Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Hajen

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Hajen

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sid Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 12 3 Uppföljning, utvärdering och sida utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Vi följer förskolan Rosens plan för lika behandling och mot kränkande behandling. Vi följer planen för att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn. Vi bemöter alla på ett jämlikt sätt. Vi är goda förebilder och behandlar barnen efter deras förutsättningar. Tydliga regler och rutiner ex. vänta på sin tur. Uppmärksammar och uppmuntrar bra beteenden t.ex. vara en bra kompis, hjälpa varandra, ta ansvar för sina och förskolans saker och vår miljö både den psykiska och fysiska. Vi synliggör mångfalden på vår avdelning genom olika länders flaggor, det skrivna ordet på olika språk, uppmuntrar flerspråkiga barn och föräldrar att lära oss olika ord och berätta kring deras kultur. Lånar böcker på barnens modersmål och om andra kulturer. Alla barn på förskolan kan äta den mat som serveras, delta i utflykter fester och andra aktiviteter oavsett funktionshinder och religion. Vi ska lyssna på varandra. Allas åsikter är viktiga! Vi pratar om hur man känner i olika situationer som uppkommer tex om man fryser svettas eller blir blöt, glad, arg ledsen mm. detta blir en naturlig del av dagen för att skapa förståelse för barnets olika känslor. Vi ger barnen möjlighet till samarbetsövningar och mycket fri lek Genom att vi låter barnen fundera över naturens olikheter och sedan diskuterar våra olikheter skapar vi en förståelse för varandra. Alla behövs! Lära barnen att vara aktsam om vår natur. Ex genom att samtala/forska om och uppleva naturen. Vi använder oss av allemansrätten för att stimulera ansvar och solidaritet med naturen. I skogen är allt könsneutralt, barnens intresse får styra. Vi arbetar för att motverka traditionella könsroller genom ett tillåtande förhållningssätt och medvetna val av material och aktiviteter. 4

5 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 5

6 Metoder: Utomhus Vi bedriver vår verksamhet till största delen utomhus. Naturen är en ständigt aktuell kunskapskälla som bär på ett rikt material och ger upplevelser för alla sinnen. Forskning visar att vi mår bättre av att vara utomhus. Barn upptäcker med alla sina sinnen och upplever med hela kroppen. Vi är med och stöttar barnen, undersöker, upplever och upptäcker tillsammans med barnen! Utomhuspedagogik är att vara aktiv tillsammans med barnen och använda sig av naturen som medel för att stimulera barns utveckling och inlärning. Naturen vi lär genom att pröva vad som händer. Vi behöver gripa för att begripa. Som pedagog är vi med och lyssnar och ställer de rätta frågorna ex. vad-, var-, när-, hur-, varför-, vem tror du? som möjliggör för barnen att utveckla sina tankar. Vår roll som pedagoger är inte att ge massa svar utan att ge vägledning åt barnen för att de ska lära sig genom sina tankar. Naturen Vi går till Långtbortskogen (som är vår hemvist och som vi till viss del byggt upp tillsammans med föräldrarna) mellanskogen, Näraskogen eller annan plats i vår närmiljö två gånger per vecka. På våra promenader hittar barnen alltid nått nytt som de vill lära sig eller repetera, t ex. trafikregler då vi tränar på höger och vänster vid övergångsstället, årstidskiftningar, djur, väder, språk, matematik med allt vad det innebär. Naturen är vår kunskapskälla! Lyssnandets pedagogik Vi utgår ifrån barnens intressen, följer upp, utvärderar och går vidare. Genom ett medvetet arbetssätt utifrån Lpfö 98 väver vi in matematik, naturvetenskap, skapande, motorik, teknik, språk, sociala förmågor mm i vår verksamhet. Barnens intresse bestämmer hur länge vi arbetar med varje tema. Pedagogisk dokumentation Vi dokumenterar hela processen via bilder på förskolan och bloggen. Arbetet med pedagogisk dokumentation utgår ifrån det som sker bland barnen; det som barnen är upptagna med här och nu och det som intresserar den i den dagliga verksamheten. Med ett fortsatt arbete där vi antecknar barnens tankar, blir dokumenten levande. Gemensam portfolio Vi går från en enskild portfolio till en gemensam. Vi samlar sedan dokumenten som suttit uppe i en gemensam portfolio. Den förvarans i hallen så att alla lätt kan bläddra i den. Samlingar Samling för oss kan vara i skogen kring en svamp, vid frukten om aktuella händelser t.ex. hur man är en bra kompis. Vid maten har vi en burk på bordet som vi kikar i när några börjar bli klara. Ett ord, ramsa eller ex. uppgift. På promenaden kan vi upptäcka något och har 6

7 en lite diskussion om det eller sjunger en sång. Det ska vara intressant och falla barnen i deras intressen där och just då. Dagens fråga- vi skriver under dagen en fråga till föräldrarna i vår planeringskalender. Detta för att få in ytterligare ett lärande moment där barnen får möjlighet att reflektera och befästa sina upplevelser från dagen. Matematik Vi har medvetet arbetsätt och ser och använder oss utav all matematik i vardagen t.ex mönster, storlekar, antal, former, mängder, ordning, talbegrepp, rumsuppfattning, läge och riktning. Tillexempel så arbetar vi med: o boken Leka och Lära Matematik Ute för förskolan, o att räknar olika föremål efter vägen till skogen, o att se former i t.ex. skyltar efter vägen, vårt rep lägger vi i olika former, o att jämför storlekar på t.ex. stenar, pinnar. Språk Vi pratar mycket med barnen hela dagarna och lyssnar på vad de har att säga. Vi sjunger och använder oss av rim och ramsor dagligen. Vi skriver och sätter upp ordbilder med både stora och små bokstäver, på saker i vår närhet och även barnens namn. Språkdomäner verktyg som stöd i vårt arbete med flerspråkiga barn och föräldrar. Formuläret fylls i av pedagog och förälder vid förskolestart och den uppdateras vid utvecklingssamtalen. Lärplatta: Har sedan november 2012 tillgång till en lärplatta som vi tillsammans med barnen utforskar för att använda som ett pedagogiskt verktyg t.ex. forskande, språkstimulering, matematik vi ser oändliga möjligheter. Nytt för hösten är att vi kommer att få ett simkort så vi kan surfa/leta fakta med vår lärplatta i skogen. Vi synliggör mångfalden på vår avdelning genom olika länders flaggor, det skrivna ordet på olika språk, uppmuntrar flerspråkiga barn och föräldrar att lära oss olika ord och berätta kring deras kultur. Lånar böcker på barnens modersmål och om andra kulturer. TRAS under hösten kartlägger vi barngruppens språkutveckling för att kunna anpassa verksamheten utifrån gruppens behov. Matsituation Vi äter lunch och mellanmål utomhus utifrån de förutsättningar vi har just nu. Barnen sitter på backen utifrån bordsplaceringarna inomhus och äter ur kåsor. Barnen får med stöttning och utefter egen förmåga ta mat själva. Barnen hjälpa till med lättare sysslor, de plockar alltid undan efter sig och skrapar bort sina rester. Vårt mål är att själva laga några måltider per månad utomhus, i skogen eller på gården. Tamburen, barnen får med stöttning och utefter egen förmåga klä av och på sig. Hänga och ställa sina saker på sin plats. 7

8 Grön Flagg, Grön Flagg är en internationell miljö utmärkelse av skola och förskola. Vårt tema på Rosen är vattenresurser med utvecklingsområden: o Havet, ån, sjön, floden, diket o Vattnets kemi/vattnets olika former o Djur och växter i vatten/ekosystem i vatten. Sapere är ett pedagogiskt verktyg som vill öva upp barnens sensoriska förmåga och utveckla språket genom att träna dem i att uppleva med alla sina sinnen och att kunna sätta ord på smakupplevelsen. Vi använder oss av utvecklande frågeställningar för att utforska vidare. Ex. Hur växer tomaten? Vi kan slå upp i böcker och odla. Tillaga på olika sätt. I skogen för vi in sapere genom att använda våra sinnen vid många olika tillfällen. Ex. sinnesstopp efter vägen till vår skog. Vi undersöker skogens skafferi. NTA vi har utbildning i Naturvetenskap och Teknik för Alla och tillgång till lådor med experiment och material kring områdena vatten och luft. Jämställdhet vi pedagoger har deltagit i ett jämställdhetsprojekt. Det har gett oss ett medvetet förhållningssätt. Alla ska ha samma möjlighet att prova det man är nyfiken på och bli bemött för den man är och inte för hur man ser ut/vilket kön man har. 8

9 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Tydliga regler och rutiner, delvis utformade tillsammans med barnen. Vi arbetar med lyssnandets pedagogik, där den pedagogiska dokumentation utgår ifrån det som sker bland barnen; det som barnen är upptagna med här och nu och det som intresserar dem i den dagliga verksamheten. Vi är öppna för barnens förslag och tar vara på barnens intressen och idéer. I lekar ute/inne, sånger, material, tema m.m. Exempel: Vi har observerat att barnen gärna ville ta ut materialet från hemmet till lekhallen. När vi fick en borg till oss möblerade vi om och bytte plats på byggmaterialet och hemmet. Barnen var då med och flyttade och fick bestämma vart saker skulle stå. Som pedagog är vi med och lyssnar och ställer de rätta frågorna ex. vad-, var-, när-, hur-, varför-, vem tror du? som möjliggör för barnen att utveckla sina tankar. Vår roll som pedagoger är inte att ge massa svar utan att ge vägledning åt barnen för att de ska lära sig genom sina tankar. Medlar i leken och försöker lära barnen sociala spelregler genom att stötta och hjälpa de att lösa konflikter, komma in i leken, och visa empati för hur andra kan känna. Samling: Ge varje barn talutrymme och lära sig att lyssna på och acceptera varandras åsikter. Vi alternerar mellan hel och delad barngrupp. Barnens val: Ibland får barnen välja exempelvis på att vara inne eller ute, olika aktiviteter mm. Ibland kan det vara helt valfritt annars blir det ett demokratiskt beslut där vi gör som flest barn vill. Barnintervjun gör att vi får en syn utifrån barnens verklighet och kan planera verksamheten för att uppnå deras önskemål. 9

10 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Hösten Föräldraenkät kring vår verksamhet, vi redovisar och diskuterar under föräldramötet. Föräldramöte, vi visar upp våra styrdokument och synliggör hur vi arbetar mot dessa. Inskolning-, Överskolnings-, Uppföljningssamtal, för nya barn och föräldrar. Samtal, utifrån barnintervjun. Barnen är med och berättar ev. med en powerpointpresentation som stöd. Drop-ut, vi visar upp vår skog. Våren Drop-ut, vi visar upp vår skog. Rosens gemensamma trivselkväll/förskolansdag, där vi springer Rosenlöpet och anordnar andra roliga aktiviteter för hela familjen. Utvecklingssamtal, barnen berättar med stöd av dokumentation och synliggör då sin utveckling och sitt lärande. Återkommande Vi välkomnar alla till Hajen Föräldraråd, en gång per termin Erbjuder extra samtal vid behov Vi använder oss av plan för att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn språkdomäner. Tolk vid behov Digital fotoram, dokumentation och utställning i hallen Föräldrainformation i hallen, whiteboard, föräldrapärm, veckoplanering, mail. 10

11 Både muntlig och skriftlig dialog med föräldrarna vid lämning och hämtning. Stöd av bilder vid behov. Dagens fråga- vi skriver under dagen en fråga till föräldrarna i vår planeringskalender. Detta för att få in ytterligare ett lärande moment där barnen får möjlighet att reflektera och befästa sina upplevelser från dagen och ge föräldrarna insyn i verksamheten ur barnets perspektiv. Vårdnadshavare med delat boende får båda information gällande sitt barn. Hemsidan, vår arbetsplan, bilder från Hajen, aktuell information t.ex datum för trivselkväll, användbara länkar t.ex Smitta i förskolan, blanketter. Blogg, detta för att få in ytterligare ett lärande moment där barnen får möjlighet att reflektera och befästa sina upplevelser från dagen och ge föräldrarna m.fl. insyn i verksamheten ur barnets perspektiv. Förslagslåda, där föräldrarna anonymt kan ställa frågor/ge förslag/ ha synpunkter till föräldramötet. Hajens föräldraenkät vi tar in synpunkter på vår verksamhet från vårdnadshavare inför vår planering och uppföljning av verksamheten. Föräldrar är alltid välkomna att besöka oss på förskolan! 11

12 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Vi följer arbetsplanen för överlämnande till förskoleklass 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och 12

13 inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: TRAS under höst- och vårtermin kartlägger vi barngruppens språkutveckling för att kunna anpassa verksamheten utifrån behoven. Följer upp vid behov. Gemensam portfolio där vi samlar pedagogisk dokumentation kring teman vi arbetar med som vi i år kommer att utveckla. Språkdomäner Blankett vi fyller i tillsammans med vårdnadshavare till flerspråkiga barn för att över tid se hur barnets språkanvändning utvecklas och för att tydliggöra det delade ansvaret mellan vårdnadshavare/pedagoger kring barnets språkutveckling. Följs upp på utvecklings/portfoliosamtal. Lokal arbetsplan: metoder för hur vi jobbar mot läroplanens mål. Ett levande dokument som tydliggör vårt uppdrag enligt Lpfö98 som vi följer upp och utvecklar på planerings och utvärderingsdagar. Observationer av barngruppen. Arbetslaget planerar två timmar i veckan. Vi följer upp hur veckan har varit och genom reflektioner kring detta lägger vi upp vårt fortsatta arbete i barngruppen. Tex. Vilka teman är aktuella, hur vi ska gå vidare, barngruppens samspel och utveckling. Löpande dokumentation: Vi dokumenterar vår verksamhet genom, digital fotoram, bildcollage, barnens alster och fynd i vår utställningshörna. Våra fönster med utdrag ur läroplanen samt barnens kommentarer. Dagens fråga- vi skriver under dagen en fråga till föräldrarna i vår planeringskalender. Detta för att få in ytterligare ett lärande moment där barnen får möjlighet att reflektera och befästa sina upplevelser från dagen och ge föräldrarna insyn i verksamheten ur barnets perspektiv. Blogg, där vi tydligt kan gå tillbaka och reflektera, för att kunna gå vidare och utveckla vår verksamhet. Föräldraenkät. Vi lämnar ut en föräldraenkät kring vår verksamhet inför vår utvärderingsdag. Vi vill ha med föräldrarnas åsikter kring verksamheten inför fortsatt planering. Barnintervjun gör att vi får en syn utifrån barnens verklighet och kan planera verksamheten för att uppnå deras önskemål. 13