SOLENERGI & ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER I KOMMUNERNA

Transkript

1 SOLENERGI & ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER I KOMMUNERNA En nulägesanalys av kommuners arbete inom Smart Energi, Västra Götalandsregionen Miljöbyrån Ecoplan AB Fredrik Dahlström, Lotta Göthe, Ulf Kamne och Andrea Franzén På uppdrag av Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen MILJÖBYRÅN ECOPLAN AB

2 Sammanfattning Projekt Smart Energi påbörjades Två år senare skrevs överenskommelser med kommuner om solenergi och om energieffektiva byggnader. För solenergiområdet fanns ett flerårigt samarbete arbete att utgå från i Soluppgång i Väst där det redan fanns överenskommelser med kommunerna, till skillnad från området med energieffektiva byggnader där sådana åtaganden saknades. Ecoplan har på Västra Götalands miljösekretariats uppdrag intervjuat kommuner hösten 2010 för att få fram en nulägesbeskrivning av hur de ligger till med sitt arbete idag. Underlaget är inte tänkt som en utvärdering av om kommunerna följer överenskommelserna, utan mer som ett underlag för det fortsatta arbetet. 19 kommuner har undertecknat överenskommelse om solenergi varav 4 även ingått överenskommelse om energieffektivt byggande. Ytterligare 6 kommuner har tecknat överenskommelse om energieffektivt byggande, alltså sammanlagt 10 kommuner. 11 av 19 kommuner når målet om 50 kvm installerad solenergi. 16 av 19 kommuner har, eller har delvis, styrdokument för solenergi. Minst 6 av 10 kommuner är aktiva inom energieffektivt byggande. Förankringen inom kommunen har i många fall varit intensiv inför själva undertecknandet av överenskommelse för att därefter bli mer otydlig. Samverkan mellan kommunerna har förekommit till viss del. Sambandet mellan kommunernas aktiviteter och Smart Energi är svagt men de intervjuade tjänstemännen i kommunerna upplever att Smart Energi har bidragit till att stärka kommunernas arbete. I intervjuerna har kommunerna nämnt framförallt behov av kunskapsstöd, gärna i redan fungerande sammanhang och projekt där de ingår utöver Smart Energi sid 2

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND SMART ENERGI OCH ÖVERENSKOMMELSER ANDRA NÄRLIGGANDE PROJEKT Soluppgång i Väst (SIV) Klimatkommunerna Uthållig kommun Passivhuscentrum UPPDRAGET METOD DJUPINTERVJUER KORTINTERVJUER RESULTAT HUR STYRS ENERGIFRÅGORNA GENERELLT INOM KOMMUNERNA? BESLUTSPROCESS FÖR ÖVERENSKOMMELSERNA Hur gick beslut och förankring till? Motiv för att skriva på Slutsatser om beslut och förankring ÖVERENSKOMMELSENS ROLL NULÄGET FÖR SOLENERGI Överenskommelsen Kommunernas arbete Styrning/processen Samverkan Måluppfyllnad Slutsatser Solenergi NULÄGET ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER Överenskommelsen Kommunernas arbete Process och styrning Samverkan Måluppfyllnad nuläge Slutsatser om nuläget Energieffektivt byggande ÖNSKEMÅL OM FORTSÄTTNING ECOPLANS SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER BILAGA 1 DJUPINTERVJUFRÅGORNA BILAGA 2 KORTINTERVJUFRÅGORNA sid 3

4 1 Bakgrund 1.1 Smart Energi och överenskommelser Projektet Smart Energi inleddes hösten 2007 med syftet att ta fram en brett förankrad klimatstrategi för Västra Götaland. Regionfullmäktige antog klimatstrategin i september Den handlar om hur alla aktörer i samhället gemensamt kan snabba på utfasningen av de fossila bränslena och att samtidigt skapa fler jobb. Ett sätt att konkretisera denna strategi har varit att i samarbete med kommuner i Västra Götaland teckna överenskommelser med mål inom specifika ämnesområden. Två av överenskommelserna handlar om sol och energieffektivt byggande: Ökad satsning på solenergi i Västra Götaland och Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland. I överenskommelserna åtar sig kommunerna att verka för solenergiinstallationer respektive energieffektivisering främst inom det kommunala fastighetsbeståndet. Tabell 1 Kommuner som skrivit på överenskommelser inom Smart Energi för området Solenergi respektive Energieffektiva byggnader. Deltagande kommuner inom området solenergi Deltagande kommuner inom området energieffektiva byggnader Bollebygd Alingsås Borås Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Herrljunga Lerum Lidköping Lysekil Mariestad Orust Partille Svenljunga Trollhättan Uddevalla Ulricehamn Vårgårda (har senare hoppat av) Vänersborg Bollebygd Falköping Herrljunga Härryda Kungälv Lerum Mark Svenljunga Tranemo sid 4

5 1.2 Andra närliggande projekt Kommunerna som skrivit på överenskommelserna har även nämnt andra projekt och nätverk som de arbetar inom, med samma frågeställningar. Nedan beskrivs dessa kort Soluppgång i Väst (SIV) SIV är ett nätverk med syfte att underlätta för privatpersoner, företag och kommuner att investera i och installera solenergi. Målet är att Soluppgång i Väst ska bidra positivt till antalet solinstallationer i Västra Götaland. Detta görs genom att stötta de deltagande kommunernas satsningar på solenergi och koordinera dessa med den västsvenska solenergibranschens aktiviteter. Västra Götalandsregionen äger projektet och Hållbar utveckling Väst är projektledare. Soluppgång i Väst genomförs i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, branschföreningen Svensk Solenergi, SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut, Chalmers samt 24 västsvenska kommuner Klimatkommunerna Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokal klimatarbete startade nätverket Klimatkommunerna och finansierades fram till 2009 av Naturvårdsverket. I slutet av 2008 bildades en förening med en politisk styrelse och medlemmarna finansierar nu verksamheten genom medlemsavgifter. Det övergripande syftet är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Föreningen ska stödja kommuner som vill arbeta med klimatfrågan samt vara en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet Uthållig kommun Energimyndighetens program Uthållig kommun är ett samarbete mellan Energimyndigheten och mer än en femtedel av landets kommuner. Programmet avser komplettera och underlätta andra pågående aktiviteter och processer inom energi- och klimatområdet. Energimyndigheten bidrar med kunskap, information och nätverk som underlättar och effektiviserar kommunens arbete. Fokus ligger på att effektivisera energianvändningen och på så vis bidra till ett bättre klimat Passivhuscentrum Passivhuscentrum är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Alingsås, som är en ledande kommun inom energieffektivt byggande. Centrumet skall vara en resurs med kunskap och kontakter för passivhusmarknadens aktörer; politiker, stadsplanerare, byggherrar, entreprenörer, konsulter. Passivhuscentrum arbetar med exempelvis utställningar, informationsspridning, seminarier, konferenser, utbildning, studiebesök och rådgivning sid 5

6 Målet med Passivhuscentrum är att Alingsås skall vara den samlade och pådrivande kraften för hållbart byggande genom passivhusteknik i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. 2 Uppdraget Västra Götalandsregionen vill skaffa kunskap om läget i de kommuner som undertecknat överenskommelser med Västra Götalandsregionen för Energieffektivt byggande respektive Solenergi. Ecoplans uppdrag har varit att göra en nulägesbeskrivning av var kommunerna står när det gäller satsningar på solenergi och energieffektivt byggande. Ecoplan skall både beskriva vilka konkreta projekt som genomförts och hur själva arbetsprocessen gått till. Dessutom ska goda exempel från de deltagande kommunerna inom respektive område hittas och beskrivas, som sedan kan inspirera och vägleda andra kommuner. Detta ska utgöra underlag för Västra Götalandsregionen i det fortsatta arbetet med att bistå kommunerna i att nå målen, skapa ökad samverkan och till att aktivera nya kommuner i arbetet. Underlaget skall inte användas som en utvärdering av kommunernas arbete för att avgöra om de gjort "vad de lovat". När det gäller solenergiområdet undertecknades överenskommelserna ensidigt av kommunerna. Överenskommelserna om energieffektiva byggnader är däremot ömsesidigt undertecknad av kommun och Västra Götalandsregionen. I nulägesanalysen ingår inte regionens eventuella åtagande i det egna fastighetsbeståndet. 3 Metod Arbetet har genomförts i tre delar med avstämning med Västra Götalandsregionens miljösekretariat mellan varje del: 1) Djupintervjuer av tre personer från tre olika kommuner som skrivit på överenskommelserna. 2) Kortintervjuer med samtliga kommuner som skrivit på överenskommelserna. 3) Denna rapport Dokumentation i rapport med nulägesbeskrivning, analys och slutsatser samt goda exempel. 3.1 Djupintervjuer Det genomfördes tre djupintervjuer med företrädare för kommuner som skrivit på en överenskommelse och där VGR upplevde att de varit aktiva inom området. De intervjuade var tjänstemän som arbetade som någon form av samordnare inom miljö eller energi. Dels gav djupintervjuerna underlag till kortintervjuerna, men gav även en fördjupad bild för arbetet generellt sid 6

7 Dessa intervjuer gav en bild av hur arbetsprocesserna med överenskommelserna har sett ut, vilken typ av aktiviteter som genomförts, hinder och möjligheter. Dessutom gav det och en god beskrivning av hur frågorna styrs i kommunen ur tjänstemännens perspektiv, var besluten tas, vilka bolag som är involverade, viktiga styrdokument och ambitionsnivån i dessa. Djupintervjuerna gav också en beskrivning av problem och möjligheter, vilka resultat som kan förväntas och vilka frågor som kan vara relevanta att ställa till samtliga kommuner. Utifrån detta sammanställdes en kortintervjumall för Del 2 samt beslut om vilka funktioner som skulle intervjuas i resterande kommuner. Detta förankrades med beställaren. Se bilaga 1 för frågemall, som var en utgångspunkt för intervjuerna. 3.2 Kortintervjuer Kortintervjuer genomfördes med tjänstemän från samtliga kommuner som skrivit på överenskommelserna. I huvudsak var de som intervjuades miljöstrateger eller miljösamordnare, ibland även med funktionen klimat- och energirådgivare. En rad frågor ställdes om arbetet och processen samt vilka styrdokument som var relevanta. Detta var kopplat till de mål som finns i överenskommelserna. I kortintervjuerna kartlades även: De solenergiprojekt som finns i kommunerna (som kan ha koppling till den överenskommelse som gjorts) Vilka energieffektiva byggnader som finns i kommunerna Kommunens kunskaper om energianvändningen i kommunens fastighetsbestånd Sammanställning av goda exempel från de olika kommunerna: a. vällyckade solenergianläggningar/energieffektiva byggnader b. tillvägagångssätt/processer i kommunerna som har medfört utveckling inom solenergi och/eller energieffektivt byggande. Identifiering av kommande projekt i kommunerna där energieffektiva byggnader/ solenergi kan användas. Insamlingen av svaren gjordes via telefonintervjuer som förbereddes via mail. Flera av intervjuerna hölls i omgångar där de intervjuade gavs tillfälle att söka upp svar mellan samtalen. Alla utom en kommun som hoppat av överenskommelsen om solenergi har intervjuats under hösten 2010, dvs 18 kommuner. Av de kommuner som undertecknat överenskommelsen om energieffektivt byggande har endast 5 av 10 kunnat svara fullt ut på frågorna och en kommun har inte svarat alls. Se bilaga 2 för frågemall sid 7

8 4 Resultat 4.1 Hur styrs energifrågorna generellt inom kommunerna? Kommunerna anger främst energiplaner, övergripande visioner samt miljö- och energimål som den viktigaste styrningen av energifrågorna i kommunerna. Många kommuner jobbar just nu med sina energiplaner då det har funnits bidrag för att göra detta, samtidigt som det finns ett lagkrav 1 att en sådan skall finnas. Många anger att det framförallt är energiplanerna som är styrande. Det är bara i två fall ägardirektiv anges som något som styr energifrågorna i kommunen. Detta finns med som ett verktyg i överenskommelserna, men används alltså mycket begränsat. Andra varianter på styrning som angetts i intervjuerna är att energifrågorna finns med i översiktsplanen, att de finns med i kommunens miljöledningssystem så de tas upp vid varje ledningsmöte samt genom att man sökt pengar för energieffektivisering som sedan styr hur man arbetar med energifrågorna. Diagram 1 Svaren på frågan På vilket sätt styrs energifrågorna främst i kommunen?. Många har angett flera av alternativen. 1 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering sid 8

9 4.2 Beslutsprocess för överenskommelserna Hur gick beslut och förankring till? I de allra flesta fall togs beslutet av kommunstyrelsen eller i fem fall genom en enskild politiker, oftast kommunstyrelsens ordförande. Denne tog beslutet direkt eftersom det var så självklart att det var i linje med kommunens tankar och arbete att de ansåg att det inte behövdes behandlas djupare. I sex kommuner har beslutet fattats av tjänstemannaorganisationen. Det är naturligtvis omöjligt att säga något om den interna förankringsprocessen inför själva beslutet i en enskild kommun utifrån dessa siffror. Men den sammantagna bilden efter intervjuerna är att det funnits en dialog mellan tjänstemän och politiker och även mellan olika tjänstemän respektive olika politiker. Från intervjuerna framkom också att processen gick väldigt snabbt ibland. Det var också vanligt med beskrivningen av en process som var väldigt fokuserad på att få till en påskrift, men förvirring efteråt kring vem som hade ansvar för genomförandet och uppföljningen främst inom kommunen, men även vilken roll VGR skulle ha. En kommun beskrev i djupintervjun att diskussionerna som föregick själva utformandet av överenskommelsen var givande och en bra process men att det efter överenskommelsen inte hänt någonting genom densamma. En annan återkommande reaktion vid intervjutillfällena var om Smart Energi projektet hade påbörjats eller inte och hur projektet skall fungera. Diagram 2 Svaren på frågan Hur gick beslut och förankring till?. Några har svarat flera alternativ sid 9

10 4.2.2 Motiv för att skriva på Många angav att det var självklart att skriva på denna överenskommelse för att det var i linje med vad de jobbar med inom energifrågan och att detta var ett led i det fortsatta arbetet. De var även ett antal som sa att det var bra att överenskommelsen lyfte energifrågan igen och att det hjälpte dem att komma igång med, eller upprätthålla arbetet. Diagram 3 Fördelningen av svaren på frågan Varför skrev kommunen under Smart Energi-avtalet?. (Några har angett fler alternativ). Både tjänstemän och politiker anges som pådrivande i processen för själva påskriften. Svaren har givits av tjänstemän och de flesta angav att det varit lätt att få igenom att de skulle skriva under för att politikerna var införstådda med vad det var som skulle bli underskrivet sid 10

11 Diagram 4 Svaren på frågan Vem drev på att ni skulle gå med i överenskommelsen? Slutsatser om beslut och förankring Fastän processen gick snabbt inför beslutet, har intervjuerna sammantaget målat upp en ganska positiv bild av att denna typ av överenskommelse kom till stånd och att det var bra att det gjordes på både politisk nivå och tjänstemannanivå samtidigt. Däremot verkar det generellt ha varit en svårare resa internt i kommunerna efteråt, med hur målen skall verkställas och följas upp. I överenskommelserna är samverkan mellan kommuner en återkommande del, men det saknas tydlighet i hur samverkan över kommungränserna skall gå till och om Smart Energi skall ha någon roll i det. Det är helt enkelt otydligt hur kommunerna egentligen ska få till samarbete och hur samverkansmålen ska uppnås. 4.3 Överenskommelsens roll Samtliga kommuner tillfrågades om hur överenskommelsen har påverkat arbetet med energi- och miljöfrågorna. Allt sammantaget anser de flesta kommuner att överenskommelserna stärkt arbetet och ingen att det motverkat kommunens arbete med energi- och miljöfrågorna sid 11

12 Stärkt arbetet Motverkat arbetet Ingen roll Vet inte Annat Diagram 5 Svaren på frågan Hur har Smart Energi överenskommelsen påverkat arbetet med energifrågorna i kommunen?. I djupintervjuerna var det ingen av kommunerna som ansåg att överenskommelsen varit avgörande för deras arbete med dessa frågor utan främst hakar i det de redan jobbar med och därför kändes det viktigt att skriva på. De beskrev att det inte hade startat upp några nya processer, men en kommun framhöll en känsla av kraftsamling i kommunerna när man ser att andra är med. Däremot tyckte personerna som djupintervjuades att de fått stöd från VGR genom att VGR både tog kontakt med politikerna och med tjänstemännen och därigenom gjorde det lättare för tjänstemännen att lyfta fram dessa frågor. På frågan om kommunerna ansåg sig behöva stöd för att uppnå målen i överenskommelserna i tid var det ingen som svarade ja. Flera av kommunerna, både i djupoch kortintervjuer lyfte fram att de tycker sig fått bra praktiskt stöd av VGR genom olika projekt som finansieras av VGR, till exempel Soluppgång i Väst och Passivhuscentrum. Men inte i arbetet kring själva verkställandet av överenskommelsen, vilket stämmer bra med den bild av processen hittills som Miljösekretariatet gett. Andra lyfte fram att de arbetade inom andra initiativ, som Klimatkommunerna och Uthållig kommun och tyckte sig få tillräckligt stöd i arbetet där. Några uttryckte frustration över att det fanns så många parallella projekt och initiativ sid 12

13 4.4 Nuläget för Solenergi Överenskommelsen Överenskommelsen skrevs under av kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun. I denna finns ett åtagande om aktiviteter fram till Själva påskriften ägde rum strax före En manifestation för klimatet som hölls på Forum Västra Götaland 29 oktober I praktiken har dock alla utom tre (Gullspång, Orust och Partille) av de kommuner som skrev på sedan tidigare varit aktiva i nätverket Soluppgång i Väst (SIV). För att vara med i SIV skrivs en överenskommelse på som bitvis är samma innehåll som den inom Smart Energi. VGR är projektägare till SIV, så överenskommelsen kan ses som en fortsättning av VGRs arbete med att främja solenergi. De kommuner som deltar i överenskommelsen har lovat att bidra till att utveckla marknaden för solenergi genom att aktivt verka för en ökad andel solenergi i den egna organisationen samt utveckla och använda de tillgängliga verktyg som finns i den egna verksamheten för att stimulera användandet av solenergi i samhället. Följande mål finns formulerade i överenskommelsen: Detta ska göras genom att deltagarna: 1. Installerar minst 50 kvm solenergianläggning (solel eller solvärme) innan utgången av 2010 (eller för deltagarkommuner i Soluppgång i Väst: i enlighet med avsiktsförklaring). 2. I samverkan med andra kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen utarbeta riktlinjer för hur alternativet solenergi, där det är lämpligt, skall uppmärksammas/beaktas/förordas vid exempelvis nybyggnationer, reparationer, ombyggnation av tak eller byte av värmesystem i det egna fastighetsbeståndet (och i fastighetsbolagets). 3. I samverkan med andra kommuner i Västra Götaland utarbeta riktlinjer för hur planeringsverktygen kan användas för att främja alternativet solenergi, där det är lämpligt, vid exempelvis uppförande av nya byggnader inom kommunens gränser. Överenskommelsen finns i sin helhet som bilaga Kommunernas arbete Flera av kommunerna har installerat solvärme och solenergianläggningar. De har generellt en ganska positiv erfarenhet. Det rör sig om en begränsad effekt, en väldigt liten del av den totala energianvändningen i kommunen kommer från solanläggningarna. Flera kommuner angav, främst då det gällde solenergianläggning på kommunhuset, att det viktiga var att visa och poängtera att detta var viktiga frågor för kommunen och att de jobbade för att ändra energisystem, även om tillförseln av solenergi var liten sid 13

14 De flesta kommuner som har solenergianläggningar har främst satsat på solvärme, många gånger för att de anger att det dels är lite mer ekonomiskt försvarbart än solel och att det blir ett aktuellt alternativ när man byter värmesystem. Tabell 2 Sammanställning över de deltagande kommunernas arbete med solenergi. i.u = ingen uppgift. Vårgårda har hoppat av överenskommelsen och finns därför inte redovisade. Kommun Solvärme Solceller Antal anläggningar Installerades Andel av uppvärmning Andel av elkonsumtion Framtida solvärme Framtida solel Bollebygd kvm 0 Borås ,15% 0 vet ej vet ej Falköping /2008 > 1% 0 ej klart ej klart Färgelanda i.u 1991/2009/2010 i.u 0 vet ej vet ej Grästorp ej klart ej klart Gullspång i.u i.u i.u i.u i.u i.u i.u i.u 3% av all fastighetsenergi Herrljunga ska komma från solenergi Lerum /2008/ tals vet ej Lidköping i.u > 1% 0 ej klart ej klart Lysekil ej klart ej klart Mariestad /2007 > 1% 0 50 kvm 0 Orust /2005/ % kvm ej klart Partille 27, ,00% kvm 400 kvm Svenljunga i.u i.u i.u i.u i.u i.u i.u i.u Trollhättan < i.u ,23% ej klart ej klart Uddevalla ,15% ej klart ej klart Ulricehamn /2009 > 1% 0,10% vet ej vet ej Vänersborg /2008/2010 0,00% i.u ej klart ej klart I djupintervjuerna framhålls att de viktigaste drivkrafterna är dels en politisk vilja att sätta upp solanläggningar som en symbolfråga, dels att det finns entusiaster. De hinder, som beskrevs i djupintervjuerna, för att föra in mer solenergi var dålig lönsamhet, svårigheter att få rätt i kostnadskalkylerna, teknisk okunskap som gör det komplicerat att veta hur och var solceller/fångare kan användas. Det var åsikter som återkom även i flera kortintervjuer. Där framhålls exempelvis ekonomi, kompetensbrist och upphandling som hinder för ytterligare installationer. Goda exempel solenergi Det finns ett flertal kommuner inom Smart Energi som har satsat på att installera solenergi på stadshuset eller kommunhuset. I Ulricehamn och Uddevalla var det behovet av reparation eller renovering som låg till grund för investeringen i solenergianläggningar sid 14

15 I Uddevalla uppstod möjligheten att både ekonomiskt och praktiskt anlägga en stor solcellsanläggning på kommunhuset i samband med renoveringen av fasaden. Solcellsanläggningen byggdes 2007 och består av 378 m2. Taket på stadshuset i Ulricehamn behövde renoveras efter stormen Per och under 2008 installerads solceller motsvarande 138 m2. Anläggningen fungerar även som solskydd och är dessutom ansluten till elnätet så att eventuell överskottsenergi kan levereras ut på nätet. Även på stadshuset i Trollhättan finns numera 462 m2 solceller installerat. Solcellerna fungerar även som solskydd för kontoren i söderläge och minskar på det sättet även kostnaderna för kyla. Solenergianläggningar på stadshuset/kommunhuset har en pedagogisk poäng genom att demonstrera kommunens intresse för ny miljöteknik och samtidigt konkret visa hur mycket solenergin bidrar med. I de flesta fall finns en display som visar aktuell effekt, elproduktion under dagen och den sammanlagda elproduktionen. Eftersom byggnaden utgör en gemensam mötesplats inte bara mellan politiker och tjänstemän utan också allmänheten, kan dessa anläggningar dessutom komma att underlätta framtida satsningar på solenergi både hos kommunala bostadsbolag och hos privata aktörer. Att ha solenergianläggningar på kommunhuset eller stadshuset utgöra därmed en viktig grund för det fortsatta arbetet med solenergi inom kommunen. Kommunerna anger inte särskilt konkreta framtidsplaner för solenergi men det finns i de flesta fall en positiv attityd till att fortsätta arbeta med att få in solenergin på flera ställen, främst från dem som redan installerat solenergi. En utveckling kan vara att ansluta solenergi till fjärrvärmenätet. Detta är något som har arbetats för inom Soluppgång i Väst. Orust kommun har en stor solvärmeanläggning på 1000 m 2 och är ensamma om att ha kopplat på solvärme på fjärrvärmen. Utöver det finns det ett antal kommuner som har utrett det och är positiva till att koppla in det i framtiden. En kommun påpekade att de är principiellt positiva men att det är en bra bit kvar innan det börjar bli aktuellt. De som angett att de inte kommer utreda möjligheterna är främst de som har mycket fjärrvärme med annan värmekälla som till exempel flisfabriker eller liknande och som tycker att det inte skulle ge något ytterligare att välja att koppla på solvärme. Några anger även att de inte äger fjärrvärmebolaget i kommunen, vilket gör det svårt att påverka vad de använder till fjärrvärmen sid 15

16 Diagram 6 Svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Solenergi, på frågan Har ni utrett möjligheten att koppla till solenergi till fjärrvärme? En motsvarande utveckling inom sol-el är att skicka ut denna på det lokala elnätet, något som Trollhättan och Ulricehamn har valt att göra och de är också är positiva till utfallet. Av dem som svarar Nej, ingen bra lösning är det ingen som har försökt med detta utan de har valt att avstå. De flesta kommuner har dock ingen solel alls och har då självklart inget att leverera ut. Diagram 7 Svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Solenergi, på frågan Levereras solel producerad i kommunen ut på det lokala elnätet? sid 16

17 4.4.3 Styrning/processen En del i överenskommelsen behandlar styrande dokument och verktyget fysisk planering för att främja solenergiinstallationer. De flesta av de tillfrågade kommunerna har solenergi eller förnybar energi med i sina styrande dokument, endast fyra av kommunerna anger att sådant saknas. I de allra flesta fall omnämns energiplaner och mål. Detta är något som kommunerna i flera fall har fått bidrag för att göra och det finns dessutom krav i lagstiftningen. I de styrande dokumenten talas däremot mer sällan specifikt om solenergi, det finns istället skrivningar om förnybar energi som man menar ska hantera styrning mot solenergi. Diagram 8 Antal svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Solenergi huruvida solenergi fanns specifikt utpekat i de styrande dokumenten. Enbart förnybart innebär att det endast finns indirekta skrivningar men inte specifikt solenergi. Diagram 9 Antal svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Solenergi angående om de använder fysisk planering som ett verktyg för att lyfta fram solenergi. Lite mindre än hälften av kommunerna anger att fysisk planering används för att lyfta solenergifrågan. Detta genom att bland annat peka ut områden där solenergi skulle kunna passa eller poängtera krav på taklutningar i planeringsdokument för att lyfta möjligheterna för solenergi. Goda exempel styrprocesser inom Solenergi I Kungälv är Kongahällaprojektet tänkt att ta ett helhetsgrepp på energianvändningen vid nybyggnad av stadsdelen. Samverkan kring miljö och energi har varit med från början och el och värme hämtas enbart från förnybara källor, där den största delen ska komma från en solcellsanläggning. Ulricehamns kommun har i samband med fördjupningen av detaljplanen för Gällstad jobbat med att synliggöra bl.a. solenergi, men även andra energi- och transportfrågor i planeringen. För solenergi resulterade det bl.a. i att små solar placerades ut på plankartan på de ställen där solenergi skulle vara särskilt lämplig. Solarna har t.ex. placerats ut på skolan, äldreboendet och idrottsanläggningen samt över ett om- och nybyggnations område. På detta sätt lyfts energi- och miljöfrågor in i planeringen på ett tydligt sätt sid 17

18 4.4.4 Samverkan En återkommande del av överenskommelsen handlar om samverkan över kommungränserna. Det är väldigt olika hur man ser på vad samverkan egentligen innebär, men det verkar som sådan samverkan är mycket begränsad. Diagram 10 Antal svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Solenergi avseende om de anser att de samverkat kring styrdokument för solenergi över kommungränserna. Diagram 11 Antal svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Solenergi avseende om de anser att de samverkat kring fysisk planering över kommungränserna, avseende solenergi. Även om många svarar nej på frågan om samverkan i enlighet med överenskommelsen, har de kommenterat att det finns samverkan på andra sätt, ofta med andra kommuner än de som ingår i överenskommelserna. Det kan vara mellan kommuner som redan har en struktur för samverkan inom miljö-, plan- och byggområdet, exempelvis genom att man delar personal. Det nämns också att de samverkar för att ställa krav, att de har arbetat med samordning genom Uthållig kommun, Soluppgång i Väst samt jobbat genom ett miljöstrategiskt nätverk för att samordna styrdokument. Många menade att det går att utveckla detta samarbete mer. I djupintervjuerna framkom att de tycker samverkansmålet uppnås genom att de är med i andra projekt, forum och plattformar som de hoppas kommer att finnas kvar. En kommun diskuterade möjligheten att gå ihop för att upphandla solenergi och i sådana fall är det viktigt att ha harmoniserade dokument mellan de kommuner som ska vara med i sid 18

19 upphandlingen. Det kan vara en lösning att fokusera på vissa detaljer eller vissa styrdokument för att samordna dessa istället för att samordna alla dokument. Det var bara två kommuner som angav att de samverkade, för att lyfta solenergifrågan, över kommungränserna inom fysisk planering. De som svarade ja angav att de hade ett mellankommunalt arbete för att kunna ställa lika höga krav kommunerna emellan och dra lärdomar av varandra samt att det sker en mellankommunal dialog om energifrågorna där solenergin är en del av denna dialog Måluppfyllnad Det är många av kommunerna som har installerat solanläggningar under perioden. I överenskommelsen är det däremot otydligt vilken installerad effekt som ska räknas för att målet skall anses uppfyllt. Det har också tolkats olika av kommunerna som har skrivit på. Ett antal kommuner ansåg att de hade klarat kraven eftersom de redan hade över 50 m 2 solanläggningar när de gick med i överenskommelsen. En del kommuner är på gång med att få upp sina 50 m 2, men hinner inte ända fram till De flesta av kommunerna som har skrivit på Smart Energi överenskommelsen om Solenergi är också med i nätverket Soluppgång i Väst, som i sin uppföljning av resultat utgår från att det är anläggningar som färdigställts i kommunens regi från 2006 och fram till och med 2010 som skall räknas in under målet för installerad effekt. Vi har för enkelhets skull utgått från samma princip nedan. De allra flesta kommunerna har styrdokument där man verkar för förnybar energi och i nästan hälften av kommunerna specifikt solenergi. I målet för styrdokument och att använda fysisk planering så finns det även en del som handlar om samverkan. I denna redovisning har vi delat upp det målet i delar. De mål som handlar om styrdokument, samverkan och planeringsverktyg är otydliga, sammanställningen är därför utifrån de svarandes egen tolkning om detta är genomfört. Överenskommelsen är endast tidsatt avseende installerad effekt, där det är utgången av 2010 som gäller. De övriga målen är inte tidsatta och är tänkta att löpa över en längre tid. Denna sammanställning gjordes i slutet av 2010 och visar på hur läget var just då. Sammantaget visar denna sammanställning att ingen kommun fullt ut levt upp till överenskommelsen före utgången av sid 19

20 Tabell 3 Sammanställning över måluppfyllnad inom överenskommelsen för Solenergi, enligt intervjuerna. För installerad effekt är det anläggningar som färdigställts i kommunens regi från 2006 och fram till och med Gul markering ( ) betyder att målet delvis kan anses uppfyllt. Kommun Mål 1: Installerad effekt Mål 2a: Styrdokument Mål 2b: Samverkan styrdokument Mål 3a: Planeringsv erktyg Mål 3b: Samverkan Planeringsver ktyg Bollebygd Borås Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Härryda Lerum Lidköping Lysekil Mariestad Orust Partille Svenljunga Tranemo i.u i.u Trollhättan i.u Uddevalla Ulricehamn Vänersborg Herrljunga Ovanstående tabell visar hur vi tolkar hur kommunerna ligger till jämfört med målen vid utgången av Eftersom det finns olika uppfattningar bland de som svarade hur målen skall tolkas, frågade vi även hur de själva anser att de uppfyller målen i överenskommelsen. De fick svara helt fritt hur de ansåg att de låg till även om det gick emot tidigare svar. Då var det fyra som tyckte de klarade alla målen och många angav att de var på god väg. Värt att notera är att det är fem som svarat nej på frågan om det klarar målen före 2010 års utgång, samtidigt som de anger att de kommer att klara dem inom snar framtid. Det beror ofta på att det är kommuner som är nära att installera solvärme, men där de ännu inte är på plats. Inte en enda angav att de ville ha mer hjälp av Smart Energi för att klara kraven men det kan i vissa fall berott på att de tycker att de är på gång men att det bara inte hunnits med sid 20

21 Diagram 12 Antal svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Solenergi avseende om de anser att de redan uppfyller målen i överenskommelsen, eller kommer att göra det i tid (frågan ställdes hösten 2010). Åtta har angett att de inte kommer att uppfylla kraven, men fem av dem har sagt att de kommer att klara det ganska snart. Ingen av de tillfrågade har angett att de behöver ytterligare hjälp för att uppnå målen Slutsatser Solenergi Många av de tillfrågade kommunerna har satsat på installationer av solenergianläggningar. Det är i begränsad omfattning och mer symboliskt idag, men många uttalar att de är positiva till mer installationer. De kommuner som har styrdokument som verkar för solenergi, direkt eller indirekt, har i stor omfattning också installerat solenergianläggningar. Det finns däremot inget klart samband mellan tydliga skrivningar för solenergi och installerad effekt, även om det är något vanligare med installationer i de kommuner som tydligt har solenergi med i sina mål. Installationerna verkar ha kommit till stånd genom eget engagemang inom kommunen. Samverkan mellan kommunerna har varit av begränsad omfattning. Planinstrumenten har inte varit avgörande för de installationer som skett under perioden, men det kan bero på att det gått för kort tid; planfrågor är mer långsiktiga sid 21

22 4.5 Nuläget Energieffektiva byggnader Överenskommelsen Överenskommelsen skrevs under av kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun och regionstyrelsens ordförande. Själva påskriften ägde rum strax före En manifestation för klimatet som hölls på Forum Västra Götaland 29 oktober Underskriften omfattar följande åtaganden: 1. Kommunala fastigheter a)vid all nybyggnation verka för: en halvering av energianvändningen i relation ställt till nuvarande krav i BBR, Boverkets Byggregler. att vara oberoende av fossila bränslen. b) Befintligt fastighetsbestånd, varje insats/ombyggnation som genomförs ska verka för: målet att hela beståndets energianvändning halverats till år vara oberoende av fossila bränslen 2. Se över ägardirektiven i de egna bolagen och ställa krav som matchar ovanstående. 3. Uppföljning av åtgärderna sker på årsbasis. 4. Samhällsplanering Samverka över kommungränser, medverka till att ambitionsnivåer/riktlinjer skärps och återspeglas i planbestämmelser, markanvisningsavtal, exploateringsavtal och bygglov mot marknaden. Det är inte tydligt enligt överenskommelsen vad Västra Götalandsregionen åtar sig, då man kan tolka det som att Regionen formellt skrivit under åtagandet. Efter den beskrivning av processen Ecoplan har fått av Miljösekretariatet, har vi fått intrycket att regionen inte formellt har åtagit sig något. Denna nulägesanalys omfattar därför inte VGRs nuläge avseende sina fastigheter utan bara kommunernas. Kommunernas åtaganden är också bitvis otydliga, särskilt mål 3 och 4 där det kan uppfattas som initiativet för att det skall ske ligger på VGR snarare än kommunen. Det är också svårt att följa upp om kommunen har verkat för eller inte. Nedan har Ecoplan med dessa begränsningar ändå försökt bedöma hur kommunerna ligger till i förhållande till överenskommelsen Kommunernas arbete Sammanställningen över de konkreta projekt som har genomförts visar att många av kommunerna har mycket ambitiösa program och projekt med energieffektiva byggnader. Fyra kommuner (Herrljunga, Mark, Bollebygd och Svenljunga) har inte kunnat lämna uppgifter på vilka projekt som genomförts. Bollebygd var osäkra på om de fortfarande är med i processen sid 22

23 Tabell 4 Sammanställning över projekt och mätetal för arbetet med energieffektiva byggnader för 6 av de 10 kommunerna som skrivit på överenskommelsen för energieffektiva byggnader. Herrljunga, Svenljunga, Bollebygd och Marks kommun hade inga möjligheter att kunna svara på frågorna. Energieffektiva projekt, kvm Alingsås Falköping Härryda Kungälv Lerum Tranemo Vet ej exakt: Brogården 300 Skolorna i Gråbo. lägenheter. Plusvärmehuset Stadsskogen ny för Förbo med stadsdel med 32 Lerum Fjärrvärme lägenheter. bygger, delägare Förskola. Ca 1000 kvm 0 ca 150 kvm från Kommunen 600+ kvm Energieffektiva projekt, antal ca 150 kvm 1 Nybyggnation enl. kraven Vet ej exakt men förmodligen 100% framöver Vet ej 0 Efter april 100% i.u ja, hädanefter Ombyggnation enl. kraven Genomsnittlig energianv Vet ej exakt med förmodligen 100% framöver Vet ej kwh/kvm 166 kwh/kvm Efter april 100% i.u 159 kwh/kvm i.u 161 kwh/kvm ja, försöka i alla fall 160 kwh/kvm Uppvärmning från fossilt 11% 0,25% ca 7% ca 8 % 5% 6,70% Övrig energianv. från fossilt Vet ej 0% 4% Framtiden minst 6500 kvm inget planerat i.u vet ej, från nordpol så 100%? 0% 100% Allt som byggs framöver Allt som byggs framöver Allt nytt, 1200 kvm är planerat Det har varit svårt för kommunerna att beräkna hur många kvm energieffektiva projekt de genomfört. Därför har de främst angett vad som ingår i de pågående projekten. När det kommer till uppvärmning från fossila bränslen så ligger i princip alla på 5-10% men alla anger att de försöker fasa ut fossil energi. Falköping har haft ett tydligt mål de senaste åren för att få bort oljan. Kommunen har endast mycket lite olja kvar som spets vid en värmepanna. Goda exempel Energieffektivt byggande Alingsås kommun har kommit långt, främst med passivhustekniken. En viktig del är att Alingsåshem beslutat att området Brogården som byggdes som en del i miljonprogrammet ska renoveras med passivhusteknik. Renoveringen startade under våren 2008 och koncentrerades inledningsvis till ett hus. Erfarenheterna därifrån dokumenterades och utvärderades för att sedan anammas för de resterande husen. De första 16 lägenheterna tog emot sina hyresgäster i början av februari sid 23

24 Ett annat bra initiativ är Passivhuscentrum i Alingsås. Centrat är en resurs för passivhusmarknadens aktörer; politiker, stadsplanerare, byggherrar, entreprenörer och konsulter. Utställningarna är både permanenta och tillfälliga demonstrationer av material och teknik som finns i passivhus. I Lerum byggs nu det första hyreshuset i Sverige som producerar mer värme än vad det gör av med. De så kallade plusvärmehusen är i stort sett byggda med passivhusteknik. De har vattenburen värme, och är uppkopplade på fjärrvärmenätet. Allt är enkelt för de boende att sköta. Värme som behövs kommer från solfångare och kompletteras vintertid med fjärrvärme. På sommartid förs överskottsvärmen från husets solfångare tillbaka ut i fjärrvärmenätet och tas tillvara av Lerums fjärrvärme. Inflyttning i området som kallas Höjdenvändan sker sommaren Process och styrning Det är hälften av kommunerna som angett att de i dagsläget har krav på energieffektivitet i sina styrdokument. Diagram 13 Antal svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Energieffektivt byggande avseende om de har uttalade krav på energieffektivisering i sina styrdokument. De kommuner som satsar på energieffektivt byggande i praktiken i det egna fastighetsbeståndet, verkar även satsa brett med att arbeta fram nya riktlinjer och flera har redan fått igenom nya hårdare krav för energieffektivisering på ny- och ombyggnationer. Alla kommuner som har svarat att de infört riktlinjer för energieffektivt byggande, har också angett att de följer upp kraven. Ett hinder för att få in energieffektivt byggande som omnämndes i djupintervjuerna var avsaknad av bra styrmedel för aktörer som inte är ens egna bolag. Det är bara två kommuner som tydligt anser sig ha fört in energieffektivisering som krav i ägardirektiven till sina kommunala bolag. Många anger däremot att det står i ägardirektiven att de ska följa de mål och visioner som finns inom energiområdet. I djupintervjuerna betonas att de tycker det är tillräckligt konkret och styrande, det ska räcka sid 24

25 med att hänvisa till övergripande mål och strategier istället för att skriva mer detaljerade ägardirektiv. Goda exempel styrprocesser inom Energieffektivt byggande I Kungälv är Kongahällaprojektet tänkt ta ett helhetsgrepp på energianvändningen vid nybyggnad av stadsdelen. Planen är att stadsdelen ska kunna leverera energi. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Kungälv energi och fyra byggherrar som har avtalat om gemensam energistrategi inom projektet. Samverkan kring miljö och energi har varit med från början och el och värme hämtas enbart från förnybara källor, där den största delen ska komma från en solcellsanläggning. I Alingsås kommun finns en bra process runt arbetet med Stadsskogens träffpunkt där det ställs krav på energieffektiv bebyggelse och samverkansformer i samband med planeringsprocesser, val av tekniska system och användning. Man har jobbat med att få med brukarna väldigt tidigt i processen bl.a har föreningar varit med och utformat planerna för byggnaderna. Andra exempel är utbytte av kunskap bl.a. genom studieresor. Ett exempel där detta fick ett stort genomslag var när Uddevallahem skulle bygga ett flerfamiljshus och där det fördes diskussioner om huruvida det skulle byggas enligt passivhusstandard eller inte eftersom vissa ansåg att det var för dyrt. Men efter att representanter för Uddevallahem och kommunens politiska ledning åkt på studieresa till Lindås gick det igenom på en gång. Andra samarbeten som har lyfts fram är Klimatcoachningen och arbetet med energi- och klimatstrategier Samverkan En del av överenskommelsen handlar om samverkan över kommungränserna avseende riktlinjer inom energieffektivt byggande (mål 4). Av svaren framgår att mindre än hälften av de tillfrågade kommunerna anser att de har haft en sådan samverkan. Diagram 14 Antal svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Energieffektivt byggande avseende om de anser att de har samverkat med andra kommuner kring riktlinjer för energieffektivt byggande sid 25

26 Även här har de svarande kommenterat att det finns samverkan på andra sätt, ofta med fler kommuner än de som ingår i överenskommelserna, genom gemensam personal, andra nätverk och plattformar. Någon kommun av dem som svarade nej lyfte att samordning av styrdokument kan påverka deras möjlighet att vara konkurrenskraftiga mot kommunerna runt omkring genom att ha attraktiva riktlinjer för företag och boende att verka i/bo/flytta till kommunen Måluppfyllnad nuläge Överenskommelsen omfattar mål som antingen inte är tidssatta eller är satta på väldigt lång sikt (2050) och dessutom påbörjades åtagandet så sent som oktober Detta är en nulägesbeskrivning i ett mycket tidigt skede och alltså, som tidigare beskrivits, inte en utvärdering av hur kommunerna arbetat. Målet att sträva efter oberoende av fossil energi i fastighetsbestånden har ingen definierad nivå till när det skall anses uppfyllt. Här har vi antagit att om det finns kommunala energiplaner eller klimatmål, finns strävan efter fossiloberoende med som en del. Målet avseende samverkan är också svårt att följa upp då betydelsen av samverkan inte är klar utan bara subjektiv. Därför har vi utgått från vad kommunens representant själv anser. Några kommuner ligger i framkant och resten är i uppstartsfas. Alla kommuner, som har svarat på frågorna, har gjort något. Tabell 5. Sammanställning av nuläget för kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Energieffektivt Byggande. Med grönt bedömer vi att målet är uppnått, gult att det är på god väg och rött att man ännu inte påbörjat arbetet. Kommun Mål 1 a: Halvera energi vid nybyggnad Mål 1 b: Halvera energianvändningen totalt kommunala fast. Mål 1: Sträva efter oberoende av fossilt (via exv Energiplan/miljömål) Mål 3: Ägardirektiv Alingsås Flera projekt och På god väg Ja Nej Nej ambitiösa mål Bollebygd i.u i.u Ja Nej Ja Falköping Ett projekt Nej Ja Nej Nej Herrljunga i.u i.u Ja Nej Nej Härryda Inga projekt Nej Ja Nej Nej Kungälv Ett projekt och På god väg Ja Nej Ja ambitiösa mål Lerum Flera projekt och i.u Ja Ja Ja ambitiösa mål Mark i.u i.u i.u i.u i.u Svenljunga i.u i.u Ja Ja Ja Tranemo Ett projekt och ambitiösa mål Vill gärna, men har svårt att finna lösningar Ja Nej Nej Mål 4: Samverkan Ovanstående sammanställning är hur vi bedömt nuläget, om det finns aktiviteter som visar att målen kommer att uppnås, om det på gång eller om arbetet ännu inte har påbörjats. För att se hur kommunerna själva ser på hur de ligger till totalt sett, om de anser att de kommer att uppfylla målen i överenskommelsen, var det fem som trodde detta. Precis som för sid 26

27 motsvarande fråga till kommunerna som skrivit på Sol-överenskommelsen var det inte någon som angav att de ville ha mer hjälp av Smart Energi för att klara kraven. Diagram 15 Antal svar från kommunerna som skrivit på överenskommelsen för Energieffektivt byggande avseende deras egen uppfattning om de kommer att klara målen i tid. Ingen svarade ja på frågan om de inte kunde klara målet utan hjälp Slutsatser om nuläget Energieffektivt byggande De kommuner som vi pratat med, som skrivit på överenskommelsen, har alla gjort något. Flera är väldigt aktiva, har nyskapande projekt och mycket ambitiösa planer. Det verkar som alla har generella planer och mål, men vi har inte gått djupare för att se om det är tydligt vad som skall göras och har koppling till just energieffektivitet i de kommunala fastighetsbestånden. Vi kan däremot konstatera att det är vanligare med krav vid nybyggnation än projekt och mål för de befintliga fastigheterna. Samverkan mellan kommunerna är lika vanligt förekommande som för solöverenskommelserna, men det är oklart hur denna samverkan sett ut. Ägardirektiven verkar inte vara ett verktyg som används i någon större omfattning. Detta kan bero på att de inte används generellt som ett verktyg för styrning av bolagen, eller att just energieffektivisering inte har prioriterats. 4.6 Önskemål om fortsättning Från både djupintervjuer och kortintervjuer är det tydligt att kommunerna vill ha stöd genom kunskap och praktiska lösningar för att få in solenergi och energieffektivt byggande i den kommunala verksamheten. Flera anser sig få stöd redan idag, från annat håll än Smart Energi sid 27

28 Diagram 16 Antal svar på frågan om vad kommunerna vill att Smart Energi skall bidra med i framtiden (flera svar kan anges). Nätverk och studieresor är det mest efterfrågade. Det är flera som anser att studieresor är det mest givande sättet att få med beslutsfattare på i dessa frågor. Det är en kort och effektiv insats som ger mycket i utdelning. Att få se konkret hur olika kommuner och andra aktörer har löst kniviga frågor gör att man förankrar det hela på mycket kortare tid än vad som behövts genom att förankra detta genom möten eller liknande. Att få stöd av Smart Energi i form av att projektet ställer krav verkar inte vara särskilt prioriterat sid 28

29 5 Ecoplans slutsatser och rekommendationer Ecoplans uppgift har varit att göra en nulägesanalys av solanläggningar och energieffektivt byggande i de kommuner som medverkar i de två överenskommelserna inom ramen för Smart Energi. Det är inte en utvärdering av projektet eller kommunernas arbete. Dock drar vi några slutsatser av den gjorda analysen. Av det som skett skulle det mesta sannolikt skett även utan projektet, en del av det som rapporterats in har till och med skett innan projektets start. Men man ska inte underskatta förankringsarbetet som har skett på både tjänstemanna- och politikernivå, vilket troligen har underlättat arbetet med frågorna i kommunerna. Tjänstemännen som intervjuats har i de flesta fall angett att genom Smart Energi har en positiv förstärkning skett. Några kommuner tycker sig ha fått draghjälp av projektet i det lokala arbetet. Flera kommuner har lyft fram att det finns projekt parallellt, något som uppfattas som resurskrävande. VGR både finansierar andra och driver egna projekt inom liknande område. Vi rekommenderar att VGR så snart som möjligt och på ett tydligt sätt satsar sina resurser utan att göra parallella aktiviteter och bygger vidare på det som fungerar bra och sedan kommunicera det med de kommuner som är engagerade i detta. Man kan också se Smart Energi helt som en kommunikativ plattform och kommunicera VGR-finansierade projekt under samma paraply, även i de fall man inte är operativ utan bara finansiär. Vi vill i detta sammanhang lyfta fram att det finns delvis parallella initiativ till att stötta kommunerna inom Länsstyrelsen i Västra Götaland, som genomfört motsvarande enkätundersökningar om önskvärt stöd till samtliga 49 kommuner 2. Där lyfts önskemål om samarbetsforum och förmedling av kunskap. Det talas sedan som sådant som ligger i linje med det stöd som Länsstyrelsen ger kopplat till sin roll som myndighet inom fysisk planering och energiplanering, som samordning i planeringsfrågor, ekonomiskt stöd, handledning för framtagande av energiplaner, statistik och underlagsmaterial. Här rekommenderar vi en dialog om stödformer för att undvika parallella aktiviteter mellan Regionen och Länsstyrelsen utan att istället stärka och komplettera varandras arbete gentemot kommunerna. Satsningen inom Solenergi har även hjälpt till att döda myter om att det inte fungerar med solvärme i Sverige eller Västra Götaland. Så gott som alla kommuner i projektet har installerat solenergi i någon form och har positiva erfarenheter av det. Vi ser också att projektet gett VGR en tydligare, mer samlad bild av vad som sker runt om i regionen. Om förankring och beslut I analysen ser vi att beslutet om påskrift har gått ganska snabbt och smidigt. Däremot har det varit otydligt vad som gäller efter påskrift, vem som skall ansvara för genomförandet och vilken roll VGR har. Flera uppgiftslämnare har nämnt att arbetet med Smart Energi inte riktigt har kommit igång och att det lätt hamnar mellan stolarna vilket kan kopplas till att både politiker och tjänstemän känt att någon annan varit ansvarig för att målen följdes 2 Rapport Länsstyrelsen 2010:32 Energiplanering i Västra Götalands län sid 29