Granskning av årsbokslut och årsredovisning Arboga kommun

Transkript

1 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2009 Arboga kommun

2 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Avgränsning Syfte Tillvägagångssätt Intern kontroll Bokslutsprocessen Resultat- och balansräkning Resultaträkning Balansräkningen Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Finansieringsanalys Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Granskning av sammanställd redovisning Granskning av årsredovisning Nämndernas redovisning Måluppföljning Lagstadgade krav Avstämning av balanskravet Finansiella mål Verksamhetsmål Arboga kommun Granskning av Bokslut

3 1 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av revisorerna i Arboga kommun granskat årsbokslutet och koncernredovisningen för Arboga kommun. Granskningen omfattar även årsredovisningen och då framför allt innehållet i den del som benämns Ekonomisk analys och måluppfyllelse. I denna rapport redogör vi för våra iakttagelser och synpunkter från granskningen av Arboga kommuns bokslut. I granskningen har vi beaktat att god redovisningssed har efterföljts. Vid granskningen har inga väsentliga felaktigheter eller avvikelser från gällande lagstiftning eller från god redovisningssed noterats förutom nedan gjorda noteringar avseende exploateringsprojekt samt anläggningsregister. Årsredovisningen är i huvudsak upprättad enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed såsom den definierats av bland annat Rådet för kommunal redovisning. De mest väsentliga slutsatserna i 2009 års granskning sammanfattas enligt följande: Bokslutet bedöms som i allt väsentligt dokumenterat på ett bra sätt. Förvaltningsberättelsen ger en god bild och överblick över kommunens utveckling Arboga kommun ger i sin årsredovisning en god och översiktlig redovisning av styrelsens/nämndernas resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Årsredovisningen bedöms uppfylla kravet på rättvisande räkenskaper. Kommunen saknar i dagläget ett anläggningsregister som följer dagens reglering. Vi rekommenderar att arbetet med att byta anläggningsregister påbörjas så snart som möjligt för att få en redovisning som följer gällande lagstiftning. Vi har noterat att arbetet med att anpassa redovisningen av exploateringsprojekt påbörjats och rekommenderar även att kommunen skall slutföra detta arbete. Vi kan konstatera att balanskravet ej är uppfyllt för Arboga Kommun men att de finansiella målen är uppfyllda vilket är positivt. Balanskravet skall enligt kommunen kompenseras av de vinster kommunen hade under år 2006 och år Arboga kommuns måluppfyllelse kommenteras på ett mycket bra och överskådligt sätt. Verksamhetsmålen är uppfyllda och genomförda i varierande grad ett förslag till förbättring är att tydligare ange vilka mål som har en längre tidsperiod än ett år för uppfyllelse. Arboga kommuns bokslutsprocess fungerar bra och dokumentationen av bokslutet bedöms vara tillfredsställande. Arboga kommun Granskning av Bokslut

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund Arboga kommuns revisorer har uppdragit åt Ernst & Young att genomföra granskning av bokslutet avseende verksamhetsåret Avgränsning Granskningen omfattar bokslut, sammanställd redovisning och årsredovisning med fokus på den finansiella informationen samt måluppfyllelsen avseende verksamhetsåret Syfte Uppdraget innebär att vi granskat bokslutet, sammanställda redovisningen och årsredovisningen för att avge underlag till kommunens valda revisorer ställningstagande i revisionsberättelsen. Rapporten innehåller iakttagelser från bokslutsgranskningen med avseende på väsentliga poster och för övriga poster endast om det ansetts nödvändigt mot bakgrund av gjorda noteringar i samband med granskningsarbetet. Syftet med granskningen är bland annat att; bedöma om de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnåtts, bedöma om verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheten uppnåtts, bedöma om balanskravet har uppnåtts, bedöma om det föreligger tillfredsställande intern kontroll vad det gäller den finansiella informationen, bedöma om tillgångar och skulder existerar och avser kommunen, att de värderats och klassificerats rätt och att samtliga tillgångar och skulder har redovisats, bedöma att redovisade intäkter och kostnader avser räkenskapsåret samt bedöma om årsredovisningen är upprättad enligt Lag om kommunal redovisning och god sed för kommuner och därmed ger en rättvisande bild över resultat och ställning. Arboga kommun Granskning av Bokslut

5 Med rättvisande bild avses: att tillgångar och skulder existerar och avser kommunen, att tillgångar och skulder värderats och klassificerats korrekt, att kommunens samtliga tillgångar och skulder medtagits, att inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt avseende verksamhetsåret samt att god redovisningssed i övrigt uppfylls bland annat vad gäller krav på information i förvaltningsberättelsen och tilläggsupplysningarna. 2.4 Tillvägagångssätt Den kommunala särarten påverkar revisionens innehåll, planering och genomförande. Revisionen av kommunal verksamhet styrs främst av kommunallagen, God revisionssed i kommunal verksamhet samt av fullmäktige fastställt revisionsreglemente. Förutom ovanstående regelverk har revisionen även utförts enligt god revisionssed i Sverige. Detta innebär att revisionen planerats och genomförts på ett sådant sätt att den ger en försäkran om att den finansiella informationen i årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlag för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I revisionen ingår också att pröva de redovisningsprinciper som använts i verksamheten. Vår granskningsplanering är gjord med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskanalys av kommunens verksamhet. Dessutom analyseras signifikanta förändringar i jämförelse med tidigare år som kan påverka redovisning och därmed vår revisionsinsats. Vi gör även en utvärdering av bokslutsprocessen, bokföringen och kontrollmiljön. Utifrån dessa avvägningar har vi inriktat vår granskning på de balansposter som vi bedömt som väsentliga. En substansgranskning har genomförts av dessa poster. En analytiskgranskning har även utförts av resultaträkningen och kontoanalyser har utförts på väsentliga konton. Granskning omfattar även Arboga kommuns sammanställda redovisning såsom resultat- och balansräkning och finansieringsanalys. Granskningen omfattar koncernavstämningar och utförda elimineringar i samband med upprättande av koncernens balans- och resultaträkning. Arboga kommun Granskning av Bokslut

6 3 Intern kontroll 3.1 Bokslutsprocessen Arboga kommuns förvaltningar och nämnder skall enligt bokslutsanvisningarna redogöra för följande; verksamhetsberättelse, kvalitetsbeskrivning, måluppfyllelse, driftresultat och investeringar, internkontroll, barnkonsekvensbeskrivning, framtidsanalys samt sammanfattande uppgifter om ekonomi och nyckeltal. Vår bedömning är att Arboga kommuns bokslutsprocess fungerar bra. Dokumentationen av bokslutet och de bokslutsbilagor som upprättats för posterna bedöms vara mycket tillfredsställande. Vi anser att upprättad tidsplan för bokslutsarbetet vid årets årsbokslutsrevision liksom delårsgranskningen har fungerat bra. 4 Resultat- och balansräkning 4.1 Resultaträkning Redovisat resultat fördelar sig enligt följande (tkr); Utfall 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningar Finansnetto Resultat Extraordinära kostnader Redovisat resultat Avvikelsen mellan budgeterat resultat och utfall förklaras av realisationsvinster, uppgående till tkr, i samband med försäljning av fastigheter som skett under året. I förhållande till föregående års utfall var årets budget låg med den rådande lågkonjunkturen och det för kommuner försämrade ekonomiska förutsättningarna som motivering. Budget för verksamhetsåret 2009 redovisade ett resultat på Arboga kommun Granskning av Bokslut

7 300 tkr att jämföra med ett utfall på tkr. Redovisat resultat uppgår till 0,05 % av skatteintäkterna och generella bidrag. Balanskravsresultatet uppgår dock endast till efter justering av realisationsvinster på tkr. Det negativa balanskravsresultatet ska täckas av de positiva resultaten år 2006 och Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 0,02 % i jämförelse med föregående år, vilket är marginellt. Underlaget för beräkning av skatteintäkterna avseende 2009 grundar sig på SKL:s beräkningar vilka följer SKL:s beräkningar. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 2,1 % i jämförelse med föregående år. Verksamhetens nettokostnad understiger budgeterat belopp med tkr. Detta förklaras av åtgärder med anledning av kostnadsbesparingar. Analyser har gjorts av kostnadskonton. Några väsentliga noteringar har ej gjorts. Redovisat resultat har påverkats av realisationsvinster på tkr som främst avser vinster vid försäljning av fastigheter. Dessa har stickprovsvis kontrollerats mot köpehandlingar och granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Styrelse och nämnder redovisar ett totalt överskott på tkr. Under föregående år redovisade nämnderna ett överskott på tkr. Alla nämnder utom en redovisar ett positivt överskott jämfört mot budget. Den nämnd som redovisar en negativ avvikelse är Tekniska nämnden (-342 tkr). Avvikelsen förklaras i huvudsak av ett underskott avseende ABO på tkr men förklaras även av ökade kostnader för snöröjning både i början på året och under december. Parkverksamheten har arbetat med reducerad styrka för att spara pengar vilket har medfört att gatuunderhåll har kunnat utföras i högre utsträckning än tidigare år. Stora positiva avvikelser redovisar Barn och Utbildningsnämnden ( tkr). Orsaken är bland annat en pågående optimering av verksamheterna i form av avvecklade avdelningar Arbetet med detta påbörjades under hösten 2009 och kommer att fortsätta under våren Återhållsamhet vad gäller vikarier har även gett resultat. Gymnasieverksamheten har redovisat ett underskott vilket är att härleda till interkommunala skolkostnader som trots detta minskat jämfört med föregående år. Även Socialnämnden redovisar ett positivt överskott på 978 tkr. Avvikelsen är att härleda till de kostnadsbesparingar som utförts under året då nämndens ekonomi varit ansträngd och i kombination med finanskris och ökad arbetslöshet var tvunget att effektiviseras. Inom Socialnämnden har bemanningen minskat med 14,95 årsarbetare samtidigt som avdelningar stängts. Inom omsorgen har kommunen infört ett system där resurserna styrs utifrån aktuellt behov. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen redovisar ett överskott på tkr vilket framförallt kan härledas till ett överskott på kollektivtrafiken och kommunförsäkringen. Arboga kommun Granskning av Bokslut

8 4.2 Balansräkningen Soliditeten uppgår till 55,9%, vilket innebär en marginell försämring jämfört med föregående år (56,8%). En bidragande orsak till försämringen är att kommunens resultatnivå inte har motsvarat de investeringar som utförts under året. Varvid soliditeten minskar. Panter och ansvarsförbindelser ligger utanför balansräkningen och räknas inte in i soliditetsmåttet. Ansvarsförbindelser avser pensionsförbindelser på 347 mkr (föregående år 345 mkr) samt övriga som avser borgensförbindelser på 252 mkr (föregående år 235 mkr). Ökningarna avser ökad borgen avseende VAFAB samt Arboga Energi. Borgensåtaganden gentemot Arboga Golfklubb, Förlustansvar Egnahem och övriga har minskat marginellt under året. Kommentarer lämnas nedan till granskning av väsentliga balansposter Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde uppgår till 668,2 mkr (676,6 mkr). Årets nettoinvesteringar uppgår till 44,4 mkr. Större investeringar är bland annat ombyggnation av Stureskolans kök (6,9 mkr) och stamrenovering i kvarteret Ugglan (6,0 mkr). Den största enskilda investeringen under året avser exploatering av Säbylundsområdet som i år har aktiverade kostnader på 8,4 mkr. Årets försäljningar uppgår till 15,7 mkr bokförda värden och avser mestadels fastigheter. Reavinsten uppgår till 3,5 mkr. Vi har kontrollerat stickprovsvis kontrollerat bekräftande handlingar till dessa försäljningar, inga anmärkningar har utförts avseende detta. Ingen värdering av byggnader och tekniska anläggningar är gjord under 2009 och således ingen nedskrivning. Vi har i samband med granskningen genomfört avstämningar mellan kommunens ekonomisystem och anläggningsregister. Har kunnat avstämma belopp för aktiveringar samt för försäljningar mot anläggningsregister. Årets avskrivningar går att kontrollera mot anläggningsregistret i de fall där anskaffningen utförts för mer än två år sedan eftersom anläggningsregistret släpar efter med två år. Avskrivningarna under denna tvåårs period sker manuellt och ingen hänsyn till dessa tas när dessa nyanskaffningar senare aktiveras. Arboga kommun är väl medvetna om problemet och nytt anläggningsregister skall införskaffas. I samband med att detta tas i bruk rekommenderar vi att kommunen separerar anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar så dessa redovisas på separata konton. Denna brist i anläggningsregistret har med tiden medfört en differens mellan bokfört värde i huvudboken samt enligt anläggningsregistret. Denna differens har minskat under året och specifikation över vilka poster som innehar differenser har diskuterats med ansvariga på kommunen och bedöms ej utgöra något väsentligt fel. Granskningen har föranlett anmärkningar enligt ovan. Pågående projekt uppgår till 16,6 mkr (21,1 mkr). Större projekt avser exploatering av Norra Skogen Säbylund som i år har aktiverade kostnader på 8,4 mkr. Posten har minskat med 21,7 mkr vilka avser avslutade projekt och ökningen avser nya projekt för 12,2 mkr samt ombokning av projekt påbörjade under 2006 och 2007 vilka då bokfördes direkt på det balanskonto där de senare ska aktiveras. Vad gäller exploateringsprojekt så följer kommunen i dagsläget Arboga kommun Granskning av Bokslut

9 inte den anvisning, avseende markexploatering, som getts ut av Rådet för Kommunal redovisning. Under samtal med ansvarig ekonom så framkom att kommunen påbörjat arbetet med förändring av redovisningen gällande exploateringsprojekt. Arbetet beräknas vara färdigt senast hösten Granskningen har utförts genom intervju av ansvarig och har inte föranlett några anmärkningar förutom ovan nämnda notering avseende exploateringsprojekt Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier redovisas till ett värde av 36,9 mkr (38,5 mkr). Årets investeringar uppgår till 9,8 mkr vilka avser avslutade projekt. Vi har granskat avskrivningar stickprovsvis och kontroll av anläggningsregister föranleder notering enligt ovan. Granskningen har gjorts utan väsentliga anmärkningar Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar redovisas till ett värde av 150,3 mkr (156,7 mkr). I posten ingår aktier och andelar i koncernen, övriga andelar, lån samt bostadsrätter. Förändringen under året består av inlösen av världskorgsobligationen 5 mkr, avskrivet lån avseende IFK Arboga Hockey på 80 tkr samt försäljning av en bostadsrätt vilket minskat bokförtvärde med 313 tkr. Ingen förändring under året. Förändringarna har avstämts mot underlag. Några väsentliga noteringar har ej framkommit vid vår granskning Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar består av kassa och bank, fordringar samt förråd och uppgår till 83,6 mkr (föregående år 47,8 mkr). Förändringen på kontot avser främst en ökning av likvida medel, ökningen beror framförallt på försäljning av fastighet samt utbetalning av aktieindexobligation. Underlag för väsentliga poster har granskats med avseende på existens, värdering samt periodisering. Några väsentliga noteringar har ej framkommit vid vår granskning Avsättningar Avsättningar redovisas med 37 mkr (33 mkr). Posten består av avsättningar för pensioner inklusive löneskatt på 26,6 mkr samt en övrig avsättning avseende andel i SÅP-skulden för Västra Mälardalens kommunalförbund på 2,0 mkr exklusive löneskatt. Vi har stämt av redovisade belopp avseende pensionsåtagande mot beräkningsunderlag från KPA. Vi har även säkerställt att det i avsättningarna ingår löneskatt. Granskning har gjorts utan väsentliga noteringar Långfristiga skulder Långfristiga skulder redovisas till ett belopp av 217,6 mkr (234,3 mkr). Skulden avser lån från Kommuninvest. Inga nya lån har upptagits under året skulden har avstämts mot engagemangsbesked från Kommuninvest. Några väsentliga noteringar har ej framkommit vid vår granskning. Arboga kommun Granskning av Bokslut

10 4.2.7 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder redovisas med ett belopp på 158,9 mkr (130,0 mkr). Större poster avseende kortfristiga skulder utgörs av leverantörsskulder, upplupna pensionskostnader, interimsskulder, kortfristig del av lån samt semesterlöneskuld. Vi har utfört avstämningar mellan huvudboken och underlag. Utförd granskning har ej föranlett några västentliga noteringar. Vår bedömning är att balans- och resultaträkning ger en rättvisande bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning per den 31 december Vi rekommenderar dock att arbetet med att byta anläggningsregister påbörjas så snart som möjligt för att komma tillrätta med problemen avseende anläggningstillgångarna. Vi rekommenderar även att slutföra arbetet med exploateringsprojekten så dessa följer aktuella anvisningar. Granskningen har i övrigt inte föranlett några väsentliga anmärkningar. 5 Finansieringsanalys Vi har granskat att finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. 6 Tilläggsupplysningar 6.1 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är samma som föregående år. Arboga kommun följer i stort den kommunala redovisningslagen. Kommunen tillämpar i stort de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Det finns dock några undantag. Undantagen finns redovisat i årsredovisningen. Ett av undantagen avser avskrivningar där vissa bostadsfastigheter skrivs av på 70 år vilket är ett undantag från SKL:s förslag på avskrivningstider. Noten för anläggningstillgångar är inte uppställd enligt Lagen om kommunal redovisning vilket beror på att dokumentation saknas före Upplysningen om avsteget omnämns i årsredovisningen. Exploateringsmark redovisas i Arboga kommuns årsredovisning som en materiell anläggningstillgång. Detta är dock inte en redovisningsprincip som, följer Rådet för Kommunal Redovisnings rekommendation avseende detta. I kommunen pågår dock ett arbete med att ta fram en bra modell för denna redovisning vilket i framtiden innebär en anpassning till gällande rekommendationer. Arboga kommun Granskning av Bokslut

11 Vår bedömning är att Arboga kommuns redovisningsprinciper följer den kommunala redovisningslagen med undantag från noteringar enligt ovan. 7 Granskning av sammanställd redovisning Kommunens sammanställda redovisning omfattar kommunen samt de företag där kommunen har ett röstetal som överstiger 20%. Bolagen är Arboga Energi AB (100%), Sturestadens Fastighets AB (50%), Seniorbostäder i Arboga AB (50%), Västra Mälardalens Kommunalförbund (27%), Marieborgs Lagerfastigheter AB (50%) samt ARKOLU AB (50%). Enligt Kommunallagen åläggs kommunstyrelsen att ha kontroll över den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. I denna tillsyn ligger i första hand att följa de kommunala bolagens ekonomiska ställning samt att följa hur bolagen tillgodoser det kommunala ändamålet med verksamheter och övriga direktiv som uppställts för verksamheten. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt Lagen om kommunal redovisningen kap 8 och Rådets för kommunal redovisning rekommendation nr 8 och utformas enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Interna mellanhavanden har eliminerats. Den sammanställda redovisningen omfattar resultat- och balansräkning, finansieringsanalys samt en beskrivning av de ingående bolagen. Till sammanställningen finns även noter bifogade till väsentliga poster. Vår bedömning är att koncernredovisningen upprättats på ett tillfredsställande sätt. Vi har inte noterat några väsentliga felaktigheter. Vi bedömer även att den ger en rättvisande bild över verksamheten och den ekonomiska ställningen för Arboga kommun per bokslutsdatum. 8 Granskning av årsredovisning Arboga kommuns årsredovisning är i stora delar strukturerad på ett traditionellt sätt och följer i allväsentligt redovisningsrekommendationerna för kommunal verksamhet förutom det vi kommenterat ovan. Vår bedömning är härmed att Arboga kommuns årsredovisning är upprättad enligt god redovisningssed för kommuner i Sverige. Arboga kommun Granskning av Bokslut

12 9 Nämndernas redovisning Nämndernas verksamhetsberättelser regleras inte av den kommunala redovisningslagen utan ses som ett underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Nämndernas redovisning har i stort sett samma struktur med årets händelser, måluppfyllelse, framtiden, ekonomi i siffror samt bokslutskommentarer. Vår bedömning är att den enhetliga redovisningen ger en god överblick och en bra redovisning av verksamhet och ekonomi. 10 Måluppföljning 10.1 Lagstadgade krav Från och med 2006 gäller följande för samtliga kommuner: att kommunfullmäktige skall fastställa mål för god ekonomisk hushållning, att uppföljning av dessa mål skall göras i delårsrapport och årsredovisning samt att kommunens revisor skall granska och bedöma måluppfyllelsen. Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning skall styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet. Även om kravet primärt riktas mot fullmäktige så påverkas hela den kommunala organisationen. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål samt verksamhetsmål. Det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslutet. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen skall utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Revisorerna skall därefter på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Även kravet på balans mellan intäkter och kostnader, balanskravet, är lagstadgad. Avstämning av balanskravet göras i delårsrapport och årsredovisning. Arboga kommun Granskning av Bokslut

13 10.2 Avstämning av balanskravet Enligt kommunallagen skall kommuner redovisa positiva resultat, vilket innebär att de löpande intäkterna skall täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet skall nedskrivningar beaktas enligt försiktighetsprincipen, medan realisationsvinster ska räknas bort. Negativt resultat skall regleras inom tre år. Realisationsvinsterna vid fastighetsförsäljningar har påverkat årets resultat med 3,6 Mkr. Detta innebär att årets resultat enligt balanskravet är följande: Årets resultat enligt resultaträkningen Justering för realisationsvinster Justerat resultat 2,6 mkr -3,6 mkr -1,0 mkr Balanskravet är härmed ej uppfyllt men skall utjämnas av tidigare års vinster Finansiella mål Arboga kommuns övergripande finansiella mål är att ha en ekonomi i balans. Kommunfullmäktige har antagit fyra finansiella mål som bedöms bidra till god ekonomisk hushållning. De finansiella målen är följande: Årets resultat skall uppgå till 0,05 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Långfristig upplåning kan endast ske till investeringar avseende affärsmässigverksamhet. Soliditeten, inklusive pensionsåtaganden inom linjen, ska inte understiga 18 procent. Amorteringar av kommunens låneskuld ska ske med minst 15 mkr under år Arboga kommuns resultat för 2009 uppgår till 0,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Utfallet överträffar härmed målet som är 0,05 procent. Ingen nyupplåning har skett under 2009 och härmed är målet angående upplåning uppfyllt. Soliditeten uppgår till 18,9 % varför även detta mål uppfylls för året. Under året har kommunen amorterat lån med 24,2 mkr varför även detta mål uppfylls för året. Arboga kommun Granskning av Bokslut

14 10.4 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges antog under 2007 fyra övergripande visioner eller mål som ska förtydliga den politiska viljan med planeringen för Arboga. Vid samma tillfälle antog aven kommunfullmäktige åtta strategiska områden för den kommunala verksamheten för perioden Målområdena/ visionerna som kommunfullmäktige antog är följande: Boende Livsmiljö Service och tillgänglighet Näringsliv Besökare Utbildning Kommunikation Kommunen som arbetsgivare Nämnderna i Arboga kommun har, förutom de fyra finansiella målen, även antagit 5 mål för verksamheterna med avseende på god ekonomisk hushållning. Dessa återfinns bland målen för varje strategiskt område. Målen skall utvärderas och följas upp av kommunstyrelsen i delårsrapporten respektive årsredovisningens förvaltningsberättelse. Vidare skall revisorerna bedöma måluppfyllelsen samt yttra sig till fullmäktige om dessa. För att möjliggöra utvärdering, uppföljning och bedömning av måluppfyllelse är det nödvändigt att antalet mål är rimligt samt att målen är konkreta och mätbara. Av verksamhetsmålen har två uppfyllts medan tre inte har uppfyllts. Måluppföljningen för de strategiska områdena sker per strategiskt område. I uppföljningen presenteras även målen och en tydlig tablå som visar om målet är uppfyllt eller ej alternativt om det är delvis uppfyllt. Nedan kommenteras måluppfyllelse för kommunens strategiska områden. Boende Vad gäller boende har kommunen ställt upp två mätbara mål. Kommunen bedömer att de uppfyller sina mål gällande boende till nära 80 %. Båda målen synes dock kunna uppfyllas innan Livsmiljö Avseende livsmiljö finns tre mål framtagna. Det första av målen avser att öka miljöhus/sorteringsutrymmen med fem varje år. Under 2009 byggdes tre och till 2010 har bygglov ansökts för ytterligare fyra. Målet är därmed ej helt uppnått. Arboga kommun Granskning av Bokslut

15 Vad gäller uppstädning och sanering av marken på industriområdet mellan Arbogaån och järnvägen är målet uppnått. Tillsyn har skett hos samtliga verksamheter och miljöpåverkan från respektive verksamhet är kartlagd. Det tredje målet; att Fritids- och Kulturnämnden ska vara bland de tio bästa i landet har ingen mätning kunnat utföras. Service och tillgänglighet Kommunfullmäktige har fastställt fem övergripande mål avseende service och tillgänglighet. Målet avseende vårdgaranti har under året blivit uppfyllt och målen avseende nytt trygghetsboende och barnomsorg på obekväm arbetstid kommer att uppfyllas under Det mål som inte uppnåtts är målet avseende att brukare med behov av insatser ska ha möjlighet att bo kvar hemma där man ännu inte lyckats vad gäller barn och vuxna. Näringsliv De övergripande målen är totalt fyra gällande näringsliv och utav dessa har endast ett uppfyllts helt. Vad gäller att bredda arbetsmarknaden med ytterligare tre företag inom områden som inte fanns representerade där från början. Målet gällande arbetstillfällen samt målet avseende kommunens service till företagen har inte uppfyllts. Besökare Vad gäller det strategiska området besökare har båda de två utsatta målen uppnåtts. Utbildning Vad gäller utbildning har kommunfullmäktige satt upp tre mål. Inget av dessa mål är uppfyllda men målet avseende att ha högst 20 elever per klass har nästan uppnåtts men det är dock ett högre antal i ett fåtal klasser. 39 % av ungdomarna valde att gå gymnasium i Arboga istället för målet 50%. Antalet barn per årsarbetare uppgår till 5,7 istället för målbilden 5,0 varför inte heller detta mål är uppfyllt. Kommunikation Vad gäller kommunikation finns mål avseende den sena kollektivtrafiken mellan Örebro och Arboga samt att förbättra förbindelserna till och från Örebro och Stockholm. Det senare av dessa mål har kunnat uppfyllas under året. Det första är ett långtidsmål och planen är att detta skall vara uppfyllt innan Arboga kommun Granskning av Bokslut

16 Kommunen som arbetsgivare Ett av de tre mål som beslutats om är uppfyllt och det är målet avseende minskning av sjuktalet. Målet angående att alla tillsvidare anställda skall ha rätt till heltidarbete inte är uppfyllt och vad gäller att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare där arbetet fortfarande pågar. Vår bedömning är att målen presenteras på ett överskådligt och tydligt sätt. Västerås den 22 april 2010 Katarina Nygren Auktoriserad revisor Susanne Johansson Jessica Enström Arboga kommun Granskning av Bokslut