Kristallens fritids / Skolområde Nord År 2012/2013 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Reviderad Kristallens fritids / Skolområde Nord År 2012/2013 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING som också innehåller områdets handlingsplan i arbetet mot våld, mobbning och kränkande behandling. Vision: Kristallens fritidshem är en trygg och positiv miljö där alla trivs och respekteras förutsättningslöst. Den goda miljön karaktäriseras av respekt för varje unik människa och omsorgen om varandra. Därför skall: - alla och var och en, elever som personal, se och aktivt ta sitt ansvar och sin del så att visionen blir verklighet. - vid planering av all verksamhet till innehåll eller form, oavsett om det är lektionstid eller raster, under skoldagen eller i fritidshemmet, i schemat eller under schemabrytande aktiviteter, möjligheten beaktas att diskriminering kan ske.

2 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen sid Syftet med likabehandlingsplanen sid Målet med likabehandlingsplanen sid Definitioner sid Ansvarsfördelning sid Information om likabehandlingsplanen sid Kartläggning och nulägesanalys sid Förebyggande och främjande arbete 8.1 Kön sid Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning sid Funktionshinder sid Sexuell läggning sid Annan kränkande behandling sid Uppsikt och upptäckt sid Hur en upptäckt kränkning åtgärdas sid Utvärdering och revidering sid. 15 2

3 1. Vad säger lagen? Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april Syftet var att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller annan kränkande behandling. Den 1 januari 2009 ersattes lagen av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (1985:1100). De bestämmelser som i den tidigare lagen avser diskriminering har förts över till den nya diskrimineringslagen och omfattar i dag alla utbildningsanordnare och således inte enbart de som lyder under skollagen och högskolelagen (folkhögskolor, uppdragsutbildningar och vissa typer av yrkesutbildningar har tidigare inte omfattats). Vad som sägs i fråga om ålder hindrar dock inte tillämpningen av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass, i grundskola eller i en fristående skola. Särbehandling på grund av ålder är tillåtet om det har ett berättigat syfte. Kapitel 14 a i skollagen är nytt och ersätter det som i lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever benämns annan kränkande behandling. Huvudmannen (barn- och utbildningsnämnden) ansvarar för att personalen, i tjänsten eller inom ramen för uppdraget, fullgör de skyldigheter som anges i lagen. Det är också huvudmannens ansvar att se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Enligt skollagen ska huvudmannen för skolan se till att det årligen upprätts en plan (ersätter den tidigare likabehandlingsplanen) med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I de fallet huvudmannen eller personalen inte följer vad som sägs i lagen ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär och dels ersätta annan skada som har orsakats av att lagen inte följts. 2. Syftet med likabehandlingsplanen är att ge stöd till personal, elever och föräldrar att förebygga, upptäcka och bekämpa alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 3. Målet med likabehandlingsplanen är att alla elever, föräldrar och personal tillsammans kan skapa ett öppet och positivt klimat som främjar goda relationer och en trygg arbetsmiljö med optimala möjligheter för inlärning. 3

4 4. Definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för särbehandling av individer och grupper utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i lagen: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller annan kränkande behandling. Direkt diskriminering är när någon behandlas sämre än andra Indirekt diskriminering är när verksamheten tillämpar bestämmelser eller har ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar vissa barn och elever. Ett exempel på det är om alla barn och elever serveras samma mat, vilket missgynnar de barn och elever som behöver annan mat av religiösa skäl. Trakasserier är en behandling som kränker någons värdighet och som är kopplad till de sju diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserierna och kränkningarna kan vara: Fysiska t.ex. knuffar och slag Verbala t.ex. att bli hotad eller kallad hora eller bög Psykosociala t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning eller utfrysning Text och bild-burna t.ex. klotter, lappar och brev, e-post, sms, mms Mobbning är när någon eller några personer utsätts för upprepade kränkningar. Skillnaden mellan mobbning och konflikt är att vid mobbning är det alltid samma personer som är i underläge. Det är ytterst den som är utsatt för handlingen som värderar om den är kränkande eller inte. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör. På Kristallen tillåter vi därför inte heller skämtkränkningar och motarbetar alla låtsasbråk. Vi tillåter inte heller slentrianmässigt användande av nedsättande ord och uttryck. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling p.g.a. att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 4

5 5. Ansvarsfördelning Rektor Ser till att all personal, alla barn, elever och föräldrar känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten. Ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering enligt de sju diskrimineringsgrunderna. Ser till att personalen har tillräcklig kunskap samt kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna bedriva detta arbete. Ser till att verksamheten har en likabehandlingsplan som upprättats tillsammans med personal, elever och föräldrar. Planen utvärderas och revideras årligen. Ser till att utredning görs och åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att någon utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling. Ser till att dokumentation sker av upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling samt de åtgärder som vidtagits. Dokumentationen läggs i elevakten efter avslutat arbete All fritidspersonal Har ansvar att följa verksamhetens likabehandlingsplan. Har skyldighet att reagera mot trakasserier och annan kränkande behandling de får kännedom om och ska se till att de åtgärdas. Arbetar förebyggande genom att vara goda förebilder och låter fritids värdegrund genomsyra det dagliga arbetet. Utnyttjar de vardagliga situationerna i verksamheten för att utveckla barns och elevers förmåga att samspela med varandra samt hantera och lösa konflikter. På uppdrag av rektor dokumenterar personalen de kränkande handlingar som inträffar. Upprättar en plan på de förebyggande åtgärder som verksamheten ska genomföra under läsåret. Barn och elever Ska känna till verksamhetens likabehandlingsplan. Ska följa verksamhetens ordningsregler. Se bilaga Bör prata med någon vuxen när de upplever, ser eller hör kränkningar. Har rätt att få stöd och hjälp när de känner sig kränkta. Oavsett vilken vuxen de vänder sig till så ska de bli tagna på allvar och få stöd. Är delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen genom att den diskuteras på vårt fritidsråd. Vårdnadshavare Är delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen genom att den diskuteras i brukarrådet. Vårdnadshavare har ett ansvar att informera verksamheten om det som kommer till deras kännedom. Fritids förväntar sig att vårdnadshavare tar ansvar för sitt barns uppfostran. 5

6 6. Information om likabehandlingsplanen Målet är att all personal i verksamheten, alla barn och elever och deras vårdnadshavare får information om lagen (2008:567) samt om verksamhetens likabehandlingsplan. Det sker på följande sätt: Likabehandlingsplanen gås igenom med all personal. Tidpunkt: Vid nyanställning. Personalen får årlig information om likabehandlingsplanen i samband med att den revideras. All personal har ett eget exemplar av planen. Den finns även på Kommunityn. Likabehandlingsplanen gås igenom med alla elever och finns tillgänglig på fritids Tidpunkt: Vid läsårets början och sker kontinuerligt. Ansvarig: Ansvariga pedagoger Skolans kamratstödjare får utbildning om lagen och likabehandlingsplanen. Tidpunkt: I september Ansvarig: Kurator och antimobbningsteam Likabehandlingsplanen skickas hem till samliga vårdnadshavare. Tidpunkt: I augusti. Information om lagen och likabehandlingsplanen sker årligen vid ett föräldramöte. Tidpunkt: Hösten och pedagogisk personal Likabehandlingsplanen finns utlagd på verksamhetens hemsida. Tidpunkt: Finns hela året. Uppdateras efter revidering och skolassistent Likabehandlingsplanen revideras årligen av personalen på fritids. Tidpunkt: Våren Likabehandlingsplanen diarieförs och arkiveras. Tidpunkt: Våren efter revideringen 6

7 7. Kartläggning och nulägesanalys Mål Att få kunskap om förekomsten av trakasserier och annan kränkande behandling för att kunna vidta relevanta åtgärder Det gör vi genom att: BDO (Bry dig om)/kamratstödjare och vuxenteam Ansvarig: Kurator Vi på Kristallen tar del av BDO:s arbete genom en vuxenrepresentant. Elevenkäter Tidpunkt: Höst och vår och vuxenteam Resultat våren 2012 Stämmer mycket bra Stämmer bra Stämmer mindre bra Jag trivs på mitt fritids Stämmer inte Jag trivs med personalen på mitt 18 4 fritids. Jag trivs med mina kamrater på fritids. Jag har alltid någon att vara tillsammans med om jag vill. Jag vet att vi har en likabehandlingsplan. Det finns alltid någon vuxen på fritids som jag kan prata med. Jag är nöjd med mitt fritids Jag känner mig trygg på fritids Jag kan få lugn och ro på fritids Jag får vara med och bestämma på fritids vad jag vill göra Utifrån elevernas enkätsvar har vi beslutat att arbeta på följande sätt. På våra kompisstunder på torsdagar diskuterar vi värdegrundsfrågor och jobbar med samarbetsövningar. Vi kommer regelbundet att visa på vår likabehandlingsplan och förtydliga innehållet i den för våra elever så att de kan se sambandet mellan vårt förebyggande arbete och innehållet i likabehandlingsplanen. Personalen arbetar ständigt med att skapa en god atmosfär i elevgruppen så att alla elever ska känna sig trygga och känna sig värdefull för den man är och inte för vad man gör. 7

8 För kränkande behandling och mobbning finns fastställda rutiner. Riskbedömning. När, var och hur kan kränkningar ske? Tillsammans med eleverna har vi kommit fram till att kränkningar kan ske vid utelek, i tamburerna, vid toaletterna, vid val av aktivitet, gruppsammansättningar, vid aktiviteter där inte alla kan delta, på övervåningen och i matkön. Vi är även medvetna om att kränkningar kan ske i andra situationer och sammanhang. Tillgänglighet och lyhördhet i det dagliga arbetet med barn och elever. Vi är tydliga vuxna som sätter gränser, reagerar och ingriper omedelbart vid alla former av kränkande behandlingar. Vi är observanta och lyhörda vid alla aktiviteter. Personalen ansvarar för gruppsammansättningar och är med vid utelek. Vi försöker undvika situationer där eleverna ska stå i kö. Utvecklingssamtal Tidpunkt: kontinuerlig Ansvarig: Fritidspersonal Vi erbjuder utvecklingssamtal till alla föräldrar. Samarbete med skolan Vi har dagliga samtal och regelbundna APT med skolans personal. Vi har gemensamma rastvakter. Gemensam kompetensutveckling i form av STEPS. Ku-läget hos personalen när det gäller de områden som planerna omfattar Personalen har varit på genusföreläsning och haft litteraturseminarium på samma ämne. Personalen har genomgått flera värdegrundsutbildningar. Föreläsning om diskrimineringslagen och kränkande behandling ht Personalen har under våren varit med i en kompetensutveckling för att höja kvalitén i fritidshemmet. Utbildningen kommer att avslutas Förebyggande och främjande arbete Hela verksamhetens arbete ska präglas av den värdegrund som uttrycks i Lgr 11 (Läroplanen), skollagen och Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem. Vardagsrutinerna är uppbyggda kring värdegrundsarbetet. Utifrån lag 2008:567 uppmärksammar vi särskilt: 8

9 Värdegrundsarbetet på fritids I början av varje läsår går vi tillsammans med eleverna igenom värdegrunden, sätter upp och synliggör den för barn och föräldrar. Vi gör också tillsammans med eleverna upp vilka ordningsregler som ska gälla. Dessa tar vi kontinuerligt upp och utvärderar vid varje fritidsråd samt när behov uppstår. Ordningsreglerna finns uppsatta på fritids. Se bilaga 1. Under hela läsåret har vi haft kompisstund då vi pratar om värdegrundsfrågorna och genomför samarbetsövningar av olika slag. Under hösten hade vi tema EQ-verkstan med samarbetsövningar av olika slag i syfte att stärka gruppen. Vi i personalen är goda förebilder. 8.1 Kön: Mål: Alla barn och elever har lika värde, lika rättigheter och skyldigheter oavsett vilket kön man har. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av kön. Aktiviteter: All personal ska alltid markera och ingripa mot könsord, anspelningar, oönskad beröring och gester av sexuell natur. Vi arbetar medvetet med att ge pojkar och flickor lika stort talutrymme. All personal tänker på att vara förebilder i språk och handling för att befästa jämställdhet. Vi använder aktuella händelser som underlag för diskussion. Vi blandar pojkar och flickor i verksamhetens aktiviteter och uppmuntrar dem aktivt att inte göra traditionellt könsbundna val. Lokal nulägesanalys med riskbedömning och enkätresultat finns under punkt 7. tillsammans med verksamhetens personal. 9

10 8.2 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: Mål: I vår verksamhet ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kultur, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Aktiviteter: Vi arbetar med attityder och värderingar så att alla elever får en förståelse för varandras likheter och olikheter. Vi skapar förståelse för olika religioner och trosuppfattningar i verksamheten. Vi ger barn och elever möjlighet att berätta om sin kultur och etniska bakgrund. Verksamheten försäkrar sig om att viktig information kan förstås av alla föräldrar. Tolkar och översättare engageras vid behov. Vårdnadshavare får information om möjligheten till tolkhjälp vid samtal och möten. Barn och elever serveras den mat som är förenlig med familjens religion. Ansvarig: Måltidsansvarig Pratar om högtider och traditioner i de olika religionerna. 10

11 8.3 Funktionshinder: Mål: I vår verksamhet ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Aktiviteter: Personalen ska genom utbildning få en allmän kunskap om så väl synliga som osynliga funktionshinder. Tidpunkt: Regelbundet Rutiner för mottagande av elever med funktionshinder Tidpunkt: Vid behov tillsammans med fritids personal. All personal tar del av information angående elevens behov. Lokaler och utemiljö anpassas för eleven. Anpassat pedagogiskt material köps in. Kosten anpassas för de elever i behov av specialkost. Vid planering av den dagliga verksamheten ska konsekvenserna beaktas för barn och elever med funktionshinder. vid behov Berörd personal ska få stöd, fortbildning och handledning om funktionshindret hos enskilt barn eller elev. Tidpunkt: Regelbundet Saklig information ges till barnets/elevens kamrater om eleven och barnets/elevens vårdnadshavare ger sitt samtycke till detta. Tidpunkt: Regelbundet Ansvarig: Ansvarig personal efter överenskommelse. Kompensatoriska hjälpmedel ska sättas in så tidigt som möjligt. vid behov Lokalerna anpassas efter det enskilda barnets behov. vid behov Handikappsanpassat med ramp och räcke utvändigt. 11

12 8.4 Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck: Mål: Inget barn eller elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjesammansättning. Aktiviteter: Vi markerar och reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om vad orden betyder. Vi accepterar inte användandet av ord som till exempel hora, bög och lesbisk. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet och familjesammansättning ska information om homo-, bi och transexualitet ingå. Vi granskar undervisningsmaterial i syfte att undvika läromedel som förmedlar en diskriminerande bild av homo-, bi och transexualitet 8:5 Ålder: Mål: I vår verksamhet ska alla barn och elever ha samma rättigheter oavsett ålder. Aktiviteter: Ansvaret ökar med stigande ålder. Ansvarig: Elever och all personal Erbjuder aktiviteter som passar de åldersgrupper som finns på fritids. 12

13 8.6 Annan kränkande behandling: Mål: I vår verksamhet ska alla känna sig trygga och ha redskap för att hantera konflikter. Aktiviteter: Vi har tydliga gemensamma regler som främjar ett gott arbete och umgängesklimat på fritids. Se bilaga 1 Vi är genomtänkta i gruppsammansättningar och undviker osäkra situationer där elever väljer kamrater. Personal ansvarar för gruppindelningar vid alla gemensamma aktiviteter såsom idrott, temaarbeten, samarbetsövningar med mera. Vi arbetar kontinuerligt och medvetet med elevdemokratifrågor och socioemotionellträning i alla grupper. Eleverna är delaktiga i verksamheten genom grovplanering, fritidsråd och vid val av aktiviteter. Personalen får återkommande utbildning i att arbeta med elevdemokrati, vänskapsövningar och samarbetsövningar. Tidpunkt: Vid behov Regelbundna samtal om elevhälsa i arbetslaget. Tidpunkt: Varje APT och specialpedagog/speciallärare Förebyggande åtgärder utvärderas och dokumenteras. vid behov Förebyggande åtgärder utvärderas och dokumenteras. vid behov 13

14 9. Uppsikt och upptäckt Mål: Vi arbetar aktivt för att förebygga och upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling. Om kränkningar sker ska alla reagera skyndsamt så att händelsen utreds och åtgärdas. Fritids ska skapa en fysisk och psykosocial studiemiljö som lämpar sig för alla elever. Metoder: Vid utevistelse på fritids ska det finnas personal ute. Vid tillfällen då enstaka barn är ute finns uppsikt. Tidpunkt: Utevistelse Ansvarig: Arbetslagen gör upp schema och ser till att bemanningen fungerar. Ansvarig vuxen har på sig reflexväst utomhus. Eleverna ska känna sig trygga på fritids. Tidpunkt: Under fritidstiden För att eleverna ska känna sig trygga på fritidstiden har vi fasta rutiner. Som personal är vi lyhörda och försöker alltid finnas tillhands. All personal får utbildning om likabehandlingsplanen och om hur man ska agera om kränkningar uppstår. Tidpunkt: Utbildning efter nyanställning samt kontinuerlig påfyllnad genom föreläsningar på studiedagar och diskussioner i arbetslaget. All personal ska noggrant uppmärksamma den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten. Detta gäller både bland elever och personal. Vi har nolltolerans mot skällsord och uttryck som kan uppfattas som trakasserier eller kränkningar. Vi håller noggrann uppsikt över elevernas frånvaro. Orsaken till frånvaro utreds så att den inte har orsak i trakasserier eller kränkningar. Verksamheten vinnlägger sig om ett gott samarbete med hemmen så att det är lätt för föräldrar att vända sig till personalen om de får reda på att kränkningar inträffat. Daglig kontakt vid hämtning och lämning. 14

15 Verksamheten gör årligen en dokumenterad riskbedömning samt agerar utifrån den. Tidpunkt: Höstterminens start. Agerandet sker kontinuerligt ihop med APT Fritids ordningsregler är skrivna så att de inte diskriminerar elever av religiösa/etniska skäl. Se bilaga Alla elever kan äta skolmaten oavsett religion eller funktionshinder. Tidpunkt: Dagligen Ansvarig: Måltidsansvarig Alla elever ska kunna delta i fritidsverksamhet oavsett funktionshinder eller religion/etnicitet. Tidpunkt: Dagligen 15

16 10. Åtgärder Hur en upptäckt kränkning åtgärdas: 1. Agera genast! Ta kontakt med vuxenteamet. Där bestämmer man när och hur nästa steg tas. 2. Vuxenteamet skaffar information om vad som hänt. Skolledningen informeras. I det fall då personal kan vara den kränkande tas utredningen över av skolledningen. 3. Vuxenteamet utser vilka som skall tala med den utsatte. Vid samtalet deltar två vuxna. Särskilt dokumentationsblad används. Viktigt är att ge den utsatte stöd och skydd. 4. Vuxenteamet utser också vilka som skall tala med de personer som kränker. Samtalen skall ske enskilt med dem en och en, gärna parallellt, utan att något sagts om samtalen i förväg. Vid samtalet deltar två vuxna. Samtalen dokumenteras som ovan. 5. De personer vuxenteamet utser tar snarast kontakt med vårdnadshavare för de inblandade eleverna. Detta kan, om det är lämpligt, gå till så att eleverna själva först får i uppgift att berätta hemma och att återkoppling sedan sker. 6. Under de följande veckorna har vuxenteamet situationen under uppsikt. Uppföljningssamtal sker enskilt med de inblandade. Samtalet dokumenteras som ovan. Uppföljningssamtalen upprepas och pågår så länge behovet kvarstår. 7. Om kränkningarna inte upphör så övervägs anmälan till polis och socialtjänst. 8. Ärendet avslutas när man är säker på att kränkningen upphört. Kopia på dokumentationen skickas till rektor för arkivering. 16

17 11. Utvärdering och revidering. Denna likabehandlingsplan utvärderas och revideras årligen i arbetslaget. Tidpunkt: Under vårterminen så att den nyreviderade likabehandlingsplanen är klar att tas i bruk till läsårsstarten i augusti. 12. Uppföljning av fjolårets plan. Fjolårets likabehandlingsplan har synliggjorts och utvärderats på följande sätt: Fritidsråd Elevenkät Brukarråd Föräldramöte Placerats väl synligt i tamburen Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på vår hemsida Kompisprat Utifrån frågeställningen i elevenkäten om eleverna känner till likabehandlingsplanen fann vi att av 22 elever som svarat på enkäten var det en elev som inte kände till vår likabehandlingsplan. Rektorn går årligen igenom Likabehandlingsplanen med all personal vid en arbetsplatsträff. En gång i veckan har vi kompisprat med våra elever där vi bland annat pratar om hur vi är emot varandra, hur en bra kompis är, har samarbetsövningar och går igenom vår likabehandlingsplan för att hålla den aktuell. 17

18 Bilaga Kristallens ordningsregler 2011! Lyssna på varandra Vi är artiga, rara och schyssta. Vi använder ett trevligt språk. Vara snälla mot varandra Inte skratta när någon gör fel. Vi slåss inte. Vara en bra kompis Inte lämna någon utanför. Vara hjälpsam. Vi delar med oss. Tysta och lugna lekar nere Vi håller ordning på fritids saker. Två vid datorn. Springlekar gör vi ute. 18

19 19