Kommungruppsindelning REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommungruppsindelning REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING"

Transkript

1 Kommungruppsindelning 2011 REVIDERING AV SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS KOMMUNGRUPPSINDELNING 1

2 2

3 Förord Denna rapport är den första som beskriver de kommungruppsindelningar, som Svenska Kommunförbundet och nu senast Sveriges Kommuner och Landsting har gjort under åren 1988 till I rapporten ges en noggrann redovisning av den nya, 2011 års indelning, och en mer översiktlig genomgång av de tidigare kommungruppsindelningarna. Rapporten är utarbetad på förbundets statistiksektion av Monir Dastserri och Kenneth Åhlvik. Vi vill rikta ett särskilt tack till Gunilla Sandberg, Bo Justusson, Jan Svensson och Johnny Sehlin på SCB, som tog fram det statistiska underlaget till rapporten. Ett stort riktas också tack till förbundets expertgrupp, sammansatt av medarbetare från flera avdelningar: Lennart Tingvall, Hans Ekholm, Per Sandgren, Björn Sundström och Niclas Johansson. De har alla bidragit med värdefulla synpunkter och fakta. Stockholm i oktober 2010 Stefan Ackerby Avdelningen för ekonomi och styrning Statistiksektionen 3

4 4

5 Sammanfattning Svenska Kommunförbundet (SK) gjorde år 1988 för första gången en kommungruppering, som delade in alla Sveriges kommuner i åtta homogena grupper. Grupperingen gjordes utifrån befolknings- och näringsstruktur och användes i många olika sammanhang för statistiska redovisningar, jämförelser och analysarbeten, i vilka ett regionalt perspektiv var viktigt. Därefter har SK ungefär var femte år reviderat indelningen utifrån de förändringar som har skett i befolknings- och näringsstrukturen. Senast gjordes revideringen år 2005 och i denna rapport redovisas resultatet av revisionen av denna indelning, d.v.s års kommungruppsindelning. Den nya kommungruppsindelningen för 2011 innehåller tio kommungrupper istället för de nio som fanns i 2005 års indelning. Två grupper är helt nya: Förortskommuner till större städer samt Turism- och besöksnäringskommuner. De tre grupperna med övriga kommuner, som i 2005 års indelning omfattar 102 kommuner har tagits bort och ersätts av två nya grupper: Kommuner i tätbefolkad region och Kommuner i glesbefolkad region. I dessa två grupper har hänsyn inte enbart tagits kommunens invånarantal utan även, som namnen anger, till om kommunen tillhör en tät- eller glesbefolkad region. Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen 2011 med antal kommuner som ingår i respektive grupp och en kort beskrivning grupperna: 1. Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (31 kommuner) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 5

6 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 nätter per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 fritidshus per invånare. 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI2007). 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommuner med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommuner med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommuner med mindre än personer inom en radie på 112,5 km. 6

7 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...9 Bakgrund...9 Syfte...9 Tidigare indelningar Kommungruppsindelningen Kommungruppsindelningen Kommungruppsindelningen Kommungruppsindelningen Vägen till 2011 års kommungruppsindelning Behovet av en revision Uppläggning av revisionsarbetet Metodik Variabler Framskrivning av 2005 års indelning med data från Nya variabler samt nya gränsvärden för de gamla kriterierna Nya variabler Nya gränsvärden för variabler i den gällande indelningen De nya kommungrupperna Kommungruppsindelningen Bilaga 1: Variabeldefinitioner: Bilaga 2. Test av kommungruppskriterier

8 8

9 Inledning Bakgrund Regionala analyser har förekommit i de svenska långtidsutredningarna sedan 1970-talets början. En första gruppering av Sveriges kommuner gjordes första gången i långtidsutredningen 1987 av dåvarande Svenska Kommunförbundet i syfte att analysera de regionala konsekvenserna av den framtida nationella utvecklingen. Ett urval av 70 kommuner, motsvarande cirka en fjärdedel av landets kommuner, och med i det närmaste hälften av landets befolkning, grupperades i nio kommungrupper. Kriterier för grupperingen var en kombination av folkmängd, näringsstruktur och gleshet. År 1988 beslutade Svenska Kommunförbundets programberedning inför översynen av statsbidrag att denna gruppering skulle utvidgas till att omfatta alla de dåvarande 284 kommunerna. Grupperingen har sedan dess använts i många olika sammanhang för statistiska redovisningar, jämförelser och analysarbeten, i vilka ett regionalt perspektiv var viktigt. Den senaste revideringen gjordes år Det är av stor vikt att grupperingen ajourhålles för att bibehålla aktualiteten med avseende på de strukturella förändringar som samhällsutvecklingen genererar. Dåvarande Svenska Kommunförbundet har därför reviderat grupperingen ungefär var femte år utifrån förändringar i befolknings- och näringsstrukturen. Syfte Syftet med denna rapport är både att ge en översikt över de tidigare indelningarna och att redovisa den revision av 2005 års kommungruppsindelning som har gjorts under 2010 och som träder i kraft 1 januari

10 Tidigare indelningar Kommungruppsindelningen 1988 Svenska Kommunförbundet gjorde år 1988 för första gången en kommungruppering, som delade in alla Sveriges kommuner i åtta homogena grupper. Indelningen utgick från den indelning som togs fram i samband med 1987 års långtidsutredning. Kriterierna för respektive kommungrupp var en kombination av folkmängd, tätortsgrad, näringsstruktur och gleshet. De variabler som ligger till grund för denna indelning hämtades bland annat från tätortsgrad och näringsstruktur samt från folk- och bostadsräkningarna FoB80 och FoB85. Kommungrupper 1988 Antal Kriterium 1. Storstäder 3 Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner 36 Kommuner som är förort till storstad 3. Större städer Medelstora städer Bruksorter Normalkommuner Glesbygdskommuner Landsbygdskommuner 36 Kommuner med mer än 75 procent täthetsgrad sam mer än invånare. Kommuner med mer än 75 procent täthetsgrad samt mellan och invånare. Kommuner med mer än 80 procent täthetsgrad samt färre än invånare och en stor industrisektor med ett dominerande företag. Kommuner med tätortsgrad mellan procent samt mer än invånare Kommuner med mindre än 70 procent tätortsgrad samt med mindre än fem invånare per km 2. Kommuner med mindre än 60 procent tätortsgrad och med stor jord- och skogsbrukssektor. 10

11 Kommungruppsindelningen 1993 Under perioden 1988 till 1993 tillkom två nya kommuner, Gnesta och Trosa. Antalet kommuner blev då 286. I 1993 års revidering utökades antalet grupper från åtta till nio och Bruksort utgick som egen grupp och ersattes av gruppen Industrikommuner. Gruppen Normalkommuner som bestod av 100 kommuner och fanns med i 1988 års indelning var från början en restgrupp, som återstod när de övriga grupperna av karakteristiska kommuner hade sorterats bort. De flesta kommuner som tillhörde denna grupp fördelades mellan två nya grupper Övriga större kommuner respektive Övriga mindre kommuner. De variabler som användes i denna indelning var folkmängd, tätortsgrad, befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer) och näringsstruktur. Uppgifterna om folkmängd, tätortsgrad och näringsstruktur hämtades från 1990 års folk- och bostadsräkning (FoB90). Kommungrupper 1993 Antal Kriterium 1. Storstäder 3 2. Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner 35 Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommun till storstad med utpendling övertingande 50 procent av den förvärvsarbetande befolkningen eller över 25 procent utpendling till Storstad. Kommun med tätortsgrad över 70 procent, med minst invånare samt med mindre än 40 procent sysselsatta inom industri. Kommun med tätortsgrad över 70 procent, med och invånare samt mindre än 40 procent sysselsatta inom industri. Kommun med mer än 40 procent sysselsatta inom industri och som ej är glesbygdskommun. Kommun med tätortsgrad under 70 procent, med mer än 8,7 procent sysselsatta inom jord- och skogsbruk och som ej är glesbygdskommun. Kommun med mindre än fem invånare per km 2 och mindre än invånare. Övriga kommuner med till invånare. Övriga kommuner med mindre än invånare. 11

12 Kommungruppsindelningen 1999 Tre nya kommuner tillkom under perioden 1993 och 1999, Bollebygd, Lekeberg och Nykvarn och antalet kommuner blev 289. Under våren 1998 gjordes en översyn av grupperingen. Tre förslag togs fram och presenterades för en referensgrupp med representanter från bland annat Socialstyrelsen, Inrikesdepartementet, Skolverket och SCB. Det slutgiltiga alternativet till ny kommungruppering 1999 innebar att den 1993 års indelning bibehölls med uppdaterade variabelvärden. Gränsvärdena var desamma som tidigare med undantag för landsbygdskommunerna. Där sänktes gränsen för andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk från 8,7 procent till 6,4 procent. Den nya indelningen innebar att 30 kommuner bytte grupp. Kommungrupper 1999 Antal Kriterier 1. Storstäder 3 2. Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner 42 Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara en storstad. Kommun med invånare samt mindre än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industri. Kommun med till invånare, med tätortsgrad över 70 procent samt mindre än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industri. Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatt inom industri och som ej är glesbygdskommun. Kommun med mer än 6,4 procent av nattbefolkningen sysselsatt inom jordoch skogssektorn och som ej är glesbygdskommun samt tätortsgrad mindre än 70 procent Kommun med mindre än fem invånare per km 2 och mindre än invånare. Övriga kommuner med till invånare. Övriga kommuner med mindre än invånare. 12

13 Kommungruppsindelningen 2005 Den stora förändringen i kommungruppsindelningen under perioden 1988 till 2005 skedde i samband med 2005 års revidering. Kommungrupperna Medelstora städer samt Landsbygdskommuner utgick från indelningen. Gruppen Pendlingskommuner tillkom och istället för två grupper med övriga kommuner bildades tre grupper med övriga kommuner baserat på folkmängd. Totalt blev det 102 övriga kommuner. När det gäller ordningen i grupperingen flyttades gruppen Glesbygdkommuner upp i hierarkin och hamnade på femte plats istället för på sjunde plats. Gränsvärdena för att klassificera glesbygdkommunerna ökades från fem till sju invånare per kvadratkilometer. I denna gruppering togs större hänsyn till regionförstoring och växande funktionella arbetsmarknader genom ökad användning av pendlingsbegreppet. Antalet kommuner utökades 2003 med en kommun, Knivsta, vilket gav dagens 290 kommuner. Kommungrupper 2005 Antal Kriterier 1. Storstäder 3 2. Förortskommuner Större städer 27 Kommuner med mer än invånare. Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner Glesbygdskommuner 39 Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Kommun med mindre än sju invånare per km 2 och mindre än invånare. 6. Varuproducerande kommuner 7. Övriga kommuner mer än invånare 8. Övriga kommuner mellan invånare 9. Övriga kommuner mindre än invånare Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har till invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare. 13

14 Vägen till 2011 års kommungruppsindelning Behovet av en revision Inför den nya revideringen av kommungruppsindelningen gav Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SCB i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning den nuvarande kommungruppsindelningen används, vilka brister som finns i grupperingen samt vilka önskemål som finns hos olika användare av indelningen. SCB:s kartläggning visade att indelningen är välkänd och har en bred användning bland myndigheter, universitetet och intresseorganisationer. Bland myndigheterna är SCB den myndighet som flitigast använder indelningen. Den används på flera sätt, bl.a. i SCB:s statistiska databaser, i några av de större statistikprodukterna: ULF - undersökningarna av levnadsförhållanden, befolkningsstatistiken, HUT - hushållens utgifter, HEK - hushållens ekonomi, kommunalskattestatistiken, räkenskapssammandraget för kommuner, barnstatistik, rapporten Välfärdsstatistik i urval och i SM för Regionala räkenskaper. Andra myndigheter som använder SKL:s indelning är Socialstyrelsen, Skolverket, Statens folkhälsoinstitut, SIKA m.fl. Indelningen är också känd på universitetet och används av forskare och studenter i urvalsförfarandet när representativa urval av kommuner för olika studier ska göras. SCB:s kartläggning har också visat att användarna värdesätter att indelningen är aktuell. De är därmed positiva till regelbundna uppdateringar, men de inte bör ske alltför ofta. Det viktiga vid revideringarna är att i god tid informera om vad som kommer att förändras. Det har framkommit flera önskemål om förändringar av den indelning som finns idag. I 2005 års indelning finns tre olika Övriga grupper, som enbart baseras på befolkningsstorlek. De omfattar totalt 102 kommuner. Den viktigaste synpunkten som har framkommit i kartläggningen är just att minska antalet övriga kommuner. Det fanns också önskemål 14

15 om att höja gränsen för gruppen Större städer från invånare till invånare. Uppläggning av revisionsarbetet En arbetsgrupp bildades på SKL bestående av de personer som hade ansvar för tidigare kommungruppsindelningar samt SCB:s experter både på metod och regionala indelningar. Arbetsgruppen kom fram till att ge SCB i uppdrag att: 1. sammanställa det dataunderlag som behövs för de nya beräkningarna 2. undersöka hur resultatet blir när den nu rådande modellen uppdateras med aktuella data 3. undersöka en alternativ modell för varu-/tjänsteproducerande kommuner 4. undersöka en alternativ modell för gruppen övriga kommuner som bygger på regionalt befolkningsunderlag (RB), tätortsgrad och invånardistans 5. undersöka en modell för turism- och besöksnäring Metodik Det finns avancerade statistiska metoder för att gruppera kommunerna i olika grupper, men vi har använt samma grupperingsmetodik för den nya indelningen, som för den befintliga, d.v.s. att kommunerna ska grupperas efter ett kriterium i taget. Det är alltså av avgörande betydelse i vilken ordning de olika kommunerna får sin grupptillhörighet. Många kommuner uppfyller kriterierna för flera av grupperna och skulle i princip kunna tillhöra mer än en grupp. Grupperna är därför hierarkiskt ordnade. Först kontrolleras om den aktuella kommunen uppfyller kriterierna i grupp 1, om den gör det får den ingå i den gruppen och läggs åt sidan och ingår inte i den vidare bearbetningen. Om kommunen inte uppfyller kriterierna i grupp 1 går man vidare och kontrollerar om kriterierna i grupp 2 uppfylls o.s.v. Som exempel kan nämnas att 37 kommuner uppfyller kriteriet för att tillhöra gruppen Glesbygdskommuner men endast 19 av dessa återstår när kriterierna högre upp i hierarkin genomlöpts. Ett ytterligare kriterium är att antalet kommuner i grupperna inte får vara mindre än tio, samma kriterium gällde för tidigare års grupperingar. Kommungruppen Storstäder som i tidigare indelningar endast bestått av tre kommuner är och kommer att vara ett undantag även i denna revision. En annan viktigt aspekt i revideringsarbetet, både denna gång och i de tidigare revideringarna, är att kommunerna skall grupperas så att skillnaderna för de olika variablerna inom grupperna är små, medan de mellan grupperna är stora. För att testa skillnaderna har vi använt oss av variansanalys, en statistisk metod som används för att undersöka skillnader i medelvärde mellan fler än två grupper. 15

16 Variabler Dataunderlaget kommer från SCB:s olika databaser, förutom uppgifterna om det regionala befolkningsunderlaget som kommer från SKL. Nedanstående variabler har använts i arbetet: 1. total befolkning avseende samt total befolkning i tätort avseende antal förvärvsarbetande: personer som är år och är folkbokförda i respektive kommun avseende antal förvärvsarbetande: personer som är år och är folkbokförda i annan kommun än den kommun de bor i. 5. antal förvärvarbetande: personer som är år och är folkbokförda i respektive kommun och är sysselsatta inom varuproduktion 6. uppgift om största utpendlingskommun avseende antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser avseende antal fritidshus avseende regionalt befolkningsunderlag, avseende 2008 Framskrivning av 2005 års indelning med data från 2008 SCB testade 2005 års indelning genom att uppdatera den med data avseende kommuner bytte då grupptillhörighet. Antalet övriga kommuner mindre än minskade från 31 år 2005 till 17 med data för år De flesta av dem, 12 stycken, hamnade i gruppen Pendlingskommuner. De största förändringarna i enskilda grupper visade sig vara att antalet kommuner i grupp 4 Pendlingskommuner ökade från 41 till 72 stycken och antalet kommuner i grupp 6 Varuproducerande kommuner minskade från 40 till 21 stycken. Den stora minskningen av gruppen varuproducerande kommuner beror på de förändringarna som har skett i näringsstrukturen. Tjänstesektorn har vuxit relativt mycket under de senaste åren och industrin köper allt mer av sin stödverksamhet från tjänstesektorn. Befolkningens attityder till pendling har också förändrats, vilket har gjort att det har blivit vanligare att pendla större avstånd än tidigare. Att det blir så stora förändringar i den befintliga indelningen när den uppdateras med data från 2008 samt att det fortfarande är 88 kommuner i grupperna Övriga kommuner visar att det inte går att nöja sig med en uppdatering av dataunderlaget. En större förändring i den gällande indelningen är alltså nödvändig. 16

17 Kommungruppering data Storstäder 2. Förortskommuner 3. Större städer 4. Pendlingskommuner 5. Glesbygdkommuner 6. Varuproducerande kommuner 7. Övr. kommuner med mer än inv. 8. Övr. kommuner, inv. 9. Övr. kommuner med mindre än inv. Totalt Tabell 1. Jämförelse mellan 2005 års indelning och samma indelning med nya data. Nuvarande kommungruppering data Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner 7. Övriga kommuner med mer än inv. 8. Övriga kommuner, inv. 9. Övriga kommuner mindre än inv Totalt Källa: SCB Nya variabler samt nya gränsvärden för de gamla kriterierna Här redovisas de förändringar för de olika kriterierna i den gällande indelningen, som föreslogs av SCB tillsammans med SKL:s interna expertgrupp. I förslaget fanns också tre nya variabler som skulle undersökas i samband med revideringsarbetet, bl.a. för att minska antal övriga kommuner. Gränsvärdena för de olika variablerna är beräknade utifrån följande villkor: - antalet kommuner som uppfyller respektive variabelkriterium skall ligga mellan 10:e och 30:e percentilerna - de nya gränsvärdena ska inte skilja sig väsentligt från gamla gränsvärden i de fall samma variabel används - kommuner som ingår i respektive kommungrupp skall ha ett värde på huvudvariabeln som överstiger den övre kvartilen Nya variabler Ett antal nya variabler har undersökts för detta arbete. Tre av dem; regionalt befolkningsunderlag; antal övernattningar på hotell, vandrarhem 17

18 och campingplatser per invånare samt antal fritidshus per invånare, kom att användas för revideringen av 2005 års indelning, några som exempelvis invånardistans 1 lades åt sidan. 1. Regionalt befolkningsunderlag Med regionalt befolkningsunderlag avses antal boende i en cirkel med centralorten som mittpunkt och en radie på 112,5 km. Begreppet användes i rapporten Färre kommuner, Om små kommuners problem och utmaningar som togs fram av SKL och Finansdepartementet på uppdrag av Ansvarskommittén. Begreppet användes för att klassa små kommuner i ett antal grupper. Anledningen till att man valde denna variabel för gruppering är att ett avstånd på mil av många uppfattas som ett maximalt pendlingsavstånd för dagliga arbetsresor. Befolkningsunderlaget ger således en indikation på arbetskraftstillgång inom ett rimligt pendlingsavstånd. Gränsvärdet för huruvida en kommun ska föras till täteller glesbefolkad region sattes till personer. Figur 1. Fördelningen för kommuner avseende regionalt befolkningsunderlag. Referenslinjen visar gränsvärdet för regionalt befolkningsunderlag, personer. 1 Utgörs av medelvärdet av avståndet från varje person till varje annan person, alternativ medelvärde av alla personers avstånd till medelpunkten i kommunen. 18

19 Fördelningen i figuren ovan visar att det finns en stor spridning mellan kommunerna när det gäller regionalt befolkningsunderlag. Tjugofem procent av dem, d.v.s. 72 kommuner, har mindre än invånare inom en cirkel med centralorten som mittpunkt och en radie på 112,5 km. 2. Antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser per invånare Ett stort problem med 2005 års kommungruppsindelning är det stora antalet övriga kommuner. En del av lösningen på det problemet visade sig turism- och besöksnäringens ökade betydelse vara. I många kommuner betraktas numer denna näring, som en viktig inkomstkälla och därför beslöts att införa en ny grupp med turism- och besöksnäringskommuner. Enligt OECD 2 omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften som inte rör utövandet av ett avlönat arbete på den besökta orten. Denna definition används också av Tillväxtverket, som har ansvar över statistiken för turism i Sverige. Gränsen för att definieras som turism- och besöksnäringskommun satts till mer än 21 gästnätter på hotell, vandrarhem och camping per invånare. Figur 2. Spridningen mellan kommunerna när det gäller antal gästnätter på hotell, vandrarhem och camping per invånare. Referenslinjen visar gränsvärden för antal fritidshus per invånare. 2 The OECD Glossary of Statistical Terms (http://stats.oecd.org/glossary/about.asp) 19

20 Gränsvärdet 21 valdes utifrån spridningen i antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser per invånare mellan kommunerna. Diagrammen visar att cirka 94 procent av kommunerna, motsvarande 272 kommuner, har färre än 21 övernattningar per invånare eller omvänt, det är endast 18 kommuner som har fler än 21 övernattningar per invånare. 3. Antal fritidshus per invånare En annan variabel som används för att definiera en kommun som turismoch besöksnäringskommun är antalet fritidshus per kommuninvånare. För detta kriterium sattes gränsen till mer än 0,20 fritidshus per invånare (räknat som taxeringsenheter med typkod 221). Figur 3. Spridningen mellan kommunerna när det gäller antal fritidshus per invånare, referenslinjen visar gränsvärdet, 0,20, för antal fritidshus per invånare. 93 procent av kommunerna, motsvarande 269 kommuner, har mindre än 0,20 fritidshus per invånare. Nya gränsvärden för variabler i den gällande indelningen 1. Varuproduktion Tjänstesektorn har vuxit relativt mycket i Sverige under de senaste åren. Industrin överlämnar allt mer av sin stödverksamhet till tjänstesektorn, som städning, marknadsföring, finansförvaltning m.m. För att kompensera för detta har gränsen för att en kommun ska klassas som varuproducerande, sänkts från 40 procent till 34 procent sysselsatta inom varuproduktionen (tillverkning och utvinning, energi och miljö, byggverksamhet) enligt SNI Uppgifterna i 2005 års indelning är enligt SNI

21 2. Tätortsgrad En tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Täthetsgraden definieras som andel personer av kommunens invånare som bor i någon av kommunens tätorter. Bergs kommun har landets lägsta tätortsgrad med 29,6 procent. I den revidering av 2005 års indelning, som gjordes med uppgifter från 2008, har en tätortsgrad mindre än 70 procent använts för att klassa kommunerna i glesbygdskommuner. Detta kriterium fanns inte i den 2005 års indelning. 3. Befolkningstäthet Befolkningstäthet är ett mått på hur tätbefolkat ett geografiskt område är. Den vanliga enheten är invånare per kvadratkilometer. I början av 2005 hade Sverige omkring 20 invånare per kvadratkilometer vilket kan jämföras med jordens genomsnittliga befolkningstäthet som var omkring 48 invånare per kvadratkilometer vid samma tidpunkt. I de tidigare indelningarna var gränsen för att klassa en kommun som glesbyggd sju invånare per kvadratkilometer. Med de nya siffrorna och gränsen sju invånare per kvadratkilometer hamnade Kinda kommun i gruppen glesbygdskommuner, vilket expertgruppen ansåg olämpligt. I slutförslaget höjdes därför gränsen från sju till åtta invånare per kvadratkilometer. SCB prövade i ett av sina förslag att inte använda sig av kriteriet befolkningstäthet, vilket ledde till att ett flertal kommuner i södra Sverige hamnade i gruppen Glesbygdskommuner, på grund av detta bedömdes kriteriet befolkningstäthet som nödvändigt. 21

22 De nya kommungrupperna 2011 Det slutliga förlaget till ny kommungruppsindelning innehåller tio kommungrupper i stället för som tidigare nio. Gruppen Förortskommuner till större städer samt Turism- och besöksnäringskommuner har tillkommit. De tre grupperna med övriga kommuner som i 2005 års indelning omfattas av 102 kommuner har tagits bort och istället har två nya kommungrupper tillkommit, Kommuner i tätbefolkad region och Kommuner i glesbefolkad region. Fördelen med kriteriet för tätbefolkad region är att det, förutom befolkningsstorlek, även tar hänsyn till kommunens arbetskraftstillgång inom rimligt pendlingsavstånd, d.v.s mil. Att minska antalet kommuner i grupperna Övriga kommuner var en viktig del i revideringsarbetet. I och med att en ny kommungrupp Turism- och besöksnäringskommuner skapades, samt att man ändrat kriterierna för grupperna Övriga kommuner och ersatt dem med två nya kommungrupper finns det inga kommuner som klassas som övriga kommuner i den kommande indelningen. SCB tar fram inkvarteringsstatistik på uppdrag av Tillväxtverket. Statiken visar att antalet övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem mellan 2000 och 2009 ökade från knappt 26 miljoner till 32 miljoner. De utländska turisterna har ökat med tre procent mellan 2008 och 2009 Antalet övernattningar på hotell m.m. var närmare 12,9 miljoner I takt med att turismen i Sverige ökar, ökar även sysselsättningen inom turism- och besöksnäringen. Mellan åren 2000 och 2008 ökade antalet sysselsatta med drygt 20 procent. Detta kan jämföras med att den totala sysselsättningen i Sverige ökade med cirka sex procent under samma period. Under tredje kvartalet var värdet av utländsk turism i Sverige för första gången högre än värdet av svensk turism utomlands 3. Därför an- 3 Källa: SCB, Statistiska centralbyråns kundtidning nummer 2,

23 sågs det viktigt att undersöka, om vi kunde klassa ett antal kommuner som turism- och besöksnäringskommuner. Det fanns även önskemål om att höja gränsvärdet för folkmängd i gruppen Större städer från till invånare. En sådan ändring prövades men eftersom Sveriges mediankommun har en befolkning på cirka invånare samtidigt som kommuner som Luleå med en befolkning med inte kom med i gruppen gjorde vi bedömningen att behålla gränsen invånare. Tabell 2. Redovisning av SKL:s kommungruppsindelning 2011, indelningen från år 2005 och indelningen från 2005 med värden från 2008, samt antal kommuner i respektive kommungrupp. Kommungruppsindelning 2011 Antal Kommungruppsindelning 2005 Indelning 2005, värden från Storstäder 3 1. Storstäder 3 Storstäder 3 2. Förortskommuner till storstäder Förortskommuner 38 Förortskommuner till storstäder 3. Större städer Större städer 27 Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Pendlingskommuner 41 Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner 7. Varuproducerande kommuner 8. Glesbygdskommuner 9. Kommuner i tätbefolkad region 10. Kommuner i glesbefolkad region *6. Varuproducerande kommuner 40 Varuproducerande kommuner Antal Antal 20 *5. Glesbygdskommuner 39 Glesbygdskommuner * Observera att dessa två grupper inte står i hierarkisk ordning. Källa: SCB och SKL Kommungruppsindelningen Övriga Övriga Övriga Övriga Övriga Övriga Slutförslagets tio kommungrupper med definitioner och ingående kommuner redovisas i detta avsnitt. 1. Storstäder Gruppen Storstäder innehåller kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. Tre kommuner ingår i gruppen. Kriterierna och definitionen, liksom antalet kommuner är detsamma som för 2005 års indelning

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp. Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking

Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp. Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Storstäder Stockholm 0,41 1,37 0,27 0,20 2,25 195 239 44 Göteborg 0,23 1,36 0,31 0,23 2,12 246 198-48 Malmö 0,23 1,38 0,23 0,19 2,03 269 210-59 Kommunal grundskoleindex per kommungrupp Föräldraalliansen

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525

Läs mer

2012 antal bemannade. Förändring

2012 antal bemannade. Förändring Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län. Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja

Läs mer

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt. 0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Förändring i kommunal fastighetsavgift

Förändring i kommunal fastighetsavgift 2016-04-29 1 2008-2016 ift 2008 2016 Värden i kronor Kod Namn inv 1/11 2007 Basvärde 2008 1314,52*inv 1/11 2007 2008 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 Intäkt av 2011 114 Upplands Väsby 38 027 49 987 184

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Ranking avgift Medelavgift Ranking

Ranking avgift Medelavgift Ranking Placering Kommun Poäng Ranking avgift Medelavgift Ranking resurser Resurser Kronor per inv. 7-15 år 1 Hällefors 12 10 240 kr 2 6 070 kr 2 Pajala 26 5 175 kr 21 3 711 kr 3 Mora 30 27 340 kr 3 4 928 kr 4

Läs mer

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vallentuna 14 14 12 10 9 8 8 7 6 6 5 4 Österåker 4 4 4 4 4 3 2 1 0 0 0 0 Värmdö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Järfälla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ekerö 4 4

Läs mer

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18 Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Kommun SEK Kommun Antal/ invånare 1 Lysekil 2 647 405 1 Åre 7,78 2 Strömstad 1 800 898 2 Strömstad 6,97 3 Olofström 1 737 392 3 Sigtuna

Läs mer

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun Härärföretagensombetalarhögstsnittlönidinkommun 10 i topplistan Härärkommunernadärföretagenbetalarhögstsnittlön. Källa:affärs ochinformationsföretagetcreditsafe KOMMUN FÖRETAG SNITTLÖNTkr ANSTÄLLDA Malmö

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4 Stockholms län Botkyrka 4 926 7 800 2 703 3 630 4 520 0 747 0 44 577 0 0 0 176 0 0 25 123 525 Danderyd 5 836 6 784 2 139 7 226 1 261 0 0 0 44 577 0 0 0 176 0 0 24 043-555 Ekerö 6 353 9 198 2 577 3 857

Läs mer

Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra.

Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. 2008 05 29 Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. I spalt nr 2 redovisas hur stor del av kommunerna

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område Ale Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD INGET ANBUD Alingsås Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar Totalt Riket

Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar Totalt Riket Riket 9 851 017 103 662 114 870 90 907 23 963 134 240.. 134 240 55 830.. 55 830 78 410.. 78 410 1 289 01 Stockholm 2 231 439 33 395 29 381 15 830 13 551 76 678. 41 480 35 198 57 063. 38 783 18 280 19 615.

Läs mer

Rapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen

Rapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Bilaga 2 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Rapportrubriker 0 Hur tycker att läget

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster

Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Hur viktigt tycker du det är att sälja kommunala bolag för att skapa goda förutsättningar för företagande

Läs mer

Tabell F.12. Besök på bibliotek samt antal aktiva låntagare efter kommun. Antal 2

Tabell F.12. Besök på bibliotek samt antal aktiva låntagare efter kommun. Antal 2 Stockholms län 14 127 535 5 416 782 8 710 753-3% Botkyrka 450 543 Inget huvudbibliote 450 543-9% Danderyd 245 903 107 907 137 996-2% Ekerö 134 134 109 684 24 450 16% Haninge 448 714 263 374 185 340 3%

Läs mer

Prestationsmål 2 Utredning /behandling Nej. Prestationsmål 3 SIP SoL

Prestationsmål 2 Utredning /behandling Nej. Prestationsmål 3 SIP SoL Kommuner Stockholms läns Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands

Läs mer

Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun uppdelat per län

Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun uppdelat per län Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun 2016 - uppdelat per län AB Stockholm Sundbyberg 79 303 173 75 55 108 Solna 81 305 46 233 26 80 Vaxholm 103 345 76 254 15 107 Nacka 107 353 113 239 1 116

Läs mer

, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6)

, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6) 2016-12-22, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6) Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa Skolverket

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Einwohnerzahlen im Land, Kommunen und Gemeinden per 31. Dezember 2015 Riket 9'851'017 22'362 26'589 22'525 4'064 31'971.. 31'971 14'303.. 14'303 17'668.. 17'668 630 01 Stockholm 2'231'439 7'283 6'825 4'003

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER (13)

ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER (13) ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER 2016 2016-02-25 1(13) BLEKINGE LÄN Karlshamn 23 16 7 5 2 Karlskrona 78 3 75 8 1 8 8 8 8 9 8 9 2 6 Olofström 0 0

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp 73 795 015 632 895 79 648 128 SORSELE VÄSTERBOTTEN 5 316 49 0 BJURHOLM VÄSTERBOTTEN 6 670 57 15 307 STORFORS 7 548 156 2 709 VINDELN VÄSTERBOTTEN 8 420 58 334

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2016 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september Totalt

Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2016 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september Totalt Riket 9 954 420 48 089 30 580 21 204 9 376 50 401.. 50 401 13 011.. 13 011 37 390.. 37 390 1 323 01 Stockholm 2 260 795 12 317 7 624 3 629 3 995 25 620. 12 985 12 635 17 596. 13 050 4 546 8 024. -65 8

Läs mer

Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37%

Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37% Kommunkod Kommun Klassning Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37% 0187 Vaxholm Storstadsområden

Läs mer

Ranking vindligan 2012

Ranking vindligan 2012 Ranking vindligan 2012 Rankingen baseras på en detaljerad kartläggning av hur mycket det blåser i olika delar i Sverige som genomförts av forskare vid Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten.

Läs mer

Bästa musikskolekommun Uppdelat per län

Bästa musikskolekommun Uppdelat per län Bästa musikskolekommun 2013 - Uppdelat per län AB Stockholm Solna 66 278 20 229 29 55 Nacka 82 306 46 247 13 99 Salem 110 362 85 257 20 87 Norrtälje 120 378 109 129 140 162 Vaxholm 131 390 118 263 9 114

Läs mer

Bilaga 4a Resursanvändning

Bilaga 4a Resursanvändning Bilaga 4a Resursanvändning Variabler: : Undervisningskostnaden per elev i relation till totalkostnaden per elev. : Den övriga kostnaden per elev i relation till en per elev. : Antal elever per lärarheltidstjänst

Läs mer