad inomhus Tur med kabinbanan Cykling (downhill) Bad utomhus Fiske Cykling (cross country) Zipline Forsränning och kanot Sverige Norge Övriga utlandet Golf Cykling landsväg Ridning Skärmflygning Annat % 4% 5% 6% 7% 1

11 Generellt kan man säga att aktiviteter och besöksmål kopplade till naturen är mindre intressanta för den norska gästen, medan andra nationaliteter ser detta som det mest intressanta. Samma mönster märks också tydligt i Åre under sommaren, där norska gäster är tydligt underrepresenterade när det t ex handlar om vandring, fiske, cykling, samt när det gäller att besöka olika typer av sevärdheter, t ex Tännforsen, Fröå gruva eller Njarka sameläger. Övriga nationaliteter är däremot tydligt överrepresenterade när det gäller ovan nämnda exempel, även jämfört med svenska gäster. Också i Åre håller sig den norska gästen i första hand bynära där shopping, restaurangbesök och bad på Holiday Club är centrala inslag. Även på vintern går lite av detta mönster igen, om än inte lika tydligt, men det är uppenbart att utländska gäster totalt sett, Norge undantaget, tar del av fler olika typer av aktiviteter vid sidan av utförsåkning. Foto: Sandra Lee Pettersson, Jamtli Besöksmål Åre sommaren 214 Lokal matproducent Tännforsen Fröå gruva Besöksmål Östersund sommaren 213 Ristafallet Jamtli Åre gamla kyrka Storsjöbadet Utflykt till Östersund Frösö Zoo Karolinermonumentet Frösö kyrka Åre glashytta Åre hembygdsga rd Utflykt till Trondheim Millest Moose Farm Njarka sameläger Åre museum Annat Sverige Norge Övriga utlandet Frösötornet Storsjöyran/Krogstra ket Sommarhagen Djungelhuset Multichallenge Moose Garden Storsjöcupen Sverige Norge Tyskland Övriga utlandet Ej besökt något av dessa Teknikland % 4% 5% 6% 7% % 4% 5% 6% 7% 11

12 STF gör fjällvärlden tillgänglig Svenska Turistföreningen (STF) har en lång tradition i Jämtland Härjedalen och har haft stor betydelse för utvecklingen av regionens fjällturism. Första boendet i omra det var Sylhyddan som stod klar 189. STF driver sin verksamhet både genom eget ägda och drivna anläggningar och genom franchiseavtal med olika typer av boendeanläggningar, både hotell och vandrarhem. I fjällområdet från Funäsfjällen i söder till Storlien i norr, Höglekardalen i öster och norska gränsen i väster finns över 5 mil skidoch vandringsleder i till stora delar väglöst land. I området finns idag fyra fjällstationer och sju fjällstugor som ägs och drivs av STF. Fjällstationerna och stugorna är öppna under vintern från mitten av februari till månadsskiftet april/maj och under sommaren från midsommar till slutet av september. Ett säkerhetsrum finns öppet på varje plats för fjällbesökare utanför ordinarie säsonger. STF driver även ett vandrarhem i centrala Åre i egen regi. STF har franchiseavtal med Edsåsdalen, Vålådalen, Ramundberget, Tänndalen/ Skarvruet, Tännäs, Ljungdalen, Storliens fjällgård, samt Wikners i Persåsen. Alla dessa anläggningar ligger i fjällvärlden och utgör bra startpunkter för vidare färder på fjället. Jämtlandstriangeln Jämtlandstriangeln är en klassisk fjälltur som går mellan tre fjällstationer, Storulvån, Sylarna och Blåhammaren. Storulvån Fjällstation nås med bil på nyasfalterad väg och utgör en av de större inkörsportarna till den jämtländska fjällvärlden. Sylarna är det mest högalpina området i den södra fjällkedjan och erbjuder bl a spännande toppturer och bra offpistskidåkning. Det var Sylarna som lockade de första turisterna till området. Blåhammaren är STFs högst belägna fjällstation på 1 86 meter över havet. Det är STFs minsta, men med den mest omtalade middagen. Helags Vid Helags Fjällstation finns Sveriges sydligaste glaciär och den högsta toppen söder om polcirkeln. Området runt Helags hyser en av Sveriges största fjällrävspopulationer och tillsammans med en guide från stationen kan man få möjlighet att se dessa sällsynta djur. STF-gästnätter Totalt genererar STFs egna anläggningar i fjällområdet ca gästnätter, vilket är en ökning från föregående år med 3,7% (1787 gästnätter 214). Förutom tidigare nämnda franchiseanläggningar finns det STF-anläggningar i Östersund (två st), Kolåsen, Åkersjön, Björkvattnet, Hammarstrand, Åsarna, Sveg och Vemdalen. Dessa drivs samtliga på franchisebasis. Franchiseanläggningarna totalt i Jämtland Härjedalen hade gästnätter 214. STF Gästnätter: STF gästnätter via franchisetagare: Härjedalen (6%) Jämtland (+3,8%) STF totalt i Jämtland Härjedalen hade ca 18 5 gästnätter under 214 vilket är en ökning om 6% jämfört med året innan. STF:s egna anläggningar Fjällstationer och vandrarhem i JH (+3%) Fjällstugor i JH (+7%) Foto: Sandra Lee Pettersson 12

13 Turismen skapar flera arbetstillfällen Direkt årssysselsatta fördelat per bransch. Totalt årssysselsättningar. Antal a rssysselsatta 3 Totalt genereras motsvarande knappt 4 3 direkta helårsarbeten av turismen i Jämtland Härjedalen. Login skapar i särklass mest sysselsättning i förha llande till omsättning. 1 3 miljoner i omsättning skapar 1,5 helårsarbeten per omsatt miljon, vilket kan jämföras med,3 inom livsmedel och transport. För shopping är sysselsättningstalet knappt,5 för att i restaurangbranschen och aktiviteter stiga till ca 1,2 för båda kategorierna. Utöver detta skapas också ett stort antal arbetstillfällen indirekt, exempelvis bagerier som förser butiker och restauranger med bröd och revisionsbyråer som hjälper turismföretagen med redovisning och bokslut. Detta ger totalt knappt 6 6 helårsarbeten baserat på regionens inkomster från turismen. Med hänsyn till säsongsvariationer och deltidsarbete är det betydligt fler som arbetar med turismen. Under högsäsong står uppskattningsvis direkt sysselsättning i turismbranschen för minst av regionens samlade sysselsättning. Kurvan över sysselsättningsutveckling följer i stort den som gäller för omsättningsökningen. Nedgången under 212 beror främst på vissa förändringar i turistkronans fördelning, där omsättningen i personalintensiva branscher som logi har minskat något till förmån för transport, där sysselsättningseffekten är lägre. Sett till den senaste 1-årsperioden är ökningen 35%, något lägre jämfört med omsättningsökningen, men i omsättningsförändringen är inte hänsyn taget till inflation/ prisökningar. Det finns även andra sätt att belysa och analysera turismens betydelse ur ett sysselsättningsperspektiv. En analys av registerdata för Åre kommun visar att 35% av alla företag/ arbetsplatser helt eller i hög är grad kopplade till turismen. 36% av den totala lönesumman för samtliga arbetsplatser i Åre kommun är relaterat till turismen. Det är mer än för såväl offentlig sektor (3) som övrigt privat näringsliv (3). Foto: SkySport Antal a rssysselsatta Logi Restaurang 916 Aktivitet 88 Index (Basår 24=1) Shopping Livsmedel Transport

14 Många arbetstillfällen ger stora skatteintäkter Hur hittar nya besökare till regionen? Direkta skatter kommer fra n sysselsättningen i de företag som direkt pa verkas av besökarnas utlägg. Indirekta skatter avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. Nya beräkningsmodeller f o m 213 medför att jämförelser med tidigare års siffror inte kan göras Skatteintäkternas fördelning i MSEK Kommunerna Visste du att... Sysselsättningen inom många traditionella basnäringar ökar inte i samma takt som inom turismen. Sedan år 2 har 2 fler hittat sysselsättning inom turismen medan 94 Sysselsättningen som genereras av turismen ger löneskatter till Jämtland Härjedalen på totalt 599 miljoner kr per år. Knappt 68% tillfaller kommunerna medan landstinget får drygt 3. Skatteintäkterna följer i stort sysselsättning, men kan på grund av ändrade beräkningsgrunder inte rakt av jämföras med tidigare årsserier. Direkta Indirekta Totala Landstinget Totalt 599 Sveriges totala sysselsättning under motsvarande period ökat med. Totalt var medeltalet sysselsatta med turism under 214. (Tillväxtverket) Det finns 4 dominerande informationskällor när det gäller att aktivt söka information bland förstaga ngsbesökarna. Internet Rekommendationer Broschyrer Turistbyrå Informationssökning är förmodligen den parameter som uppvisar störst förändring över tid. Internets framväxt under den senaste 1-15-årsperioden har i stora avseenden förändrat informations- och bokningsbeteendet. Betydelsen av Internet forsätter att kontinuerligt öka och spänner idag över i stort sett hela marknaden, även om det fortfarande finns skillnader mellan generationer. Störst är betydelsen vintertid, då även bokningarna numera i hög grad sker via Internet. Som exempel kan nämnas att av Skistars bokning i Åre och Funäsfjällens dito sker idag ca 75% direkt på nätet. År 2 var motsvarande andel cirka i Åre och än mindre i Funäsfjällen. Genomförda och pågående undersökningar inom regionens vinterdestinationer (Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) understryker betydelsen av kombinationen rekommendationer och Internet. På frågan till förstagångsbesökarna om hur man först fick kännedom om/idén att besöka destinationen visar undersökningar från vintern att rekommendationer från tidigare besökare är viktigast på samtliga 5 destinationer, med en svarsandel mellan 44% och 55%. På frågan om hur man sedan aktivt sökte mer information om destinationen, visar det sig att Internet är den absolut viktigaste informationskällan. Detta gäller för samtliga undersökta destinationer. Andelen som anger Internet ligger runt 95%. Under sommaren har såväl turistbyråer som broschyrer en större betydelse, även om en gradvis förskjutning sker mot Internet. I Östersund (sommaren 213) sökte 53% av förstagångsbesökarna information via Internet, medan 24% angav broschyr/reseguide. Jämfört med den senaste undersökningen från 21 har Internet ökat i betydelse, medan broschyr/reseguide ligger kvar på en i princip oförändrad nivå. Samma mönster gäller för regionen som helhet, baserat på den gästundersökning som genomfördes sommaren 211 på fyra destinationer i regionen, men med ytterligare något större betydelse för Internet och något mindre betydelse för broschyr/reseguide. Den senaste gästundersökningen från Åre sommaren 214 visar att drygt 7% av förstagångsbesökarna sökte information via Internet. Pilotprojekt - InfoPoint Under sommaren 214 har en försöksverksamhet med sk. InfoPoints bedrivits i området runt Storsjön och i Vemdalen. Som ett komplement till traditionella turistbyråer placerades läsplattor med tusitinformation på 14

15 Ett gott värdskap ger fler gäster ett 15-tal platser i området, allt från boendeanläggningar till besöksmål och livsmedelsbutiker. Tanken är att öka tillgängligheten till turistinformation för gästerna som besökare området. En mindre utvärderingen gjordes av projektet. Den visade att när gästerna väl hittade läsplattan/infopointen så upplevdes tjänsten och innehållet tydligt positivt. Lätt att använda och med en hel del intressant information. 2 av 1 angav att de ändrade sina planer tack vare den nya informationen och nästan hälften av dessa (totalt knappt 1 av 1) svarade att de förlängde besöket i området. Samtidigt kan man konstatera att många anser att en personlig kontakt är fortsatt mycket viktig, vilket också fanns på dessa Infopoints genom ordinarie personal. I de fall man haft kontakt med dessa så var betygen mycket höga för service och bemötande. Den stora utmaningen ligger utan tvekan i att på ett mycket tydligare och bättre sätt synliggöra att dessa InfoPoints finns. En absolut merpart var omedvetna om InfoPointens existens och upptäckte den mer eller mindre av en slump. Något som kommer att bli enklare f o m 215 när InfoPoints blir ett nationellt begrepp för enklare turistinformation, som del av annan verksamhet. InfoPoints knyts via avtal till befintliga auktoriserade turistbyråer (auktoriserade av VISITA) i Sverige. Foto: Sandra Lee Pettersson InfoPoint Foto: Sandra Lee Pettersson Att ett gott värdskap ger fler gäster är ingen nyhet, men med den ständigt ökande konkurrensen är det kanske än mer angeläget i dag att erbjuda våra gäster en högkvalitativ upplevelse. Under de senaste åren har det runt om i Jämtland Härjedalen genomförts utbildningar i värdskap för att ytterligare öka konkurrenskraften när det gäller personalens bemötande, service och kunskap. Detta avspeglar sig inte minst i resultat från den genomförda undersökningen bland regionens större vinterdestinationer där gästerna överlag ger goda betyg samt uppvisar en hög återvändarfrekvens och vilja att rekommendera vänner och bekanta. Man kan konstatera att resultatet ligger mer samlat vid en jämförelse mellan destinationerna jämfört med hur det såg ut för 5-1 år sedan, även om gapet har ökat något den senaste vintersäsongen. På en 6-gradig betygsskala ger gästerna medelbetyg på mellan 5, och 5,3 och 67-8% svarar att de säkert eller troligen återkommer nästa vinter % svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Det är dessa samband som är mycket viktiga för att skapa en långsiktigt hållbar och positiv utveckling när det gäller att locka gäster att besöka Jämtland Härjedalen. 15

16 Personalens bemötande får överlag höga betyg, medan det finns lite mer att önska när det gäller initiativkraft/proaktivitet. En tendens är att skillnaderna minskar något tack vare en förbättrad lägsta nivå mellan destinationerna och ett totalt sett positiv trend syns på de destinationer som har genomfört årligen återkommande undersökningar de senaste säsongerna. För att understryka betydelsen av att tillfredsställa gästerna fullt ut, visar resultat från undersökningar från regionens vinterdestinationer att sannolikheten är 2,5 gånger större att den mycket nöjda gästen (betyg 6) jämfört med en gäst som är ganska nöjd (betyg 4) återvänder. När det gäller viljan att säkert ge rekommendationer är viljan drygt 3 gånger så hög bland de mycket nöjda gästerna (betyg 6) jämfört med de ganska nöjda gästerna (betyg 4). Från sommarundersökningen i Östersund 213 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 4,9. Drygt 8% svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända inom 3 år och 6 av 1 kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Helhetsbetyget och viljan att rekommendera försämras något jämfört med den senaste undersökningen från 21. Från sommarundersökningen 211 på 4 fjälldestinationer ligger helhetsbetyget inom spannet 5,2-5,4, medan återvändarbenägenheten (3 års sikt) ligger inom intervallet 71-8% % svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Från sommarundersökningen i Åre 214 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 5,1. 7 av 1 svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända nästa sommar och 6 av 1 kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Foto: Sandra Lee Pettersson Gästundersökningar Både vintern och sommaren 211 samt vintern har det genomförts gästundersökningar på olika destinationer runt om i Jämtland Härjedalen. Vinterundersökningarna har genomförts på fem olika destinationer; Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre. De fyra sistnämnda ingick i en gemensam sommarundersökning 211, vilket tillsammans med en separat undersökning som genomfördes i Östersund sommaren 213 och Åre 214, ger en bra bild av Jämtland Härjedalens sommarturism. Från sommaren 212 finns dessutom en mindre undersökning som genomfördes i området runt Storsjön. Vinterundersökningarna omfattar totalt nästan 4 (211) respektive 6 svar (212), knappt 5 svar 213 (3 destinationer) samt 5 7 svar 214 (3 destinationer), medan sommarundersökningen 211 handlar om knappt 15 svar (+ 1 7 svar för Östersund 213 och drygt 1 3 svar för Åre 214). Sommarturismen i Jämtland Härjedalen skiljer sig en hel del åt jämfört med vinterturismen. Vintertid utgörs en absolut merpart av destinationsspecifikt resande, men även fjälldestinationerna har under sommaren en tämligen hög andel destinationsspecifika besök. Från Östersunds undersökning framgår att 66% har haft Östersund som resans huvudmål, även om det i den gruppen är en relativt stor andel som också besöker andra platser/områden under resan. Sommar Reseanledningarna under sommaren skiljer sig en hel del åt mellan de olika destinationerna, men man kan konstatera att olika typer av aktiviteter är ett bärande tema, där vandring har en dominerande ställning på samtliga Foto: Marcus Möller 16

17 fjälldestinationer. Fisket är också ett viktigt inslag, framförallt i Vemdalen och Lofsdalen. I Åre och Funäsfjällen är inslagen av mer äventyrliga aktiviteter tydliga, särskilt i Åre genom bl a cykling, forsaktiviteter, klättring och zipline. Men även olika typer av besöksmål, allt från Sonfjällets nationalpark, till Fjällmuseet i Funäsdalen och Tännforsen. I Östersund är det bl a Jamtli och Frösö Zoo som är starka dragare bland besöksmålen. Betydelsen av bad märks främst i Åre och Östersund. Andelen barnfamiljonerer är 61% i Östersund och 4% i Åre (se diagram), medan andelen barnfamiljonerer är lägre i övriga destinationer i sommarundersökningen. Shopping är framförallt viktigt för de norska gästerna och märks främst i Åre och Östersund, men också i Funäsdalen. Olika typer av evenemang är också starka reseanledningar, allra tydligast i Östersund med Storsjöcupen och Storsjöyran, men det finns även gott om exempel på andra evenemang som lockar betydande besöksvolymer, t ex Marknaden i Funäsdalen, St Olavsloppet, Fäviken Game Fair, Countryfestivalen i Vemdalen och Körveckan i Lofsdalen. Bland besökarna i området runt Storsjön spelar sevärdheter/besöksmål en stor roll, medan aktiviteter har en förhållandevis mindre betydelse. Även besök av släkt/ vänner och vistelse i eget fritidshus är förhållandevis viktiga besöksanledningar. Totalt ca har aldrig tidigare besökt den aktuella destinationen tidigare på sommaren. I Östersund är andelen förstagångsbesökare lägre, knappt 17%, medan motsatsen gäller för Lofsdalen och Vemdalen, där andelen förstagångsbesökare ligger runt 4%. Åre redovisar 34% förstångsbesökare i den senaste sommarundersökningen. Drygt 9 av 1 reser med bil, medan tåget spelar en viss roll för Åre och Östersund liksom buss för Lofsdalen. Ca 8% av besökarna (Östersund undantaget) gjorde någon form av förbokning, där en absolut merpart handlar om boende. Man ska dock vara medveten om att urvalsramen för undersökningen har bestått av kundregister från kommersiella boendeanläggningar (Östersund undantaget). Gästerna är totalt sett nöjda, särskilt utmärkande är faktorer kopplat till värdskap. En viktig utmaning ligger i attraktionskraften för barn och ungdomar där betygen är låga (Östersund och Åre undantaget). Detta förklarar också att andelen barnfamiljer totalt sett är lägre på sommaren jämfört med vintern. Ett annat viktigt område handlar om öppethållande/servicenivå, där det finns brister under framförallt senare delen av sommaren. För de flesta områden ligger dock betygen på en bra nivå och totalbetyget för besöket hamnar på medelvärdet 5,3 på en 6-gradig skala. De senaste undersökningarna i Åre och Östersund visar dock lite lägre resultat, kanske en effekt av lite mer krävande gäster. Ungefär 6 av 1 svarar att de säkert kommer att rekommendera resmålet till vänner och bekanta. Utfallet från undersökningen runt Storsjön (212) är totalt sett något bättre, såväl Huvudsakligt ressyfte sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen, Åre) Göra/delta i aktiviteter Besöka/titta på sevärdheter Besöka släkt/ vänner Delta i evenemang/tävling Shopping Vistelse i eget fritidshus Genomfart 1% 3% 8% 8% 4% 6% 3% 6% 6% 6% 8% 19% 26% 31% 4 54% Övriga utlandet Norge Sverige 67% 67% Andel barnfamiljer av de svarande i sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) samt Östersund % 7% 6% 5% 4% 61% 19% 29% 33% 61% Se på tävling/evenemang 4% 3% Annat 8% % 4% 5% 6% 7% 17 Östersund Funäsfjällen Lofsdalen Vemdalen Åre

18 när det gäller totalbetyg, som viljan att återvända och att rekommendera. Utmaningen för det här området handlar framförallt om nyrekrytering av gäster. I genomsnitt spenderar varje besökare 597 kr per person och dygn på destinationen (211). Detta avser de fyra fjälldestinationerna, där urvalsramen består av kommersiellt boende gäster. I Östersund, där samtliga typer av besökare ingår ligger nivån på drygt 6 kr per person och dygn. För Åre sommaren 214 hamnade nivån på knappt 1 1 kr per person och dygn. Åreundersökningen jämfört med Östersund, baseras dock bara på kommersiellt boende gäster, vilket gör att utläggen för logi driver upp nivån i Åre, i kombination med en lägre andel barnfamiljer, för vilka snittutlägget per person i regel är lägre. I undersökningen runt Storsjön ingick inte denna fråga. Vinter Under vintern ökar barnfamiljernas betydelse och ligger totalt strax under 6% med en särskilt tydlig dominans i Lofsdalen och i Bydalsfjällen. Skidåkning och då framförallt utförsåkning är inte oväntat den dominerande besöksanledningen och man kan konstatera att det i ungefär 9 av 1 ressällskap är en eller flera personer som åker liftburen skidåkning, inklusive snowboard. Samtidigt kan man notera att längdåkningen under de senaste 5-6 åren påtagligt har ökat i betydelse och nu ligger på en andel mellan 16%-58%, högst i Funäsfjällen, lägst i Åre. Andelen förstagångsbesökare ligger tämligen jämnt fördelad runt drygt, (något lägre i Åre) medan drygt hälften kan betecknas som troget återkommande besökare. Även vintertid är bilen det dominerande färdsättet, det är egentligen bara Åre som kan räkna in högre andelar via kollektiva färdsätt, i första hand tåg, följt av flyg. Vintergästerna ger generellt sett lite lägre betyg jämfört med sommargästerna, men man ska vara medveten om att det till stora delar Andel barnfamiljer vinterundersökningen 212 8% 7% 6% 5% 4% 74% 69% 63% 56% Kvalitetsutvärdering sommarundersökning 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) Medelbetyg på en 6-gradig skala Intryck/upplevelser av aktiviteter Intryck/upplevelser av besöksma l 5,3 5,3 Helhetsintryck av personalens bemötande Intryck/upplevelse av evenemang Bemötande från lokalbefolkningen Helhetsintryck av personalens serviceförma ga Boendestandard Tillgång/kvalitet på information på plats i området Attraktionskraft för barn/ungdomar 8-15 år Helhetsintryck av personalens initiativkraft/aktivitet Livsmedelaffärer Skyltning, vägvisning etc. i omra det Mat/restaurangupplevelser Övrig shopping/uthyrning Attraktionskraft för barn -7 år 5, 5, 4,9 4,8 4,7 4,7 4,9 5,2 5,2 5,2 5,2 5,1 5,1 handlar om andra gästkategorier på vintern jämfört med sommaren, där vintergästerna generellt sett kan karaktäriseras som mer krävande med höga förväntningar. Tendensen för de 4 destinationer (Funäsfjällen, Vemdalen, Åre, Lofsdalen) som har genomfört undersökningar under perioden är stabil till positiv när det gäller gästupplevd kvalitet. Kärnupplevelserna får goda betyg där skidåkningen, värdskapet, boendet och barnvänligheten hamnar högt upp på listan. Totalbetyget för besöket hamnar på ett medelvärde inom intervallet 5,-5,3 på en 6-gradig skala. Andelen troliga/säkra återvändare ligger inom intervallet 67-8% och 6-74% anger att de säkert kommer att rekommendera vänner och bekanta. I genomsnitt spenderar varje besökare ca 76 kr per person och dygn på destinationen (säsongen 211), det vill säga drygt 15 kr mer jämfört med sommaren 211. Skillnaderna mellan de olika 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 Lofsdalen Bydalsfjällen Vemdalen Åre 53% Funäsfjällen 18

19 destinationerna är större på vintern jämfört med sommaren. Åres gäster hamnar i topp på 1 27 kr per person och dygn (214), vilket är mer än det dubbla jämfört med Lofsdalen, där nivån ligger på 543 kr (214). Utläggen ligger på en generellt sett högre nivå, men särskilt tydligt för restaurang/nöje, och i faktiska kronor också när det gäller logi och shopping. Foto: Sandra Lee Pettersson Kvalitetsutvärdering vinterundersökningen 212/13 (Funäsfjällen, Åre och Vemdalen) jämfört med 211/12. Medelbetyg pa en 6-gradig skala. 211/ /213 Personalens bemötande Personalens serviceförmåga Skidsystemet som helhet Information före resan Boendestandard 5,1/5, 5,/4,9 5,/4,9 4,9/4,9 4,9/5, Pistning/underlag i backar/skidsystem 4,9/4,7 Märkning/skyltning i backar/skidsystem 4,8/4,7 Personalens initiativkraft/aktivitet 4,8/4,7 Upplevelsen av längdåkning 4,8/4,6 Information i området 4,8/4,7 Områdets totala barnvänlighet 4,7/4,7 Skyltning, vägvisning et.c i omra det 4,7/4,6 Kvällsrestauranger 4,6/4,6 Övrig shopping/uthyrning 4,6/4,5 Tillga ng till värmstugor etc. 4,5/4,4 Livsmedelsaffärer 4,5/4,5 Prisvärdhet 4,5/4,3 Lunch/backrestauranger 4,4/4,3 Utbud/kvalitet på aktiviteter för barn 4,3/4,3 Övrigt aktivitetsutbud 4,2/4,1 AfterSki/kvällsliv/nöje 4,/4, HELHETSBETYG 5,1/5, 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 19

20 2,1 miljoner skiddagar på regionens skidanläggningar Skidåkning är den aktivitet som lockar besökare allra mest till Jämtland Härjedalen vintertid. Även längdåkning lockar, liksom andra äventyrsrelaterade aktiviteter som skoteråkning. Åre är Jämtland Härjedalens största alpina skidort, medan Funäsfjällen dominerar inom längdåkning. Samtliga skiddestinationer erbjuder även andra vinteraktiviteter. Det totala antalet skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) i regionens skidanläggningar uppgick vintersäsongen 213/214 till drygt 2,1 miljoner, vilket är en liten minskning med 72 skiddagar, motsvarande -3% jämfört med föregående säsong. Säsongen 212/213 innebar ett positivt trendbrott efter flera år av Åre 546 Vemdalen Klövsjö 138 Antal åkdagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen vintern 213/214. Källa: SLAO 137 Tänndalen 124 Lofsdalen 16 5 Ramundberget Bydalsfjällen Funäsdalsberget minskningar och frågan är nu om den senaste säsongens minskning är en tillfällig nedgång eller inte. Åre svarar för 45% (956 åkdagar) av dessa, följt av Vemdalen-Klövsjö med 546 skiddagar. På tredje plats hamnar Funäsfjällen med ca 33 skiddagar. Den totala liftkortsförsäljningen uppgick till 433 miljoner kr, en ökning med + jämfört med säsongen 212/213. Under de senaste 1 åren var trenden positiv fram t o m säsongen 28/9, för att sedan visa en svagt nedåtgående trend, med undantag för 212/213, då kurvan bröts i positiv riktning, men för att återigen falla tillbaka något den senaste säsongen. 31 Trillevallen 2 Östersund 15 Storlien Antal skiddagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen - utveckling perioden 3/4-13/14 Källa: SLAO / / /6 Visste du att /7 Inför 214 invigdes en ny lift i Vemdalen, Väst Express. Förutom liften har åkytorna fördubblats och det har investerats i ny belysning och ett nytt snötillverkningssystem. Totalt investerades 63 miljoner kronor. (SkiStar) På Funäsberget invigdes en ny gondolbana 214 med kapacitet om 75 personer/ timme och möjligheter till stor nyttjandegrad även sommartid. Investeringen uppgick till ca 45 miljoner kronor. (Funäsfjällen) I Åre har Duveds skidsystem breddats betydligt och utrustats med en ny kraftfull /8 belysning samt ett nytt snötillverkningssystem 214. Investeringen har bl a gjorts för att TV ska kunna sända från kvaltävlingarna som kommer att hållas här inför VM 219. (SkiStar) I Åre har dessutom tunneln under Störtloppet och Gästrappet förlängts för att / / / / /13 underlätta för gäster som önskar åka ned till liften, VM8:an, under tävlingar. (SkiStar) Skidanläggningarna i Dalarna och Jämtland Härjedalen står för 8% av samtliga skidanläggningar i Sverige. (SLAO) Ett av världens längsta skidsystem finns i Funäsfjällen. Nordic Ski Center för längd- och turåkning har 3 km pistade och välskyltade spår, 45 km rösade turleder. Spårkort är obligatoriskt. (Funäsfjällen) * Baserat på Jämtland Härjedalens SLAO-anslutna anläggningar (topp 5-listan för Sverige). Östersund har snögaranti för en del längdspår från 1 november. För att klara snögarantin sparas varje år ett stort antal kubikmeter snö. Konstsnöspåret är avgiftsbelagt under viss del av året. Östersunds kommun sköter totalt om 15 km preparerade skidspår. Av dessa är 4 km elbelysta. Dessutom finns 25 km skidspår som sköts av ideella föreningar. Via en app kan intresserade se vilka spår som just preparerats. (Östersunds kommun) /14 2

Jämtland Härjedalen. Fakta om turismen

Jämtland Härjedalen. Fakta om turismen Fakta om turismen Jämtland Härjedalen 212 1 Ingredienser 2 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner 3 Turismen i Jämtland Härjedalen en basnäring 4 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Rock Art Hällbildcentrum

Rock Art Hällbildcentrum Rock Art Hällbildcentrum Turistekonomisk analys och gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Turistekonomisk analys Metod 3 Definitioner och förklaringar 4 Vad betyder Rock Art för den

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2013 3

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Hultsfreds kommun

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Katrineholms kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skåne 2013 3 Utveckling

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Helsingborgs stad

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i på Öland 2014 3 Utveckling

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen på Öland 2013 3 Utveckling turismen

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2014

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2013

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ystad & Österlenregionen med kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad inklusive åren 2009-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden

Läs mer

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER

STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER STF JÄMTLANDSFJÄLLEN VINTER I Jämtlandsfjällen är vildmarken lyxigt lättillgänglig. Från våra fjällstationer visar le- derna till generösa vidder, välgörande tystnad och för den som vill prova något nytt

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Enkätintervjuer sommaren 2012

Enkätintervjuer sommaren 2012 Enkätintervjuer sommaren 2012 Positionstema Alla framgångsrika destinationer väcker tydliga och positiva associationer hos sina målgrupper: Doft +Associationer =Uppsala nyrostat kaffe + kulturhistoria

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Statistik för Skånes inkvartering Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Tourism in Skåne / Delårsrapport januari-juni 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnattsbarometer... 4 3 Fortsatt

Läs mer

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... 3 Case Kirunafjällen... 4 Besöksnäringens betydelse för Kirunafjällen...

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006

VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006 VÄLKOMMEN TILL SKISTARS KAPITALMARKNADSDAGAR I ÅRE 3-4 APRIL 2006 Disposition SkiStar en introduktion Halvårsrapport 2005/06 Trysilförvärvet Investeringar inför 2006/07 Tillväxtmarknader SkiStar och framtiden

Läs mer

Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI

Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN Jämtland Härjedalen - ledande på naturbaserade upplevelser 1 Foto: Sandra Lee Pettersson Ju fler kockar desto bättre soppa 2 Ju fler kockar desto

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Sorsele 2011 3 RESULTAT TURISMEN I SORSELE 2011

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007 TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-27 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 28 5 Utveckling

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008 TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-28 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 29 5 Utveckling

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

TEM 2012 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012. Inklusive åren 2003-2011

TEM 2012 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012. Inklusive åren 2003-2011 TEM 2012 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012 Inklusive åren 2003-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006 TEM 27 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-26 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 27 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

Upptäck fjällvärldens prisvärda backar

Upptäck fjällvärldens prisvärda backar Upptäck fjällvärldens prisvärda backar Åre eller Sälen i vinter? Fundera en gång till. Det finns närmare ett 20-tal andra vinteranläggningar som gärna är med och konkurrerar om dina semesterpengar. En

Läs mer

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer