Kommungruppsindelning REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommungruppsindelning REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING"

Transkript

1 Kommungruppsindelning 2011 REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING 1

2 2

3 Förord Denna rapport är den första som beskriver de kommungruppsindelningar, som Svenska Kommunförbundet och nu senast Sveriges Kommuner och Landsting har gjort under åren 1988 till I rapporten ges en noggrann redovisning av den nya, 2011 års indelning, och en mer översiktlig genomgång av de tidigare kommungruppsindelningarna. Rapporten är utarbetad på förbundets statistiksektion av Monir Dastserri och Kenneth Åhlvik. Vi vill rikta ett särskilt tack till Gunilla Sandberg, Bo Justusson, Jan Svensson och Johnny Sehlin på SCB, som tog fram det statistiska underlaget till rapporten. Ett stort riktas också tack till förbundets expertgrupp, sammansatt av medarbetare från flera avdelningar: Lennart Tingvall, Hans Ekholm, Per Sandgren, Björn Sundström och Niclas Johansson. De har alla bidragit med värdefulla synpunkter och fakta. Stockholm i oktober 2010 Stefan Ackerby Avdelningen för ekonomi och styrning Statistiksektionen 3

4 4

5 Sammanfattning Svenska Kommunförbundet (SK) gjorde år 1988 för första gången en kommungruppering, som delade in alla Sveriges kommuner i åtta homogena grupper. Grupperingen gjordes utifrån befolknings- och näringsstruktur och användes i många olika sammanhang för statistiska redovisningar, jämförelser och analysarbeten, i vilka ett regionalt perspektiv var viktigt. Därefter har SK ungefär var femte år reviderat indelningen utifrån de förändringar som har skett i befolknings- och näringsstrukturen. Senast gjordes revideringen år 2005 och i denna rapport redovisas resultatet av revisionen av denna indelning, d.v.s års kommungruppsindelning. Den nya kommungruppsindelningen för 2011 innehåller tio kommungrupper istället för de nio som fanns i 2005 års indelning. Två grupper är helt nya: Förortskommuner till större städer samt Turism- och besöksnäringskommuner. De tre grupperna med övriga kommuner, som i 2005 års indelning omfattar 102 kommuner har tagits bort och ersätts av två nya grupper: Kommuner i tätbefolkad region och Kommuner i glesbefolkad region. I dessa två grupper har hänsyn inte enbart tagits kommunens invånarantal utan även, som namnen anger, till om kommunen tillhör en tät- eller glesbefolkad region. Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen 2011 med antal kommuner som ingår i respektive grupp och en kort beskrivning grupperna: 1. Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (31 kommuner) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 5

6 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 nätter per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 fritidshus per invånare. 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI2007). 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommuner med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommuner med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommuner med mindre än personer inom en radie på 112,5 km. 6

7 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...9 Bakgrund...9 Syfte...9 Tidigare indelningar Kommungruppsindelningen Kommungruppsindelningen Kommungruppsindelningen Kommungruppsindelningen Vägen till 2011 års kommungruppsindelning Behovet av en revision Uppläggning av revisionsarbetet Metodik Variabler Framskrivning av 2005 års indelning med data från Nya variabler samt nya gränsvärden för de gamla kriterierna Nya variabler Nya gränsvärden för variabler i den gällande indelningen De nya kommungrupperna Kommungruppsindelningen Bilaga 1: Variabeldefinitioner: Bilaga 2. Test av kommungruppskriterier

8 8

9 Inledning Bakgrund Regionala analyser har förekommit i de svenska långtidsutredningarna sedan 1970-talets början. En första gruppering av Sveriges kommuner gjordes första gången i långtidsutredningen 1987 av dåvarande Svenska Kommunförbundet i syfte att analysera de regionala konsekvenserna av den framtida nationella utvecklingen. Ett urval av 70 kommuner, motsvarande cirka en fjärdedel av landets kommuner, och med i det närmaste hälften av landets befolkning, grupperades i nio kommungrupper. Kriterier för grupperingen var en kombination av folkmängd, näringsstruktur och gleshet. År 1988 beslutade Svenska Kommunförbundets programberedning inför översynen av statsbidrag att denna gruppering skulle utvidgas till att omfatta alla de dåvarande 284 kommunerna. Grupperingen har sedan dess använts i många olika sammanhang för statistiska redovisningar, jämförelser och analysarbeten, i vilka ett regionalt perspektiv var viktigt. Den senaste revideringen gjordes år Det är av stor vikt att grupperingen ajourhålles för att bibehålla aktualiteten med avseende på de strukturella förändringar som samhällsutvecklingen genererar. Dåvarande Svenska Kommunförbundet har därför reviderat grupperingen ungefär var femte år utifrån förändringar i befolknings- och näringsstrukturen. Syfte Syftet med denna rapport är både att ge en översikt över de tidigare indelningarna och att redovisa den revision av 2005 års kommungruppsindelning som har gjorts under 2010 och som träder i kraft 1 januari

10 Tidigare indelningar Kommungruppsindelningen 1988 Svenska Kommunförbundet gjorde år 1988 för första gången en kommungruppering, som delade in alla Sveriges kommuner i åtta homogena grupper. Indelningen utgick från den indelning som togs fram i samband med 1987 års långtidsutredning. Kriterierna för respektive kommungrupp var en kombination av folkmängd, tätortsgrad, näringsstruktur och gleshet. De variabler som ligger till grund för denna indelning hämtades bland annat från tätortsgrad och näringsstruktur samt från folk- och bostadsräkningarna FoB80 och FoB85. Kommungrupper 1988 Antal Kriterium 1. Storstäder 3 Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner 36 Kommuner som är förort till storstad 3. Större städer Medelstora städer Bruksorter Normalkommuner Glesbygdskommuner Landsbygdskommuner 36 Kommuner med mer än 75 procent täthetsgrad sam mer än invånare. Kommuner med mer än 75 procent täthetsgrad samt mellan och invånare. Kommuner med mer än 80 procent täthetsgrad samt färre än invånare och en stor industrisektor med ett dominerande företag. Kommuner med tätortsgrad mellan procent samt mer än invånare Kommuner med mindre än 70 procent tätortsgrad samt med mindre än fem invånare per km 2. Kommuner med mindre än 60 procent tätortsgrad och med stor jord- och skogsbrukssektor. 10

11 Kommungruppsindelningen 1993 Under perioden 1988 till 1993 tillkom två nya kommuner, Gnesta och Trosa. Antalet kommuner blev då 286. I 1993 års revidering utökades antalet grupper från åtta till nio och Bruksort utgick som egen grupp och ersattes av gruppen Industrikommuner. Gruppen Normalkommuner som bestod av 100 kommuner och fanns med i 1988 års indelning var från början en restgrupp, som återstod när de övriga grupperna av karakteristiska kommuner hade sorterats bort. De flesta kommuner som tillhörde denna grupp fördelades mellan två nya grupper Övriga större kommuner respektive Övriga mindre kommuner. De variabler som användes i denna indelning var folkmängd, tätortsgrad, befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer) och näringsstruktur. Uppgifterna om folkmängd, tätortsgrad och näringsstruktur hämtades från 1990 års folk- och bostadsräkning (FoB90). Kommungrupper 1993 Antal Kriterium 1. Storstäder 3 2. Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner 35 Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommun till storstad med utpendling övertingande 50 procent av den förvärvsarbetande befolkningen eller över 25 procent utpendling till Storstad. Kommun med tätortsgrad över 70 procent, med minst invånare samt med mindre än 40 procent sysselsatta inom industri. Kommun med tätortsgrad över 70 procent, med och invånare samt mindre än 40 procent sysselsatta inom industri. Kommun med mer än 40 procent sysselsatta inom industri och som ej är glesbygdskommun. Kommun med tätortsgrad under 70 procent, med mer än 8,7 procent sysselsatta inom jord- och skogsbruk och som ej är glesbygdskommun. Kommun med mindre än fem invånare per km 2 och mindre än invånare. Övriga kommuner med till invånare. Övriga kommuner med mindre än invånare. 11

12 Kommungruppsindelningen 1999 Tre nya kommuner tillkom under perioden 1993 och 1999, Bollebygd, Lekeberg och Nykvarn och antalet kommuner blev 289. Under våren 1998 gjordes en översyn av grupperingen. Tre förslag togs fram och presenterades för en referensgrupp med representanter från bland annat Socialstyrelsen, Inrikesdepartementet, Skolverket och SCB. Det slutgiltiga alternativet till ny kommungruppering 1999 innebar att den 1993 års indelning bibehölls med uppdaterade variabelvärden. Gränsvärdena var desamma som tidigare med undantag för landsbygdskommunerna. Där sänktes gränsen för andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk från 8,7 procent till 6,4 procent. Den nya indelningen innebar att 30 kommuner bytte grupp. Kommungrupper 1999 Antal Kriterier 1. Storstäder 3 2. Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner 42 Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara en storstad. Kommun med invånare samt mindre än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industri. Kommun med till invånare, med tätortsgrad över 70 procent samt mindre än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industri. Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatt inom industri och som ej är glesbygdskommun. Kommun med mer än 6,4 procent av nattbefolkningen sysselsatt inom jordoch skogssektorn och som ej är glesbygdskommun samt tätortsgrad mindre än 70 procent Kommun med mindre än fem invånare per km 2 och mindre än invånare. Övriga kommuner med till invånare. Övriga kommuner med mindre än invånare. 12

13 Kommungruppsindelningen 2005 Den stora förändringen i kommungruppsindelningen under perioden 1988 till 2005 skedde i samband med 2005 års revidering. Kommungrupperna Medelstora städer samt Landsbygdskommuner utgick från indelningen. Gruppen Pendlingskommuner tillkom och istället för två grupper med övriga kommuner bildades tre grupper med övriga kommuner baserat på folkmängd. Totalt blev det 102 övriga kommuner. När det gäller ordningen i grupperingen flyttades gruppen Glesbygdkommuner upp i hierarkin och hamnade på femte plats istället för på sjunde plats. Gränsvärdena för att klassificera glesbygdkommunerna ökades från fem till sju invånare per kvadratkilometer. I denna gruppering togs större hänsyn till regionförstoring och växande funktionella arbetsmarknader genom ökad användning av pendlingsbegreppet. Antalet kommuner utökades 2003 med en kommun, Knivsta, vilket gav dagens 290 kommuner. Kommungrupper 2005 Antal Kriterier 1. Storstäder 3 2. Förortskommuner Större städer 27 Kommuner med mer än invånare. Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner Glesbygdskommuner 39 Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Kommun med mindre än sju invånare per km 2 och mindre än invånare. 6. Varuproducerande kommuner 7. Övriga kommuner mer än invånare 8. Övriga kommuner mellan invånare 9. Övriga kommuner mindre än invånare Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har till invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare. 13

14 Vägen till 2011 års kommungruppsindelning Behovet av en revision Inför den nya revideringen av kommungruppsindelningen gav Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SCB i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning den nuvarande kommungruppsindelningen används, vilka brister som finns i grupperingen samt vilka önskemål som finns hos olika användare av indelningen. SCB:s kartläggning visade att indelningen är välkänd och har en bred användning bland myndigheter, universitetet och intresseorganisationer. Bland myndigheterna är SCB den myndighet som flitigast använder indelningen. Den används på flera sätt, bl.a. i SCB:s statistiska databaser, i några av de större statistikprodukterna: ULF - undersökningarna av levnadsförhållanden, befolkningsstatistiken, HUT - hushållens utgifter, HEK - hushållens ekonomi, kommunalskattestatistiken, räkenskapssammandraget för kommuner, barnstatistik, rapporten Välfärdsstatistik i urval och i SM för Regionala räkenskaper. Andra myndigheter som använder SKL:s indelning är Socialstyrelsen, Skolverket, Statens folkhälsoinstitut, SIKA m.fl. Indelningen är också känd på universitetet och används av forskare och studenter i urvalsförfarandet när representativa urval av kommuner för olika studier ska göras. SCB:s kartläggning har också visat att användarna värdesätter att indelningen är aktuell. De är därmed positiva till regelbundna uppdateringar, men de inte bör ske alltför ofta. Det viktiga vid revideringarna är att i god tid informera om vad som kommer att förändras. Det har framkommit flera önskemål om förändringar av den indelning som finns idag. I 2005 års indelning finns tre olika Övriga grupper, som enbart baseras på befolkningsstorlek. De omfattar totalt 102 kommuner. Den viktigaste synpunkten som har framkommit i kartläggningen är just att minska antalet övriga kommuner. Det fanns också önskemål 14

15 om att höja gränsen för gruppen Större städer från invånare till invånare. Uppläggning av revisionsarbetet En arbetsgrupp bildades på SKL bestående av de personer som hade ansvar för tidigare kommungruppsindelningar samt SCB:s experter både på metod och regionala indelningar. Arbetsgruppen kom fram till att ge SCB i uppdrag att: 1. sammanställa det dataunderlag som behövs för de nya beräkningarna 2. undersöka hur resultatet blir när den nu rådande modellen uppdateras med aktuella data 3. undersöka en alternativ modell för varu-/tjänsteproducerande kommuner 4. undersöka en alternativ modell för gruppen övriga kommuner som bygger på regionalt befolkningsunderlag (RB), tätortsgrad och invånardistans 5. undersöka en modell för turism- och besöksnäring Metodik Det finns avancerade statistiska metoder för att gruppera kommunerna i olika grupper, men vi har använt samma grupperingsmetodik för den nya indelningen, som för den befintliga, d.v.s. att kommunerna ska grupperas efter ett kriterium i taget. Det är alltså av avgörande betydelse i vilken ordning de olika kommunerna får sin grupptillhörighet. Många kommuner uppfyller kriterierna för flera av grupperna och skulle i princip kunna tillhöra mer än en grupp. Grupperna är därför hierarkiskt ordnade. Först kontrolleras om den aktuella kommunen uppfyller kriterierna i grupp 1, om den gör det får den ingå i den gruppen och läggs åt sidan och ingår inte i den vidare bearbetningen. Om kommunen inte uppfyller kriterierna i grupp 1 går man vidare och kontrollerar om kriterierna i grupp 2 uppfylls o.s.v. Som exempel kan nämnas att 37 kommuner uppfyller kriteriet för att tillhöra gruppen Glesbygdskommuner men endast 19 av dessa återstår när kriterierna högre upp i hierarkin genomlöpts. Ett ytterligare kriterium är att antalet kommuner i grupperna inte får vara mindre än tio, samma kriterium gällde för tidigare års grupperingar. Kommungruppen Storstäder som i tidigare indelningar endast bestått av tre kommuner är och kommer att vara ett undantag även i denna revision. En annan viktigt aspekt i revideringsarbetet, både denna gång och i de tidigare revideringarna, är att kommunerna skall grupperas så att skillnaderna för de olika variablerna inom grupperna är små, medan de mellan grupperna är stora. För att testa skillnaderna har vi använt oss av variansanalys, en statistisk metod som används för att undersöka skillnader i medelvärde mellan fler än två grupper. 15

16 Variabler Dataunderlaget kommer från SCB:s olika databaser, förutom uppgifterna om det regionala befolkningsunderlaget som kommer från SKL. Nedanstående variabler har använts i arbetet: 1. total befolkning avseende samt total befolkning i tätort avseende antal förvärvsarbetande: personer som är år och är folkbokförda i respektive kommun avseende antal förvärvsarbetande: personer som är år och är folkbokförda i annan kommun än den kommun de bor i. 5. antal förvärvarbetande: personer som är år och är folkbokförda i respektive kommun och är sysselsatta inom varuproduktion 6. uppgift om största utpendlingskommun avseende antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser avseende antal fritidshus avseende regionalt befolkningsunderlag, avseende 2008 Framskrivning av 2005 års indelning med data från 2008 SCB testade 2005 års indelning genom att uppdatera den med data avseende kommuner bytte då grupptillhörighet. Antalet övriga kommuner mindre än minskade från 31 år 2005 till 17 med data för år De flesta av dem, 12 stycken, hamnade i gruppen Pendlingskommuner. De största förändringarna i enskilda grupper visade sig vara att antalet kommuner i grupp 4 Pendlingskommuner ökade från 41 till 72 stycken och antalet kommuner i grupp 6 Varuproducerande kommuner minskade från 40 till 21 stycken. Den stora minskningen av gruppen varuproducerande kommuner beror på de förändringarna som har skett i näringsstrukturen. Tjänstesektorn har vuxit relativt mycket under de senaste åren och industrin köper allt mer av sin stödverksamhet från tjänstesektorn. Befolkningens attityder till pendling har också förändrats, vilket har gjort att det har blivit vanligare att pendla större avstånd än tidigare. Att det blir så stora förändringar i den befintliga indelningen när den uppdateras med data från 2008 samt att det fortfarande är 88 kommuner i grupperna Övriga kommuner visar att det inte går att nöja sig med en uppdatering av dataunderlaget. En större förändring i den gällande indelningen är alltså nödvändig. 16

17 Kommungruppering data Storstäder 2. Förortskommuner 3. Större städer 4. Pendlingskommuner 5. Glesbygdkommuner 6. Varuproducerande kommuner 7. Övr. kommuner med mer än inv. 8. Övr. kommuner, inv. 9. Övr. kommuner med mindre än inv. Totalt Tabell 1. Jämförelse mellan 2005 års indelning och samma indelning med nya data. Nuvarande kommungruppering data Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner 7. Övriga kommuner med mer än inv. 8. Övriga kommuner, inv. 9. Övriga kommuner mindre än inv Totalt Källa: SCB Nya variabler samt nya gränsvärden för de gamla kriterierna Här redovisas de förändringar för de olika kriterierna i den gällande indelningen, som föreslogs av SCB tillsammans med SKL:s interna expertgrupp. I förslaget fanns också tre nya variabler som skulle undersökas i samband med revideringsarbetet, bl.a. för att minska antal övriga kommuner. Gränsvärdena för de olika variablerna är beräknade utifrån följande villkor: - antalet kommuner som uppfyller respektive variabelkriterium skall ligga mellan 10:e och 30:e percentilerna - de nya gränsvärdena ska inte skilja sig väsentligt från gamla gränsvärden i de fall samma variabel används - kommuner som ingår i respektive kommungrupp skall ha ett värde på huvudvariabeln som överstiger den övre kvartilen Nya variabler Ett antal nya variabler har undersökts för detta arbete. Tre av dem; regionalt befolkningsunderlag; antal övernattningar på hotell, vandrarhem 17

18 och campingplatser per invånare samt antal fritidshus per invånare, kom att användas för revideringen av 2005 års indelning, några som exempelvis invånardistans 1 lades åt sidan. 1. Regionalt befolkningsunderlag Med regionalt befolkningsunderlag avses antal boende i en cirkel med centralorten som mittpunkt och en radie på 112,5 km. Begreppet användes i rapporten Färre kommuner, Om små kommuners problem och utmaningar som togs fram av SKL och Finansdepartementet på uppdrag av Ansvarskommittén. Begreppet användes för att klassa små kommuner i ett antal grupper. Anledningen till att man valde denna variabel för gruppering är att ett avstånd på mil av många uppfattas som ett maximalt pendlingsavstånd för dagliga arbetsresor. Befolkningsunderlaget ger således en indikation på arbetskraftstillgång inom ett rimligt pendlingsavstånd. Gränsvärdet för huruvida en kommun ska föras till täteller glesbefolkad region sattes till personer. Figur 1. Fördelningen för kommuner avseende regionalt befolkningsunderlag. Referenslinjen visar gränsvärdet för regionalt befolkningsunderlag, personer. 1 Utgörs av medelvärdet av avståndet från varje person till varje annan person, alternativ medelvärde av alla personers avstånd till medelpunkten i kommunen. 18

19 Fördelningen i figuren ovan visar att det finns en stor spridning mellan kommunerna när det gäller regionalt befolkningsunderlag. Tjugofem procent av dem, d.v.s. 72 kommuner, har mindre än invånare inom en cirkel med centralorten som mittpunkt och en radie på 112,5 km. 2. Antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser per invånare Ett stort problem med 2005 års kommungruppsindelning är det stora antalet övriga kommuner. En del av lösningen på det problemet visade sig turism- och besöksnäringens ökade betydelse vara. I många kommuner betraktas numer denna näring, som en viktig inkomstkälla och därför beslöts att införa en ny grupp med turism- och besöksnäringskommuner. Enligt OECD 2 omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften som inte rör utövandet av ett avlönat arbete på den besökta orten. Denna definition används också av Tillväxtverket, som har ansvar över statistiken för turism i Sverige. Gränsen för att definieras som turism- och besöksnäringskommun satts till mer än 21 gästnätter på hotell, vandrarhem och camping per invånare. Figur 2. Spridningen mellan kommunerna när det gäller antal gästnätter på hotell, vandrarhem och camping per invånare. Referenslinjen visar gränsvärden för antal fritidshus per invånare. 2 The OECD Glossary of Statistical Terms (http://stats.oecd.org/glossary/about.asp) 19

20 Gränsvärdet 21 valdes utifrån spridningen i antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser per invånare mellan kommunerna. Diagrammen visar att cirka 94 procent av kommunerna, motsvarande 272 kommuner, har färre än 21 övernattningar per invånare eller omvänt, det är endast 18 kommuner som har fler än 21 övernattningar per invånare. 3. Antal fritidshus per invånare En annan variabel som används för att definiera en kommun som turismoch besöksnäringskommun är antalet fritidshus per kommuninvånare. För detta kriterium sattes gränsen till mer än 0,20 fritidshus per invånare (räknat som taxeringsenheter med typkod 221). Figur 3. Spridningen mellan kommunerna när det gäller antal fritidshus per invånare, referenslinjen visar gränsvärdet, 0,20, för antal fritidshus per invånare. 93 procent av kommunerna, motsvarande 269 kommuner, har mindre än 0,20 fritidshus per invånare. Nya gränsvärden för variabler i den gällande indelningen 1. Varuproduktion Tjänstesektorn har vuxit relativt mycket i Sverige under de senaste åren. Industrin överlämnar allt mer av sin stödverksamhet till tjänstesektorn, som städning, marknadsföring, finansförvaltning m.m. För att kompensera för detta har gränsen för att en kommun ska klassas som varuproducerande, sänkts från 40 procent till 34 procent sysselsatta inom varuproduktionen (tillverkning och utvinning, energi och miljö, byggverksamhet) enligt SNI Uppgifterna i 2005 års indelning är enligt SNI

21 2. Tätortsgrad En tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Täthetsgraden definieras som andel personer av kommunens invånare som bor i någon av kommunens tätorter. Bergs kommun har landets lägsta tätortsgrad med 29,6 procent. I den revidering av 2005 års indelning, som gjordes med uppgifter från 2008, har en tätortsgrad mindre än 70 procent använts för att klassa kommunerna i glesbygdskommuner. Detta kriterium fanns inte i den 2005 års indelning. 3. Befolkningstäthet Befolkningstäthet är ett mått på hur tätbefolkat ett geografiskt område är. Den vanliga enheten är invånare per kvadratkilometer. I början av 2005 hade Sverige omkring 20 invånare per kvadratkilometer vilket kan jämföras med jordens genomsnittliga befolkningstäthet som var omkring 48 invånare per kvadratkilometer vid samma tidpunkt. I de tidigare indelningarna var gränsen för att klassa en kommun som glesbyggd sju invånare per kvadratkilometer. Med de nya siffrorna och gränsen sju invånare per kvadratkilometer hamnade Kinda kommun i gruppen glesbygdskommuner, vilket expertgruppen ansåg olämpligt. I slutförslaget höjdes därför gränsen från sju till åtta invånare per kvadratkilometer. SCB prövade i ett av sina förslag att inte använda sig av kriteriet befolkningstäthet, vilket ledde till att ett flertal kommuner i södra Sverige hamnade i gruppen Glesbygdskommuner, på grund av detta bedömdes kriteriet befolkningstäthet som nödvändigt. 21

22 De nya kommungrupperna 2011 Det slutliga förlaget till ny kommungruppsindelning innehåller tio kommungrupper i stället för som tidigare nio. Gruppen Förortskommuner till större städer samt Turism- och besöksnäringskommuner har tillkommit. De tre grupperna med övriga kommuner som i 2005 års indelning omfattas av 102 kommuner har tagits bort och istället har två nya kommungrupper tillkommit, Kommuner i tätbefolkad region och Kommuner i glesbefolkad region. Fördelen med kriteriet för tätbefolkad region är att det, förutom befolkningsstorlek, även tar hänsyn till kommunens arbetskraftstillgång inom rimligt pendlingsavstånd, d.v.s mil. Att minska antalet kommuner i grupperna Övriga kommuner var en viktig del i revideringsarbetet. I och med att en ny kommungrupp Turism- och besöksnäringskommuner skapades, samt att man ändrat kriterierna för grupperna Övriga kommuner och ersatt dem med två nya kommungrupper finns det inga kommuner som klassas som övriga kommuner i den kommande indelningen. SCB tar fram inkvarteringsstatistik på uppdrag av Tillväxtverket. Statiken visar att antalet övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem mellan 2000 och 2009 ökade från knappt 26 miljoner till 32 miljoner. De utländska turisterna har ökat med tre procent mellan 2008 och 2009 Antalet övernattningar på hotell m.m. var närmare 12,9 miljoner I takt med att turismen i Sverige ökar, ökar även sysselsättningen inom turism- och besöksnäringen. Mellan åren 2000 och 2008 ökade antalet sysselsatta med drygt 20 procent. Detta kan jämföras med att den totala sysselsättningen i Sverige ökade med cirka sex procent under samma period. Under tredje kvartalet var värdet av utländsk turism i Sverige för första gången högre än värdet av svensk turism utomlands 3. Därför an- 3 Källa: SCB, Statistiska centralbyråns kundtidning nummer 2,

23 sågs det viktigt att undersöka, om vi kunde klassa ett antal kommuner som turism- och besöksnäringskommuner. Det fanns även önskemål om att höja gränsvärdet för folkmängd i gruppen Större städer från till invånare. En sådan ändring prövades men eftersom Sveriges mediankommun har en befolkning på cirka invånare samtidigt som kommuner som Luleå med en befolkning med inte kom med i gruppen gjorde vi bedömningen att behålla gränsen invånare. Tabell 2. Redovisning av SKL:s kommungruppsindelning 2011, indelningen från år 2005 och indelningen från 2005 med värden från 2008, samt antal kommuner i respektive kommungrupp. Kommungruppsindelning 2011 Antal Kommungruppsindelning 2005 Indelning 2005, värden från Storstäder 3 1. Storstäder 3 Storstäder 3 2. Förortskommuner till storstäder Förortskommuner 38 Förortskommuner till storstäder 3. Större städer Större städer 27 Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Pendlingskommuner 41 Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner 7. Varuproducerande kommuner 8. Glesbygdskommuner 9. Kommuner i tätbefolkad region 10. Kommuner i glesbefolkad region *6. Varuproducerande kommuner 40 Varuproducerande kommuner Antal Antal 20 *5. Glesbygdskommuner 39 Glesbygdskommuner * Observera att dessa två grupper inte står i hierarkisk ordning. Källa: SCB och SKL Kommungruppsindelningen Övriga Övriga Övriga Övriga Övriga Övriga Slutförslagets tio kommungrupper med definitioner och ingående kommuner redovisas i detta avsnitt. 1. Storstäder Gruppen Storstäder innehåller kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. Tre kommuner ingår i gruppen. Kriterierna och definitionen, liksom antalet kommuner är detsamma som för 2005 års indelning

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster Nr2:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SWEDBANK OCH ICA Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen Regionförstoring är ett

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN. Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925

Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN. Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925 Stockholm 2014-06-03 Dnr 2014:925 Rapport från utredningstjänsten RUT- OCH ROT-ARBETEN 1. Hur har antalet som använder RUT avdraget utvecklats sedan det infördes? 2. Hur har antalet anställda utvecklats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket; SFS 1998:1239 Utkom från trycket den 6 oktober 1998 utfärdad den 24 september 1998.

Läs mer

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 / :s bilaga: Rapport Servicemätning 2013 RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ÖSTERSUND Januari 2014 BOX 55650

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer