Konsekvenser av vårdval i specialistvården
|
|
- Emma Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konsekvenser av vårdval i specialistvården Slutrapport till Socialdepartementet Dnr. S2013/7687/FS
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Metodik för studien... 2 Resultat... 3 Förslag till nästa steg
3 INLEDNING Vårdval inom den specialiserade öppenvården har börjat införas i fler och fler landsting i tillägg till det lagstadgade vårdvalet inom primärvården. Flera av Landstinget Västmanlands (LTV) närliggande landsting har valt att införa ett flertal olika vårdval inom specialistvården. LTV har däremot valt att avvakta med införandet av fler vårdval utöver de två som finns i dagsläget (medicinsk fotvård och tandreglering). För tjänstemännen i landstinget har det visat sig vara betydelsefullt att få en djupare insikt i hur denna utveckling påverkar landstingets patienter och verksamheter. För att undersöka hur införandet av vårdval i närliggande landsting påverkar patientrörligheten över landstingsgränserna samt kompetensförsörjningen av specialistläkare och specialistsjuksköterskor ansökte LTV om medel från regeringens vårdvalssatsning. LTV har valt att samarbeta med Sirona Health Solutions för att genomföra denna studie. METODIK FÖR STUDIEN För att utreda hur patientrörligheten över landstingsgränserna och tillgången till specialistkompetens i LTV har påverkats och kan komma att påverkas framöver har följande två huvudfrågor formulerats: Hur påverkas patientrörligheten idag och i framtiden av att närliggande landsting infört och kommer att införa vårdval i den specialiserade öppenvården? Hur påverkas kompetensförsörjning av specialistutbildad personal i LTV av att närliggande landsting infört och kommer att införa vårdval i den specialiserade öppenvården? Studien bygger på en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys. Den kvalitativa delen innehåller bland annat semistrukturerade intervjuer och den kvantitativa delen utgår från interna data från LTV samt data från Socialstyrelsen. Tillgången till data har varit begränsad, vilket har medfört utmaningar för analysarbetet. Exempelvis har det under projektets gång framkommit att det varit svårt att bryta ner landstingets kostnader för utomlänsvård utifrån vilket landsting vården utförts i. Detta har identifierats som en viktig fråga att arbeta vidare med för att kunna följa utvecklingen framöver. Inledande intervjuer med tjänstemän från landstinget genomfördes för att få ett övergripande perspektiv på frågeställningarna. För att få en bild av patientrörligheten inklusive upplevd möjlighet att välja vårdgivare och vilja att välja, har patientorganisationer intervjuats. Intervjuer genomfördes med Psoriasisförbundet och Överviktigas riksförbund. För att få en djupare förståelse för kompetensförsörjningsfrågan intervjuades representanter från Läkarförbundet, Västmanlands läkarförening och Vårdförbundet. I ett första skede av analysarbetet kartlades och sammanställdes en lista av samtliga införda och planerade vårdval i den specialiserade öppenvården i närliggande landsting. Nuvarande och kommande lagstiftning som kan komma att påverka valfrihet analyserades och redan existerande material kring patienters vilja att själva välja vårdutförare analyserades. I tillägg till detta analyserades även väntetider för besök och åtgärder inom områden där närliggande landsting har infört vårdval. Därtill analyserades kostnadsdata och fakturaunderlag för köpt vård från LTV samt data från Patientregistret analyserades för att kartlägga patientrörligheten. Intern data i kombination med data från Socialstyrelsen över hälso- och sjukvårdspersonal analyserades för att kartlägga tillgång till specialistläkare. 2
4 RESULTAT i) Analys av vårdvalets påverkan på patientrörligheten Analysen visar att kostnaden för köpt utomlänsvård som kan kopplas till valfrihet utgör en försumbar kostnad för LTV (mindre än en procent av den totala kostnaden för specialistvården). Vidare visar analysen att kostnaden för den patientvalda köpta vården har inte ökat de senaste åren. För att analysera om införandet av vårdval i närliggande landsting påverkat patientrörligheten har patientflödet inom områden där vårdval införts studerats. En ökning observeras av antalet patienter från LTV som genomfört höft- eller knäledsoperationer i Stockholms läns landsting (SLL) sedan 2009; se bild nedan. För att utröna huruvida denna effekt kan kopplas till det vårdval som SLL införde 2009 har motsvarande patientflöde från Landstinget Sörmland (DLL) och Landstinget i Uppsala län (LUL) analyserats. En svag ökning kan ses från Sörmland till SLL efter införandet av vårdval inom detta område. Dock kan inte samma trend ses för Uppsala, där patientflödet istället sjunkit. Ett liknande mönster observerades inom ögonoperationer, det andra området där data fanns tillgängliga. Det är därmed inte möjligt att utifrån detta underlag dra några slutsatser kring vårdvalets eventuella effekt på patientflödena mer tid och data behövs för att kunna besvara frågeställningen. ANTAL PATIENTER FRÅN SÖRMLAND OCH VÄSTMANLAND SOM HAR FÅTT VÅRD I STOCKHOLM HAR ÖKAT SEDAN 2009 ANTAL PATIENTER, Höft- och knäledsoperationer* Antal patienter från Västmanlands län som fått vård i SLL Antal patienter från Sörmlands län som fått vård i SLL Antal patienter från Uppsala län som fått vård i SLL Antal patienter Nationella vårdgarantin införs Kömiljarden införs Vårdval: Höft-& knäprotesoperationer SLL Not: Källa: * Avser följande DRG-koder: H01N H02C H02E H03N H04N H06O, data saknas för 2005 och DRG-koderna för respektive vårdval har identifierats av en specialistläkare och bygger på information om vårdval som presenteras på SLL s uppdragsguide. Socialstyrelsen, Sirona analys Resultatet av denna studie visar att patientrörligheten från LTV till andra landsting för tillfället är låg, och att den hittills inte tycks ha påverkats av införandet av vårdval i någon signifikant grad. Dock finns ett antal trender som tyder på att patientrörligheten kan öka framöver, och att vårdval i närliggande landsting därmed kan bli en viktig faktor att ta hänsyn till för LTV: 3
5 En stor andel av befolkningen (70-80 %) anser att det är viktigt att själv få välja utförare av sin vård detta gäller för alla typer av vård och i alla samhällsgrupper Västmanlands geografiska läge medför en stor tillgång på specialistvård i närområdet det finns 20 sjukhus inom en och en halv timmes bilfärd från Västerås Kommande lagstiftning inkl. den nya patientlagen och EU:s patientrörlighetsdirektiv kommer att underlätta patientrörligheten på många punkter Konklusionen från analysen är att även om patientrörligheten ökar som en följd av dessa trender, så kommer den ekonomiska bördan av köpt vård från andra landsting fortsatt att vara försumbar. Dock kan patientrörligheten i förlängningen påverka LTV:s möjlighet att upprätthålla nuvarande vårdutbud med hög kvalitet, vilket medför att landstinget kan behöva anpassa vårdutbudet efter befolkningens förändrade efterfrågan. ii) Analys av vårdvalets påverkan på landstingets kompetensförsörjning Analyserna av kompetensförsörjningen visar att LTV har haft en god tillväxt av specialistläkare sedan början av 2000-talet, men att landstinget idag har färre antal specialistläkare än jämförbara landsting. Tillgången till specialistsjuksköterskor har däremot minskat under samma period och LTV ligger nu under snittet för jämförbara landsting med avseende på antalet specialistsjuksköterskor. Totalt sett närmar sig en tredjedel av LTV:s specialistläkare pensionsålder, vilket kan medföra utmaningar för kompetensförsörjningen framöver, om inte en plan för att tillströmningen av läkare säkerställs. Analysen av hur införandet av vårdval i närliggande landsting har påverkat LTV:s tillgång på specialister inom det relevanta området visar inte på några tydliga effekter. Dock bör det, för kompetensförsörjning precis som för patientrörligheten, beaktas att vårdvalen införts relativt nyligen, och att effekterna kan bli synliga på längre sikt och med bättre datatillgång. Vidare har en analys av de olika läkarspecialiteterna genomförts, för att bedöma vilka som kommer att vara mest utsatta för utmaningar inom kompetensförsörjningen framöver. För varje specialitet har följande analyserats: nuläge (antal specialister per invånare), nettoförändring (ST-läkare i förhållande till specialister nära pensionsåldern) samt vårdvalsutmaning (antal vårdval där specialistkompetensen efterfrågas i närliggande landsting). Se bilden nedan. 4
6 ANALYSEN HAR IDENTIFIERAT SJU SPECIALITETER MED SÄRSKILT STORA UTMANINGAR INOM KOMPETENSFÖRSÖRJNING FRAMÖVER TILL FÖLJD AV VÅRDVAL OCH ANDRA TRENDER Liten utmaning Medelstor utmaning Stor utmaning Område Specialitet Nuläge* Nettoförändring** utmaning Sammanvägd Vårdval*** Kirurgi Ortopedi Opererande specialiteter Urologi Obstetrik och gynekologi Öron-, näs- och halssjukdomar Ögonsjukdomar Internmedicin Invärtesmedicinska specialiteter Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Reumatologi Geriatrik Barnmedicinska specialiteter Barn- och ungdomsmedicin Allmänmedicin Allmänmedicin Bild- och funktionsmedicin Bild- och funktionsmedicin Psykiatri Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri Kliniska laboratoriespecialiteter Klinisk fysiologi Övriga specialiteter Hud- och könssjukdomar Neurologi Not: Källa: * Bedömning baseras på jämförelse av antal specialister inom specialiteten per invånare med jämförbara landsting; grön innebär topp 30 %, gul innebär mitten 40 % och röd innebär botten 30 % ** Bedömning baseras på genomsnittligt inflöde (ST-läkare) samt genomsnittligt utflöde (pensionsavgångar) inom varje specialitet; grön innebär en positiv årlig ökning på över 0,5, gul innebär en årlig ökning med upp till 0,5 och röd innebär en årlig minskning *** Bedömning baseras på antal införda och planerade vårdval samt vårdval som utreds i angränsade län; röd innebär två eller fler införda vårdval i angränsande län, gul innebär ett infört vårdval eller fler än två planerade vårdval eller vårdvalsutredningar Endast specialiteter som bedöms vara berörda av införda eller planerade vårdval är inkluderade i analysen. Medicinsk radiologi, neuroradiologi, barn- och ungdomsradiologi redovisas som kategorin bild- och funktionsmedicin i tabellen ovan. Observera att klinisk fysiologi ej inkluderas. SOSFS 1996:27, SKL, Sirona analys Dessa analyser visar samlat att de största utmaningarna för kompetensförsörjningen framöver finns inom områdena allmänmedicin, geriatrik, obstetrik och gynekologi, hudsjukdomar, ortopedi, psykiatri och ögonsjukdomar. Av dessa sju är det i synnerhet de små specialiteterna geriatrik och hudsjukdomar som är extra känsliga för förändringar. I dagsläget finns ett antal barriärer som mildrar effekten av vårdval på kompetensförsörjningen, såsom oklarheter kring pensionsavtal, jour och forskning för läkare som delvis arbetar för en privat utförare. Analysen visar dock att det finns ett intresse inom läkarkåren för de möjligheter som vårdval i specialistvården erbjuder, vilket tyder på att om och när lösningar på ovan nämnda problem hittas kommer vårdval att kunna få en märkbar effekt på landstingets kompetensförsörjning. iii) Potentiella framtidsscenarier för Landstinget Västmanland att hantera Patientrörligheten och kompetensförsörjningen är nära sammanlänkande och påverkar varandra. Studien har identifierat tre olika huvudsakliga framtidsscenarier vilka illustreras i bilden nedan; hur landstinget väljer att hantera frågan framöver bör bero på vilket scenario som bedöms som mest sannolikt. 5
7 DEN MÖJLIGA FRAMTIDA UTVECKLINGEN KAN BESKRIVAS GENOM TRE OLIKA HUVUDSAKLIGA SCENARION Tre möjliga framtidsscenarion för patientrörlighet och kompetensförsörjning Utmaning kompetensförsörjning Hög 3 1 Status quo Patientrörligheten är fortsatt låg, trots nya möjligheter för patienter att söka vård utanför länet Kompetensförsörjningen kan upprätthållas genom relativt enkla åtgärder för att rekrytera och behålla personal 2 Utmaning inom patientrörlighet Patienterna driver på utvecklingen genom aktiva val Minskad efterfrågan på vård i det egna landstinget gör att viss vård flyttas till andra landsting Minskad efterfrågan får till följd att det blir svårare för landstinget att planera för kompetensförsörjning Minskat vårdutbud ger utmaningar i koordinering med primärvård Låg Låg 1 2 Hög Patientrörlighet 3 Utmaning inom kompetensförsörjning Specialistutbildad personal attraheras av vårdval och driver utvecklingen genom ökad rörlighet till andra arbetsgivare i närliggande landsting Utmaningar inom kompetensrekrytering får till följd att det blir svårare att upprätthålla samma vårdvolym och vårdkvalitet En konsekvens av detta kan vara att patienterna därefter börjar söka sig till närliggande landsting för vård Källa: Sirona analys Scenario 1: Patientrörligheten fortsätter att vara låg och kompetensförsörjningen kan upprätthållas med relativt enkla åtgärder. Under detta scenario kommer ingen större förändring att ske, och landstinget kan hantera frågan i stort sett som idag. Scenario 2: Patientrörligheten till andra landsting ökar, vilket leder till att LTV:s interna volymer minskar med risk för sämre medicinsk kvalitet och hotad patientsäkerhet. Detta kan i sin tur leda till att den specialistutbildade personalen väljer att byta arbetsgivare och söka sig till andra landsting. Scenario 3: Utmaningen med att rekrytera och behålla specialistutbildad personal ökar i relativt snabb takt, som en följd av att fler potentiella arbetsgivare etablerar sig genom vårdval. Detta kan medföra att det blir svårare för landstinget att upprätthålla samma volym och kvalitet, vilket drabbar de västmanlänningar som även fortsatt får sin vård inom landstinget. En ytterligare möjlig konsekvens av detta är att patienterna ställer högre krav på kvaliteten och börjar söka sig till vårdgivare som kan erbjuda högre kvalitet i andra landsting. 6
8 FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Rekommenderade aktiviteter för landstinget på kort sikt 1. Genomför en fokuserad satsning för hanteringen av de områden där kompetensförsörjningen bedömts vara särskilt utmanande framöver: allmänmedicin, geriatrik, gynekologi, hudsjukdomar, psykiatri, ortopedi och ögonsjukdomar. Satsningen bör utmynna i konkreta åtgärder för att säkerställa att befolkningens vårdbehov inom dessa områden möts, genom att säkra intern kompetens eller köpa vård från andra aktörer 2. Genomför kontinuerlig omvärldsbevakning kring i) nya vårdval som införs ii) utveckling av överenskommelse kring läkares pensionsavtal iii) utveckling av lösningar för jourer och forskning, viktiga parametrar som kan bidra till ökad rörlighet bland läkare 3. Utveckla dataunderlaget så att landstinget kan följa patientflödet (antal patienter, vilka ingrepp) och ha kontroll på mängden köpt vård Rekommenderade aktiviteter för landstinget på längre sikt 4. Säkra att vårdgivare och landsting informerar patienter om vilka rättigheter och möjligheter de har till vård i andra landsting 5. Utarbeta en långsiktig strategi för landstingets kompetensförsörjning, som identifierar inom vilka områden det är kritiskt att behålla verksamhet och kompetens inom landstinget och inom vilka områden det är acceptabelt eller önskvärt att i högre grad köpa vård från andra landsting Analysera samtliga specialistområden för att identifiera områden med särskilt goda medicinska resultat och goda förutsättningar för att vidareutveckla spetskompetens Genomför en konsekvensanalys för att få djupare insikt i vilka ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter ökade patientströmmar inom olika specialiteter skulle få på den övriga vården Genomför en offensiv satsning för att attrahera och behålla specialistkompetens inom de områden som identifierats som strategiskt viktiga 7
Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17
En grundregel är att legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring och inte har någon svensk specialistkompetens sedan tidigare prioriteras före den som redan innehar bevis om specialistkompetens.
Läs merEnkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal
Page 1 of 11 Sida 1 Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en bedömning av tillgång och efterfrågan
Läs merPrivata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2017
verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive Lagen om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1651) och lagen om ersättning för fysioterapi (SFS 1993:1652) reglerar landstingens ansvar för den vård som
Läs merPrivata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018
Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018 Lagen om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1651) och lagen om
Läs merTabell 1: Fördelning per yrke Vårdföretagarna 2015 och 2016 grunddata från arbetsgivare (löneform månadslön)
Stockholm 2017-07-07 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Nr 10/2017 Lönestatistik 2016 Vårdföretagarna Här presenteras 2016 års lönestatistik för läkare som arbetar hos företag med fem eller
Läs merStockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012
Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I
Läs merLäkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm
Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma
Läs merST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014
ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012
öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...
Läs merBilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett
Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merNr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar
Nr 3/2017 Stockholm 2017-05-02 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar 2016 års landstingskommunala lönestatistik I tabell 1-5 redovisas löneläget i november 2016 per befattning, kön, specialitet,
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2006 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa
2008 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning
Läs merUppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG
Sidnu mmer 1(1) Uppdrag Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur Uppdragsgivare: Ann-Christin Kullberg Uppdragstagare: FLG Bakgrund 1. För hög kostnad i förhållande till given budgetram 2. Uppdraget
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande
Läs merLag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014 2017 Agenda Uppdrag Frågeställningar Analysramverk Metod Resultat - huvudslutsats samt utveckling i delar Delförklaringar Rekommendationer Uppdrag: att
Läs merOm ansökan och antagning till SK-kurser
Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:18 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1998:13) om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs mer2012 års kommunala lönestatistik
Stockholm 2013-05-29 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 10/2013 2012 års kommunala lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2012 för läkare inom kommunal sektor är
Läs merHälso- och sjukvårdsavdelningens roll och ansvar
Hälso- och sjukvårdsavdelningens roll och ansvar Hälso- och sjukvårdsavdelningen är en sammanhållande och utvecklande kraft som ser till helhet och nytta för invånare och patienter. Vi stödjer den politiska
Läs merRapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen
Doc ID Rapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen Januari 215 Bakgrund och sammanfattning Under 214 redovisar de landstingsägda akutsjukhusen negativa
Läs merSamordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring
Läs merANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)
ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i regionerna beslutsläge april 2019
2019-04-11 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt i regionerna beslutsläge april 2019 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010 och finns därför i samtliga
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018
LOV 2018-07-06 1 Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010
Läs merDenna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och
Läs merVårdvalets konsekvenser
Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting
Läs merOmställningsarbete HSF
Omställningsarbete HSF 1. Vårdplatser och dimensionering av dessa 2. KK, barn, akuten och An/Op/IVA 3. Specialistmottagningar, dimensionering, produktivitet och gränsdragning mot primärvården 4. Jourlinjer
Läs merRedovisning av effekter av minskad ersättning vårdval juni 2015
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-05-16 1 (1) HSN 2016-0844 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Birgitta Almgren 2016-06-21, p 5 Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval
Läs merFörfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 1 (5) HSN 1112-1505 Handläggare: Pernilla Andersson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster
Läs merStatistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra
Läs merSvar på skrivelse från Susanne Nordling (MP) om uppfyllnaden av vårdgarantin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åsa Hertzberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-17 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (4) HSN 2016-4163 Svar på skrivelse från Susanne Nordling (MP) om uppfyllnaden
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Ronny Wain Ledningsstrateg 040-675 31 16 Ronny.Wain@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-09-29 Dnr 1603257 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Central prioritering av ST-tjänster
Läs merAkademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merSvar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting
INTERPELLATIONSSVAR Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) 2018-06-12 LS 2018-0605 Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting Erika
Läs merHallands sjukhus. från delar till helhet
Hallands sjukhus från delar till helhet Tre sjukhus en ledning Hallands sjukhus - fakta Cirka 4000 medarbetare. Utbudspunkter i samtliga kommuner i Halland. En omsättning på cirka 3,4 miljarder kronor.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning; SFS 2009:1381 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver
Läs merArbetsidentifikation (AID)
Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering
Läs merLöftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin. Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017
Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017 Tillgänglighet och väntetider är viktigt för patienter och befolkning Lång
Läs merStatistik över hälso- och sjukvårdspersonal
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2009-2013 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:
Läs merEn tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011
Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är
Läs merPatientlagen. Vid frågor kontakta:
Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren
Läs merLandstingsstyrelsen 28 oktober Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bente Transö
Landstingsstyrelsen 28 oktober 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bente Transö Tillgänglighet inom 60 dagar HSF September 2015 Besök 68% Kalmar 63 % Oskarshamn 70 % Västervik 73 % Operation/åtgärd
Läs merKompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal 2011-03-16 Handläggare: Kristina Pesula Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har ansvaret
Läs merMångfald och valfrihet för alla
Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna
Läs merFörlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merMätning av väntetider i vården
1 Mätning av väntetider i vården 2010-11-23 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska
Läs merMätning av väntetider i vården
1 Mätning av väntetider i vården 2010-10-22 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska
Läs merEn tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010
3,27 3,18 3,09 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010
Läs merYTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)
1 (5) Er beteckning S2017/03549/FS s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)
Läs merLäkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES
Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet
Läs merVästerbottens läns landsting
1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina
Läs merLäkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare
Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige
Läs merDelredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården
KKV2000, v1.1, 2010-05-05 2011-05-13 Dnr 314/2011 1 (8) Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården S2009/5070/FS Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, infördes januari 2009
Läs merNYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION
NYLEGITIMERADE LÄKARES BEDÖMNING AV GRUNDUTBILDNINGEN SAMT AKTUELL ARBETSMARKNADSSITUATION ENKÄT HÖSTEN 2006 Läkarförbundet har under hösten 2006 genomfört en ny enkätundersökning för att studera nylegitimerade
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg
Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg leena.ekberg@skl.se Tel: 0730777724 Vad innebär patientlagen (1) Proposition 2013/14:106 Stärka
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merAnslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen
1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild
Läs merNPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och
1 NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och valfrihetssystem. Husläkarlagen: Avskaffades 1994 Vårdgarantin:
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Charlotta Gyland Enhetschef 040-675 36 93 charlotta.gyland@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-04-04 1 (7) Införande av valfrihetssystem för behandling av grå starr i Skåne Ordförandens
Läs mer16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN
16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Vårdanalys
Läs merUppföljning tillgänglighet SUS juni 2016
Tillgänglighetsuppföljning Datum 160711 Version 1 (7) Uppföljning tillgänglighet SUS juni 2016 Förändring Förändring Tillgänglighet 60d maj-16 jun-15 Väntande totalt maj-16 jun-15 Besök 64,4% -1,2% 1,3%
Läs mer19 Yttrande över motion 2019:2 av Talla Alkurdi (S) om nedläggning av gynekologiska mottagningar HSN
19 Yttrande över motion 2019:2 av Talla Alkurdi (S) om nedläggning av gynekologiska mottagningar HSN 2019-0764 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0764 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merSå vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015
Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa
Läs merValfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017
LOV 2017-04-18 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017 Valfrihetssystem inom primärvården är obligatoriskt (HSL 5) sedan 2010
Läs merDatum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag
Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens
Läs merAntal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016
LOV 2016-11-15 1 (6) Ekonomi och styrning Lars Kolmodin Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016 Totalt fanns i april 2016 1.151 stycken vårdcentraler
Läs merNyckeltal Nysamrapport Ekonomi. Publicerad 10 april Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE STOCKHOLM
Nyckeltal 2012 Nysamrapport Ekonomi Publicerad 10 april 2013 Helseplan Nysam AB Stadsgården 10, 10 tr SE-116 45 STOCKHOLM Telefon +46 (0)8 410 408 00 Hemsida www.nysam.com 1 Innehållsförteckning OM EKONOMIRAPPORTEN...3
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2014 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande
Läs merTillgänglighet - uppföljning SUS september 2016
Tillgänglighetsuppföljning Datum 161013 Version 1 (8) Tillgänglighet - uppföljning SUS september 2016 Inflöde vårdbegäran Inflödet av remisser till SUS har för januari-september ökat med 5 %, eller drygt
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merPatientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (5) Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Bakgrund Patienten kan välja var hen vill ha sin vård. Med öppen vård menas vård
Läs merUppföljning tillgänglighet SUS maj 2016
Tillgänglighetsuppföljning Datum 160610 Version 1 (8) Uppföljning tillgänglighet SUS maj 2016 Förändring Förändring mot Tillgänglighet 60d apr-16 maj-15 Väntande totalt apr-16 maj-15 Besök 65,6% 1,3% 1,3%
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Stefan Karlegärd Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.Karlegard@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-05-31 Dnr 1202760 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hantering
Läs merKlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merRAPPORT OM KOMPETENSBRIST PÅ LANDSBYGDEN
RAPPORT OM KOMPETENSBRIST PÅ LANDSBYGDEN Facebook: facebook.com/kristdemokraterna Instagram: @kristdemokraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemokraterna.se E-post: info@kristdemokraterna.se
Läs mer2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330
Prislista 2015 Prislistan tillämpas för utomlänspatienter i enlighet med riksavtalet och gäller tills ny prislista utkommer. Priserna gäller oavsett om patientavgift erlagts eller ej. All sluten somatisk
Läs merVårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna
Läs merBilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden
2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen
Läs merNSM ärende. Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde,
2017-05-09 Daterad 7-05 5-11 NSM ärende Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde, 2017-04-20 Hänvisning till: Fysisk utvecklingsplan, Malmö 2017-04-20 med underliggande dokument:
Läs merVästerbottens läns landsting
1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina
Läs merFörslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-14 1 (6) HSN 2016-0778 Handläggare: Åsa Hertzberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p [xx] Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval
Läs merInsamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken
Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken I detta dokument finns information gällande SKL:s verksamhetsstatistik och vilka uppgifter som årligen samlas in från Sveriges landsting och regioner avseende
Läs merMedicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666
Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet
Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merUrval av uppdrag inom slutenvården
Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild
Läs merSocialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan
Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska
Läs mer