LOKALT FÖRETAGSKLIMAT

Transkript

1 26 Attraktionskraft LOKALT FÖRETAGSKLIMAT Ranking av Skånes kommuner jämfört med alla Sveriges 290 kommuner år Källa: Svensk Näringsliv, Näringslivets kommunfakta Ranking 1 58 av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Summa Företagsklimat Organisationen Svenskt Näringsliv sammanställer årligen en stor mängd statistik för att belysa det lokala företagsklimatet i alla Sveriges kommuner. Det rör sig om nära 20 olika faktorer. Därutöver används svar från frågeenkäter till politiker och företagare i respektive kommun om hur de ser på det lokala företagsklimatet. För varje faktor har landets kommuner rankats från Ovan redovisas ett sammanfattande index som bygger på alla de ingående faktorerna. Allt fler Skånska kommuner faller i rankingen. Idag ligger 7 av Skånes kommuner bland den femtedel av landets kommuner som hade bäst ranking. Det innebär en minskning med fyra kommuner sedan år av 33 kommuner i Skåne tillhör den översta hälften av de rankade kommunerna. Slår man samman kommunvärdena till län kommer Skåne på fjärde plats, efter Jönköpings, Stockholms och Hallands län.

2 Attraktionskraft 27 LOKALT FÖRETAGSKLIMAT I SKÅNES KOMMUNER 2005 Källa: Svenskt Näringsliv, Näringslivets kommunfakta Ranking 1 58 av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner

3 28 Attraktionskraft ANDEL MÄN OCH KVINNOR SOM AVSTÅTT FRÅN ATT GÅ UT PÅ KVÄLLEN PGA RÄDSLA FÖR VÅLD (%) I skilda regiontyper och i olika delar av Skåne Källa: SCBs Undersökningar av levnadsförhållanden Män Kvinnor Riket Storstadslänen Ej storstadslän Stockholm Västra Götaland Skåne Södra Skåne NV Skåne NÖ Skåne Trygghet Det är ganska få som faktiskt råkar ut för våld eller på annat sätt ofredas, men relativt många upplever ändå en så stark oro för att bli ofredade att de avstår från olika typer av aktiviteter. Var femte skåning uppger i SCBs undersökningar av levnadsförhållanden att de någon gång under senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Andelen som känner sådan oro har legat kvar på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Den senaste statistiken pekar dock på en viss ökad oro bland kvinnor i nordvästra Skåne under åren Skåne ligger klart över genomsnittet för Sverige. Det finns

4 Attraktionskraft 29 ANDEL I OLIKA ÅLDERSGRUPPER SOM AVSTÅTT FRÅN ATT GÅ UT PÅ KVÄLLEN PGA RÄDSLA FÖR VÅLD (%) I olika delar av Skåne Källa: SCBs Undersökningar av levnadsförhållanden Skåne Södra Skåne NV Skåne NÖ Skåne Män Kvinnor år år år år Invandrare 2:a generationens Infödda invandrare svenskar stora skillnader mellan män och kvinnor, nära var tredje kvinna i Skåne är så oroliga för att bli överfallna/ofredade att de avstått från att gå ut på kvällen. Motsvarande för männen är ungefär en på tio. Det är också mycket tydligt att oron ökar med stigande ålder. Bland pensionärsgruppen är otryggheten tydligt större i södra Skåne än i övriga delar. I alla grupper är andelen otrygga lägre i nordöstra Skåne än i övriga länet. Undersökningen visar också att personer med utländsk bakgrund upplever större otrygghet än genomsnittsbefolkningen.

5 30 Attraktionskraft ÖVERNATTNINGAR PÅ HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM OCH CAMPINGPLATSER I SKÅNE I tal. Källa: Turistdelegationen och SCB Turism Skåne är ett av Sveriges mest besökta turistlän. År 2004 gjordes 4,2 miljoner dagsbesök och 16 miljoner övernattningar av turister. Under samma år spenderade övernattande turister och dagsbesökare 7,4 miljarder kronor i Skåne. Det innebär att turismens andel av Skånes totala bruttoregionprodukt är 2,5 % skåningar har sin årssysselsättning tack vare denna konsumtion, två tredjedelar inom restauranger och logianläggningar, främst hotell. Det totala antalet övernattningar i Skåne ökade endast svagt 2004, men dygnskonsumtionen ökade för nästan alla boendekategorier. Detta bidrog till den ökade omsättningen, +6,8 %, men den viktigaste anledningen var ett ökat antal dagbesökare, som även dessa hade en ökad konsumtion per dag. Hotellen hade nästan oförändrad beläggning 2003, jämfört med Under 2004 hade antalet gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med 3 % jämfört med Procentuellt var ökningen störst bland de utländska turisterna. Antalet dagresor till Skåne, över 10 mil enkel väg, uppgick till en ny rekordnivå 2004 med 4,2 miljoner resor.

6 Attraktionskraft 31 TURISMEN I SKÅNE 2004* Källa: Sveriges Turistråd/Resurs AB Antal övernattningar Förändring Beräknad om- Förändring Kr per överoch dagsbesök sättning i Mkr nattning/besök Släkt/Vänner ,9% ,2% 229 Fritidshus ,5% ,8% 188 Hotell ,7% ,8% 1238 Camping ,1% 389 5,3% 237 Stuga/Rum ,4% 294 5,8% 360 Vandrarhem ,2% 109 3,1% 390 Stugby ,7% 77 7,4% 460 Övrig övernattning ,3% 52 18,6% 442 Dagbesökare ,2% ,6% 320 Totalt ,3% ,8% 369 * Ny beräkningsmetod år 2004, ej jämförbar med uppgifterna i tidigare upplagor av Hur har det gått i Skåne? ANTAL GÄSTNÄTTER 2004 EFTER BESÖKARNAS NATIONALITET (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping.) Källa: SCB Land Besökare Land Besökare Sverige Ryssland Tyskland Italien Danmark Frankrike Storbritannien Japan Norge Schweiz Nederländerna Övriga länder USA Övriga Europa Finland Totalt

7 32 Attraktionskraft Kultur Flertalet skåningar har ingen åsikt om utbudet av kultur och fritid i Skåne. Bland de personer som har en åsikt är flertalet nöjda med det utbud som finns. De som har nyttjat själva servicen är genomgående mer nöjda än befolkningen i allmänhet. Mest nöjda är man med biblioteken. Befolkningen i Skåne och Västra Götaland är i stort sett lika nöjda med kultur- och fritidsutbudet och mer nöjda än genomsnittet för Sverige. Någon motsvarande studie har inte gjorts för Stockholms län. De skånska institutioner som får statsbidrag hade 2004 cirka 1,25 miljoner besökare. Detta är samma antal besökare som under år Av dessa gick knappt 60 % på museum och resten utnyttjade scenkonstinstitutionernas utbud. Teater- och dansinstitutionerna bjöd på 54 olika produktioner och musikinstitutionerna gav och förmedlade nästan konserter. Museerna å sin sida producerade totalt 60 utställningar. Länsbiblioteket arrangerade cirka 110 konferenser/utbildningar som cirka professionella inom bibliotekssektorn deltog i. Aktiviteter och insatser inom kulturområdet, för konstarterna, kulturarvet, musiken, designen och medier ger effekter när det gäller att stärka människor kreativitet, regioners attraktivitet och den lokala och regionala identiteten. Ett brett och balanserat kulturutbud bidrar till att främja ett öppet, demokratiskt och nydanande klimat i en region. Det bidrar också till att skapa en livsmiljö som gör att man trivs och vill etablera sig i regionen.

8 Attraktionskraft 33 BEDÖMNING AV SERVICE I BOSTADSKOMMUNEN Redovisat som andelen mycket och ganska nöjda. Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen i Skåne 2004 Fritid och kultur Skåne Västra Götaland Sverige Idrottsanläggningar Fritidsverksamhet Bibliotek Kulturaktiviteter BRUKARNAS* BEDÖMNING AV SERVICE I BOSTADSKOMMUNEN Redovisat som andelen mycket och ganska nöjda. Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen i Skåne 2004 Fritid och kultur Skåne Västra Götaland Idrottsanläggningar Fritidsverksamhet Bibliotek Kulturaktiviteter *Brukare definieras som de som uppgett att de personligen nyttjar verksamheten.

9 34 Attraktionskraft INRIKES FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN SKÅNE 2004 EFTER FLYTTARNAS ÅLDER Källa: SCB Inflyttare Utflyttare Inflyttning Under 2004 hade 7 av Sveriges 21 län fler som flyttade in från andra delar av landet än som flyttade ut (positivt inrikes flyttningsöverskott). Inrikes flyttningsöverskottet till Skåne har minskat de senaste åren. Speciellt stor har minskningen varit i sydvästra Skåne. Trotts detta är Skåne, för fjärde året i rad, det län som vinner flest flyttare på omflyttningen inom rikets gränser. Inflyttningen till de andra två storstadsregionerna, Stockholms och Västra Götaland, domineras helt av ungdomar år. I de övriga åldersgrupperna hade dessa två län nästan lika många eller fler som flyttar ut från länet än som flyttar in. Skåne har, till skillnad från de andra två storstadslänen, fler inflyttare än utflyttare i alla åldersgrupper. När det gäller inrikes flyttningar tappar Skåne däremot personer i åldrarna år.

10 Attraktionskraft 35 INRIKES FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN (NETTOFLYTTNING) REGIONDELAR I SKÅNE Källa: SCB Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Hela Skåne INRIKES FLYTTNINGAR TILL OCH FRÅN (NETTOFLYTTNING) REGIONDELAR I SKÅNE ÅR 2004, EFTER ÅLDER Källa: SCB 0 19 år år år år år år 75 w år Totalt Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Hela Skåne Ser man till de skilda delarna av Skåne, var det främst till sydvästra Skåne som flyttlassen gick i slutet av talet. Fortfarande är det en hög nettoinflyttning av unga till sydvästra Skåne, men det beror nästan enbart på invandringen. Inrikesflyttningen till denna länsdel har minskat konstant sedan Alltfler barnfamiljer söker sig till andra delar av länet och riket. Detta mönster torde bland annat återspegla bristen på bostäder i Malmö/Lund-området, men också de förbättrade pendlingsmöjligheter som utbyggnaden av kollektivtrafiken ger. Nordvästra Skåne är den del av länet som har haft det största inrikes flyttningsöverskottet de senaste fyra åren och hit söker sig främst småbarnshushåll och medelålders hushåll. Både nordöstra och sydöstra Skåne hade en nettoutflyttning av ungdomar, men ett överskott av inflyttare i övriga åldrar.

11 36 Attraktionskraft SKOLBETYG VÅRTERMINEN 2004, FAKTISKT MERITVÄRDE* Källa: Skolverket SALSA är rikssnittet *Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. I analysen ingår endast elever som fått betyg i ett eller flera ämnen. Skolklimat Ett gott skolklimat är viktigt för barnens möjligheter till utveckling och utbildning. Frågor som rör barnens trygghet och skolornas kvalitet, har betydelse för hur barnfamiljer väljer och värderar sin bostadsmiljö. Det finns inget självklart sätt att mäta kvalitet inom skolans värld. Ett sätt kan vara att se till elevernas prestationer. Hur bra eleverna presterar kan till viss del förklaras av elevsammansättningen i kommunen. Skolverket har därför tagit fram ett mått som ser till hur elevernas prestationer står sig när man tagit hänsyn till deras bakgrund.

12 Attraktionskraft 37 SKOLBETYG VÅRTERMINEN 2004, MERITVÄRDE UTIFRÅN ELEVERNAS BAKGRUND** Källa: Skolverket SALSA är rikssnittet **Modellberäknade betygsvärden där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. De högsta betygen återfinner man i Lomma och Lund. Eleverna i Lomma har näst högst betyg i Sverige och eleverna i Lund ligger på fjärde plats. Mer än två tredjedelar av Skånes kommuner ligger dock under rikssnittet, som är ett meritvärde på 207 poäng. Ser man till betyget i förhållande till elevsammansättningen i kommunen är det ännu färre skånska kommuner där eleverna presterar över rikssnittet. Hela 25 av Skånes 33 kommuner hamnar då under rikssnittet.