KARLHOLMSBRUK 3.0. Karlholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARLHOLMSBRUK 3.0. Karlholm 2014-02-11"

Transkript

1 KARLHOLMSBRUK 3.0 Karlholm

2 Bild sid 1 här utfallande Karlholmsbruk har en intressant utvecklingshistoria från 1720-talet då den första masugnen anlades av Louis de Geer till lancashirsmedjans uppförande på talet och där det sista stålet slutligen smiddes i början Denna period kallar vi Karlholmsbruk 1.0. En ny verksamhet inom träförädlingen tog då fart i mitten av 1930-talet och det stora fabriksområdet Karlit utvecklades under 1900-talets senare hälft fram till början av 2000-talet men går i konkurs Denna period kallar vi Karlholmsbruk 2.0 Karlholm står nu inför en ny framtid med möjlighet genom att omvandla fabriksområdet (fastigheten Karlholm 1:53, f.d Karlitfabriken) till ett attraktivt område för turism, fritidsboende mm och vi har valt att kalla denna möjlighet KARLHOLMSBRUK 3.0 Då orten har namnändrats från Karlholmsbruk till Karlholm har vi i detta program valt att benämna f.d. fabriksområdet för Karlholmsbruk 2

3 Flygfoto från 1998 sid 5 utfallande Flygfoto över fabriksområdet från 1998

4 Karlholm 1:53 (f.d.karlitfabriken) FABRIKSOMRÅDET Industrialismen medförde stora förändringar för den ursprungliga verksamheten vid bruket och 1937 köptes bruket av Karlholm AB, ett företag bildat av Korsnäs Sågverk AB och Kooperativa Förbundet (KF). En träförädlingsfabrik uppfördes på strandängarna och året efter kunde många karlholmsbor cykla ner till den nya fabriken för att arbeta med att tillverka träfiberskivor mm övertog KF som ensam ägare men sommaren 1980 drar sig KF ur dåvarande Karlholms AB och ännu en kris är ett faktum. En uppbyggnad av nya lokaler hade på påbörjats för Gislaved Scanplast AB som senare började tillverka skumplastförpackningar och därigenom räddade många arbetstillfällen kvar på orten. Företaget bytte senare ägare till Huhtamaki Sweden AB och verksamheten upphörde Under en 10-års period växlade sedan ägandet av Karlit AB, från Swedish Match till Fiberinvest till Svanboard som sedan ombildades till Rottneros Board och då fick även Karlit det namnet. Rottneros försatte 1992 sina board- och spånskiveanläggningar i konkurs och då spred sig återigen oro bland de anställda. Fyra personer, varav tre anställda, var då villiga att gå in och ta över verksamheten och återtog samtidigt det gamla namnet Karlit vilket medförde att ännu en gång var Karlholm räddat går möbeljätten IKEA in som delägare med 25%, samtidigt som en utbyggnad av en ny tillverkningslinje inom fabriken pågår. Senare blir företaget helägt av IKEA. Ägandet övergår hösten 2004 till 4 tidigare anställda i företaget. Tillverkningen består numera uteslutande av MDF-board, lämpligt bl a till möbeltillverkning. Ett dotterbolag, Kadax AB, bedriver sedan 2007 främst möbelproduktion. Karlitfabriken och Kadax begärs 2012 i konkurs och fabrikerna stängs. Karlholm utveckling KB har förvärvat fastigheten Karlholm 1:53 (f.d. Karlitområdet) i maj 2013 och har en vision om att skapa möjligheter till boende vid havet och intill kajen samt att öppna den gamla industrihamnen som en småbåtshamn. Delar av fabriken kommer att användas som uthyrning för mindre störande verksamheter som lager mm. Fastigheten är stor ca 65 ha och omfattar både land och vatten. I norra delen ligger en stor bevuxen deponi från tidigare verksamhet på området som även kommunen har använt. Området är rensat från kubikmeter skrot och skräp och en fortsatt uppresning pågår. Byggnadsbeståndet inom området är av varierande kvalitet där tegelbyggnaderna och då främst pannhuset kan lyftas fram som en viktig karaktärsbyggnad på platsen. Fastigheten har en relativt lång och attraktiv kustlinje ca 2761 m och en anlagd hamn med kaj (i betong och sten) och ett djup på ca 1,5-2 m. Området är låglänt och stora delar av arealen ligger under 2 m över medelvattennivån/nollplanet.

5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR TRANSPORT OCH KOMMUNIKATIONER Översikten visar avstånd och restider olika trafikslag till och från Karlholm både på land och till havs. Inom 50 km ligger Gävle, Tierp och Öregrund, Uppsala ligger ca 70 km från Karlholm medan avståndet till Arlanda och Norrtälje är ca 100 km. Längs kusten finns många småbåtshamnar men bara ett fåtal kan ta emot större segelbåtar (över 40 fot). Sjömackar finns i Öregrund och i Gävle samt söder om Östhammar. En del av dessa sjömackar har bara öppet under sommarhalvåret Tågstation finns även i Skutskär/Älvkarleby

6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRORDNANDE STRANDSKYDD Inga förordnande mer än strandskydd finns i fastighetens närhet, strandskyddet gäller 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. För fastigheten Karlholm 1:53 är strandskyddet upphävt i beslut från länsstyrelsen , diarienr , bilaga 1. Omfattning utgör ca 300 m från fastighetens nordöstra strandlinje och ca 50 m från Själöns strandlinje mot nordost till söder. ÖVERSVÄMNINGSKARTERING I rapporten Översiktlig översvämningskartering längs Tämnarån, Sträckan Harbo till mynningen i Bottenhavet, Rapport nr 53, anges översiktlig översvämningsrisk. Område inom Karlholm som berörs är dels område söder om infarten till orten och öster om Själsön i anslutning till Tämnaråns delta med Lillån och Storån vid utloppet i havet, se röd översvämnigslinje. Stora arealer av fastigheten 1:53 ligger under nivån 2 m över nollplanet/medelvattenståndet enligt kommunens primärkarta från 1980

7 ANALYS - ORIENTERING BEFINTLIG MARKANVÄNDNING Inom fastigheterna Karlholm 1:53 och 1:54 utgörs den huvudsakliga markanvändningen av industriverksamhet. I nordvästra delen finns dels successionskog i anslutning till industriverksamheten samt i norr och väster huvudsakligen skog med inslag av åkermark. En stor deponi ligger i öster i direkt anslutning till havet, deponin är bevuxen med träd och buskar. Väster och söder om industrifastigheterna ligger bostadsbebyggelse. Kustlinjen är markerad med vit linje så långt den går att utläsa i deltaområdet kring Tämnaråns utlopp. LÄGE OCH ORIENTERING Fastigheten 1:53 ligger öster om det urspungliga bruket i anslutning till Tämnarån och dammen vid Lillån. Byggnadernas orientering inom området ligger i en rationell ortoginal struktur och ger långa siktlinjer från infarten ut mot skärgården och längs kusten och hamnen. Den ursprungliga bebyggelsen vid dammen är uppförd på samma sätt dvs ortogonalt och ger långa siktlinjer i gaturummen. Detta är en kvalitet som bör tas tillvara. Skogen och sankmarken i väster utgör en barriär liksom stängslet som omger fastigheterna. De naturliga kopplingar som finns är mellan platsen vid det gamla torget och infarten till industrifastigheten, där den ursprungliga sträckningen är viktig att behålla som entré. Inom industrifastigheten utgör området mellan pannhuset och kajen en viktig plats som kan bilda nod i den framtida omvandlingen. Pannhuset utgör ett landmärke och är en viktig karaktärsbyggnad för området. Den ursprungliga bebyggelsen och bruksmiljön från 1700-talet utgör riskintresse och där klockstapeln utgör ett viktigt landmärk

8 BEFINTLIG BEBYGGELSE PÅ FASTIGHETEN Exempel på bebyggelse på fd fabriksområdet

9 VISION för Karlholmsbruk 3.0 Att skapa ett attraktivt framtida Karlholm Att öka tillgängligheten till en aktiv och levande skärgård Att utveckla kulturmiljön

10 SYFTE Att förändra ett stängt industriområde till ett allmänt och tillgängligt område. Att göra hela Karlholm attraktivt, där ortens innevånare är delaktiga i utvecklingen Att skapa bostäder, service och arbetstillfällen, där ekonomisk bärkraft kan finnas Att ge Karlholm ett nytt ansikte mot havet och skärgården

11 MÅL Att skapa en attraktiv och blandad bebyggelse för olika boendetyper som småhus, fritidshus och lägenheter vid havet där en del kan ges möjlighet till direkt vattenkontakt. Ett blandat boende för alla åldersgrupper. Att skapa ett attraktivt hamnområde med hamntorg, båtplatser för motor och segelbåtar och båtservice. Hamnåret ska ta tillvara på utsikten och vara tillgängligt för allmänheten och ge möjlighet till rekreation och bad.

12 MÅL Att skapa möjlighet till rekreation och upplevelser genom att skapa attraktiva stråk, platser och aktiviter inom bruksmiljön/kulturmiljön men också i skärgården i Karlholmsfjärden som i sin tur skapar ett varumärke för Karlholm. Att skapa service för båtfolk, för maritima upplevelser (kanot, fiske mm), restauranger, rökeri, vandrahem mm. Att genera affärsidéer, skapa arbetstillfällen genom att attrahera olika kundgrupper.

13 MÅL Att göra Karlholm känt som en modern kustort

14 Förslag till omvandling och utvecklingsmöjligheter PROGRAM, utvecklingsmöjligheter Fastigheten har stora möjligheter att genomgå en intressant omvandling som på nytt kan ge orten Karlholm en spännande framtidutveckling. Fastighetens relativt långa kustlinje, den befintliga hamnen och den vackra skärgården ger förutsättningar för omvandla Karlholm till en attraktiv och hållbar småbåtshamn med olika typer av hamnverksamhet och olika typer av boende allt från uthyrning av rum i vandrarhem och mindre hotell/gästhem till fritidsboende och mer permanent boende. En ny småbåtshamn i Karlholm ligger strategiskt mellan Öregrund i Roslagen och Gävle. Hamnen ger förutsättningar för större fritidsbåtar med djupgående upp till ca 1,9m/2m och kan utvecklas till en verklig knutpunkt i norra delen av Upplands skärgård. Karlholm ligger strax norr om Roslagen som brukar definieras som kustområdet i östra Uppland, norr om Stockholm från Danderyd till Östhammar. En hamn för fritidsbåtar bör ha plats för både motorbåtar och segelbåtar i olika storlekar, inom området bedöms att ca 150 båtplatser kan skapas. Hamnen bör ha en bensinmack för att vara attraktiv och tillgänglig samt varv, kran/slip och med möjligheter att ta upp båtar för vinterförvaring. Service till båtfolket bör finnas som avfallstation/sopmaja, dusch- och tvättanläggning och butik med livsmedel, kafé mm. Andra typer av verksamheter som bör ges möjlighet och plats att etablera sig är rökeri, restaurang, vandrarhem, gästlägenheter, bad/spa, sportfiske, kajakuthyrning, vattenskidor mm Enligt översiktplanen bor i stråket mellan Uppsala och Gävle, ca människor idag och befolkningen bedöms öka mellan 15-30% fram till Behovet av fritidsboende och fritidsaktiviteter kommer att öka map ökad befolkning. En marknadsundersökning bör göras för att se vilket behov som finns och vilka typer av fritidsboende och fritidsaktiviteter som efterfrågas i regionen. Utvecklingen av Karlholm med ökat antal fritidboende, verksamhet för fritidsbåtar mm medför att trafiken kommer att öka väsentligt speciellt sommartid och kommer att kräva att tillgängligheten med bil och kollektivtrafik förbättras bl. a. upprustning av befintlig väg mellan Dorkaby till Karlholm (se reservat i översiktsplanen) Befintliga industrilokaler ger möjligheter för olika typer av mindre störande industriverksamhet typ lager mm. De stora hallarna är utmärkta för säsongslagring av båtar.

15 Exempel på referenser och bebyggelse Referenser: se Furillen Gotland, se Valö fyr, Grisslan mm

16 Det postindustriella landskapet DET POSTINDUSTRIELLA LANDSKAPET Den befintliga industrifastigheten har i dag en tydlig struktur som skapades och präglades av de processer som har ägt rum inom området. I och med att fabriksområdet öppnas upp och övergår i en ny användning ges helt nya förutsättningar för hur området kan användas. De nya brukarna kommer också att ställas nya krav på denna plats. Det finns en stor förväntan från allmänheten att kunna få kontakt med vattnet igen nu när den industriella verksamheten är nedlagd och området blir tillgänglig på nytt. Även de boende som kommer att flytta dit lär ställa olika krav på sin omgivning och närmiljö. Allt från naturupplevelse, närhet till vatten, aktiviteter och social samvaro i närmiljön till egen identitet och förankring i platsens historia kan vara intressanta värden som ökar platsens dragningskraft. För att omvandla området från en industrifastighet till ett tillgängligt område med nya värden och attraktionskraft kan man tillämpa ett koncept som har används med framgång på andra industriområden. Konceptet bygger på tre moment och leder till en medveten omvandling/transformation av platsen: Identifiera och bevara de indentitetsbärande elementen som utgör platsens själ. Ta bort och skala av de objekt som innebär faror och risker för den framtida användningen. Lägg till nya element och funktioner för att göra miljön tillgänglig och användbar för de nya brukarna. De viktigaste identitetsbärare är pannhuset och en del tegelbyggnader och de kan bevaras och omvandlas/konverteras till en annan användning. Dessa byggnader kommer att vara områdets tidsmarkörer i Karlholms industriella historia. En del byggnader rymmer funktioner från brukstiden som är fortsatt attraktiva för området, som till exempel det befintliga gymmet i brukets omklädningshall. Iordningsställandet av marken (deponi, topografi, kvarlämningar och skrot,...) och rivning av byggsubstans som inte kan bevaras av tekniska eller ekonomiska skäl skapar förutsättningar för en etablering av nya funktioner. Även byggnader som behöver rivas kan bidra till att stärka områdets karaktär. Betong och tegel kan krossas om användas som byggmaterial när man anlägger nya markytor inom området. Tillägg som nya fritidshus, bryggor, platser, rekreationsytor och grönska görs för att skapa de värden och funktioner som den befintliga struktur och miljö inte kan erbjuda.

17 Förslag till strukturplan STRUKTURFÖRSLAG Fastigheten är stor, flack och plan mellan 2-3 m över medelvattenståndet. Området upplevs som kargt då vegetation saknas på stora delar av fastigheten. Analys av läge, orientering och befintliga byggnader ger en grundförutsättning för en robust och generell struktur. De tydliga siktlinjerna ut mot hamnen och skärgården, landmärket i form av pannhuset samt kopplingarna in mot befintlig bebyggelse ger förutsättningar för platsbildningar och gatustrukturer. En grönstruktur som skapar attraktivitet och stöder möjligheten att långsiktigt utveckla fastigheten är därför mycket viktig och tillsammans med bebyggelsestrukturen ger det förutsättningar för rörelser av olika slag inom området. Vegetation kan etableras tidigt och inge förväntan på framtida utveckling. Den struktur som skapas ska ge ett behagligt mikroklimat. Placering av bebyggelse och vegetation i förhållande till sol och vindriktningar är viktiga för att skapa attraktivitet. De förhärskande sommarvindarna kommer från sydväst medan de kalla vintervindarna kommer från nordväst. Ny och tillkommande bebyggelse bör placeras så att vinden bryts och inte har möjlighet att blåsa rakt igenom. Likaså bör hänsyn tas till morgonsolen som lyser in från kusten vid placering av platser och bebyggelse. Den låga marknivån och översvämningsrisken gör att ny bebyggelse bör placeras minst 2,5 m över medelvattenståndet och det medför att ny bebyggelse i första hand placeras på mark som uppfyller kravet eller att marken fylls upp till angiven kravnivå. Marken närmast kustlinjen är attraktiv och en avvägning mellan allmänna och privata intresse bör göras. Hamnen och stråket ut på f.d. Själön bedöms vara offentliga och allmänna platser medan delar av kustlinjen norr om hamnen kan ges tomtmark med privat strand. Likaså kan delar av sydöstra sida av f.d. Själön få privata tomter för att öka attraktiviteten. Strukturplanen ska stödja möjligheten att anlägga olika typer av upplevelsestråk som kuststig, kulturstig mm. Parkeringsbehov bedöms vara 1 bilplats per lgh/fritidshus/bostad och plats för bilen ska rymmas på kvartersmark dvs på tomt/fastighet. Parkering för besökare, långtidsparkering för båtfolket samordnas på befintliga ytor i anslutning till industribyggnaderna.

18 Kulturstig Kulturstigen Kulturstigen och kuststigen är två viktiga element i det framtida Karlholmsbruk. Kulturstigen ger möjlighet för en kulturhistorisk promenad runt samhället. Promenaden är till stor del skyddad från de värsta vintervindarna. Kulturstigen knyter ihop de viktigaste punkter i samhällets tidiga historia, med bostäderna, bruket, fiskebodarna mm

19 Kuststig Kuststigen Kuststigen är ett tillägg, som markerar att Karlholmsbruk har fått sin kustlinje tillbaka, och omvandlingen från industriområde till fritidsområde. Kuststigen ger möjlighet att uppleva kustens olikheter på en kort sträcka och ger en känsla av kustens klimat. I söder är det naturupplevelser i anknytning till Tämnareåns delta. I mitten är det fokus på den nya fritidsbebyggelsens utbud med restauranter, kafé, service mm etc. I norr blir det mer fokus på det aktiva fritidslivet med en stig som är bra att springa på, har mötesplatser och som lede till ett havsbad.

20 BEBYGGELSEIDÉER BEBYGGELSE Typologi, boendeformer mm Olika former av boende, småhus, lägenheter och fritidsboende Gestaltning av småhus, fritidsboende mm Här visar vi olika utsnitt av de planskisser, små perspektiv ( Fredriks bilder samt Stefans kvartersskiss) som vi tagit fram och Karaktär och identitet Ny bebyggelse kan ges olika karaktär och identitet. Historisk har bebyggelse längs Upplandskusten dominerats av mindre byggnader i en till två våningar och huvudsakligen i trä, ofta flera byggnader på samma tomt. Kulören på husen har dominerats av falu rödfärg med vita knutar eller s.k. roslagsmahogny. För att åstadkomma variation och attraktivitet bör modern karaktär sammas med traditionell. Formen och det arkitektoniska uttrycket kan hållas samman med kulörskala på fasader och tak och kan ge en spänning och en ny identitet till Karlholm, speciellt en ny front från havet. Fritidsbostädernas närmiljö Ängsmarker i magra jordar, träddungar, solitärträd, häckomgärdade rum, små mötesplatser med sittplatser, småbarnslek, allmän brygga

21 AKTIVITETSPARK, HAMNTORG RUMSLIGHETER Torg och platser Hamntorget, Entrén till industrifastigheten Parker (Deltaparken) Aktivitetspark I områdets nordliga del finns det förutsättningar för att anlägga en aktivitetspark som ett centralt element där befintlig jorddeponin utnyttjas för att bygga upp parken. Aktivitetspark kan bli en intressant tillgång både för alla Karlholmsbor, besökare och framtida fritidsboende. Massorna från befintlig deponi som behöver täckas över kan formas till en stor vegetationsbevuxen jordskulptur som erbjuder varierande lekmöjligheter och upplevelser så som utsiktspunkt, pulkabacke, BMX-bana mm. Omflyttning av massorna beräknas pågår under en längre tid och då kan det vara intressant att anlägga jordskulpturen i etapper, så att man kan använda den redan i ett tidigt skede.

22 MÖTE HAV OCH LAND Mötet mellan land och vatten Tillgänglighet till vattnet, både visuellt med utblickar och fysiskt, bebyggelse som orienteras mot vattnet, kajer, broar, badplatser, bryggor, båthamn. Mötet mellan land och vatten är viktigt för upplevelsen av områdets främsta attraktion, havet. Den nya bebyggelsen rekommenderas ligga på minst 2,5m över medelvattensståndet i havet. Höjdskillnaden ger och förutsättningar och anger ett förhållningsätt för hur sambandet mellan land och vatten kan gestaltas på olika sätt med kajkant, trappor, kaj med stenskoning, naturstrand och olika former av bryggor. Kajen definieras som höjdskillnaden mellan vattnet och kajkanten. Trappor ger en möjlighet att minska nivåskillnaden för att nå vattnet och de kan fortsätta under vattenytan, så att det blir möjligt att ta sig ned i vattnet. Strandkant med stenskoning är ett effektivt sätt att göra en lite brantare slänt ned mot vattnet. Naturstranden ger en mjuk slänt ned till vattnet och ger en naturlig kustlinje, vilket är bra för fauna, små barn mm. Bryggor kan antigen utformas som olika sätt för att ge olika uppleveser.

23 HÅLLBARHET Att utveckla goda bebyggelse- och livsmiljöer som samverkar med och stärker det befintliga samhällets kulturvärden och samtidigt skapar flexibla utvecklingsmöjligheter Att skapa en bebyggelse som är energi- och resurssnål under hela livscykeln

24 HÅLLBARHET Att ta hänsyn till ett framtida förändrat klimat, avseende t.ex. havsnivåhöjning och ökad nederbörd Att utveckla sociala kvalitéer för såväl befintliga som nya boende (sommar eller året runt) Att ta vara på och utveckla befintliga naturmiljövärden inom och utom fastigheten 24

25 Tack

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Vilka föroreningar är det som förekommer inom området?

Vilka föroreningar är det som förekommer inom området? Dokumentnamn Minnesanteckning Datum Diarienummer 2015-18-12 KS 2014/155 1(5) Adress - Minnesanteckningar från samrådsmöte ang. DP 537 Karlholms strand Närvarande från kommunen: Jonas Nyberg (ordf. Utskottet

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser samt illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsägarförteckning PLANENS SYFTE Planens syfte är att fastställa de befintliga verksamheterna. Området

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

PROGRAM GODKÄNNANDEHANDLING. Vårt diarienummer SPN-583/2008 214

PROGRAM GODKÄNNANDEHANDLING. Vårt diarienummer SPN-583/2008 214 PROGRAM tillhörande detaljplan för del av fastigheten Lindö 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) inom Lindö i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering den 2 juni 2010 GODKÄNNANDEHANDLING

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

VARUMÄRKET UDDEVALLA

VARUMÄRKET UDDEVALLA VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett

Läs mer

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås Anders Brunzell Tel 021-39 10 54 DP 1730 2010-02-16 Dnr 2009/285-BN 213 Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING

Läs mer

Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder 2013-05-16

Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder 2013-05-16 Förstudie - bostadsutbyggnad i kv Strömmen, Karlsborgsbostäder 2013-05-16 sid 1 Förutsättningar RUMS/FUNKTIONSPROGRAM MYNDIGHETSKRAV VILKA ÄR MÅLGRUPPEN/BRUKARNA Trygghetsboende i ett punkthus på 7 våningar

Läs mer

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314 Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,

Läs mer

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN TRADITION ÖNNERED Önnered är en mycket attraktiv del av Göteborg, ett stycke bohuslän på cykelavstånd från centrum. En lugn miljö med närhet till både service, bad och båtliv. Bebyggelsen

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Koppling till dalslandsstugan

Koppling till dalslandsstugan Dalslandsstugan 2. Koppling till dalslandsstugan Den rustika, 2 år gamla Dalslandsstugan, bär på många kvalitéer och karaktärsdrag som fortfarande känns aktuella idag, för Dalslandsstugan 2.. Entré åt

Läs mer

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk vision bo invid Mölndalsån orientering N E6 mot GBG GBG Mölndals Sjukhus centrum E6 Kvarnbyn Stensjön Solängen Åby Mölndal Mölndals Bro Mölndals Bruk Glasberget Bifrost Åbromotet Hulelyckan Söderleden

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset

Medborgardialog i detaljplanearbetet bostäder Paradiset SAMMANSTÄLLNING AV DIALOGMÖTE 3 (ÅTERKOPPLING) Bakgrund I januari 2015 genomfördes en medborgardialog med boende i Paradiset. Dialogen genomfördes efter det att samhällsbyggnadskontoret fått planuppdrag

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte

Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN. Detaljplanens syfte Detaljplan för GRANNÄS 1:26 M FL BOSTADSOMRÅDE VID NORRA VISEN, AMBJÖRNARP TRANEMO KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 2 möjlig placering för ny ishall TYRESÖVALLEN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE TYRESÖVÄGEN ev entré BOLLMORA ALLÉ möjlig placering för nytt parkeringshus

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv.

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur

TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur Ekologigruppen AB Dalslandsgatan 7 SE 118 58 Stockholm Tel. 08 642 20 90 Telefax 08 641 71 43 Organisationsnummer 556342-2285 E-post eko@ekologigruppen.se

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Holmsund 3:9 mfl, Fliskärsvarvet

Holmsund 3:9 mfl, Fliskärsvarvet PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-06-24 Antagen av BMN: 2010-09-29 Dnr: 10BMN572 Laga kraft: 2010-10-26 Handläggare: Ann-Charlotte Brunk Holmsund 3:9 mfl, Fliskärsvarvet Detaljplan för småbåtshamn

Läs mer

PLANBESKRIVNING DP 150

PLANBESKRIVNING DP 150 1 (8) PLANBESKRIVNING DP 150 DETALJPLAN FÖR KLOVÖJA 1:3, STORA KALVÖ, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN LAGA KRAFT 2014-07-24 2 (8) DETALJPLAN FÖR KLOVÖJA 1:3, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Läs mer

Fide strandby/camping, Gotland PLANPROGRAM - 2007-10-31

Fide strandby/camping, Gotland PLANPROGRAM - 2007-10-31 Stadsarkitektkontoret SYFTE PLANDATA Syftet med planen är att ge möjlighet att främja turistnäringen genom en utveckling av campingplats med uthyrningsstugor, tält- och husvagnscamping, restaurang och

Läs mer

Mellan sjö och skog. entréplan 1:100. Plan 2 1:100. Från entrén har man en siktlinje rakt genom köket ut mot skogen och sjön.

Mellan sjö och skog. entréplan 1:100. Plan 2 1:100. Från entrén har man en siktlinje rakt genom köket ut mot skogen och sjön. Mellan sjö och skog Blanka sjöar, täta skogar, djupa dalar och höga höjder. Dalsland- Årjäng har fantastiska förutsättningar att erbjuda ett bra boende. Dalslandsstugan 2.0 byggs inte bara i ett fantastiskt

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

LINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar

LINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar MANSTORPS ÄNGAR Manstorps ängar 1 Markanvisning Februari 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Förutsättningar i området i Linghem... 4 Kvaitéer och siktstråk... 5 Det offentliga och privata rummet... 5 Gårdsgatan,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE, BRÖSARP BAKGRUND Sydväst om Brösarp finns ett stort, kuperat skogsområde. Mellan Brösarp och Brunsvik planeras

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Flygbild över kv. Broccolin, Årsta Centrum och Årsta skolan Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1 Inledning Fastighetsbolaget Årsta 85:1 har av plan- och byggnadsnämnden fått positivt

Läs mer

Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING

Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten VÄNGSJÖBERG 9:1 och del av 7:15 och 7:21 i Gottröra församling Dnr

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

Lysekils Kommun, 2011-03-28

Lysekils Kommun, 2011-03-28 "Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro." LYSEKILS KOMMUN Där vision

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR INRE HAMNOMRÅDET I UDDEVALLA

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR INRE HAMNOMRÅDET I UDDEVALLA GESTALTNINGSPROGRAM FÖR INRE HAMNOMRÅDET I UDDEVALLA 49 INNEHÅLL DEL 2 1.0 BAKGRUND 53 3.0 BEBYGGELSE 56 - Kvarterens utformning 56 3.1 Norra området av Inre Hamnområdet 58 - De olika kvarteren - Byggnadernas

Läs mer

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD

5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 5 KOMMUNER EN GEMENSAM STRUKTURBILD 2 samarbete ger kraft Strukturplan/överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän 3

Läs mer

H A N D E L S H A M N E

H A N D E L S H A M N E vståndet i antal rum som måste passeras ligger till grund vid beräkningen av den rumsliga integrationen och inte avståndet i meter mellan de olika rummen (ordström, 2004, s. 31). är skiljer man på global

Läs mer

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett

Läs mer

Del av Slite 4:11 m fl

Del av Slite 4:11 m fl Stadsarkitektkontoret Förslag till detaljplan för Del av Slite 4:11 m fl Gotlands kommun Stadsarkitektkontoret 2009-06-17 Stadsarkitektkontoret tidplan planbeskrivning Detaljplanen består av följande

Läs mer

Skolan är en viktig symbol för

Skolan är en viktig symbol för rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild

Läs mer

Karaktärsområde VI - Framtida utveckling för Skanör och Falsterbo pittoreska historiska tvillingstäder nära strand och hed. Skanör.

Karaktärsområde VI - Framtida utveckling för Skanör och Falsterbo pittoreska historiska tvillingstäder nära strand och hed. Skanör. Karaktärsområde VI - Framtida utveckling för Skanör och Falsterbo pittoreska historiska tvillingstäder nära strand och hed KARAKTÄRSOMRÅDEN Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen 195 Karaktärsområde VI-

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Karlskrona kommun. Stadsmarina. Gestaltningsprogram

Karlskrona kommun. Stadsmarina. Gestaltningsprogram Gestaltningsprogram 2005-03-31 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter NORR Situationsplan Befintligt utseende Gästhamn Österleden Plank Hamnkrogen/ Klubblokal Fd. färjeramp Parkering Fd. färjeterminal

Läs mer

MUSKÖSTAD. Det bästa från stan + Det bästa från skärgården = Den fantastiska skärgården

MUSKÖSTAD. Det bästa från stan + Det bästa från skärgården = Den fantastiska skärgården MUSKÖSTAD 1 Det bästa från stan + Det bästa från skärgården = Den fantastiska skärgården HT2004 Årskursansvarig: Kai Wartiainen Lärare: Jelena Mijanovic Linus Fransson, Karolina Jacoby, Ola Jaensson, Nicholas

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Planbeskrivning Handlingar Syfte Läge Areal Detaljplanen omfattar

Läs mer

Bebyggelsens gröna karaktär

Bebyggelsens gröna karaktär Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

P L A N F Ö R S L A G

P L A N F Ö R S L A G P L A N F Ö R S L A G Delområden: - Centrumdelen - Hamnpiren med hamnmiljön - Kvarnberget - Badholmarna - Nordanskog CENTRUMDELEN Fig. 243. Föreslagen kanal med hamnbassäng och intilliggande bostadsområden

Läs mer

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona

Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona 007 C h r i s t o f f e r L i n d s k o v E x a m e n s a r b e t e 3 0 h p M a g i s t e r p r o g r a m m e t i F y s i s k p l a

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Bilaga till detaljplan för Sjöparken - byggrätt och strandkant Illustration. Ett exempel på hur området skulle kunna utformas

Bilaga till detaljplan för Sjöparken - byggrätt och strandkant Illustration. Ett exempel på hur området skulle kunna utformas Bilaga till detaljplan för Sjöparken - byggrätt och strandkant Illustration Möjlighet till handel, hantverk och kontor Ett eempel på hur området skulle kunna utformas Elinor Bjärnborg Planarkitekt P P

Läs mer

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län Dnr. PB 2015-61 Version Plannr. 2 D 2066 Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: ROLLES PLAN & BYGGKONSULT Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress Svartuddsvägen

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer